Sjuksköterskors erfarenhet av arbetsrelaterad stress
En litteraturstudieNurses perception of occupational stress
A literature reviewFörfattare: Stephanie Nilsson och Ann-Sofie Söderblom
VT 2021
Examensarbete: Kandidat, 15 hp
Huvudområde: Sjuksköterskeprogrammet, Omvårdnadsvetenskap Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet.
Handledare: Anne-Marie Wallin, Universitetslektor, Örebro universitet Examinator: Annica Kihlgren, professor, Örebro universitet
Sammanfattning
Bakgrund: Tidigare forskning visar att arbetsrelaterad stress är ett globalt problem som både skadar individen och resulterar i ekonomiska svårigheter för samhället. Sjuksköterskor möter stressande situationer dagligen och tidigare forskning har rapporterat att sjuksköterskor är den yrkeskategori som främst är drabbad av arbetsrelaterad stress.
Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskornas erfarenhet av arbetsrelaterad stress.
Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design och systematisk sökning. De systematiska sökningarna genomfördes i databaserna Cinahl och Psycinfo. Litteraturstudien bygger på 10 vetenskapliga artiklar.
Resultat: Litteraturstudien presenteras i huvudkategorierna; Brister i organisationen som utlöser arbetsrelaterad stress, vårdrelaterade situationer som utlöser stress och konsekvenser av arbetsrelaterad stress. Brister i organisationen som brist på stöd och brist på resurser var övergripande faktorer som influerade stressen. Vårdrelaterade situationer som utlöste stress var ett utökat ansvar och svåra situationer. Konsekvenser av arbetsrelaterad stress hade en negativ påverkan på sjuksköterskors egen hälsa samt påverkan på vårdkvalitén. Sammantaget influerade sjuksköterskors arbetsrelaterade stress en bristande patientsäkerhet.
Slutsats: Forskningen fastslår att sjuksköterskor är den yrkesgrupp som främst drabbas av arbetsrelaterad stress och att detta kan påverka patientsäkerheten. Litteraturstudiens resultat visade att brister i organisationen främst är korrelerat med arbetsrelaterad stress och behöver åtgärdas. Resultatet kan tjäna som ett diskussionsunderlag inom organisationen eftersom det visar och ger kunskap om vilka faktorer i arbetsmiljön som orsakar stress hos sjuksköterskor. Det finns incitament för vidare forskning i Sverige då resultatet bestod av begränsat material för sjuksköterskors erfarenhet av arbetsrelaterad stress.
Innehållsförteckning
Bakgrund ... 1
Psykisk hälsa ... 1
Stress ... 1
Arbetsrelaterad stress och arbetsmiljö ... 1
Sjuksköterskans yrkesansvar ... 2
Teoretiskt ramverk ... 2
Patientsäkerhet ... 2Problemformulering... 3
Syfte ... 3
Metod ... 3
Design ... 3 Datainsamling ... 4 Urval ... 4 Kvalitetsgranskning ... 4 Forskningsetiska överväganden ... 5 Dataanalys... 5Resultat ... 6
Inledning ... 6 Brister i organisationen ... 6 Brist på stöd ... 6 Brist på resurser ... 7Vårdrelaterade situationer som utlöser stress ... 7
Utökat ansvar ... 7
Svåra situationer ... 8
Konsekvenser av arbetsrelaterad stress... 8
Påverkan på hälsan... 8 Påverkan på vårdkvalitén ... 9 Resultatsammanfattning... 9
Diskussion ... 10
Metoddiskussion ... 10 Design ... 10 Datainsamlingen ... 10 Urval ... 10Dataanalys ... 11
Etiskt resonemang ... 11
Resultatdiskussion ... 12
Brister i organisationen ... 12
Konsekvenser av arbetsrelaterad stress... 13
Etiska aspekter ... 14
Slutsats ... 15
Klinisk nytta ... 15
Fortsatt Forskning ... 15
Källförteckning... 16
Bilaga 1. ... 20
Bilaga 2 ... 1
1
Bakgrund
Psykisk hälsa
WHO:s definition på psykisk hälsa är när individen realiserar sina drömmar, klarar av
påfrestningar och kan bidra till samhället (World Health Organization [WHO], 2020). Psykisk hälsa handlar om att hitta en balans mellan positivitet och negativitet i livet. Det är viktigt att människan känner en meningsfullhet, innehar sunda relationer och får uppleva lycka.
Människan behöver ett psykiskt välbefinnande för att klara av livets svåra motgångar och krav som individen ställs inför. Psykisk ohälsa innefattar psykiatriska tillstånd och psykiatriska besvär. Psykiatriska besvär är en påföljd av flera motgångar, har oftast övergående symtom och uppfyller inte kriterierna för en psykiatrisk diagnos. Psykiatriska tillstånd är när personen har en psykiatrisk diagnos med permanenta symtom eller att man har förlorat viktiga
kognitiva funktioner som påverkar individens livssituation (Folkhälsomyndigheten, 2021). Sjuksköterskor ställs dagligen inför stressade situationer och riskerar att utveckla
arbetsrelaterade psykiska besvär som ångest, Posttraumatisk stressyndrom (PTSD), depression och utmattning (Li, Zhou & Xu, 2020).
Stress
Grundaren till begreppet stress var Hans Selye som beskrev att stress var en reaktion på kraven individen utsätts för. Idag beskrivs stress som en obalans mellan krav och individens copingstrategier. Människor reagerar olika på påfrestningar beroende på vilka
copingstrategier som de har att använda sig utav för att kunna kontrollera stressen. När individen utsätts för stress reagerar kroppen på faran och vill fly vilket gör att olika stressreaktioner tillkommer. Lyckas inte individen att eliminera faran, hitta olika
copingstrategier eller få stöd att hantera detta så blir det en psykisk obalans och vid långvarig stress ökar risken för att utveckla ohälsa. Människor behöver fysisk och psykisk återhämtning för att kunna hantera stressen som de utsätts för (Wiklund Gustin, 2015). Vetenskaplig
forskning har kommit fram till att det finns ett samband mellan arbetsrelaterad stress och risken för att utveckla ohälsa (De Cieri, Shea, Cooper & Oldenburg, 2019).
Arbetsrelaterad stress och arbetsmiljö
Arbetsrelaterad stress definieras som skadliga fysiska och känslomässiga reaktioner som uppstår när kraven i jobbet inte motsvarar kapacitet, resurser, eller arbetstagarnas behov (Rollins, 2012). Arbetsrelaterad stress kan orsakas av en bristande arbetsorganisation i kombination med högt tryck på arbetsplatsen. Tidigare forskning har identifierat
arbetsrelaterad stress som ett globalt problem som skapar långsiktiga psykiska besvär för individen och ekonomiska svårigheter för samhället (Birhanu, Gebrekidan, Tesefan & Tareke, 2018).
Ett högt tryck i arbetsmiljön har till viss del visat sig fungera som en drivkraft i att arbeta effektivt. Flertal hälso - och sjukvårdspersonal upplever att det höga trycket i arbetsmiljön har en mer negativ inverkan på deras arbete och mentala hälsa (WHO, 2020). Arbetsmiljön formas efter individer som ingår i den och alla medarbetare bidrar till en trivsam arbetsmiljö. För en fungerande arbetsmiljö är samarbetet mellan alla medverkande parter den viktigaste utgångspunkten och bygger en grund för att verksamheten ska fungera. En
2
och undviker eventuella arbetsplatsolyckor. Anställda framför aspekter på brister samt
förändring till arbetsplatsens skyddsombud. Skyddsombudet är ansvarig att föra de anställdas röster vidare för att ha möjlighet att identifiera brister och utföra ett förändringsarbete, som vidtar en hållbar arbetsmiljö. Arbetstider och skiftarbete är ofta förekommande inom i hälso - och sjukvården och det är arbetsgivarens ansvar att de anställda får tillräckligt med
återhämtning mellan arbetspassen (Arbetsmiljölag [AML], SFS 1977:1160, 2 kap, 1§). Arbetsgivaren är skyldig att tillämpa arbetsmiljölagen för att bedriva och förhålla sig till kraven på en god och hälsosam arbetsplats. Vidare är arbetsgivaren skyldig att vidta åtgärder för att förebygga ohälsa och olycksfall samt systematiskt planera, kontrollera och leda verksamheten, så den uppfyller kraven på en god arbetsmiljö (SFS 1977:1160, 3 kap, 2§). År 2017 undersökte Statistiska centralbyrån sjuksköterskors arbetsmiljö och varför de valt att lämna yrket. Orsakerna till att sjuksköterskorna valt att lämna yrket var att de inte kunde styra över sin arbetssituation och arbetsbelastning i förhållande till arbetstid. På grund av psykiska påfrestningar valde 45 procent att lämna sjuksköterskeyrket och sjuksköterskorna upplevde en bristande patientsäkerhet på grund av stressen (Statistiska centralbyrån [SCB], 2017).
