Årsredovisning 17

Begränsad klimatpåverkan Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust

och skärgård Frisk

luft Bara naturlig försurning

Myllrande våtmarker Giftfri miljö Levande skogar Ingen övergödning God bebyggd miljö Levande sjöar och vattendrag Ett rikt växt- och djurliv Säker strålmiljö Storslagen fjällmiljö Skyddande ozonskikt Ett rikt odlingslandskap

Ytterligare exemplar av årsredovisningen kan beställas från Naturvårdsverkets ordertel: 08-505 933 40, fax: 08-505 933 99, e-post: natur@cm.se ISBN 978-91-620-8798-2. TRYCK: Arkitektkopia AB, Stockholm, 18-02. PRODUKTION: AB Typoform. BILD OMSLAG: Naturvårdsverket. BILDER INLAGA: Johnér Bildbyrå. GRAFIK: AB Typoform. ORIGINAL: Naturvårdsverket och

Innehåll

Generaldirektören har ordet ...6

1. Naturvårdsverkets verksamhet ...8

2. Naturvårdsverket och Sveriges miljömål ...11

3. Om årsredovisningen ...18

4. Ekonomisk översikt ...21

5. Ta fram kunskap och underlag ...25

Miljöövervakning och inventeringar ...26

Miljö- och viltforskning ...31

Miljömålsuppföljning och andra analyser ...34

Internationell rapportering ...36

Informationshantering och tillgängliggörande ...38

Kommunikation för att öka kunskapen ...42

6. Bidra till att utveckla miljö politiken ...45

EU och internationellt arbete ...46

Utveckling av styrmedel och åtgärder ...53

7. Genomföra miljö politiken i samverkan ...63

Regelgivning, regeltillämpning och vägledning ...64

Genomförande av åtgärder för miljö och klimat ...75

8. Vår direkta miljöpåverkan ...92

9. Medarbetare och kompetensförsörjning ...94

10. Miljömålsrådets åtgärdslista ...97

11. Föreskrifter och allmänna råd ...102

12. Regleringsbrevet och instruktionen ...104

13. Avgiftsfinansierad verksamhet ...109

Avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna disponeras ...109

Avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna inte får disponeras ...110

Finansiell redovisning ...113

Intern styrning och kontroll ...137

Tabell- och figurförteckning

FIGUR 2 Fördelning av personalkostnader 21 FIGUR 3 Disponibelt belopp och utgifter sakanslag 22 TABELL 4 Utfall i verksamhetsområden 2017 tkr 23 TABELL 5 Utfall i verksamhetsområden 2016 tkr 23 TABELL 6 Utfall i verksamhetsområden 2015 tkr 23 TABELL 7 Prestation: miljöövervakning 26 TABELL 8 Fördelning av anslag för miljöövervakning

(utfall tkr) 28

TABELL 9 Prestation: inventeringar 30 TABELL 10 Prestation: miljöforskning 32 TABELL 11 Fördelade medel miljöforskningsanslaget 32 TABELL 12 Fördelade medel viltforskningsanslaget 34 TABELL 13 Prestation: årlig uppföljning och

fördjupad utvärdering 35

TABELL 14 Internationella rapporteringar 37 TABELL 15 Prestation: vi tillgängliggör kunskap om miljön

och miljöarbetet 39

TABELL 16 Nyckeltal för tillgängliggörande av information 40 TABELL 17 Naturvårdsverkets webbplats, statistik 43

TABELL 18 Konferenser 43

TABELL 19 Prestation: vårt arbete i EU 46 TABELL 20 Prestation: vårt internationella arbete,

bilateralt samarbete inklusive utvecklingsarbete 50 TABELL 21 Prestation: vårt internationella arbete,

multilateralt samarbete 52

TABELL 22 Prestation: slutredovisade regeringsuppdrag

och konsekvensanalyser 54

TABELL 23 Samtliga redovisade regeringsuppdrag 55 TABELL 24 Prestation: nationellt expertstöd 58 TABELL 25 Prestation: regelgivning genom föreskrifter 65 TABELL 26 Prestation: deltagande i mål och ärenden 65 TABELL 27 Resultat efter yttrande – vägledande praxis 66 TABELL 28 Resultat efter yttrande eller överklagande

– större prövningsärenden 67 TABELL 29 Prestation: beslut om tillstånd, tilldelning

och dispens 67

TABELL 30 Antal fattade beslut inom jakt, vilt och artskydd 68 TABELL 31 Prestation: operativ tillsyn 69 TABELL 32 Prestation: vägledning 70

TABELL 33 Exempel på prioriterade vägledningsinsatser 71 TABELL 34 Prestation: skydd av värdefull natur 76 TABELL 35 Prestation: åtgärder för naturmiljöer, arter

och friluftsliv 78

TABELL 36 Fördelade medel åtgärder för värdefull natur 79 TABELL 37 Nya och pågående Life-projekt med finansiering

från 1:3-anslaget 81

TABELL 38 Antal besök i naturum 82 TABELL 39 Utbetald ersättning för viltskador m.m.

