VT1 notat
Nr 14-1994 Datum: 1994-02-03
Titel: ISOLERING OCH BELÄGGNING PÅ
VÄG-BROAR.
Polymermodifierad asfaltmastix. Lägesrapport för 1993.
Författare: Ylva Colldin och Jane Salomonsson
Programområde: Vägteknik (Bindemedel]/Broisolering) Projektnummer: 60049
Projektnamn: Isolering och beläggning på vägbroar - Asfaltmastix Uppdragsgivare: Vägverket
Distribution: Fri
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Sid
1 ORIENTERING 1
2 LÄN GTIDSUPPVÃRMNING AV
POLYMER-MODIFIERAD ASFALTMASTIX 3
2.1 Uppvärmningsförsök vid Akalla 4
2.1.1 Produkt 4
2.1.2 Uppvärmning, provtagning Och provning 4
2.1.3 Provningsmetodik och -resultat 5
2.2 Kompletterande uppvärmningsförsök 8
2.3 Kommentar 9
3 JÄMFÖRANDE
LABORATORIEUNDERSÖK-NING AV POLYMERMODIFIERAD
ASFALT-MASTIX 10 3.1 Produkter 10 3.2 Provning 1 1 3.2.1 Polymerbindemedel 1 1 3.2.2 Polymerasfaltmastix 12 3.3 Provningsresultat 12 3.3.1 Polymerbindemedel 13 3.3.2 Polymerasfaltmastix 14
3.4 Kommentar och fortsatt arbete 15
4 REFERENSER 16
BILAGOR
Bilaga 1 Asfaltmastix - Tilläggskrav för polymermodifierad asfaltmastix (ut-drag ur Bronorm 94, remissutgåva)
Bilaga 2 Produktinformation - Pmb 32 Bilaga 3 Produktinformation - Styrelf 13/60
Bilaga 4 Uppvärmningsförsök vid Akalla - Provningsresultat
Bilaga 5 Laboratoriestudie - Provningsresultat för polymerbindemedel Bilaga 6 Laboratoriestudie - Fluorescensmikroskopi
Bilaga 7 Laboratoriestudie - GPC-diagram
1
ORIENTERING
Asfaltmastix och polymermodiñerad svetsbitumenmatta är de två isoleringstyper
som i huvudsak används på svenska betongbroar idag.
Asfaltmastix
Asfaltmastix på gasavledande glasfibemät har förekommit sedan omkring 1970 i Sverige. Erfarenheterna har i stort varit goda. Enligt Vägverkets Bronorm 88 före-skrivs ett cirka 10 mm tjockt skikt av asfaltmastix på glasñbemät. Asfaltmastix ska enligt bronormen bestå av bitumen (B85/B60; 12-15 %), Trinidad Epuré (2-5 %), kalkstensñller (2(2-5-38 %) och sand (0-2 mm; (2-50-60 %).
Figur 1 Isoleringsarbete med asfaltmastix
Polymermodifierad asfaltmastix
Under senare år har utvecklingsarbete bl a bedrivits vid Nynäs och Binab, för att få fram lämpliga polymerbindemedel för modifiering av asfaltmastix för broisole-ringsändamål. Även polymermodifierad gjutasfalt har varit aktuellt. Med polymer-modifierad asfaltmastix erhålls en mer miljövänlig tillverkningsprocess, med mindre rökgaser. (Med inblandning av Trinidad bildas nämligen en hel del s k rökgaser.)
Med polymermodifierat bindemedel kan asfaltmastix' egenskaper vid såväl lägre som högre temperaturer förbättras. Polymermodifierad asfaltmastix kan bättre motstå sprickbildning vid låga temperaturer och är mer stabil vid högre tempera-turer, än icke polymermodifierad asfaltmastix.
Polymermodifierad asfaltmastix är mer värmekänslig än konventionell asfalt-mastix. Vid höga temperaturer och/eller lång uppvärmningstid förändras polymer och polymerbindemedel, med försämrade egenskaper hos asfaltmastixen som
följd. Värmeåldringens inverkan på polymerbindemedlet kan i viss mån följas
genom provning på återvunnet bindemedlet, med avseende på traditionella
parametrar som mjukpunkt, penetration, brytpunkt, duktilitet och elastisk åter-gång. Återvinningsprocessen innebär emellertid i sig "oönskade" förändringar i polymerbitumenet. Det är av största betydelse att enkel och snabb provning på isoleringsprodukten kan utföras, i samband med tillverkning och utläggning. I Sverige har i huvudsak asfaltmastix modifierad med polymer av SBS-typ eller modifiering med Styrelf använts.
Enligt Bronorm 88 får polymermodifierad asfaltmastix användas endast "efter er-forderlig provning i samråd med Vägverket". I Bronorm 94 däremot införs poly-mermodiñerad asfaltmastix, med speciella tilläggskrav på själva produkten, hante-ring och provning. Föreskrivna krav grundar sig på praktiska erfarenheter från till-verkning och utläggning i fält samt laboratorieprovning, bl a i samband med lång-tidsuppvärmning. Den nya bronormen föreskriver idag endast asfaltmastix modi-ñerad med polymer av SBS-typ.Erfarenheterna av bindemedel Styrelf anses ännu ej tillräckliga.
Kunskaps- och erfarenhetsuppbyggande verksamhet kring polymermodifierad asfaltmastix pågår inom samarbetsprojekt mellan Vägverket, VTI och berörda till-verkare.
I föreliggande Notat redovisas bl a laboratorieprovning utförd på polymermodi-fierad asfaltmastix vid VTI.
2 LÄNGTIDSUPPVÄRMNING AV POLYlVIERMODIFIERAD
ASFALTMASTIX
Vid utläggning av konventionell asfaltmastix för broisoleringsändamål förunder-söks och kontrollprovas massan i enlighet med bronormens föreskrifter. Prov-ningen avser bestämning av stämpelbelastningsvärde. Prov tas ut i samband med tillverkning vid asfaltverk samt vid utläggningen på bron. Stämpelbelastnings-värdet ska ligga mellan 60 och 240 sekunder (för asfaltmastix utan skyddsbetong). Skillnaden i resultat mellan prov taget vid asfaltverk och prov taget vid utläggning får ej överstiga 90 sekunder. Vidhäftningen mellan betong och asfaltmastix ska vara minst 0,4 MPa (vid 20°C).
Förhöjda stämpelbelastningsvärden indikerar att massan uppvärmts för länge och/eller vid för hög temperatur. Bindemedlet har oxiderats och asfaltmastix-produkten sannolikt försämrats, främst med avseende på egenskaper som sprick-benägenhet vid låg temperatur.
Motsvarande indikation med hjälp av förändringar i stämpelbelastningsvärde er-hålls som regel ej för polymermodifierad asfaltmastix, eftersom bitumenets förhårdnande inverkan på stämpelbelastningsvärdet vid värmebelastning ofta kompenseras av motsvarande mjukgörande effekt från polymeren då denna bryts ner i mindre molekylkedjor. Provningen är därför inte relevant som enda kontroll-provning på polymermodifierad asfaltmastix. I Bronorm 94 kommer således att föreskrivas, förutom tillskärpta krav med avseende på produkthantering m m, ytterligare kontrollprovning för polymermodifierad asfaltmastix. Denna utökade provning avser främst s k form- eller dimensionsstabilitet. (Se bilaga 1.)
Uppmätt stämpelbelastningstid för polymerasfaltmastix ska enligt bronormen ligga mellan 45 och 180 sekunder, och formförändringen uppgå till maximalt
Nedan beskrivs kortfattat en av de undersökningar som legat till grund för införan-det av polymermodiñerad asfaltmastix i bronormen. (För mer införan-detaljerad informa-tion hänvisas till motsvarande rapporter från Binab och Nynäs.)