Sjuksköterskans yrkesansvar
En legitimerad sjuksköterska har som övrig hälso - och sjukvårdspersonal ett personligt ansvar för att arbetsuppgifter blir utförda och att vården överensstämmer med beprövad erfarenhet och vetenskap. En sjuksköterska ska huvudsakligen erbjuda omsorgsfull omvårdnad och ge saklig information till patienter och anhöriga utifrån individens behov. Sjuksköterskan ansvarar för att patientsäkerheten upprätthålls genom att rapportera om eventuell vårdskada som uppstått, risk för skada, föra journal, hantera läkemedel samt att vidta tystnadsplikt (Patientsäkerhetslagen [PSL], SFS 2010:656, 6 kap, 1§; Vårdförbundet, 2020).
Svensk sjuksköterskeförening (2016) poängterar att sjuksköterskan arbetar i
interprofessionella team men även självständigt. De har ett etiskt ansvar för sitt bemötande, bedömningar och beslut. Sjuksköterskans fyra grundläggande ansvarsområden definieras som att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa samt att lindra lidande. Omvårdnaden ska ges med respekt för mänskliga rättigheter inklusive hänsyn av kulturella rättigheter, rätten till liv och autonomi samt ett respektfullt bemötande och värdighet. Sjuksköterskans riktlinjer för ett etiskt handlande ska erbjuda omvårdnad oberoende av genus, nationalitet, politisk åsikt, ålder, sexuell läggning och social ställning (Svensk sjuksköterskeförening, 2017).
Hälso- och sjukvårdslagen lyfter fram fem aspekter en sjuksköterska bör bedriva i sitt omvårdnadsarbete. Omvårdnaden bör vara av god kvalité med god hygienisk standard, tillgodose patientens behov av kontinuitet, säkerhet och trygghet. Bygga på respekt för patientens integritet och autonomi, främja goda kontakter mellan patient och hälso- och sjukvårdspersonal samt vara lättillgänglig (Hälso- och sjukvårdslag [HSL], SFS 2017:30, 5 kap, 1§).
Teoretiskt ramverk
Patientsäkerhet
Hälso- och sjukvårdspersonal ska arbeta patientsäkert vilket innebär att arbetet utförs enligt evidens och prioriterar patientens självbestämmande, integritet och delaktighet. Personalen
3
ska arbeta förebyggande, förhindra skador, rapportera risker och skador som inträffat. Häls o- och sjukvårdspersonalen har också en skyldighet att se till att patientsäkerheten bibehålls (SFS 2010:659, 3 kap, 3§). Sjuksköterskors arbetsmiljö innefattar flertal stressfaktorer och de riskerar att utveckla symtom på psykisk ohälsa som kan påverka patientsäkerheten.Förbättras sjuksköterskornas arbetsmiljö och deras allmänna hälsa kan arbetet blir mer patientsäkert (Goetz, Beutel, Mueller, Trierweiler & Mahler, 2011).
En av sjuksköterskans kärnkompetenser är att bedriva säker vård. Kärnkompetensen sträcker sig till ett internationellt perspektiv och betecknas som en kompetenskategori.
Kompetensområdet säker vård är viktigt att belysa under sjuksköterskeutbildningen till färdig profession och ansvaras av samhället och individen (Furåker & Nilsson, 2013).
Patientsäkerhet är ett begrepp som omfattar flera dimensioner och kan ses som en disciplin. Målet är att uppnå ett tillförlitligt system i hälso- och sjukvården som minimerar effekten, förekomsten av negativa incidenter och influerar maximal återhämtning mellan dem.
Patientsäkerheten ansvaras av politiker, tjänstemän och personal som arbetar inom patientnära arbete. Skiftarbete, trötthet och tidspress är riskfaktorer som påverkar människans
beslutsfattande och kan bidra till att patientsäkerheten blir sviktande. Patientsäkerheten bör baseras på ett systemorienterat perspektiv med samarbete från att varje enskild individ utför arbetsuppgifter på ett ansvarsfullt och patientsäkert sätt (Ödegård, 2013).
Problemformulering
Forskning har visat att psykisk ohälsa influeras av stress och finns i alla yrkeskategorier. Psykisk ohälsa påverkar på individnivå och samhällsnivå. Sjuksköterskan har ett personligt ansvar för patientsäkerheten och att vården ska bedrivas utifrån evidens. Sjuksköterskor ställs inför stressande situationer som påverkar deras hälsa och stressen kan innebära att
patientsäkerheten blir sämre. Information om sjuksköterskors erfarenheter av arbetsrelaterad stress ger en ökad förståelse om sjuksköterskors hälsa. Sjuksköterskor får en ökad
medvetenhet om olika stressfaktorer för att arbeta mer preventivt och reducera stressen. För att förbättra sjuksköterskornas arbetsmiljö och arbetsvillkor bör arbetsgivaren vidta
nödvändiga åtgärder som berör organisationsfrågor.
Syfte
Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av arbetsrelaterad stress
Metod
Design
En litteraturstudie med systematiska sökningar och en deskriptiv design genomfördes. Arbetsprocessen följde Kristenssons tre steg där det först gjordes en sökning efter tidigare forskning inom området som granskades och sammanställdes till ett resultat (Kristensson, 2014).
4
Datainsamling
Litteratursökningen genomfördes via databaserna Cinahl och Psycinfo. Utifrån syftet valdes meningsbärande ord som var sjuksköterskor, arbetsrelaterad stress och erfarenheter. De meningsbärande orden översattes först till engelska och sedan till databasernas ämnesord. Ämnesorden tillsammans med synonyma fritextord till dem lades sedan i tre sökblock. Se tabell 1. Inom varje sökblock söktes först varje sökord för sig för att sedan kombineras med OR för att därefter kombineras med AND mellan sökblocken. Se sökresultat i bilaga 1 sökmatris. De begränsningar som valdes i båda databaserna var att artiklarna skulle vara peer review, skrivna på engelska och begränsade till årtal 2011–2021.
Tabell 1 Översikt sökblock och ämnesord.
Databas Sökblock 1 Sökblock 2 Sökblock 3
Cinahl (MH” Stress,
Occupational”) Work related stress Work stress
Job stress
(MH ”Nurses”) (MH ”Perception”) experience*
Psycinfo DE” Occupational
stress”
Work related stress Work stress
Job stress
DE ”Nurses” DE ”Perception” experience*
Urval
Inklusion och exklusionskriterier identifierades för att eftersträva ett syftesbärande resultat. Inklusionskriterier innefattade artiklar som innehöll kvalitativ och kvantitativ ansats som var etiskt godkända och handlade om grundutbildade sjuksköterskor. Exklusionskriterier var review artiklar samt innehåll från specialistutbildade sjuksköterskors erfarenhet av arbetsrelaterad stress.
Urvalet av artiklarna följde en granskningsprocess i tre steg och utfördes tillsammans. I första steget lästes 135 titlar sammanlagt som ansågs vara relevant utifrån litteraturstudiens syfte. I andra steget exkluderades sju dubbletter i databasen Psycinfo och utöver dem lästes 41 abstract. I steg tre lästes 21 artiklar i fulltext och efter vidare relevansbedömning gallrades 14 artiklar vidare för kvalitetsgranskning.
Kvalitetsgranskning
En kvalitetsgranskning utfördes av de 14 inkluderade artiklarna för att bedöma kvalitativa studiers trovärdighet och kvantitativa studiers validitet. För att granska och identifiera eventuell förekomst av systematiska fel tillämpades SBU-granskningsmallar för tvärsnittsstudier och kvalitativa studier (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering [SBU], 2016, 2020). Granskningsmallarna utgjorde frågor som besvarade området med “helt”, “delvis” eller “inte alls”. Författarna var eniga om att de studier som besvarade frågorna “helt” eller “delvis” skulle inkluderas i resultatet. Granskningen utfördes enskilt för att sedan jämföras och diskuteras tills samförstånd rådde om studiernas kvalité. Fyra artiklar saknade ett tydligt etiskt resonemang. Dessa ansågs inte vara av acceptabel kvalitét och exkluderades under kvalitetsgranskningen.
5
Forskningsetiska överväganden
Litteraturstudien har inte genomgått en etikprövning på grund av att arbetet inte omfattar lagen om etikprövning när arbetet skrivits på högskolenivå (SFS 2003:460, 2§). Dock måste författarna ta hänsyn till etiska aspekter under arbetsprocessen dels för att stärka allmänhetens förtroende för studentforskning. Det var viktigt för författarna att artiklarna hade ett etiskt godkännande och deltagarna hade gett sitt samtycke för att vara säker på att ingen av deltagarna skadats. Egna erfarenheter om ämnet har diskuterats under arbetsprocessen och båda författarna har erfarenhet av arbetsrelaterad stress under den verksamhetsförl agda utbildningen. För att behålla ett objektivt resultat har författarna diskuterat erfarenheterna flertal gånger för att inte påverka resultatet genom sin förförståelse (Kristensson, 2014).
