Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur – ISAK LiU Norrköping
Amanda Sundberg
Lina Forsberg
Linköpings universitet, LiU Norrköping, 601 74 NORRKÖPING
En framtid i Norrköping?
-‐ En kvantitativ undersökning av
norrköpingsstudenters relation till staden
Ett stort tack riktas till
Våra handledare
Per Möller, Doktorand - Tema Q vid Institutionen för studier av samhällsutveckling och
kultur (ISAK) Linköpings Universitet, som vägledde oss rätt, närhelst vi behövde, så att vi kunde genomföra denna C-uppsats.
AnnaKarin Norberg och Emma Hansson på Norrköpings kommuns näringslivskontor och
InnovatinskontorEtt vid Linköpings Universitet som gav oss praktisk erfarenhet, vägledning, tillgång till enkätverktyget Webropol samt sponsring i form av presentkort på SF Bio.
Vi vill även passa på att tacka statistikvisualiseringsföretaget NComVa som hjälpt oss att analysera statistiken, våra opponenter samt alla 514 studenter som ställt upp och svarat på vår enkät.
Amanda Sundberg & Lina Forsberg
ISAK-Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur
ISRN: LIU-ISAK/KSM-G -- 12/04 -- SE Handledare: Per Möller
Nyckelord: Norrköpingsstudenter, mobilitet, immobilitet, insider-advantageteori, livscykelteori, förankring, samverkan.
Sammanfattning
Denna C-uppsats undersöker norrköpingsstudenters förankring i staden samt vilka faktorer studenter finner viktiga vid valet av framtida bostadsort. Uppsatsen undersöker även det arbete och de insatser som bedrivs med och gentemot norrköpingsstudenter. Undersökningen bygger på en webbaserad enkätundersökning vilken skickades till studenter i slutskedet av sina utbildningar, vid Campus Norrköping, Linköpings universitet. Enkätresultaten har analyserats utifrån migrationsteorier och tidigare liknande forskning. Resultatet av undersökningen visar att de viktigaste faktorerna vid valet av en framtida bostadsort är; arbete, bostad, stadens miljö samt familj och vänner. Resultatet visar även att de studenter som är förankrade i Norrköping i form av exempelvis sociala relationer och boende i högre utsträckning kan tänka sig en framtid i Norrköping jämfört med mindre förankrade studenter. Uppsatsen diskuterar även ytterligare exempel på verksamheter och arbeten vilka kan öka samarbetet mellan Norrköping som stad och Norrköpings studenter.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
2. Syfte och frågeställningar ... 2
3. Disposition ... 2
4. Att vilja locka och behålla studenter ... 3
4.1. Kommunens profilering ... 4
4.2. Marknadsföring gentemot studenter ... 5
4.3. Samverkan ... 5
5. Enkätmetodik ... 8
5.1. Frågeutformning ... 9
5.2. Population ... 10
5.3. Enkätverktyg och utskick ... 11
5.4. Etiska överväganden ... 12 6. Tidigare forskning ... 13 7. Teori ... 16 7.1. Mobilitet ... 16 7.2. Immobilitet ... 17 8. Resultatredovisning ... 19
8.1. Enkätens första sida ... 19
8.2. Enkätens andra sida ... 20
8.3. Enkätens tredje sida ... 21
8.4. Enkätens fjärde sida ... 21
8.5. Fritextfrågor ... 23
9. Analys ... 25
9.1. Arbete ... 25
9.2. Boende ... 26
9.3. Stadens miljö, familj och vänner ... 27
9.4. Övriga faktorer ... 28
9.5. Förankring och framtid ... 28
9.6. Sammanfattning av analys ... 30
10. Diskussion ... 31
10.1. Lärdomar och vidare forskning ... 33
1. Inledning
Idag betonas allt mer befolkningens och humankapitalets betydelse för regional utveckling. Individen, dess kunskap och kompetens, dess sociala och professionella nätverk samt dess förankring på en plats ses som allt viktigare för att skapa blomstrande samhällen. En regions utveckling ligger i dess förmåga att attrahera och behålla människor. Människor måste således lockas ifrån en plats till en annan och det ställer krav på att regionen har något att erbjuda.1 Forskning hävdar att vissa grupper är extra viktiga att locka till sig för att uppnå en ökad tillväxt och skapa ett blomstrande samhälle. Bland annat nämns yrkesgrupper som läkare, ingenjörer, arkitekter, konstnärer, mjukvaruutvecklare, lärare med flera. Yrkesgrupper vilka använder sin kreativitet som sitt främsta arbetsredskap.2
Vid Campus Norrköping, som är en del av Linköpings Universitet (LiU), studerar lite mer än 5000 studenter och de flesta är nöjda med livet som student på LiU,3 dock väljer många att lämna Norrköping efter avslutade studier. LiU bidrar med en ökad utbildningsnivå och inflyttning till Östergötland, men trots detta försvinner mycket viktig kompetens då många examinerade studenter väljer att flytta. Naturligtvis finns det många anledningar till varför människor väljer att bo på, alternativt flytta ifrån en viss plats, och för de flesta är det en högst individuell fråga. Dock är det intressant att undersöka bakomliggande faktorer som påverkar norrköpingsstudenters beslut om att flytta eller inte. För att kunna göra det måste också, det sätt på vilket Norrköpings kommun profilerar sig och hur de samverkar med Linköpings universitet och dess studenter, tas i beaktning.
Denna C-uppsats skrevs under kandidatåret på programmet Kultur, samhälle, mediegestaltning vid LiU. Uppsatsens empiriska material bygger på en webbaserad enkätundersökning som har skickats till studenter vid Campus Norrköping. Uppsatsen är ett samarbete mellan Norrköpings kommuns näringslivskontor, InnovationskontorEtt vid Linköpings Universitet och två studenter vid tidigare nämnda utbildning. Det som främst gett upphov till uppsatsen är ovanstående parters intresse av att undersöka norrköpingsstudenters relation till Norrköping.
1 Malmberg, Gunnar, Sandberg, Linda, Westin, Kerstin, ”Den goda platsen: flyttningsbeslut bland unga vuxna i
Sverige”, Kulturgeografi, Umeå, 2005. Sid 5.
2 Florida, Richard L, ”Den kreativa klassens framväxt”, Daidalos, Stockholm, 2006. 3 NSI (Nöjd-Student-Index), ”Campus – Campus Norrköping”, 2010. Sid 1, återfinns på
http://www.student.liu.se/nsi/Resultatrapporter_NSI_2010/1.201245/Campus-CampusNorrkping.pdf, senast besökt 2011-12-01.
2. Syfte och frågeställningar
Syftet med uppsatsen är att genom en enkätundersökning undersöka huruvida studenter vid Campus Norrköping kan tänka sig en framtid i Norrköping eller ej, och vad som påverkar detta beslutstagande.
Frågeställningarna är:
• Vilka faktorer anser studenter vid campus Norrköping vara viktiga vid valet av sin framtida bostadsort?
• På vilket sätt är norrköpingsstudenter förankrade i Norrköping?
• På vilket sätt skulle arbete och insatser gentemot studenter kunna utvecklas och förbättras i Norrköping?