(1:7-anslaget) 84

TABELL 40 Prestation: efterbehandling förorenade områden 85 TABELL 41 Efterbehandling, antal objekt i olika faser 86 TABELL 42 Prestation: Klimatklivet 88 FIGUR 43 Antal sysselsatta män och kvinnor per typåtgärd,

total investering 90

FIGUR 44 Antal sysselsatta män och kvinnor per typåtgärd,

beviljat stöd 91

TABELL 45 Antal inrikes och resfria möten 93 TABELL 46 Åldersfördelning per kön, totalt anställda

(per 31 december 2017) 95

TABELL 47 Anställda medeltal 96

TABELL 48 Anställda per kompetenskategori, medeltal 96 TABELL 49 Sjukfrånvaro i procent 96 TABELL 50 Förteckning över publicerade föreskrifter 2017 102 TABELL 51 Förteckning med samtliga återrapporteringskrav

enligt regleringsbrevet 104 TABELL 52 Naturvårdsverkets instruktion (2012:989) med

hänvisning till var det tas upp i årsredovisningen 106 TABELL 53 Avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna

disponeras, tkr 109

TABELL 54 Avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna

General-

direktören

har ordet

2017 firade Naturvårdsverket 50 år. Det är många som på olika sätt har bidragit till miljöarbetet under de senaste 50 åren. Därför har jubileumsåret ägnats åt att fira till- sammans med dem som Naturvårdsverket samverkar med. Vi har bjudit in till semina-rier, bland annat om Sveriges miljömål, innovationer och internationellt arbete. På ett jubileumsseminarium i Almedalen och genom filmer, bloggar och en jubileumskalender på naturvardsverket.se fångades de 50 åren med sikte på de kommande 50.

Det har hänt en hel del i miljöarbetet sedan Naturvårdsverket startade verksamheten den 1 juli 1967. Då var tanken på att utsläpp från mänsklig aktivitet kunde påverka mer än lokalt starkt ifrågasatt. I dag vet vi att människans påverkan ligger bakom merparten av den temperaturökning som skett sedan 1900-talets mitt och klimatfrågan är en av våra viktigaste samhällsfrågor. I november arrangerade Naturvårdsverket Klimatforum

2017, som riktade strålkastarljuset på både små och stora lösningar. Vi presenterade

aktuell klimatstatistik och en ny gapanalys som visar att det är möjligt att nå målen. Att förverkliga Parisavtalet är en av vår tids största gemensamma utmaningar. Naturvårdsverket bidrar i arbetet med bland annat klimatrapportering, arbetet med utsläppshandeln, satsningen på Klimatklivet och stöd till regeringen i både utrednings- arbete och förhandlingsinsatser.

Under året har vi ökat takten i Naturvårdsverkets innovationsarbete. Vi har bland annat samverkat med andra myndigheter i arbetet med exportfrämjande insatser och innovations- och miljöteknikfrämjande åtgärder. Vi har startat innovationstävlingen

Transformativ infrastruktur – innovation för nollutsläpp och beviljat stöd till spetstekniker

och avancerade systemlösningar. Vi har också på olika sätt stimulerat och underlättat innovativa lösningar vid sanering och återställande av förorenade områden. Arbetet med regeringsuppdraget Digitalt först – Smartare miljöinformation har tagit flera steg framåt i samverkan med såväl kommuner som andra statliga myndigheter.

Samhället har infört olika styrmedel för att påverka människor och organisationer att ändra beteende och livsstil och därmed öka takten i förändringsarbetet mot en hållbar utveckling. Något jag tar med mig från 2017 är att effektiva styrmedel kommer i olika former. I juni 2017 trädde förordningen om minskad användning av plastkassar i kraft.

Alla som säljer eller ger bort plastkassar ska numera informera om deras miljöpåverkan. Naturvårdsverket driver och samordnar arbetet tillsammans med branschorganisa-tioner och Håll Sverige Rent, och vi kan redan nu se resultatet. En undersökning från i november visar att konsumenterna har förändrat sitt beteende, andelen som uppger att de oftast eller alltid väljer bort plastkassen har redan ökat från 30 till 51 procent.

Vårt ökade arbete med skydd och skötsel av värdefulla områden har gett goda resultat i hela landet. Antalet naturreservat har ökat markant och under året har två nationalparker, Tiveden och Björnlandet, utökats efter flera års förberedelser. Vi kan se att de samlade insatserna gett positiva effekter på flera miljökvalitetsmål och på sysselsättningen. Under året lanserades också den första versionen av den nya webbplatsen sverigesmiljömål.se som ska sprida lärande exempel och konkreta tips på åtgärder för varje miljökvalitetsmål. Målet är att inspirera och vägleda till fler åtgärder och ett stärkt genomförande.

Jag vill avslutningsvis rikta ett tack till alla som vi samverkar med och som bidrar till att vi kan genomföra vårt uppdrag och nå våra mål.

Björn Risinger

Generaldirektör

1. Naturvårdsverkets verksamhet

Naturvårdsverkets verksamhet styrs främst av myndighetens instruktion och reglerings-brev. Uppdraget framgår även av andra nationella författningar, EU:s rättsakter och internationella överenskommelser samt särskilda uppdrag beslutade av regeringen.

Utveckling av myndigheten

Arbetet med att utveckla myndigheten har under året handlat om att göra Naturvårds- verket enklare, öppnare och effektivare. Fokus på att uppnå miljömålen har stärkts samtidigt som kopplingen till de globala hållbarhetsmålen har blivit tydligare. I slutet av året fick vi ett kvitto på att myndigheten förbättrat sitt arbete. Nöjd-Kund-Index (NKI) i kundundersökningen ökade till 60, från att ha varit 52 vid tidigare mätningar. Den största förändringen har skett hos länsstyrelserna, där NKI ökade till 61, från att ha varit 48 vid förra mätningen. Naturvårdsverket uppfattas i hög grad som en trovärdig, professionell och saklig myndighet och i lägre grad som effektiv, handlingskraftig och offensiv.

Enklare

En ny organisation trädde i kraft den 1 januari 2017. Syftet med den nya organisationen är att verksamheten ska bli effektivare och enklare med färre överlämningar. Verksam-heten är indelad i fem sakavdelningar: miljöinformation, klimat, natur, samhälle och uppdrag. Administration, ekonomi, upphandling och kommunikation har samlats, vilket antas skapa bättre förutsättningar för effektiva processer och verksamhetsutveckling.