2.1 Uppvärmningsförsök vid Akalla
I september 1991 utfördes försök vidBinabs gjutasfaltverk i Akalla. Polymer-modifierad asfaltmastix uppvärmdes under lång tid i transportkokare och prov togs ut med jämna tidsintervall för senare provning på laboratoriet. Avsikten var att få en uppfattning om mastixproduktens förändring under lång värmelagring. Försöket hade lagts upp i samarbete mellan Binab, Nynäs, Vägverket och VTI. Under uppvärmningsförsöket medverkade personal från Binab och VTI. Labo-ratorieprovningen utfördes sedan vid Binab, Stockholms Gatukontor, Nynäs och VTI.
2. 1. 1 Produkt
Aktuell produkt var en polymermodiflerad asfaltmastix med polymerbindemedel Pmb 32 från Nynäs. Halten polymerbindemedel uppgavs till 16.2 vikt-%, kalk-stensñller 30.3 vikt-% och sand (0-2 mm) 53.5 vikt-%. Halten polymer av typ SBS var enligt tillverkaren 4 vikt-%. (Produktinformation om Pmb 32 finns i bilaga 2.)
2.1.2 Uppvärmning, provtagning och provning
Cirka två ton polymerasfaltmastix (tillverkad föregående dag) uppvärmdes under totalt trettio timmar i transportkokare. Temperaturen låg kring 190°C i massan under de första 24 timmarna och höjdes sedan till 250°C. Prov togs ut varje timme.
Laboratorieprovning med avseende på följande parametrar har utförts: - Stämpelbelastningsvärde
Figur 2 Långtidsuppvärmning av polymerasfaltmastix vid Akalla i september 1993.
2.1.3 Provningsmetodik och -resultat Stämpelbelastningsvärde
Stämpelbelastningtid vid 20°C (enligt Bronorm 88, MBB 47-91) har bestämts på prov uttagna varje timme under långtidsuppvärmningen, med provning vid Binab (i anslutning till försöket, 2x31 kuber), vid VTI (2x31 kuber) samt vid Gatu-kontorets laboratorium i Hornsberg (31 kuber). Totalt har således 155 provkuber provats, 5 vid varje uttagningstillfälle.
Erhållna värden ligger mellan 53 och 110 sekunder men skiljer sig systematiskt något från varandra, beroende på laboratorium. Lägst stämpelbelastningstider har VTI NOTAT 14-1 994
registrerats vid Binab och högst vid Gatukontoret. En svag tendens till förhöjda stämpelbelastningsvärden kan konstateras efter cirka 10 timmars uppvärmning eller mer, liksom en motsatt tendens som följd av temperaturhöjningen efter 25 timmar. För prov som ej värmelagrats ligger t ex stämpelbelastningsvärdet på 55, 61 och 68 sekunder vid Binab, VTI respektive Gatukontoret. Efter 30 timmar upp-värmning är motsvarande värden 60, 67 och 63 sekunder.
Erhållna resultat för uttagna prov visar således att stämpelbelastningsvärdet för den aktuella produkten ej påverkats i någon större omfattning under uppvärmning vid cirka 190°C upp till 30 timmar.
Ovan nämnda skillnader med avseende på reproducerbarhet föranledde emellertid en del kompletterande undersökningar vid VTI och jämförelser mellan Binabs och VTIs stämpelbelastningsutrustningar. Mindre skillnader beträffande utrustningar kunde konstateras men framför allt kunde provningstemperaturens ökade bety-delse i sammanhanget påvisas.
Erhållna stämpelbelastningsresultat redovisas i bilaga 4. Formstabilitet
Stabilitetsprovning vid 50°C och 55°C (metodik enligt Bronorm 94, jfr bilaga 1) har utförts vid Binab, på tidigare stämpelbelastade provkuber. En provkub har pro-vats vid varje temperatur.
Aktuell provningsmetodik grundar sig på en tysk metod, enligt DIN 1996 Teil 17, "Bestimmung der Formbeständigkeit in der Wärme". Provning utförs enligt den tyska metoden på ett klotformat prov, som värmelagras vid 45°C. I föreliggande undersökning har "stämpelbelastningskuber" värmelagrats under 24 timmar. För samtliga prov som tagits ut under de första 25 timmarna uppgår uppmätta formstabilitetsskillnad, efter 24 timmar vid 50°C, till cirka 3 mm. Motsvarande skillnad efter lagring vid 55°C ligger mellan 4 och 8 mm. För prov som tagits ut, efter temperaturhöjningen till 250°C i massan, är formstabiliteten betydligt sämre, cirka 55 respektive 70 mm vid nämnda lagringstemperaturer.
För konventionell medelhård asfaltmastix har på motsvarande sätt uppmätts
form-stabilitetsvärden, vid 50°C och 55°C, på upp till 55 respektive 68 mm, utan före-gående långtidslagring.
Erhållna formstabilitetsresultat redovisas i bilaga 4. Trepunkts böjtest
En trepunkts böjtestundersökning har utförts vid Nynäs Bitumen. Provningen har
utförts på hundbensformade provkroppar vid -20°C och belastningshastigheten
0.2 mm/min. Ett prov uttaget varje timme under långtidsuppvärmningen har undersökts. Nedsjunkningen vid brott har registrerats liksom lasten.
För undersökta prov varierar nedsjunkningen mellan 0.5 och 1.6 mm och maximal last mellan cirka 130 och 180 N. Erhållna provningsresultat redovisas i bilaga 4. För konventionell asfaltmastix har motsvarande resultat på cirka 0.5 mm och 100 N registrerats.
Bindemedelsanalys
Beträffande ursprungligt polymerbindemedel har ett mindre antal analyser ut-förts i anslutning till uppvärmningsförsöket, dels vid Nynäs Bitumen men också vid Akalla och Gatukontoret. Mjukpunkt, penetration, brytpunkt och viskositet har bestämts. Enligt dessa resultat är mjukpunkten cirka 51°C, penetrationen vid 25°C och 40°C cirka 47 respektive 209 1/10 mm. Redovisad brytpunkt uppgår till
-11°C. Viskositeten vid 180°C har uppmätts till 104 mmZ/s.
På återvunnet bindemedel, från "0-prov' samt från prov som värmelagrats 25
timmar och 26 timmar, har också mjukpunktsresultat från analys vid Nynäs redo-visats. Erhållet resultat uppgår till 68°C för både 0-prov och prov som lagrats 25 timmar, medan mjukpunkten efter 26 timmar (och kraftig höjning av temperaturen till 250°C) sjunkit till 49°C. Polymerhalten efter samma långa lagringstid uppges medelst IR-analysbestämning uppgå till 3,5 vikt-% (jämfört med icke värmelagrat prov 4.0 %). Med hjälp av GPC-analys vid Nynäs har vidare konstaterats att medelmolekylvikten sjunkit med cirka 50 %.
Inga bindemedelsanalyser har utförts vid VTI, men polymermodifierat bitumen liksom den polymermodiñerade asfaltmastixprodukten har studerats i fluorescens-mikroskop. Små öar av polymer har kunnat urskiljas i bindemedel såväl som i mastix. Inga påtagliga skillnader mellan prov uttagna efter olika lång upp-värmningstid har emellertid konstaterats. I bilaga 4 redovisas också ett antal foton från fluorescensmikroskopiundersökningen.
2.2 Kompletterande uppvärmningsförsök
I maj 1992 utfördes ytterligare uppvärmningsförsök med polymerasfaltmastix, i Binabs och Nynäs' regi. VTI och Vägverket var ej involverade i dessa försök. Uppvärmningsförsöket pågick under totalt 78 timmar. Prov, liksom vid det tidigare försöket, togs ut med jämna mellanrum för laboratorieanalys. Temperatu-ren låg under större delen av försöket kring 190°C och översteg ej 215°C.
Proven undersöktes vid Nynäs. Provningsresultat med avseende på mjukpunkt och penetration (på återvunnet bindemedel), stämpelbelastningsvärde, formstabilitet och trepunkts böjtest har redovisats.
