Fysioterapeutstudenters upplevda stress under sin studietid och trygghet inför kommande yrkesliv : En enkätstudie

(1)

kommande yrkesliv:

En enkätstudie

Eric Gustavsson

Jonathan Harley

Fysioterapeut 2018

Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap

(2)

och hjärnan behöver för att kunna hantera olika utmanande eller hotfulla situationer. Många studier i dagsläget visar på att studenter är en grupp som generellt lider utav mycket stress. Att ha höga stressnivåer över en lång period kan ha en negativ påverkan på både den fysiska och psykiska hälsan. En framträdande grupp individer som ofta är utsatt för stress är

universitetsstudenter. En grupp studenter vars stress är lite forskat om är

fysioterapeutstudenter. Till författarna av denna studies kännedom finns inga tidigare uppföljningsstudier på stressupplevelse gjord. Syfte:Syftet med studien var att undersöka den upplevda stressen under studietiden och tryggheten inför kommande yrkesliv hos fysioterapeutstudenter på Luleå tekniska universitet.. Metod: Samtliga studenter på

fysioterapiprogrammet på Luleå tekniska universitet blev erbjudna att delta i en webbenkät som de fick tillgång till på mailen. 184 studenter fick tillgång till enkäten, av dem svarade 86 vilket ger en svarsfrekvens på 46.7%. Resultat: Av de 86 respondenterna svarade 72 stycken (83,3%), att de upplever stress. Av de 72 studenterna som upplevde stress var majoriteten kvinnor. 66.2% av studenterna var oroade över att inte kunna tillgodogöra sig kunskapen de lärt sig i framtida yrke. En majoritet av studenterna upplevde att inlärningen blev påverkad av en hög studiebelastning. Termin fem och sex var de mest osäkra inför kommande arbete. Konklusion: Fysioterapeutstudenter i majoritet upplevde stress. Det var en tydlig

könsskillnad, kvinnliga studenter upplevde mer stress än de manliga. Den mest framträdande orsaken till stress var att inte kunna tillgodogöra sig kunskapen de har lärt sig inför

kommande yrke och att många studenter inte kände sig trygga inför kommande arbete. En stor mängd kvinnliga studenter upplevde att deras inlärningsförmåga påverkades negativt av en hög studiebelastning.

(3)

Bakgrund

Stress är vanligt förekommande hos människor, det är en naturlig del av livet. I

små doser är stress oftast ofarligt (Vgregion.se, 2017). Ibland är det även en nödvändig reaktion från kroppen och hjärnan att bli stressad för att hantera situationer som kan vara hotfulla eller utmaningar som är komplicerade. Problemet med stress är när det blir långvarigt och med en hög intensitet som ej låter personen vila. En långvarig stressreaktion med icke adekvat återhämtning mellan varven kan påverka en individ med negativa symtom, både fysiskt och psykiskt i form av exempelvis kronisk trötthet, nedsatt kognitiv förmåga, diffusa muskelsmärtor, diabetes och kronisk smärta (Danielsson et al., 2012; Schneiderman, Ironson and Siegel, 2005; Vgregion.se, 2017). En stressor kan definieras som något som gör att individen känner sig uppe i varv, igång, stressad (Vgregion.se, 2017). Vardagligt sker det när individen känner att dess resurser inte räcker till utifrån kraven som ställs. Om stressen skulle finnas under längre tid finns ofta stressorer inom jobbet, som en hög arbetsbelastning samt privat, exempelvis om individen har ekonomiska problem eller en sjuk familjemedlem. Ibland kan stressen inom en del av livet vara tillräckligt stor för att orsaka stressrelaterade symtom (Danielsson et al., 2012; Schneiderman, Ironson and Siegel, 2005; Vgregion.se, 2017). Fink, (2010) skriver att en stressor varierar beroende på individ och sammanhang. En affärsman som har konstant press på sig att göra bra affärer, en atlet under ett sprintlopp eller en student som måste koncentrera sig och prestera på en tentamen för att få gå ut på praktik. Individerna och anledningen till stress är olika, men de får ett stereotypiskt mönster av biokemiska, funktionella och strukturella förändringar för att kunna hantera situationen de är i. Det spelar ingen roll om personen får besked som tillbringar extrem lycka, eller extrem ledsamhet, reaktionen i kroppen kommer se likadan ut då det är en ospecificerad efterfrågan för anpassning till en ny situation. Enligt (Schneiderman, Ironson and Siegel, 2005) har även forskning visat att människor med kronisk stress oftare har en högre konsumtion av cigaretter och alkohol för att sänka stressen. De har även sett att stress ofta orsakar sömnsvårigheter. Alla de här faktorerna är något som är negativt för hälsan.

En grupp människor som ofta rapporterats vara utsatt för stress är universitetsstudenter. American College Health Association's National College Health Assessment fann år 2015 att 42,8% av alla undersökta studenter upplevde mer än medelmåttig stress och att 10,7% av studenterna ansåg sig vara under väldigt mycket stress. Utöver detta upplevde många (76%) att de kände sig överväldigad av allt de behövde göra. (Acha-ncha.org, 2018)

(4)

Bayram och Bigel gjorde (2008) en studie om depression, ångest och stress på 1617 studenter på Uludag University i Bursa, Turkiet. De fann att 27.1% upplever depression, 47.1%

upplever ångest och 27% upplever sig stressade från en måttlig till svår grad. De fann även att 8.1% upplevde svår till extremt svår depression, 20.8% upplevde svår till extremt svår ångest och 6.9% upplevde svår till extremt svår stress (Bayram and Bilgel, 2008).