Det ska också bli enklare för omvärlden att kontakta Naturvårdsverket. För att säkra svarstider och kvaliteten i mötet med kunderna har vi infört en väg in för externa frågor, kundtjänsten. Arbetet har pågått under hela året och är nu inne i slutfasen. Kundtjänsten har uppnått målsättningen att avlasta de delar av verksamheten som får många frågor genom att svara på mer än 80 procent av frågorna som kommer in via e-post, telefon och sociala medier.

Öppnare

Förmågan att samverka med andra är en framgångsfaktor för Naturvårdsverket. Många av lösningarna för att uppnå ett mer hållbart samhälle kräver att olika aktörer arbetar tillsammans. Under året har en samverkansutbildning för medarbetare genomförts och den 9 november samlades alla medarbetare på Naturvårdsverket för en heldag på temat samverkan.

För att få tillgång till bättre digitalt stöd för samverkan har Naturvårdsverket beslutat att införa Office365, med bland annat digitala samverkansytor. I samband med införandet sker en kraftsamling kring informationssäkerhet och dokumenthantering. Under hösten har tempot i säkerhetsklassning av information ökat. Alla medarbetare utbildas i infor-mationssäkerhet för att bli mer medvetna om skyddsvärdet av den information de arbetar med. EU:s dataskyddsförordning (GDPR) ställer nya och högre krav. Rutiner för skydd av personuppgifter har integrerats i arbetet med informationssäkerhet.

En intern visselblåsarfunktion har varit igång sedan 2016. En motsvarande funktion för externa intressenter har utvecklats under hösten och lanserades i januari 2018. Anmälningar kan riktas mot personer i ledande ställning eller i nyckelposition och ska avse korruption eller allvarliga oegentligheter.

Fokus på att nå miljömålen

För att öka effektiviteten och därmed fokus på att nå miljömålen, har en gemensam modell för uppdrags- och projektstyrning införts. Naturvårdsverket har också fortsatt att utveckla arbetet med planering och uppföljning samt metoder för resultatanalys.

Naturvårdsverket är sedan juni 2017 helkund hos Statens servicecenter vad gäller lön- och ekonomihantering. Ekonomimodellen har uppdaterats för att förenkla redovisning och uppföljning. Med de nya ekonomisystemen på plats har arbetet med automatisering och digitalisering tagit ett steg framåt. Syftet är att öka effektiviteten och minska risken för fel.

Jämställdhetsarbete och jämställdhetsintegrering

Under året har ett 60-tal rekryteringar genomförts där den nya metoden för en icke- diskriminerande rekryteringsprocess har tillämpats. Det bedöms vara en bidragande orsak till att en stor andel av de arbetssökande har gett positiv feedback på

Naturvårdsverkets rekryteringsprocess (se kapitel 9).

Naturvårdsverket har bidragit till att gröna jobb har skapats i Stockholms, Krono-bergs och Hallands län. 9 kvinnor och 63 män har anställts för att bland annat utföra skötselinsatser i skyddade områden. Inom Klimatklivet har regeringens satsning lett till att ca 745 helårsarbetskrafter finansierats sedan 2015. Männen står för en majoritet av dessa arbetstillfällen, vilket förklaras av att bygg- och anläggningsarbete är en mans- dominerad bransch. Se mer om gröna jobb och Klimatklivet i kapitel 7.

Könsuppdelad statistik har införts över besöksdata på Naturvårdsverkets externa webbplats samt i den kundundersökning som skickas ut årligen. Inga större skillnader utifrån kön har identifierats i statistiken.

Strategiska offentliga inköp

Den nationella upphandlingsstrategin innehåller en övergripande målsättning – offentlig upphandling som strategiskt verktyg för en god affär – och sju inriktningsmål som ska bidra till det övergipande målet.

För att säkerställa att den offentliga upphandlingen används som ett strategiskt verk-tyg för en god affär, samt att den är rättssäker och effektiv, har Naturvårdsverket inrättat en upphandlingsenhet. Under året har vi dessutom beslutat om nya interna styrande dokument för inköp och upphandling:

• En upphandlingsstrategi, som syftar till att säkerställa en effektiv, affärsmässig, rättssäker och hållbar inköpsverksamhet.

• En policy för inköp och upphandling, som anger grundprinciper för Naturvårdsverkets förhållningssätt och agerande på området.

• En rutin, som syftar till att stärka kunskapen och stödet vid inköp och upphandlingar. De interna styrande dokumenten har tagits fram med utgångspunkt i de sju inriktnings-målen i den nationella upphandlingsstrategin. Syftet är att vi ska bli mer strategiska i vårt arbete med inköp och upphandling, säkerställa rättssäkerheten och att dessa ska styra mot att relevanta miljökrav ställs.

Inför nya upphandlingar och under avtalstiden genomförs dialoger med leverantörer för att säkra leverantörsperspektivet. För att ge små och medelstora företag möjlighet att konkurrera delas upphandlingarnas omfattning in i delområden där så är lämpligt och genomförbart. Naturvårdsverket arbetar även med att hitta nya lösningar för att bidra till innovation och bra funktioner i leveranserna samt säkerställa etiska och sociala krav med hänsyn till det som upphandlas.

Vi har inom arbetet med miljöteknik och miljöinnovationer samverkat med andra myndigheter inom innovationsupphandling, bland annat genom att ge ekonomiskt stöd till en beställargrupp för att minska miljö och hälsopåverkan från konstgräsplaner (se s. 60). Vi har också beslutat om att ge Sveriges geologiska undersökning i uppdrag att sätta samman en beställarstödgrupp i syfte att underlätta för beställare av åtgärder vid förore-nade områden att tillämpa innovativa och alternativa åtgärdslösningar (se s. 86).