Dataanalys
För att presentera resultatet på ett överskådligt sätt utfördes dataanalysen i tre steg enligt Kristensson (2014) integrerad analys. Analysen utfördes enskilt i steg ett och två som sedan presenterades och jämfördes i steg tre för att underlätta processen att värdera och
sammanställa resultatet. I det första steget lästes de inkluderade artiklarna i sin helhet för att få en överblick om dess innehåll. I det andra steget markerades övergripande likheter och skillnader för att urskilja kategorier som kopplades samman. I steg tre sammanställdes resultatet under relevanta kategorier med tillhörande underkategorier. Se figur 1.
Figur 1 Huvudkategorier med underkategorier Brister i organisationen som utlöser arbetsrelaterad stress Brist på stöd Brist på resurser Situationer som utlöser arbetsrelaterad stress Utökat ansvar Svåra situationer Konsekvenser av arbetsrelaterad stress Påverkan på hälsan Påverkan på vårdkvalitén
6
Resultat
Inledning
Litteraturstudiens resultat baseras på 10 vetenskapliga artiklar. Åtta artiklar var av kvantitativ metod, en artikel med mixed methods samt en av kvalitativ metod. Studierna var utförda i åtta länder: England (n=2), Etiopien (n=1) Filippinerna (n=1), Iran (n=1), Kina (n=2), Sydafrika (n=1), Sydkorea (n=1), Tyskland (n=1). Totalt medverkade 2,504 sjuksköterskor sammanlagt. Deltagarnas ålder varierade mellan 20–50 år beroende på studie. Könsfördelningen uppvisade att endast 131 män deltog och resterande var kvinnor. Resultatet av sjuksköterskans erfarenhet av arbetsrelaterad stress redovisas i tre huvudkategorier med tillhörande underkategorier och artiklar som ingår. Se tabell 2.
Tabell 2 Översikt huvudkategorier och underkategorier med tillhörande artiklar Huvudkategori Brister i organisationen som orsakar arbetsrelaterad stress Vårdrelaterade situationer som utlöser arbetsrelaterad stress Konsekvenser av arbetsrelaterad stress Underkategori Artiklar Brist på stöd Brist på resurser Utökat ansvar Svåra situationer Påverkan på hälsan Påverkan på vårdkvalitén Bautista et al. (2019) x x x Cousins et al. (2011) x x Dagget et al. (2016) x x x x x Halpin et al. (2017) x x x x x x Khamisa et al. (2016) x x x x
Lee & Jang. (2019) x Movahedi et al. (2020) x x Qi et al. (2013) x x x Schulz et al. (2011) x x Zhang et al. (2019) x
Brister i organisationen
Brist på stöd
Sjuksköterskorna rapporterade att bristen på stöd var en stressfaktor (Cousins & Donnell, 2011; Halpin, Terry & Curizo, 2017; Khamisa, Ilic, Peltzer & Oldenburg, 2016) som kan sammankopplas med utbrändhet (Movahedi, Bidkhori, Arazi, Khaleghipoor & Amini, 2020).
7
Den bristande organisationskulturen innebar en stress (Khamisa et al., 2016; Lee & Jang, 2019) som gav sjuksköterskorna tankar på att säga upp sig (Lee & Jang, 2019).
Sjuksköterskorna angav att arbetsrelaterade relationer mellan personal samt att
kommunikationsbrister på arbetsplatsen medverkade till stressfulla situationer (Bautista et al., 2019; Dagget, Molla, Bellachew, 2016; Halpin et al., 2017). De rapporterade att negativa relationer i arbetsmiljön resulterade i en högre personalomsättning (Bautista et al.,2019; Halpin et al., 2017). Sjuksköterskorna ansåg att stressen påverkades av dåliga löner och otillräckliga personalförmåner (Cousins & Donnell, 2011; Khamisa et al., 2016; Movahedi et al., 2020; Schulz et al., 2011).
Det framgick att sjuksköterskor på somatisk avdelning uppgav att de arbetade på
rotationsskift med sämre lönevillkor och de uppgav att återhämtningen inte blev tillräcklig. Sjuksköterskor som arbetade på psykiatriska avdelningar hade högre löneomsättning och erhöll ett fast fördelat arbetsschema på dagskift. De uppgav att detta underl ättade för
återhämtning efter arbetet (Qi et al., 2013). Sjuksköterskor betonade vikten av att bli belönad för sitt arbete eftersom stressen påverkades vid bristande belöningar (Cousins & Donnell, 2011; Khamisa et al., 2016; Movahedi et al., 2020; Schulz et al., 2011).
Brist på resurser
Det framkom av flertal sjuksköterskor att resurser i arbetsmiljön var förknippad med arbetsrelaterad stress och påverkade möjligheten att utföra arbetet. Återkommande faktorer som förhöjde stressnivån var brist på personal, arbetsbelastning och tidsbrist (Bautista et al., 2019; Dagget et al., 2016; Halpin et al., 2017; Movahedi et al., 2020; Qi et al., 2013; Zhang et al., 2019). Brist på personal resulterade i flertal negativa konsekvenser som sjuksköterskorna rapporterade som stressande. Konsekvenserna var bland annat ett roterande arbetsschema och konflikter i arbetsgruppen (Dagget et al., 2016; Khamisa et al., 2016) I studien av Movahedi et al. (2020) framgick det att brist på personal orsakade en stor omsättning av personal och sjuksköterskorna uppgav att detta resulterade i en makt reglerad arbetsmiljö.
Nyexaminerade sjuksköterskor uppgav att personalbristen medförde att de blev tilldelad olika handledare beroende på skift. De uppgav att det medförde en osammanhängande rutin som förorsakade arbetsrelaterad stress i början av deras yrkeskarriär (Zhang et al., 2019). Sjuksköterskor ansåg att arbetskraven på yrkesrollen inte motsvarade den tid ett arbetspass var tilldelat. De beskrev att detta resulterade i otillräcklig förberedelsetid inför behandlingar och mycket övertidsarbete (Halpin et al., 2017; Zhang et al., 2019).
Vårdrelaterade situationer som utlöser stress
Utökat ansvar
Sjuksköterskorna med ett utökat ansvar erfor en bättre arbetstillfredsställelse men det utökade ansvaret framkallade även en del arbetsrelaterade stressfaktorer. De som var oerfarna inom yrket beskrev en känsla av rädsla inför ansvaret i början av karriären och att detta var en grund till deras erfarenhet av arbetsrelaterad stress (Halpin et al., 2017). Sjuksköterskor som erhöll en befordran rapporterade en solid koppling mellan det ökade ansvaret och den arbetsrelaterade stressen. Det framgick att befordran var signifikant associerad med utbrändhet (Khamisa et al., 2016).
8
Sjuksköterskor som tilldelats ansvaret av förskrivning av läkemedel beskrev att ansvaret bidrog till en ökad arbetskontroll och bättre självförtroende men att det medförde en del negativa aspekter. En del läkemedel krävde läkarordination och sjuksköterskorna beskrev tidsbegränsade besök som stressfulla. Patienter var missnöjda att sjuksköterskan endast besatt begränsad möjlighet av förskrivning av läkemedel och detta uppgavs som stressande (Cousins & Donnell, 2011). Tidsbegränsning och hantering av patienter med komplex problematik medförde att sjuksköterskorna erfor minskad arbetskontroll och att arbetskraven beskrevs som oöverkomliga (Cousins & Donnell, 2011; Halpin et al., 2017).
Svåra situationer
Sjuksköterskor ansåg att arbetsrelaterad stress influerades av faktorer som var förenat med svåra situationer. Flertal uppgav att dödsfall och vård av patienter i livets slutskede påverkade stressnivån (Dagget et al., 2016; Halpin et al., 2017). Nyexaminerade sjuksköterskor beskrev att stressen inför dödsfall och vård av patienter i livets slutskede minskade under första året i yrket, dessvärre rapporterades en ökning av stressnivån efter ett år inom yrkeskarriären (Halpin et al., 2017). Återkommande faktorer som rapporterades var situationer där sjuksköterskan inte besatt beredskap att ta egna beslut. Sjuksköterskor angav att läkarbrist samt svårigheten att få tag på läkare i akuta situationer bidrog till förhöjd stressnivå (Dagget et al., 2016). Det framgick att problem med tekniska organisationssystem på arbetsplatsen resulterade i otillräcklig journalföring och sjuksköterskor uppgav att detta var kopplat till stressfulla situationer (Bautista et al., 2019).
Det framgick att en del stressfaktorer var associerat med ålder. Sjuksköterskor med längre yrkeserfarenhet erfor lägre stressnivå relaterat till dödsfall och patienter i livets slutskede. Nyutbildade beskrev att läkemedelshantering och administration erfors som ansträngande situationer och påverkade stressnivån (Halpin et al., 2017).
