Hela skolans ansvar - En studie om lärares arbete med studie- och yrkesvägledning på en högpresterande skola

SAMHÄLLE–KULTUR– IDENTITET

Examensarbete

15 högskolepoäng, grundnivå

Hela skolans ansvar

En studie om lärares arbete med studie- och yrkesvägledning på en högpresterande skola

The entire school’s responsibility

Johanna Fast

Ellinor Säll

Studie- och yrkesvägledarexamen 180hp Datum för uppsatsseminarium: 2018-05-30

Examinator: Roland Ahlstrand Handledare: Niklas Gustafsson

Sammanfattning

Skollagen och Lgr11 visar att studie- och yrkesvägledning är ett arbete som är hela skolans ansvar, trots det är lärarna mindre medvetna om att studie- och yrkesvägledning ingår i deras arbetsuppgifter. En av de elevgrupper som blir åsidosatt av det här är de högpresterande eleverna som är i behov av ytterligare utmaningar i sin undervisning och en koppling mellan skola och arbetsliv. Syftet med den här studien är därav att undersöka hur sex lärare på en högpresterande grundskola arbetar med studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar i sin undervisning. Studien ämnar besvara hur lärarna arbetar med studie- och yrkesvägledning i undervisningen för att möta sina elevers behov och förutsättningar samt vilken betydelse lärarna anser att de har för sina elevers framtida studie- och yrkesval.

Studien har genomförts med en kvalitativ metod där lärare har intervjuats. Den insamlade empirin har analyserats med stöd av ramfaktorteorin och careershipteorin. Analysen visar att lärarna är bristfälligt insatta i sitt ansvar med studie- och yrkesvägledning men att arbetet med studie- och yrkesvägledning omedvetet tycks förekomma i deras undervisning. Lärarna anser inte att deras roll är den viktigaste för eleverna utan den socioekonomiska statusen har den största inverkan på elevernas studie- och yrkesval.

Nyckelord: handlingshorisont, högpresterande grundskola, lärare, ramar, studie- och yrkesvägledning

Förord

Vi vill tacka informanterna som medverkade i vår studie, utan er hade vår undersökning blivit betydligt svårare att genomföra. Vi vill tacka vår handledare Niklas Gustafsson för den feedback vi fått under arbetets gång som fått vår studie att förbättras och oss att utvecklas. Vi vill även tacka våra klasskamrater och familj som stöttat och motiverat oss när vi trott som minst på oss själva. Inte minst vill vi tacka varandra för att vi har stått ut med varandra under processens alla delar, där vi skrattat och tvekat tillsammans, där vi hela tiden kämpat framåt med positiv anda.

Arbetsfördelning

Under arbetets gång har vi arbetat sida vid sida. Vi har tillsammans konstruerat vår studie och dess delar för att sedan dela upp några av studiens kapitel mellan oss. Ellinor Säll har varit ansvarig för tidigare forskning samt careershipteorin medan Johanna Fast har varit ansvarig för metod samt ramfaktorteorin. Vi har även båda medverkat under samtliga av studiens intervjuer, där vi har ansvarat för vars tre intervjuer där den andre har skött anteckningar. Vi har sedan transkriberat tre intervjuer var. Tillsammans har vi bearbetat övriga kapitel för att försäkra oss om ett sammanhang, enhetligt språkbruk och en röd tråd genom studien.

Innehållsförteckning

2.1 Hela skolans ansvar ... 9

2.2 Lärarnas roll ... 10

2.3 Lärare och högpresterande elever ... 11

2.4 Sammanfattning ... 13 3 Teori... 14 3.1 Ramfaktorteorin ... 14 3.1.1 Ramfaktorteorins användningsområde ... 15 3.2 Careership ... 15 3.2.1 Careershipteorins användningsområde ... 16 3.3 Sammanfattning ... 17 4 Metod ... 18

4.1 Metodval och metoddiskussion ... 18

4.2 Urval av undersökningsenheter ... 19

4.3 Datainsamling ... 20

4.4 Validitet och reliabilitet ... 21

4.5 Analysmetod ... 22

4.6 Etiskt ställningstagande ... 22

4.7 Benämningar ... 23

5 Resultat ... 24

5.1 Jag visste inte att det var mitt ansvar ... 24

5.2 Samverkan ... 25

5.3 Stötta, berömma och så frö ... 26

5.4 De viktigaste influenserna ... 28

5.5 Sammanfattning ... 29

6 Analys ... 30

6.1 Tid, betyg och läroplanen begränsar processen ... 30

6.2 Motivation möjliggör processen ... 31

6.3 Lärarna är viktigare än vad de tror ... 32

6.4 Eleverna ska inte begränsas av betyg ... 33

6.5 Ett samarbete som kan möjliggöra ... 35

6.6 Sammanfattning ... 36

7.1 Resultatdiskussion ... 37

7.2 Teoridiskussion ... 39

7.3 Metoddiskussion ... 40

7.4 Förslag på vidare forskning ... 41

Referenslista ... 43

1 Inledning

I skollagen, Lgr11 (läroplanen) samt de allmänna råden, som behandlar arbetet med studie- och yrkesvägledning, kan det utläsas att studie- och yrkesvägledning är hela skolans ansvar (2010:800; Skolverket 2013; Skolverket 2017). Med hela skolans ansvar menas att all personal på skolan har ett ansvar i att delge kunskap och erfarenheter till elever som skapar en grund för elevernas val av dels sin fortsatta utbildning och dels sin framtida yrkesinriktning (Skolverket 2017, 8). I läroplanen framgår det att undervisningen ska vara individanpassad utifrån den enskilde elevens behov och förutsättningar, där ett av skolans alla uppdrag är att bidra till att eleverna förbereds för att leva och verka i samhället (Skolverket 2017, 2–4).

För att skolans personal ska kunna implementera studie- och yrkesvägledning i undervisningen så behöver de vara insatta i ämnesområdet och förstå meningen med sin arbetsuppgift (Sultana 2012, 237). Dock visar forskning att lärarna saknar utbildning och kunskap om studie- och yrkesvägledning samt att det saknas ett samarbete med studie- och yrkesvägledaren för att kunna implementera studie- och yrkesvägledning i undervisningen (Sultana 2012, 243). En kvalitetsgranskning av Skolinspektionen (2013, 6–7) visar att skolpersonal anser att studie- och yrkesvägledning enbart tillhör studie- och yrkesvägledarens arbetsuppgifter och skolpersonalen ser inte studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar. Det framkom i granskningen att det fanns brister i skolornas arbete med att ge eleverna redskap för att göra väl underbyggda studie- och yrkesval.

De elever som med fördelaktiga förutsättningar når skolämnenas kunskapsmål, även definierade som högpresterande elever, riskerar att inte få samma stöd och studie- och yrkesvägledning jämfört med de elever som har det svårare att nå målen, då de högpresterande eleverna anses vara mer självgående (Skolinspektionen 2017, 54). De högpresterande eleverna känner en oro inför deras framtida studie- och yrkesval och menar att studie- och yrkesvägledningen i skolan kan bidra till stöttning och hjälp med elevernas

funderingar (Lärarnas Riksförbund 2012, 10–11). En koppling mellan ämnet och världen utanför skolan är viktigt för de högpresterande eleverna när det kommer till deras lärande och utveckling. När nyttan av ämnet blir tydligt för eleverna skapas en yttre motivation som i sin tur bidrar till en inre motivation, det vill säga ett intresse för det ämne som undervisas (Skolverket 2012, 7).

I den här studien intresserar vi oss för lärarnas arbete med hela skolans ansvar på en högpresterande grundskola, det vill säga en grundskola med ett högt genomsnittligt meritvärde. Vi ser en problematik med att det finns riktlinjer och forskning som visar hur arbetet med studie- och yrkesvägledning ska och behöver se ut samt att granskningar från både Skolverket (2012) och Skolinspektionen (2017) visar att det finns brister i arbetet och behov som inte uppfylls. Problematiken som här kan uppstå är att de högpresterande eleverna hamnar i en riskzon där de riskerar att inte få det stöd och vägledning som de är i behov av. Genom stöttning, motivation och en koppling till näringslivet kan högpresterande elevers oro inför det framtida studie- och yrkesvalet dämpas. Utifrån vårt problemområde vill vi undersöka hur lärare arbetar på en högpresterande skola, det vill säga en skola där eleverna innehar ett högt genomsnittligt meritvärde, för att tillgodose sina elevers behov.

1.1 Syfte

Syftet med den här studien är att undersöka hur sex lärare på en högpresterande grundskola arbetar med studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar i sin undervisning.

1.2 Frågeställningar

o Hur arbetar lärarna på en högpresterande grundskola med vägledning i undervisningen för att möta sina elevers behov och förutsättningar inför kommande studie- och yrkesval?

o Vilken betydelse anser lärarna att de har om sina elevers framtida studie- och yrkesval?

1.3 Disposition

Kapitel två ämnar visa tidigare forskning som gjorts inom det ämnesområde som den här studien syftar att undersöka. Här redovisas studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar, lärarnas roll i arbetet med studie- och yrkesvägledning och avslutas med högpresterande elevers relation till lärare samt deras behov av studie- och yrkesvägledning. Kapitel tre presenterar de teorier som kommer att användas för analys av den insamlade empirin. Kapitlet inleds med ramfaktorteorin vilket följs upp av careershipteorin för att sedan avslutas med förklaring till hur de utvalda teoretiska begreppen kommer att användas i studien. Det fjärde kapitlet är studiens metodkapitel som presenterar vald metod och urvalet av informanter. Det följs upp av datainsamling, validitet och reliabilitet, analysmetod och etiska ställningstagande. Kapitel fem redovisar den insamlade empirin för att i kapitel sex analyseras genom de teoretiska begrepp som redogörs i kapitel tre. I det sjunde kapitlet förs en resultatdiskussion, en teoridiskussion samt en metoddiskussion.

2 Tidigare forskning

I det här kapitlet kommer vi att presentera resultaten från tidigare forskning som vi finner relevant till vårt valda problemområde. Forskningen som presenteras nedan har en koppling till studie- och yrkesvägledning, studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar och högpresterande elever och deras relation till lärare. Vi kommer att presentera forskningen inom studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar som visar på det arbetet fungerar i skolan i nutid samt forskning som har undersökt högpresterande elevers behov i undervisningen kopplat till studie- och yrkesval.

2.1 Hela skolans ansvar

I Sverige följer studie- och yrkesvägledningen som en röd tråd genom grundskolan för att förbereda eleverna inför kommande studie- och yrkesval. Det här gör att studie- och yrkesvägledningen integreras i undervisningen och berör flertalet lärare som ska arbeta och implementera studie- och yrkesvägledning i klassrummet (Sultana 2012, 236–237). Professor Ronald G Sultana (2012, 237) skriver i en artikel att det här är ett effektivt sätt att arbeta med studie- och yrkesvägledning men att det handlar om huruvida lärarna förstår och tar åt sig studie- och yrkesvägledning för att kunna implementera det i sin dagliga undervisning. Sultana (2012, 243) menar att det i dagsläget saknas utbildning och träning för de lärare som ska arbeta med studie- och yrkesvägledning i sin undervisning. Det krävs även av lärarna att de dels samarbetar med varandra och studie- och yrkesvägledaren men även med näringslivet utanför skolan för att ha möjligheten till bland annat branschdagar och föreläsningar.

Skolinspektionen (2013) granskar kontinuerligt grundskolornas arbete med studie- och yrkesvägledning. Den senaste granskningen visar att det brister i arbetet med den kontinuerliga vägledningen. Ett av utvecklingsområdena som kommer fram är skolornas arbete med elevernas arbetslivskunskap. Skolorna jobbar inte med elevernas specifika behov

vilket innebär att kunskapen om arbetslivet som bedrivs i undervisningen blir osammanhängande och otydlig för eleverna (Skolinspektionen 2013, 16). Granskningen visade inte heller att skolorna arbetar för att ge eleverna redskap till att kunna göra väl underbyggda studie- och yrkesval och det gjordes få kopplingar till arbetslivet i undervisningen (Skolinspektionen 2013, 7). Vidare visar granskningen att studie- och yrkesvägledning inte ses som hela skolans ansvar där all skolans personal kan och ska samverka och att den har en låg prioritet hos huvudmän och rektorer som ofta lägger ansvaret på studie- och yrkesvägledaren. Det resulterar i att studie- och yrkesvägledaren prioriterar eleverna i årskurs nio och deras gymnasieval (Skolinspektionen 2013, 6–7). Lärarnas del i studie- och yrkesvägledningen som hela skolans ansvar upplevs enligt de själva som väldigt otydlig där de ser på studie- och yrkesvägledning som en separat verksamhet då de ofta har svårt att se kopplingen mellanstudie- och yrkesvägledning och deras undervisningsämne. De regler och riktlinjer som framgår i skollagen och läroplanen är det få av de intervjuade lärarna som känner till (Skolinspektionen 2013, 17).

2.2 Lärarnas roll

I både Nederländerna och Turkiet har vägledning implementerats i lärarnas arbetsuppgifter och ska finnas med i den dagliga undervisningen (Mittendorff, den Brok och Beijaard 2011; Siyez, Kaya och Uz Bas 2012). I den nederländska studien som gjorts av forskarna Kariene Mittendorff, Perry den Brok och Douwe Beijaard (2011) så framkommer det att lärarna, i undervisningen, pratar väldigt lite om faktorer som rör karriärvägledning och olika branscher som eleverna kan komma att hamna i då lärarna upplever att det är lättare att hålla sig till de skolrelaterade ämnena (Mittendorff, den Brok och Beijaard 2011, 522). Den turkiska studien av forskarna Digdem M. Siyez, Alim Kaya och Ash Uz Bas (2012, 213–214) visar att 47% av grundskolelärarna inte vill delta i vägledningsaktiviteter men att 85,6% av lärarna ser betydelsen av vägledningen i undervisningen för eleverna. Lärarna i den turkiska studien menar att vägledning i klassrummet bidrar till elevers utveckling, självkännedom samt ökade kommunikationsfärdigheter (Siyez, Kaya och Uz Bas 2012, 224). Vidare skriver forskarna

att studie- och yrkesvägledaren dels behöver ha stöd från och även möjligheten för att kunna samarbeta med lärarna och övrig personal på skolan för att kunna implementera vägledningen som hela skolans ansvar (Siyez, Kaya och Uz Bas 2012, 215). I studien diskuteras även lärarnas roll där forskarna beskriver läraren som den viktigaste professionen i skolan då de har daglig kontakt med eleverna och kan därmed lära känna dem bättre än vad till exempel rektorn eller studie- och yrkesvägledaren kan (Siyez, Kaya och Uz Bas 2012, 222).

I Ghana har man gjort en liknande studie som har tittat på klyftan mellan skolan och arbetslivet. Studien är gjord av Jophus Anamuah-Mensah, Akwasi Asabere-Ameyaw och Stephen Dennis (2007, 134) som menar att klyftan mellan skola och arbetsliv inte enbart är ett problem i U-länderna utan även i I-länderna. Något som påverkar huruvida skolan får in arbetslivet i klassrummet är närheten och tillgängligheten till företag och yrkesverksamma personer i närområdet som kan influera eleverna. Den gjorda studien visar även på att det är just skolan och dess personal som har störst inverkan på vilket studie- och yrkesval eleverna gör i framtiden (Anamuah-Mensah, Asabere-Ameyaw och Dennis 2007, 147–148).

2.3 Lärare och högpresterande elever

Högpresterande elever beskrivs vara elever som har det lätt att nå skolämnenas kunskapskrav, det vill säga att eleverna når högre nivåer i skolan (Skolverket 2012, 12). Vidare beskrivs högpresterande elever komma från föräldrar med hög socioekonomisk status, det innebär oftast att föräldrarna innehar en högre utbildningsbakgrund än föräldrar till låg- och mellanpresterande elever. När en individ har en hög socioekonomisk status menas det att den innehar bra ekonomi samt högt kulturellt kapital. Det kulturella kapitalet kan till exempel innebära kulturell kommunikation som syftar till att kunna föra diskussioner och att inneha kunskap om politiska och sociala frågor samt film och böcker. Det kulturella kapitalet kan även innefatta kulturella aktiviteter som till exempel teaterbesök samt att inneha konst i hemmet (Skolverket 2012, 32).

Utvärderingar, med koppling till skolan som tidigare gjorts av Skolinspektionen (2017), har visat att elever som är högpresterande tillhör en grupp som riskerar att inte få sina behov tillgodosedda i undervisningen. Forskningen visar även att de här eleverna ses som

självgående och får därför inte samma stöd och vägledning i undervisningen från lärare som andra elever får. Skolverkets rapport angående högpresterande elever (2012, 54) visar att elever med höga ambitioner kräver uppmuntran och motivation från lärare samt ett material som är utmanande att arbeta med i skolan. Rapporten visar att högpresterande elever har en mer positiv inställning till att lära sig saker och då även att lära sig användningsområden för den specifika informationen som lärs ut (Skolverket 2012, 23). De högpresterande eleverna har oftast en mer positiv bild och relation till lärarna än vad till exempel medel- och lågpresterande elever har. Deras attityd till skolan samt lärandet är även det i högre grad mer positivt.De högpresterande elevernas positiva inställning till undervisningen beskrivs vara för att de ser nyttan med det som lärs ut i skolan, det vill säga att de kopplar skolan till framtiden och till de studie- och yrkesval som ska göras (Skolverket 2012, 29–32). Även om högpresterande elever kännetecknas av att de lätt når kunskapsmålen så är det viktigt att komma ihåg att de är enskilda individer med egna behov som kan skilja sig från gruppen (Skolverket 2012, 54).

Skolverket (2015) gör regelbundet undersökningar om attityder i skolan, både utifrån vad lärare och elever tycker. Den senaste av undersökningarna visar att lärare upplever att de har dåliga förutsättningar för att förklara för eleverna vad de förväntas lära sig i de olika ämnena (Skolverket 2015, 14). Undersökningen visar vidare att endast en av tio lärare upplever att de lyckas mycket bra med att utgå från varje enskild individ i sin undervisning medan sex av tio lärare uppger att de lyckas ganska bra (Skolverket 2015, 17). Från elevernas perspektiv så uppger sex av tio elever att de flesta eller alla lärare ger eleverna bra med utmaningar som bidrar till elevernas kontinuerliga utveckling. Samma siffror pekar på att lärarna lyckas engagera eleverna och skapa ett intresse i de ämnen som lärarna undervisar i. Läroplanen tenderar enligt undersökningen att ha en stor betydelse för lärarna och deras arbete (Skolverket 2015, 18–19). Skolan har ett ansvar att ge stöd åt de elever som riskerar att inte nå kunskapskraven men ansvaret ligger även på att kunna stimulera de elever som lätt når kunskapskraven. Här anser endast fyra av tio lärare att de lyckas med att stimulera de högpresterande eleverna. Hälften av lärarna som deltog i studien menar att deras skola lyckas ta elevernas bakgrund och erfarenheter i beaktning i sin undervisning (Skolverket 2015, 34– 35).

Lärarnas Riksförbund har tittat på effekterna av vägledningen och det framgår att eleverna på grundskolan känner en stor oro inför valet till gymnasiet och att behovet av studie- och yrkesvägledning är stort (Lärarnas Riksförbund 2012, 11). Resultatet av studien visar att de eleverna med lägst samt högst meritvärde från grundskolan har en högre benägenhet att göra avbrott från gymnasieskolan. En förklaring till varför eleverna med högst meritvärde har en tendens att göra avbrott är att även de som gör uppehåll för till exempel utlandsstudier räknas med i statistiken. Det är även de här eleverna som i störst utsträckning återkommer till gymnasiestudierna efter ett avbrott (Lärarnas Riksförbund 2012, 19–20). Anledningen till att studieavbrott sker beskrivs, till stor del, vara hur mycket vägledning eleverna får inför valet. Det framkommer att elever tycker att studie- och yrkesvägledningen i skolan bidrar till hjälp och stöd i valet inför gymnasiet men att det skett i begränsade former (Lärarnas Riksförbund 2012, 4 & 10).

2.4 Sammanfattning

Ovanstående kapitel visar hur arbetet med studie- och yrkesvägledning ska fungera samt att det i dagsläget inte fungerar. Den tidigare forskningen visar på att lärare behöver ha en förståelse och kunskap om studie- och yrkesvägledning för att kunna implementera den i sin undervisning. Granskningar som gjorts visar att skolorna brister i arbetet med studie- och yrkesvägledning då eleverna inte får en kontinuerlig vägledning och att kopplingen skola – arbetsliv är otillräcklig. Utländska studier visar på att lärare ser en betydelse av arbetet med studie- och yrkesvägledning men är inte själva villiga att arbeta med det. Studierna visar även att lärarna har en stor inverkan på vilka vägar eleverna väljer efter grundskolan. Den tidigare forskningen pekar på att högpresterande elever är en av de elevgrupper som vill och behöver ha en anknytning till samhället och det kommande studie- och yrkeslivet i sin undervisning. Samtidigt visar rapporter på att studie- och yrkesvägledning inte ses som hela skolans ansvar, har låg prioritering och lärare som upplever att de har dåliga förutsättningar för att tillgodose det här behovet hos eleverna.

3 Teori

Det här kapitlet kommer att presentera de teorier och begrepp som kommer användas för att analysera den insamlade empirin. Vi kommer att beskriva careershipteorin och

ramfaktorteorin, två teorier som vi anser vara användbara för att analysera den insamlade

empirin till studiens syfte och frågeställningar. Avslutningsvis så har vi sammanfattat de två valda teorierna, där vi beskrivit hur de kopplas till varandra och tagit fram de begrepp som vi kommer att lägga fokus på i den analyserande delen.

3.1 Ramfaktorteorin

För att förstå hur lärandeprocessen går till så kommer vi att studera vilka ramar som finns och hur de ramarna påverkar lärandeprocessen som sker i klassrummet, det genom

ramfaktorteorin.

Ramfaktorteorin är en organisationsteori som skapades av Urban Dahllöf 1967 och vidareutvecklades sedan av Ulf P. Lundgren 1972. Ramfaktorteorin hjälper till att studera och förstå hur lärandeprocessen i skolan påverkas av olika ramar som till exempel läroplaner och mål, tidsperspektiv och klassammansättning. Till det utformades en modell som visar på hur teorin gestaltar sig (Lundgren 1972, 12):

Tidsperspektiv och klassammansättningen i klassrummet är huvudramar i ramfaktorteorin, även andra ramar som till exempel läroplan och skolans mål är av betydelse. Ramarna är de som styr samt begränsar undervisningsprocessen, det vill säga att tid, läroplan, mål och

klassammansättningar styr och begränsar hur lärare organiserar och planerar sin undervisning. Genom att veta vilka ramar som påverkar undervisningen så finns möjligheten att styra processen så att innehållet blir lärorikt och meningsfullt. Det är utifrån processens påverkan av ramarna som det kommer ett resultat (Lundgren 1972, 13). Hur resultatet påverkas av processen går att, i viss mån, mätas genom vad eleverna lär sig i undervisningen. Det går emellertid inte att bestämma hur undervisningsprocessen ska organiseras och utföras om inte förståelse finns kring det som påverkar det arbetet (Lundgren 1972, 14).

3.1.1 Ramfaktorteorins användningsområde

Ur ramfaktorteorin kommer begreppen ramar och processer att användas. I den här studien kommer ramar att användas för att se vad det är som möjliggör alternativt begränsar lärarnas arbete med studie- och yrkesvägledning. I begreppet ramar kommer vi att ha tid, betyg och läroplan som underliggande begrepp för att analysera hur det ramar in lärarnas arbete. Begreppet process kommer i den här studien att ses som undervisningen, det vill säga lärandeprocessen. Processen kommer med hjälp av careershipteorin att analysera hur lärare och deras ramar påverkar eleverna och deras handlingshorisont.

3.2 Careership

För att förstå vilka påverkansfaktorer lärare kan ha hos högpresterande elever så kommer vi att studera vilka positioner olika individer har inom skolan och hur de positionerna kan påverka varandra, det genom careershipteorin.

De brittiska forskarna Phil Hodkinson och Andrew C. Sparkes (1997, 33–34) har utvecklat den sociologiska teorin careership med det centrala begreppet handlingshorisont som visar vad individer ser som möjligt utifrån det egna kapitalet och tidigare erfarenheter. Individen föds in i ett socialt sammanhang och påverkas av de som finns och verkar i individens omgivning. Forskarna menar att ett karriärval enbart kan förstås i relation till individens livshistoria där ens identitet har utvecklats med ens kultur och de signifikanta andra som

individen samspelar med under livets gång. Det kan förklaras med att individen har utvecklats utifrån den miljön som individen är uppvuxen i samt de personer som funnits och finns i omgivningen under uppväxten. En individs studie- och yrkesval påverkas av erfarenheter och kunskap som den erhållit under uppväxten.

Careershipteorin har sin grund i Pierre Bourdieus begrepp fält. Begreppet fält översätts i careershipteorin till spelplan där individen, det vill säga aktören, är en spelare som kan utföra handlingar och fatta beslut utifrån den spelplan som individen befinner sig på. Inom alla olika spelplaner finns regler som spelarna behöver förhålla sig till. Regel kan till exempel vara att läraren är en auktoritär person i skolan som ska bedöma och sätta betyg, även tid är en regel då både lärare och elever behöver förhålla sig till de scheman som finns. Spelarens agerande och beslutsfattande påverkas av de som befinner sig på samma spelplan, då spelarna på spelplanen innehar olika kapital vilket påverkar samspelet med de andra spelarna. De kapitalformer som finns är ekonomiskt, socialt och kulturellt. Det ekonomiska kapitalet avser tillgången till pengar, det kulturella kapitalet innefattar bland annat utbildning och kunskap medan det sociala kapitalet syftar till ens sociala nätverk, som till exempel kontakter, vänner och familj. En spelare innehar olika mängd kapital på olika spelplaner, de spelare som innehar högt kapital har större makt och större möjlighet att påverka och bestämma regler inom det fält som de befinner sig på (Hodkinson och Sparkes 1997, 37). Det som en individ ser möjligt att utföra och välja påverkas av den spelplan som spelaren befinner sig på samt av de spelare som befinner sig på samma spelplan. Allt det som en spelare lär sig inom spelplanen bearbetas, det vill säga att det sållas i den nya informationen, vilket kan bidra till att bilden av vad individen ser som möjligt utvecklas och på så sätt kan en individs handlingshorisont vidgas (Hodkinson och Sparkes 1997, 35).

3.2.1 Careershipteorins användningsområde

Ur careershipteorin kommer begreppen handlingshorisont, spelplan, spelare samt kapital att användas. I den här studien kommer vi att använda begreppen spelare och spelplan för att analysera hur lärarna påverkar eleverna inom skolans värld. Genom begreppet kapital kan det analyseras hur lärarnas makt och kunskapsövertag kan användas för att påverka elevernas

handlingshorisont. För att visa samspelet mellan processen, ramar, spelplan, spelare samt kapital så används begreppet handlingshorisont för att visa hur elevernas perspektiv kan öppnas upp genom lärarnas undervisning.

3.3 Sammanfattning

För att besvara studiens frågeställningar samt analysera den insamlade empirin till studiens syfte och problemformulering kommer vi att använda oss av ramfaktorteorin och careershipteorin. Genom att använda oss av ramfaktorteorin och dess begrepp ramar och processer får vi större förståelse kring vad det är som möjliggör alternativt begränsar lärarnas arbete med studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar i undervisningen. Vi får även en bild av hur undervisningen, det vill säga processen, läggs upp samt påverkas av de ramar som informanterna beskriver. Ramfaktorteorin kommer att användas för att förstå vad det är som möjliggör alternativt begränsar lärarnas arbete med studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar i undervisningen och careership kommer att användas för att förstå betydelsen av det arbetet i undervisningen. Från careershipteorin kommer vi att använda oss av begreppen handlingshorisont, spelplan, spelare och kapital. Vi kommer att betrakta skolan som en spelplan där lärare och elever är spelare som agerar utifrån sitt kapital. Individers kapital och deras tidigare erfarenheter har i sin tur en påverkan på vad individen ser som möjligt inom sin handlingshorisont. Genom begreppen i careershipteorin kan vi få en djupare förståelse för hur de intervjuade lärarna använder sig av sitt kapital samt vilken betydelse de har när det kommer till att påverka och influera eleverna i skolan.

4 Metod

I det här kapitlet beskriver vi hur vi har gått tillväga gällande val av metod, informanter och datainsamling samt så tar vi även fram vilken analysmetod vi har använt oss av för att tolka vår empiri. Kapitlet kommer även att visa vilka etiska ställningstaganden som gjorts i studien.

4.1 Metodval och metoddiskussion

I den här studien har vi använt oss av en kvalitativ metod. Syftar studien till att ge en helhetsuppfattning gällande individers inställningar till ett särskilt ämne kan en kvalitativ metod vara att föredra, då författarna får möjlighet att genomföra intervjuer och då skaffa sig djupare förståelse om valt studieområde. En kvalitativ metod bidrar till att samla in mjuka data, till exempel upplevelser och förväntningar från informanterna som deltar i studien (Larsen 2009, 22–23). En kvalitativ metod används även för att få en djupare förståelse i ett särskilt ämne (Larsen 2009, 83). Då vår studie syftar till att få en djupare förståelse för hur lärare på en högpresterande grundskola arbetar med studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar i undervisningen, ansåg vi att en kvalitativ metod lämpade sig bäst.

Fördelen med att vi använt oss av en kvalitativ metod är att vi har fått träffa våra informanter för att utföra våra intervjuer. På så sätt har vi minskat vårt informationsbortfall då vi har kunnat ställa följdfrågor under intervjun, vilket resulterat till fördjupade svar samt mindre missförstånd. Vi är dock medvetna om att vi, genom vår kvalitativa studie, inte fått en representativ bild av hur övervägande antal lärare i Sverige arbetar med vår fråga. Skulle vi velat ha en representativ bild skulle en kvantitativ metod varit mer lämplig. En kvantitativ metod undersöker oftast åsikter hos flera individer genom ett frågeformulär. Ett större antal informanter kan frambringa en representativ bild av undersökningen, det vill säga data som kan appliceras på fler personer än de som medverkar i studien (Larsen 2009, 23). Med ett kortare tidsperspektiv ansåg vi genom användning av en kvantitativ metod, för att få en

representativ bild, skulle ta för mycket tid från oss till resterande arbete. Därav begränsade vi oss till en kvalitativ metod där tid sattes ut till att kontakta informanter till studien. ”Det är inte så många som uteblir från en intervju, men många låter bli att fylla i utsända frågeformulär” (Larsen 2009, 27). Dock kan en kvantitativ metod medföra något ärligare svar då informanterna får vara helt anonyma när de besvarar frågeformuläret medan en kvalitativ metod kan påverka den data som samlas in, det genom att informanterna ger svar för att göra ett gott intryck samt svarar det som de tror att intervjuaren vill höra (Larsen 2009, 25 & 27). Vi har tagit ställning till den tidigare nämnda informationen och känner att vi har fått möjligheten att jämföra informanternas svar med dels sina egna samt kollegornas svar, och på så sätt märkt om något svar skiljer sig åt markant från resterande. Vi ser dock att om vi hade använt oss av en kvantitativ metod för att nå sanningsenliga svar hade vi inte kunnat ställa klargörande frågor och på så sätt hade det minskat vår möjlighet till djupare förståelse inom vårt intresseområde.

4.2 Urval av undersökningsenheter

På grund av arbetets omfång och studiens syfte, där vi vill undersöka hur lärare på en högpresterande grundskola arbetar med studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar i undervisningen, så har vi valt att begränsa oss till sex lärare på en högpresterande grundskola i Malmö Stad. Utifrån nedanstående grunder har vi valt att ta kontakt med sex lärare för att se hur de arbetar för att möjliggöra sina elevers utveckling, då i en högpresterande skola där eleverna har ett högt genomsnittligt meritvärde.

• Alla elevers olika förutsättningar och behov ska mötas i skolan för att uppnå en likvärdig utbildning, det även för elever som har det lättare i skolans undervisning där stöd och stimulans ska ges för att eleverna ska kunna växa i sitt lärande (Skolverket 2012, 6)

• Högpresterande elever växer som mest i sin utbildning när de finner ett intresse för det som undervisas samt fördelen med ämnet (Skolverket 2012, 7)

• Lärare kan bidra till en grund för sina elevers valkompetens genom att visa på hur deras ämne kopplas till arbets- och samhällslivet, det vill säga genom att arbeta med vägledning i vid bemärkelse i sin undervisning (Skolverket 2013, 27)

När vi i vår studie valt ut informanter så har vi gjort det genom ett icke-sannolikhetsurval och då använt oss av snöbollsmetoden. Ett icke-sannolikhetsurval används när studiens syfte är att uppnå så mycket ny kunskap som möjligt samtidigt som den nya kunskapen inte behöver gälla för andra än de som medverkat i studien, det vill säga att de personer som deltar inte nödvändigtvis representerar hela landets befolkning (Larsen 2009, 77–78). Genom snöbollsmetoden så kontaktar forskaren individer som möjligen kan vara av hjälp när det kommer till att hitta individer som vill och kan delta i studien (Larsen 2009, 78). Vi tog kontakt med flertalet studie- och yrkesvägledare och rektorer på högpresterande grundskolor i Malmö Stad där de studie- och yrkesvägledare och rektorer som svarade, i sin tur, tog kontakt med lärare som kunde tänka sig ställa upp som informant till vår studie. Skolorna vi valde att kontakta gjorde vi utifrån Malmö Stads kunskapsresultat (2017), där använde vi oss av Malmö Stads grundskolors betygsresultat. Utifrån betygsresultaten valde vi sedan att kontakta de skolor som hade ett högt genomsnittligt meritvärde.

Vårt urval består av kvinnor och män i olika åldrar och med olika bakgrund men då fokus ligger på lärare och hur de arbetar för att främja elevernas valkompetens genom att inkorporera vägledning i sin undervisning så har vi valt att studera studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar i den specifika grundskolan, där vi inte kommer att använda oss av ett könsperspektiv eller geografiskt läge.

4.3 Datainsamling

Empirin i den här studien samlades in genom en kvalitativ intervju. Med en kvalitativ intervju ges informanten möjlighet att själv utforma sina svar till de frågor som ställs i intervjun. Den kvalitativa intervjun kan vara antingen strukturerad eller mindre strukturerad vilket innebär

att författarna antingen kan använda sig av färdigskrivna frågor i intervjun eller ställa frågor som uppkommer under intervjun (Larsen 2009, 83). I en strukturerad intervju används ett intervjuformulär som syftar till att besvara undersökningens teman och frågeställningar. Frågorna ställs i samma ordningsföljd i alla intervjuer, det för att lättare kunna jämföra informanternas svar med varandra. I en ostrukturerad intervju skapar författarna en intervjuguide, det vill säga en lista med frågor som används som stöd i intervjun. I en ostrukturerad intervju finns det rum för följdfrågor på informanternas svar, där svaren borde ge sådan information att författaren kan dra slutsatser till sin frågeställning (Larsen 2009, 84). Vi har i vår studie valt att utföra en semi-strukturerad intervju, där vi sammanställt ett intervjuformulär där frågorna ställdes i samma ordningsföljd till alla informanter samtidigt som vi gav oss möjligheten till följdfrågor. Fördelen med ett intervjuformulär är att vi höll oss till de frågor som var gjorda utifrån studiens syfte samt att följdfrågor gav oss möjligheten att utveckla, klargöra och följa upp informanternas svar, som vi ansåg kunde vara relevant i studien.

4.4 Validitet och reliabilitet

Med validitet menas att studiens intervjufrågor är relevanta för studiens problem, syfte och frågeställning. Det menas att studien har undersökt det som studien syftar till att undersöka (Larsen 2009, 41; Thurén 2007, 26). Vi har utformat intervjufrågor utifrån studiens teoretiska del, tidigare forskning samt problemställning där vi har undersökt det som vår studie var ämnad att undersöka och vår insamlade empiri är tillräcklig för att besvara våra två frågeställningar.

Reliabilitet uppstår genom noggrannhet och tillförlitlighet i studien, det vill säga att resultaten inte påverkas av tillfälligheter. Om samma resultat framkommer när flera forskare genomför samma studie så har studien en hög reliabilitet (Larsen 2009, 81; Thurén 2007, 26). Vi bedömer att samma resultat på den första frågeställningen borde uppstå om studien genomförs på samma skola med samma informanter. Dock ser vi att studiens andra

frågeställning kan ge varierande svar vid en återupprepning av studien då deras bild av sin betydelse kan ha färgats av den genomförda intervjun.

4.5 Analysmetod

Våra inspelade samtal bearbetades på det sätt att de transkriberades, det vill säga att vi som författare lyssnade igenom inspelningarna och skrev ner det som sades i intervjuerna. På så sätt fick vi en mer överskådlig bild av vår insamlade empiri. Vi valde sedan att ta bort de delar från intervjuerna som inte relaterade till studiens syfte, det vill säga att vi använde oss av datareduktion. En datareduktion används när information, som inte bidrar till undersökningens frågeställning, tas bort från det insamlade materialet (Larsen 2009, 98).

I den här studien användes en delanalys som analysmetod. En delanalys bygger på att författarna delar upp den information som de fått från sin intervju. Informationen kan delas upp i till exempel teman, händelser, frågor eller utmärkande egenskaper hos informanterna, det för att författarna ska kunna få en överblick kring sitt insamlade material som relaterar till studiens frågeställning (Larsen 2009, 104). Vi har i den här studien valt att dela upp vår empiri i teman utifrån det som stått ut mest under intervjuerna vilket vi gjort genom att samla alla de citat som relaterar till tema ett, tema två och så vidare. Vi har kunnat tematisera det genom att använda transkriberingarna från intervjuerna och markerat citat i olika färger enligt de teman vi använder oss av i resultatdelen. Vi har tematiserat resultatet samt analysen utifrån våra teoretiska begrepp då vi tittat på vad det är som möjliggör, begränsar samt önskas i arbetet med studie- och yrkesvägledning i undervisningen.

4.6 Etiskt ställningstagande

För att ta bort informanternas kännetecken och ge en trygghet för informanterna i studien har vi valt att använda oss av Vetenskapsrådets (2002) fyra forskningsetiska principer. Med

Informationskravet ska studiens deltagare få ta del av all information kring studien, det vill

säga vilka villkor som gäller i deltagandet samt att deltagaren när som kan avbryta sin medverkan (Vetenskapsrådet 2002, 7). Samtyckeskravet innebär att deltagarna ger sitt godkännande att delta i studien samt att de kan bestämma under vilka villkor deras deltagande sker under (Vetenskapsrådet 2002, 9–10). Med Konfidentialitetskravet innebär det att all information kring deltagarna ska sparas på så sätt att deltagarna inte går att identifieras för andra än författarna (Vetenskapsrådet 2002, 12). Nyttjandekravet innebär att all information som framkommer i studiens undersökningsprocess inte får användas i något annat sammanhang än till den tänkta studien (Vetenskapsrådet 2002, 14).

I vår förfrågan till medverkan i studien skrev vi ut syfte med studien, samt upprepade vi syftet i början av alla intervjuer som genomfördes, det för att informanterna skulle ha full översikt kring vad det var de medverkade i. Vi berättade även att medverkan var frivillig och att de när som helst under processens gång kunde dra sig ur. Deltagarna fick information om att de kommer benämnas under andra namn i arbetet, det för att minska igenkänningsbarheten. All transkribering, de inspelade intervjuerna samt annan information gällande studiens informanter sparades under beteckningar som endast vi författare kan identifiera.

4.7 Benämningar

För att säkerställa konfidentialitetskravet i vår studie har vi valt att benämna våra informanter som lärare 1, lärare 2, lärare 3, lärare 4, lärare 5 och lärare 6. Där ett personligt pronomen passar sig bäst att använda har vi valt att använda oss av ”hon” alternativt ”henne”, det för att neutralisera ett könsperspektiv.

Lärarna arbetar med ämnen som tyska, NO, SO, matematik, teknik, engelska, idrott och hälsa, svenska och textilslöjd. Vi kommer dock inte att fokusera på vilket ämne som lärarna undervisar i eftersom risken för en identifiering ska vara så låg som möjligt.

5 Resultat

I det här kapitlet kommer vi att presentera vår insamlade empiri, vilket vi erhållit från intervjuer med sex lärare på en grundskola. Vi kommer att presentera resultatet i fyra teman som framkommit under intervjuerna. De här temana är: Jag visste inte att det var mitt ansvar, som tar upp lärarnas syn på studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar;

Samverkan, vilket visar på vem lärarna samarbetar med i relation till studie- och

yrkesvägledning för att möta högpresterande elevers behov; Stötta, berömma och så frö, som visar hur lärarna arbetar med studie- och yrkesvägledning i undervisningen för högpresterande elever samt De viktigaste influenserna, där det framkommer vem lärarna anser har störst betydelse för de högpresterande elevernas studie- och yrkesval. De här fyra temana är framtagna för att besvara vårt syfte vilket är att undersöka hur sex lärare på en högpresterande grundskola arbetar med studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar i undervisningen. Informanterna kommer som tidigare nämnts att benämnas som lärare 1, lärare 2, lärare 3, lärare 4, lärare 5 och lärare 6.

5.1 Jag visste inte att det var mitt ansvar

Lärarna ger en splittrad syn på huruvida studie- och yrkesvägledning verkligen är hela skolans ansvar. Lärarna är mindre medvetna om att det finns styrdokument och läroplaner som tyder på att all personal i skolan ska arbeta för att främja elevernas valkompetens inför studie- och yrkesval. Vid frågan om lärarna vet om det finns några styrdokument angående att arbeta med studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar på den specifika skolan så får vi följande svar:

Nä, nä. Sen kan jag tycka att det låter konstigt att det är allas ansvar för då måste man ju veta någonting om det, om man har ett ansvar så måste man ju dels få information om det och dels kunskap om det för man kan ju inte hålla på och vägleda om någonting som

man inte har en aning om som man bara liksom chansar lite på, det går ju inte. – lärare 6

Dels har vi x-praktikern där finns vårt gemensamma sätt att arbeta på respektive område… Sen har vi de styrdokument som dels finns i det vi arbetar med här, även nationellt sen vad studie- och yrkesvägledaren delger oss gällande direktiv och så. – lärare 2

Lärare 6 tar avstånd från att det ingår i hennes arbetsuppgifter på grund av saknade kunskaper gällande studie- och yrkesvägledning. Samtidigt talar lärare 2 om att det framgår tydligt i de riktlinjer som de har för området som skolan befinner sig i, att det är ett arbetssätt som ska genomsyra skolan.

Lärarna är inte medvetna om att studie-och yrkesvägledning är hela skolans ansvar, då det framkommer att de inte har så stor kännedom om att det ska ingå i deras dagliga arbetsuppgifter.

Om det står några papper på det så har jag faktiskt ingen aning om att det finns någon generell bestämmelse. Sen kan jag tycka att det är hela skolans ansvar att alla elever får så goda förutsättningar och då ingår lite det också så både ja men samtidigt att det inte står skrivet exakt så att det är allas ansvar, det visste jag inte. – lärare 4

Lärare 4 talar om att hon inte vet om det finns några direkta bestämmelser kring att arbetet med studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar ska ske på alla skolor, men att arbetet är en självklarhet för henne och en del i hennes undervisning. Lärarna anser att arbetet är en ständig process och borde ske från förskoleklass, samtidigt uttrycker de vikten av att ge eleverna så bra förutsättningar som möjligt. De visar på ett positivt synsätt kring att studie- och yrkesvägledning är hela skolans ansvar och menar att det arbetet sker sig naturligt för dem.

5.2 Samverkan

Studie- och yrkesvägledaren framkommer som mest självklar när det kommer till frågan om vem som är delaktig i arbetet med studie- och yrkesvägledningen på skolan för att främja elevernas valkompetens. Även rektorn, ledningen, specialpedagoger och fritidspedagoger

beskrivs inneha viktiga roller i arbetet men oftast i relation till de elever som har det besvärligare i skolan gällande att till exempel nå kursmål och behörighet till gymnasiet. Lärarnas roll i arbetet med studie- och yrkesvägledning var inte självklart informanterna, den yrkesrollen hamnade oftast sist i listan av alla personer de nämnde vara delaktiga i arbetet.

För att se hur delaktiga lärarna görs på skolan när det kommer till att inkorporera studie- och yrkesvägledning i sin undervisning ställdes frågan om något samarbete fanns mellan läraren och studie- och yrkesvägledaren, vilket följdes upp med hur det samarbetet i sådana fall såg ut alternativt hur det samarbetet kunnat se ut.

Det tror jag skulle varit positivt eftersom du gör eleverna medvetna om att det inte är något abstrakt vi arbetar med här utan att det finns en koppling till näringsliv, till offentlig förvaltning och så vidare eller studier. – lärare 2

Lärare 2 menar att ett samarbete med studie- och yrkesvägledaren skulle setts som positivt, då eleverna kan få en större koppling mellan skola och arbetsliv. Det finns inget nuvarande samarbete med studie- och yrkesvägledaren, men det framkommer att lärarna skulle se det som en fördel då elever får kopplingen mellan studier och arbetsliv. För att se hur stor möjlighet lärarna har för ett samarbete med studie- och yrkesvägledaren ställdes frågor kring om de hade en studie- och yrkesvägledare och vilken procent den personen i sådana fall arbetade på skolan. Det framkom efter intervjuerna med lärarna, samt efter en bekräftande fråga till rektorn, att deras studie- och yrkesvägledare hade en 40% tjänst och började arbeta på skolan i början av vårterminen som intervjuerna genomfördes. Under höstterminen var tjänsten vakant.

5.3 Stötta, berömma och så frö

Lärarnas insatser blev tydligare för dem själva när de väl insett att de är en del av studie- och yrkesvägledningen som hela skolans ansvar där de gav exempel på hur de kan arbeta med det eller hur de redan inkorporerar det i sitt arbete. Lärarna berättar hur mentorssamtalen kan användas för att tala om elevernas intressen, det för att väcka nyfikenhet och tankar kring framtida studier och arbeten. På så sätt lär de känna eleverna individuellt och kan utifrån det

visa vad eleverna borde fokusera på för att nå sina mål. Det nämns att det är lärarens roll att stötta och vägleda eleverna i den riktning som de vill åt och ser möjlig. Här menas det dock inte att de berättar exakt vilken väg som eleven ska gå för att nå sitt mål, men att de kan visa på vägar som finns och på så sätt vara ett stöd för eleverna. Informanterna talar om vikten att prata med sina elever, att få eleverna att fundera kring sin framtid där mest fokus hamnar runt gymnasievalet. Det arbetas med att så frön hos eleverna för att få igång deras tankar om vad som komma skall, samtidigt som de uttrycker att majoriteten av eleverna redan vet vilket gymnasieprogram som de vill söka till. Lärarna berättar att samhället är föränderligt och det hela tiden kommer nya yrken samt att yrken försvinner vilket kan komma att påverka de mål som eleverna har och att eleverna borde ha det i åtanke när de funderar kring sina studie- och yrkesval.

Vid frågan hur lärarna upplever att det är att vägleda högpresterande elever i sin undervisning svarar de att det är positivt då de upplever att högpresterande elever är mer motiverade och att de eleverna oftast har en tydlig målbild med sina studier. Lärarna talar om att utmana eleverna, det för att eleverna ska fortsätta att utvecklas så att de inte stannar upp endast för att de har nått kunskapsmålen snabbare än andra elever.

Men det blir en lite enklare form för att det blir lite mer stötta och berömma än pusha och tvinga folk som man måste göra med lågpresterande. – lärare 4

Lärare 4 menar att det är lika viktigt att vägleda högpresterande elever som det är att vägleda elever som har det svårare att nå kunskapsmålen. Hon tar dock upp att det sker på två olika sätt, där det gäller att försöka bibehålla högpresterande elevers motivation gentemot arbetet att skapa motivation hos elever som inte når kunskapsmålen lika lätt.

Det framkommer att lärarna tycker det är svårt att implementera studie- och yrkesvägledning i undervisningen för högpresterande elever då de eleverna har en tendens att fokusera allt för mycket på betygen vilket medför att kunskapen blir sekundär. Betygssystemet sätter press på att eleverna alltid måste prestera på topp, vilket lärarna beskriver ha en utslitande effekt på eleverna och fokus försvinner då från andra delar i undervisningen. Lärarna menar att det speciellt är högpresterande elever som råkar ut för den negativa spiralen, därav anses det vara den största anledningen till att vägledningen försvinner ur undervisningen. De menar att det är utmanade att arbeta med de elever som endast är resultatorienterade men att det är viktigt att få de högpresterande eleverna att

utveckla sin självbild och bredda sin horisont för att de ska kunna se fler vägar. Även tid framkommer som hinder i arbetet med studie- och yrkesvägledning i undervisningen.

Det är ju tiden, det är ju alltid den här berömda tiden att man känner att man vill ha mer individuell tid med varje elev, man kan samtala mer, det känner jag. – lärare 3

I citatet ovan nämner lärare 3 tiden som en faktor till hur mycket vägledning som hon kan inkorporera i sin undervisning, hon vill ha mer tid till individuella samtal med varje elev men känner att det inte alltid hinns med.

5.4 De viktigaste influenserna

Lärarna ser inte sin egen yrkesroll som den viktigaste när det gäller att influera eleverna i deras framtida studie- och yrkesval. Lärarna menar att arbetsmarknaden kommer att förändras från det att eleverna lämnar grundskolan till det att eleven börjar arbeta, där de ställer sig frågande till vilken roll de möjligt skulle kunna ha hos eleverna. De ser dock hur de kan hjälpa till att vidga deras vyer och vara ett bollplank kring valet. Några lärare såg sin roll som något större för eleverna i deras framtida studie- och yrkesval.

Jag har som roll att stötta, motivera och bidra till förväntan. Det är mina tre ledord. Sen har jag såklart ett kunskapsuppdrag också, att förbereda dem inför sitt yrke, det grundas ju här i skolan. Hela vägen är viktig inte bara gymnasievalet. – lärare 5

Lärare 5 anser att hennes roll är viktig, då funderingarna kring framtiden startar i grundskolan. Samtidigt är det en livslång process som inte enbart ska fokuseras till gymnasievalet. Läraren nämner att lärarutbildningen inte gav några förkunskaper kring studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar men hon trots det arbetar utifrån sina ledord, det för att ge eleverna en stark grund att stå på när det kommer till studie- och yrkesval.

Informanterna anser inte att de själva är den viktigaste pusselbiten i elevernas studie- och yrkesval. De nämner elevernas föräldrar och deras socioekonomiska status som viktigast.

Det handlar också lite om de socioekonomiska förutsättningarna vi har här, det är ingen arbetslöshet här, inga större sociala bekymmer folk har här. (…) Familjen påverkar

elevens skolgång till sextio till sjuttio procent, lätt. Kommer du hem från skolan och där är någon som frågar hur det har varit, där finns mat, man åker på semester, man tar hand om varandra och allt det – om svensson livet fungerar stabilt så fungerar skolan också. – lärare 4

Lärarna talar om, likt lärare 4 ovan, att föräldrarnas socioekonomiska status gällande akademisk utbildning, yrke, ekonomi samt bostadsområde har en stor påverkansfaktor hos eleverna på skolan. Lärarna tror att elevernas studie- och yrkesval påverkas till störst del av uttalad alternativt outtalad press och förväntningar hemifrån.

5.5 Sammanfattning

Resultatet visar att de tillfrågade lärarna inte var medvetna om att det finns riktlinjer och styrdokument såväl som grundskolans läroplan som visar på att studie- och yrkesvägledning är hela skolans ansvar. Trots avsaknaden av kunskap om att studie- och yrkesvägledning är hela skolans ansvar så sätter lärarna en stor vikt vid att arbetet ska genomföras, men att det då sker genom individuella satsningar. Tid, betyg och intresse nämns som hinder i lärarnas arbete för att inkorporera studie- och yrkesvägledning i undervisningen och som anledning att det hamnar i skymundan. För att möta sina elevers behov och förutsättningar så nämner de tillfrågade lärarna att de arbetar med motivation vilket de gör genom stöttning, beröm samt att de även sår frön för att skapa en nyfikenhet hos eleverna och nya tankar angående studie- och yrkesvalet. Det efterfrågas ett samarbete med studie- och yrkesvägledaren som lärarna tror hade gynnat eleverna och deras behov kring arbetslivskunskap. I intervjuerna framkommer det att lärarna upplever att föräldrarna och den socioekonomiska statusen har det största inflytandet på elevernas framtida studie- och yrkesval.

6 Analys

Analyskapitlet utgår från Ulf P. Lundgrens ramfaktorteori som visar hur ramar påverkar processen, som i sin tur har en inverkan på resultatet. Ramfaktorteorin kommer, genom begreppen ramar och processer, att användas för att förstå vad det är som begränsar alternativt möjliggör lärarnas arbete med att implementera studie- och yrkesvägledning i undervisningen. För att sedan förstå betydelsen av studie- och yrkesvägledning i undervisningen används Phil Hodkinson och Andrew C. Sparkes careershipteori. Teorin används för att analysera hur lärarna och eleverna samverkar i skolmiljön med fokus på begreppen handlingshorisont, kapital, spelplan och spelare. Ramfaktorteorin används för att analysera vad det är som påverkar implementeringen av studie- och yrkesvägledning i undervisningen medan careershipteorin visar på betydelsen av lärarnas och elevernas samspel i undervisningsprocessen. Med hjälp av teorierna kommer vi att besvara våra två frågeställningar som ska bidra till förståelsen för hur lärare på en högpresterande grundskola arbetar med vägledningen som hela skolans ansvar för att möta elevernas behov och förutsättningar inför kommande studie- och yrkesval samt vilken betydelse lärarna anser att de har kring elevernas framtida studie- och yrkesval.

6.1 Tid, betyg och läroplanen begränsar processen

Ramfaktorteorin visar hur processer begränsas utav olika ramar. Mer beskrivet är det hur händelser begränsas och styrs utav olika faktorer inom olika miljöer. Processen, vilket i den här studien är studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar i undervisningen, har påverkansfaktorer, det vill säga ramar, som möjliggör alternativt begränsar arbetet för lärarna. Under studiens intervjuer framkom tid och betyg som de främsta faktorerna till varför studie- och yrkesvägledning inte arbetades med som hela skolans ansvar i undervisningen. Om det sätts i relation till ramfaktorteorin så är tid och betyg ramar till den studie- och

yrkesvägledande processen. När lärarna talar om tid så handlar det om att det inte finns tillräckligt med tid för att kunna individanpassa studie- och yrkesvägledningen i undervisningen. Processen blir svår att planera och genomföra med bra resultat om ramarna begränsar det arbetet. Sett till tidsperspektivet så är det ingen fast ram, utan snarare en ram som går att reglera utefter vad lärarna själva ser som viktigt då den faktorn inte styrs utav exempelvis styrdokument. En ram som är mer svårreglerad är betyg då det betygssystem som finns i Sverige är inte skapat av lärarna, det gör den ramen svårare för lärarna att påverka och förändra. När lärarna talar om betygen som en ram till varför studie- och yrkesvägledning inte får en roll i undervisningen så är det på grund av att eleverna är allt för fokuserade på sina prestationer.

Ramfaktorteorins ramar är något som begränsar och styr en process. Lgr11, styrdokument samt riktlinjer är delar som inte kan ses som reglerbara ramar. Läroplanen, styrdokument och riktlinjer som visar på hur lärarna ska planera sin undervisningsprocess för att främja elevers lärande och för att alla elever ska få en likvärdig utbildning. Trots att det i läroplanen framkommer att all skolpersonal ska förbereda elever inför kommande studie- och yrkesval så svarade lärarna att de inte var medvetna om att studie- och yrkesvägledning var ett arbete som är hela skolans ansvar. När sådan kunskap saknas så exkluderas då det medvetna arbetet med vägledning ur undervisningen vilket minskar elevernas möjlighet att koppla undervisningen till kommande studie- och yrkesval.

6.2 Motivation möjliggör processen

Ramfaktorteorin fokuserar på vad det är som begränsar och styr en process, det utifrån ramar som exempelvis läroplan och tid. Ramarna finns som en gräns till vad processen möjliggör samt begränsar, och utifrån hur ramarna påverkar processen så skapas ett resultat. Ovan har det nämnts tid, betyg och läroplanen som begränsar arbetet med att inkorporera studie- och yrkesvägledning i undervisningen i en högpresterande grundskola, men det är inte enbart begränsningar som kan ses i det arbetet. Ramar kan även tolkas som något som möjliggör en process. De intervjuade lärarna uttrycker att den motivation som eleverna har i skolan är

väldigt bidragande till lärarnas arbete med att koppla undervisningen till framtida studie- och yrkesval. Ramen att inkorporera studie- och yrkesvägledning i undervisningen kan tolkas som väldigt bred i relation till de högpresterande eleverna. Där lärarna menar att de till elever, som inte presterar lika högt i skolan, mer pushar och tvingar så arbetar lärarna mer med att stötta och berömma de högpresterande eleverna.