En roll som inköpsanalytiker har inrättats för att bidra med analysunderlag, bland annat när vi följer upp genomförda inköp och upphandlingar. Det bidrar till rättssäkerhet och att inköpen är effektiva ur ett livscykelperspektiv.

ÅTERRAPPORTERING Könsuppdelad statistik

ÅTERRAPPORTERING Strategiska offentliga inköp

I övrigt har Naturvårdsverket arbetat med att säkerställa rättssäkerheten i inköpen, bland annat genom ett antal utbildningar för att höja kompetensen hos våra medarbetare. Vi har även tagit fram en upphandlingsplan för 2018 för att säkra resurstillsättning i arbetet med befintliga och nya ramavtal inom viktiga inköpsområden.

2. Naturvårdsverket

och Sveriges miljömål

Sveriges miljömål

Miljökvalitetsmålen anger inriktningen av och ambitionsnivån för miljöarbetet i Sverige. Tillsammans med generationsmålet och etappmålen ger de anvisningar om vad vi och andra aktörer i samhällets ska uppnå samt hur och i vilken takt miljöarbetet ska drivas framåt. 26 myndigheter har ett särskilt uppdrag att verka för att målen nås.

Sveriges friluftsmål

Friluftslivet bidrar bland annat till hälsa, naturförståelse och regional utveckling. Det är utgångspunkten för de tio målen för friluftslivspolitiken (skrivelse 2012/13:51). Frilufts-målen spänner över flera politikområden till exempel naturvårds-, jordbruks- och skogs-politik, politik för landsbygdens utveckling och regional tillväxt, liksom folkhälso-, utbildnings- samt forskningspolitik.

Hållbarhetsmålen i Agenda 2030

Eftersom Sveriges miljömål väl tar hand om de ekologiska aspekterna av de globala håll-barhetsmålen i Agenda 2030 bedömer vi att Naturvårdsverkets insatser för att nå miljö-målen i hög grad även bidrar till Agenda 2030. Vår analys visar att myndigheten bidrar mest till de hållbarhetsmål som rör biologisk mångfald, klimat, hälsa och hållbar konsumtion. Våra insatser är emellertid viktiga också för de mål som rör inkluderande samhällen, hållbara städer och hållbar industri.

SÅ HAR VI UNDER 2017 BIDRAGIT TILL SVERIGES MILJÖMÅL OCH FRILUFTSMÅL Naturvårdsverket ska tillsammans med andra aktörer verka för att Sveriges miljömål nås och ska vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling. Naturvårdsverket samordnar dessutom myndigheternas arbete inom friluftslivspolitiken med sikte på de tio mål som riksdagen bestämt.

Sveriges miljömål och friluftsmål är utgångspunkten för arbetet på Naturvårdsverket, vilket innebär att myndighetens resultatredovisning i sin helhet beskriver hur vi har arbetat för att bidra till dessa. Våra aktiviteter kan ha betydelse för samtliga mål eller ha snävare inverkan på något eller några av dem. Ett urval av de åtgärder och insatser som myndigheten genomfört i syfte att bidra till miljömålen och friluftsmålen redovisas nedan. Åtgärder och insatser har sorterats in under det mål som bedömts vara mest rele-vant, även om många åtgärder och insatser bidrar till att nå flera mål. Aktiviteter vars effekt bidrar till flertalet eller samtliga miljökvalitetsmål har lagts under generationsmålet.

Naturvårdsverket deltar i Miljömålsrådet tillsammans med övriga myndigheter och identifierar samarbeten som på sikt kan leda till åtgärder för att snabbare nå miljömålen. Vi leder genomförandet av 8 samverkansåtgärder och deltar i ytterligare 38 (se åter- rapporteringen i kapitel 10).

Våra insatser för miljömålen

GENERATIONSMÅLET OCH

SAMTLIGA MILJÖKVALITETSMÅL

• Levererat den årliga uppföljningen av Sveriges miljömål.

• Fördelat medel för regional miljömålsupp- följning och samverkat med samverkans- organet, Regional utveckling och samverkan i miljömålssystemet (RUS).

• Lämnat förslag till indikatorer för genera-tionsmålet och miljökvalitetsmålen till regeringen.

• Samordnat myndigheternas uppföljning av och kommunikation om miljömålen.

• Genomfört insatser med ledning av Miljömålsrådets åtgärdslistor.

• Publicerat en ny webbplats, sverigesmiljömål.se, och genomfört Miljömålsdagarna som en del i arbetet med att vägleda i miljömålssystemet.

• Arbetat med vägledning och rapporterat om arbetet för miljöledning i staten.

• Genomfört den årliga uppföljningen av miljötillsynen och deltagit som expert i Miljötillsynsutredningen (SOU 2017:63).

• Startat ett miljöinformationsråd och utvecklat arbetet med miljöinformation.

• Genomfört bilaterala samarbeten i Bosnien Hercegovina, Brasilien, Georgien, Indien, Kina, Palestina, Ryssland, Serbien och Sydafrika.

• Genomfört multilaterala insatser inom Arktiska rådet, Barentsrådet, Nordiska ministerrådet, OECD och WHO.

• Genomfört Miljöbalksdagarna.

• Tagit fram vägledning om 6 kap. miljöbalken.

• Genomfört miljöbalksprojektet i syfte att utveckla tillämpningen av miljöbalken.

• Tagit fram en strategi för arbetet med fysisk planering.

• Fördelat medel för strategiskt viktiga styrmedelsanalyser och utvärderingar.

• Samverkat i program om informations- försörjning enligt EU:s industriutsläpps- direktiv (IED) och arbetat med att utveckla vägledning om direktivet.

• Verkat för en högre miljöambition i arbetet med industriutsläppsdirektivet genom att påverka BAT-slutsatser och BREF-dokument.