3. Disposition
Uppsatsen inleds med ett bakgrundsavsnitt om Norrköpings kommuns arbete med att locka och behålla studenter. Sedan beskrivs arbetsprocessen med att utveckla den enkätundersökning vilken ligger till grund för uppsatsen. Där presenteras frågeutformning, population, utskick samt etiska överväganden. Vidare presenteras tidigare forskning och det teoretiska underlaget. Efter det följer ett avsnitt med resultatredovisning och sedan en analys med kopplingar till teori och tidigare forskning. Analysen inleds med en redovisning av de faktorer vilka respondenterna ansett som viktigast i valet av en framtida bostadsort. Även de faktorer där okunskapen är störst redovisas under rubriken övriga faktorer. Analysen fortsätter med ett stycke som undersöker studenters förankring i staden och huruvida olika former av förankring påverkar beslutet om att bo i Norrköping efter avslutade studier samt ur ett mer långsiktigt perspektiv. I den sista delen av uppsatsen presenteras bland annat en diskussion kring enkätens resultat och Norrköpings kommuns insatser gentemot studenter samt förslag på vidare forskning.
4. Att vilja locka och behålla studenter
I detta avsnitt kommer Norrköpings profilering samt stadens arbete med och gentemot studenter att redovisas. Detta för att sedan kunna återkoppla till studenters relation till Norrköping, hur de ser på staden samt vad de ser som viktigt i valet av en framtida bostadsort. Detta avsnitt är viktigt för att poängtera delar av det arbete som redan utförs men även för att i diskussionen kunna ge exempel på ytterligare arbete som skulle kunna bedrivas gentemot studenter.
Norrköping är en gammal industristad som idag är känd för bland annat sina spårvagnar, Kolmårdens djurpark samt profiler som Plura, Markus Krunegård och Peter Harryson. Staden investerar mycket i kultur och skryter gärna med sin prisade symfoniorkester och satsar idag på högteknologiska näringar såsom visualisering. Norrköping har tagit fasta på sin industrihistoria och förvaltar idag sitt kulturarv i industrilandskapet med bland annat Arbetets museum. I och med etableringen av Campus Norrköping, som en del av Linköpings Universitet, i just gamla industrilokaler, tog Norrköping 1997 steget från att vara en traditionell arbetarstad till att i större utsträckning attrahera akademiker och studenter till kommunen.4 Att det är viktigt för en stads tillväxt att attrahera just dessa människor är något som bland annat Richard Florida, amerikansk professor och socialekonomisk teoretiker poängterar. Han talar om studenter som en del av ”den kreativa klassen”. Detta är enligt Florida en ny social klass på stark frammarsch vars fundament bygger på mänsklig kreativitet.5 Florida menar att tre viktiga komponenter behövs i en stad för att attrahera den kreativa klassen och för att öka den regionala tillväxten. Dessa komponenter består av tre T:n,
teknologi, talang och tolerans. Tre T:n som samtliga måste tillgodoses för att den kreativa
klassen ska attraheras.6
”Regional tillväxt drivs av kreativa människor som medvetet väljer att bo på platser som
är mångfacetterade, toleranta och öppna för nya idéer. Mångfald gör det lättare för platser att attrahera olika sorters kreativa människor med olika sorters kunskaper och idéer. Platser med en brokig blandning av kreativa människor genererar ofta nya tankar. Dessutom ökar mångfald och koncentration tillsammans flödet av kunskap. Större och mer mångsidiga koncentrationer av kreativa kapital leder i sin tur till större
4 Wikipedia, ”Norrköping”, återfinns på http://sv.wikipedia.org/wiki/Norrk%C3%B6ping, senast besökt
2011-12-01.
5 Florida.
innovationskraft, nya teknologiska verksamheter, fler arbetstillfällen och ekonomisk tillväxt.”7
Florida påstår även att städer med hög andel kreativa människor är städer med god ekonomi. Floridas forskning har dock fått utstå en hel del kritik då många menar att det inte nödvändigtvis finns korrelationer mellan Floridas tre T:n och en god ekonomi. En kritiker är Steven Malanga, redaktör på City Journal som skriver:
“A generation of leftish policy-makers and urban planners is rushing to implement Florida’s vision, while an admiring host of uncritical journalists touts it. But there is just one problem: the basic economics behind his ideas don’t work. Far from being economic powerhouses, a number of the cities the professor identifies as creative-age winners have chronically underperformed the American economy. And, although Florida is fond of saying that, today, “place matters” in attracting workers and business, some of his top creative cities don’t even do a particularly good job at attracting—or keeping— residents.”8
Floridas idéer har fått stort genomslag och uppmärksammats såväl i USA som i Sverige. Om det är just Floridas idéer som skapat stor debatt kring hur städer och länder skall attrahera kreativitet är en spekulationsfråga men onekligen har hans risade och rosade idéer fått stort inflytande i debatten om hur kreativitet skall förvaltas.
4.1. Kommunens profilering
Norrköpings kommun har sedan i augusti 2011 arbetat för att utvecklas och förbättras inom sex stycken målområden, dessa områden är:
• Den attraktiva staden • Utbildningsstaden • Den barnvänliga staden • Den gröna staden • Omsorgsstaden
• Den demokratiska och tillgängliga staden
Dessa målområden ringar in vad Norrköpings kommun tycker är absolut viktigast att satsa på och 23 stycken mer specifika mål har satts upp. Dessa mål innefattar bland annat en ökad
7 Florida. Sid 298.
utbildningsnivå, kommunen vill erbjuda kulturupplevelser av högsta kvalitet, satsa på näringslivsutveckling, öka den fysiska tillgängligheten i staden samt arbeta mot diskriminering.9 Hur dessa mål har tagits fram och varför Norrköpings kommun har valt att satsa på just dessa, argumenterar de inte för i sitt officiella informationsmaterial. Tittar man på målen är det dock svårt att undvika likheterna med Richard Floridas tre T:n. Både teknik och talang kan vi se i målen om ökad utbildningsnivå och näringslivsutveckling. Ökad fysisk tillgänglighet samt arbete mot diskriminering är en självklar del inom Floridas tredje T
tolerans.
4.2. Marknadsföring gentemot studenter
Kalasmottagningen är en del av kommunens riktade marknadsföring gentemot studenter som målgrupp. Kalasmottagningen är ett mottagningsevent för nya studenter på LiU som hålls i början av varje hösttermin. Initiativtagare till projektet är förutom Norrköpings kommun, Linköpings Universitet, Marknadsbolaget i fjärde storstadsregionen och Linköpings kommun. På Kalasmottagningen har universitetets nya studenter möjlighet att bekanta sig med en rad sponsorer och representanter från näringsliv, föreningar samt initiativtagarna till eventet. Norrköpings kommun är en del av eventet dels för att marknadsföra sig själva som arbetsgivare, men även för att marknadsföra Norrköping som stad samt för att få studenter att stanna kvar i regionen efter examen. Norrköpings kommun arbetar för att studenter ska bli bofasta invånare i kommunen, ur ett mer långsiktigt perspektiv, och inte som tillfälliga invånare, enbart under studietiden. 10
4.3. Samverkan
Norrköpings kommun och Linköpings universitet har på olika sätt samarbetat ända sedan Campus Norrköpings etablering 1997. Sedan 2002 har samarbetet bland annat reglerats av ett avtal med namnet Lyskraft. Detta avtal har som syfte att ”Skapa goda förutsättningar för
kunskapsutveckling och kunskapsuppbyggnad. Bidra till utvecklingen av goda forsknings- och utbildningsmöjligheter samt skapa goda, långsiktiga relationer inom och mellan parterna.”11
För att uppnå en ökad studentsamverkan erbjuder Norrköpings kommun genom
9 Norrköpings kommun, ”Målområden, övergripande mål och måluppfyllelse”, 2011, återfinns på
http://www.norrkoping.se/organisation/pdf/mal-regler/malomraden/overgripande-mal_2011-2014.pdf, senast besökt 2011-12-01.
10 Norrköpings kommun, ”Norrköping är med på studenternas Kalasmottagning”, (2011-09-07), återfinns på
http://www.norrkoping.se/barn-utbildning/nyheter/2011/norrkoping-ar-med-pa-stud/index.xml, senast besökt 2011-12-01.
