Hälsa och samhälle
ORGANDONATION LIVET
SOM GÅVA
Lida Taeb
Åsa Magnusson
Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola
51-60 p Hälsa och samhälle
Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö
ORGANDONATION livet som
gåva
En systematisk litteraturstudie om
sjuksköterskans roll i organdonationsfrågan och
dess problematik
Åsa Magnusson
Lida Taeb
Magnusson, Å & Taeb, L Organdonation – livet som gåva. En systematisk litteraturstudie om sjuksköterskans roll i organdonationsfrågan och dess
problematik. Examensarbete i omvårdnad, 10 poäng. Malmö högskola, Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2006.
Det dör dagligen människor som väntar på lämpliga transplantationsorgan. Detta trots att många undersökningar visar att majoriteten av alla människor är villiga att donera sina organ. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa vikten av kunskap i organdonationsfrågor och dess problematik för att
sjuksköterskan på bästa sätt ska kunna stödja och undervisa patienter och anhöriga i organdonationsfrågor. Våra frågeställningar var: Vilka kunskaper i
organdonationsfrågan kan underlätta sjuksköterskans omvårdnadsarbete med att stödja och undervisa patienter och anhöriga? Vilken roll har sjuksköterskan i arbetet med att öka tillgången på lämpliga transplantationsorgan? Vilka omvårdnadsbehov har de anhöriga till en potentiell organdonator? Genom att kritiskt granska och analysera åtta vetenskapliga artiklar har ett antal faktorer identifierats som har legat till grund för följande fyra teman: vikten av
information, betydelsen av god kommunikation, bemötandets värde och kunskapens innebörd. Resultatet visar att det är inom dessa områden som förändringar bör ske, för att sjuksköterskan ska kunna stödja och undervisa
patienter och anhöriga och med detta medverka till att antalet organdonatorer ökar
Nyckelord: Bemötande, information, kunskap, kommunikation, omvårdnad,
ORGAN DONATION Life as a
gift
A systematic literature review about the nurse’s
roll in organ donations questions and its
problems.
Åsa Magnusson
Lida Taeb
Magnusson, Å & Taeb, L Organ donation – life as a gift. A systematic literature review about the nurse’s roll in organ donations questions and its problems.
Degree Project, 10 Credit Points. Nursing Programme, Malmö University: Health
and Society, Department of Nursing, 2006.
Everyday people die while they´re waiting for appropriate organs for transplant. This in spite of the fact that many investigations show that the majority of people are willing to donate their organs. The purpose of this systematic literature review study was to shed light on the importance of knowledge about the organ donation question and its complexity so that the nurse in the best way can support and educate patients and relatives in the organ donation questions. Our research questions were: What knowledge in the organ donation question can make it easier for the nurse in the care with supporting and educate patient and relatives? Which role has the nurse with the work to increase appropriate organs for
transplant? What needs of care have the relatives of a potential organ doner? Through critical and analyse review of eight scholarly articles a number of themes were identified: The importance of information, the meaning of good
communication, the value of the meeting, and the meaning of knowledge. The result shows that it is within these areas that the changes must occur, for the nurse to support and educate patients and relatives and with this contribute to increase the amount of organ donors.
Keywords: Care, communication, information, knowledge, meeting, nurse’s role,
Organ donation.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING 5
BAKGRUND 5
Vad krävs för att få donera organ? 5
Vilka organ och vävnader går att donera? 7
Organutbytesorganisationer 7
Den spanska modellen 7
Sveriges Nationella råd för organ- och vävnadsdonation 8
Sorgreaktioner 8
Det viktiga samtalet och vikten av kunskap 8
Omvårdnadsetiska aspekter 9
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR 10
METOD 10
Genomförande 10
Motivera varför studien görs (problemformulering) 10
Formulera frågor som går att besvara 11
Formulera en plan för utformningen 11
Bestämma sökord och sökstrategi 11
Identifiera och välja litteratur i form av vetenskapliga artiklar och
vetenskapliga rapporter 11
Kritiskt värdera, kvalitetsbedöma och välja den litteratur som ska ingå 12
Analysera och diskutera resultat 12
Sammanställa och dra slutsatser 13
RESULTAT 13
Vikten av information 13
Betydelsen av god kommunikation 14
Bemötandets värde 14 Kunskapens innebörd 15 DISKUSSION 16 Metoddiskussion 16 Resultatdiskussion 17 Vikten av information 17
Betydelsen av god kommunikation 18
Bemötandets värde 19 Kunskapens innebörd 19 SLUTSATS 20 Framtida forskning 21 REFERENSER 22 BILAGOR 24
INLEDNING
En organdonator kan rädda livet på upp till sju personer och öka livskvaliteten för några till. Trots detta är det förhållandevis få människor som bestämmer sig för att donera sina organ och gör sin vilja känd antingen genom att meddela sina
anhöriga eller att anmäla sig till donationsregistret. Detta betyder att något måste göras för att öka samhällets inställning och ställningstagande i donationsfrågan. Sjuksköterskan har här en viktig roll både i det akuta skedet, där det är de anhöriga som ska ta beslutet och i det vardagliga vårdarbetet med patienter, som ju är möjliga blivande organdonatorer. Författarna till denna studie har valt att skriva om denna fråga just för att vi tror på att vi som färdiga sjuksköterskor med den rätta informationen och stödjande sätt kan få patienter och anhöriga att göra det val som är rätt för just dem.
BAKGRUND
Trots massmedias försök att på senare tid informera om vikten av att ta ställning i organdonationsfrågan är det fortfarande många människor som inte har gjort sin vilja känd i denna fråga. Landstingsförbundets projekt ”Livsviktigt” har sedan oktober 1993 försökt att få fler svenskar att anmäla sig till Sveriges nationella donationsregister. Detta register är det första sjukvårdspersonal kontrollerar när det avlider en potentiell organdonator. Den 16 november 2005 fanns det totalt 1476 718 personer registrerade här. Under år 2004 togs organ från 123 avlidna personer. Samma siffra året innan visade 114 avlidna organdonatorer (www. livsviktigt.se). Denna ökning är inte så markant men trots detta viktig, då även en liten ökning kan rädda många liv beroende på att en organdonator kan ge organ som räddar flera människors liv. Det utfördes totalt 583 transplantationer år 2004. Trots denna ökning är det en stor brist på organ och människor hinner dö under sin väntan på lämpliga organ. De patienter som är i behov av till exempel hjärt- eller levertransplantation riskerar att dö i väntan på ett lämpligt organ då det inte finns någon alternativ behandling tillgänglig, något som också sker i många fall. Njursjuka patienter kan få dialysbehandling i väntan på en njurtransplantation, men detta är något som inskränker på den personliga friheten och livskvaliteten. (Persson Omnell, 2003)
Bristen på organ anses bero på ett antal olika faktorer:
? Alltför omständligt att anmäla sig till donationsregistret.
? För få intens ivvårdsplatser.
? Ökad trafiksäkerhet och säkrare bilar.
? Högre överlevnad vid svåra skallskador
? Anhöriga ger oftast inte sitt medgivande när den eventuella donatorns vilja i frågan inte är känd (www livsviktigt.se).
Vad krävs för att få donera organ?
För att kunna vara aktuell som organdonator krävs det att hjärnan varit utan blodförsörjning och därmed också utan syretillförsel under så lång tid att den har oåterkalleliga skador och patienten är död. Detta kan ske exempelvis av
subaraknoidalblödning eller annan blödning, trombos eller embolus, skottskada eller drunkning. Patienter som haft kortvarigt hjärtstillestånd där effekterna av denna syrebrist blir som tidigare nämnts kan också vara aktuella som organgivare. Det finns ingen åldersgräns för att kunna donera organ, det har funnits
organgivare som varit alltifrån 4 månader till de som varit över 80 år Personer som definitivt inte kan komma ifråga gällande organdonation är hiv-positiva personer, sprutnarkomaner och cancersjuka. Personer som kan donera om vissa kriterier är uppfyllda är personer med icke metastaserande hjärntumörer Patienter som innan döden haft infektion som effektivt behandlats med antibiotika enligt särskilt behandlingsschema och personer med hepatit som kan donera organ till andra hepatitpositiva är också möjliga givare (Almås 2001).