• Stärkt vårt arbete med innovationer som verktyg för utvecklingen av åtgärder för att nå miljömålen genom att starta innovations- aktiviteter och utveckla vår kompetens.

• Bidragit till utvecklingen av miljö och klimat i de regionala tillväxtplanerna.

• Utvecklat Plattformen för samhällsekonomisk analys inom miljömålssystemet.

• Utlyst forskningsmedel om indikatorer för samhällsomställning.

• Genomfört Forum för dialog om miljöbalken med temat omprövning och tidsbegränsning av tillstånd.

• Förberett och genomfört pilotinsatser för gröna jobb i samverkan med Skogsstyrelsen och vissa länsstyrelser.

• Genomfört stöd för LIFE-ansökningar.

BEGRÄNSAD

KLIMATPÅVERKAN

• Hanterat ansökningar, beslutat om stöd och informerat om Klimatklivet.

• Hanterat ansökningar, beslutat om stöd och informerat om spetstekniker och avancerade systemlösningar.

• Genomfört årlig uppföljning av miljökvalitets-målet Begränsad klimatpåverkan.

• Utvecklat kommunikationsarbetet angående klimat och luft samt genomfört Klimatforum.

• Genomfört utsläppsinventering klimat och statistikpubliceringar, inklusive snabbstatistik samt ordinarie statistik och utsläpp från svenskarnas konsumtion.

• Bidragit till Energimyndighetens regerings-uppdrag om strategi för omställning till fossilfri transportsektor och om internatio-nellt klimatsamarbete för Parisavtalets genomförande samt till Konjunkturinstitutets regeringsuppdrag om en klimatpolitisk inventering och en kunskapsöversikt om klimatförändringar.

• Bidragit med underlag och analyser i arbetet med FN:s klimatkonvention och medverkat i klimatförhandlingarna för att kunna genomföra Parisavtalet.

• Bidragit med expertstöd inom internationellt klimatarbete och CCAC/SLCP.

• Tagit fram nationalrapporten och tvåårs- rapporten.

• Genomfört en förstudie för att utveckla scenarier för utvecklingen av ett klimat- vänligt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart jordbruk.

• Genomfört en förstudie för att kunna utveckla framtidsscenarier för effekter på utsläppen av klimat- och luftföroreningar inom byggsektorn.

• Gett vägledning om användningen av köldmedier och F-gaser.

• Utvecklat arbetet med att ställa krav på energieffektivitet vid miljöbalksprövningar.

• Tagit fram omfattande underlag och analyser samt lämnat löpande stöd till Regerings-kansliet i förhandlingen av lagstiftning för EU:s energi- och klimatramverk 2030.

• Tagit fram analyser av utsläppsutvecklingen i Sverige – trender och scenarier – samt av åtgärder och styrmedel som krävs för att vi ska nå målen i klimatramverket.

• Utlyst forskningsmedel om hållbara och effektiva transporter.

• Gett vägledning, tagit beslut om och bedrivit tillsyn av handel med utsläppsrätter.

FRISK LUFT

• Genomfört årlig uppföljning av miljökvalitets-målet Frisk luft.

• Levererat rapportering av utsläpp till luft (IIR).

• Varit ordförande i FN:s luftvårdskonvention.

• Genomfört internationell granskning FN:s luftvårdskonvention.

• Genomfört miljöövervakning av luftkvalitet.

• Tagit fram en rapport om barns hälsa.

• Genomfört en informationskampanj om vedeldning.

• Bidragit till Transportstyrelsens arbete med SOFT-uppdraget.

• Startat upp det nya luftforskningsprogrammet SCAC 2.

• Genomfört rapportering enligt luftkvalitets-direktivet.

• Leverarat underlag till Regeringskansliet för genomförande av MCP-direktivet.

• Leverarat underlag till Regeringskansliet för genomförande av direktivet om nationella utsläppstak för vissa luftföroreningar (takdirektivet).

BARA NATURLIG

FÖRSURNING

• Genomfört årlig uppföljning av miljökvalitets-målet Bara naturlig försurning.

• Bedrivit operativ tillsyn genom att granska företagens deklarerade utsläpp av kväveoxid.

• Arbetat med vägledning om NO_X med anledning av ny föreskrift.

GIFTFRI MILJÖ

• Genomfört miljöövervakning och screening av miljögifter.

• Fördelat bidrag för sanering och åter- ställande av förorenade områden.

• Deltagit i nationell samverkan kring högfluorerande ämnen (PFAS).

• Levererat rapportering av om avlopps- reningsverk klarar utsläppskraven i avloppsdirektivet till Regeringskansliet.

• Genomfört tillsyn av finansiella garantier.

• Genomfört arbetet som nationell kontakt-punkt för hållbar konsumtion.

• Tagit fram vägledning om när avfall upphör att vara avfall.

• Arbetat med vägledning om ökad och säker materialåtervinning.

• Arbetat med ett teknikutvecklingsprojekt om nya metoder för sanering av förorenad mark.

• Levererat stöd till Regeringskansliet för ut-vecklingen av miljöprövningsförordningen.

SKYDDANDE

OZONSKIKT

• Genomfört årlig uppföljning av miljökvalitets-målet Skyddande ozonskikt.

• Levererat årlig rapportering till Ozon- sekretariatet.

• Medverkat i internationella förhandlingar under Montrealprotokollet och multilaterala fondens påfyllnad för genomförande av Kigalitillägget om nedfasning av fluor- kolväten (HFC).

• Genomfört miljöövervakning av ozonskiktets tjocklek.

LEVANDE SJÖAR

OCH VATTENDRAG

• Deltagit i Sveriges geologiska undersök-nings regeringsuppdrag om bevarande och skydd av källmiljöer.