11 Norrköpings kommun, ”Spårvagnen som Norrköpings tidsmaskin”, (2011-08-12), återfinns på
http://www.norrkoping.se/kultur-fritid/nyheter/2011/sparvagnen-som-tidsmaskin/index.xml, senast besökt 2011-12-01.
Lyskraftsavtalet studenter en möjlighet till så kallade studentinitierade uppdrag. Dessa uppdrag är betalda projektuppdrag vilka utförs till fördel för någon av kommunens verksamheter. Till detta har kommunen under perioden 2011-2013 en budget på 105 000 kronor.12
Det finns även ett annat samverkansavtal för regional tillväxt mellan Linköpings Universitet och Norrköpings kommun. Avtalet som heter ”LiU Kontakt är till för kommunen, dess
näringsliv och invånare såväl som för universitets olika verksamhetsområden och skall aktivt medverka till kontaktskapande, kompetenshöjning och kunskapsutbyte mellan universitetet och arbetslivet. Kontorens personal ska fungera som LiUs ansikte utåt och som kontaktför-medlare in till universitetets olika delar. ”13
Norrköping Science Park (NOSP) är en företagspark för entreprenörer och kunskapsföretag och är ett samarbete mellan Linköpings Universitet, Norrköpings kommun och det lokala näringslivet. Deras utgångspunkt är ”den unika kompetens som finns inom Linköpings
Universitet, LiU, speciellt inom våra profilområden Tryckt elektronik, Interaktiva tjänster och Visualisering.”14 Kommunen, universitetet, och näringslivet har alltså tillsammans valt att satsa på vissa typer av näringar, dels för att profilera sig på marknaden, men även för att få draghjälp av varandra. Att städer väljer att satsa på vissa typer av näringar är inte ovanligt. Florida tar bland annat upp IT-industrins Silicon Valley, hårddisksproducenterna i Singapore och programmeringsmeckat Austin. Företag har enligt Florida en benägenhet att bilda kluster och samlas i agglomerationer för att öka sin produktivitet och för att få tillgång till kompetenta människor som alstrar innovationskraft och ekonomisk tillväxt. Han poängterar även att många experter ser närheten och länkarna mellan företag som viktiga i genereringen av effektivitet samt vikten av det personliga mötet människor emellan.15 NOSP har valt sina profilområden utifrån den forskning och utveckling som bedrivs på Linköpings Universitet, och där universitetet på många sätt är världsledande. Florida menar på att ett universitet är vitalt för en stads utveckling men att universitet i sig är en otillräcklig förutsättning för att generera högteknologiska företag och tillväxt. Det är upp till samhället att bidra med den ekonomiska infrastrukturen och den platskvalitet som krävs för att förvalta kunskaperna som
12 Norrköpings kommun, ”Lyskraft”, 2010, återfinns på
http://www.norrkoping.se/barn-utbildning/liu/Underskr-avtal-2011-2013.pdf, senast besökt 2011-12-01.
13 Mailkorrespondens med Emma Hanson, InnovationkontorEtt.
14 Om Norrköping Science Park, se länken: http://www.nosp.se/om-oss.aspx, senast besökt 2011-12-01. 15 Florida. Sid 263 - 265.
alstras på universitetet, och visst går det att se många likheter mellan Floridas idéer och hur NOSP arbetar.16
Norrköpingsforum är ett forum där kommunen, representerad av näringslivskontoret och kårerna vid Campus Norrköping träffas och diskuterar frågor som rör Norrköping som studentstad. Vid dessa möten diskuteras frågor om bostäder, kommunikationer, stadsmiljö, fritidsmöjligheter, kårhus, trygghet med mera. Dessa möten är en möjlighet för samtliga parter att träffas och hålla en öppen dialog samt komma fram till vad som är bra samt vad som under sikt skulle kunna förbättras utifrån norrköpingsstudenters synpunkter.17 Kommunen är mån om att föra en öppen dialog med norrköpingsstudenter för att förbättra och underlätta deras vardag och för att integrera studenters idéer i arbetet med stadens utveckling.
I detta avsnitt har exempel på profilering och samverkan presenterats, men det ska poängteras att det görs mer, både från kommunens, universitetets och näringslivets sida. Det sätt på vilket kommunen väljer att profilera sig och de möjligheter som finns till samverkan är viktiga att ta i beaktning när man ser till studenters relation till Norrköping och återkopplingar till detta kommer i uppsatsens diskussionsdel. Floridas idéer om den kreativa klassen kommer att finnas i kulisserna av denna uppsats då vi kan se likheter mellan hans idéer och det sätt på vilket kreativitet förvaltas i Norrköping. Dock kommer inte hans tankar och idéer att appliceras som teori.
16 Florida. Sid 346.
5. Enkätmetodik
Enkätundersökningar, och främst webbaserade underökningar är en lätt och smidig undersökningsmetod att använda sig av när man vill undersöka en relativt stor population. Det är inte bara kostnadseffektivt, utan det är även tidseffektivt jämfört med tillexempel intervjuer. En annan fördel med enkätmetoden gentemot intervjuer är att man kan bortse från den så kallade intervjuareffekten, vilken gör att respondenten i viss grad påverkas av intervjuarens sätt att ställa frågor på. I och med att alla respondenter i en enkät får exakt likadant formulerade frågor, kan man utgå från att intervjuareffekten inte alls påverkar respondenternas svar. Respondenterna har dessutom möjlighet att fylla i enkäten när det passar dem, de har möjlighet att i lugn och ro överväga svaren och det enda som krävs är en dator eller en telefon med internetuppkoppling.18
Dock finns det även nackdelar med enkäter som undersökningsmetod. En är att man, av olika anledningar, måste räkna med ett visst bortfall. En del väljer att inte svara, andra anser sig inte ha tid och ofta räknar man med att människor vilka har svårt att uttrycka sig i skrift väljer att inte delta. I just den här undersökningen är dock gruppen som har svårt att uttrycka sig i skrift antagligen relativt liten då alla respondenter studerar på universitetsnivå. En annan nackdel är att det inte finns möjlighet för respondenterna att utveckla sina tankar och åsikter, eller för frågeställaren att ställa följdfrågor.19
Enkäten som ligger till grund för denna uppsats består av sammanlagt 27 stycken frågor av varierande karaktär. För att få fram lättanalyserad data har främst diktoma frågor, med enbart två svarsalternativ samt flervals- och skalfrågor använts. Dessa typer av frågor är lätta att omvandla till siffror och statistik och det är svaren på dessa frågor som ligger till grund för analysen. I enkäten finns även ett fåtal fritextfrågor där respondenterna själva får skriva in sina svar. Fritext har bland annat använts på frågor angående hur man skulle beskriva Norrköping samt vad man upplever som bra respektive mindre bra i staden. Dessa frågor var Norrköpings kommun väldigt måna om att ha med i enkätundersökningen, då de ville ta del av studenternas personliga åsikter. Dock baseras analysen främst på det statistiska material som övriga enkätsvar resulterat i. Enkäten skickades ut under höstterminen 2011 till 1536 studenter i slutskedet av sina utbildningar, och den fick en svarskvot på 33,5%, vilket var lite
18 Ejlertsson, Göran, ”Enkäten i praktiken: en handbok i enkätmetodik”, 2. [omarb.] uppl., Studentlitteratur,
Lund, 2005. Sid 11-13.
högre än väntat. Då det inte finns några internationella utbildningsprogram, utan enbart svenska sådana, förlagda vid Campus Norrköping, har enkäten enbart skrivits på svenska.