Erhållna mjukpunktsresultat (på återvunnet bindemedel) ligger förhållandevis
konstant, och har efter 78 timmars uppvärmning sjunkit med endast 2°C, från 67 till 65°C. Motsvarande penetrationsvärden vid 40°C har sjunkit från 192 en-heter, före värmelagringen, till 175 enheter efter 60 till 78 timmars värmelagring (provning utfördes på en blandning av flera prov).
Stämpelbelastningsvärdena ligger mellan 43 och 67 sekunder och har under uppvärmningsförsökets gång ökat successivt.
Formstabiliteten har på motsvarande sätt försämrats med tiden, från 2 mm vid
50°C och 3 mm vid 55°C, till 9 respektive 16 mm efter 78 timmar.
Beträffande trepunkts böjtest varierar nedböjningen vid brott i huvudsak mellan 0.7 och 1.1 mm (med ett avvikande värde på 3 mm efter 36 timmar). Registrerad maximalkraft ligger mellan 105 och 185 N.
2.3 Kommentar
Mot bakgrund av ovan redovisade undersökningsresultat för aktuell polymermodi-ñerad asfaltmastix kan konstateras:
Lång uppvärmning vid temperaturer kring 190°C förändrar asfaltmastixen i ringa omfattning, med avseende på parametrar som mjukpunkt, stämpelbelast-ningsvärde, formstabilitet och böj -/dragpåkänning vid låg temperatur.
Vid överhettning kan produkten förändras avsevärt, vilket avspeglas mest tyd-ligt vid formstabilitetsprovning. Efter en kort överhettning till 250°C har form-förändrings-resultat på cirka 50 mm erhållits, medan tex stämpelbelastnings-värdet ej påverkats i nämnvärd utsträckning.
Speciella krav bör fastläggas beträffande tillverkning och hantering av poly-mermodiñerad asfaltmastix, i samband med transport väntetider och utlägg-ning av produkten.
För varje ny produkt bör en förstudie genomföras, för att få en uppfattning om produktens värmelagringsbeständighet. Erhållna resultat kan dessutom an-vändas som referens i samband med kommande kontrollprovning, vid pro-duktutveckling eller vid undersökning av ett eventuellt misslyckat utläggnings-resultat.
10
3
JÄMFÖRANDE LABORATORIEUNDERSÖKNING AV
POLY-MERMODIFIERAD ASFALTMASTIX
I föreliggande undersökning jämförs polymerasfaltmastix modifierad med Pmb 32 respektive Styrelf 13/60. Undersökningen avser laboratorieprovning, och pågår vid VTI. Provningen inleddes under våren 1993 och beräknas vara slutförd under innevarande år. I detta avsnitt redovisas utförd provning och provningsresultat från 1993.
3.1 Produkter' '
Aktuella produkter är som nämnts asfaltmastix med Pmb 32 (Nynäs) respektive
Styrelf 13/60 (Elf Bitumen Brunsbüttel). Produkterna har levererats till VTI från Binab.
Pmb 32 har beskrivits ovan, se avsnitt 2 och bilaga 2. Styrelf 13/60 beskrivs kort-fattat nedan samt i bilaga 3.
Beträffande Styrelf 13/60 kan nämnas följande:
- Styrelf tillverkas enligt patenterad tillverkningsprocess. Efter inblandning och dispergering sker en kemisk reaktion, i likhet med en vulkningsprocess. Ingå-ende polymer är förhållandevis lågmolekylär och kan enligt tillverkaren ej spe-ciellt urskiljas med hjälp av tex GPC-analys eller fluorescensmikroskopi. Att ange polymerhalt för Styrelf anses inte meningsfullt eftersom denna kan variera beroende på typ av bitumen. Polymerinblandningar på cirka 2-5 vikt-% före-kommer enligt uppgift. Styrelf-produkter tillverkas utifrån krav på mjukpunkt, penetration, brytpunkt och elastisk återgång.[2]
Vissa uppgifter om bindemedlets egenskaper har erhållits av tillverkaren. Varia-tioner i provningsmetodik, t ex med avseende på provningstemperatur, föreligger dock, varför produkterna ej kan jämföras på meningsfullt sätt med hjälp av denna information. (Vid Elf provas enligt tysk provningsmetodik; DIN och TL- PmB.) Erhållna uppgifter har sammanställts i bilaga 5 och jämförts med motsvarande kravspecifrkationer enligt BYA för bitumen typ B60.
11
3.2 Provning
Provning utförs på ursprungligt respektive återvunnet polymerbindemedel, samt på polymermodiñerad asfaltmastixprodukt.
3.2. 1 Polymerbindemedel
På ursprungligt polymerbindemedel och på bindemedel som återvunnits ur
aktu-ella mastixprodukter (genom extraktion i diklormetan och destillation, enligt FAS
Metod 436-91) utförs följ ande provning:
- Penetration vid 25°C och 40°C (BYA 84, Fas Metod 377-91) - Mjukpunkt, K&R (BYA 84, Fas Metod 388-91)
- Brytpunkt, Fraass (BYA 84, IP 80)
- Duktilitet vid 25°C och 17°C (BYA 84, ASTM D-13) - Flampunkt, Pensky Martens (BYA 84, SS/ISO 2719-1988)
- Elastisk återgång vid 25°C och 13°C (ASTM D-13, Eurobitume 89 Vonk och
Gooswilligen, Shell TR 8.23 1992, Elf-metodik)
- Dragkraft och brottöjning samt trepunkts böjtest, vid låg temperatur, -10°C eller lägre (i överensstämmelse med SHRP-metodik)
- Fluorescensmikroskopi - GPC-analys
På ursprungligt bindemedel bestäms dessutom viktförlust, efter upphettning 5 timmar vid 163°C (TFOT). Därefter utförs ånyo provning med avseende på pene-tration, mjukpunkt, brytpunkt, duktilitet, elastisk återgång, fluorescensmik-roskopi och GPC.
12 3.2.2 Polymerasfaltmastix
Mastixprodukten undersöks med avseende på följ ande egenskaper: Stämpelbelastningstid, vid 20°C (Fas Metod 447-91)
- Formstabilitet, efter 24 tim vid 50°C respektive 55°C (Bronorm 94,
remissut-gåva)
- Lågtemperaturtest. enligt Herrmann (DIN 1996, Teil 18, 1989)
- Mjukpunkt enligt Wilhelmi (DIN 1996, Teil 15, 1975)
- Dragkraft och brottöjning samt trepunkts böjtest, vid låg temperatur, -10°C eller lägre (i överensstämmelse med SHRP-metodik)
- Vidhäftning mot SBS-bitumenmatta, vid 20°C (vinkelrät dragning, 2OON/s före och efter värmelagring 3 mån vid 50°C, Bronorm 88)
Bindemedelshalt bestäms dessutom samt fyllmedlets kornstorleksfördelning. Stämpelbelastningstid och formstabilitet bestäms efter uppvärmning 6 tim-mar vid 220°C.
3.3 Provningsresultat
Under den aktuella projektperioden har huvuddelen av planerad karaktäriserande laboatorieprovning utförts på ursprungligt och åldrat (TFOT) polymerbindemedel liksom på återvunnet bindemedel.
Provning på mastix har utförts endast på icke värmelagrat prov. Ett flertal
prov-ningar återstår.
Föreliggande provningsresultat redovisas och jämförs i tabellerna 1-2. (Samtliga resultat finns i bilaga 5).
13 3 .3. 1 Polymerbindemedel
Vid jämförelse av de båda produkterna (ursprungligt polymerbindemedel) kan generellt konstateras att Styrelf 13/60 är ett, med avseende på penetration, hårdare bindemedel än Pmb 32. Mjukpunkten är lägre och möjligheterna vad gäller dukti-litet och elastisk återgång mer begränsade. Brytpunkten är ungefär densamma (-16 respektive -15°C).