• Deltagit i Havs- och vattenmyndighetens regeringsuppdrag om skydd av värdefulla vattenmiljöer.

• Redovisat regeringsuppdrag om analys av kunskapsläget för dagvattenproblematiken.

HAV I BALANS

SAMT LEVA

• Deltagit i Havs- och vattenmyndighetens arbete med genomförande av åtgärder enligt havsmiljöförordningens åtgärds- program.

• Redovisat regeringsuppdrag om avancerad rening av avloppsvatten.

• Redovisat regeringsuppdrag om mikroplaster.

• Bidragit till genomförandet av och med- verkat i FN:s havsmiljökonferens.

• Medverkat i genomförandet av EU:s strategi för Östersjöregionen.

MYLLRANDE

VÅTMARKER

• Genomfört årlig uppföljning av miljökvalitets-målet Myllrande våtmarker.

• Redovisat regeringsuppdraget om att ta fram ett kunskapsunderlag om våtmarker.

• Genomfört miljöövervakning av våtmarker.

LEVANDE SKOGAR

• Reviderat strategin för formellt skydd av skog.

• Genom markersättningar bidragit till skydd av 26 800 ha värdefulla skogar.

• Deltagit som expert i Utredningen om en rättslig översyn av skogsvårdslagstiftningen (SOU 2017:81).

• Tillsammans med Skogsstyrelsen redovisat regeringsuppdraget att årligen rapportera arbetet med att införa en kompletterande arbetsmetod för skydd av värdefull natur.

• Gett vägledning och stöd till länsstyrelserna

• Lämnat bidrag till länsstyrelserna för skötsel av skyddade skogar och Natura 2000-områden.

• Utvecklat databasen SkötselDOS och Natura 2000-databasen i VicNatur.

• Slutfört de sista markersättningsärendena inom ESAB-paketet.

• Levererat miljöövervakningsrapporten Skog och mark.

ETT RIKT

ODLINGSLANDSKAP

• Deltagit i övervakningskommittén för lands-bygdsprogrammet.

• Bidragit till att ta fram åtgärder för alternativ bekämpning av växtskadegörare.

• Deltagit i Jordbruksverkets regerings- uppdrag om jordbrukssektorns behov av vattenförsörjning och återvätning av organogena jordar.

• Deltagit i Jordbruksverkets regeringsupdrag om hur EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) påverkar miljön i Sverige.

• Lämnat bidrag till skötsel och restaurering av värdefulla odlingslandskap inom formellt skyddade områden och Natura 2000- områden.

STORSLAGEN

FJÄLLMILJÖ

• Genomfört årlig uppföljning av miljökvalitets-målet Storslagen fjällmiljö.

• Arbetat med vägledning om terrängkörning och hanterat bidrag till länsstyrelserna för arbete med samebyarnas terrängkörnings-planer.

• Samordnat arbetet med det statliga ledsystemet i fjällen.

• Levererat lavinprognoser.

• Samordnat arbetet i Fjällsäkerhetsrådet och Nationella snöskoterrådet.

GOD BEBYGGD

MILJÖ

• Arbetat med vägledning om buller på skolgårdar från vägar och spår.

• Deltagit i regeringsuppdrag om Plattform för hållbara städer.

• Bedrivit operativ tillsyn enligt producent- ansvarsbestämmelserna för elutrustning och batterier.

• Beslutat om tillstånd till gränsöverskridande transporter av avfall.

• Levererat avfallsrapportering för 2017.

• Arbetat med nationell samordning av myndigheternas bullerarbete.

• Beslutat om och fördelat bidrag till lokala naturvårdssatsningar (LONA).

• Redovisat regeringsuppdrag om nationell avfallsplan och avfallsförebyggande program.

• Redovisat regeringsuppdrag om gruvavfall.

• Genomfört regeringsuppdraget om stöd för spetstekniker och avancerade system-lösningar för hållbar stadsutveckling.

• Deltagit i samarbetsprojekt med Ryssland om bästa tillgängliga teknik samt avfalls-hantering.

ETT RIKT

VÄXT- OCH DJURLIV

• Genomfört årlig uppföljning av miljö- kvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv.

• Fördelat anslaget 1:3 Åtgärder för värdefull natur och 1:7 Ersättning för viltskador samt väglett om åtgärder.

• Arbetat med strategin för svensk viltförvalt-ning och vidtagit insatser för att genomföra strategin.

• Ansvarat för extern samordning av vilt- och jaktfrågor samt genomfört viltforsknings-dagarna och viltförvaltningsviltforsknings-dagarna.

• Bidragit till genomförande av rovdjurs- inventeringar.

• Tagit fram kunskap om viltets ekosystem- tjänster.

• Utlyst forskningsmedel om ekologisk kompensation.

• Deltagit i IMPEL-samarbetet mot miljö- brottslighet.

• Säkerställt mark för skydd genom att fördela anslaget 1:15 Skydd av värdefull natur med vägledning till länen, värdera mark, förhandla och genomföra markköp och markbyten.

• Bidragit till att insatser genomförts för skötsel av naturtyper och livsmiljöer i skyddade områden samt att prioriterade insatser för tillgänglighet och friluftsliv

• Genomfört löpande miljöövervakning för kunskap som stöd för hållbart nyttjande och bevarande av den biologiska mångfalden.

• Tagit fram ny vägledning om Natura 2000 och förvaltning av skyddade områden.

• Bidragit till Statistiska centralbyråns (SCB) rapport om skyddad natur.

• Arbetat med bildande av nya samt utvidgade nationalparker i enlighet med nationalparks- planen.

• Hanterat CITES-remisser.

• Beslutat om åtgärdsprogram för hotade arter.

• Samverkat med andra myndigheter och berörda intressenter i genomförandearbetet som följer av den nya EU-förordningen om invasiva främmande arter.