Stress hos fysioterapeuterstudenter (FTS) är ett ämne mindre forskat om. En studie jämförde upplevd stress hos FTS hos Göteborgs universitet med studenter från ett universitet i

Nederländerna. Enligt en tre gradig skala med följdordning mild, måttlig och allvarlig stress visade studien att bland studenter i Nederländerna var det ett större antal som upplevde mild stress (43,9%) än i Göteborg (13,7%). Resonemanget bakom detta var att Nederländernas FTS läser ett extra år på sin utbildning (totalt fyra år) och då har mera tid på sig att lära sig det de ska och i och med det mindre press under studietiden (Hodselmans et al., 2017). I en annan studie utfört på Riphah univerisity, Pakistan, deltog 231 FTS där resultaten visade att 203 studenter (88%) kände någon form av stress under sin utbildning. Av alla deltagare i studien visade det sig att 97 (42%) kände mild stress, 92 (40%) var någorlunda stressade och 14 (6%) var allvarligt stressade, endast 28 (12%) av alla inkluderade deltagare sa sig sakna stressymtom (Sabih, Siddiqui and Baber, 2013). Ännu en studie som undersökte FTS upplevda stress och stressorer jämförde FTS på universitet i Lund (Sverige) Melbourne (Australien) och Ariel (Israel). Percieved Stress Scale (där maxpoäng var 40) användes och gav ett med medelvärde på 13,5 poäng i Ariel, 17,3 i Melbourne och 19,0 i Lund. Den

främsta orsaken till stress bland alla universitet var den akademiska faktorn. Vad denna exakt innebär (praktiska eller teoretiska examinationer exempelvis) redovisas ej (Jacob et al., 2012). Judd et al (2016) undersökte den upplevda stressen hos FTS under simulering av ett patientmöte och sedan även under ett verkligt patientmöte. Ökad stress sågs under båda tillfällen, nästan identiska, dock sågs viss ökad stress under simuleringstillfällen än under det verkliga patientmötet. Författarna menar att ett tillvägagångssätt kan vara att utsätta studenter för lugna simuleringar som träning innan verklig VFU (Judd et al., 2016).

En rapport från AFA försäkring (AFA Försäkring, 2018) visade att psykiska sjukdomar stod för 46% av alla kvinnors långvariga sjukfrånvaro och 41% av männens. Detta gällde

sysselsatta människor i kommun och landstingssektorn. “Reaktioner på svår stress” var den mest förekommande orsaken till insjuknande och utgjorde 55% av alla kvinnors psykiska diagnoser och 44% av männens. Med tanke på det ser vi det viktigt att vårdgivarna vet hur de

(5)

ska bemöta och arbeta med de människor om de söker hjälp från vården. Genom att kartlägga studenternas stress och att lära dem mer om att hantera stress under utbildningen, leder det förhoppningsvis till en bättre vårdgivning åt personer som lider av stress. Därtill om FTS utsätts för stress under sina studier och kan lära sig hantera det kan de förhoppningsvis även hantera stressiga situationer inom arbetet och framtiden. De kan använda sig av egna

erfarenheter för att lära patienterna olika coping-strategier. Några coping-strategier kan vara aktiv feedback om hur rehabiliteringen går för patienten och aktiv coping där patienten aktivt försöker överkomma stressen eller stressorn genom att exempelvis fokusera på något annat (Moffat et al., 2004). Om FTS är alltför stressade och inte kan hantera det är det viktigt att veta då det kan återspegla sig i framtiden, att de blir alldeles för stressade och till slut måste sjukskriva sig på grund av psykisk ohälsa. Tidigare forskning visar att vårdyrken har många sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa (AFA Försäkring, 2018). Målet med den här studien är att få en inblick om FTS på LTU upplever sig stressade och i så fall hur de hanterar stressen samt hur de känner inför framtida arbete.

Syfte

Syftet med studien var att undersöka den upplevda stressen under studietiden och tryggheten inför kommande yrkesliv hos fysioterapeutstudenter på Luleå tekniska universitet.

Frågeställningar:

1. Hur stressade känner sig fysioterapeutstudenter på Luleå tekniska universitet? 2. Vilka faktorer bidrar till stress hos fysioterapeutstudenterna?

3. Känner fysioterapeutstudenterna att deras inlärning blir påverkad av studiebelastningen?

4. Hur trygga känner sig fysioterapeutstudenterna i varje termin inför kommande arbete som fysioterapeut?

5. Hur ser skillnaden ut mellan manliga och kvinnliga studenters upplevda stress under studietiden och tryggheten inför kommande yrkesliv?

Metod

För att besvara syftet genomfördes en kvantitativ tvärsnittsstudie då det är en enkel metod för att samla in information från en stor gruppundersökning (Olsson & Sörensen, 2008). En enkät som besvarade studiens frågeställningar användes (Bilaga 1; Larsson, M., & Örarbäck, U.

(6)

(2015). Enkäten skickades ut tillsammans med ett informationsbrev (Bilaga 2) som förklarade syftet med enkäten och innebörden av deltagande. Enkäten var tillgänglig för svar i en tre-veckors period samt att ett påminnelsebrev skickades ut efter en och två veckor, totalt 2 gånger (Bilaga 3). Data sammanställdes i Microsoft Excel 2010 och redovisades till sist i figurer och text i resultatet.

Urval

Till den här studien inkluderades samtliga fysioterapeutstudenter på Luleå tekniska universitet. Samtliga studenter fick en förfrågan att svara på enkäten genom ett mail. Alla mailadresser fick författarna tag i genom universitets hemsida där alla studenter registrerade på fysioterapeutprogrammet ses. Därefter skickades informationsbreven och länk till enkäten ut samtidigt i samma mejl till samtliga 184 FTS. Deltagandet i enkäten var frivillig fram tills deltagarna hade skickat in sina svar. För att svarspersonerna skulle inkluderas i studien skulle de vara fysioterapeutstudent vid Luleå tekniska universitet. Det förutsätts att alla studerande vid fysioterapiprogrammet har god förståelse för det svenska språket då majoriteten av undervisningen sker på svenska.

Delanalyser utifrån kön och termin

Män och kvinnor delades upp för att observera skillnaden mellan kön avseende

frågeställningarna ett, två och tre. Det gjordes för att få en bild över om det finns någon skillnad mellan könen i om de upplever stress. Terminerna delades upp i frågeställning fyra för möjligheten att se en skillnad i trygghet inför framtida arbete och i så fall hur skillnaden visar sig.

Etiska överväganden

Deltagande i studien var frivillig dock gick det ej att avbryta medverkan efter att man skickat in sina svar och tillgång till svaren till studierna fanns endast via inloggning till författarnas datorer och mailadress. De som deltog i studien behövde svara vilket kön de tillhör och vilken termin de läste. Vi frågade ej efter ålder då detta riskerade att identifiera svarspersoner med hög eller låg ålder. Resultatet redovisades med figurer och diagram som endast speglade svaren på gruppnivå. Information om vad studiens deltagande innebar gavs ut via mailet som formuläret skickades med. Vi såg inga betydande risker med denna studie för deltagarna då allt var och förblir konfidentiellt.

(7)

Resultat

Enkäten skickades ut till 184 fysioterapeutstudenter på Luleå Tekniska Universitet. Efter tre veckor hade 86 svar samlats in (svarsfrekvens 46%). Alla terminer består av ca 30 studenter, därför har termin 6 mera svar procentuellt än resterande och allra minst svar ser vi i de två lägsta terminerna, 1 och 2 (Figur 7). Av deltagarna var 48 st kvinnor och 37 st män. Insamlad data visar att en majoritet av fysioterapeutstudenter vid LTU upplevde stress i sin vardag (figur 1).

Figur 1: Deltagarnas svarsfördelning på påståendet “Jag upplever mig stressad”.

1: Stämmer inte alls. 2: Stämmer ganska dåligt. 3: Stämmer delvis. 4: Stämmer ganska bra. 5: Stämmer helt.

En majoritet av deltagarna har svarat att de upplever stress (Figur 1). Endast 14 (16,3%) anger sig ej uppleva stress. 50 (58%) instämmer att de upplever stress. 22 (25,5%) instämmer delvis att de upplever stress.

I Figur 2 ses att kvinnorna upplever stress i större utsträckning än männen. En majoritet av kvinnorna (75%) har svarat en fyra eller femma samtidigt som en majoritet av männen (64,9%) av männen svarade en etta, tvåa eller trea.

(8)

Figur 2: Män och kvinnors svar på påståendet “Jag upplever mig stressad.”

Figur 3 visar att kvinnor instämmer mer med att det upplevs stressande att läsa två kurser parallellt.

Figur 3:Män och kvinnors svar på påståendet “Jag upplever det stressande att läsa två kurser parallellt.” 1: Stämmer inte alls. 2: Stämmer ganska dåligt. 3: Stämmer delvis. 4: Stämmer ganska bra. 5: Stämmer helt. I figur 4 ett större antal kvinnor upplever att de praktiska kurserna är mer stressande än de teoretiska. Detta överensstämmer med tidigare figurer där fler kvinnor upplever stress än män.

(9)

Figur 4: Män och kvinnors svar på påståendet “Jag upplever de praktiska kurserna mer stressande än de teoretiska.”

1: Stämmer inte alls. 2: Stämmer ganska dåligt. 3: Stämmer delvis. 4: Stämmer ganska bra. 5: Stämmer helt. I figur 5 redovisas FTS orsaker till den upplevda stressen. Stressorn med flest antal svar från både män och kvinnor var “Oro att ej tillgodogöra sig den kunskap som krävs för yrket”.

Figur 5: Män och kvinnors svar på frågan “Vilka är de främsta orsakerna till din stress?”. En flervalsfråga. 1: Stämmer inte alls. 2: Stämmer ganska dåligt. 3: Stämmer delvis. 4: Stämmer ganska bra. 5: Stämmer helt.

Figur 6 redovisar i vilken utsträckning män och kvinnor tycker att deras inlärningsförmåga påverkas negativt av en hög studiebelastning. En majoritet av både män och kvinnor har svarat 3-5 vilket visar att de upplever att inlärningsförmågan påverkas negativt av en hög studiebelastning.

(10)

Figur 6: Män och kvinnors svar på påståendet “Jag upplever att min inlärningsförmåga påverkas negativt av för hög studiebelastning.”

1: Stämmer inte alls. 2: Stämmer ganska dåligt. 3: Stämmer delvis. 4: Stämmer ganska bra. 5: Stämmer helt. Figur 7 visar terminsfördelningen av enkätsvaren i studien. Termin sex hade flest svar utav alla terminer och termin två hade det lägsta antalet deltagare.

Figur 7: Skillnaden på den upplevda stressen mellan terminerna.

Figur 8 visar att ingen av de 31 deltagarna från terminerna ett till tre har svarat “Stämmer inte alls” på påståendet om de är trygga på att gå ut i arbete efter avslutade studier. Samtidigt har endast en från termin fem svarat “Stämmer ganska bra” och bara två deltagare från termin sex känner sig trygga inför kommande arbete.

(11)

Figur 8: De olika terminernas svar på påståendet “Jag känner mig trygg i att gå ut i arbete efter avslutade studier.”

Figur 9 visar jämförelsen mellan män och kvinnors upplevda trygghet i att gå ut i arbete efter studierna. Figuren visar att kvinnorna känner sig mest osäkra inför arbetet där 79% angett svarsalternativ 1-3. Männen hade en lägre frekvens på 1-3 med 60% av svaren där.

Figur 9. Jämförelse mellan män och kvinnor på påståendet “Jag känner mig trygg att gå ut i arbete efter avslutade studier”. 1: Stämmer inte alls. 2: Stämmer ganska dåligt. 3: Stämmer delvis. 4: Stämmer ganska bra. 5: Stämmer helt.

(12)

Resultatdiskussion

Vi ser att en majoritet av de manliga och kvinnliga fysioterapeutstudenterna upplever stress. Detta överensstämmer med vad Sabih (2013) fann med sin studie där en tydlig majoritet av FTS upplevde någon form av stress. I en annan studie fokuserad på emotionell utmattning fann författarna att fysioterapeutstudenters emotionella utmattning ökade under en termin (Balogun et al., 1999). Vi gick ut med enkäten i mitten på programmets läsperiod. I relation till tidigare forskning som visat att examinationer och tentamen varit en framträdande stressor hos fysioterapeutstudenter (Walsh et al., 2010; Jacob et al. 2012) kan vi anta att om vi gått ut med denna enkät närmare examinationsveckor (slutet på läsperioden) så hade vi sett mer upplevd stress hos deltagarna.

Larsson och Örarbäck (2015) belyser de två främsta orsakerna till deltagarnas stress. Dessa två var “Oro att ej tillgodogöra sig den kunskap som krävs för yrket” (63,3%) samt “För högt studietempo” (60,6%). I vår studie ser vi näst intill identiskt resultat till den förstnämnda stressorn (65,1%). Dock har vi endast 47,6% som svarat “För högt studietempo”. Att en sådan framträdande faktor har så många procentenheters skillnad påvisar att det upplevda studietempot har minskat de senaste tre åren. Vid granskning av utbildningsplanerna från 2015 och 2018 (Ltu.se, 2018) är de enda tydliga skillnaderna att Fysioterapi: Hälsofrämjande perspektiv från individ till samhälle (S0077H) har tagits bort i 2018. Samt att Fysioterapi: Fysisk träning och kapacitet (S0085H) har bytt namn samt kurskod till Fysioterapi: Fysisk kapacitet och träning (S0097H). Även om signifikanta skillnader kan ha gjorts i uppläggen för dessa kurser förklarar det ej varför vi ser sådana stora skillnader i upplevt studietempo över hela programmet då det inte finns skillnader i fler kurser inom fysioterapiprogrammet. En anledning till förändringen kan vara att lärarna har haft ytterligare några på på sig att förbättra lärandet, bli mer pedagogiska och få fram kunskapen till eleverna på ett annat sätt, så de inte upplever sig lika stressade nu som i 2015. En ytterligare orsak till skillnaden kan vara att fler kvinnor deltog i Larsson och Örarbäcks studie än vår. I figur 5 ser vi att många fler kvinnor än män upplever att studietempot är för högt. Hade 30 till kvinnor svarat på vår enkät så det blev mer likt Larsson och Örarbäcks svar hade mycket troligt procentantalet på “För högt studietempo” varit högre.

I relation till en tidigare studie gjord med mycket liknande frågeformulär på LTU (Larsson and Örarbäck 2015) ser vi att dem, precis som vi, påvisar att fler kvinnor upplever stress än

(13)

män. Däremot visar deras studie ett större procentantal av kvinnor som svarat “instämmer helt” på påståendet “Jag känner mig stressad” (Bilaga 1) jämfört med vår studie. I kontrast till detta har vi ett betydligt större procentantal som svarat “stämmer ganska bra” på samma fråga, hela 48% medan Larsson (2015) har 29,7% svarsantal. 64.8% (48st) av kvinnorna i Larsson och Örarbäcks studie svarade “Stämmer ganska bra” eller “Stämmer helt” på “Jag upplever mig stressad”. I vår studie var det dock 75% (36st) som svarade på samma sätt. Det här tyder på att de kvinnliga studenterna inte upplever någon signifikant skillnad i stress nu till skillnad på för tre år sedan.

I resultatet syns det tydligt att fler kvinnor upplever stress än männen, något som även ses i tidigare forskning (Frank and Cassady, 2005; Kafeel et al., 2018; Misra and Mckean, 2018). Orsakerna till detta är olika beroende på vad tidigare studier har riktat in sig på. Vi ser i vår undersökning att männen endast har majoritet i en stressor, oron att inte få jobb efter avslutade studier. Trots detta är det betydligt mer kvinnor än män som angett “oro att ej kunna tillgodogöra sig den kunskap som krävs för yrket”, “att hela tiden bli bedömd”,

“grupptryck (stressade kurskamrater)”, “för högt studietempo” och “för lite fritid”, som orsak till stressupplevelse. Det vi ser i vår studie är att männen är mer oroade över att inte få ett jobb efter avslutade studier medan kvinnorna är mycket mer oroade över att inte kunna tillgodogöra sig kunskapen de lär sig under sin studietid. Den tidigare forskning vi ser tar ej fram tydliga orsaker till varför detta är fallet (Hodselmans et al., 2017; Jacob et al 2012; Walsh 2010) vilket indikerar att mer forskning behövs kring detta område.

Sett i procent och antal har betydligt fler kvinnor upplevelsen att deras inlärningsförmåga påverkas negativt av en för hög studiebelastning. Inga kvinnor har svarat “Stämmer inte alls” på relaterad fråga medan 13,1% av männen har kryssat i det alternativet vilket vidare tyder på att de kvinnliga deltagarna upplever en större stress under sin studietid. En studie gjord på medicinstudenter i Sydafrika av Naidoo et al, (2014) visar att 60% av kvinnorna och 39% av männen ser hög belastning som en anledning till deras stress. Det stämmer väl överens med vår studie där kvinnorna hade en högre svarsfrekvens på att hög studiebelastning påverkar inlärningen. Även om Naidoo et al, (2014) inte undersökte om en hög studiebelastning påverkar inlärningen, vet vi att långvarig och hög stress påverkar den kognitiva funktionen negativt och därmed påverkas inlärningen (Danielsson et al., 2012; Schneiderman, Ironson and Siegel, 2005; Vgregion.se, 2017).

(14)

I resultatet ser vi en trend där desto mer studenterna närmar sig examen desto mer osäkra verkar de bli gällande hur trygga de känner sig för kommande arbete (Figur 8). Dock kan vi endast spekulera och diskutera kring detta pga av varierande (och främst lägre)

svarsfrekvensen i de lägre terminerna kontra termin sex (Figur 7). Vi kan dock ej veta exakt hur många studenter som finns i respektive termin då studenter som i förtid avslutat sin utbildning ännu kan ha kvar sin e-postaddress i e-mail listorna. Dessa listor endast kan nås via inloggning som personal eller student vid universitetet. Endast från termin fyra och uppåt har vissa deltagare svarat “Stämmer inte alls” på påståendet “Jag känner mig trygg i att gå ut i arbete efter avslutade studier” och endast två deltagare från termin två och tre respektive har svarat “stämmer ganska dåligt” på samma påstående. Majoriteten av deltagarna som är mer osäker än säker på sin förmåga att börja arbete som fysioterapeut är alltså från termin 4 och uppåt vilket antyder att desto längre deltagarna har kommit i sin utbildning desto mer osäker blir de för kommande arbete som fysioterapeut. Vad det beror på har vi just nu inget svar på och vi ser ingen tidigare forskning som undersökt detta. Det kan bero på att ju mer man lär sig, ju mer förstår man hur mycket man inte vet. Då färre studenter i termin ett och två har svarat på enkäten jämfört med de övriga terminerna är svaret inte helt rättvist. Det som är tydligt är dock att 20 av 26 deltagare från termin sex inte är helt trygga i att gå ut i arbete vilket är en väldigt hög siffra. Det hade varit spännande att se hur trygga de kände sig i arbetet efter ett år som yrkesverksamma fysioterapeuter för att få en inblick om de som inte var trygga inför arbete har ändrat sig. Figur 9 visar att de kvinnliga studenterna känner mig mindre trygga inför kommande arbete än männen. Kvinnorna upplever sig även mer stressade än männen. Det tyder på en korrelation mellan upplevd stress och trygghet inför kommande arbete, men mer forskning på ämnet behövs för ett tydligare resultat.

Metoddiskussion

Totalt fick vi en svarsfrekvens på 46%. För att få en högre svarsfrekvens hade vi kunnat gå ut till klasserna och personligen bett dem svara på enkäten. Vi valde att inte göra det då det var nära examinationsveckor och vi ville inte lägga mer press på studenterna än vad de redan hade. Det hade även varit ett etiskt problem då deltagarna kanske hade känt sig tvungna att delta i studien, även om det var helt frivillig. Enkäten är utformad på ett sätt som mäter studenternas upplevelser, frågorna är lättförståeliga och en pilotstudie gjordes av Larsson, M., & Örarbäck, U. (2015) för att säkerställa att deltagarna som ska svara på enkäten förstår den. Enkäten mäter inte specifikt hur stressade deltagarna är, utan den mäter om deltagarna

(15)

upplever sig stressade. Olsson och Sörensen (2011) skriver även att efter tio dagar kan en svarsfrekvens på 50-60% av de tillfrågade vara förväntat, samt att efter två eller tre påminnelser kan hela 90% svarsfrekvens vara förväntat. Det är något vi definitivt inte såg med vår studie då efter tre veckor, med två påminnelser, enbart fick en svarsfrekvens på ca 46%. Även om svarsfrekvensen var lägre än förväntat, är 46% tillräckligt för att få fram ett resultat vilket är viktigt då inte många studier är gjorda på det här ämnet. Anledningen till den relativt låga svarsfrekvensen kan vara att enkäten kom ut i mitten av en läsperiod, då alla terminer har skolarbete att fokusera på. Många enkäter från olika studenter som skriver sina examensarbeten blir även utskickade runt samma tidpunkt. En ytterligare faktor kan vara att FTS är så pass stressade att de inte känner att de har tid att svara på en lång enkät. Vår enkät som ska mäta den upplevda stressen kan själv bli en stressor för FTS, beroende när på terminen enkäten kommer. Det är en faktor som vi inte har ett konkret svar på, men är man väldigt stressad och man får en lång enkät att svara på är man kanske inte så benägen att göra det. Att enkäten bara mäter den upplevda stressen och inte mäter intensitet av stress är

enkätens största brist. Det hade varit mer intressant att veta mer exakt hur stressade

studenterna känner sig istället för hur stressade de upplever sig vara. Det hade även gett ett mer tydligt resultat på hur stressade studenterna är istället för att svara på ifall de upplever stress.

Det hade varit intressant att göra en jämförelse av samtliga frågeställningar i denna studie mellan terminerna för att få svar på hur stressen ändrar sig genom terminerna, om de känner av olika stressorer och hur de upplever att kraven i utbildningen är. Anledningen till varför det skulle vara intressant är att man då får en bild på hur studenternas upplevelser ändras under utbildningen gång och vilka faktorer de upplever bättre eller sämre. Dock anser vi att det är en betydligt för låg svarsfrekvens fördelning mellan terminerna för att detta skall kunna göras. För att göra en sådan jämförelse skulle fler svar behövts från termin 1 och 2, alternativt skulle en svarsfrekvens liknande den i termin 6 behövas i samtliga resterande terminer. Anledningen till varför de lägre terminerna har färre deltagare (figur 7) är okänt men en orsak kan vara att de inte har fått sig en uppfattning om utbildningen, jobb efter utbildning eller hur de ska tillgodogöra sig all kunskap ännu. Det kan leda till att de tycker att enkäten är

irrelevant att svara på. En till orsak kan vara att de inte ser vikten av att svara på enkäter. De äldre terminerna har fått en insikt i varför man bör svara på enkäter som studenter skickar ut för sina C-uppsatser. För att få tydligare data för en säkrare diskussion skulle en högre svarsfrekvens behövas från termin ett till fem, speciellt termin ett och två.

(16)

Konklusion

Resultatet på denna studie visar på en hög grad av upplevd stress hos

fysioterapeutstudenterna på Luleå tekniska universitet. Det fanns en generell könsskillnad där kvinnorna upplever mer stress än männen. Många studenter var oroliga över att inte kunna tillgodogöra sig sin kunskap i framtida yrke samt att en stor del av studenterna känner sig inte trygga inför kommande arbete. Resultatet pekar även på att studenterna, framförallt

kvinnorna upplever att deras inlärningsförmåga påverkas negativt av en hög studiebelastning. I dagsläget finns det relativt få studier gjorda på fysioterapeutstudenters upplevda stress och mer forskning inom ämnet behövs.

(17)

Referenser

Acha-ncha.org. (2018).[online] Available at: http://www.acha-ncha.org/docs/ACHA-NCHA_IIc_Web_Survey_2011_SAMPLE.pdf [Accessed 25 Jan. 2018].

AFA Försäkring. (2018). Tidigare statistikrapporter. [online] Available at:

https://www.afaforsakring.se/nyhetsrum/dokument/tidigare-statistikrapporter/ [Accessed 25 Apr. 2018].

Balogun, J., Pellegrini, E., Miller, T. and Katz, J. (1999). Pattern of Physical Therapist Studentsʼ Burnout Within an Academic Semester. Journal of Physical Therapy Education, 13(1), pp.12-17.

Bayram, N. and Bilgel, N. (2008). The prevalence and socio-demographic correlations of depression, anxiety and stress among a group of university students. Social Psychiatry and Psychiatric Epidemiology, 43(8), pp.667-672.

Danielsson, M., Heimerson, I., Lundberg, U., Perski, A., Stefansson, C. and Akerstedt, T. (2012). Psychosocial stress and health problems: Health in Sweden: The National Public Health Report 2012. Chapter 6. Scandinavian Journal of Public Health, 40(9 Suppl), pp.121-134.

Fink, George. (2010). Stress: Definition and history. Stress Sci. 3-9. 10.1016/B978-008045046-9.00076-0.

Frank, L. and Cassady, S. (2005). Health and Wellness in Entry-level Physical Therapy Students: Are Measures of Stress, Anxiety, and Academic Performance Related?. Cardiopulmonary Physical Therapy Journal (American Physical Therapy Association, Cardiopulmonary Section), 16(4), pp.5-13.

Hodselmans, A., Hemdal, E., Lundberg, S., Bjarnegård, A., Hobbelen, H. and Svantesson, U. (2017). Physiotherapy students’ perceived stress, stressors, and reactions to stressors: A comparative study between Sweden and The Netherlands. Physiotherapy Theory and Practice, pp.1-8.

(18)

Jacob, T., Gummesson, C., Nordmark, E., El-Ansary, D., Remedios, L. and Webb, G. (2012). Perceived Stress and Sources of Stress Among Physiotherapy Students From 3 Countries. Journal of Physical Therapy Education, 26(3), pp.57-65.

Judd, B., Alison, J., Waters, D. and Gordon, C. (2016). Comparison of Psychophysiological Stress in Physiotherapy Students Undertaking Simulation and Hospital-Based Clinical

Education. Simulation in Healthcare: The Journal of the Society for Simulation in Healthcare, 11(4), pp.271-277.

Kafeel, T., Shoaib, R., Sohail, F., Yamin, F., Ahmed, I. and Paracha, H. (2018). Level of stress among Doctor of Physical therapy students in Karachi, Pakistan. Indian Journal of Physiotherapy and Occupational Therapy - An International Journal, 12(1), p.112.

Larsson, M., & Örarbäck, U. (2015). Fysioterapeutstudenters upplevelse av stress och hur den kan påverka studier och framtida yrkesliv : En enkätstudie (Dissertation). Hämtad från

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-46388

Ltu.se. (2018). Utbildningsplan - Luleå tekniska universitet, LTU - forskning och utbildning i världsklass. [online] Available at: https://www.ltu.se/edu/program/FVFTG/programme-syllabus?termin=vt19 [Accessed 25 Apr. 2018].

Misra, R. and Mckean, M. (2018). College students'academic stress and its relation to their anxiety, time management, and leisure satisfaction. American journal of health studies, 16(1), pp.41-51.

Moffat, K., McConnachie, A., Ross, S. and Morrison, J. (2004). First year medical student stress and coping in a problem-based learning medical curriculum. Medical Education, 38(5), pp.482-491.

Naidoo, S., Van Wyk, J., Higgins-Opitz, S. and Moodley, K. (2014). An evaluation of stress in medical students at a South African university. South African Family Practice, 56(5), pp.258-262.

Olsson, H. and Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen. Stockholm: Liber.

Sabih, F., Siddiqui, F. and Baber, M. (2013). Assessment of stress among physiotherapy students at Riphah Centre of Rehabilitation Sciences. Journal of Pakistan Medical Association, 63(3), pp.346-349.

(19)

Schneiderman, N., Ironson, G. and Siegel, S. (2005). Stress and Health: Psychological, Behavioral, and Biological Determinants. Annual Review of Clinical Psychology, 1(1), pp.607-628.

Vgregion.se. (2017). Vad är stress? - Institutet för stressmedicin. [online] Available at: http://www.vgregion.se/ov/ISM/stress--rad-och-behandling/vad-ar-stress/ [Hämtad19 Sep. 2017].

Walsh, J., Feeney, C., Hussey, J. and Donnellan, C. (2010). Sources of stress and

psychological morbidity among undergraduate physiotherapy students. Physiotherapy, 96(3), pp.206-212.

(20)

Bilaga 1 Enkät: 1.Termin 1 ( ) 2 ( ) 3 ( ) 4 ( ) 5 ( ) 6 ( ) 2. Kön Man ( ) Kvinna ( )

Följande frågor i enkäten syftar till att ta reda på hur du upplever dina studier kopplat till stress. När svaret anges i siffror, svara enligt följande:

1 = stämmer inte alls 2= stämmer ganska dåligt 3 = stämmer delvis 4 = stämmer ganska bra 5 = stämmer helt

3. Jag upplever mig stressad. Med stress menas ett tillstånd präglat av exempelvis oro,

rastlöshet, koncentrationssvårigheter, sömnstörningar, känsla av tidsbrist.

1 ( ) 2 ( ) 3 ( ) 4 ( ) 5( ) 4. Vilka är de främsta orsakerna till din stress? Kryssa samtliga alternativ som

stämmer in på dig.

( ) Ekonomin

( ) För högt studietempo ( ) För lite tid till fritid ( ) Flytt på grund av studier ( ) Svår kurslitteratur

( ) Grupptryck (stressade kurskamrater) ( ) Oro att inte få jobb efter avslutad studietid

( ) Oro att ej tillgodogöra sig den kunskap som krävs för yrket ( ) Att hela tiden bli bedömd

(21)

( )

Annat______________________________________________________________

5. Jag har en studiemängd som känns acceptabel.

1 ( ) 2 ( ) 3 ( ) 4 ( ) 5( )

6. Studierna präglar min tillvaro och lämnar för lite tid till andra aktiviteter.

1 ( ) 2 ( ) 3 ( ) 4 ( ) 5( )

7. Jag kan njuta av en skönlitterär bok, en film, en promenad eller annan

avkopplingssyssla på min fritid.

1 ( ) 2 ( ) 3 ( ) 4 ( ) 5( )

8. Jag har energi kvar till annat efter skoldagen.

1 ( ) 2 ( ) 3 ( ) 4 ( ) 5( )

9. Jag har svårt att somna och vaknar flera gånger under natten.

Frågan syftar till hur du upplever din sömn i samband med stress/studier, inte om detta har varit ett problem för dig generellt.

1 ( ) 2 ( ) 3 ( ) 4 ( ) 5( )

10. Jag känner mig inte utvilad trots en hel natts sömn.

1 ( ) 2 ( ) 3 ( ) 4 ( ) 5( )

11. Jag upplever att kraven på studierna är för höga.

1 ( ) 2 ( ) 3 ( ) 4 ( ) 5( )

12. Det är viktigt för mig att få högsta betyg i kurserna.

1 ( ) 2 ( ) 3 ( ) 4 ( ) 5( )

(22)

1 ( ) 2 ( ) 3 ( ) 4 ( ) 5( )

14. Jag upplever det stressande att läsa två kurser parallellt.

1 ( ) 2 ( ) 3 ( ) 4 ( ) 5( )

15. Jag upplever de teoretiska kurserna mer stressande än de praktiska.

1 ( ) 2 ( ) 3 ( ) 4 ( ) 5( )

16. Jag upplever de praktiska kurserna mer stressande än de teoretiska.

1 ( ) 2 ( ) 3 ( ) 4 ( ) 5( )

17. Jag har kunnat koncentrera mig på det jag gör de senaste veckorna.

1 ( ) 2 ( ) 3 ( ) 4 ( ) 5( )

18. Jag har svårt att minnas det jag lärt mig i kurserna.

1 ( ) 2 ( ) 3 ( ) 4 ( ) 5( )

19. Jag upplever att min inlärningsförmåga påverkas negativt av för hög

studiebelastning.

1 ( ) 2 ( ) 3 ( ) 4 ( ) 5( )

20. Jag är orolig för att inte kunna tillgodogöra mig den kunskap som krävs i mitt

yrke.

1 ( ) 2 ( ) 3 ( ) 4 ( ) 5( )

21. Jag är orolig att inte få anställning som fysioterapeut efter avslutade studier.

1 ( ) 2 ( ) 3 ( ) 4 ( ) 5( )

22. Jag anser att det utbildas för mycket fysioterapeuter i förhållande till

arbetsmarknaden.

(23)

23. Jag anser att det bör införas allmäntjänstgöring (AT) för fysioterapeuter efter

avslutade studier. Med AT menas en tidsbegränsad anställning under

handledning.

1 ( ) 2 ( ) 3 ( ) 4 ( ) 5( ) Vet ej ( )

24. Jag anser att mängden praktik i utbildningen är tillräcklig för att förbereda mig

inför kommande yrke.

1 ( ) 2 ( ) 3 ( ) 4 ( ) 5( ) Vet ej ( )

25. Jag känner mig trygg i att gå ut i arbete efter avslutade studier.

1 ( ) 2 ( ) 3 ( ) 4 ( ) 5( )

26. Jag vet inom vilket område jag vill arbeta efter avslutade studier.

Vet inte ( )

Jag vill prova mig fram ( )

Ja ( ), ange inom vilket område du vill arbeta:

(24)

Bilaga 2

Informationsbrev:

Hej! Vi är två fysioterapeutstudenter som går termin sex på Luleå tekniska universitet som just nu skriver på vårt examensarbete. Det finns idag relativt få studier kring fysioterapeutstudenters upplevda stress och vi anser det viktigt att skapa en bättre insikt och förståelse kring detta. Vårt examensarbete är en enkätstudie som syftar till att ta reda på den upplevda stressen hos fysioterapeutstudenter vid LTU och hur synen på att få arbete efter examen kan öka eller minska stressen.