År 1987 fick Sverige nya riktlinjer för att fastställa när döden har inträffat. I lagen (1987:269) finns det kriterier för bestämmande av människans död, det s. k hjärndödsbegrepp vilket innebär att människan är död när ”hjärnans samtliga funktioner totalt eller oåterkalleligt har fallit bort” (1987: 269). Vid hjärndöd upphör blodcirkulationen och hjärnans elektriska aktivitet, men alla andra kroppsfunktioner upprätthålls med hjälp av respirator. Om orsaken till den totala hjärninfarkten är osäker, ifall patienten är nedkyld, påverkad av läkemedel eller är förgiftad kan dödsfallet förklaras genom kontraströntgen av hjärnans blodkärl (cerebral aortakraniell angiografi). När blodtillförseln till hjärnan upphör då dör också övriga hjärnceller och patienten dödförklaras. Andnings och
cirkulationsuppehållande återgärder avbryts inom 24 timmar efter det att en människa har dödförklarats. Kontroll av blodcirkulationen och hjärnans elektriska aktivitet har stor betydelse i samband med organtransplantationer. Hos svårt skadade patienter, som behandlas med respirator och läkemedel kan det vara svårt att bedöma hjärnfunktionen. Först när det är konstaterat att hjärnfunktionen har upphört, kan organ tas för transplantation (Jahren Kristofferssen 2002).
Enligt socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om kriterier för bestämmande av människans död (SOSFS 1987:32) ska en patient som är kopplad till respirator uppfylla följande villkor, för att diagnosen död efter total hjärnskada skall kunna ställas:
? Orsaken till misstanken om total hjärninfarkt måste vara klarlagd
? Intoxikation och hypotermi måste vara uteslutna
Om dessa villkor är uppfyllda, föreligger vid klinisk neurologisk undersökning nedanstående kriterier på totalt bortfall av hjärnans funktion:
? Medvetslös utan att reagera på smärta, beröring eller tilltal
? Inga spontana rörelser inom hjärnnervsinnerverad muskulatur det vill säga inga rörelser i käkar, tunga, ansikte, svalg eller ögon.
? Spontanandningen har upphört
? Ljusstela, ofta vida, pupiller
? Bortfall av svalgreflexer, kornealreflexer, blinkreflexer och reflektoriska ögonrörelser vid huvudvridning (s.k. dolls-eye movements)
? Utsläckta kardiella hjärtreflexer (patientens hjärtrytm kan inte påverkas genom massage av sinus caroticus eller genom tryck på ögonbulber) Då dessa undersökningar är så rigorösa är risken att en patient dödsförklaras av misstag obefintlig (SOSFS 1987:32).
Vilka organ och vävnader går att donera?
De organ som kan doneras i Sverige efter en människas död är njurar, lever,
hjärta, lungor och bukspottskörtel. Man kan även i viss mån donera tunntarm och insulinproducerande celler från bukspottskörteln. De vävnader som kan doneras
är i första hand hornhinnor och hjärtklaffar. I viss utsträckning går det också att donera hud och benvävnad (www.livsviktigt.se).
Organutbytesorganisationer
År 1969 bildades organisationsverksamheten Scandiatransplant i Norden och har i uppgift att förmedla utbyte av organ och vävnader mellan länderna samt säkra tillgången på organ som används för transplantation. Organisationen har ett register för sina medlemsländer och aktuell information uppdaterad. Syftet är att utnyttja organ på bästa möjliga sätt och i händelse av att de tillgängliga organen inte kan användas i det egna landet, på grund utav att det inte finns någon lämplig mottagare, så erbjuds organen till något av de andra medlemsländerna.
Europatransplant är en annan organisation som finns i övriga Europa där medlemsländerna är Luxemburg, Belgien, Tyskland, Österrike och
Nederländerna. I Storbritannien finns United Kingdom Transplant Support Service Authority. Det finns även organisationer i Spanien, Italien och Frankrike. Om det i Sverige finns ett organ som inte kan användas inom Norden, då erbjuds organen till Eurotransplant och övriga europeiska organbytesorganisationer (Almås, 2001).
Den spanska modellen
Spanien har på senare år lyckats uppnå de högsta organdonationssiffrorna i
världen. Den Spanska transplantationslagen är förhållandevis lik den i andra väst- länder. Hjärndöd är definierad som total och oåterkallelig avsaknad av
hjärnfunktionerna och måste bekräftas av tre läkare (varav en av dem måste vara
neurolog eller hjärnkirurg) oberoende av transplantationsteamet. Diagnosen hjärndöd ställs efter noggr anna kliniska undersökningar och EEG- uppkoppling i 30 minuter. Denna undersökning måste göras två gånger med sex timmars mellanrum (Matesanz & Miranda 1996).
I september 1989 startade Organizacion de Transplants (ONT) som en
underavdelning till det Spanska Hälsodepartementet. Redan från början antogs det att organbristen berodde på problem med att göra potentiella donatorer till
verkliga donatorer, och inte på någon nationell ovilja att donera organ. Det fastslogs att det skulle finnas en eller ett par ansvariga för organdonations- och transplantationsfrågor på varje sjukhus i landet. Därefter skapades ett nätverk på fyra nivåer:
? Nationellt
? Regionalt
? Lokalt
? Sjukhusnivå.
Organisationen är utformad på ett sådant sätt att även de som arbetar längst ner i hierarkin ska känna delaktighet och skyldighet att verkligen göra allt vad de kan för att hitta lämpliga organdonatorer Koordinatörerna har en deltidstjänst där alla uppgifter går ut på att öka tillgången på lämpliga organ. Uppgifter som
exempelvis: utbildningsprogram, upprätthålla en nära kontakt med media och administrativa uppdrag. ONT-s centralkontor administrerar väntelistor och aktuell
statistik, samt transporterar organ som ska transplanteras. De har även en
telefonlinje som är öppen 24 timmar om dygnet, där de som är intresserade kan få svar på allt de undrar över angående organdonation och transplantation.
Från år 1989 till år 1995 har organdonatorerna ökat från 569 till 1037 och antalet multiorgandonatorer från 30 % till 83 % (Matesanz & Miranda 1996).
Sveriges Nationella råd för organ- och vävnadsdonation
Sverige har i år 2005 inrättat ett särskilt råd för att öka donationsfrekvensen som heter: Nationella rådet för organ- och vävnadsdonation.
Det Nationella rådet har som uppgift att på nationell nivå ansvara för frågor kring organ- och vävnadsdonation. De uppgifter rådet kommer att ha är:
? Vara en central kunskapsbank i donations –och transplantationsfrågor
? Ha den opinionsbildande rollen och svara för att allmänhet och massmedia ges fortlöpande information i donationsfrågor
? Följa utvecklingen inom sjukvården i donations- och
transplantationsfrågor och ta nödvändiga initiativ som detta kan ge anledning till
? Utforma vissa gemensamma riktlinjer för arbetet som donationsansvarig läkare och kontaktansvarig sjuksköterska
? Medverka i kvalitetssäkring och utbildning av personal inom organdonation
? Medverka i framtagandet av nyckeltal inom området
? Ge vägledning i hithörande etiska frågor, även där det behövs i samråd med Statens medicinsk-etiska råd
? Svara på central nivå för de internationella kontakterna inom frågan (www.regeringen.se).
Sorgreaktioner
Sorg är en reaktion på förlust av en nära person. Hur stor denna förlust känns är beroende på vilken relation man hade till den avlidne. Sorg är en svår period och innebär känslomässiga reaktioner som ångest, förnekelse, depression och i de flesta fall känslor av skuld. I sorgarbetet behöver anhöriga stöd för att kunna bearbeta sorgen. I detta sammanhang spelar sjuksköterskan en viktig roll. Faktorer som kan påverka sorgarbetet och dess längd är hur den närstående avlidit. Vid oväntade dödsfall kan sorgen vara längre och situationen upplevs som mycket mer dramatisk. De anhöriga kan drabbas av chock (Jahren Kristoferssen, 2002).
Svårare blir det om den avlidne haft en nära relation till sina anhöriga. I många fall drabbas anhöriga av en krisreaktion och den delas in i fyra faser chockfasen, reaktionsfasen, bearbetningsfasen och nyorienteringsfasen. Chockfasen innebär att den drabbade försöker fly från verkligheten och kan inte ta till sig information. Chockfasen varar i någon timme till någon dag. Reaktionsfasen innebär att den drabbade börjar acceptera händelsen och försöker att bearbeta det. Denna fas varar i några veckor upp till några månader. Bearbetningsfasen är den längsta fasen och varar ett halvt år till ett år. Nyorienteringsfasen innebär att smärtan efter den
avlidne är borta eller är helt under kontroll (Cullberg, 2003).