• Deltagit som expert i Utredningen om ekologisk kompensation (SOU 2017:34).

• Handlagt ärenden om jaktkort samt utvecklat tillgängligheten till data i jakt-kortsregistret för polisen.

• Levererat regeringsuppdrag om finansiering av älgförvaltningen och förändringar i jakt-tider.

• Genomfört rapportering enligt konventionen om biologisk mångfald (CBD).

• Tagit fram vägledningar om och samordnat det nationella arbetet med grön infrastruktur.

• Drivit produktionen av nya nationella marktäckedata.

Våra insatser för målen

för friluftslivspolitiken

TILLGÄNGLIG NATUR

• Skapat nya entréer till Björnlandets och Tivedens nationalparker.

• Påbörjat arbetet med att ta fram nya bas- utställningar på naturum Abisko och ett nytt naturum, Trollskogen.

• Tagit fram en vägledning kring naturväg- ledning som stöd till förvaltare av skyddade områden, genom uppdrag till Centrum för naturvägledning (CNV).

• Lämnat 9,23 mnkr i extra bidrag utöver ordinarie bidrag till upprustning av det statliga ledsystemet, vilket lett till stora upprustningsinsatser av exempelvis broar, spänger och skyltar.

• Genomfört en enkät och fått ökad kunskap om friluftsvanor i målgruppen personer med funktionsnedsättning.

• Utvecklat förutsättningarna för användar-vänlig information om naturområden, sär-skilt skyddade områden, för olika digitala plattformar. Kartlagt systemet av vandrings-leder i hela landet vad gäller typer, status och ansvarsförhållanden.

• Lämnat förslag till regeringen om hur ledsystemen i fjällen kan utvecklas, samt redovisat förutsättningar och kostnader för leder i fjällnära skogar.

• Redovisat regeringsuppdrag om utveckling av förutsättningar för digital information om naturområden.

• Redovisat regeringsuppdrat om kartläggning och utveckling av vandringsleder.

STARKT ENGAGEMANG

OCH SAMVERKAN

• Samordnat uppföljning av friluftsmålen och genomfört Tankesmedja för friluftsliv 2017.

• Arrangerat ett myndighetsmöte för friluftsliv i syfte att samordna berörda myndigheter.

• Utvecklat nätverket och nätverksträffar med tillhörande studiebesök för länsstyrelsernas friluftssamordnare i syfte att stötta det regionala friluftsarbetet.

• Utvecklat och kommunicerat budskap om friluftslivets värden, fria att användas av länsstyrelserna och andra myndigheter.

• Publicerat korta filminslag om bland annat friluftslivets historia, värden och utveckling att användas för kompetensutveckling.

• Startat Lägesrapport för nationellt frilufts- arbete, ett nyhetsbrev som ges ut fyra gånger per år.

• Delat ut priset Sveriges friluftskommun 2017, denna gång till Huddinge och Örebro kommun.

ALLEMANSRÄTTEN

• Arbetar med vägledning om allemansrätten.

• Fördelat 2 mnkr i bidrag till projekt som informerar om allemansrätten riktat till olika målgrupper.

• Infomerat om allemansrätten, exempelvis på vår webbplats och genom informations- material.

TILLGÅNG TILL NATUR

FÖR FRILUFTSLIV

• Utvecklat arbetet med metoden för kart-läggning av områden värdefulla för frilufts-liv genom att ta fram en vägledning samt startat pilotprojekt med fem kommuner och en länsstyrelse.

• Beslutat om nya och reviderade områden av riksintresse för friluftsliv.

ATTRAKTIV TÄTORTSNÄRA NATUR

• Genom länsstyrelserna beviljat LONA-bidrag till 259 projekt.

• Arrangerat en LONA-dag om kommunala naturreservat och tillgänglighet med ca 150 deltagare från 100 kommuner.

• Lämnat förslag på behov av åtgärder för tätortsnära natur inom regeringsuppdraget om tätortsnära natur.

HÅLLBAR REGIONAL TILLVÄXT

OCH LANDSBYGDSUTVECKLING

• Deltagit som expert i Utredningen Sveriges besöksnäring (SOU 2017:95).

• Redovisat regeringsuppdraget om byggande i strandnära lägen.

• Deltagit i Tillväxtverkets myndighetsgrupp för besöksnäringen.

• Deltagit i Landsbygdsnätverket för att utveckla naturturismen i Sverige.

SKYDDADE OMRÅDEN SOM

RESURS FÖR FRILUFTSLIVET

• Lämnat bidrag till tio kommunala naturre-servat, främst tätortsnära reservat med stor betydelse för friluftslivet.

• Beslutat om nya skötselplaner för tre natio-nalparker samt arbetat med revideringen av ytterligare två, bland annat i syfte att skapa förbättrade förutsättningar för friluftsliv.

• Lämnat bidrag till att starta arbetsprocessen med ett nytt naturum.

• Utvecklat arbetet med öppna data om skyddad natur och leder samt kommunicerat om hur dessa kan användas för utveckling av kartor, webbplatser eller i appar.

ETT RIKT FRILUFTSLIV I SKOLAN

• Färdigställt ett utbildningspaket kring friluftsliv i fjällen tillsammans med Folkuniversitetet.

• Deltagit i referensgrupp för Boverkets och SCB:s kartläggning av skolgårdar och skolnära natur.

• Finansierat projektet Gilla naturen, ett samarbete mellan CNV och Naturhistoriska riksmuseet som resulterat i ett läromedel och en tävling för skolor. Syftet är att uppmärksamma barnens närnatur.

FRILUFTSLIV FÖR GOD FOLKHÄLSA

• Samverkat med Folkhälsomyndigheten i vägledning till länsstyrelserna.