Vid laboratorieåldring (TFOT, 5 timmar vid 163°C) hårdnar båda produkterna
procentuellt ungefär lika mycket, mellan 20 och 30 % med avseende på penetra-tionsvärde. Mjukpunkten däremot förändras betydligt mer för Pmb 32 än för Styrelf 13/60. För Pmb 32 sjunker mjukpunkten till 65°C, medan den för Styrelf 13/60 ökar något, till 63°C. Brytpunkten försämras mer för Pmb32 än för Styrelf 13/60. Viss försämring beträffande duktilitet och förmåga till elastisk återgång kan likaledes påvisas för båda produkterna.
Ätervunnet bindemedel uppvisar som regel mindre avvikelser från ursprungligt bindemedel, med avseende på undersökta karaktäriserande egenskaper, än åldrat bindemedel.
De aktuella bindemedlen har studerats i fluorescensmikroskop; en visuell bedöm-ningsmetodik som visat sig användbar för t ex SBS-modifierad bitumen. (Poly-meren fluorescerar grön-gult, medan bitumenet framstår som svart. Polymerbitu-menstruktur eller -nätverk kan studeras liksom dipergeringsgrad och förändringar under värmeåldring). Metodiken visar sig emellertid ej meningsfull för Styrelf 13/60, eftersom provet fluorescerar i sin helhet. Polymerbitumenstrukturen för Pmb 32 förändras under värmelagringen, liksom i samband med återvinning av bindemedlet, varför dessa prov kan jämföras med ursprungligt bindemedelsprov av Pmb 32. Ett antal mikroskopibilder har medtagits i bilaga 6.
Karaktäriserande GPC- analyskurvor framgår av bilaga 7, där ursprungligt prov jämförs med värmelagrat- respektive återvunnet prov.
14
Tabell 1 Provningsresultat för polymerbindemedel Pmb 32 och Styrelf 13/60
Provning Pmb 32 Styrelf 13/60
urspr e TFOT återv urspr e TFOT återv Penetration (mm/10) 25°C 54 43 60 39 29 40 40°C 172 138 193 155 110 148 Mjukpunkt (°C) 89 65 68 59 63 61 Brytpunkt (°C) -15 -11 -17 -16 -14 -12 Duktilitet (cm) 25°C 98 >100 >100 >100 71 >100 17°C >100 81 >100 72 35 48 Elastisk återgång (%) 25°C 98 80 86 68 68 68 13°C 84 80 81 66 Brott 63 Flampunkt (°C) 259 195 259 197 Viktförlust (%) 0,1 0,04 3.3.2 Polymerasfaltmastix
Inledande provning med avseende på stämpelbelastningstid och formstabilitet har utförts, på icke värmelagrat prov. Vidhäftning mot SBS-bitumenmatta har utförts samt bestämning av bindemedelshalt och kornstorleksfördelning. Övriga planerade provningar pågår.
Vid jämförelse av de båda produkterna kan konstateras att mastix modifierad med Styrelf 13/60 är hårdare än mastix modifierad med Pmb 32. Båda produkterna uppfyller emellertid Vägverkets krav med avseende på stämpelbelastningstid;
45-180 sekunder enligt Bronorm 94, remissutgåva.
Utförd formstabilitetsprovning indikerar avsevärt sämre formstabilitet för mastix med Styrelf 13/60 än för mastix modifierad med Pmb 32; t ex 90 mm efter 24 tim-mar vid 55°C, jämfört med motsvarande 1 mm för mastix med Pmb 32 och cirka 70 mm för konventionell medelhård asfaltmastix (jfr avsnitt 2.1.3).
15
Beträffande vidhäftning mot SBS-bitumenmatta har erhållits ungefär samma
Värden för båda produkterna, cirka 0.7 MPa. Provdragningen utförs vid 20°C.
Motsvarande krav mellan matta och skyddslager av beläggningsgjutasfalt är enligt bronormen 1.0 MPa.
Högst bindemedelshalt har erhållits för asfaltmastix med Styrelf 13/60, 18.9 vikt-%. Bindemedelshalt och kornstorleksfördelning framgår av bilaga 8. Tabell 2 Provningsresultat för polymerasfaltmastix med Pmb 32 respektive
Styrelf 13/60
Provning Asfaltmastix med
Pmb 32 Styrelf 13/60 Stämpelbelastningstid (s) 65 98 vid 20°C Formstabilitet (mm) vid 50°C 1 57 vid 55°C 1 90
Vidhäftning mot (MPa)
SBS-bitumenmatta
ej åldrad
0.7
0.6
efter 3 mån vid 50°C 0.7 0.7
3.4 Kommentar och fortsatt arbete
Föreliggande provningsresultat ger indikationer om att asfaltmastix med Styrelf 13/60 är en i vissa avseenden hårdare isoleringsprodukt än asfaltmastix med Pmb 32 (lägre penetration och högre stämpelbelastningsvärde) men sämre ur vär-mestabilitetssynpunkt (formstabilitetsprovning). Mjukpunkten för Styrelf 13/60 är lägre och elasticitet liksom duktilitet mer begränsad . Vid upphettning förändras dock mjukpunkt och brytpunkt mer för Pmb 32 än för Styrelf 13/60.
16
Under innevarande år slutförs den provning som beskrivits i avsnitt 3.2. Därutöver
föreslås följande:
- Motsvarande provning utförs i sin helhet också på konventionell asfaltmastix. - Polymerhalt bestäms på samtliga prov. IR analys utförs i samarbete med
Vej-laboratoriet.
- Kalibreringskurva för vidhäftningsprovning i fält tas fram för de aktuella poly-merasfaltmastixproduktema.
4 REFERENSER
Bronorm 88, 1989.
Bronorm 94, remissutgåva 1993.
Colldin, Y., Isolering och beläggning på broar. Minnesanteckningar från besök vid BASt och Elf, 1993.
Prüfung von Asphalt. Bestimrnung der Formbeständigkeit in der Wärme, DIN 1996 Teil 17, Nov 1990.
.21 .22 .23 .24 Bilaga 1 Sid 1 (1)
Tilläggskrav för polymermodifierad
asfaltmas-tix
Allmänt
För polymermodifierad asfaltrnastix Ställs speciella krav, bl a beträffande
produkternas hantering. Följande krav gäller: Produkten
Polymerbindemedlet ska innehålla minst 4,0 vikt-% SBS-polymer. Tillverkaren av polymer respektive polymerbindemedel ska namnges. Recept ska uppges för polymerbindemedlet.
Hantering, tider, temperaturer
Massans temperatur bör under transport och väntetid inte överstiga 180°C.
Tiden från tillverkning till färdig utlagd massa får maximalt vara 72 tim-mar. Under denna tid får temperaturen inte ligga Över l90°C under mer än 10 timmar.
Maximalt tillåten temperatur vid utläggningen är 220°C. Temperaturer upp till maxirnalt 230°C kan dock accepteras vid utläggningen av den si-sta tredjedelen massa i transportblandaren.
Vid temperaturer mellan 220 och 230°C tas utöver ordinarie prov fyra ex-tra prov (provkuber). Dessa prov tas från massan som läggs ut från någon av de fem sista kärroma. På dessa extra kuber utförs bestämning av stäm-pelbelastningstid och formstabilitet samt bindemedelsanalys på återvunnet polymerbindemedel. Jämförande bindemedelsanalys utförs även på prov uttaget vid gjutasfaltverket.
Angivna temperatur- och tidsgränser avser fylld blandare.
Entreprenören bör redovisa eget kvalitetssystem för tillverkning, transport och utläggning av massan.
Provning
Upppmätt stämpelbelastningstid ska ligga mellan 45-180 sekunder. Provning av formstabiliteten ska utföras på samtliga provkuber som pro-vats med avseende på stämpelbelastningstid. Formförändringen får uppgå till högst 10 mm.