För att locka respondenter att svara på enkäten lottades det ut 25 stycken kuvert innehållande presentkort på 200 kronor till SF Bio. Dessa presentkort bidrog förhoppningsvis till en högre svarskvot än vad enkäten hade fått utan dem. De sponsrades av Norrköpings Kommun och InnovationskontorEtt, då de själva var måna om att få en så hög svarskvot som möjligt.
5.1. Frågeutformning
En del av frågorna togs fram genom att titta på tidigare enkätundersökningar utförda på liknande ämnen, vilka vi återkommer till under rubriken tidigare forskning. Via dem plockades det ut frågor som ansågs vara bra och tydligt formulerade och som i dessa undersökningar hade gett önskvärda resultat. Samtliga frågor har tagits fram och diskuterats i samråd med Norrköpings kommuns näringslivskontor och InnovationskontorEtt. Vid utformningen av enkäten lades det mycket energi på att precisera syftet med uppsatsen och enkätfrågorna är framtagna för att på bästa sätt försöka få fram respondenternas åsikter och tankar. Frågorna är dessutom formulerade efter vårt syfte och våra frågeställningar.
Anledningen till att så pass stort fokus lades vid uppsatsens syfte, vid utformningen av enkäten, är att utformningen i hög grad påverkar resultatet. Göran Ejlertssons bok Enkäten i
praktiken20 användes i arbetet med att ta fram enkäten och där skriver han bland annat:
”Det finns otaliga exempel på fall, där man direkt startat med frågorna, och där resultaten blivit allt annat än använd- och njutbara. […] Man måste inleda sin undersökning med att tänka igenom och skriva ner de problemområden som man ämnar ägna sig åt. Det är ur de egentliga problemformuleringarna som ett frågebatteri så småningom skall växa fram. Ju mer detaljerad man är och ju mer diskussioner man för i det inledande skedet, desto enklare blir det senare arbetet med frågorna.”21
Enkäten består av sammanlagt fyra sidor med frågor. Enkäten är uppdelad på detta sätt för att undvika risken av att enkäten skulle kännas alldeles för ”tung” och stor om den enbart bestod av en lång sida. En annan anledning är tematiseringen av frågorna. De olika sidorna består helt enkelt av olika typer av frågor. Den första sidan innehåller personuppgiftsfrågor, såsom
20 Ejlertsson. Sid 11-13. 21 Ibid. Sid 15.
kön, ålder, nuvarande utbildningsprogram, huruvida norrköpingsstudenterna bor i Norrköping eller ej, om de har barn, socioekonomisk bakgrund med mera. Den andra sidans frågor behandlar studenternas fritidsaktiviteter och engagemang, dels inom universitets- och studentlivet, men främst utanför LiU. Tredje sidan fokuserar på arbete under studietiden samt information om företag, verksamheter och potentiella arbetsgivare. Frågorna på den fjärde och sista sidan rör faktorer som påverkar valet av framtida bostadsort, huruvida dessa faktorer anses tillgodoses i Norrköping, samt vad studenterna har för uppfattningar om staden.
I två omgångar har enkäten genomgått pilotstudier med 25 respondenter vardera gång. Att genomföra en pilotstudie innebär att man testar enkäten på utomstående personer för att försäkra sig om att enkäten ger önskvärda resultat och att det inte finns några oklarheter. Ofta uppfattar respondenter frågor på ett annat sätt än vad den som formulerat frågorna gör och därför kan det vara bra med en pilotstudie då problem kan åtgärdas innan enkäten skickas ut på riktigt.22 Respondenterna i pilotundersökningen valdes ut på så sätt att vi placerade oss på platser på Campus Norrköping där det ofta rör sig mycket folk, och helt enkelt frågade om studenterna som passerade kunde hjälpa till med genomförandet av pilotundersökningen. Enkäten testades och diskuterades med respondenterna för att ta reda på vad som var bra med den, vad som behövde formuleras om, vad som kändes onödigt och vad som fattades. Under den första pilotstudien kom respondenterna med synpunkter på vissa formuleringar, alternativ som saknades och så vidare, men överlag var de flesta nöjda med enkätens utformning. När ändringar gjorts, utfördes ytterligare en pilotstudie och då mottogs enkäten med mycket positiv respons. Inga ytterligare ändringar gjordes, utan den undersökning som användes vid den andra pilotstudien är också den enkät som i slutändan skickades ut.
5.2. Population
Enkätens population, alltså de personer som enkäten skickades till, bestod av 1536 stycken studenter vid de 17 utbildningsprogram som är förlagda vid Campus Norrköping, Linköpings Universitet. Utbildningarna är fördelade över fyra olika fakulteter; Filosofiska fakulteten, Hälsouniversitetet, Tekniska högskolan och Utbildningsvetenskap. Antalet respondenter blev i slutändan 514 stycken. Populationen har begränsats till studenter som studerar de två sista åren på sin utbildning, oavsett utbildningens längd. Dock med undantag för den nystartade, treåriga utbildningen Flygtrafik och logistik, som bara funnits i två år och alltså inte har några tredjeårsstuderande. Där har enbart studerade vid det andra året fått svara på enkäten.
Det finns flera anledningar till att urvalet ser ut som det gör. Anledningen till att studerande vid de två sista åren på de olika utbildningarna har valts ut är dels vår egen uppfattning om att studenter som befinner sig i slutskedet av sin utbildning, i högre grad reflekterar över valet av sin framtida bostadsort och vad de förväntar sig av den. En annan anledning är att det finns en uppfattning bland forskare om att det tar en viss tid att skapa en anknytning och en realistisk uppfattning om en plats.23 I och med att populationen består av studenter i slutskedet av sin utbildning och att de kortaste programmen på grundnivå på LiU, Campus Norrköping är treåriga, så finns inga förstaårsstuderande med i urvalet.
Resultaten och analysen bygger på de enkätsvar som kom in. Det är ett urval som inte är stort nog för att kunna generalisera norrköpingsstudenters åsikter på, men undersökningen kan visa på tendenser i norrköpingsstudenters tankemönster.
5.3. Enkätverktyg och utskick
Enkäten utformades i ett webbaserat enkät- och kommunikationsverktyg som heter Webropol. Programmet ger möjlighet att på ett enkelt och smidigt sätt både skapa enkäter, kommunicera med respondenter och sammanställa svar. Programmet är lättanvänt och har man viss dator- och HTML-vana är det lätt att påverka enkätens egenskaper och utseende. Möjligheten att använda Webropol gavs av InnovationskontorEtt vid LiU, som har licenser till programmet.
Rent praktiskt uppstod lite problem med utskicket av enkäten då det visade sig vara svårare än väntat att få tillgång till de e-postadresser som krävdes. Det lades en hel del tid på att leta upp vilka program, årskurser och kurser som räknades in i populationen för just den här undersökningen. E-postlistor togs till slut fram via LiU:s interna epostsystem. Dock kan vi inte garantera att alla som bör ha mottagit enkäten faktiskt har fått den. Detta då det inte fanns tillgång till information, från LiU:s sida, om exakt vilka studenter som studerar vid Campus Norrköping. Enkäten skickades ut under oktober månad 2011, efter en tentaperiod, och stängdes två veckor senare. Tillsammans med enkäten skickades det även ut ett följebrev vilket informerade om vem som genomförde undersökningen, vad den hade för syfte, hur svaren skulle användas, om vikten av deltagande och så vidare. Brevet informerade även om vem man kan kontakta för vidare information, både gällande själva enkäten, men även gällande samverkan med uppsatsens samarbetspartner InnovationskontorEtt. En vecka efter
23 Fischer, Peter A, Malmberg, Gunnar, “Settled People Don’t Move: On Life Course and
(im-)mobility in Sweden” i International Journal of population geography. Vol 7 no 5: 357-371, 2001. Sid 360.
utskicket av enkäten skickades det ut en påminnelse till de som ännu inte hade svarat. Påminnelsen innehöll i stort samma information som följebrevet.