Resultaten av studien kan bidra till en bättre insikt till hur stressade

fysioterapeutstudenterna upplever utbildningen, varför de är stressade och om de känner att studietakten påverkar deras inlärning. Enkäten är frivillig och genom att fylla i samt skicka in den ger du ditt godkännande att delta i vår studie. Enkäten tar cirka 5 minuter att fylla i och den nås genom länken som finns i detta mail. Enkäten finns tillgänglig fram tills 9:e mars 2018.

Totalt två påminnelser kommer att skickas ut vid uteblivet svar på enkäten.

Påminnelser skickas ut då vi vill kunna skriva ett så precist arbete som möjligt. Vid frågor eller ytterligare information kan vi nås på följande uppgifter att kontakta oss genom nedanstående kontaktuppgifter.

Det är endast vi som är ansvariga för studien som har tillgång till svaren på enkäterna. När du svarat på enkäten kommer inte svaret kunna spåras till dig då vi ej har en sparad mail lista. Resultaten i studien kommer att redovisas på ett sätt som inte identifierar någon.

Med Vänliga Hälsningar,

Eric Gustavsson – ercgus-3@student.ltu.se Jonathan Harley - jonhar-3@student.ltu.se

Handledare: Tommy Calner, Doktorand i Fysioterapi, Luleå tekniska universitet -

(25)

Bilaga 3

Påminnelsebrev: Hej!

Detta är en påminnelse för vår enkätstudie gällande fysioterapeutstudenters upplevda stress på LTU. Vi vill gärna att så många som möjligt svarar på enkäten för att få ett så tydligt resultat som möjligt. Resultatet från studien kan ge en bättre insikt i hur vi blivande fysioterapeuter ser på vår utbildning. Detta är din chans att påverka

utbildningen för kommande studenter och även hjälpa oss med vårt examensarbete. Enkäten är öppen för svar fram till 9:e mars 2018.

Tack för er hjälp!

Om du redan svarat på enkäten ber vi dig bortse från detta mail.

Med vänliga hälsningar,

Eric Gustavsson – ercgus-3@student.ltu.se Jonathan Harley - jonhar-3@student.ltu.se

Handledare: Tommy Calner, Doktorand i Fysioterapi, Luleå tekniska universitet -

(26)

Bilaga 4

Figur 10: 1. Termin.

1: Stämmer inte alls. 2: Stämmer ganska dåligt. 3: Stämmer delvis. 4: Stämmer ganska bra. 5: Stämmer helt.

Figur 11: 2. Kön

Figur 12: 5. Jag har en studiemängd som känns acceptabel.

(27)

Figur 13: 6. Studierna präglar min tillvaro och lämnar för lite tid till andra aktiviteter. 1: Stämmer inte alls. 2: Stämmer ganska dåligt. 3: Stämmer delvis. 4: Stämmer ganska bra. 5: Stämmer helt.

Figur 14: 7. Jag kan njuta av en skönlitterär bok, en film, en promenad eller annan avkopplingssyssla på min fritid.

Figur 15: 8. Jag har energi kvar till annat efter skoldagen.

(28)

Figur 16: 9. Jag har svårt att somna och vaknar flera gånger under natten.

1: Stämmer inte alls. 2: Stämmer ganska dåligt. 3: Stämmer delvis. 4: Stämmer ganska bra. 5: Stämmer helt.

Figur 17: 10. Jag känner mig inte utvilad trots en hel natts sömn.

Figur 18: 11. Jag upplever att kraven på studierna är för höga

(29)

Figur 19: 12. Det är viktigt för mig att få högsta betyg i kurserna.

Figur 20: 13. Jag upplever stress inför kommande kursers start, kvinnor.

Figur 21: 14. Jag upplever det stressande att läsa två kurser parallellt, män.

(30)

Figur 22: 14. Jag upplever det stressande att läsa två kurser parallellt, kvinnor.

Figur 23: 15. Jag upplever de teoretiska kurserna mer stressande än de praktiska, män. 1: Stämmer inte alls. 2: Stämmer ganska dåligt. 3: Stämmer delvis. 4: Stämmer ganska bra. 5: Stämmer helt.

Figur 24: 17. Jag har kunnat koncentrera mig på det jag gör de senaste veckorna. 1: Stämmer inte alls. 2: Stämmer ganska dåligt. 3: Stämmer delvis. 4: Stämmer ganska bra. 5: Stämmer helt.

(31)

Figur 27: 18. Jag har svårt att minnas det jag lärt mig i kurserna.

Figur 28: 20. Jag är orolig för att inte kunna tillgodogöra mig den kunskap som krävs i mitt yrke.

Figur 29: 21. Jag är orolig att inte få anställning som fysioterapeut efter avslutade studier. 1: Stämmer inte alls. 2: Stämmer ganska dåligt. 3: Stämmer delvis. 4: Stämmer ganska bra. 5: Stämmer helt.

(32)

Figur 30: 22. Jag anser att det utbildas för mycket fysioterapeuter i förhållande till arbetsmarknaden.

Figur 31: 23. Jag anser att det bör införas allmäntjänstgöring (AT) för fysioterapeuter efter avslutade studier. Med AT menas en tidsbegränsad anställning under handledning.

Figur 32: 24. Jag anser att mängden praktik i utbildningen är tillräcklig för att förbereda mig inför kommande yrke.

(33)