Formstabilitetsprovet utförs enligt följande:
Kub som ska provas avforrnas och placeras (med samma yta nedåt som i formen) horisontth på en plåt med kalkñllerbestrött siliconpapper. De horisontella diagonalmåtten mäts med skjutmått i båda riktningarna. Er-hållet medelvärde, av detvå enskilda mätningarna, anges i hela mm. Plåt och kub placeras horisontth i vänneskåp vid 55-_4-_2°C i 24 timmar -_+-_lO minuter, varefter de båda diagonalmåtten mäts på nytt. Skjutmåttet
place-Bilaga 2 Sid 1 (1)
PMB 32
Allmänt
'
.
?MB 32 är ett polymermodiñerat bitumen med SBS. PMB 32 är speciellt utvecklat för att
användas som bindemedel i gjutasfalt. _
I jämförelse med omodiñerat bitumen har det bättre egenskaper såväl i kyla som i värme_
Därigenom uppnås bättre förmåga att uppta rörelser i t ex brokonstruktioner speciellt vid kyla.
'Egenskaper
Enhet
Typdata
Penerradon vid -25°C min/10 60
4o°c
mm/IO
190
Kinematisk viskositet 180°C ' _ mmz/s _ 300
Densitet vid
' '
25%:
(i luft)
glcm
1.019
Flampunkt PM
'7 ' 3'
°C
240
Brottöjning lmmlmin
-15°c
,
95
> 100
.20°c
.
a
4
Elastisk_återgång vid*
+13°c
..'_;'
;12' 3
95
85
vmmst . ." _ p. . . '- ' . -.:;'.':-çj..%n max 1Peneu'ation "
-
40°c
1 . min/10'
150
Elastisk återgång vid
+13°c
-
- :155%
80
...Io; jr..-|.
Leveransbetingelser
Leverans sker itankbil till verk med egen mottagningscisternl
Er.th finns en
verkscontainer om ca 10 m' att hyra. Denna är förseddmed pump, omrörare och elektrisk
mjukvärme för skonsam varmhållning.
Lagring vid verk
PMB 32 år känsligt lör högtemperatur. Långvarig lagring bör undvikas då polymertillsarsen
påverkas särskilt av värmeytor med hög yttemperatur samt av alltför god luftkontakt. Vid
längre tids lagring rekommenderas en maximal temperatur av 160°C. ' Lagringsn'd vid 160°C ' max 3 veckor
' Lagringstid vid ' '
180°C '
.
max 3 dygn
Maximal lagringstemperatur max 200°C
Tillverkning och hantering av giutasfalt
.
.
Temperaturen vid tillverkning av gjutasfalt bör hållas så låg som praktiskt är möjligt. Gjutasfalnnassan bör ej mätta: för temperatur högre än 220°C. Utläggning bör ske inom 10 timmar från tillverkning.
-Har gjutasfalten* hanterats under längre tid vid olika temperaturer kan dess kondition
bestämmas med formstabilitetstest. Utläggm'ng måste ske inom 78 timmar från tillverkning. Maximalt under 10 av dessa timmar får massan ha temperatur högre än 190'C.
Bilaga 3 Sid 1 (2)
Styrelf 13-SORTEN
Dos SfyreIf-Verfohren tührt zu Bindemitteln, die einen deutlichen Mehrbereichseftekt oufweisen. Die domit hergestellten Aspholte zeigen in der Wörme und in der Költe über-iegene Eigenschoften. Zur Optimierung der Verorbeitborkeit und zur Anpossung on besondere Anforderungen wurde in enger Zusommenorbeit mit Boutirmen und techni-schen Behörden die Styrelf 13-Produktpolette entwickelt.
Styrelf 13-150
Styrelf '13-80
Styrelf '13-60
Styrelf 13-40
Styrelf 13-18 HS
wird vornehmlich für die Herstellung von Mischgut für Aspholt-Dünnschichtbelöge und Speziolemulsionen eingesetzt.
ist dos Produkt mit der gröBten Einsotzbreite. Es tindet Verwen-dung bei Aspholtbeton, Splittmostixospholt, Aspholtbinder und Aspholtmostix.
wird vornehmlich für Guöospholt, Splittmostixospholt, Drön-ospholt sowie ondere Verschleifischichten mit besonderen Anfor-derungen on die Stondfestigkeit eingesetzt.
ist dos Produkt für Deck- und Binderschichten, die extreme Anfor-derungen on Verschleiñ- und Stondtestigkeit hoben. Es hot sich auch in Guñospholten bewöhrt.
ist dos bewöhrte Produkt beim Einsotz in hoch beonspruchten Bin-derschichten.
SORTENUBERSICHT
Sorte Erweichungs- Penetrotion Brechpunkt entspr. punkt RuK bei 25°C noch Froofö der
°C mm/10 max. °C TL PmB Styrelf 13-1 50 42 -48 120 - 150 - 20 80 A Styre1f'l3-80 49-55 60- 80 - 18 65 A Styrelf'l3-6O 56-63 30- 50 - 13 45 A Styrelf '13-40 63 - 68 20 - 40 - 10 -Styrelf '13-1 8 H5 65 - 70 20 - 30 - 8
-Bilaga 3 Sid 2 (2)
PRODUKTEIGENSCHAFl'EN
VON Styrelf13-SORTEN
Sorte 13-150 13-80 13-60 13-40 13-18 HS
Prüfverfchren gem. Dimension Bereich Bereich Bereich Bereich ' Bereich DIN min mox min max min max min mox min mox Erweichungspunkt RUK 52011 °C 42 48 49 55 56 63 63 68 65 70 Nodelpenetrotion bei 25°C 52010 mm/1O 120 150 60 80 30 50 20 40 20 30 Brechpunkt nach Frooñ 52012 °C -20 -18 -13 -10 -8 Flammpunkt coc ISO 2592 °C 240 250 250 250 250 Duktilitöt bei 7°C 52013 cm 100
Duktilitöt bei 13°C 52013 cm 100
Duktilitöt bei 17°C 52013 cm 100
Duktilitöt bei 25°C 52013 cm 50 50
Elostische Rückstellung ' % 60 60 60 60 60
Stobiliföt gegen Entmischung '
Differenz der Erweichungspunkte K 2 2 2 2 2
Unlösliches 52014 Gew. - % 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5
Aschegehoh 52005 Gew. - % 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5
Noch thermischer Beonspruchunq im rotierenden Kolben
relative Gewichtsobnohme 52016 Gew. - % 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5
Anstieg RuK 5201 1 K 5 5 5 5 5
Abnchme RuK 52011 K 2 2 2 2 2
Änderung der Penetrotion 52010
Abnohme % 30 30 30 30 30 Anstieg % 10 10 10 10 10 Duktilitöt bei 7°C 52013 cm 50 Duktiliföt bei 13°C 52013 cm 50 Duktilitöt bei 17°C 52013 cm 50 Dukfilitöt bei 25°C 52013 cm 50 20 Elosiische RücksteHung * °/0 50 50 50 50 50
Bilaga 4 Sid 1 (10) Sammanställning
- Stämpelbelastning (Binab, GK och VTI) - Formstabilitet (Binab)
- Trepunktsböjtest (Nynäs Bitumen)
Bilaga 4 Sid 2 (10) Stämgelbelastning: (Akalla)
Stämpelvärde vid + 20°c
51142 Er_ _ _ _ _ _ _ _ .. _Sådê 1 .. -Sååå 3 _ _-WidêlYäEdê _ illeåelvê'réefy 3 1911281.
PoWstlx 0 C 0:51 1 00 0:56 0 D 0:55 0 54 0:55 0:55 1 C 0:58 0 47 0:53 1 D 0:57 0 53 0:55 0:54 2 C 0:56 0 59 0:58
2 0
0:51
0 57
0:54
0:56
3 C 0:47 0 50 0:49 3 D 0 54 1:00 0:57 0:53 4 C 0:58 0 56 0:57 4 D 0:51 0 55 0:53 0:55 5 C 0 51 0 49 0:50 5 D 1:00 0'57 0:59 0:54 6 C 1 08 1:05 1:07 6 D 1:10 1 08 1:09 1:08 7 C 1:18 1 06 1:12 7 D 0:59 0 57 0:58 1:05 8 C 0 57 0 57 0:57 8 D 0:57 0.59 0:58 0:58 9 C 1:07 1 06 1:07 9 D 1:05 1'04 1:05 1:06 10 C 1:10 1 10 1:1010 0
0 56X
1 10
1:03
1:07
11 C 1:09 1 08 1:09 11 D 1:06 1 09 1:08 1:08 12 C 0:56 1:04 1:00 12 D 1:12 1 00 1:06 1:03 13 C 1:00 1 00 1:00 13 D 1 07 1 06 1:04 1:02 14 C 1:09 1 09 1:09 14 C 1:11 1 05 1:08 1:09 15 C 1:07 1 06 1:07 15 D 1 06 1:08 1:07 1 07 16 C 1.16 1:18 1.17 16 D 1 10 1:10 1 10 1 14 X/ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ ._ _ _ _ _ _ Ruben stänpelbelastades i bottenBilaga 4 Sid 3 (10)
guy gr_ _ _ _ _ _ _ _ _, §léa_l_ _ §iéa_2_ MaâelVärêe_ _ . _ _ . . . _ _ .