5.4. Etiska överväganden
Att utforma och behandla en enkät kan medföra vissa problem då det kan vara känsligt att fråga om saker så som religion, sexuell läggning, politisk tillhörighet med mera. I just den här enkäten har dock inga frågor som direkt kan klassas som känsliga ställts. Hanteringen av personuppgifter regleras av personuppgiftslagen. Den har ”till syfte att skydda människor mot
att deras personliga integritet kränks när personuppgifter behandlas”.24 Enkäten har utformats med personuppgiftslagen i åtanke och de svarande har gett samtycke till att enkätsvaren används. De enskilda enkätsvaren kan inte kopplas till enskilda personer.
24 Om personuppgiftslagen, se länken:
6. Tidigare forskning
I rapporten Den goda platsen25 presenterar Malmberg, Sandberg och Westin forskning om
vilken betydelse vissa specifika faktorer har för unga vuxna svenskars platsanknytning samt hur relationen mellan flyttningar och platsanknytning ser ut inom denna grupp. Det empiriska underlaget bestod av en enkätundersökning med en population på 2 213 070 personer. Populationen utgjordes av individer i åldrarna 18-40 år och inbegrep både personer som flyttat under de senaste två åren, såväl som personer som bott på samma ort under en femårsperiod. De teoretiska utgångspunkterna har förankring i tidigare forskning av rapportens författare och fokuserar på migrationsforskning och teorier om platsanknytning, bland annat nämns migrationsteorin om insider-advantage. Fokus vid undersökningen låg vid att undersöka nöjdheten på platsen med hjälp av faktorerna boende, arbete, fritid, social samvaro med flera olika fokusområden under samtliga faktorer.
Författarnas slutsatser visar på att boendet är den faktor som har störst inverkan på hur bra unga människor trivs på den plats där de bor. De faktorerna som ansågs som viktigast för trivseln med boendet var läget, platsen och sociala kontakter kopplat till boendet. Faktorer som författarna menar är svåra att överföra vid ett byte av bostad och något som generellt minskar människor rörelsebenägenhet. Arbete och möjligheterna att hitta arbete sågs också som viktigt för hur nöjd populationen var med sin bostadsort och författarna menar också att arbetet, både som försörjning och som social funktion, skapar en platsbundenhet och på så vis även kan ses som en motverkan av rörelse.26 Respondenterna ansåg sig själva vara nöjda med sina fritidsaktiviteter men menade att fritidsaktiviteter inte, i lika hög grad som andra faktorer, fäste dem till den platsen där de bodde. Författarna menar i boken att sociala relationer spelar en betydande roll för vilken anknytning unga människor har till den platsen där de bor. Dessa sociala relationer i form av exempelvis vänner eller arbetskollegor är också en faktor som minskar benägenheten till rörelse. Just på grund av den anledningen att dessa relationer generellt försvinner vid en eventuell flytt. 27
25 Malmberg, Sandberg, Westin. 26 Ibid. Sid 64-66.
I C-uppsatsen Vad anser studenter vara en attraktiv stad?28 undersöker författarna Pillay och
Kushch hur Umeå kommun kan uppnå gynnsam tillväxt genom att få universitetsstuderande vid Umeå universitet att stanna kvar i Umeå efter avslutade studier. Uppsatsen bygger på resultat från genomförda fokusgrupper och enkätundersökningar. Författarna utgår i uppsatsen bland annat från teorier om platsanknytning, Rickard Floridas idéer om den kreativa klassen och marknadsföringsstrategier, allt sett ur ett platsmarkandsföringsperspektiv. Slutsatserna i uppsatsen visar bland annat att studerande vid Umeå universitet gärna skulle se ett ökat samarbete mellan Umeå kommun, näringsliv och universitet samt att studenterna kunde tänka sig att arbeta ideellt i utbyte mot kunskap inom deras utbildnings- och intresseområden.29
Likt ovanstående uppsats undersöker författaren Hillbom i uppsatsen Stanna eller flytta30 vad
Luleå kommun gör för att få nyexaminerade studenter vid Luleå Tekniska Högskola att stanna kvar i Luleå samt huruvida kommunen är medveten om motiven bakom tidigare studenters val att flytta ifrån Luleå. Hillbom kommer i uppsatsen fram till att Luleå kommun arbetar på flera sätt för att få studenter att stanna kvar i Luleå exempelvis genom att skapa en stark kontakt med näringslivet redan under studietiden.31
Det har tidigare genomförts enkätundersökningar på Campus Norrköping som granskar olika aspekter av studentlivet. Linköpings universitet genomför själva en arbetsmiljörelaterad webbaserad undersökning, kallad Nöjd-Student-Index (NSI).32 Den skickas ut till alla som läser på grund- eller avancerad nivå på universitetet. Undersökningen behandlar frågor såsom caféer och restauranger på campus, administrativ service, fysisk miljö, hälsa, studievägledning, undervisningsformer, sociala aktiviteter med mera. NSI:s undersökningsresultat används som underlag för beslut av universitetsledningen i frågor rörande bland annat utbildningsfrågor, lokalplanering och jämställdhet. Den senaste undersökningen genomfördes 2010 och visade på att 81 % av studenterna är nöjda med livet på Linköpings Universitet. 2010 års resultat visar också på en förhöjd procentandel av nöjda studenter jämfört med den tidigare undersökningen som genomfördes 2008.
28 Pillay, Johan, Kushch, Paul, ”Vad anser studenter vara en attraktiv stad?: En undersökning om vad Umeå bör
göra gör att behålla dess universitetsstuderande efter avklarade studier”, Umeå universitet, Umeå, 2009.
29 Ibid. Sid 56-59.
30 Hillbom, Albin, ”Stanna eller flytta: En undersökning om vad Luleå kommun gör för att få nyexaminerade
studenter att stanna kvar i Luleå”, Luleå tekniska universitet, Luleå, 2009.
31 Ibid. Sid 36-38.
En enkätundersökning vid namn Studentenkät 200833 genomfördes vid Campus Norrköping år 2008 och respondenterna bestod av aktivt studerande programstudenter. Undersökningen var ett samarbete mellan Linköpings universitet, Norrköpings kommun, fastighetsbolaget Studentbo och studentkårerna vid Campus Norrköping. Studentenkät 2008 och NSI fokuserar båda på studentsociala aspekter, men Studentenkät 2008 undersöker även boendefrågor, kommunal service och kommunikationer. Undersökningen visar på att det finns stora skillnader i både åsikter och bakgrunder bland studenterna på de olika fakulteterna.34
Linköpings universitets alumniverksamhet har sammanställt statistik över var i landet, och världen, de examinerade studenter som är medlemmar i alumninätverket, idag bor och verkar. Alumniverksamheten syftar till ”att stärka relationen
mellan alumner och universitetet för att ge möjlighet till ömsesidig utveckling av kunskap, kompetens och kontakter.”35
Tyvärr finns ingen tillgänglig statistik över just Campus Norrköpings studenter, men statistiken kan fortfarande vara intressant att titta på då den visar var LiU:s studenter faktiskt har hamnat efter avslutad examen och då den går att jämföra med resultaten i vår undersökning. I tabellen nedan redovisas antalet LiUalumner i Sveriges olika län. Utöver dessa finns även 1509 registrerade alumner utomlands.36 Tabellen visar att det största antalet alumner idag bor i Östergötlands- eller Stockholms län.