Det viktiga samtalet och vikten av kunskap
Att lämna ett dödsbesked kan nog vara en av de svåraste uppgifter vårdpersonal har. Att sedan dessutom ta upp frågan om organdonation i denna svåra stund är inte lätt. Dödsfallet kommer plötsligt för både patient och anhöriga och de anhöriga är i en chockfas. Information är en kontinuerlig process och den börjar i
den stund patienten anländer till sjukhuset. Det är att föredra att det är samma läkare och sjuksköterska som informerar patient och närstående. Här är det viktigt att sjuksköterskan är uppmärksam på vad som sägs och vilka ord som används då det kan vara tvunget att upprepa och förklara innebörden av det som sagts för de anhöriga (Almås 2001).
I en longitudinell studie gjord av Politoski, Boller & Casey (1993) undersöktes det om en 8 timmars lång utbildning gjorde någon skillnad i interaktionen mellan sjukvårdspersonal, möjliga donatorer och anhöriga. I en enkät som skickades ut innan man utvecklade utbildningsprogrammet fick 100
intensivvårds-sjuksköterskor skriva vad de tyckte var en brist i deras utbildning,
och övriga hinder angående bemötandet av organdonatorer och deras anhöriga. Vad som framkom av svaren på enkäten var att sjuksköterskorna tyckte att de fick
för lite stöd av läkarna. Ett annat problem var svårigheter att förklara eller återförklara kriterierna för hjärndöd. De hade också en varför jag attityd. En ovilja att inkräkta på familjens sorg. Sjuksköterskorna var också rädda att få ett nej. Slutligen var oförmågan att hitta rätt ord för att ta upp frågan om
organdonation med familjen ett hinder i deras arbete. Svaren på enkäten visade
också att sjuksköterskorna behövde identifiera, reflektera och komma till insikt över sin inställning till döden, inte bara sina patienters utan även sin egen förestående. Med dessa svar som bakgrund utvecklades sedan ett
utbildningsprogram som behandlade och arbetade med de frågor som sjuksköterskorna hade tagit upp i enkäten. Programmet utformades så att
deltagarna fick öva på både praktiska och teoretiska moment för att på detta sätt stärka sjuksköterskorna i sina roller som stödjande och informerande vårdpersonal till patienter och anhöriga. Det visades också videofilmer som tog upp problem från olika vinklar både från patient och anhörig- perspektiv och ur ett
sjuksköterskeperspektiv. I utvärderingen av programmet efter 6 mån visade det sig att sjuksköterskorna hade ett högre procentantal deltagande i de
organtransplantioner som gjordes, från 76 % till 84 %. De tyckte också att det var lättare att identifiera en potentiell organdonator, från 55 % till 72 %.
Sjuksköterskorna kände sig också bekvämare i sitt förhållningssätt till de anhöriga och upplevde att de nu lättare kan stödja familjen på ett tillfredställande sätt, från 54 % till 69 %. Efter 12 månader hade de här procentantalen ökat ytterligare. År 2000 hade ungefär 10 000 intensivvårdssjuksköterskor genomgått det här
programmet och på grund utav dess utmärkta resultat har det funderats på ett liknande program för läkare, sjukhuspräster och socialarbetare (Politoski, Boller & Casey 1993).
Omvårdnadsetiska aspekter
Det är inte många som direkt berörs av organdonationsfrågorna, men i slutänden är det en fråga som kan beröra alla. Sjuksköterskan ställs dagligen inför
problematiska valsituationer i sitt arbete med svårt sjuka patienter. I dessa situationer är det viktigt att tänka på att det är sjuksköterskans egen inställning och erfarenhet som är grunden till hennes agerande. Därför är det viktigt att sjuksköterskan själv vet var hon har för inställning och känner sig trygg i detta för att lättare kunna vara ett stöd i sitt förhållande till både patienter och anhöriga. För de sjuksköterskor som inte dagligen ser människor som avlider av intrakraniell skada eller sjukdom kan dödskriterierna förefalla ogripbara. Den avlidne andas med hjälp av respirator, hjärtat slår, cirkulationen är igång och huden känns varm. Detta är något som också kan färga hennes samtal med de närstående som
Det har visat sig i undersökningar att just det här samtalet är ett av de avgörande momenten i om de anhöriga ska ge sitt medgivande till en organdonation eller inte.
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR
Syftet med föreliggande studie är att belysa vikten av kunskap iorgandonationsfrågor och dess problematik för att sjuksköterskan ska kunna stödja och undervisa patienter och anhöriga i organdonationsfrågor.
Frågeställningar
? Vilka kunskaper i organdonationsfrågan kan underlätta sjuksköterskans omvårdnadsarbete med att stödja och undervisa patienter och anhöriga?
? Vilken roll har sjuksköterskan i arbetet med att öka tillgången på lämpliga transplantationsorgan?
? Vilka omvårdnadsbehov har de anhöriga till en potentiell organdonator?
METOD
Metoden för studien är en systematisk litteraturstudie. Den första
artikelgranskningen är enligt Polit m.fl. (2001) för att granska vetenskapligheten på de valda artiklarna (se bilaga 1).
Genomförande
För att utföra en systematisk litteraturstudie har författarna inspirerats av Forsberg & Wengström (2003) kriterier. De har framställt en mall för att finna och
sammanställa vetenskaplig litteratur till en systematisk litteraturstudie och dessa steg är:
? Motivera varför studien görs (problemformulering).
? Formulera frågor som går att besvara
? Formulera en plan för litteraturstudien
? Bestämma sökord och sökstrategi
? Identifiera och välja litteratur i form av vetenskapliga artiklar eller vetenskapliga rapporter
? Kritiskt värdera, kvalitetsbedöma och välja den litteratur som ska ingå
? Analysera och diskutera resultat
? Sammanställa och dra slutsatser
Motivera varför studien görs (problemformulering)
Det ska gå att svara på problemformuleringen med hjälp utav disponibel litteratur. Författarna utformade en projektplan och undersökte om det fanns litteratur och vetenskapliga artiklar tillgängliga som svarade på syftet och frågeställningar. Studiens syfte är att belysa vikten av kunskap i organdonationsfrågor och dess
problematik för att sjuksköterskan på bästa sätt ska kunna stödja och undervisa patienter i organdonationsfrågor.
Formulera frågor som går att besvara
Frågeställningen ska löpa som en röd tråd genom hela arbetet och undersökningen ska så fort frågan är ställd gå ut på att försöka att svara på denna.
Forskningsfrågan har stort inflytande på hela forskningsprocessen och ska vara kort, koncis och specifik. Frågorna ska inte gå att besvara med ja eller nej. Författarna formulerade sina frågeställningar för att de på bästa sätt skulle passa till studiens syfte
Formulera en plan för utformningen
Med detta menas att systematisera sin plan för att finna den litteratur som ska ingå i studien. Författarna sökte litteratur i form av böcker i Malmö Högskolas
bibliotek och Medicinska centralbiblioteket UMAS. Artiklarna söktes i Sökmotorerna CINAHL, PubMed, Medline, PsychINFO och Blackwell.
Bestämma sökord och sökstrategi
Att utgå ifrån rätt sökord är här grundläggande för att kunna få rätt träffar. Det vanligaste är att använda sig av ord i frågeställningen för att hitta rätt söktermer. De sökord som valdes att användas är: organ donation och i samtliga databaser kombinerade vi med AND nurse*. I PubMed användes sökorden som Mesh-termer för att öka antalet träffar och få en mer detaljerad sökning. (Se tabell 1)
Tabell 1. Redovisning av sökning i databaser.
Databas Sökord AND Träffar Lästa
abstract Valda artiklar PubMed Organ donation nurse* 32 25 0 CINAHL Organ donation nurse* 337 73 4 Medline Organ donation nurse* 65 30 2 PsychINFO Organ donation nurse* 153 53 7 Blackwell Organ donation 20 10 1 Summering 607 191 14
Identifiera och välja litteratur i form av vetenskapliga artiklar och vetenskapliga rapporter
Abstract som verkade motsvara författarnas syfte lästes, detta gjordes på totalt 191 artiklar. Av dessa 191 abstracts föreföll endast 14 artiklar svara på författarnas frågeställningar. Av de 14 artiklar som vi skaffade fram återstod bara 8 artiklar efter granskning och kvalitetsbedömning enligt Polit m.fl. (2001). En artikel höll inte inför den vetenskapliga granskningen och fem besvarade inte våra
Kritiskt värdera, kvalitetsbedöma och välja den litteratur som ska ingå
Författarna granskade artiklarna enligt Polit m.fl. (2001) kriterier för att fastställa vetenskapligheten (se bilaga1). Detta gjordes av författarna var för sig för att sedan jämföra och bedöma artiklarna tillsammans. Denna triangulering använde sig författarna även av vid kvalitetsgranskningen som gjordes modifierat enligt Forsberg & Wengström (2003) (se bilaga 2) bedömningsgrunderna för kvaliteten i tabell 2 är enligt Willman & Stoltz (2002).
Kriterier för hög kvalitet: Klart beskriven kontext. Motsvarat urval. Välbeskriven
urvalsprocess: datainsamlingsmetod, transkriberingsprocess och analysmetod. Beskrivna tillförlitlighets/reliabilitetshänsyn. Interaktionen mellan data och tolkning påvisas. Låg kvalitet: Bristfälliga formuleringar samt dålig
kommunicerbarhet och replikerbarhet (Willman & Stoltz, 2002, s.92).
Tabell 2. Inkluderade artiklar.
Författare Titel Kvalitet
Blok, G. A. (2005) The impact of changes in
practice in organ procurement on the satisfaction of donor relatives.
Hög kvalitet
Exley, M. m.fl. (2002) Why families say no to organ donation.
Låg kvalitet Hibbert, M. P. (1998) Coping strategies used by
nurses to deal with the care of organ donation
Hög kvalitet
Ingram, J. E & Rayburn, A. B. (2002)
Critical care nurses’ attitudes and knowledge related to organ donation.
Låg kvalitet
Jacoby, L. H & Pease, E. A (2005)
A qualitative examination of the needs of families faced with the option of organ donation.
Hög kvalitet
Martinez, J. M. m. fl (2001) Organ donation and family decision-making within the Spanish donation system
Hög kvalitet
Sque, M. m.fl. (2000) Cadaveric
donotransplantation: nurse’ attitudes, knowledge and behaviour.
Hög kvalitet
Sander, S. L & Miller, B. K (2005)
Public knowledge and attitudes regarding organ and tissue donation: an analysis of the northwest Ohio community
Hög kvalitet
Analysera och diskutera resultat
Ett krav är att analysen presenteras så att det är möjligt att följa den väg
granskningsprocessen har gjorts. Artiklarna kan lämpligen gås igenom utifrån de aktuella frågeställningarna 1, 2 och så vidare (Forsberg & Wengström 2003). Under tiden författarna granskade artiklarna så växte det fram fyra teman. De fyra teman är: Vikten av kunskap, betydelsen av god kommunikation, bemötandets
Sammanställa och dra slutsatser
Slutsatserna av en studie bör tas efter det att styrkorna i undersökningen har vägts mot dess svagheter och ska bygga på resultat och diskussion (Forsberg &
Wengström 2003). Detta arbetes slutsats kommer att presenteras under rubriken slutsats tillsammans med förslag på åtgärder som kan vara till stöd i att avhjälpa svårigheterna kring organdonationsfrågan och dess problematik
RESULTAT
Författarna har valt att presentera resultatet under de fyra teman som växte fram under bearbetningen. De olika teman är:
? Vikten av information
? Betydelsen av god kommunikation
? Bemötandets värde
? Kunskapens innebörd
Vikten av information
I en longitudinell enkätstudie gjord av Blok (2005) undersöktes det bland annat vad de anhöriga till organdonatorer tyckte om den information som gavs i samband med hela donationsprocessen. De olika frågorna till de anhöriga var bland annat, hur informationen om hjärndöd framfördes, deltagarna ansåg att det var viktigt att det användes ett enkelt språk och att sjuksköterskan och läkaren visade medkänsla. Deltagarna tyckte även att donationsfrågan om de var villiga att donera sin anhöriges organ ställdes för tidigt i processen, ibland till och med innan de hade fått dödsbeskedet. I samma studie tar man även upp att de anhöriga hade varit mer nöjda med om aktuell vårdpersonal hade undersökt ifall given information var tillfredställande förstådd.
Jacoby och Pease (2005) har gjort en intervjustudie med 98 deltagare. Av dem var 50 anhöriga till organdonatorer och 48 anhöriga till icke donatorer. I studien framkom att anhöriga till icke organdonatorer tyckte att informationen om deras närståendes tillstånd var otillräcklig. De tyckte också att vårdpersonalen gav dödsbeskedet utan att ta sig tillräcklig tid att förklara närmare vad det egentligen innebar. Under en alltför begränsad och pressad tidsram skulle de anhöriga bearbeta och ta ställning till organdonation. En av de anhöriga uttryckte att hon kände en rädsla att ge upp hoppet om sin närståendes tillfrisknande allt för snabbt. Anhöriga tyckte att det var viktigt att ge rätt information vid rätt tillfälle.
Informationen ska vara tydlig för det är lätt att vårdpersonalen använder sig av ett språk som kan vara svårt för anhöriga att förstå. I studien framkom också att hjärndöd var ett svårt begrepp för de flesta anhöriga att förstå. Det finns de som i detta pressade skede inte kan ta till sig informationen att deras närstående är hjärndöd och livet inte går att rädda.
Liknande resultat kan man även finna i en enkätstudie gjort av Exley m.fl. (2002) med 339 deltagare. Av dem var 300 anhöriga till organdonatorer och 39 anhöriga till icke donatorer. Där tyckte anhöriga att det var viktigt med tydlig
information och att inte känna sig pressad av att ta ställning till organdonation. Att förstå hjärndödsbegreppen var en annan viktig faktor för de flesta anhöriga.
Betydelsen av god kommunikation
Resultaten i enkätstudien gjord av Blok (2005) visade att en god kommunikation mellan de anhöriga och sjuksköterskan är en viktig del i organdonationsprocessen. Denna studie utfördes i Nederländerna under åren 1995,1998 och 2001. Av totalt 400 tillfrågade år 1995 var det 20 % (n =79) som deltog i studien. År 1998 var det 579 som tillfrågades och 23 % (n =131) deltog. Det sista året 2001 var det 404 tillfrågade och 46 % (n=184) deltagare. Deltagarna var alla anhöriga till
organdonatorer. Resultaten visade att de anhöriga var signifikant mer nöjda med vårdpersonalens uppförande 2001 än 1995. Detta är en viktig förändring, då kvaliteten i kommunikationen mellan anhöriga och personal tidigare har blivit underskattad. Det är i interaktionen mellan sjukvårdspersona l och anhöriga till potentiella organdonatorer som det viktiga beslutet om organdonation tas, och då är personalens beteende ytterst viktigt.
Bemötandets värde
I en intervjustudie gjord av Jacoby och Pease (2005). tar man upp att de anhöriga tycker att sjuksköterskan har en viktig roll som stödjande och tröstande person. Anhöriga i studien tyckte också att det måste finnas tid för vårdpersonalen att kunna sätta sig ner i lugn och ro och bara vara den anhörige nära. I studien tas även upp behovet av att träffa någon som har varit med om samma situation och kunna byta tankar och erfarenheter med.
Det är också av stor vikt att de potentiella donatorerna behandlas med stor respekt och värdighet för de anhörigas välbefinnande. En anhörig sa bland annat:
”The nurses talked with him as if he was wide awake. One nurse brought him a guardian angel. The care was respectful and dignified" (Jacoby & Pease 2005, s.185).
I en intervjustudie gjort av Martinez m.fl. (2001) med 68 deltagare av dem var 50 anhöriga till organdonatorer och 18 anhöriga till icke donatorer. Det visade sig att faktorer som bland annat kan påverka anhörigas beslut om att donera eller inte donera den avlidnes organ är vilken relation den avlidne hade till sina anhöriga, om den avlidne har gjort sin vilja känd, om de anhöriga var nöjda med
vårdpersonalens bemötande och den medicinska behandlingen.
Hibbert (1998) gjorde en intervjustudie med 17 sjuksköterskor som arbetade på en neurologisk intensivvårdsavdelning på två olika sjukhus i Canada. Målet var att undersöka vilka strategier sjuksköterskorna använde sig av för att hantera de olika omvårdnadssituationerna i omvårdnaden av organdonatorer och deras familjer. Det visade sig att det fanns delade meningar om hur mycket av sina känslor som sjuksköterskorna skulle tillåta sig att visa inför de anhöriga. Vissa sjuksköterskor tyckte att det var viktigt att visa familjen att de kände med dem och kunde tillåta sig att bli tårögda ibland, men inte för den skull bryta ihop. Andra menade att de inte ville uppröra familjerna ännu mer genom att visa sina känslor så öppet. En av sjuksköterskorna sa:
“I try not to let the family see me cry, because I didn’t want to upset them. So I cry when they leave the bedside. It’s not easy but some times you have to set your emotions aside. The families need to know that they can lean on you for support. So you have to have balance” (Hibbert 1998, s. 233).
Det visade sig också att det var av högsta vikt för sjuksköterskor att visa respekt både för donatorn och för hans/hennes anhöriga. Några sjuksköterskor uttryckte att ju oftare de hade varit med om situationer där de vårdat organdonatorer, desto mer uppskattade de sina egna liv och familjer och tyckte att de växte som
människor. Sjuksköterskorna menade också att det var viktigt för dem att jobba med erfarna kollegor för att de då kände sig mer säkra och trygga i sin yrkesroll. Att dela sina upplevelser och tankar med sina kollegor var en annan viktigt faktor för de flesta sjuksköterskor. Det framkom i studien att sjuksköterskorna kände att de måste hålla distans till den potentiella organdonatorn när de hade
diagnostiserats som hjärndöda. Detta för att emotionellt kunna hantera denna svåra situation med att vårda en patient som är kliniskt död. Något som inte var lika lätt för alla sjuksköterskor i alla sammanhang. En sjuksköterska berättar om en situation när hon var involverad i omvårdnaden av en 2–årig organdonator:
” I found myself calling the unit to see how he was doing when I got home from work, after I’d awaken from a night shift, or on my days of. It took a tool on me, and it took me months to get over his death .I then realized that I couldn’t do that anymore, that I had to leave it at the door, because you just can’t do that and survive in this type of field . I had to give myself a good talking to and say ´you have to not get so emotionally involved with them or you won’t be able to do this. So it was a learning experience in that I knew I couldn’t get that involved again, because I wouldn’t be effective at all “ (Hibbert 1998, s.233).
Av de 6 sjuksköterskor som hade vårdat 20 organdonatorer eller fler, var det 5 som slutade att se organdonatorn som en människa efter det att de fått diagnosen hjärndöd. En av sjuksköterskorna berättar:
” From then on, I don’t think of them as being a person because their personality, their temperament, and even their soul is gone. What makes them a person is gone and they’re just a body now ” (Hibbert 1998, s. 233).
14 av sjuksköterskorna tyckte ändå att det var viktigt att ge organdonatorerna den omvårdnad de behövde för att se prydliga ut. Både för de anhörigas skull och av respekt för den avlidne. En av sjuksköterskorna verkade tala för alla när hon sa:
”They are doing something that is so tremendously good, that I think they deserve the comfort , love and respect that any patient needs”( Hibbert 1998, s. 234).
Kunskapens innebörd
I en enkätstudie gjord av Sque m.fl. (2000) visade resultaten på att de
sjuksköterskor som ansåg sig vara välinformerade i organdonationsfrågan också var de som var mest aktiva i själva organdonationsprocessen. Med det menas att de välinformerade sjuksköterskorna kände ett större professionellt moraliskt ansvar att underlätta möjligheten för att en eventuell organdonation kunde komma till stånd än sina mindre informerade kollegor. Resultaten visade också att
sjuksköterskorna över lag hade en positiv inställning till organdonation 78 % (n = 790) samtyckte till organdonation och bara 10 % ( n = 100 ) var tydligt emot. I enkätstudien av Ingram m. fl. (2002) gjordes en undersökning på 50
sjuksköterskor som arbetade på en transplantationsenhet och kirurgisk
intensivvårdsavdelning och 19 sjuksköterskor som arbetade på en neurologisk intensivvårdsavdelning på ett privatsjukhus. Studien visade på liknande resultat. De sjuksköterskor som fick höga kunskapspoäng i organdonationsfrågan, var också de som hade den mest positiva attityden till organdonation.
Sander och Miller (2005) har gjort en randomiserad enkät studie på 383 personer i nordvästra Ohio för att undersöka den allmänna kunskapen och attityden
angående organdonation. Något som lyftes fram var vem deltagarna tyckte skulle ta upp frågan och ge information om organdonation. På detta svarade majoriteten av deltagarna 85,4 % (n = 328) att de tyckte att deras läkare eller sjuksköterska var den som var mest lämpad att ta upp denna diskussion med dem. Vidare tyckte 59,6 % inte bara att det hade varit bekvämt utan menade att de faktiskt ville att deras läkare eller sjuksköterska skulle ta upp frågan om organdonation med dem. I studien av Hibbert (1998) visade det sig att vissa sjuksköterskor tyckte att det borde ingå i sjuksköterskeutbildningen, vilken roll och vilket ansvar
sjuksköterskan har i organdonationsfrågan och omvårdnaden av organdonatorer. Sjuksköterskorna menade också att vara involverade i organdonationsprocessen var det som var mest positivt med deras arbete. Det var som om döden var lättare att acceptera, att det var något bra som kunde komma ut ur en annars så mörk situation.
En annan viktig sak för de inblandade sjuksköterskorna var breven från transplantationskoordinatorn, om vem som blivit mottagare av de donerade organen eller vävnaderna. Flera av sjuksköterskorna tyckte ett breven var en belöning och att de hjälpte till att sätta punkt för hela processen (a.a).
DISKUSSION
Författarna har valt att dela upp diskussionen i två delar: Metoddiskussionen och Resultatdiskussionen.
Metoddiskussion
Denna litteraturstudie hade som syfte att belysa vikten av kunskap i
organdonationsfrågo r och dess problematik för att sjuksköterskan ska kunna stödja och undervisa patienter och anhöriga i organdonationsfrågor. För att genomföra denna studie inspirerades författarna av Forsberg och Wengströms (2003) guide för systematiska litteraturstudier för att på ett metodiskt sätt kunna granska och tolka de olika artiklar som besvarade syftet med studien. Vi har även vid granskningen av artiklar använt Polit m.fl. (2001) kriterier för vad en
vetenskaplig artikel ska innehålla och även granskat och kvalitetsbedömd artiklarna enligt Forsberg och Wengström (2003). Arbetet med att granska och analysera artiklar upplevde vi som det som var mest tidskrävande. Vi insåg därefter att tiden som hade lagts ner på att bearbeta artiklarna gav väldigt mycket när vi väl började skriva resultatet. Att använda en teoretisk referensram var ifrån början av detta arbete vår ambition. Men vi ansåg efter en tid att de
omvårdnadsmodeller som undersöktes närmare inte var passande för vårt arbete och att tiden inte räckte till för att granska några andra modeller.
Vi beslutade oss att i första hand använda sådant material som fanns tillgängliga i Hälsa och samhällets bibliotek och MAS centrala medicin bibliotek. Det
formulerades en plan för litteratursökningen och bestämdes att två veckor skulle få ägnas åt att söka vetenskapliga artiklar. Artiklarna söktes i sökmotorn Pubmed, Cinahl, Medline, Psycinfo och Blackwell. De termer som valdes till sökningen var nurse* och organdonation. När vi försökte att utöka med andra sökord fick vi
alldeles för få träffar, så det fick stanna vid de två sökorden. Författarna fick tag i fulltext artiklarna via databaserna.
I studien Ingram och Rayburn (2002) fanns brister för vetenskaplighet enligt Polit m.fl. (2001). Bland annat att metoden och abstrakt var bristfälligt presenterat. Trots detta ansågs det ändå att vi ville använda artikelns resultat eftersom den var relevant till studiens syfte och dess frågeställningar.
Studien gjord av Hibbert var publicerad år 1998. Det beslutades först att inte använda artikeln eftersom studien var lite äldre än övriga valda artiklar, men studiens resultat var relevant till en av frågeställningarna och därför användes artikeln.
I studien Exley m. fl. (2002) fanns det brist för vetenskaplighet enligt Polit m.fl. (2001). Artikeln saknade abstrakt trots detta ansågs det ändå att författarna ville använda artikeln för att resultatet var relevant till syftet och våra frågeställningar. Av de sex artiklarna som uteslöts ur arbete var det en som inte klarade den
vetenskapliga granskningen enligt Polit m.fl.och fem som inte svarade på några av frågeställningarna. Under arbetes gång insågs det att det fanns begränsat med material om organdonation. Det är därför författarna endast har använt åtta artiklar i arbetet.
Resultatdiskussion
Alla fyra teman som har redovisats påverkar anhörigas ställningstagande till organdonation på något sätt. I artiklarna som presenterades i resultatet har både sjuksköterskor och anhöriga fått ge uttryck för sina åsikter. Detta gör att vi kan försöka att se problematiken ifrån båda perspektiven.
Organdonation är ett specialistområde och det har också visat sig i föreliggande arbete att det var svårt att vinkla det på något annat sätt. Men vi menar ändå att det är något som allmänsjuksköterskan kan ha nytta av och dra lärdom av i sitt
vardagliga omvårdnadsarbete med patienter. Samtidigt är det något som kan drabba sjuksköterskor som arbetar på exempelvis neurologavdelningar och då är det viktigt att ha kunskaper om frågan.
Vikten av information
Det är viktigt att all vårdpersonal vet vilken information som ska ges till anhöriga och att alla är eniga om det så att anhöriga inte får olika budskap. Informationen ska ges främst av en sjuksköterska som är väl insatt i patientens situation och ska framföras på ett professionellt sätt. Hon ska visa respekt och medkänsla för den anhörige. Sjuksköterskan måste ha kunskaper om organdonation så att hon kan förstå anhöriga till organdonatorer vidare måste hon veta hur ett samtal med anhöriga skall gå till. Vid samtalet med de anhöriga ska sjuksköterskan ta god tid på sig, ge informationen i ett annat rum än det som den närståendes vårdas i och se till att vara ostörd. Hon ska även använda sig av ett mycket enkelt språk så att anhöriga förstår, inte använda sig av medicinska termer och vara så tydlig som möjligt. Det är viktigt att informationen är ärlig och att de anhöriga har förtroende för sjuksköterskan. Detta uppkommer genom att sjuksköterskan försöker svara på de frågor hon/han kan och inte försöka sva ra på frågor som de är osäkra på. Information är viktigt för de anhöriga för att de ska kunna uppfatta vad som har skett med deras närstående. Det är av största vikt att informationen ges vid rätt
tillfälle. När sjuksköterskan meddelar anhöriga om den närståendes tillstånd kan de anhöriga drabbas av en chock. Eftersom de anhöriga kan ha svårt att förstå vad som verkligen har inträffat är det viktigt för sjuksköterskan att ge informationen vid flertal tillfälle. Vikten av information betonas även i artikeln gjort av Jacoby och Pease (2005) att informationen ska vara kort, lättförståelig, korrekt och tydlig.
Vid givande av information är hjärndöd ett svårt begrepp för de flesta anhöriga att förstå och det kan även vara svårt för sjuksköterskan eftersom den avlidne andas med hjälp av respirator, hjärtat slår fortfarande, cirkulationen är igång och huden känns varm. Det är viktigt att de anhöriga verkligen förstår hjärndödsbegreppet och det är en svår uppgift för sjuksköterskan att klargöra för detta tillstånd under de kaotiska förhållanden som råder. Det är av största vikt att sjuksköterskan försöker att förklara hjärndödsbegreppet genom att kanske använda sig av till exempel en röntgenbild på total hjärninfarkt och beskriva närmare vad det innebär. Vikten av att förstå hjärndödsbegreppen betonas även i artikeln gjord av Jacoby och Pease (2005) att hjärndöd var något som var svårt att förstå för de flesta anhöriga.
Efter att anhöriga har förstått att livet inte går att rädda på deras närstående kan sjuksköterskan ta upp frågan om organdonation och beskriva vad det innebär, hur detta går till, hur många liv en person kan rädda. Sjuksköterskan ska inte pressa anhöriga att fatta beslut omedelbart, då detta kan resultera i ett avgörande som de senare känner inte var det rätta. Anhöriga måste få den tiden de behöver och ska inte känna sig pressade. Sjuksköterskan ska stödja anhöriga genom att finnas där för dem, lyssna på dem, besvara deras frågor och visa medkänsla och respekt oavsett deras beslut. I artikeln av Exley m. fl (2002) menade de anhöriga att de behövde få tid att tänka över sitt beslut och samtidigt inte känna sig pressade. Bristen på information kan vara en av de faktorer som kan påverka anhörigas beslut att inte donera sin närståendes organ.
Betydelsen av god kommunikation
Det som bland annat framkom i resultatet i artikeln av Blok (2005) var att sjuksköterskan hade förbättrat sin förmåga att kommunicera och interagera med anhöriga till organdonatorer. Detta har visat sig vara en viktig del av
sjuksköterskans omvårdnadsarbete gentemot anhöriga till både potentiella och faktiska organdonatorer. Denna del av omvårdnadsarbetet har tidigare blivit underskattad och är viktig för både utgången av organdonationsförfrågan och de anhörigas välbefinnande. Detta är något som är viktigt för en sjuksköterska att veta, att hennes agerande i denna tragiska situation är det som kan vara avgörande om en annan människa eller människor ska få chansen till ett nytt liv. En av de viktigaste förutsättningar för att skapa en god kontakt är att anhöriga kan känna förtroende för sjuksköterskan. För att en sådan kontakt skall etableras är det viktigt att sjuksköterskan har goda kunskaper om samtalsteknik det vill säga att hon lyssnar aktivt på anhöriga, är öppen och ärlig. En sjuksköterska ska lära sig att utveckla sina sinnen och detta gäller även här. Det gäller att vara uppmärksam på vad som är rätt för just denne anhörige. Är det rätt tillfälle att ställa frågan om organdonation nu? Passar det med kroppskontakt? Har den anhörige förstått vad som sagts? Dessa frågor ska sjuksköterskan efter lite erfarenhet helst kunna
svaren på. Här kommer man in på, ett av de problem med donationsprocessen som sjuksköterskorna i studien av Politoski, Boller och Casey (1993) tog upp.
Sjuksköterskorna hade bland annat svårigheter med att inkräkta på familjens sorg. Detta är något som också kan kännas lättare med den rätta erfarenheten, då
sjuksköterskan lättare kan uppfatta när tillfället är rätt. Betydelsen av
vårdpersonalens beteende visar sig också i studien av Martinez m.fl. (2001) där resultaten bland annat visade att de anhöriga som var nöjda med vårdpersonalens beteende också var mer benägna att donera sin anhöriges organ.
Bemötandets värde
Ett stort problem är sjuksköterskans sätt att agera i bemötandet med anhöriga till organdonatorer. Problemet är att vissa sjuksköterskor kan ha svårt att hantera situationen för att deras egna värderingar och känslor blir inblandade. Därför måste sjuksköterskan ha så pass mycket egen kännedom så att hon/han inte låter detta påverka bemötandet av de anhöriga och kunna hantera det på ett sådant sätt utan att de anhöriga blir lidande. Det är också viktigt att de anhöriga inte känner sig övergivna och utelämnade, samt att sjuksköterskan visar engagemang. Att hon finns till hands för de anhöriga och kan besvara de frågor som kan dyka upp. Detta måste sjuksköterskan göra för att ge anhöriga möjligheten att ta in det som har hänt. Studien av Jacoby och Pease (2005) har visat att anhöriga tyckte att sjuksköterskan skulle avsätta tid för dem och kunna finnas till hands. Detta väcker känslor för sjuksköterskor som ska stödja anhöriga till organdonatorer. Det är därför viktigt att det finns möjlighet till kontinuerlig omvårdnadshandledning på alla intensivvårdsavdelningar för att kunna underlätta emotionellt för
sjuksköterskor att hantera olika omvårdnadssituationer. Genom ökad
självkännedom går det lättare för sjuksköterskan att skilja på det som är anhörigas åsikter och hans/hennes egna åsikter.
Ett bra förhållningssätt för sjuksköterskan är att bemöta anhöriga med stöd och empati, att ge tillräckligt med information som gör att anhöriga kan fatta adekvata beslut och som gör att de känner sig delaktiga. En sjuksköterska som avsätter tid till den avlidnes anhöriga, lyssnar på dem, svarar på frågor som kan dyka upp ökar de anhörigas förtroende. Det finns delade meningar om hur mycket känslor en sjuksköterska ska visa inför de anhöriga (Hibbert, 1998).
Här är det också viktigt att sjuksköterskan ger tid till anhöriga att ta farväl av sin närstående. Det betyder mycket för de anhöriga att sjuksköterskan visar respekt och vårdar den avlidne med värdighet och även ser till att den avlidne ser prydligt ut (a.a).
Kunskapens innebörd
Att veta vad organdonationsprocessen är och kunna berätta för patienter och anhöriga hur man gör för att ta ställning i organdonationsfrågan är något som alla sjuksköterskor bör kunna. Men så är inte verkligheten. Ett av svaren på detta är avsaknaden av undervisning i organdonation och de frågor som hör därtill i sjuksköterskans grundutbildning. I studien av Hibbert (1998) menade vissa av de intervjuade sjuksköterskorna att det förutom utbildning i organdonationsfrågorna, också skulle erbjudas utbildning i vilken roll sjuksköterskan ska ha i hela
organdonationsprocessen.