-Po1ymennastix 17 C 1:15 1:20 1:18 17 D 1:03 1:06 1:05 1:11 18 C 1:10 1:14 1:12 18 D 1:09 1:12 1:11 1:11 19 C 1:12 1:11 1:12 19 D 1:09 1:13 1:11 1:11 20 C 1:15 1:17 1:16 20 D 1:31 1:13 1:22 1:19 21 C 1:15 1:20 1:18 21 D 1:04 1:28 1:14 1:16 22 C 1:07 1:13 1:10 22 D 1:23 1:09 1:16 1:13 23 C 1:05 1:09 1:07 23 D 1:20 1:14 1:17 1:12 24 C 1:07 1:10 1:09 24 D 1:14 1:08 1:11 1:10 25 C 0:48 1:02 0:55 25 D 1:07 1:01 1:03 0:59 26 C 0:45 0:43 0:44 26 D 1:07 1:10 1:09 0:56 27 C 1:00 1:13 1:07 27 D 1:07 0:50 0:59 1:03 28 C 1:02 0:56 0:59 28 D 1:10 0:59 1:05 1:02 29 C 1:06 1:02 1:04 29 D 1:04 1:02 1:03 1:04 30 C 0:59 0:57 0:58 30 D 1:04 0:59 1:02 1:00
Medelhård asfaltmastix enl. VLV.
VErksprOV C 1:45 1:39 1:42
D 2:11 1:57 2:04 1:53
Arb.pl.pr0v C 2:36 2:24 2:30
(tub Bümytål
1
v: låg-och 7iafik- _ Institutet Sid 4 (10) 1991-11-12Stämpelbelastninqsresultat från VTI.
Motsvarande kuber C och D stämpelbelastade vid Binab 26-27 sept. Stämpelvärde vid 20°C
Kub nr Sida 1 Sida 2 Medelvärde Medelvärde av 2 kuber
Polvmermastix 0 A 1:06 1:02 1:04 B 0.59 0:56 0 58 1 01 1 A 1 04 0:56 1 00 B 0.55 1.08 1.02 1°01 2 A 1:01 1:02 1 02 B 1 05 0:55 1.00 1 01 3 A 1 00 0:56 0 58 B 0 58 1:05 1:02 1 00 4 A, 1-11 1:02 1:07 B 1'04 1:06 1:05 1.06 5 A. 1.10 1:04 1:07 B 1:06 1:05 1:06 1 07 6 A 1:18 1:22 1:20 B 1.24 1:09 1:17 1 19 7 A 1 17 1:09 1:13 B 1 22 1:07 1:15 1 14 8 A 1 23 1-18 1:21 B 1.17 1.13 1:15 1:18 9 A. 1.18 1:15 1:17 B 1:17 1:16 1:17 1 17 10 A 1:10 1:06 1:08 B 1 13 1:18 1:16 1 12 11 A 1 23 1:17 1:20 B 1 17 1:08 1:13 1 17 12 A 1 06 1:09 1:08 B 1 14 1:14 1:14 1 11 13 A 1 16 1:24 1:20 B 1 17 1:14 1:16 1 18 14 A 1 22 1:23 1:23 B 1:22 1:22 1:22 1:23 15 A 1.21 1:22 1:22 B 1:15 1:15 1:15 1:19
ens väg- och tratikinstitut
edish Road and Traffic Research Institute
adress gatuadress telefon telefax teiex
a/ address office address telephone telefax telex
II 01 Linköping Olaus Magnus väg 37 nat 013-20 40 00 nat 013-14 14 36 50125
db
iiiifkämamhümmk
hnmhnet
Stämpelvärde vid 20°C
Kub nr Sida 1 Sida 2 Medelvärde Medelvärde av 2 kuber
16 A 1:14 1:32 1:23 B 1:08 1:31 1:20 1:22 17 A 1:31 1:16 1:24 B 1:20 1:27 1:24 1:24 18 A 1:25 1:21 1:23 B 1:17 1:29 1:23 1:23 19 A 1:25 1:21 1:23
:B
1323
1:13
1:18
1:21
20 A 1:22 1:21 1:22 B 1:24 1:24 1:24 1:23 21 A 1:24 1:33 1:29 B 1:29 1:30 1:30 1:30 22 A 1:26 1:17 1:22 B 1:20 1:14 1:17. 1:20 23 A 1:08 1:27 1:18 B 1:26 1:33 1:30 1:24 24 A 1:20 1:33 1:27 B 1:24 1:31 1:28 1:28 25 A. 1:43 1:34 1:39 B 1:41 1:46 1:44 1:42 26 A 1:28 2:13 1:51 B 1:42 1:54 1:48 1:50 27 A 1:04 1:08 1:06 B 1:02 -- 1:04 28.A 1:02 1:14 1:08 B 1:29 1:30 1:30 1:19 29 A 0:56 0:59 0:58 B 1:15 1:22 1:19 1:09 30 A 0:59 1:11 1:05 B 1:09 1:07 1:08 1:07Medelhård asfaltmastix enl. V.V.
Verksprov A 2:05 2:03 2:04
B 2:04 2:05 2:05 2:04
Arb.p1.prov A 2:44 3:07 2:56
B 3:13 3:08 3:11 3:03
IS väg- och tratikinstitut
ish Road and Traffic Research Institute ___
ress
' gatuadress
Qéjám"
"
:ea'e'iax' 'a
m 1 12:a"
address office address telephone telefax telex
01 Linköping Olaus Magnus väg 37 nat 013-20 40 00 nat 013-14 14 36 50125 int+4613141436 VTISGIS
Bilaga 4
Stänpelbelastning: (Jakobsberg) Sid 6 (10)
Stämpelväráe vid + 20°c
En? Er. _ _ . . _ _ _ _ §iéa.l_ - §iéa_2_ _ §iéa_3_ - §iéa_4- _ Meéelvêrée_ _
Polynermastm
0 E
1:14
1:14
1:04
1:01
1:08
1 E X
1:17
1:15
1:05
1:02
1:10
2 E
1:09
1:23
1:10
1:11
1:14
3 E
1:17
1:19
1:11
1:12
1:15
4 E 1:26 1:19 1:10 1:15 1:12 5 E 1:18 1:25 1:12 1:05 1:156 E
1:37
1:34
1:16
1:27
1:29
7 E X
1:01
0:54
0:53
1:00
0:57
8 E 1:08 1:17 1:10 1:15 1:139 E
1:18
1:33
1:17
'1:23
1:23
10 E
1:17
1:29
1:14
1:29
1:18
11 E
1:29
1:27
1:11
1:15
1:21
12 E
1:27
1:15
1:07
1:12
1:15
13 B 1:21 1:13 1:14 1:19 1:1714 E
1:28
1:25
1:16
1:18
1:22
15 E
1:29
1:32
1:15
1:15
1:23
16 E
1:31
1:30
1:11
1:18
1:23
17 E 1:36 1:33 1:24 1:25 1:3018 E
1:31
1:25
1:13
1:13
1:21
19 E
1:31
1:32
1:16
1:22
1:25
20 E
1:35
1:40
1:25
1:30
1:32
21 E
1:39
1:36
1:15
1:20
1:28
22 E
1:30
1:27
1:14
1:25
1:24
23 E X
1:35
1:34
1:25
1:28
1:31
24 E
1:23
1:30
1:13
1:16
1:21
25 E X
2:00
2:10
1:45
1:50
1:56
26 E 1:19 1:17 1:08 1:22 1:17 27 E 1:21 1:27 1:10 1:15 1:1828 E
1:36
1:30
1:22
1:17
1:26
29 E 1:07 1:04 1:00 0:58 1:0230 E
1:08
1:03
0:57
1:02
1:03
Medelhård asfaltmastix enl. vav.