33 Sara, Matson, ”Studentenkät 2008”, 2008.
34 Sara, Matson, ”Studentenkät 2008”, 2008. & Om NSI se länken: http://www.student.liu.se/nsi/nojd?l=sv,
senast besökt 2011-12-01.
35 Om LiU Update Alumni se länken: http://www.liu.se/alumni/om-liu-update-alumni?l=sv, senast besökt
2011-12-01.
36 Mailkorrespondens med Emma Hanson, InnovationkontorEtt.
Län Antal Blekinge län 89 Dalarnas län 199 Gotlands län 24 Gävleborgs län 134 Hallands län 120 Jämtlands län 62 Jönköpings län 411 Kalmar län 270 Kronobergs län 119 Norrbottens län 62 Skåne län 702 Stockholms län 4244 Södermanlands län 447 Uppsala län 263 Värmlands län 150 Västerbottens län 58 Västernorrlands län 123 Västmanlands län 328 Västra Götalands län 1289 Örebro län 305 Östergötlands län 6960 Totalt 16359 [Tabell 1]
7. Teori
Forskningsområdet migration kan undersökas ur många olika vinklar. Migration innebär byte av hemort och inom detta område forskas det bland annat på politiska, personliga och vetenskapliga aspekter av flyttningar och flyttmönster. I denna uppsats har vi valt att undersöka huruvida studenter vid Campus Norrköping kan tänka sig en framtid i Norrköping eller ej, och vad som påverkar detta beslutstagande. Vi kommer att gå närmare in på två teorier. En teori som undersöker varför och i vilka skeden man väljer att flytta samt en teori som ämnar svara på varför människor väljer att inte flytta, då det även är intressant att se varför människor väljer att vara immobila.
7.1. Mobilitet
En teori på vilket mobilitet kan förstås är livscykelteori. Denna teori hävdar att migration är starkt sammankopplat med ålder och att vissa händelser under en individs liv påverkar beslutet om att flytta eller inte. Genom författarna Green, Nilsson och Warnes ger författarna till texten Why do people stay?37 exempel på händelser i livet vilka positivt påverkar
benägenheten att flytta. Dessa händelser är: en övergång från grundläggande utbildning till universitets- och högskolestudier, en övergång från högre studier till arbetsmarknaden, giftermål, barnafödsel, när barnen börjar skolan eller flyttar hemifrån samt i samband med pension.38 Forskning visar också på att flyttningsbenägenheten minskar med ålder och att det är”… mer lönsamt för unga personer att flytta, eftersom de har längre tid på sig att inkassera
vinsterna av en flytt. Unga personer har heller inte hunnit bilda familj och rota sig i samma utsträckning som äldre, och kan därför antas ha lägre flyttkostnader.”39 Denna teori passar
väl ihop med enkätens population då merparten av respondenterna befinner sig i de åldrarna där rörelsebenägenheten är som störst, en ålder under 35 år.40 Forskning visar också personer
under 35 år som en gång flyttat i större utsträckning är benägna att flytta igen.41 Samtidigt
befinner sig våra respondenter i en livssituation där steget mot en högre utbildningsnivå är central.
37 Fischer, Peter A, Holm, Einar, Malmberg, Gunnar, Straubhaar, Thomas, “Why do people stay? Insider
advantages and Immobility”, Hamburg, 2000.
38 Fischer, Malmberg. Sid 359. 39 Ibid.
40 Ibid. Sid 357,361. 41 Ibid. Sid 360.
7.2. Immobilitet
Författarna till Why do People Stay? erbjuder även ett teoretiskt synsätt på vilket immobilitet kan studeras. Denna teori går under namnet insider-advantage theory. Denna teori innehåller flera av de traditionella förklaringarna till mobilitet/immobilitet men bidrar även till nya slutsatser med hänsyn till dynamiken bakom individers beslut att vara mobila/immobila.42 Författarna hävdar att människor som bor på samma plats eller arbetar på samma företag under en lång tid skapar sig en slags platsbundenhet, en platsbundenhet som innebär att dessa personer har mer att förlora än att vinna vid en eventuell flytt. För att förklara detta fenomen menar författarna, att en individs tillgångar och kunskaper till viss del är platsbundna. Författarna menar att dessa kompetenser inhämtas inom en platsbunden lärandeprocess vilken kräver tid, information och tillfällig orörlighet. Med andra ord kan dessa egenskaper endast användas vid en specifik plats exempelvis i deras hem, arbetsplats, stad eller land. Dessa är vad författarna kallar location-specific insider-advantages. En flytt skulle således göra att dessa investeringar går förlorade såvida dessa, på ett fördelaktigt sätt, inte går att omlokalisera eller återupprätta någon annanstans. Migration minskar således till följd av samlandet av
location-specific insider-advantages vilket inkluderar sociala band, engagemang i lokala
projekt, kunskap om lokala förutsättningar och andra former av band till regionen eller platsen man bor på.43
Dessa insider-advantages kan var av olika karaktär och författarna har valt att dela in dem efter ursprung och specificitet. Dessa förklaras närmare i (Figur 1) på nästa sida.
Work-oriented (arbetsrelaterade) insider-advantages kan resultera i exempelvis högre lön eller
annan sorts avkastning för individen kopplat till att individen har vissa specifika kunskaper inom ett företag. En flytt till en annan plats skulle även kunna innebära att personen som brutit upp från sin gamla arbetsplats plötsligt befinner sig på ruta ett på den nya arbetsmarknaden. Den person som också har investeringar i form av kontakter, klienter eller samarbetsparters på en lokal nivå eller som framgångsrikt avancerat inom ett företag har således mer att förlora än den person vars främsta styrka på arbetsplatsen är en formell kompetens. Leisure-oriented (fritidsrelaterade) insider-advantages kan innebära att individen har specifika kunskaper om platsen, verksamheter eller lokala förhållanden, vilket exempelvis gör det lättare att veta vilken restaurang som är den bästa, var de bästa bostäderna finns med mera. Detta kan också innebära att individen har etablerade sociala relationer och på olika sätt
42Fischer, Holm, Malmberg, Straubhaar. Sid 9.
Value of immobility
accumulation of location-specific
advantages
work-oriented
insider advantages insider advantages leisure-oriented
! work-oriented insider advantages work-oriented insider advantages work-oriented insider advantages ! work-oriented insider advantages work-oriented insider advantages work-oriented insider advantages ! work-oriented insider advantages work-oriented insider advantages work-oriented insider advantages ! work-oriented insider advantages work-oriented insider advantages work-oriented insider advantages ! work-oriented insider advantages work-oriented insider advantages work-oriented insider advantages ! society-specific insider advantages firm-specific insider advantages place-specific insider advantages place-specific insider advantages society-specific insider advantages opportunity and career advantages from locational social relations (’social capital’) and political activities higher firm-specific compensation for non transferable knowledge and abilites higher space-specific compensation for working due to knowledge of space, society and
locational technology space-specific knowledge about consumption opportunities (leisure activities, local supply of goods and services
etc. ) acceptance and social integration due to location-specific social relations (’social capital’) and political activities [Figur 1]
är integrerad på platsen.44 Den grupp som forskarna nämner, vilka i minst utsträckning, tillgodoräknar sig dessa insider-advantages är unga människor. Anledningen är att dessa fördelar ses som varaktighetsberoende och därmed påverkas av hur länge individen befinner sig på en plats. 45 Som vi tidigare nämnt är det människor under en ålder av 35 år som i högst utsträckning är mobila. 46
44Fischer, Holm, Malmberg, Straubhaar. Sid 10-11. 45Ibid. Sid 12.
8,40% 2,30% 1% 2,30% 3,10% 5,10% 3,50% 0,60% 0,40% 7% 5,60% 10,90% 9,10% 4,70% 3,70% 15,40% 14,20% 2,80% Arbetsterapeut Civilingenjör i elektronikdesign Civilingenjör i kommunika`on, transport och samhälle Civilingenjör i medieteknik Flygtrafik och logis`k Förskollärare Grundlärare F -‐ 3 Grundlärare 4 -‐ 6 Grundlärare, fri`dshem Grafisk design och kommunika`on Högskoleingenjör i byggnadsteknik Kultur, samhälle, mediegestaltning Miljövetare Samhällets logis`k Samhälls och kulturanalys Sjuksköterska Socionom Annat
Nuvarande utbildningsprogram
8. Resultatredovisning
Nedan följer en redovisning av enkätresultaten sida för sida enligt enkätens upplägg. Detta redovisas för att ge en bild av undersökningens resultat i helhet utan någon form av
jämförande analys.
8.1. Enkätens första sida
Den första sidan av enkäten fokuserade, som tidigare nämnts, på personuppgiftsfrågor. Detta för att få en uppfattning om vem respondenten är, hur dennes situation ser ut och var i livet personen befinner sig. 73,7% av respondenterna är kvinnor, 26,1% är män och 0,2 % angav annan könstillhörighet. I åldersfördelningen kan man se att en övervägande del av respondenterna, 70,5 % är mellan 18 och 24 år, 18,4% är mellan 25 och 30 år och 5,1 % är mellan åldrarna 30 och 34. 6,1 % av respondenterna är 35 år eller äldre. Gällande fakultetstillhörighet så tillhör 40,1 % Filosofiska fakulteten, 26,4 % Tekniska högskolan, 24,7 % Hälsouniversitetet och 8,8 % tillhör Utbildningsvetenskap. Fördelningen över de olika utbildningsprogrammen redovisas nedan.
[Diagram 1] Hälsouniversitetet Tekniska högskolan Utbildningsvetenskap Filosofiska fakulteten Övrigt
12,20% 11,40% 16,90% 59,60% 0% Inte alls I liten grad I viss mån I hög grad Vet ej
Jag spenderar min
fri8d i Norrköping
En stor del hyr sitt boende, antingen i form av en studentbostad, 21,5 %, eller en hyresrätt 55,3%. 8,8 % äger en bostadsrätt, 7,2 % har ett eget hus och övriga 7,3 % är antingen inneboende, bor hos sina föräldrar/släktingar, eller har någon annan form av boende. 73,6 % av respondenterna bor i Norrköping och av dem har 71,7 % flyttat till staden på grund av sina studier, medan 23 % har bott i staden under lång tid eller är uppvuxna i Norrköping. 5,3 % har flyttat dit på grund av annan anledning. 12,1 % av respondenterna har barn boende hos sig och 54,4 % har minst en förälder som har studerat på universitets- eller högskolenivå.
8.2. Enkätens andra sida
Enkätens andra sida inleddes med frågan: Är du/har du varit engagerad i studentlivet/LiU? 53,3 % svarade ja. På nästa fråga: Ägnar du dig åt
regelbundna aktiviteter, i Norrköping, utanför det som tillhör studentlivet/LiU? svarade en nästan lika hög procentandel, närmre bestämt 52,6 % ja. En följdfråga ställdes som frågade huruvida det innebar att man är med i en förening eller organisation, och där svarade 41,6 % ja. Nästan 60 % säger att de i hög grad spenderar sin fritid i Norrköping och 50 % anser att de i hög grad hittar dit de ska i staden. Resultaten på de två sista frågorna redovisas närmre i diagram 2 och 3.
1,40% 10,10% 37,70% 50,60% 0,20% Inte alls I liten grad I viss mån I hög grad Vet ej
Jag hi<ar dit jag ska / har god
lokalkännedom i Norrköping
[Diagram 3] [Diagram 2]
3,5% 7,1% 7,1% 20,2% 18,6% 40,0% 8,0% 23,2% 18,9% 11,4% 14,5% 18,3% 19,4% 25,4% 20,8% 38,6% 38,4% 48,7% 51,6% 32,5% 45,1% 29,5% 39,0% 55,7% 49,4% 44,9% 53,2% 50,8% 75,0% 53,1% 54,1% 26,6% 25,3% 11,0% 45,3% 29,9% 34,4% 30,5% 29,6% 29,7% 24,4% 18,3% 0,0% 0,2% 0,0% 0,4% 0,4% 1,4% 0,2% 3,9% 2,4% 0,0% 0,4% 0,2% 0,0% 0,0% Arbete Bostad Familj / vänner Förbindelser inom kommunen / lokaltrafik Förbindelser med övriga Sverige Förbindelser med övriga världen Stadens miljö Skola / barnomsorg Vård / omsorg Kultur / nöjesutbud Sport / fri`dsak`viteter Natur / friludsliv Caféer, restauranger, barer, nafklubbar etc. Shopping
Ange hur vik8ga följande faktorer är för valet av din
fram8da bostadsort
Inte alls vik`gt I liten grad vik`gt I viss mån vik`gt Mycket vik`gt Vet ej
8.3. Enkätens tredje sida
Den tredje sidan av enkäten fokuserade på arbete och kontakt med näringsliv. 41 % av respondenterna sade sig ha arbetat under sin studietid. 57 % hade fått information om företag, verksamheter och potentiella arbetsgivare i Norrköping. Denna information kom först och främst från LiU eller via kår och sektion, 34 % hade fått information direkt från näringslivet. 26 % hade sökt information själva och 11 % svarade övrigt.
8.4. Enkätens fjärde sida
Enkätens fjärde sida inleddes med två stycken rutnät av frågor gällande vikten av olika faktorer i valet av framtida bostadsort, samt i hur hög grad dessa faktorer tillgodoses i Norrköping. Resultaten av enkätsvaren redovisas i diagram 4 och 5.
[Diagram 4]
0,8% 5,9% 14,2% 43,8% 35,30% Inte alls -‐ 1 2 3 4 5 -‐ Mycket bra
Hur tycker du a< du
trivs i Norrköping?
15,7% 9,1% 23,4% 5,3% 6,3% 22,0% 7,5% 6,3% 9,7% 14,5% 7,9% 18,5% 14,9% 10,6% 39,7% 39,3% 33,3% 41,2% 40,9% 40,2% 52,0% 20,1% 37,9% 47,9% 40,6% 35,8% 48,9% 45,2% 11,9% 34,0% 26,6% 45,1% 45,8% 19,2% 35,5% 10,5% 15,8% 25,9% 27,3% 22,3% 27,8% 37,8% 30,0% 16,0% 7,9% 7,7% 6,1% 15,8% 3,8% 62,9% 36,0% 9,9% 22,8% 22,1% 6,2% 4,2% Arbete Bostad Familj / vänner Förbindelser inom kommunen / lokaltrafik Förbindelser med övriga Sverige Förbindelser med övriga världen Stadens miljö Skola / barnomsorg Vård / omsorg Kultur / nöjesutbud Sport / fri`dsak`viteter Natur / friludsliv Caféer, restauranger, barer, nafklubbar etc. ShoppingHur väl tycker du a< dessa faktorer 8llgodoses i
Norrköping, om du bortser från di< studentliv / LiU?