Konsekvenser av arbetsrelaterad stress
Påverkan på hälsan
Sjuksköterskors erfarenhet av arbetsrelaterad stress beskrevs ha inverkan på den fysiska och psykiska hälsan. Flertal sjuksköterskor rapporterade att trötthet och emotionell utmattning hade övervägande påverkan på den allmänna hälsan (Halpin et al., 2017; Khamisa et al., 2016). Sjuksköterskor inom psykiatrisk och somatisk vård uppgav att exponering av våld på arbetsplatsen (Qi et al., 2013) och arbetskrav (Dagget et al., 2016; Khamisa et al., 2016) var associerad till enskild arbetstillfredsställelse som orsakats av arbetsrelaterad stress. Flertal rapporterade att en följd av detta hade negativ inverkan på den mentala hälsan (Dagget et al., 2016; Khamisa et al., 2016; Qi et al., 2013).
Nyexaminerade sjuksköterskor beskrev att arbetsrelaterad stress var direkt orsakad av övrig hälso- och sjukvårdspersonal. De uppgav att de erhöll kritik relaterat till deras osäkerhet i början av yrkeskarriären. Nyutbildade sjuksköterskor beskrev att de hade höga arbetskrav på professionell standard samt patientvård och att bristen på förtroende från övrig personal resulterade i emotionella påfrestningar (Halpin et al., 2017).
Ett övervägande antal sjuksköterskor upplevde att de drabbades av koncentrationssvårigheter, minnessvårigheter, sömnstörningar, depression och ångest. Det framgick även att fysiska symtom som huvudvärk, spänningshuvudvärk, nackstelhet, muskelsmärta och mag- och
9
tarmproblem nämndes som påtagliga symtom i samband med arbetsrelaterad stress. Mätbara konsekvenser av arbetsrelaterad stress visade sig innehålla bland annat högt blodtryck, förhöjd hjärtfrekvens och ökad puls (Schulz et al., 2011).
Påverkan på vårdkvalitén
Arbetsbelastning var den vanligaste stressfaktorn enligt sjuksköterskorna (Bautista et al.,2019; Halpin et al.,2017) och den ökade arbetsbelastningen var förenad med en sämre vårdkvalité. Det framgick att en könsskillnad identifierades om hur vårdkvalitén uppfattades och skilde sig mellan manliga och kvinnliga sjuksköterskor. Kvinnliga sjuksköterskor uppgav att
arbetsrelaterad stress påverkade vårdkvalitén i större utsträckning än vad manliga
sjuksköterskor ansåg. Männen rapporterade att vårdkvalitén uppfattades som högre än vad kvinnorna uppgav (Bautista et al.,2019). Sjuksköterskorna erfor att patienterna riskerade att bli lidande (Bautista et al., 2019; Halpin et al., 2017) på grund av stressen som uppstod vid osäkerhet, tidsbrist och ett ökat arbetskrav (Bautista et al., 2019; Dagget et al., 2016; Halpin et al., 2017).
Resultatsammanfattning
Resultatet visade att arbetsrelaterad stress bland sjuksköterskor orsakades av brist på stöd och brist på resurser. Stressen påverkade sjuksköterskans egen hälsa och influerade vårdkvalitén. Brist på stöd var en stressfaktor som associerades med utbrändhet. Arbetsmiljön influerades av brist på personal och resulterade i en högre personalomsättning. Sjuksköterskorna uppgav att relationer med kollegor, bristande kommunikation och bristen på belöningar hade en inverkan på den arbetsrelaterade stressen. Dödsfall och patienter i livets slutskede var svåra situationer som sjuksköterskorna uppgav som stressfulla. Sjuksköterskor med utökat ansvar erfor en bättre arbetskontroll men ansvaret medförde en osäkerhet och var stressande vid tidsbrist. Arbetsbelastning och tidspress var stressfulla faktorer som skapade en negativ arbetsmiljö. Sjuksköterskor uppgav att det övergripande ansvaret påverkades av
arbetsrelaterad stress och influerade vårdkvalitén. Den arbetsrelaterade stressen påverkade den allmänna hälsan och sjuksköterskorna fick symtom som emotionell utmattning, depression, ångest, huvudvärk, muskelsmärta och förhöjd hjärtfrekvens.
10
Diskussion
Metoddiskussion
Design
Syftet med examensarbetet var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av arbetsrelaterad stress. En litteraturstudie valdes som metod för att resultatet skulle kunna implementeras i praktiken (Kristensson, 2014). En annan metod som hade kunnat använts var att genomföra en empirisk intervjustudie där författarna själva hade fått möta och tolka deltagarnas
erfarenheter. En empirisk studie hade dock medfört ett mindre antal deltagare än i
litteraturstudien. Författarna saknade dessutom erfarenheter av att genomföra intervjuer och med en begränsad tidsram så var det svårt att genomföra.
Datainsamlingen
Sökningen av artiklar påbörjades genom att välja databaser som innefattade
omvårdnadsvetenskap och databaserna som valdes var Cinahl och Psycinfo. En styrka är att datainsamling i flera omvårdnads databaser ökar resultatets sensitivitet (Henricsson, 2017). Sökningarna resulterade i tillräckligt många artiklar för att svara på litteraturstudiens syfte men en svaghet kan vara att inte ytterligare sökningar genomfördes. Sökningar i andra databaser hade troligtvis givit ett större slutresultat. En annan styrka i studien var att författarna tog hjälp av en bibliotekarie för att hitta rätt sökord och få hjälp med att göra en systematisk sökning. Författarna började med en fritextsökning men för att uppnå ett bredare sökresultat gjordes sökningen med ämnesord och tillhörande synonymer (Karlsson, 2017). Litteraturstudien innehåller en beskrivande sökmatris för att läsaren tydligt ska kunna följa stegen vilket stärker studiens reproducerbarhet och överförbarhet (Henricsson, 2017). Begränsningsfunktioner som användes var att artiklarna skulle vara peer review, skrivna på engelska och publicerade från årtal 2011–2021. Att använda begränsningen peer review stärker studiens validitet och innebär att artiklarna anses vara vetenskapliga (Henricsson, 2017). Begränsningen engelskt språk valdes för att det skulle vara lättare att att granska och för att inte feltolkningar skulle inträffa vid textöversättningar diskuterades författarnas egna tolkningar ett flertal gånger. Årtals begränsningen 2011–2021 valdes för att begränsa antal träffar och för att påvisa nyare forskning (Kristensson, 2014). Ålder och kön valdes inte som begränsningar för att resultatet skulle uppnå ett helhetsperspektiv.
Urval
Artiklar som inte svarade på syftet eller inte innehöll inklusionskriterierna valdes bort. Artiklarna skulle endast beskriva grundutbildade sjuksköterskors erfarenheter på grund av att författarna önskade erhålla en bredare kunskap kring sin framtida yrkesroll. En svaghet i urvalet var att artiklar skrivna på ett annat språk har exkluderats och syftes bärande artiklar kan sannolikt ha missats. En styrka är att urvalsprocessen redogörs grundligt vilket stärker studiens reproducerbarhet och överförbarhet (Henricsson, 2017). Litteraturstudien har övervägande kvantitativa studier på grund av att de var överrepresenterade i sökresultatet. Resultaten i de kvantitativa studierna bestod av ett stort urval och statistik. En egen reflektion är att deltagarnas erfarenheter är lättare att tolka i en kvalitativ ansats. Detta kan innebära att feltolkningar av statistiken har inträffat under granskningen av de kvantitativa artiklarna. Författarna är oerfarna av att tolka statistiska resultat och feltolkningar kan ses som en svaghet i studien.
11
I artikeln av Qi et al. (2013) arbetade deltagarna inom psykiatrin, men det framgick inte i studien att sjuksköterskorna hade någon specialistutbildning. Författarna valde att inkludera artikeln i sitt resultat på grund av att den beskriver arbetsrelaterad stress ur fler synvinklar. I artikeln av Khamisa et al. (2016) hade resultatet ett stort bortfall vilket kan ses som en svaghet. Den studien inkluderades för att forskarna beskrev att orsaken till bortfallet var att sjuksköterskorna arbetade under svåra förhållanden där många sjuksköterskor sa upp sig. En styrka i litteraturstudien är att artiklarna kvalitetsgranskades enligt SBU:s (2016, 2020) mallar för tvärsnittsstudier och kvalitativ metod men artiklarna som endast “delvis” följde mallarna kan ses som en svaghet (Henricsson, 2017).