verksprov X
2:40
2:30
2:13
2:18
2:25
Arb.p1.prov
2:15
2 06
1 58
2 06
06
Bilaga 4 Stabilitetsundersölcüng:
sn17(10)
151112 21'. - .. §têb114t9t_v4d_+§ofc1 Em_ ?. -KD-w; _ - §tab414t9t_v4d_+§si°c1 Dm_ _
PolynernastiX
0 c
4
0 D
4
1 c
4
1 D
4
2 c
3
2 D
4
3 c
3
3 D
4
4 c
3
4 D
4
5 c
3
5 D
4
6 c
3-<
6 D
4
7 c
3
7 D
4
8 c
3
8 D
4
9 c
3
9 D
4
10 c
3
10 D
4
Hc
3
110
4
12 c
3
12 D
4
13 c
3
13 D
4
14 c
3
14 D
4
15 c
3
15 D
4
16 c
3
16 D
4
17 c
3
17 D
4
18 c
3
18 D
4
19 c
3
19 D
4
20 c
3
20 D
4
21 c
3
21 D
5
22 c
3
22 D
6
23 c
3
23 D
7
24 c
3
24 D
7
25 c
4
25 D
8
26 c
48
26 D
68
27 c
52
27 D
72
28 c
60
28 D
77
29 c
52
29 D
70
30 c
53
. 30 D
69
Mbdelhård asfaltmastix enl. vav.
å
Verksprov 35 Verksprov 57
. fänga 4 High temperature storage of polymer mastlx
Sid8(10) Results from the three point bending test:
Temperature: -20°C
Loading speed: 0.2 mm/min Type of specimen: "Dog-leg" Polymer mastix:
Test specimen Bending until Max. load
break (mm) (N) 0 C 0.5 138
1 8'
0.8
142
2 B 0.7 127 4 B 0.8 158 6 C 0.9 ' 180 8 B 0.9 143 10 B 0.7 147 12 C 0.9 142 14 B 0.8 162 16 B 1.3 189 18 B 1.6 173 18 C 0.9 155 20 B 1.0 155 24 B 0.9 170 24 C 0.9 158 27 B 1.1 137 29 B 0.8 135 30 B 0.6 145 Standard mastix: Sample from production 0.5 100Hi
gh
te
mp
er
at
ur
e
st
or
ag
e
of
po
lym
er
ma
st
ix
Be
nd
in
g
at
-2
0°C
as
a
fun
ct
io
n
of
st
or
ag
e
ti
me
Be
nd
in
g
un
ti
l
br
ea
k
(m
m)
Te
mp
er
at
ur
e
in
mi
xe
r
(°C
)
26
0
1,4
-3 2 _ 0. x' . _i 1 _. r .'1 I' n l'<4
:1
0.8
--5
A
a
a
<1
<1
1
G
0,
6
'
A'
A
'
'e
-18
0
St
or
ag
e
in
ma
st
ic
mi
xe
r
(h
)
Be nd in g Te mp er at ur e_-9_
-
---A
-'D og-l eg ' te st sp ec im en s Lo ad ing sp ee d 0. 2 m m / m l n Bilaga 4 Sid 9 (10)Bilaga 4 Sid 10 (10) FLUORESCENSMIKROSKOPI -Bilder från uppvärmningsförsök i Akalla
Foto 1 Pmb 32 "utstryk", förstoring 800 gånger.
Foto 2 Mastix Pmb 32 0-prov, förstoring Foto 3 Mastix Pmb 32 efter 30 timmars 200 gånger. Enstaka fluorescerande uppvärmning, förstoring 200 gånger. områden (inringat). Enstaka fluorescerande områden (inringat).
Bilaga 5 Sid 1 (4) POLYMERBINDEMEDEL -Typdata uppgivet av tillverkaren
Provning Pmb 32 Styrelf 13/60 B60 (BYA)
(typdata 9212) min max min max
Penetration (mm/10)
vid 25 °C 60 30 50 50 70
vid 40 °C 190
Mjukpunkt, Kula &Ring (°C) 56 63 49
Brytpunkt, Fraass (°C) -13 Elastisk återgång (%) vid 25 °C 60 vid 13 °C 85 Brottöjning (%) vid 1 mm/min, -15°C >100 vid 1 mm/min, -20°C 4 vid 10 mm/min, -10°C 350 Duktilitet (cm) vid 17°C 100 Flampunkt (°C) 240 250 EFTER UPPI-IETTNINGSPROV: Viktförlust (%) max 1,0 0,5 1,0 Penetration (mm/10) vid 25°C -/+ 30/10 vid 40°C 150
Mjukpunkt, Kula & Ring +/- (°C) 5/2
Brytpunkt, Fraass (°C) -8 Elastisk återgång (%) vid 25°C 50 vid 13°C 80 Duktilitet (cm) vid 25°C 25 vid 17°C 50
Bilaga 5 Sid 2 (4) POLYMERBINDEMEDEL -Erhållna provningsresultat för polymerbindemedel Pmb 32 respektive Styrelf 13/60 Provning Bindemedel
Pmb 32
Styrelf 13/60
Penetration (mm/10)vid 25 °C
54
39
(53 54 54)
(39 39 39)
vid 40 °C
172
155
(173 172171) (156 155 155)Mjukpunkt, Kula &Ring (°C)
89
59
(89,1 89,4)
(59,2 59,4)
Brytpunkt, Fraass
(°C)
-15
-16
(-15 -16-15) (-16 -15 -16) Duktilitet (cm) vid 25 °C 98 >100 (97 98) (>100 >100)vid 17 °C
>100
72
(>100 >100) (71,5 72,0)Flampunkt
(°C)
259
259
(260 258) (260 258)Elastisk återgång
(%)
vid 25 °C
98
97*
68
64*
(99 98) (97 97)* (69 67) (64 64)*vid 13 °C
84
66
(85 83)
(66 66)
Kompatibilitet med SBS -bitumenmatta; YEP 3,5 mm Mjukpunkt (°C)efter 3 mån vid 50°C
90,2
61,6
(91,3 89,0) (61,8 61,3)referens prov
90,3
67,0
(92,0 88,3 ; 91,7 89,0) (66,9 67,0)Mjukpunktsförändring
0
5
(mjukpunkt för YEP 3,5 mm) (131,0 131,1) (129,6 129,2) * Resultaten efter 30 minuter, enligt DIN 52013.Bilaga 5 Sid 3 (4) POLYMERBINDEMEDEL -Erhållna provningsresultat för polymerbindemedel Pmb 32
respektive Styrelf 13/60 efter upphettning 5 timmar vid 163°C
Provning Bindemedel Pmb 32 Styrelf 13/60
Viktförlust
(%)
0,0981
0,0412
(0,0934 0,0990 0,1018) (0,0386 0,0384 0,0466) Penetration (mm/10) vid 25 °C 43 29 (43 43 43) (29 29 29)vid 40 °C
138
110
(139 138 138) (111 110 110)Mjukpunkt, Kula &Ring (°C)
65
63
(65,1 64,9) (63,4 63,2)
Brytpunkt, Fraass
(°C)
-11
-14
(-12 -11 -11) (-14 -14 -15) Duktilitet (cm)vid 25 °C
>100
71
(>100 >100) (70 71) vid 17 °C 81 35 (82 80) (35 35) Elastisk återgång (%)vid 25 °C
80
78*
68
62*
(80 81) (76 79)* (68 68) (61 62)*vid 13 °C
80
AV
(81 79) * Resultaten efter 30 minuter, enligt DIN 52013.Bilaga 5
Sid 4 (4)
POLYMERBINDEMEDEL -Erhållna provningsresultat för polymerbindemedel Pmb 32
respektive Styrelf 13/60 efter återvinning ur mastix
Provning Bindemedel Pmb 32 Styrelf 13/60 Penetration (mm/ 10) vid 25 °C 60 40 (61 60 60) (39 40 40)
vid 40 °C
193
148
(194193193) (148 148 149)Mjukpunkt, Kula &Ring (°C)
68
61
(68,3 68,1) (61,2 60,9)
Brytpunkt, Fraass
(°C)
-17
-12
(-17 -17 -16) (-13 -11 -12) Duktilitet (cm)vid 25 °C
>100
>100
(>100 >100) (>100 >100)vid 17 °C
>100
48
(>100 >100) (49 47,5)Flampunkt
(°C)
195
197
(194 196) (198 196) Elastisk återgång (%)vid 25 °C
86
82*
68
63*
(86 87) (82 83)* (68 68) (63 63)*vid 13 °C
81
77*
63
56*
(81 82) (77 76)* (63 63) (56 55)*Bilaga 6 Sid 1 (1)
FLUORESCENSNIIKROSKOPI Pmb 32
Före TFOT
Bilaga 7 Sid 1 (2) GPC -ANALYS Pmb 32
;5/6 7-;07
eféew TfOT
/
e 56! :34/17.