När careershipteorin tar fram att spelarna på samma spelplan påverkas av varandra så handlar det om kapital. De spelare som innehar mest kapital står högst på spelplanen och har större makt att påverka de andra spelarna, dock gäller det att de andra spelarna är mottagliga för den nya kunskapen som tillhandahålls på spelplanen. Den insamlade empirin visar på att elevernas motivation är viktig för att lärarna ska kunna implementera studie- och yrkesvägledning i deras undervisning. Elevernas motivation till att lära sig gör att de tar till sig den information som lärarna lär ut i klassrummet, sen är det upp till eleverna hur kunskapen behandlas. Den nya kunskapen sorteras, där eleverna tar till sig det som de ser möjligt vilket i sin tur kan bygga vidare på elevens existerande handlingshorisont.

6.3 Lärarna är viktigare än vad de tror

Att all personal på skolan har ett ansvar för elevernas studie- och yrkesvägledning framgår i de styrdokument som finns. Skollagen, läroplanen samt de allmänna råden visar alla på skolans arbete med studie- och yrkesvägledning och dess betydelse för eleverna och deras framtid. Lärarna ska koppla undervisningsmaterialet till arbetslivet och omvärlden för att främja elevernas valkompetens och ge eleverna en grund att stå på inför kommande studie- och yrkesval. Careershipteorin tar upp begreppet handlingshorisont som syftar till att en individs handlingshorisont vidgas när nya intryck och ny kunskap blir både synliga och tydliga för individen själv. När det här sker så synliggörs nya möjligheter och förutsättningar för individen vilket bidrar till en vidgad handlingshorisont. Det är här som lärarna kan ha en viktig roll för eleverna då lärarna med sitt högre kapital har möjlighet att både ge eleverna ny kunskap och även öppna upp nya dörrar som inte blir synliga i exempelvis hemmet. Lärarna har möjlighet att i sin undervisning koppla ämnet till omvärlden och material som

visar på både fortsatta studier samt arbetslivet på både nationell och internationell nivå. Genom att implementera omvärldskunskap i undervisningen så har eleverna en grund att stå på som främjar en vidgad handlingshorisont som i sin tur kan resultera i välgrundade val hos eleverna.

Utifrån den insamlade empiri kan det utläsas att lärarna inte ser sin roll som den viktigaste i arbetet med studie- och yrkesvägledning. Det framkommer att lärarna inte tror att deras del av vägledningsarbetet i klassrummet är av så stor relevans för eleverna och deras framtida studie- och yrkesval. Informanterna nämner istället att de tror att föräldrarna är den största pusselbiten inför elevernas framtida studie- och yrkesval, där familjens socioekonomiska status tros vara den faktorn med störst inverkan på eleverna. Lärarna är av den uppfattningen att familjens socioekonomiska status, det vill säga boende, föräldrars utbildning och yrke och ekonomi, sätter ramarna för elevernas handlingshorisont. Genom familjens socioekonomiska status så får eleven både förutsättningar och möjligheter men även begränsningar på vad eleven kan och även bör se som åtråvärt utifrån familjens värderingar. Här har lärarna ett viktigt arbete med att öppna upp och vidga ramarna till handlingshorisonten som begränsas av till exempel familjens socioekonomiska status. Om lärarna aktivt arbetar med att synliggöra omvärlden och arbetslivskunskap så kan elevernas handlingshorisont öppnas upp och elevernas intresse och kunskaper kan matchas mot utbildning och arbete som eleven tidigare inte haft kunskap om eller sett som möjligt. Även om eleverna är högpresterande och kommer från familjer med hög socioekonomisk status så kan lärarna arbeta med elevernas handlingshorisonter för att visa på dels vilka vägar som finns att gå efter grundskolan och även att alla yrken behövs.

6.4 Eleverna ska inte begränsas av betyg

De med högre kapital; ekonomiskt, kulturellt och socialt, har möjlighet att använda det till att påverka andra individer som samspelar på samma spelplan. Det högre kapitalet kan ses som kunskap som fås utifrån studier, yrken och erfarenhet. Lärarna på grundskolan har studerat på en högre nivå vilket ger dem rollen som lärare, det ger dem även ett högre kulturellt kapital gentemot eleverna då de är äldre och har livserfarenhet som sträcker sig

utanför grundskolans värld. Careershipteorin utgår från att en individ får ny information genom interaktion med spelare. Den nya informationen tas i beaktning av individen och omsätts till vad individen ser som möjligt genom sin handlingshorisont. Lärarna befinner sig på en högre position gentemot eleverna på spelplanen, det vill säga skola, där de har en kunskaps- och positionsmakt utifrån sitt kapital som kan främja elevernas framtida studie- och yrkesval. Under intervjuerna framkom det att lärarna arbetar mycket med att stötta och motivera eleverna i klassrummet, samt även under mentorssamtal. Lärarna arbetar med motivation på det sätt att de sår frön hos eleverna genom att samtala om deras intressen och drömmar, det för att skapa en nyfikenhet hos eleverna för framtiden. Lärarna vill att eleverna ska känna att kunskapen, det vill säga det kapital de får i skolan ska bidra till en klarare syn på framtida studie- och yrkesval. När lärarna berättar att de arbetar med att vidga de högpresterande elevernas horisont genom att stötta och berömma, så är det för att eleverna inte ska begränsa sig till att endast se till betygen.

Ramfaktorteorins begrepp ramar visar på hinder som finns för att en process ska ske. Ramarna visar på hur processen påverkas och i vilken grad, men har i den här studien även tolkats som ett begrepp som kan möjliggöra ett arbete. Betyg är, som tidigare framkommit av den insamlade empirin, en begränsande ram i arbetet med att införa studie- och yrkesvägledning i lärarnas undervisning. Samtidigt berättade informanterna att de arbetar för att eleverna inte ska fokusera allt för mycket på just betygen. När elevernas motivation ses som en möjliggörande ram till att genomföra arbetet med studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar så befinner sig en ram inuti en annan ram. När elevernas fokus ligger på deras betyg blir det svårare för lärarna att få eleverna att ta till sig ny kunskap och sätta det i perspektiv till deras framtid.

Careershipteorin beskriver att individen måste vara mottaglig för ny information som framstår inom spelplanen för att omvandla den till relevant alternativt mindre relevant kunskap i relation till vad individen ser möjligt för sig själv. Om eleven inte är mottaglig för ny kunskap så kommer inte handlingshorisont ha möjlighet att byggas på, vilket då innebär att elevens studie- och yrkesval begränsas. Det vill säga att betyget sätter en ram som gör att det blir svårare för lärarna att öka elevernas kapital, i undervisningsprocessen, som kan bidra till deras handlingshorisont.

6.5 Ett samarbete som kan möjliggöra

De spelare som befinner sig på samma spelplan påverkar varandra, det kan vara genom de olika kapitalen som spelarna innehar vilket resulterar i vidgad handlingshorisont eller ökat kapital. Om det sätts i perspektiv till skolans värld så kan skolans personal och eleverna påverka varandra i undervisningen men även under andra situationer som till exempel individuella samtal och raster. När det, i den här studien, talas om påverkan mellan spelare så syftar det till hur lärarna kan ge eleverna mer arbetslivskunskap och på så sätt förbereda dem inför kommande studie- och yrkesval. Det syftar även till hur skolans personal kan använda sig av varandra för att öka sina egna kapital. I skolan finns oftast en studie- och yrkesvägledare, som inom sin profession arbetar för att eleverna ska kunna göra vältänkta studie- och yrkesval. En interaktion mellan lärare och studie- och yrkesvägledaren där de innehar kapital inom olika områden kan bidra med ökad kunskap inom nya områden. Studiens informanter nämner att de gärna skulle vilja ha ett samarbete med skolans studie- och yrkesvägledare för att de tillsammans ska kunna koppla lärarnas ämne till studie- och arbetslivet. Studie- och yrkesvägledaren har till exempel högre kapital gällande vidare studier och yrken, än vad lärarna, eleverna och annan skolpersonal har, då det ingår i deras yrkesprofession. Lärarna som besitter en högre position i skolan gentemot eleverna kan använda sitt kunskapskapital för att lära ut till exempel studie- och arbetslivskunskap som skulle kunna vara till nytta för eleverna i deras väg mot framtiden. Det framkommer under intervjun att lärarna tror att ett samarbete med studie- och yrkesvägledaren kan möjliggöra ett större arbete kring att implementera studie- och yrkeskunskap i undervisningen samt även koppla undervisningen till de praktiska delarna som eleverna gör i skolan.