Kunskapen inom denna fråga är också viktig för att få sjuksköterskan engagerad i organdonation och dess problematik. Det har visat sig i studier att de
sjuksköterskor som är bäst informerade i organdonationsfrågan också är de som har den positivaste inställningen till hela organdonationsprocessen. I studien av Poliotoski, Boller och Casey (1993) visade resultatet också på att kunskap i ämnet
är det som ger engagemang och delaktighet i de olika frågorna som berör organdonation.
Den Spanska modellen av Matesanz och Miranda (1996) visade att spanska sjukhus använde sig av organdonationskoordinatörer. Skälet var att öka tillgången på lämpliga transplantationsorgan och att få allmänheten och anhöriga till
potentiella organdonatorer att ta ställning i organdonationsfrågan. Koordinatörerna arbetar också med att upprätthålla nära relationer med massmedia för att på detta sätt kunna öka den nationella kunskapen i
organdonationsfrågor och dess problematik. Detta system har gjort Spanien till världens ledande inom organdonation med det högsta antalet utförda
transplantationer någonsin (a.a).
Sverige har i år 2005 inrättat ett Nationellt råd för organdonation som heter: Nationella rådet för organ-och vävnadsdonation. Detta råd har som uppgift att på nationell nivå föra frågor kring donation av organ och vävnader. Uppgifterna som rådet har är ganska lika vissa av de uppgifter som de spanska koordinatörerna har. Vi kan kanske hoppas att Sverige är på väg mot ett liknande system som de har i detta land och att utgången blir lika bra i Sverige som i Spanien.
SLUTSATS
Organdonation är något som hos de flesta människor är en ganska obehaglig fråga. Den väcker tankar på sådant som man inte vill fundera allt för mycket på, som olyckor, förlust, sorg och död. Detta i sig gör ju att det inte är något man tar upp vid vilka tillfällen som helst. Hade den allmänna inställningen till döden och döendet varit annorlunda så hade kanske inte det här stora problemet med brist på lämpliga transplantationsorgan funnits. Det är inte enkelt att ändra på människors medfödda och djupt rotade livsmeningar så därför gäller det att hitta andra vägar för att försöka att lösa detta problem. En kan vara att titta på möjliga lösningar på de faktorer till organbrist som beskrivs i (www.livsviktigt.se) faktorerna var:
alltför omständligt att anmäla sig till donationsregistret
Lösningen på detta kan vara ett system med en extra fråga i skattedeklarationen, där frågan om organdonation tas upp. Eller att anvä nda det system som finns i USA, ett tillägg på körkortet där det står om ägaren till körkortet vill donera sina organ eller inte. Dessa uppgifter ska sedan föras in i donationsregistret så att de är tillgängliga för sjukvårdspersonalen. För få intensivvårdsplatser: Här handlar det om prioriteringar, man får helt enkelt jämföra för och nackdelar i frågan. Vad är bäst för patienterna?, Var finns det största behovet av vård? Finns det möjlighet att utöka intensivvårdsplatserna så ska det givetvis göras. Anhöriga ger oftast inte
sitt medgivande när den eventuella donatorns vilja inte är känd: Denna fråga har i
princip fått sitt svar i den första av dessa faktorer, det ska vara lättare att anmäla sig till donationsregistret. Då hade inte de anhöriga behövt ta det här beslutet alls. Under arbetet med studien har det visat sig att det saknas viktiga delar för hur sjuksköterskor kan bli bättre på att omhänderta anhöriga. Författarna har därför några förslag till förändringar på vårdavdelningar och tillägg till
sjuksköterskeprogrammet. Genom de förändringar som nämns nedan kan sjuksköterskor hjälpa och stödja anhöriga att ta ställning i organdonationsfrågan.
? Vidareutbildning i kommunikation för vårdpersonal på alla
vårdavdelningar. Även vikten av regelbunden och upprepad information ska betonas.
? Omvårdnadshandledning på alla arbetsplatser för de anställda speciellt för sjuksköterskor.
? Möjligheten till utbyte av erfarenheter med annan vårdpersonal. Det kan exempelvis vara besök på avdelningar där man arbetar med organdonation och transplantation.
? Vidareutbildning för sjuksköterskor i organdonationsfråga och omvårdnaden av organdonatorer.
? Organdonationsfrågor ska ingå i sjuksköterskans grundutbildning.
? Anhöriggrupper där anhöriga till organdonatorer kan träffas och umgås och dela erfarenheter
Det är inte många frågor som har en så avgörande betydelse för liv eller död, som just frågan om en människa är villig att donera sina organ eller inte. Att kunna ge en annan människa liv när det egna livet har tagit slut. Det är egentligen det som organdonation handlar om. Många undersökningar visar att en majoritet av alla människor vill donera sina organ efter sin död (www.regeringen.se), det är bara steget att göra sin vilja känd som de flesta inte tar. Detta är något som vi som färdiga sjuksköterskor ska försöka att ändra på. I vardagskontakten med patienter och andra tillfällen där vi kan göra vår röst hörd.
Framtida forskning
Ett viktigt ämne i organdonationsfrågan är kommunikation och
informationsprocessen. Anhöriga i de studier författarna har valt att undersöka närmare, framför konkreta behov och uttrycker samtidigt att det ofta förekommer brister i kontakten med sjukvården därför tycker författarna att inom detta område finns det ett behov för vidare forskning.
REFERENSER
Almås, H. red. (2002) Klinisk omvårdnad 2. Stockholm: Liber
Blok, G. A (2005) The impact of changes in practice in organ procurement on the satisfaction of donor relatives. Patient Education and Counseling. Volym 50,
104-113.
Cullberg, J (2003) Dynamisk psykiatri. Stockholm: Liber
Exley, M. White, N & Martin, J. H (2002) Why families say no to organ donation.
Critical Care Nurse. Volym 22, 44-51.
Forsberg, C & Wengström, Y (2003) Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm: Natur och Kultur
Hibbert, M. P (1998) Coping strategies used by nurses to deal with the care of organ donation. Heart Lugn. Volym 27, 230-237.
Ingram, J. E & Rayburn, A. B (2002) Critical care nurses’ attitudes and
knowledge related to organ donation. Dimens Crit Care Nurs. Volym 21, 249-255. Jacoby, L. H & Pease, E. A (2005) A qualitative examination of the needs of families faced with the option of organ donation. Dimens Crit Care Nurs. Volym
24, 183-189.
Jahren Kristoferssen, N. red. (2002) Allmän omvårdnad 1. Stockholm: Liber Martinez, J. M. Lopez, J. S. Martin, A. Martin, M. J. Scandroglio, B & Martin, J. M (2001) Organ donation and family decision- making within the Spanish
donation system. Social Science & Medicine. Volym 53, 405-421.
Matesanz, R & Miranda, B (1996) The Spanish experience i organ donation i Chapman, J. R. Deierhoi, M &Wight, C (red) Organ and Tissue Donation For Transplantation. Great Britain: Arnold.
Persson Omnell, M (2003) Utilization and allocation of organs for
transplantation- medical and ethical aspects. Lund.
Politoski, G. Boller, J & Casey, K (1993) Making the Critical Difference:
Education, motivation, donation i Chapman, J. R. Deierhoi, M &Wight, C (red)
Organ and Tissue Donation For Transplantation. Great Britain: Arnold.
Polit, D. F. Beck, C & Hungler, B. P (2001) Essentials of nursing research: Methods, Appraisal and utilization. Philadelohia: Lippincott Williams & Wilkins
Sander, S. L & Miller, B. K (2005) Public knowledge and attitudes regarding organ and tissue donation: an analysis of the nortwest Ohio community. Patient
Education and Couseling. Volym 58, 154-163.
Sque, M, Payne, S & Vlachonikolis, I (2000) Cadaveric donotransplantation: nurse’ attitudes, knowledge and behaviour. Social science & Medicine. Volym 50,
541-552.