Tillgodoses inte alls Tillgodoses i liten grad Tillgodoses i viss mån Tillgodoses i hög grad Vet ej
På frågan gällande trivseln i staden uppmanades respondenterna att svara enligt en femgradig skala. 79 % svarade alternativ fyra eller fem. Frågan: Vill du bo Norrköpings kommun efter avslutade studier, ställdes och 47,5 % svarade ja, medan övriga 52,5 % svarade nej. Vidare ställdes samma fråga igen, men här med tillägget ”ur ett mer långsiktigt perspektiv (5 - 10 år)”. På den frågan svarade fler ja. Närmre bestämt 64,3 %, medan 36,7 % svarade nej.
[Diagram 6] [Diagram 5]
8.5. Fritextfrågor
Om du skulle vilja ha mer information om företag, verksamheter, -för dig potentiella arbetsgivare- i Norrköping, hur skulle du då vilja ha den?
En ökad kommunikation, ett ökat samarbete samt utbyte mellan näringslivet och studenter står i fokus bland respondenternas enkätsvar. De talar om mötet med näringslivet som en viktig del, där arbetsmarknadsdagar, informationsträffar, gästföreläsningar, besök och studentuppdrag står i fokus. Många av respondenterna efterlyser också en gemensam plattform där näringslivet och studenter kan mötas och nå varandra genom exempelvis en hemsida, mässa, eller tidning. Kanaler som även nämns som populära att få information genom är universitetsmailen, LiU:s hemsida, kårer, sektioner, arbetsförmedlingen med flera. Även dagspressen nämns av flera respondenter.
Hur skulle du beskriva Norrköping för andra?
Respondenternas svar på frågan om hur de skulle beskriva Norrköping är väldigt blandade. En del säger att staden är fin, vacker och mysig, medan andra säger att den är grå, tråkig och död. Vissa säger att Norrköping har ett rikt nöjes- och kulturutbud samtidigt som andra säger att kulturlivet är tråkigt och alldeles för smalt. Många beskriver Norrköping som en småstad, medan många andra beskriver den som en storstad. Det finns en hel del negativa kommentarer kring alkoholism och drogmissbruk som figurerar i centrum. En del uttrycker det som obehagligt och otryggt att vistas i stadens centrala delar, till följd av missbruket. Det talas även en hel del om stadens historia och man ser förvaltningen av industrilandskapet som något positivt.
Exempel på den stora spridningen bland svaren är: Norrköping är en stad som…
• ”kan liknas vid en stillastående Finlandsfärja i sann arbetarklassanda. Allt finns nära
till hands och det enda hållbara sättet att fördriva tiden verkar vara genom berusning.”
• ”har ett rikt kulturliv, en spännande historia, fantastisk miljö och närheten till
världens vackraste skärgård! Kom så ska jag visa vår stad!!”
Nämn något som är bra med Norrköping, utanför det som tillhör ditt studentliv/LiU?
Ett genomgående tema bland svaren på den här frågan är att Norrköping är mycket vackert. Det talas om det vackra industrilandskapet, Knäppingsborg och arkitekturen, men även Åbackarna, Motala ström och stadens många parker anses vara vackert av ett stort antal respondenter. I likhet med föregående fråga tar många upp kulturutbudet som något mycket positivt i Norrköping, med fokus på museer, konserter och andra evenemang. Exempel på detta är bland annat Flimmer filmfestival, Munken in the Park och NKPG festival. Cnema nämns även i många svar som något vilket verkligen uppskattas. Shopping- och sportutbudet nämns även. Gällande sporten talar en del om ett stort utbud av gym och andra sportaktiviteter som erbjuds, medan andra syftar till sport ur en åskådarsynpunkt där IFK Norrköping och Dolphins nämns av många respondenter. Det mest återkommande svaret på frågan är dock närhet i olika former. Närheten inom staden, i och med gång- och cykelavstånd till det mesta, samt bra kommunikationer till shoppingen i stadens ytterområden såsom Hageby och Ingelsta. Även närhet till natur och den vackra skärgården tas upp av flertalet respondenter. Närheten till andra större städer såsom Linköping och Stockholm tas även upp av många. Kommunikation och trafik ses över lag som välfungerande och stadens flygplats lyfts fram som en av Norrköpings bra kvaliteter.
Nämn något du saknar i Norrköping, utanför det som tillhör ditt studentliv/LiU?
Många av respondenterna efterlyser bättre uteställen i form av nattklubbar i Norrköping. Dels uteställen som är mer anpassade för studenter men även uteställen som vänder sig till en lite äldre publik, då många anser att detta saknas. Många saknar också ett lite mer nischat uteliv i Norrköping, där önskemål om rockklubbar nämns som exempel. Även om många ansåg att shoppingutbudet var bra i Norrköping, efterlyser samtidigt många andra respondenter ett större shoppingutbud i staden och det läggs tyngdpunkt på shopping som når utanför de etablerade butikskedjorna. Respondenterna nämner mysiga, små butiker, mer exklusiva butiker, butiker som säljer vintage och second hand, skivbutiker med mera. En del av respondenterna nämner också att det enda de saknar i staden är familj och vänner. Det råder en ganska stor spridning i övrigt kring vad respondenterna saknar i staden. Bland annat nämns bättre kollektivtrafik mellan Norrköping och Linköping, caféer med längre och mer flexibla öppettider och en mysigare stadskärna utan alkoholister och opersonliga shoppinggallerior.
9. Analys
Svaren i enkätundersökningen har analyserats enskilt, men även analyser av jämförelser mellan grupper och respondenter har gjorts med hjälp av så kallad korstabulering. De fritextfrågor som finns representerade i enkätundersökningen vävs även i vissa fall in för att få en mer nyanserad bild av vad studenter vid Campus Norrköping anser i vissa frågor.
Vi är medvetna om att omfattningen av vår undersökning inte kan ses som representativ för den bild som norrköpingsstudenter har överlag. Vi kan dock se likheter med våra undersökningsresultat och den forskning som Malmberg, Sandberg och Westin presenterar i rapporten Den goda platsen. De faktorer som våra respondenter ansåg vara de viktigaste vid valet av framtida bostadsort stämmer tämligen bra överens med de faktorer som redovisas i
Den goda platsen. I likhet med vår undersökning nämns där arbete, bostad samt social
samvaro (familj och vänner) som de viktigaste faktorerna. Det faktum att vi kan se många likheter mellan svaren i vår undersökning och de mer storskaliga forskningsresultaten i Den
goda platsen, ger en bekräftelse på att vi med vår undersökning har lyckats plocka fram
åsikter som är samhälleligt förankrade.
9.1. Arbete
42 % av alla respondenter i undersökningen har arbetat i Norrköping under sin studietid, och av de som arbetat är könsfördelningen relativt jämn. Tittar man på åldersfördelningen bland de som arbetat ser man att åldersgruppen 35 år och äldre drar upp snittet. Av denna grupp har hela 61 % arbetat i Norrköping under sin studietid. Man kan utläsa att andelen som har arbetat ökar för varje åldersgrupp, från de yngsta till de äldsta. De som studerar på fakulteten Utbildningsvetenskap har i något högre utsträckning arbetat än studenter på de övriga fakulteterna. I vilken utsträckning, eller under vilka arbetsformer studenterna arbetat undersöker inte denna uppsats men de studenter som har arbetat kan enligt teorin om
insider-advantage, i högre grad, ha ackumulerat sig så kallade arbetsrelaterade insider-advantages än
de som inte arbetat. Insider-advantages vilka i förlängningen skulle kunna försvåra en eventuell flytt.
Som nämndes i resultatredovisningen ansågs arbete som en mycket viktigt faktor för 75 % av respondenterna och är i och med det den uteslutande viktigaste faktorn i valet av framtida bostadsort. På frågan om hur arbete tillgodoses i Norrköping svarade enbart 12 % att det tillgodoses i hög grad, två femtedelar angav att arbete tillgodoses i viss mån medan 30 %