Dataanalys
En integrerad dataanalys genomfördes för att presentera resultatet på ett överskådligt sätt (Kristensson, 2014) och artiklarna lästes enskilt för att få en djupare förståelse. Studiens reliabilitet stärktes genom att artiklarna diskuterades för att se om resultatet var likvärdigt och data sammanställdes. Kategorier skapades och handledaren kontrollerade att de svarade på syftet vilket stärker validiteten i studien. Validiteten stärks ytterligare genom att författarna var delaktiga i en handledningsgrupp för att få råd och stöd av varandra (Henricsson & Lönn, 2017). Tabell över kategorierna skapades för att kunna urskilja vilken kategori artiklarna tillhörde och för att få en överskådlig blick över resultatet. Överförbarheten i litteraturstudien stärks genom att alla steg i dataanalysen redovisats (Henricsson, 2017). De inkluderade artiklarna i litteraturstudien var från England, Etiopien, Filippinerna, Iran, Kina, Sydafrika, Sydkorea och Tyskland. Ingen artikel var därmed från Sverige vilket kan innebära svårigheter att överföra resultatet till svenska förhållanden då sjuksköterskornas arbetsmiljö och
arbetsvillkor skiljer sig från olika länder. Något som kan tala för att litteraturstudiens resultat skulle kunna vara överförbart till Sverige är resultatet från en SCB-rapport där det
undersöktes vilka faktorer som bidrog till att sjuksköterskor med minst ett års erfarenhet valde att lämna yrket. De bidragande orsakerna var brist på stöd, brist på resurser, arbetsbelastning och psykiska påfrestningar som orsakade stress. Flertal sjuksköterskor upplevde stress över att inte kunna ge en patientsäker vård på grund av tids- och resursbrist. Högre lön, större
möjlighet att styra över arbetssituationen och rimligare arbetsbelastning i förhållande till arbetstid var faktorer som var viktiga för att återvända till yrket igen (SCB, 2017).
Etiskt resonemang
Författarna ansåg att det var av vikt att artiklarna var etiskt granskade för att forskningen utförs med människor och artiklarna skulle därmed vara etiskt försvarbara. Författarna ville vara säkra på att deltagarna givit sitt samtycke och att deras välbefinnande tagits till hänsyn under hela forskningsprocessen så att ingen kommit till skada (Kjellström, 2017).
Forskningsetiska svårigheter under arbetsprocessen var att studien hade flest kvantitativa artiklar vilket kan innebära att statistiken tolkats fel och resultatet därmed presenterats felaktigt av forskarna.
12
Resultatdiskussion
I resultatdiskussionen kommer nyckelfynden från kategorierna; Brister i organisationen och konsekvenser av arbetsrelaterad stress med koppling till patientsäkerhet att diskuteras.
Brister i organisationen
Brist på stöd
Resultatet visade att sjuksköterskor rapporterade att organisationsbrister som brist på stöd var en faktor som var associerad med utbrändhet. Brist på stöd formades i arbetets
organisationskultur och ansågs påverkas av ledningen, chefer och arbetskollegor.
Sjuksköterskorna uppgav att icke fungerande relationer mellan arbetskollegor och bristande kommunikationsstrategier ansågs bidra till stressfulla situationer. Enligt Socialstyrelsen (2018) är bristande kommunikation en patientsäkerhetsrisk som betonas i högsta grad problematisk och kan ge upphov till förödande konsekvenser. Liknande resultat lyfts fram i flertal studier som gemensamt betonar vikten av stöd från ledning, chefer, arbetskollegor och värdet av god kommunikation. Bristen på dessa faktorer formar och påverkar sjuksköterskans erfarenhet av arbetsrelaterad stress (Foster, Roche, Giandinoto, Platania-Pung & Furness, 2021; Guo et al., 2015; Happell et al., 2013; Lim, Hepworth & Bogossian, 2011).
Arbetsmiljön formas efter individer som ingår i den och det framgår at t en bristande
arbetsorganisation kan orsaka arbetsrelaterad stress (SFS 1977:1160, 2 kap, 1§). En egen åsikt är att fungerande kommunikation och en bra relation med kollegor främjar ett hälsosamt arbetssätt och underlättar för ett fungerande teamarbete. Tidigare forskning beskriver arbetsrelaterad stress som ett globalt problem som kan resultera i samhällsekonomiska svårigheter (Birhanu et al., 2018).
I litteraturstudiens resultat framkom det även att sjuksköterskorna ansåg att aspekter gällande löneomsättning och personalförmåner uppfattades som otillräckliga. Något som påverkade deras erfarenhet av arbetsrelaterad stress. Sjuksköterskorna betonade likaså att ett roterande arbetsschema resulterade i bristfällig återhämtning och att det var förenat med brist på stöd från arbetsgivare. I studien av Seitovirta, Vehviläinen-Julkunen, Mitronen, De Gieter och Kvist (2016) hävdas motsatsen. Högre löner och utökade personalförmåner ansågs inte enbart vara förknippad med arbetstillfredsställelse. Lönefrågor definierades som ett sensibelt ämne och undveks att diskuteras bland personalen. Ökade belöningar kunde därmed öka stressnivån och resultera i avundsjuka bland kollegor.
Brist på resurser
Litteraturstudiens resultat visade att sjuksköterskors erfarenhet av arbetsrel aterad stress influerades av brist på resurser. Flertal sjuksköterskor angav återkommande faktorer som brist på personal, arbetsbelastning och tidsbrist. Socialstyrelsen (2018) betonar att det finns ett samband mellan bemanningsfrågor och bristande patientsäkerhet. Behovet och tillgången på bemanning påverkar patientsäkerheten och kan i värsta fall leda till skador. I föreliggande studies resultat framgick det att personalbristen orsakade konflikter i arbetsgruppen och en stor omsättning av personal. Det framkom att sjuksköterskor uppgav att
omsättningsintentionen resulterade i att de saknade möjligheten att framföra egna åsikter och påverka organisationskulturen. På grund av detta uppfattades arbetsmiljön som makt reglerad. Liknande resultat presenteras i studien av Guo et al. (2015) där de även lyfter att en hierarkisk arbetsmiljö var en stressor associerat med utbrändhet.
I litteraturstudien framgick det att personalbristen framför allt påverkade nyexaminerade sjuksköterskor. De uppgav att de erhöll en osammanhängande rutin i början av yrkeskarriären
13
till följd av hög ruljangs på handledare. Beroende på skift blev de tilldelade olika handledare och detta uppgavs som stressande. Av egen erfarenhet har detta problemområde påträffats i samband med verksamhetsförlagd utbildning. Brist på personal har flertal gånger resulterat i olika handledare och detta har upplevts som stressande. I studien av Rush, Adamack, Gordon och Janke (2014) framkommer liknande resultat. Nyexaminerade sjuksköterskor uppgav att arbetsbelastningen orsakades av personalbrist. De ansåg att de var i störst behov av stöd från handledare under de tre första månaderna av sin anställning.
Resultatet visade att det uppstod en obalans mellan arbetskrav och tid. Sjuksköterskorna ansåg att arbetspassen inte var tillräckligt utrustade med tid och att det fick negativa konsekvenser. Otillräcklig förberedelsetid inför behandlingar och övertidsarbete var återkommande faktorer som bidrog till den arbetsrelaterade stressen. Liknande resultat visas även i studierna av Foster et al. (2021) och Lim et al. (2011) där sjuksköterskorna uppgav att arbetsbelastning och tidsbrist var faktorer korrelerat med arbetsrelaterad stress.
Konsekvenser av arbetsrelaterad stress
Påverkan på hälsan
I resultatet framkommer det att arbetsrelaterad stress påverkade sjuksköterskornas hälsa negativt. De uppgav symtom som trötthet och emotionell utmattning vilket de vidare ansåg hade inverkan på deras allmänna hälsa. Ödegård (2013) fastslår att trötthet är en riskfaktor och påverkar hur individen fattar beslut. Bristfälliga ställningstagande kan resultera i en sviktande patientsäkerhet och ge allvarliga konsekvenser. ICN: etiska kod för sjuksköterskor (Svensk sjuksköterskeförening, 2017) poängterar att sjuksköterskan har ett personli gt ansvar att sköta sin egen hälsa så att förmågan att ge god vård inte äventyras. Litteraturstudiens resultat visade därmed att en negativ påverkan på sjuksköterskors egen hälsa kan resultera i en bristande patientsäkerhet.
Arbetsrelaterad stress och påverkan på hälsan visade sig ha ett samband till vilken verksamhet sjuksköterskorna arbetade inom. De som arbetade inom somatisk vård angav arbetsbelastning och tidsbrist som två övervägande faktorer. Sjuksköterskor inom psykiatrin angav att faktorer som arbetsmiljö och våld på arbetsplatsen påverkade deras arbetstillfredsställelse och mentala hälsa. Faktorer i arbetsmiljön som verbalt och fysiskt våld beskrivs även i studien av Foster et al. (2021) som stressande aspekter och resulterade i nedsatt mental hälsa.
I litteraturstudiens resultat beskrev nyexaminerade sjuksköterskor att kritik från arbetskollegor, höga arbetskrav och eftersträvan på hög standard gällande patientvård resulterade i emotionella påfrestningar. Gemensamt uppgav de att arbetsrelaterad s tress resulterade i fysiska och psykiska symtom som också hade inverkan på den mentala och allmänna hälsan. Liknande resultat styrks i studien av Rush et al. (2014) där nyexaminerade sjuksköterskor uppger att attityder och beteenden från övriga sjuksköterskor var en stressor som hade negativ påverkan på deras mentala hälsa.
Resultatet visade att sjuksköterskornas egen hälsa influeras av arbetsrelaterad stress. Tidigare forskning poängterar att arbetsrelaterad stress är ett globalt problem som kan resultera i långsiktiga och psykiska besvär för individen (Birhanu, 2018). Enligt patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659, 3 kap, 3§) har hälso- och sjukvårdspersonal en skyldighet att se till att
patientsäkerheten bibehålls genom att arbeta förebyggande och förhindra skador. Enligt Goetz et al. (2011) kan arbetsmiljön innefatta stressfaktorer vilket kan riskera att utvecklas till psykisk ohälsa hos sjuksköterskor och resultera i en bristande patientsäkerhet.
14
Påverkan på vårdkvalitén
Resultatet i litteraturstudien visade att ökad arbetsbelastning var förknippad med en sämre vårdkvalité. Sjuksköterskorna uppgav att stressen som uppstår vid osäkerhet, ökat arbetskrav och tidsbrist kunde resultera i att patienterna blev lidande. Ödegård (2013) beskriver hur detta förklaras ur ett systemorienterat perspektiv. Ansvaret att arbetsuppgifter utförs ansvarsfullt och patientsäkert är individens skyldighet men kan påverkas av arbetsförhållanden. Tidspress identifieras som en riskfaktor som påverkar människans beslutsfattande och kan resultera i en bristande patientsäkerhet. Liknande resultat framkommer även i studien av Falguera et al. (2019) som visar att brist på resurser och bemanning hade även negativ påverkan på vårdkvalitén. Sjuksköterskorna uppgav att en sämre vårdkvalité hade inverkan på deras stressnivå.
I litteraturstudiens resultat framkommer det att sjuksköterskorna uppgav oavsett kön att den ökade arbetsbelastningen var förenad med en sämre vårdkvalité. Däremot kunde en
könsskillnad identifieras angående i vilken utsträckning vårdkvalitén påverkades. Kvinnliga sjuksköterskor uppgav en större påverkan på vårdkvalitén än manliga sjuksköterskor. Socialstyrelsen (2020) rapporterade år 2019 att 90 % av legitimerade sjuksköterskor var kvinnor. Övervägande deltagare som var inkluderade i litteraturstudien var kvinnor. Resultatet baserat på erfarenhet av arbetsrelaterad stress kan således förklaras ur ett genus- och
samhällsperspektiv genom att sjuksköterskeyrket är ett kvinnodominerat yrke. Perspektiven präglas av politiska, sociala och ekonomiska ordningar och kan kopplas till frågor som rör makt, auktoritet, och över - och underordning. Detta kan förklaras genom att män och kvinnor delas in i två kategorier där männen och deras maskulinitet värderas högre än kvinnorna. På detta sätt påverkas det på samhällsenlig nivå gällande löneorättvisor och arbetsfördelning. Det kvinnodominerade yrket har sämre villkor och är underbetalt i jämförelse med övriga
mansdominerade yrken. Den tydliga kopplingen mellan genus och makt kan följaktligen influera sjuksköterskornas erfarenhet av arbetsrelaterad stress och på så vis påverkar genussystemet på personlig och samhällsnivå (Björkman, 2019).
Etiska aspekter
De fyra etiska principerna; att göra gott, inte skada, respekt för autonomi, och vara rättvis har stort inflytande inom vårdetiken. De har gett en vägledning i konkreta situationer och har använts för att reflektera och analysera etiska problem inom hälso- och sjukvården.
Principerna om att göra gott och icke skada ger en vägledning för sjuksköterskor men kan ur ett arbetsrelaterat perspektiv riskeras att inte följas till fullo. Göra-gott innebär en moralisk skyldighet att förebygga skada, minska skador som uppstått och främja det goda. Inte-skada innebär en moralisk skyldighet att inte skada andra. Principen innebär att värna om livet och inte orsaka direkt skada (Sandman & Kjellström, 2014). Litteraturstudiens resultat belyser att arbetsrelaterad stress orsakas av brister i organisationen som kan påverka vårdkvalitén och resultera i en bristande patientsäkerhet. En egen reflektion är att dessa principer kan anses vara okomplicerade att följa i sin helhet. Ur litteraturstudiens resultat kan arbetsrelaterad stress vara orsaken till att de etiska principerna inte kan följas till fullo. Fastän principerna bedrivs av moraliska skyldigheter är en egen åsikt att resultatet av en sjuksköterskas arbete inte endast kan bedrivas från etiska principer utan beror till stor del på en bristande
15
S
lutsats
Sjuksköterskans erfarenhet av arbetsrelaterad stress orsakades av brister i organisationen som brist på stöd och brist på resurser. Konsekvenser av arbetsrelaterad stress påverkade
sjuksköterskornas egen hälsa och vårdkvalitén vilket kan bidra till en bristande
patientsäkerhet. Forskningen fastslår att sjuksköterskor är den yrkesgrupp som främst drabbas av arbetsrelaterad stress och att detta kan påverka patientsäkerheten.
Klinisk nytta
Sjuksköterskans fyra grundläggande ansvarsområden definieras som att främja hälsa,
förebygga sjukdom, återställa hälsa och att lindra lidande. För att ha möjlighet att erbjuda god och patientsäker vård utifrån dessa aspekter bör ett förändringsarbete införas.
Litteraturstudiens resultat kan i förändringsarbetet tjäna som ett diskussionsunderlag inom organisationen eftersom det visar och ger kunskap om vilka faktorer i arbetsmiljön som orsakar arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor. Arbetsgivaren kan därefter vidta åtgärder för att förebygga eller åtminstone minska att stress uppstår. I förlängningen skulle det kunna innebära en ökad arbetstillfredsställelse och en bättre vårdkvalité.
Fortsatt Forskning
I litteraturstudiens resultat anser författarna att det finns incitament för vidare forskning inom området. Det behövs framför allt forskning om grundutbildade sjuksköterskor inom Sverige eftersom svårigheter fanns att finna vetenskapliga artiklar.
16
Källförteckning
Artiklar markerade med * ingår i litteraturstudiens resultat
*Bautista, J., Lauria, P., Contreas, M., Maranion, M.,Villanueva, M., Sumaguingsing, R. & Abeleda, R. (2019). Specific stressors relate to nurses job satisfaction, perceived quality of care, and turnover intention. International Journal of Nursing, 26(1), 1-10.
doi:10.1111/ijn.12774
Birhanu, M., Gebrekidan, B., Tesefa, G. & Tareke, M. (2018). Workload Determines Workplace Stress among Health Professionals Working in Felege-Hiwot Referral Hospital, Bahir Dar, Northwest Ethiopia. Journal of Environmental and Public Health, 2018(5), 1-8. doi:10.1155/2018/6286010
Björkman, I. (2019). Genusforskning: Genussystem och genusbias. Hämtad 21 maj 2021 från
https://www.vardhandboken.se/arbetssatt-och-ansvar/bemotande-i-vard-och-omsorg/bemotande-i-vard-och-omsorg-genusperspektiv/genusforskning/
*Cousins, R. & Donnell, R. (2011). Nurses prescribing in general practice: a qualitative study of job satisfaction and work-related stress. Family practice, 29(2), 223-227.
doi:10.1093/fampra/cmr0077
*Dagget, T., Molla, A. & Bellachew, T. (2016). Job related stress among nurses working in Jimma Zone public hospitals Southwest Ethiopia: a cross sectional study. BMC Nursing, 15(39), 1-10. doi:101186/s12912-016-0158-2
De Cieri, H., Shea, T., Cooper, B. & Oldenburg, B. (2019). Effects of Work-Related Stressor and Mindfulness on Mental and Physical Health Among Australian Nurses and HealthCare Workers. Journal of Nursing Scholarship, 51(5), 580-589. doi:10.1111/jnu.12502
Falguera, C.C., De los santos, J-A.A., Galabay, J.R., Tsaras, K., Rosales, R.A., Catoto
Miafuentes, E. & Labrague, L.J. (2019). Relationship between nurse practice environment and work outcomes: A survey study in the Philippines. International Journal of Nursing Practice, 27, 1-10. doi: https://doi.org/10.1111/ijn.12873
Folkhälsomyndigheten (2021). Vad är psykisk hälsa? Hämtad 7 april 2021 från http://www.folkhalsomyndighten.se/livsvilkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/vad-ar-psykisk-halsa/
Foster, K., Roche, M., Giandinoto, J-A., Platania-Phung, C. & Furness, T. (2021). Mental health matters: A cross-sectional study of mental health nurses’ health-related quality of life and work-related stressors. International Journal of Mental Health Nursing, 30, 618–628. doi: 10.1111/inm.12823
Furåker, C. & Nilsson, A. (2013). Kompetens, kunskap och lärande. I J. Leksell & M. Lepp (red.), Sjuksköterskans kärnkompetenser (1. uppl., s. 15–36). Stockholm: Liber.
Goetz, K., Beutel, S., Meuller, G., Trierweiler, B. & Mahler, C. (2011). Work related behavior and experience patterns of nurses. International Nursing Review, 59(1), 88-93. doi:10.11/j.1466-7657.2011. 0921.x
17
Guo, J., Chen, J., Fu, J., Ge, X., Chen, M. & Liu, Y. (2016). Structural empowerment, job stress and burnout of nurses in China. Elsevier, 31, 41-45. doi: 10.1016/j.apnr.2015.12.007 *Halpin, Y., Terry, L. & Curzio, J. (2017). A longitudinal, mixed methods investigation of newly qualified nurses workplace stressors and stress experience during transition. JAN Leading Global Nursing Research, 73(11), 2577-2586. doi:10.1111/jan.13344
Hapell, B., Dwyer, T., Reid-Searl, K., Burke, K.J., Caperichione C.M. & Gaskin C.J. (2013). Nurses and stress: recognizing causes and seeking solutions. Journal of Nursing Management, 21, 638–647. doi:10.1111/jonm.12037
Henricsson, M. (2017). Diskussion. I M. Henricsson (red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (2. uppl., s. 412-419). Lund: Studentlitteratur.
Henricsson, M. & Lönn, A. (2017). Handledningsprocessen. I M Henricsson (red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (2. uppl., s. 460-471). Lund: Studentlitteratur.
Karlsson, E. (2017). Informationssökning. I M. Henricsson (red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (2. uppl., s. 81-95). Lund: Studentlitteratur. *Khamisa, N., Peltzer, K., Ilic, D. & Oldenburg, B. (2016). Work related stress, burnout, job satisfaction and general health of nurses: A follow-up study. International Journal of Nursing Practice, 22(6), 538–545. doi:10.1111/ijn.12455
Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I M. Henricsson (red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (2. uppl., s. 58-77). Lund: Studentlitteratur.
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. Stockholm: Natur & Kultur.
*Lee, E. & Jang, I. (2019). Nurses fatigue, Job stress, Organizational Culture, and Turnover Intention: a Culture Work-Health Model. Western Journal of Nursing Research, 42(2), 108-116. doi:10.1177/01939945919839189
Li, X., Zhou, Y. & Xu, Y. (2020). Factors associated with the psychological well-being among front-line nurses exposed to Covid-2019 in China: a predictive study. Journal of Nursing Management, 29(2), 240-249. doi:10.1111/jonm.13146
Lim, J., Hepworth, J. & Bogossian, F. (2011). A qualitative analysis of stress, uplifts and coping in the personal and professional lives of Singaporean nurses. Journal of Advanced Nursing, 67(5), 1022–1033. doi: 10.1111/j.1365-2648.2010. 05572.x
*Movahedi, A., Bidkhori, M., Arazi, T., Khaleghipour, M. & Amini, F. (2020). The Relationship Between Positive Perceptions Toward Organizational Politics and the Work-Related Outcomes of Nurses. The Journal of Nursing Research, 28(4), 1-7. doi:
10.1097/jnr.0000000000000381
*Qi, Y.K., Xian, Y.T., An, F-R., Wang, J., Zeng, J-Y., Ungvari, G-S., … F.K, H. (2013). Nurses’ Work-Related Stress in China: A Comparison Between Psychiatric and General Hospitals. Perspectives in Psychiatric Care, 50, 27-32. doi: 10.1111/ppc.12020
18
Rush, K L., Adamack, M., Gordon, J. & Janke, R. (2014). New graduate nurse transition programs: Relationships with bullying and access to support. Contemporary Nurse, 48(2), 219–228. DOI: 10 1080/10376178 2014.11081944
Sandman, L. & Kjellström, S. (2014). Etikboken: etik för vårdande yrken. Lund: Studentlitteratur.
*Schulz, M., Damkröger, A., Voltmer, E., Löwe, B., Driessen, M., Ward, M. & Wingenfeld, K. (2011). Work-related behaviour and experience pattern in nurses: impact on physical and mental health. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 18(1), 411–417. doi: 10.1111/j.1365-2850.2011.01691
Seitovirta, J., Vehviläinen-Julkunen, K., Mitronen, L., De Gieter, S. & Kvist, T. (2016). Attention to nurses’ rewarding – an interview study of registered nurses working in primary and private healthcare in Finland. Journal of Clinical Nursing, 26, 1042–1052. doi: 10 1111/jocn.13459
SFS 1977:1160. Arbetsmiljölag. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/arbetsmiljolag-19771160_sfs-1977-1160
SFS 2017:30. Hälso - och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30
SFS 2010:659. Patientsäkerhetslag. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad från
http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659
Socialstyrelsen (2018). Kompetensförhöjning och patientsäkerhet: Hur brister i bemanning och kompetens påverkar patientsäkerheten. [Broschyr]. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad från
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2018-2-15.pdf
Statistiska centralbyrån (2017). Sjuksköterskor utanför yrket. [Broschyr]. Stockholm: Statistiska centralbyrån. Hämtad från
https://www.scb.se/contentassets/a5ea39c65d9b49748834329da112581f/uf0549_2016a01_br _a40br1703.pdf
Statens Beredning för medicinsk och social Utvärdering (2016). Mall för kvalitetsgranskning av observationsstudier. Hämtad 5 april 2021 från
https://www.sbu.se/contentassets/5459a4acf4584bf29b93a4c297d2d0f5/bilaga_4_fasd.pdf Statens Beredning för medicinsk och social Utvärdering (2020). Bedömning av studier med kvalitativ metodik. Hämtad 5 april 2021 från
https://www.sbu.se/globalassets/ebm/bedomning_studier_kvalitativ_metodik.pdf
Socialstyrelsen (2020). Statistik om legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal 2019 samt arbetsmarknadsstatus 2018 [Broschyr]. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad från
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/statistik/2020-9-6881.pdf
19
Svensk Sjuksköterskeförening (2017). ICN: Etiska kod för sjuksköterskor [Broschyr]. Hämtad från
https://www.swenurse.se/download/18.9f73344170c0030623146a/1584003553081/icns%20et iska%20kod%20f%C3%B6r%20sjuksk%C3%B6terskor%202017.pdf
Svensk sjuksköterskeförening (2016). Sjuksköterskans profession – grunden för din legitimation [Broschyr]. Hämtad från
https://swenurse.se/download/18.1dbf1316170bff6748cda85/1584347730200/Sjuksk%C3%B 6terskans%20profession%20grunden%20f%C3%B6r%20din%20legitimation.pdf
Vårdförbundet (2020). Yrkesansvar. Hämtad 22 april 2021 från https://www.vardforbundet.se/rad-och-stod/yrkesansvar/
Wiklund Gustin, L. (2015), Psykologi för sjuksköterskor. Lund: Studentlitteratur.
World health organization (2020). Occupational health: Stress at the workplace. Hämtad 22 april 2021 från https://www.who.int/news-room/q-a-detail/ccupational-health-stress-at-the-workplace
*Zhang, Y., Steege L.M., Pavek, K.U., Brown, R.L. & Zhang, Y. (2019). Identifying patterns of occupational stress trajectories among newly graduated nurses: A longitudinal study International Journal of Nursing Studies ,99, 1-9. doi:
https://doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2019.03.022
Ödegård, S. (2013). Patientsäkerhet. I J. Leksell & M. Lepp (red.), Sjuksköterskans kärnkompetenser (1. uppl., s. 253–294). Stockholm: Liber.
20
Bilaga 1.
Sökmatris 1: Cinahl
Databas Sökord Resultat av
sökningen Antal träffar Urval 1 Lästa titlar Urval 2 Lästa abstract Urval 3 Antal artiklar till studien Cinahl 2021-04-17 Kl. 10.00 1. (MH ”Stress, Occupational” ) 17,548 2. Work related stress 7,335 3. Work stress 24, 471 4. Job stress 10,453 5. S1 OR S2 OR S3 OR S4 36,112 6. (MH “Nurses”) 68,739 7. (MH “Perception”) 30,170 8. experience* 466,440 9. S7 OR S8 491,102 Begränsningar: - Språk: Engelska - År:2011–2021 - peer review 10. S5 AND S6 AND S9 270 85 24 7
21
Sökmatris 2: Psycinfo
Databas Sökord Resultat av
sökningen Antal träffar Urval 1 Lästa titlar Urval 2 Lästa abstract Urval 3 Antal artiklar till studien PsycInfo 2021-04-18 Kl. 14.00 1. DE “Occupational Stress” 22,482 2. Work related stress 15,681 3. Work stress 49,066 4. Job stress 21,198 5. S1 OR S2 OR S3 OR S4 61,851 6. DE “Nurses” 29,422 7. DE “Perception” 34,885 8. experience* 707,464 9. S7 OR S8 734,937 Begränsningar: - Språk: Engelska - År: 2011–2021 - peer review 10. S5 AND S6 AND S9 453 50 24 (varav 7 dubletter) 3
1
Bilaga 2
Artikelmatris 1 (10)
Författare, år, titel, tidskrift, sidnr och land
Syfte Metod Värdering Resultat
Bautista, J., Lauria, P., Contreas, M., Maranion, M., Villanveva, H., Sumaguingsing, R. & Abeleda, R, (2019). Specific stressors relate to nurses' job satisfaction, perceived quality of care, and turnover intention. International Journal of
Nursing, 26 (1), 1–10 Land: Filippinerna
To determine which stressor has the highest occurrence and what stressors are related to nurse outcomes, such as job satisfaction, perceived quality of care, and turnover intention. Population: Sjuksköterskor i Philippinerna. Inklusionskriterier: Heltidsanställda sjuksköterskor, arbetat minst 6 månader Exklusionskriterier:
Sjuksköterskor som arbetat mindre än 6 månader och inte var heltidsanställda.
Urvalsförfarande: Bekvämlighetsurval. Urval: 595 tillfrågade sjuksköterskor. Beskrivning slutlig: 427 sjuksköterskor, 120 män och 307 kvinnor Datainsamlingsmetod: Enkäter Analysmetod: Statistisk analys
Studiens styrkor: Stort
urval
Studiens svagheter:
Sjuksköterskor endast jobbade på ett privatägt sjukhus.
.
Resultatet visade att arbetsbelastningen var den vanligaste stressfaktorn som påverkade
arbetstillfredsställelse och vårdkvaliteten. Arbetsbelastningen och konflikter med kollegor var den största anledningen till att sjuksköterskorna ville säga upp sig.
Artikelmatris 2 (10) Författare, år, titel, tidskrift, sidnr och land
Syfte Metod Värdering Resultat
Cousins, R. & Donnell, C. (2012). Nurses prescribing in general practice: a qualitative study of job satisfaction and work-related stress. Family practice,
29(2), 223-227. Land: England
To investigate the impact of independent prescribing for experienced nurse practitioners (NPs) working in general practice. Population: Sjuksköterskor i UK. Inklusionskriterier: Legitimerade sjuksköterskor med minst 10 års erfarenhet och minst 3 års erfarenhet av förskrivning av läkemedel. Exklusionskriterier: Nyexaminerade sjuksköterskor och sjuksköterskor utan behörighet för att förskriva läkemedel.
Urvalsförfarande:
Bekvämlighetsurval
Urval: sex sjuksköterskor,
fem kvinnor och en man i åldern 36–48 år.
Datainsamlingsmetod:
Halvstrukturerade intervjuer.
Analysmetod:
Tematisk analys
Studiens styrkor: Erfarna
sjuksköterskor
Studiens svagheter: Litet
urval.
Den arbetsrelaterade stressen orsakades av ökade
arbetskrav, brist på stöd och tidsbrist.
Ökad tillfredsställelse var förknippad med
sjuksköterskornas autonomi. Sjuksköterskorna erfor att vården blev mer holistisk och respekten från kollegor ökade vid utökat ansvar.
2 Artikelmatris 3 (10)
Författare, år, titel, tidskrift, sidnr och land
Syfte Metod Värdering Resultat
Dagget, T., Molla, A. & Belachew, T. (2016). Job related stress among nurses working in Jimma Zone public hospitals, South West Ethiopia: a cross sectional study BMC
Nursing, 39(15), 1-10. Land: Etiopien
The aim of the present study was to assess job related stress and its predictors among nurses working in Jimma Zone public hospitals, South-West Ethiopia in 2014.
Population: Sjuksköterskor
i Etiopien.
Inklusionskriterier:
Sjuksköterskor som jobbade på Jimma Zone sjukhus.
Exklusionskriterier:
Sjuksköterskor med mindre än 6 månaders erfarenhet.
Urvalsförfarande:
Bekvämlighetsurval Enkäter tilldelades under arbetsskiften
Urval: 341 sjuksköterskor
blev tillfrågade att delta i studien. Bortfall: 26 Slutgiltig beskrivning: 315 sjuksköterskor, 160 män och 155 kvinnor. Datainsamlingsmetod: Enkäter Analysmetod: Statistisk analys
Studiens styrkor: Stort
urval och oberoende datainsamlare.
Studiens svagheter: Ingen
förklaring till varför sjuksköterskor med arbetslivserfarenhet på mindre än 6 månader exkluderades.
De mest stressfyllda
situationerna var att hantera död, döende patienter, läkarbrist, osäkerhet kring arbetsuppgifter och hög arbetsbelastning.
3 Artikelmatris 4 (10)
Författare, år, titel, tidskrift, sidnr och land
Syfte Metod Värdering Resultat
Halpin,Y.,Terry.,L. & Curizo, J.(2017) A longitudinal, mixed investigation of newly qualified nurses workplace stressors and stress
experience during transition.
JAN Leading Global Nursing Research, 75 (11),
2577-2586
Land: England
To investigate transition in newly qualified nurses through an exploration of their stressors and stress experiences during their first 12 months postqualifying.
Population: Sjuksköterskor
i England.
Inklusionskriterier: Alla
sjuksköterskestudenter från ett universitet i England.
Exklusionskriterier:
Studenter som aldrig arbetat som kvalificerad sjuksköterska Urvalsförfarande: Bekvämlighetsurval Urval: 288 sjuksköterskor Beskrivning av slutlig studiegrupp: 14 sjuksköterskor, 12 kvinnor och två män. Datainsamlingsmetod:
Enkäter och intervjuer.
Analysmetod:
Tematisk och statistisk analys
Studiens styrkor:
Kvalitativ och kvantitativ studie, stort urval.
Studiens Svagheter: Endast
14 sjuksköterskor intervjuades av 288 som rekryterades från början.
Stressfaktorer var avlidna patienter, lidande patienter, konflikter, arbetsbelastning, osäkerhet kring
arbetsuppgifter, bristen på läkare, tidsbrist och stöd. Arbetsbelastning var den största stressfaktorn. Stöd var viktigt för deras arbetstillfredsställelse.
4 Artikelmatris 5 (10)
Författare, år, titel, tidskrift, sidnr och land
Syfte Metod Värdering Resultat
Khamisa, N., Peltzer, K., Ilic, D. & Oldenburg, B. (2016). Work related stress, burnout, job satisfaction and general health of nurses: A follow-up study.
International Journal of Nursing Practice, 22(6),
538-545.
Land: Sydafrika
The aim seeks to provide a better understanding of the nature of relationships between work related stress, burnout, job satisfaction and general health of nurses over one year
Population: Sjuksköterskor
i Sydafrika
Inklusionskriterier:
Sjuksköterskor i den allmänna sjukvården som följs under ett år. Exklusionskriterier: Specialistsjuksköterskor Urvalsförfarande: Bekvämlighetsurval Urval: 1200 sjuksköterskor tillfrågades. Beskrivning av slutgiltig studiegrupp: Endast 277 st
deltog fullt ut i studien.
Datainsamlingsmetod:
Enkätinsamling på 5 frågeställningar
Analysmetod: statistisk
analys
Studiens styrkor: Tydligt
beskrivet syfte och
urvalsförfarande. Beskriver det stora bortfallet genom en tydlig förklaring om
sjuksköterskans villkor i Sydafrika. Villkoren
resulterade i att ett stort antal avslutade sin anställning.
Svagheter: Stort bortfall och
kan på så sätt missa övriga aspekter.
Brist på stöd och befordran var associerat med
utbrändhet. Patientvård var förknippat med arbetsglädje och personalfrågor
förknippades med
sjuksköterskans allmänna hälsa.
5 Artikelmatris 6 (10)
Författare, år, titel, tidskrift, sidnr och land
Syfte Metod Värdering Resultat
Lee, E. & Jang, I.
(2019). Nurses fatigue, Job stress, Organizational Culture, and Turnover Intension: A Culture-Work-Health Model. Western
Journal of Nursing
Research, 42(2), 108-116. Land: Syd Korea.
This study was conducted to (a) identify factors affecting nurses turnover intention in South Korea
(e.g.,organizational culture, job stress and fatigue), (b) examine their relationships, (c) construct an appropriate structural equation model of clinical nurses turnover intention based on literature review and CVHM, and (d) investigate the adequacy of the developed model.
Population: Sjuksköterskor
som jobbade på sjukhus i Korea.
Inklusionskriterier:
Legitimerade sjuksköterskor
Exklusionskriterier: Minst
116 deltagare behövdes för att använda ekvationsmodell analys.
Urvalsförfarande:
Bekvämlighetsurval.
Urval: 260 enkäter delades
ut, 252 sjuksköterskor svarade. Bortfall: 3 ofullständiga svarsformulär. Beskrivning slutgiltig studiegrupp: 252 legitimerade sjuksköterskor. 98,8% var kvinnor och medelåldern var 29år. Datainsamlingsmetod: Enkäter Analysmetod: Statistisk analys Studiens styrkor: Sjuksköterskor från fyra sjukhus. Studiens svagheter: Metoden i datainsamlingen bestod av en ny
ekvationsmodell som inte tidigare var beprövad.
Faktorer som påverkade tanken på uppsägning var organisationskultur, arbetsstress och trötthet.