SOSFS (1987:32) Kriterier för bestämmande av människans död. Socialstyrelsen 2002
SOSFS (1987:269) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd kriterier för bestämmande av människans död. Socialstyrelsen 2002
Willman, A & Stoltz, P (2002) Evidensbaserad omvårdnad. Lund: Studentlitteratur
www.livsviktigt.se/section.aspx?number=39677&category=12021 www.regeringen.se/sb/d/126/a/136/action/search/type/simple
BILAGOR
Bilaga 1: Matris över granskning av vetenskaplighet enligt Polit m.fl. (2001) Bilaga 2: Matris över granskning av kvalitet inspirerad av Forsberg och Wengström (2003)
Artikel Sque, M. m. fl. (2000) Block, G. A. (2005) Sander, S. L. & Miller B. K. (2005) Martinez, J. M. m. fl. (2001) Abstract Frågeställning Ja Ja Ja Ja Metod Ja Nej Ja Ja Tema/Fynd Ja Ja Ja Ja Implikationer Ja Ja Ja Ja Artikel Exley, M. m.fl. (2002) Ingram, J. E & Rayburn, A. B. (2002) Jacoby, L. H & Pease, E.A (2005)
Hibbert, M. P (1998) Abstract
Frågeställning Nej kommer
under metoden Ja Ja Ja
Metod Nej kommer
under metoden
Nej kommer
under metoden Ja Ja
Tema/Fynd Ja kommer
under metoden Ja Nej Ja
Implikationer Nej Ja Nej Ja
Introduktion
Centralt Fenomen
presenterat Ja Ja Ja Ja
Studerande variabler är
presenterad Ja Ja Ja Ja
Syfte och frågeställning Ja Ja Syfte, men
ingen frågeställning Ja Relaterad litteratur refererad Ja Ja Ja Ja Teoretiskt ramverk
presenterad Nej Nej Nej Ja
Användbarhet av
studien motiverad Ja Ja Ja Ja
Metod
Urval väl redovisat och
motiverat Ja Nej kommer under resultat Ja Ja Tillvägagångssätt väl redovisat Ja Nej kommer under resultat Ja Ja Resultat Fynd, huvudteman Ja Ja Ja Ja Diskussion Tolkning av resultat Ja Ja Ja Ja Begränsningar/studiens utförande Ja Ja Ja Godkänd av etisktråd Ja Ja Ja Ja Sammanfattning bedömning I stort sätt vetenskaplig struktur I stort sätt vetenskaplig struktur Helt vetenskaplig struktur Helt vetenskaplig struktur
Förslag till vidare
Introduktion Centralt Fenomen presenterat Ja Ja Ja Ja Studerande variabler är presenterad Ja Ja Ja Ja Syfte 0ch frågeställning Ja Ja Ja Ja Relaterad litteratur refererad Ja Ja Ja Ja Teoretiskt ramverk presenterad Nej Social cognitive theory Nej Nej Användbarhet av studien motiverad Ja Ja Ja Ja Metod
Urval väl redovisat och
motiverat Ja Ja Ja Ja Tillvägagångssätt väl redovisat Ja Ja Ja Ja Resultat Fynd, huvudteman Ja Ja Ja Ja Diskussion Tolkning av resultat Ja Ja Ja Ja Begränsningar/studiens utförande Ja Ja Ja Ja Godkänd av etisktråd Ja Ja Ja Ja Sammanfattning bedömning I stort sätt vetenskaplig-struktur Helt vetenskaplig struktur Helt vetenskaplig Struktur Helt vetenskaplig- struktur
Förslag till vidare
utveckling Ja Ja Ja Ja
Bilaga 2: Matris över granskning av kvalitet inspirerad av Forsberg och Wengström (2003) Artikel Martinez, J. M. m. fl. (2001) Block, G. A (2005) Sander, S. L. & Miller, B. K. (2005) Sque, M. m. fl. (2000) Populär vetenskaplig
artikel? Nej Nej Nej Nej
Att undersöka vad det är som gör att anhöriga ger sitt medgivande till organdonation.
Att undersöka om det har skett några förändringar i vårdpersonalens Att undersöka attityder och kunskaper i nordvästra Ohio kommun Att undersöka sjuksköterskans attityder, kunskaper och beteende
Syftet med studien? beteende gentemot anhöriga till potentiella organdonatorer under en vis tidsperiod. angående organdonation. angående organdonation och organtransplantati on. Är studien kvalitativ
eller kvantitativ? Kvantitativ Kvantitativ Kvantitativ Kvantitativ Är designen relevant för frågeställningen? Ja Ja Ja Ja Inklusion och exklusionskriterier tydligt beskrivna? Ja Ja Ja Ja Var genomfördes
studien? Spanien Nederländerna USA England
Vilken urvalsmetod
användes? Randomiserade
Systematiskt
urval Randomiserade Systematiskt urval Beskrivning av
undersökningsgrupp
68 familjer till potentiella
organdonatorer varav 18 inte hade gett sitt medgivande till organdonation Anhöriga till organdonatorer: 1995 av 400 deltagare var det 79 som var med i studien 1998 av 579 deltagare var det 131 som var med i studien 2001 av 404 deltagare var det 184 som var med i studien
383 stycken invånare i Ohio som var över 18 år.
1333 sjuksköterskor inom olika område
Är undersökningsgruppen lämplig? Ja Ja Ja Ja Metod för datainsamling Är fältarbetet tydligt beskrivet? (vem, var,
sammanhang) Ja Ja Ja Ja
Datainsamlingsmetod
Intervju,
frågeformulär Frågeformulär Frågeformulär Frågeformulär Är data systematiskt
samlade? Ja Ja Ja Ja
Dataanalys
Hur är begrepp, teman och kategorier
utvecklade och tolkade?
Kategoriserade och beskrivna Kategoriserade och beskrivna Kategoriserade och beskrivna Kategoriserade och beskrivna Resultatbeskrivning Familjerna angav följande: Den avlidnes motsättning till organdonation när han var i livet Okunnighet om den avlidnes önskan Problem med integriteten av den avlidnes kropp Familjer oenig i organdonationsfrågan Inte säkra på den avlidnes död De anhöriga är mycket nöjdare med vårdpersonalens beteende på senare tid vid jämförelse åren 1995, 1998, 2001. Deltagarna som hade mest kunskaper om organdonation var också de som hade den positivaste inställningen till organdonation och mest benägna att själva donera sina organ. Resultatet visade att de sjuksköterskor som var välinformerade i organdonationsfrå-gan också var de som hade positivaste inställning och var mest involverade i hela donations processen. Är analys och tolkning
av resultat diskuterade? Ja Ja Ja Ja
Är resultat trovärdigt? Ja Ja Ja Ja
Är resultat pålitligt? Ja Ja Ja Ja
Finns stabilitet och
överrensstämmelse? Ja Ja Ja Ja
Är resultaten återförda och diskuterade med
undersökningsgruppen? Nej Nej Nej Nej
tolkningar som presenteras baserade
på insamlade data? Ja Ja Ja Ja
Utvärdering
Kan resultaten återkopplas till den ursprungliga
forskningsfrågan? Ja Ja Ja Ja
Stöder insamlade data
forskarens resultat? Ja Ja Ja Ja
Har resultaten klinisk
relevans? Ja Ja Ja Ja
Diskuteras
metodologiska brister
och risk för bias? Ja Ja Ja Ja
Vilken slutsats drar författaren?
Slutsatsen är att det är viktigt att arbeta för en positiv attityd och information angående organdonationsfrågan både när det gäller allmänheten och familjer till potentiella organdonatorer. Författarna menar också att det är viktigt att den vårdpersonal som tar hand om de potentiella organdonatorernas familjer får kontinuerlig utbildning i frågan. Författarna menar att vårdpersonalen behöver mer utbildning i organdonations- Frågan för att på detta sätt öka förståelsen och kunskapen i om hur omvårdnaden av anhöriga till potentiella organdonatorer ska genomföras. Författarnas slutsats är att läkare och sjuksköterskor måste bli bättre på att ta upp frågan och informera om organdonation, då detta har visat sig öka villigheten hos allmänheten att donera sina organ. De flesta sjuksköterskor har en positiv inställning till organdonation och de flesta är villiga att donera sina organ. Majoriteten av sjuksköterskor har också anmält sig till
donationsregistret. Många av sjuksköterskor hade diskuterat ämnet med sina anhöriga Håller du med om
slutsatserna? Ja Ja Ja
Ska artikeln inkluderas? Ja Ja Ja Ja
Sammanställd
bedömning Hög kvalitet Hög kvalitet Hög kvalitet Hög kvalitet
Artikel Jacoby, L. H. m. fl. (2005) Hibbert, M. P. (1998) Ingram, J. E. & Rayburn, A. B. (2002) Exley, M. m. fl. (2002) Populär vetenskaplig
artikel? Nej Nej Nej Nej
Att undersöka anhöriga till
Syftet var att undersöka vilka
Att undersöka intensivvårds
-Syftet med studien var att undersöka