0/ moxáyk, >/ \.,
Bilaga 7.
Sid 2 (2)
GPC -ANALYS
Syrelf 13/60
'4231: 7/07
/ .°
'
H maxi/x,
c/(c'f cLZC/M/mnjq u
.
e/z/CF 7/â 7,/
Bilaga 8 Sid 1 (3) POLYMERASFALTMASTIX -Erhållna provningsresultat för polymerasfaltmastix med Pmb 32 respektive Styrelf 13/60
P1' Vilng Asfaltmastix med
Pmb 32 Styrelf 13/60
Stämpelbelastningstid
(s)
65
98
vid 20°C
(64 65)
(38 107)
Formstabilitet, (mm)
efter 24 tim, vid 50 °C
1*
57*
efter 24 tim, vid 55 °C 1* 90*
Vidhäftning mot SBS -bitumen-matta; YEP 3,5 mm (N/mmz)
- ej åldrad
0,7
0,6
(0,74 0,72 0,69) (0,61 0,59 0,61)- efter 3 mån vid 50°C
0,7
0,7
(0,76 0,74 0,74) (0,72 0,67 0,69)Bindemedelshalt
(%)
16,8
18,9
(16,55 17,00) (18,97 18,79) * En kub har provatsBilaga 8 Sid 2 (3)
RESULTATBLANHETT
VTI-nummer 93-28
Provets märkning PNB 32
G. BINDEMEDELSHQLT enliüt WEB-4
Enskilda värden Medelvärde
vikt-Z vikt-Z
16.55 17.00 16.78
Vattenhalt : 0.00
B. KDRNSTDRLEHSFÖRDELNINB enligt MER-21 / Passerande vikt-Z
' V ä F 1
I a i __Fø- c I
c I I I i
30 ' ' off 0 |
i., U CU CC l I'O' O O CO .U U CO C.Of I Qi Ol OO i Ö..' O lO U.IrOOOl O 0C O Cl .i i CU Ol CO O OO i iO OC., O 0C O .Of'CCOC'COO'Ci O C CC ...0'...'...\ O QQ Oi iI OO O0.
a I __,r'l l a I :_41 I 3413..: ... ..'. ... .A ... .J ... .J... ..|...l.... ..0....n....|...:... ..U' 0 1 O . : ,r' ?0 c o I c o c u o o c o o b i 0 a o a o o o n n 0 å o o o 00/ o 0 0 o o U o u n n n o o uoo u l L c o 0 0 c o u 0 o c o i o u o o 0 n u 0 o o 0 I c 0 u c o å o - u o a U o o o u o I o o o o c å n a oL n o o O g g o Io o 0 o c c n g c g .0 | | 1 I I I 0 I ' au ..._; ... H 0 I I . 0 a I
:[0 "i ...u: ... ...J... .J ... .4 ... .J ... ..|... ...I....x...|...1... ..
.4 0 i I I I o o 40*n o I c unc a n o u o l I o 0 0 0 n n c å - o u c no n o 0 0 0 U o n c o o o o u n c o c L o o 0 o o 0 n o o o n L n o o o o 0 i 0 n 0 o Iu a ose* o o 0 o c U o a 0 o 0 ll 0 0 00* lc o L o co. o I o lo 0 0 n o 0 0 n 0 o 00 p u 'Fu a n 0 D I i a a a t i I .4 i j, 0 o 0 1 l a I 1 I 0 I I i
aüqno\a n n u n a o w u n Q . o o n o u c n v o . a o o u n 0 u na . c c o o o n a I c o o o r c n o 0 0 c o 0 c acq- o 0 o o o o n o o c o to o o c o ç c 0 . a o ' o a o a c \o o o uoç-oo'ooo. a c c \0 o o o o 0 0 o o o 00
i 0 i I I i I I I I I I | i
-4 0 a
'3 i o 0 a n a a I 0 I 1 a a 0
U C * O DO 0 IO 0 i.,l OO O iO iO 0 0.Ir O UO iI 0 OO I'O' O lO Ii OO iO i.Cl i IO OI i IO Ci Q..i OO OO O iO I O.ii O OI O Ol'OQ O 0O.'...0.\ I OO i.If-..'-.D..'.\.U DI UC O OC OO.
.4 0 l I 0 I l i 0 0 I I 0 I I i n a i I c I I I I 0 | I I . . . . 104 4d i .I 1. .I I. .I cI .I . :I I . a : :0 I I I 0 I 1 Å i I - . . I i i 1 2 2
00740125 0.'25 035
130
ä
4
á
:'23
3'2
64
Provets vikt 0.074 0.125 0.25 0.5 1.0 2 4 5.6 8 11.2 16 20 25 32 444 30.9 38.1 57.0 81.8 93.9 98.7 99.9 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 474 28.8 36.2 55.7 81.5 93.8 98.5 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 Medelvärde 29.8 37.1 56.4 81.7 93.8 98.6 99.9 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0Bilaga 8 Sid 3 (3)
RESULTATBLANHETT
VTI-nummer 93*29
Provets märknind STYRELF
A. BINDEMEDELSHALT enligt MER-4
Enskilda värden Medelvärde
vikt-Z vikt*Z
18.97 18.79 18.88
Vattenhalt : 0.00
B. HDRNSTDRLEKSFÖRDELNING enligt MER-21 Passerande vikt-x
00 -
.
i.
i
fr_
3
T_=;9(]...å... .3,... ... ..5...;_:..:'I'..ê ... i :r i g i ..."30:4... ... ...
... ... ... .... ....
....
... ..
79-..;...5...é... .71.5 ... ... .é ...g.... .é...g.... .g.... ... * ' : / : : : : z : : : : : : "i... "S ... .pg/14 . . . ..l ... ut ... .. L .1 I 1 1 1 | i jotê. . . ...Li-:PJ. . . . "5. . . a . . . 5. . . ...L ... nu ... .0; . . . ..gquxflç ...w...u, ...w ...i..." gg_q... n,... q...u , , ... "pm,...wmw@ ...n 104..: ... .A ... .J ... .4 ... ...i... ... .. .J a I n a 0 g z 1 : : : z : z : 1 1: 2:
