Hur det känns när någon hjälper till

Omvårdnad Malmö Högskola

61-80 p Hälsa och samhälle

Sjuksköterskeprogrammet 20506 Malmö Mars 2009

Hälsa och samhälle

HUR DET KÄNNS NÄR NÅGON

HJÄLPER TILL

En studie om att behöva hj älp med sin munhygien

2

HUR DET KÄNNS NÄR NÅGON

HJÄLPER TILL

En studie om att behöva hj älp med sin munhygien

VALERIA BEITINA

Beitina, V. Hur det känns när någon hjälper till. En studie om att behöva hjälp med sin munhygien. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2007.

Syftet med denna empiriska studie är att undersöka hur äldre människor/vårdtagare upplever när någon hjälper dem med munhygienen. Metoden som använts för denna kvalitativa studie var manifest innehållsanalys. Studien är genomförd 2007 med informanter i åldern 77-95 år (8 män och 1 kvinna) från södra Sverige. Intervjuerna har granskats enligt Polit, m fl (2001). Resultatet visar hur äldre upplever det när

e får hjälp med att upprätthålla sin munhygien enligt följande tre huvudkategorier: välbefinnande, att bli respekterad och sorg över förlorad förmåga. Personalens respektfulla sätt att bemöta äldre samt hygieniskt sätt att hjälpa med tandborstning kan ge respekt och välbefinnande hos äldre. Motsatsen till detta kan öka äldres sorg över förlorad förmåga. Kunskap om detta kan hjälpa sjuksköterskan med planering och utförande av hjälpen, på ett värdigt och etiskt sätt.

3

HOW IT FEELS WHEN SOMEONE IS

ASSISTING

A research about to be in the need of assistance with

oral hygiene

VALERIA BEITINA

Beitina, V. How it feels when someone is assisting. A study about to be in the need of assistance with oral hygiene. Degree project, 10 Credit Points, Nursing Programme, Malmö University, Health and Society, Department of Nursing, 2007.

The aim of this empirical research is to explore the elders/caregivers experience when someone is assisting them with their oral hygiene/toothbrushing. The method used is a manifest content analysis. The research was accomplished in 2007, and the informants were elders between 77- 95 years of age (8 men and 1 woman) living in the south of Sweden. The interwiews have been analysed according to Polit, et.al (2001). The result shows elder peoples experiences when someone is helping them mantaining their oral hygiene following three main cathegories; wellbeing, respect and grief over lost ability. The caregivers´ respectful attitude and hygienic performance when giving toothbrushing assistance can give elders respect and wellbeing. The opposite (negative) approach will intensify the grief over lost ability among elders. This knowledge can be useful for nurses in the planning, application and delegation of assistance,.performed in a dignified and ethic way.

4

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

De vanligaste sjukdomarna i munnen 7

Andra sjukdomar 7

Riskfaktorer 8

Brist på munhygien Åldrandet Medicinens påverkan på munhålan Skada/sjukdomar/behandlingar Faktorer som påverkas av munhälsa 9

Intaget av mat Utseende Välbefinnande och livskvalitet Beteende Sjuksköterskans roll 10

Aktuell forskning 11

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING 12

METOD 12 Informanterna 12 Etiska överväganden 12 Genomförande 12 Datainsamlingsmetod 13 Dataanalysmetod 13 RESULTAT 15 Välbefinnande 16

Att bli respekterad 16

Sorg över förlorad förmåga 17

DISKUSSION 17 Metoddiskussion 18 Resultatdiskussion 18 Slutsatser 21 FRAMTIDA FORSKNING 21 REFERENSER 22

5

INLEDNING

På grund av den ökande livslängden och den ökande invandringen ökar antalet äldre i Sverige (SCB, 2006). Med stigande ålder ökar risken att bli drabbad av fysiska och psykiska sjukdomar samt förändringar som gör att äldre hamnar i ett tillstånd där de blir beroende av hjälp. Sjuksköterskan har flera olika roller i den här situationen av

förändringar. Dessa består bland annat av olika ansvarsområden och förpliktelser. Till yrket tillhör plikter, normer och etiska principer. Principer som att ge patienter rätt att välja och bestämma över sitt liv oberoende av ålder, yrke, etnisk tillhörighet mm.

Sjuksköterskan behöver i sitt yrkereflektera över vad som är rätt och orätt i sin planering samt i utförande av olika åtgärder/handlingar (Socialstyrelsen, 2006).

Enligt Hansson Scherman (2001) så har patientens egen upplevelse fått mindre betydelse i hälso- och sjukvårdssammanhang, speciellt när sjukvården teknifierats.

Men Almås m fl (2002) betonar att de mest avancerade smärtbehandlingsmetoderna får sämre effekt om sjuksköterskan inte hjälper patienten med vardagliga enkla behov för välbefinnandet. T ex är en av de faktorerna som förstärker smärtupplevelsen när patienten inte har fått tänderna borstade på flera dagar (a a). Upplevelse av trygghet, tillit och respekt nämns också som något som förstärker behandlingseffekten.

I människans liv är grundläggande behov som matintag, andning, kommunikation och välbefinnande viktiga. Enligt Maslow i Kristoffersen (1998a) är det viktigast att tillgodose grundläggande behov. Munhålan tillgodoser flera grundläggande behov och därför påverkar ohälsa i munnen t ex nutritionen. Vid ohälsa i munnen påverkas också utseende och tal som har inflytande på individens förmåga att uttrycka sig och

kommunicera med andra individer. Detta i sin tur påverkar individens känslor och påverkar upplevelsen av trygghet, kärlek, tillhörighet, självrespekt och

självförverkligande, som också är nämnda i Maslows behovshierarki (a a).

Enligt Carnevali (1996) är det viktigt att fundera på alla eventuella aktiviteter i det

dagliga livet som kan påverkas av individens hälsotillstånd eller hälsoförhållanden. Det är också viktigt att samla upplevelser förknippade med aktiviteterna samt om aktiviteternas mening och betydelse. Upplevelser är nära förknippade med personens värderingar, uppfattningar, traditioner och vanor. Dessa faktorer kan orsaka eller skapa konflikter mellan sjuksköterska och patient, samt även med anhöriga som i sin tur kan leda till individens positiva upplevelser eller svårigheter (a a).

Som framtida sjuksköterskor kommer jag med all säkerhet att möta äldre patienter som är i behov av hjälp med munhygienen. Att kunna veta hur äldre patienter upplever hjälp med munhygien kan ge oss större förståelse och medkänsla i planering, utförande och delegering av hjälp med denna. Därför är det viktigt att undersöka hur äldre upplever hjälp med munhygienen.

6

BAKGRUND

Under denna rubrik beskrivs olika faktorer som kan ha inverkan på äldres upplevelser vid hjälp med deras munhygien och som påverkar vidare deras hälsa och välbefinnande. Dessutom beskrivs sjuksköterskans roll och tidigare forskning.

Definition

Begreppen munhygien, äldre och personal används i studien. Definition av munhygien hämtas från Handboken om hälso- och sjukvård (2006). Där beskrivs att munvård består av tandborstning, rengöring av munhålan, rengöring av fasta och avtagbara protetiska

tandersättningar och behandling av uttorkade slemhinnor. Begreppen äldre definieras

som personer som passerat 65 års ålder. Detta är enligt Nordenram och Nordström (2000) en social markering av gränsen mellan medelålder och ålderdom. Personal eller

vårdgivare är i denna studie personer som hjälper äldre med munhygien, därför kan benämningen personalen innebära antingen sjuksköterska eller undersköterska.

Om tandborstning

Redan så tidigt som vid 3 månaders ålder börjar barn få de första tänderna. I och med detta börjar också föräldrarna utföra tandhygien. Inlärning sker genom övning. Goda rutiner gör att barnen blir vana vid att ha rena tänder. Av erfarenhet lär man sig bygga upp en egen vana som ofta anpassas till samhälle, normer och personlighet. Vuxna stödjer barnen tills de med tiden klarar av tandhygienen själva (Kristoffersen, 1998b). Tandborstning varierar från person till person när det gäller frekvens noggrannhet och tidpunkt (a a).

Tandborsten betraktas som en av de uppfinningar som man inte kan leva utan. Det är ett av de vanligaste sätten att rengöra munnen och har funnits i många år (Legon, 2003).

Historik

Redan runt 1600 e. Kr. fanns tillgång till tandborstar i Kina. Tandborsten har använts sedan mitten av 1600 talet i Europa (Cuadra, 2005). Det påstås att tandborstningen uppfanns i England (The History of Toothpaste and Toothbrushes, 2004).

Enligt nämnda artikel (a a) blev tandborstar allmänt accepterade i Sverige efter första världskriget. Innan dess sköttes munhygienen genom att man sköljde munnen med vatten och använde tandpetare. Tidigare användes, precis som i många delar av världen, salt. Dagens tandkräm är en 1900-talsprodukt som kom i bruk efter första världskriget (Cuadra, 2005).

Munhålan

Munnen betraktas som ett multifunktionellt organ i kroppen som har stor betydelse för mastikation, sväljning och tal (Kumar & Clark, 2002). Munhålan (cavum oris) är ingången till matspjälkningskanalen, där den mekaniska behandlingen av maten börjar. Genom att tugga minskas matbitarnas storlek.

Munhålan består av olika delar. Taket är den hårda gommen som bildas av

överkäksbenen och längst bak finns den mjuka gommen, som består av bindväv och muskulatur. Golvet bildas av tungan. I tungan finns små knoppar där smakceller ligger. I slemhinnan finns ett stort antal sinnesceller som är känsliga för smärta, beröring och

7

temperaturvariationer (Bjålie m fl, 1998). I munhålan finns tänderna. Tänderna sitter fast i över- och underkäksbenet. De tjugo mjölktänderna ersätts av 32 permanenta tänder. En tand består av en krona, en hals och en rot. Den hårda yttre ytan i tandkronan består av emalj. Under emaljen finns dentin, eller tandben. Mitt i tanden innanför dentinet ligger tandpulpan och rotkanalen, ett långt smalt hålrum med blodkärl, nerver och bindväv. Tandköttet (Gingiva) är den del av munslemhinnan som bekläder tandhalsen (a a).

De vanligaste sjukdomarna i munnen

Slarv med munhygienen kan orsaka ohälsa. De vanligaste problemen är karies, mucosit, gingivit och parodontit.

Karies

Enligt Grevér Sjölander (1998) uppkommer karies från en pellikel, en hinna som är byggd av salivens proteiner på en tandyta. I pellikeln fastnar munnens bakterier och växer till plack, som får näring från kolhydrater som personen äter. Syrorna som bakterierna bildar kan lösa upp mycket hårda mineraler (emalj och dentin). När pH värdet i munhålan sjunker under 5,7 börjar upplösningen av emaljen, karies. Normalt pH värde i munnen är 7 och detta sjunker varje gång man äter; pH sänkningen varar 20-30 minuter efter måltid. Magsyra kan komma upp i munhålan vid kräkningar. Denna syra kan påverka tänderna genom att ge frätskador som gör att tänderna blir kortare och tunnare (a a).

Rotkaries kan uppkomma om tandköttet drar sig tillbaka och blottar rotytan som inte är beklädd med emalj och därför är mer mottaglig för karies (Örhn & Andersson, 2006). Angrepp av rotkaries leder ofta till att tanden bryts av i höjd med tandköttskanten. Enligt Grevér Sjölander (1998) finns det tre försvarsmekanismer mot karies – kost, munhygien och fluor. En mycket noggrann munhygien med tandborste, tandtråd eller tandstickor tar bort plack (bakterier) och förhindrar karies (a a).Fluor betraktas som förebyggande och terapeutiskt läkemedel mot karies. Daglig fluorsköljning har visat sig ha en förebyggande effekt på rotkaries hos äldre personer (Olsson & Ericsson, 2004).

Mucosit

Mucosit är en inflammation av epitelet i munnen och svalget (Örhn & Andersson, 2006). Mucosit orsakar rodnad, blödningar och smärtsamma sår i mukosan. Den drabbade kan ibland varken äta eller dricka och att prata kan också vara smärtsamt (a a, s 110).

Gingivit

Enligt Grevér Sjölander (1998) skadar gifter, enzymer och syror av bakterier i placken tandköttets epitel och bindväv. Detta leder till inflammation i tandköttet och uppstår i form av svullnad, rodnad vilket gör att tandköttet blir lättblödande. Gingivit är vanligaste orsaken vid tandborstningsblödning (a a).

Parodontit

När bakterier sitter kvar i tandköttsfickan kan inflammation uppstå och sprida sig omkring tandens rot. Bakteriernas gifter och enzymer bryter ner och upplöser käkbenet tills det faller sönder. Detta är en långsam process. I roten och runt tanden blir

tandköttsfickan djupare och fibrernas elasticitet förstörs. Tänderna blir rörliga pga att de har förlorat fästet. Tandköttet drar sig tillbaka, tänderna ser längre ut och dålig smak samt lukt uppstår (a a).

Andra sjukdomar

Enligt Grevér Sjölander (1998) kan andra sjukdomar i munnen uppstå pga bakterier och andra mikroorganismer. Dessa kan komma i samband med olika sjukdomar i kroppen

8

eller p g a att infektioner från munhålan kan sprida sig i kroppen. Vid ingrepp i munnen kan bakterierna komma från munnen i blodbanan och orsaka infektion i t ex hjärtat (a a).

Riskfaktorer

Här beskrivs riskfaktorer som kan orsaka nämnda sjukdomar i munnen.

Brister i munhygien

Danser m fl (2003) hävdar att rengöring av tungan är en viktig del av den orala hygienen. Enligt Danser är tandborstning den lättaste metoden att göra tungan ren. Dålig andedräkt minskar efter borstning med i genomsnitt 59- 88 % (a a). Adekvat oral hygien är enligt Bauroth m fl (2003) nödvändig för prevention av plack som är orsak till flera

munsjukdomar.

Kressins m fl (2003) visar i sin studie att det finns 60 % minskning av risken att tappa tänder för dem som regelbundet borstar tänderna minst en gång per dygn. För dem som regelbundet borstar tänderna många gånger om dagen minskar risken att förlora en tand med 67 % jämfört med dem som inte har en daglig tandborstningsrutin (a a). Recolons m fl (2006) skriver att de som borstar tänderna tre gånger om dagen löper 26 % risk att få mucosit medan de som borstar en gång om dagen har 67 % risk.

Åldrandet

Med stigande ålder kan prioriteringar i livet förändras, och rutiner för att upprätthålla sin munhygien påverkas. Åldrandet är någonting man inte kan undvika. Det är ett faktum att man blir äldre och det är en normal utveckling i människans liv. Vid åldrandet, förklarar Degler (2004), leder cellernas förändringar för det första till en förändring av det fysiska utseendet samt till en försämring av kroppens funktioner.

För det andra betyder åldrandet att man förlorar tänder. Kressin m fl (2003) förband antalet tänder och tandlossning med den grundläggande hygienens utförande.

Nordenram och Nordström (2000) hävdar att tänderna visar individens attityd till munhygien. Med åren blir tänderna ersatta med proteser, kronor, bryggor och

tandimplantat som måste rengöras som egna tänder. När man bli äldre ökar risken att bli drabbad av fysiska och/eller psykiska sjukdomar. Med hög ålder kan en äldre person vara känsligare för påfrestningar som oväntade och oönskade förändringar. Begränsningar som att sakna krafter och rörlighet kan skapa en känsla av främlingskap och kan orsaka depression hos äldre (a a).

Kristoffersen (1998a) hävdar att ”Några tvingas anpassa sig till en ny och permanent förändrad livssituation” (s 369).

Medicinens påverkan på munhålla

Äldre människor lider ofta av flera sjukdomar samtidigt (Larsson & Rundgren, 2003). Sjukdomar kan också betyda förekomst av medicinering som kan ge biverkningar. Astmahämmande mediciner kan orsaka svampinfektion i munnen. Minskad saliv-sekretion gör att svampar växer lätt. Sköra slemhinnor vid blodbrist ger risk för

blödningar och sveda. Sår och infektion uppstår vid brist på vita blodkroppar, speciellt vid cytostatika och strålbehandlingar där blåsor, sår och blödningar kan uppkomma (Grevér Sjölander, 1998).

9

Belastningen på bakteriefloran i munnen ökar när man är sjuk. Mediciner intas ibland blandade med saft eller sylt för att dölja den dåliga smaken. Sötade livsmedel ger upphov till ett surt pH-värde i munnen vilket underlättar svamptillväxt enligt Grevér Sjölander (1998). Därför är det viktigt att motverka surt pH med basisk bikarbonat för att hindra svampväxten. Detta kan åstadkommas genom mineralvatten eller tandborstning med tandkräm som innehåller bikarbonat (a a).Tandkräm ger god smak men torkar ut slemhinnorna och bör därför sköljas bort ordentligt med rent vatten (Almås m fl, 2002). Behandling med läkemedel kan bli nödvändig vid svår svampinfektion, på grund av risk för spridning i svalg och mag-tarmkanalen (Grevér Sjölander, 1998).

Kumar och Clark (2002) hävdar att torr mun kan vara orsakad av mediciner. Vissa

läkemedel har en salivhämmande effekt som kan orsaka muntorrhet (Ahlborg m fl, 1994). Behandling av allergier med t ex antihistaminpreparat eller luftvägsvidgande medel påverkar salivsekretionen. Saliven är ett skydd som spolar slemhinnan och underlättar sväljning och tal. Den gör också att smaklökarna kan känna matens smak. Enligt Grevér Sjölander (1998) skyddar saliv på så sätt mot karies. Munnen är av central betydelse för människan och den är människans talorgan (Bjålie m fl, 1998). Svårighet att tala i form av heshet eller smackande röst kan enligt Öhrn och Andersson (2006) vara en signal på symtom som uppkommer vid muntorrhet.

Skada/sjukdom ar/behandlingar

Patienten som får inta lite eller ingen mat eller dryck via munnen har också stort behov av munhygien (Grevér Sjölander, 1998). Om patienten inte kan göra upphostningar och inte får munvård kan upphostningar som blir liggande i munnen utgöra grogrund för bakterier som ger en ofräsch känsla. Då uppstår bildning av tjocka krustor på tungan och infektion i munnen som permanent förstör smaksinnet (Almås m fl, 2002). Därför betonas att de patienter som inte själva klarar att borsta tänderna, tungan och gom måste få hjälp (a a).

Faktorer som påverkas av munhälsa

Matintag

I studien av Marshall m fl (2002) påstås att tandlöshet och proteser som inte passar begränsar valet av mat samt reducerar intag av mat och näring. Att bevara friska naturliga tänder är den bästa garanti för en god förmåga att tugga med stigande ålder, anser Ikebe m fl (2004).

I en intervju med Lena Arvidsson, tandhygienist på UMAS tandvård, betonades

problemet att det ibland vid hög ålder kan vara väldigt svårt att börja bära protes eller att byta proteser pga andra sjukdomar. Det är inte lätt att vänja sig vid sådana saker i hög ålder, därför är det angeläget att sträva efter att äldre ska behålla sina naturliga tänder så länge det någonsin går (Arvidsson, 2007).

Utseende

Fysiskt utseende är en av de viktiga faktorerna i den sociala interaktionen. I vårt samhälle värdesätts den fysiska skönheten högt och fina tänder betraktas som en del av ansiktets attraktivitet. Det varierar från kultur till kultur vad skönhet innebär; enligt Josephson (2001) är föreställningen i Norden ”att man är hel och ren” (s 112). I Van Der Geld och Van Waas (2003) påpekas att fina tänder som är synliga när man ler är en del av den ideala skönheten nu för tiden. Tänderna påverkar den fysiska attraktionen (Eli m fl,

10

2001). Crawford (1991) betonar att raka tänder är en bidragande faktor till att göra ansiktet mer lockande.

Välbefinnande och livskvalitet

Enligt Kristoffersen (1998a) kännetecknas ett bra åldrande av god livstillfredställelse, välbefinnande och en god livskvalitet och ”att ha en välskött mun och välskötta tänder har stor betydelse för välbefinnandet…” (s 30). Denna synpunkt förstärks av Grevér Sjölander (1998) som menar att en god munhälsa är viktigt för både välbefinnandet och livskvaliteten, och förlust av tänder kan dessutom påverka talet och utseendet. Ahlborg m fl (1994) håller med att munnens friskhet har stor betydelse för utseende, tal och

andedräkt.

Beteende

Oral smärta kan också orsaka beteendeförändringar hos en individ. Det kan yttra sig genom olika emotionella reaktioner. Vid smärta i munnen kan det hända att en individ vägrar att äta hård eller kall mat. De som har protes vägrar att använda protesen. Det kan också förekomma att individen har svårighet att samarbeta i det dagliga livet. Ibland kommer det också emotionella uttryck som att individen blir rastlös, skrikande och klagande (The Authors Journal Compilation, 2006).

Sjuksköterskans roll

Sjuksköterskor är ledare som har ansvar för patientens tillstånd och behov, samt de patientaktiviteter som tillhör teamets ansvar. Det är sjuksköterskor som delegerar, undervisar, koordinerar och stödjer medlemmarna i teamet (Marquis och Huston, 2006).

Enligt Carnevali (1996) krävs det att sjuksköterskan kan arbeta både inom det medicinska och omvårdnadsområdet för att uppnå och bibehålla hälsa och välbefinnande hos

människor. Det är också viktigt att ta hänsyn till patientens ålder som kan påverka det patologiska tillståndet, symtom, risker och prognos. Grundläggande behov och kännedom i patologi och variationer i människans reaktion kan hjälpa till med att förstå den

medicinska behandlingen samt omvårdnaden. Inom omvårdnadsområdet ska

sjuksköterskan kunna identifiera patientens svårigheter att klara det dagliga livet, när den funktionella förmågan är begränsad (a a).

Sjuksköterskan har ansvaret för att se till att en vårdplan upprättas och genomförs. Hon är den ansvariga personen som känner patienten allra bäst, har kontakt med de anhöriga och som förbereder eventuell utskrivning eller överflyttning av patienten. I sjuksköterskors uppgifter ingår att skaffa fram så mycket information som möjligt innan patienten kommer till avdelningen- genom telefonsamtal, journalkopior och annan användbar information om patienten (Adolfsson m fl, 1998). Enligt Hansson Scherman (2001) ska människans vardag, livssituation, egen syn på saker, önskningar och förmåga att hantera situationen också vara föremål för diskussion och inte bara sjukdomen.

God munhälsa är angeläget för många viktiga funktioner i livet, som att kunna äta, njuta av maten, kommunicera och att visa känslor. När förmågan att upprätthålla en god munhälsa är nedsatt är det viktigt att den hjälp som erbjuds är utformad efter individens behov, så att resultatet blir en så positiv upplevelse som möjligt för den som ska ta emot hjälpen. Ahlborg m fl (1994) påstår att det tillhör till det svåraste av alla uppgifter, att hjälpa till med intimhygienen. Upprätthållande av en god munhygien sker bland annat genom tandborstning, som är en åtgärd som en sjuksköterska bör ansvara för, så att den

11

utövas i syfte att förebygga problem när det gäller patientens munhälsa. Ett

maktberoendeförhållande uppstår mellan vårdgivare och vårdtagare. Ofta uppstår det konflikter om vems intresse som ska prioriteras. Båda parter kan påverka utförandet av munhygienen. Hur detta påverkar patientens upplevelse är viktigt att veta, med

utgångspunkt från patientens perspektiv, då det är denne som får ta konsekvenserna av hur munhygienen upprätthållits (a a).

Aktuell forskning

En longitudinell studie om tandvårdsvanor visar att äldre personer (> 70 år) borstar sina tänder mer frekvent än yngre personer (<70 år) (Hugoson m fl, 2006a).

I en nyligen genomförd studie visade Kressin m fl (2003) att de som har högre utbildning (högskola) löper 54 % mindre risk att bli tandlösa jämfört med dem som har lägre

utbildning (gymnasium).

Det behövs mer information som kan öka kunskap och främja positiva förändringar i patientens beteende både beträffande livsstil och ohälsa (Hugoson m fl, 2006b).

Richards m fl (2005) hävdar att riskfaktorer eller anledning till tandlöshet är karies och parodontitsjukdomar, tandregleringsbehandlingar, traumatisk skada på tänderna och protesbehandlingar.

Dålig munhälsa har visat sig vara en riskfaktor för myokardinfarkt (Karhunen m fl, 2006). Studien visade att personer som dog i plötslig hjärtdöd hade en dålig oral hälsa. Karhunens hypotes var att tandinfektioner påverkade de utlösande faktorerna för plötslig hjärtdöd eller bidrog till inflammatoriska processer i instabila koronara plack.

I Marshalls m fl (2003) studie hävdas att både tandlöshet och proteser reducerar mat och näringsintag som kan leda till en ökad risk för morbiditet och påskynda dödligheten hos äldre. En kinesisk studie visar att tandlossning var associerat med ökad risk för total dödlighet samt död i gastrointestinal cancer, hjärtsjukdom och stroke (Abnet m fl, 2005).

Ikebe m fl (2004) rapporterar att ålder har direkt påverkan på styrkan att tugga och att ha ett rimligt antal tänder är garanten för en bra förmåga att tugga med stigande ålder. Faktorer som påverkar tuggning, är ålder, tandstatus, salivflöde och förslitning i käkleder samt orofacial smärta (a a).

Dålig lukt från munnen har i de flesta fall sitt upphov i själva munhålan (Tanaka m fl, 2003). Dålig andedräkt kan enligt en studie av Mc Keown (2003) vara en signal på ohälsa. Mc Keown konstaterade att dålig andedräkt spelade en stor roll för individens självbild, självförtroende och sociala samspel, samt hävdade att ångest om dålig andedräkt signifikant påverkade personer som kände av andedräktsproblem, de utvecklade en försvarsmekanism och undvek sociala situationer.

En positiv självbild höjer förmågan att våga ta risker och delta i en ej beprövad roll (Degler, 2004). Enligt Degler kan brist på socialt engagemang och interaktion med människor vara en riskfaktor för dödlighet hos människor som bor i äldreboenden. Undersökningar om hur äldre upplever att få hjälp med sin munhygien har inte gått att finna, varför det är angeläget att belysa ämnet.

12

mycket obehag för den drabbade, skriver Recolons m fl (2006). I en ny studie visas att de som hade mycket plackbeläggning på tänderna vid kemoterapi hade högre procent av mucosit än de som inte hade någon synlig plack (a a). En god tandköttstatus och en god oral hygien förbands med mindre incidens och mindre allvarlig grad av mucosit.

Då hjälp med munhygien betraktas av vårdpersonal som en icke önskvärd arbetsuppgift (Wårdh m fl, 1997), och utförandet av munhygien kräver av en god omvårdnad, en relation och samarbete mellan den som ger och tar emot vård är det angeläget att undersöka hur äldre upplever att få hjälp med sin munhygien.

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNI NG

Syftet var att undersöka äldres upplevelser vid hjälp med munhygien.

Studiens frågeställning är hur de äldre upplever det, när någon hjälper dem med deras munhygien.

METOD

Studien är en empirisk studie och består av intervjuer som analyserats med

innehållsanalys. Avsikten med studien var att inhämta information om äldres upplevelser när de får hjälp med sin munhygien.

Informanterna

I urvalet av informanter i studien har författaren riktat sig till personer från 65 år och uppåt. Författaren har valt personer som har hjälpbehov med munvård. Tanken bakom detta är, att de som har erfarenhet av att få hjälp med munvård, kan ge mer information om de upplevelser som studien försöker att kartlägga. Under intervjun måste informanten kunna utrycka sina tankar genom verbal kommunikation. Det var viktigt att informan-terna kunde prata, svara på frågorna samt att det var lätt att transkribera inspelade intervjuer. Intervjuerna genomfördes i en landsbygdsstad och i en storstad.

Etiska överväganden

Etikansökan för arbetet godkändes av Malmö Högskolas etikprövningsnämnd den 16 mars 2007. Att fråga om munhygien kan vara ett etiskt känsligt ämne, det kan kännas som ett intrång i den personliga integriteten. Stor vikt lades därför vid att visa

informanterna respekt vid intervjuerna.

Genomförande

Innan etikansökan gjordes kontaktade jag avdelningscheferna på de utvalda

korttidsboendena. Projektplanens syften och mål presenterades för avdelningscheferna och därefter anhölls om tillstånd att genomföra datainsamlingen inom deras

verksamheter. Efter att verksamhetscheferna givit sitt tillstånd att genomföra intervjuerna och etikansökan godkänts, informerades vårdpersonalen på avdelningarna om studien, detta för att kunna anvisa lämpliga informanter. Vårdpersonalen presenterade

intervjuaren för de boende, som motsvarade urvalskriterierna och därefter presenterades en kort information om studien och intervjuaren frågade personligen informanterna om de ville delta i studien. Därefter bestämdes tid och datum för intervjun. De flesta av informanterna ville bli intervjuade samma dag som de blev tillfrågade. Författarens

13

kollega genomförde intervjuer på samma sätt men i en mindre stad.

De som ställde upp och ville bli intervjuade kördes i rullstol till sina egna rum och där gav författaren information om syfte och tystnadsplikt. Informationen gavs innan informanterna skrev på samtyckesblankett, för att säkerställa att informanterna var fullt informerade om studien och deras rättighet att avbryta denna, ifall de ändrade sig. De fick också kopia på brevet med information om studien. Därefter kunde intervjun påbörjas. Ingen vårdpersonal var med under intervjuprocessen.

Datainsamlingsmetod

För att besvara frågeställningen om upplevelse, har en empirisk studie använts och data material har samlats in genom intervjuer (Polit m fl, 2001). Vid intervjuerna, har författaren försökt blockera sina kunskaper om upplevelser, för att känna in

”upplevelserna” hos informanter i denna studie. Intervjuguide har använts för att kunna täcka ämnet och för att kunna komma ihåg frågor som ska ställas. Intervjuerna spelades in för att få helhet i den information som sedan skulle transkriberas. Syftet var att fokusera på vad som sagts av informanterna. I de utskrivna intervjuerna strukturerades texten, organiserades och kategoriserades för att tydliggöra teman.

Intervjuguide

För att säkerställa att ämnet kom fram användes en intervjuguide. Den bestod av öppna frågor om olika saker som påverkar äldres upplevelse av hjälp med munhygienen. Den initiala frågan var ”Har du fått tandborstningshjälp?”. Följande frågor bestod av vilken sorts hjälp de fått, hur ofta de borstat tänderna och om tandborstningens betydelse. Frågorna inkluderade de situationer vid munhygien som kan utlösa känslor. Det var frågor som t ex vad de upplevde när de hade eller inte hade borstat tänderna, hur de kände det när någon hjälpte till, hur situationen blev när de inte kände den vikarie som skulle hjälpa dem, hur personalens förhållningssätt gav dem positiva eller negativa upplevelser. Det handlade också om hur hygienen av deras tandborstningsartiklar sköttes. Frågorna i intervjuguiden ställdes utan inbördes ordning. De anpassades till informanternas förmåga och omformulerades beroende på omständigheterna under intervjun.

Dataanalysmetod

I denna studie användes manifest innehållsanalys pga målet - att kunna fånga en helhetssyn av fenomenet ”upplevelse”, genom att fokusera på det som har sagts av informanterna. Graneheim och Lundman (2004) förklarar att den kvalitativa

innehållsanalysen har två koncept - manifest och latent innehåll. Manifest metod är vad texten säger och latent - där tolkning av innehållets tillåts. I framförliggande studie har endast den förstnämnda metoden använts.

I en kvalitativ studie är den som utför studien att betraktas som ett verktyg för att samla data samt skapa den analytiska processen (Polit m fl, 2001). För att undvika manipulation används triangulation, en teknik för att öka trovärdigheten (a a). Intervjuernaärutförda av två intervjuare som samlat material genom att intervjua informanter på två olika områden. Intervjuerna har transkriberats och kontrollerats genom att jämföra utskriven text. Sedan har författaren kontrollerat transkriberingen genom att jämföra transkriberade manus och band, för att säkerställa att intervjun är korrekt transkriberad. Dataanalysen är gjord i olika steg. Först genom att läsa intervjun flera gånger för att kunna få helheten och

14

att få sammanhang samt för att hitta teman och termer som ofta kom upp i intervjuerna. Materialet är av båda intervjuarna kategoriserat. Processen fortsatte genom att kontrollera och hämta svar som är kopplade till den information om upplevelser som studien försöker att få (Burnard, 1991).

Enligt Graneheim och Lundman (2004) kan kategorisering skegenom att använda tabeller i sammanställningen. En övergripande tabell gjordes över hela intervju- materialet. Där efter gjordes en reducering av materialet för att underlätta kontroll och jämförelse av likheter och skillnader i svar, från frågor som ställdes till informanterna. Tabellens första kolumn innehåller alla frågor/ämnen från intervjuguiden. Högst upp i första raden har informanternas koder skrivits in i varje kolumn (Tabell A).

Tabell A, Exempel på kategoriseringstabell

Ämne/ Fråga Informant #7 Informa

nt # 8 Informant # 9 Informant # 10 Vilken sorts hjälp har du fått när det gäller tandborstning? Jag får… personalen sätter tandkräm på min tandborste och sedan borstar jag. När jag har tagit ut proteserna och har lagt dem i tandproteskoppen och lagt in en tablett. De har stoppat borsten i munnen.

Jag kan inte hjälpa till alls vad gäller det. Men jag kan följa med visa och… vad ska göras. Jag måste ha en ledsagare… kan hjälpa mig med. - jag har

hembesök… då de hjälper mig det är så att kan leva och ser till att jag borstar tänderna ordenligt. Och det gör de.

Ja… de tar ut mina proteser varje kväll och lägger i ett bad och ... sen får jag tillbaks dem på morgonen.

Alla svar, meningar eller fraser som har koppling/relaterade till intervjuguidens fråga/ämnets rad skrevs i kolumnen för den enskilda informanten. Sedan gjordes en annan tabell för att bilda subkategorier (Tabell B). Detta för att kunna kondensera och gruppera i kategorier som reflekterar den centrala upplevelsen i intervjun. Citaten från informantens intervju och citatens placering i kategori har dubbelkontrollerats.

Justeringar har gjorts. Den del av svaren som klipptes ur intervjuerna, klistrades in under passande rubrik. En kopia av den ursprungliga texten var alltid med och om det fanns någonting otydligt, så kunde detta jämföras direkt med den transkriberade texten. Alla kompletta intervjuer och band har sparats för att kunna kontrollera data.

15

Tabell B, Exempel på hur likheter/innehållet av kategorier samlas

Hur känner du dig när någon Kod Kategori hjälper till ? Informant # 1: Informant # 2: Informant # 3: Informant # 4: Informant # 2: Informant # 5: Informant # 6: Informant # 3: Välbefinnande Bra Det är bra... De känns skönt...

Att bli respekterat

De är så noga med mina tänder

Jag behöver inte Påminna...

Sorg över förlorad förmåga

Spelar ingen roll Vill klara själv Inte farligt

RESULTAT

För att kunna utvärdera äldres upplevelser ställde författaren frågan: Vilken sorts hjälp

får du när det gäller munhygien? Det visar att hjälpen de får är att tvätta/borsta protesen,

sätta tandkräm på tandborsten, borsta tänderna och att se till att tänderna blir borstade (Tabell C).

Tabell C, Typ av hjälp vid munhygien

Hjälp Informant

Tvätta/borsta protes och lägga i vatten 1, 2, 5, 6, 7 Borsta tänder 4, 8 Sätter tandkräm på tandborsten 10

Visar vad som ska göras, ser till att man har borstat tänderna ordentligt

9

Frågan om frekvensen av tandborstningshjälp stäldes om för att kunna veta hur många gånger informanterna behövde hjälp med att utföra tandborstning/munvård. Resultatet

16

var 1-5 gånger per dag, den genomsnittliga frekvensen var 2 gånger om dagen. Resultatet redovisas utifrån de tre kategorier som framkommit vid analysen.

Välbefinnande

Välbefinnande kan upplevas både som ett fysiskt välbefinnande i form av en skön, ren och fräsch känsla i munnen samt en bevarad förmåga att ta hand om sig själv. Känslan av att vara fräsch och ren i munnen har uppgetts av informanterna vara en viktig del av välbefinnandet. ”Det känns att det är rent… mat känns mellan om man inte är ren…” (Informant 5).

Om man inte har borstat tänderna ”Jag känner lite tryck där matrester sitter kvar…” (Informant 8).

Ett ökat självförtroende, att ha accepterat sitt behov av hjälp, hjälpen och

uppmärksamheten från personalen, bidrar till ett psykiskt välbefinnande hos de äldre. Förmågan att kunna ta hand om sig själv, ger en upplevelse av välbefinnande. Trots att informanterna inte kan borsta tänderna själva, kan de känna att de har gjort någonting när de fått hjälp med tandborstningen. På detta sätt känner de ansvar för sin hälsa med syftet att kunna förebygga ohälsa och undvika tandlöshet. Det visar sig att det är viktigt med enbart känslan av att man har försökt göra någonting för sin hälsa. Detta bidrar till känslan av välbefinnande. ”Den (tandborstningen) är mycket viktig, jag vill inte ha

löständer för tidigt…”, ”Då säger tandläkaren – ”det sköts mycket bra/…/då vet man att man borstar så gott man kan…” (Informant 4), ”Jag känner att jag inte slarvar medmin hälsa…” (Informant 7).

Tandborstningen bidrar till en känsla av ökat självförtroende, när de äldre har borstat tänderna eller fått hjälp med tandborstningen. Detta anser författaren vara en del av välbefinnandet. Ökat självförtroende bidrar till en ökad lust att delta i sociala aktiviteter.

”Jag vet att jag är reni munnen då kan man åka och dricka kaffe och äta smörgås…”

(Informant 9), ”… man kan stå närmare… (Informant 4). ”Jag var väldigt noga med att

inte lukta illa… för det kan hända att man skapussa någon… (Informant 10), ”Härligt, när man ska kyssa någon flicka” (Informant 5).

Att få hjälp med tandborstningen ger välbefinnande även genom att informanterna får uppmärksamhet från personalen. ”Det är bara skoj att någon kommer in och hjälper…” (Informant 4), ”Många hjälper mig/…/de (personalen) har tid…” (Informant 1). Det som här är viktigt, är att personalen är medveten om, den positiva inverkan som hjälp med tandborstningen innebär.

Att acceptera ett behov av hjälp med tandborstning, gör det lättare att ta emot den hjälpen. Tandborstningshjälp ger en positiv upplevelse och ökar välbefinnandet. ”Till en

början med så tyckte jag att det var obehagligt/…/då tyckte jag att det var hemskt/…/nu ser jag nog mera positiv än när jag var yngre/…/ nu är jag van vid det.” (Informant 10), ”Nu var det roligt…” (Informant 2), ”… de hjälper mig… och det är jag glad för… det behövs inte påminna… de kommer alltid och sköter mina tänder” (Informant 5).

Att bli respekterad

Känslan av att uppleva sig respekterad kan uppnås på olika sätt. Det är genom att personalen ger möjlighet för den som behöver hjälp att uttala sina behov, så att de äldre själv får bestämma, att man respekterar de äldres åsikter samt har ett positivt

förhållningssätt. ”Jag säger till om jag vill att de ska göra..." (Informant 10),

”… att de tar emot mitt meddelande så att det går bra…” (Informant 9),

17

göra efter mina order så det blir rätt…” (Informant 7). ”Jag måste lita på den

personen... att han gör den sak som jag vill att han ska göra utan att jag ska säga något emot (Informant 9).

Att inte få sina åsikter respekterade leder till negativa känslor. Detta kan även inträffa om någon som hjälper till, gör det på annat sätt än man är van vid, ”Det uppskattar jag

inte…” (Informant 8).

Att uppleva tillgängligheten av hjälp och att personalen iakttar god hygien när de utför hjälpen, för att förhindra spridning av bakterier som kan ha negativ påverkan på hälsan, bidrar också till upplevelsen av trygghet.

”Jag påminner inte alls om någonting, det behovs inte att påminna kommer alltid och sköter mina tänder… de är så noga med mina tänder…” (Informant 5),

”Det är bara bra… man vet inte vad de har gjort tidigare i köket… så man har ingen extra bakterier i munnen, utan det är rent…” (Informant 7).

Resultatet visar också att de förhållningssätt som personalen har kan ge negativa

upplevelser hos den som är i behov av att få hjälp. ”(personal) på något sätt visar genom

ansiktets rörelser… att de inte tycker om det … visar tydligt att de tycker att det är otrevligt (att hjälpa med tandborstning)… man skäms fortfarande … det är

nog tillräckligt att skämmas själv…” (Informant 10).

Sorg över förlorad förmåga

Försvarsmekanismer som förnekelse/stolthet uttalas av informanter som får

tandborstningshjälp. ”Jag skulle aldrig få hjälp, jag vet själv hur man borstar dem…” (Informant 4). ”Det behövs inte, jag klarar det…” (Informant 6).

Missnöje eller besvikelse upplever informanterna ibland med sig själva och vänder sig då mot personal som hjälper dem. ”… liksom jag inte kan göra själv…” (Informant 9),

”Jag trivs inte med migsjälv/…/Jag skulle äta bättre med naturliga, jag skulle kunna tugga maten bättre…” (Informant 10).

Detta visar hur känslig frågan om informanternas stolthet är och personalens förmåga att kunna erbjuda och ge hjälp på ett sådant sätt att det inte sårar de äldres stolthet är oerhört viktig. De äldre bör få uppleva tillfredsställelsen i att bibehålla sin fräschhet i munhålan, trots att förmågan att klara det själv är förlorad.

Upplevelse av obehag visar när informanterna upplever att personalen är otillräcklig.

”De är villiga men inte tillräcklig utbildade… de tar inte hänsyn till att jag är skadad…”

(Informant 8). Dessutom visar resultatet att vissa informanter inte bryr sig alls. ”Spelar

ingen roll tycker jag…” (Informant 8). ”Nej, jag bryr inte om det…” (Informant 5). Detta

kan tolkas som uppgivenhet och sorg över förlorad förmåga. Här är det viktigt för personalen att försöka finna ett sätt att få dessa informanter att bryta negativa mönster. Sorg över förlorad förmåga kan leda till negativ inverkan på den äldres sociala aktiviteter och sprider sig lätt till övriga informanter.

Som ett bifynd fick författaren information om tandproteser, hur tandlöshet och hygien av tandproteser påverkar äldres upplevelser.

DISKUSSION

Diskussionen är uppdelad i metod-, respektive resultatdiskussion. I metoddelen tar författaren upp metod och de problem som uppstod under arbetets gång, och i resultatdelen diskuteras och sammanfattas resultat.

18

Metoddiskussion

Författaren ansåg att den kvalitativa studien var den bästa metoden som passade för denna studie om äldres upplevelser vid hjälp med munhygien. Fördelarna med detta var att författaren fick information direkt från informanterna.

Trovärdigheten uppnådde författaren genom valet av informanter. Målet var att ha minst sex och maximum tio informanter. Författaren och hennes kollega intervjuade totalt nio informanter. I början fanns det 11 informanter - både män och kvinnor, men senare exkluderades två kvinnliga informanter på grund av att de svarade nej på den initiala frågan – ”Har du fått hjälp med munhygienen?” Målet var att ha informanter som får hjälp med munhygien och som själva har upplevt att få tandborstningshjälp från

personalen. På grund av en ojämn fördelning mellan könen blev det inte möjligt att skilja på resultaten mellan män och kvinnor. Därför bestämde författaren sig för att använda sig avgenerella upplevelser från båda könen.

Frågorna från intervjuguiden ställdes utan inbördes ordning och var anpassade till ämnet informanterna talade om. Till dem som hade svårigheter att tala ställdes ibland slutna frågor. Slutna frågor ställdes två gånger för att säkerställa att informanterna hade förstått frågan och att han/hon gav samma svar trots att frågan omformulerades.

Alla intervjuer spelades in på band, transkriberades och kontrollerades. Nackdelarna med denna datainsamlingsmetod var att informanterna är äldre personer som har problem med kommunikation. På grund av att några informanter talade med mycket låg röst, beroende på ålder eller sjukdom, så fanns det svårigheter att transkribera intervjuerna.

Informanterna frågade om när de inte förstod frågan. Frågorna repeterades då genom att läsa frågan från intervjuguiden ytterligare en gång.

Transkriberingen tog mycket tid i den här studien. Några intervjuer var tvungna att göras om, för att kunna få tydligare svar på frågorna. Det andra intervjutillfället var också intressant på grund av att informanterna hade tid att fundera över de frågor som ställdes i första intervjun. Nästan samma frågor ställdes vid andra intervjun. Det fanns kontinuitet i svaren trots att mellanrummet mellan första och andra intervjun var mer än två veckor. Detta visar att det finns en stabilitet i de data som har blivit insamlade, som är viktig för trovärdigheten av studien (Polit m fl, 2001).

Fördelen med den andra intervjun var att informanterna visade mer öppenhet och

berättade mera. Författaren fick också bättre ljud på den inspelade intervjun och det blev lättare att transkribera. Svarskategorierna kommer ursprungligen från det insamlade datamaterialet från intervjuerna och trovärdigheten hos citaten kan bekräftas genom originalmaterialet på banden med inspelade intervjuer och transkriberingen av intervjuerna. Till detta material har författaren gått tillbaka många gånger för att garantera citatens trovärdighet och minska risken för förändring av innehållet.

Resultatdiskussion

Syftet med denna empiriska studie var att skaffa information om äldres upplevelser vid hjälp av munhygien/tandborstning. Analysen resulterade i tre kategorier som redovisar äldres upplevelser – välbefinnande, att känna sig respekterad och sorg över förlorad förmåga.

19

Hjälp med munvård identifierades genom att frågor ställdes till informanterna om vilken hjälp de fick när det gällde tandborstningen. Anledningen var att kunna beskriva den definition av hjälp med munvård som gäller i den här studien. Informanterna blev också tillfrågade om vilket antal gånger de borstar tänderna per dag, för att kunna veta hur många gånger de fick hjälp med munhygienen. Detta i sin tur visade frekvensen av hjälp som de äldre blev utsatta för, i den munvårdssituation som utlöste upplevelser av olika slag.

Resultatet visade att tandborstningsfrekvensen varierade individuellt mellan 1-5 ggr per dag och i genomsnitt 2 gånger per dag. I Hugoson m fl (2002) tvärsnittsstudie, utförd under en 30-års period från 1973 -2003, visas att frekvensen av tandborstning har ökat. Enligt Hugoson (a a) borstar fler än 90 % av individerna tänderna en eller två gånger per dag.

Välbefinnande

Att tillgodose behovet av att borsta tänderna ger individer en positiv upplevelse och när de får hjälp med munhygienen ökar välbefinnandet. Detta uppkommer genom fysiska och psykiska känslor. Vid positiva känslor uppnås upplevelsen av välbefinnande. Förmåga att kunna influera och medverka d.v.s. delaktighet i tandborstningen ger äldre välbefinnande. Genom att samarbeta med personalen för att få tänderna borstade uppnås en känsla av att vara ren i munnen och en förmåga att kunna ta hand om sig själv d.v.s. bevarad förmåga. Med detta ökar självförtroendet, de äldre uppskattar uppmärksamheten och accepterar sitt behov av hjälp. Kristoffersen (1998b) hävdar att beroende oftast skapar positiva

upplevelser. Som informant 5 utrycker ” … de hjälper mig… och det är jag glad för…

det behövs inte påminna… de kommer alltid och sköter mina tänder.”

Det visar sig att äldre personer har olika anledningar till varför de borstar tänderna och varför de tar emot hjälp med tandborstning. Äldre känner att de är ansvariga för sin hälsa i syfte att förebygga ohälsa och undvika tandlöshet. ”Den (tandborstning) är mycket

viktig, jag vill inte ha löständer för tidigt…” Kristoffersen (1998a) påstår att det man

värdesätter, motiverar och styr människans handlingar och attityder. I studien av Hugoson m fl (2002) visas att 90 procent av de äldre är villiga att spendera mer tid och pengar för att behålla egna tänder och bibehålla välbefinnandet.

Att bli respekterad

Att uppleva respekt för önskemål angående munhygien kan uppnås på olika sätt. Denna studie visar att känslan av respekt uppnås genom att personalen tillåter den som behöver, hjälp att uttala sina behov, hjälp att få bestämma, respekterar de äldres åsikter samt har ett positivt förhållningssätt. Att få sina behov beaktade ger äldre en positiv upplevelse av att ta emot hjälp. Detta till skillnad från studien Wårdh et al (1997) som visade att

patienternas själbestämmande var en av de vanligaste orsakerna till att patienten inte fick hjälp med munhygien.

Upplevelsen av att personalen har en god hygien, använder handskar och behandlar tandborstningsartiklar på ett hygieniskt sätt, visar att det ger äldre upplevelsen av respekt. Detta kan också kopplas till informantens självrespekt som innebär en värdering som individen har om sig själv, antingen kompetensmässigt eller om sitt eget

värde (Kristoffersen, 1998 b). Äldres ökade kunskap om bakterier och förhindran av spridning av bakterier, som kan ge en negativ påverkan på hälsan, ger positiv acceptans av att personalen använder handskar. En av orsakerna till att informanterna upplevde

20

obehag var personalens brist på utbildning. Det visar att utbildning och kompetens samt personalens vilja inverkar på en god omvårdnad och tillfredställelse. ”De är villiga men

inte tillräcklig utbildade… de tar inte hänsyn till att jag är skadad…” (Informant 8).

Sorg över förlorad förmåga

Hur äldre ser på sin självbild samt personalens förhållningssätt när de utför hjälpen, är faktorer som kan leda till sorg över förlorad förmåga. När individen förlorar förmågor eller möjligheter att vara självständig, kan det upplevas som ett stort hot mot individens identitet (Kristoffersen, 1998 b). Försvaret är ett skydd mot en alltför stor känslomässig påfrestning (Josephson, 2001). Försvarsmekanismer som förnekelse eller stolthet uppkommer hos informanter som får hjälp med tandborstning. ”Det behovs inte, jag

klarar det…”( Informant 6). Vissa informanter bryr sig inte alls. ”Nej, jag bryr inte om det…” (Informant 5). Hugoson m fl (2002) hävdar att en stressig livsstil, negativa

livshändelsereller sorg leder till en ökad risk för sjukdom orsakad av infektion som kan inkludera parodontit. Studien visar att äldre individers förmåga att klara av stressstimuli (coping behavior) kan spela en viktig roll vid utvecklingen av parodontit.

Fem (5st) av informanterna får hjälp med borstning av proteserna. Trots att författaren inte inkluderar frågan om typer av proteser i intervjun, har en informant berättat att han har hel protes och någon visade att han bär delprotes. Med detta kan man konstatera att informanterna har drabbats av tandlöshet. Tandlöshet påverkar utseendet (Ahlborg m fl, 1994). När utseendet förändras – förändras självbilden (Valand, 2004) och bidrar till sorg över förlorad förmåga. På grund av att en informant blev tandlös vid 20 års ålder har han berättat: ”Jag har lärt mig förut att inte visa mina känslor…” (Informant 10). Tandlöshet är konsekvens av bristen på munhygien. Studien visar hur det påverkar äldres

självförtroende. Mc Keown (2003) har i sin studie konstaterat, att dålig andedräkt spelar en stor roll för individens självbild, självförtroende och sociala samspel. I denna studie visade det sig att även äldre upplever ökat självförtroende när de har en god munhygien samt får hjälp att upprätthålla denna.

Det finns informanter som visar tydlig sorg över förlorad förmåga, ”Jag skulle äta bättre

med naturliga, jag skulle kunna tugga maten bättre…” (Informant 10). Detta uttryck

förstärker påståendet att tandlöshet kan begränsa intaget av mat. Författaren anknyter detta svar till Marshall m fl (2002) slutsats, att en dålig oral hälsa begränsar matens variation. Larsson och Rundgren (2003) hävdar att tuggning och möjlighet att kunna äta all slags mat bidrar till en hög livskvalitet. Patel m fl (2007) hävdar också att de äldre som har förlorat sina tänder inte bara har begränsade valmöjligheter av mat på grund av tuggproblem, utan också skäms och har nedsatt självförtroende. Detta leder också till begränsning av social interaktion och kommunikation.

Ansiktet är vårt viktigaste icke verbala uttrycksmedel vid kommunikation (Kristoffersen 1998 b). Det visar sig också att personalens förhållningssätt kan ge negativa upplevelser hos den som är i behov av att få hjälp och på så sätt öka sorgen över förlorad förmåga,. ”… (personal) på något sätt visar genom ansiskts rörelser/…/ att de inte tycker om det /…/visar tydligt att de tycker att det är otrevligt (att hjälpa med tandborstning) /…/ man

skäms fortfarande /…/det är nog… tillräckligt att skämmas själv…” (Informant 10).

Detta resultat förstärks i påståendet om de äldres bedömning av personalens reaktion när personalen hjälper dem, vilket kan leda till upplevelser om äldres mått på hur personal värderar dem. Måttet påverkar deras känslor antingen positivt eller negativt.

21

Slutsatser

I denna studie har informanter intervjuats som kan tala och säga vad de upplever och tänker. Men författaren tänker också på dem som inte kan tala - med stor förståelse för att de lider mycket mer, inte bara på grund av sin sjukdom men också på grund av

hjälplösheten och av att inte kunna utrycka känslor i ord som individer som hjälper dem kan höra. Därför berör också resultaten andra yrkeskategorier som tillhör teamet som utför omvårdnaden av patienter.

Området som jag har studerat visar sig vara lämpligt för vidare forskning. Munnen är viktig både för korrekt intag (bearbetning) av föda samt för kommunikation, där tänderna spelar en viktig roll.

Det visade sig att en god munhygien ger ett större välbefinnande. Trots att antalet informanter var begränsat så kan tendensen i slutsatserna antas gälla för befolkningen i sin helhet. Det skulle vara intressant med fler studier och med större antal informanter av olika kön, för att kunna bekräfta detta.

Slutsatserna utifrån studien är att:

- Äldre värdesätter munvård och de upplever både fysiskt och psykiskt välbefinnande när de har borstat tänderna och när någon hjälper dem med munhygienen. Ökad kunskap hos äldre om munhygiens betydelse på hälsan leder till ökad acceptans av hjälp med

tandborstningen.

- Personalens positiva förhållningssätt, respekt och hygien leder till en positiv upplevelse när de behövande får hjälp med tandborstning. Ett negativt sätt att utföra hjälp med munhygienen, kan leda till skamkänslor hos äldre vilket intensifierar sorgen över förlorad förmåga.

FRAMTIDA FORSKNING

Utbildningsprogram om oral hälsa har påverkat attityder till oral hälsa (Paulsson, 2002). Ökad kunskap är en av de faktorer som bidrar till en positiv syn och attityd av de som utför munhygien/tandborstningshjälp hos patienter (Wårdh, 1997). Denna studie visar att ökad kunskap ger en ökad acceptans och en positiv upplevelse hos äldre som får hjälp med munhygien/tandborstning.

Författaren menar att sjuksköterskans kunskap om munvård ökas, genom att man

inkluderar ämnet i sjuksköterskeutbildningen. Författaren föreslår också att utbildningen borde ha en tandläkare eller en tandsköterska som experter inom området, som föreläsare. Det är de som har träffat patienterna och har sett allvarliga konsekvenser av bristen på munhygien och kan berätta, ge mer kunskap samt råd om förebyggande åtgärder, hjälpmedel och valet av tandborstningsartiklar. Författaren tror att denna yrkeskategori, som arbetat inom tandvården under många år, kan dela med sig av den teknik och det rätta förhållningssätt som kan hjälpa patienten. Författaren antar att när sjuksköterskan har fått kunskap, har praktiska färdigheter och rätt hjälpmedel så får man ökat förtroende samt en positiv syn och attityd till att hjälpa patienter med munhygien. Detta kan

22 munhygienen.

På grund av en kontinuerlig utveckling av teknologin och tillgänglighet av kunskap, har varje generation olika syn och värderingar. Därför uppmanar författaren inte bara

sjuksköterskestudenter utan också andra yrkeskategorier som sjukgymnaster, som jobbar med ergonomi och arbetsterapeuter, som ansvarar för hjälpmedel, att delta och samarbeta med tandläkare och tandsköterskor för att forska kring ovanstående frågor. Fler

hjälpmedel och insatser behövs, som kan underlätta livet hos de äldre, så att deras välbefinnande ökar.

Många chefer på äldreboenden erbjuder sin personal att delta i olika kurser, bl a som leds av tandhygienister. Det skulle vara intressant att jämföra munstatus hos äldre som får hjälp av speciell utbildad personal (som gäller munvård) och de äldre som får hjälp av allmän utbildad vårdpersonal.

REFERENSER

Abnet, C m fl (2005) Tooth loss is associated with increased risk of total death And death from upper gastrointestinal cancer, hearth diseases, and stroke in a Chinese population-based cohort. International Journal

of Epidemiology 2005;34:467-474.

Adolfsson, R m fl (1998) Demens sjukdomar och äldre psykiatri. Stockholm: Förlaget Hagman (s.190-195)

Ahlborg, B m fl (1994) Munhälsa på äldre dagar. Handbok

för vårdpersonal. Falköping : Ana Förlag HB

Almås, H m fl red (2002) Smärta I: Almås H (red) Klinisk omvårdnad del 1. Stockholm: Liber AB

Arvidsson, L (2007) Intervju- tandhygienist UMAS Tandvård

Bauroth, K m fl (2003) The efficacy of an essential oil antiseptic mouthrinse vs. dental floss in controlling interproximal gingivitis. Acomprative study. JADA, Vol.134, March 2003; 359-365

Bjålie, J med fl (1998) Människo- kroppen. Fysiologi och anatomi. Stockholm: Liber AB

Burnard, P (1991) A method of analysing interview transcripts in qualitative research. Nurse Education Today 11:461-466

Carnevali, D (1996) Handbok i omvårdnadsdiagnostik.: Stockholm: Liber AB

Crawford EC (1991) The face – an orthodontic perspective. Aust Orthod J. Mar;12 (1):13-22

23

Cuadra, C (2005) Tandhygienisters arbete med patienter i ett mångkulturellt

samhälle- en studie av migrationsrelaterade frågeställningar och samtal. IMER och Odontologiska Fakulteten, Malmö Högskola: Malmö.

Danser, M m fl (2003) Tongue coating and tongue brushing: a literature review.

Int J Dent Hygiene 1, 2003; 151-158.

Degler, M (2004) Health care of the older people. I Smeltzer & Bare (Eds) Bunner & Suddarth’s Textbook of medical-surgical nursing. (10th edition) Philadelphia,Pa: Lippincott Williams & Wilkins

Eli, I m fl (2001) At first glance: social meanings of dental

appearance. J Public Health Dent. Summer; 61 (3): 150-4.

Graneheim, U, Lundman, B (2004) Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness.

Nurse Education Today 24:105-112

Grevér Sjölander, AC (1998) Tand- och munvård. Stockholm: Liber AB

Handbok för hälso-och sjukvård (2006)

http://www.sjukvardsradgivningen.se/handboken/06_article.asp?CategoryId= 2811&ParentId=2805&ChapterId=2811&Preview=&From=MENU&sString= munvård

Hansson Scherman, M. (2001) Sjukdomars olika innebörder I: Klang Söderkvist,B (red) Patientundervisning. Lund: Studentlitteratur

Hugoson, A m fl (2006a) Effekt av olika munhälsovårdsprogram på unga vuxna en longitudinell utvärdering av kunskaper och beteende inkl. kostandsaspekter. Swedish Dental Journal Vol. 27 Issue3 : 115-30

Hugoson, A m fl (2006b) Oral health of individuals aged 3-80 years in Jönköping, Sweden during 30 years (1973-2003). SwedDent J Vol. 29

Issue 4 : 125-138

Ikebe, K m fl (2004) Association of bite force with ageing and occlusal support in older adults. Journal of Dentistry 33, 131-137.

Josephson, U (2001) Samtalsmetodik. I: Klang Söderkvist, B (red) Patientundervisning. Lund: Studentlitteratur

Karhunen, V m fl (2006 ) Radiographic assessment of dental health in middle- aged men following sudden cardiac death. J Dent Res 85(1):89-93

Kressin, N m fl (2003) Increased preventive practices lead to greater tooth retention. J Dent Res 82(3):223-227.

24

Kristoffersen, NJ red. (1998b) Allmän omvårdnad. Stockholm: Liber AB

Kumar, P, Clark, M (2002) Clinical medicine 5th edition. Edinburg : Saunders

Larsson, M och Rundgren, Å (2003) Geriatriska sjukdomar. (2 uppl) Lund: Studentlitteratur.

Legon, J (2003) Toothbrush trounces car as top invention

http://www.cnn.com/2003/TECH/ptech/01/22/toothbrush.king/index.ht ml<20070225

Marquis, B, Huston, C (2006) Leadership roles and management functions in

nurising. Theory and application.5th edition. Philadelphia,PA: Lippincott Williams & Wilkins

Marshall, T m fl (2003) Oral health, nutrient intake and dietary quality in the very old. JADA.Vol.133 October 2002; 1369-1379.

McKeown, L (2003) Social relations and breath odour. Int j Dent Hygiene 1, 2003; 213-217.

Nordenram G, Nordström G (2000) Äldretandvård. Stockholm : Förlagshuset Gothia AB

Polit, D m fl (2001) Nursing research, methods,appraisal and utilisation 5th edition. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins

Recolons, M m fl (2006 ) Buccodental health and oral mucositis. Clinical study in Patients with haematological diseases. Med Oral Patol Oral Cir

Bucal 2006;11:E497-502.

Richards, W m fl (2005) Reasons for tooth extraction in four general dental practices in South Wales. British Dental Journal 2005; 198: 275-278.

SCB (2006) Statistisk årsbok för Sverige 2006. Årgång 92/volume 92

Socialstyrelsen (2006) Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska.

Artikelnr 2005-105-1. www.socialstyrelsen.se

Tanaka, M m fl (2003) Reliability of clinical parameters for predicting the outcome of oral malodor treatment. J Dent Res 82 (7):518-522

The Authors Journal Compilation (2006) Oral health of people with dementia. Gerodontology 23 (supp.1):3-32

The History of Toothpaste and Toothbrushes (2004), Guide ID: A2818686 (Edited) Created: 20th July 2004 >

http://www.bbc.co.uk/dna/h2g2/A2818686< 2007-02-12

25

Van der Geld PA,Van Waas MA (2003) The smile line, a litterature search. Ned Tijdschr Tandheelkd. Sep;110(9):350.4

Valand, E, Fodstad, G (2004) Generell onkologisk omvårdnad I: Almås, H (red) Klinisk omvårdnad del 1. Stockholm: Liber AB

Wårdh,I, Andersson,L,Sörensen, S (1997) Staff atitudes to oral health care. A comparative study of registered nurses, nursing assistants and home care aides.Gerontology. 14, (1) p. 28-32

Öhrn, K, Andersson,P (red.) (2006) Munvård inom vård och omsorg.