• Genomfört ett webbinarium tillsammans med Boverket och Folkhälsomyndigheten om vikten av vardagsnära friluftsliv och vilka verktyg som finns för detta.

GOD KUNSKAP OM FRILUFTSLIVET

• Lämnat bidrag till uppdatering av Friluftsforskning.se för att stärka arbetet med kunskap om friluftslivet.

3. Om årsredovisningen

Årsredovisningens struktur

Årsredovisningen är disponerad utifrån kraven i förordningen om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB). Resultatredovisningen är indelad i tre verksamhetsområden, i likhet med tidigare år. Områdena speglar vårt uppdrag och sorterar de huvudsakliga uppgifter som Naturvårdsverket utför för att bidra till att miljömålen och friluftsmålen nås:

• Ta fram kunskap och underlag genom att följa upp och utvärdera miljökvalitetsmålen, genomföra miljöövervakning, utlysa och följa forskningsprogram, ta fram andra underlag och analyser, utföra internationell rapportering samt utveckla och samordna miljöinformationsförsörjningen.

• Bidra till att utveckla miljöpolitiken genom att delta i bilaterala och multilaterala samarbeten, genomföra regeringsuppdrag och samhällsekonomiska analyser, delta i EU- och internationellt arbete samt bidra med expertstöd i andra sammanhang.

• Genomföra miljöpolitiken i samverkan med andra genom att ta fram vägledning, delta i miljöprövningar, besluta om föreskrifter, besluta i ärenden, utföra operativ tillsyn samt förvalta vissa anslag.

Vi beskriver varje verksamhetsområde i ett eget kapitel (5–7). För att ytterligare öka tydligheten har vi gjort en markering i marginalen där det beskrivits en aktivitet som är kopplad till Naturvårdsverkets instruktion eller ett återrapporteringskrav i Naturvårdsverkets regleringsbrev eller regeringsbeslut.

Verksamhetslogik är det systematiska sätt Ekonomistyrningsverket rekommenderar myndigheterna att använda för att beskriva verksamhetens förutsättningar, genom-förande och förväntade resultat. Figur 1 illustrerar hur våra resurser, aktiviteter, presta-tioner och effekter bedöms hänga ihop. Bilden ger även en översikt av årsredovisningens innehåll.

FIGUR 1 ÅRSREDOVISNINGENS LOGIK OCH STRUKTUR

Resurser Aktiviteter Prestationer _{på kort sikt}Effekter _{medellång sikt}Effekter _{lång sikt}Effekter

Kapitel 5–14 samt Finansiell redovisning Kapitel 1 samt 5–7

Exempelvis: • Årlig budget • Personal • Kompetens • Utrustning Exempelvis: • Framtagande av vägledning • Framtagande av fördelningsnycklar • Framtagande av miljömåls-indikatorer • Genomförande av samhällsekonomiska analyser • Yttranden i mål och ärenden Våra leveranser, exempelvis: • Vägledning • Bidragsbeslut • Miljömåls- uppföljning • Deltagande i mål och ärenden • Slutredovisade regeringsupp-drag Exempel på effekt hos mottagare (kund): • Kunskap om lagstiftning • Kunskap om miljöpåverkan • Möjlighet att genomföra åtgärder • Möjlighet till samverkan Mål som: • Naturvårdverkets interna effektmål Mål som: • Naturvårdverkets vision • Sveriges miljömål • Sveriges friluftsmål • De globala hållbarhetsmålen

Resultatredoviningen är indelad på följande sätt.

• Kapitel 1 och 2 innehåller en beskrivning av Naturvårdsverkets verksamhet och bidrag till de politiska målen.

• Kapitel 3 innehåller en beskrivning av årsredovisningens struktur samt mer generella upplysningar om årsredovisningen.

• Kapitel 4 innehåller en ekonomisk översikt.

• Kapitel 5–7 är stommen i resultatredovisningen och tar sin utgångspunkt i

Naturvårdsverkets prestationer. I de tre kapitlen redogör vi för resultat kopplade till Naturvårdsverkets tre verksamhetsområden.

• Kapitel 8 och 9 innehåller redovisning av våra resultat avseende direkt miljöpåverkan och kompetensförsörjning.

• Kapitel 10 innehåller en återrapportering av Miljömålsrådets åtgärdslista. • Kapitel 11 innehåller en förteckning över de föreskrifter och allmänna råd som

Naturvårdsverket tagit fram under året.

• Kapitel 12 är en ”läshjälp” i form av sidhänvisningar utifrån vårt regleringsbrev och vår instruktion.

• Kapitel 13 innehåller en redovisning av vår avgiftsfinansierade verksamhet.

Därefter följer den finansiella redovisningen. Årsredovisningen avslutas med en beskrivning av vårt arbete med intern styrning och kontroll. Allra sist finner man årsredovisningens undertecknande och generaldirektörens intygande om en betryggande intern styrning och kontroll.

Upplysningar om resultatredovisningen

Resultatredovisning, prestationer och effekter

Inom varje avsnitt har vi valt ut ett antal prestationer som över tid är relevanta och låter sig jämföras (se nedan). Naturvårdsverket redovisar antalet prestationer där vi gjort bedömningen att det är möjligt. För några av våra prestationer har vi gjort bedömningen att det varken är möjligt eller relevant att redovisa antalet prestationer. I de fallen beskriver vi prestationerna i löpande text.

Våra prestationer är:

Miljöövervakning Kapitel 5, s. 26

Ta fram kunskap och underlag

Naturinventeringar för arter och habitat Kapitel 5, s. 30

Viltinventeringar Kapitel 5, s. 30

Miljöforskning Kapitel 5, s. 32

Miljökvalitetsmålen, årlig uppföljning och fördjupad utvärdering Kapitel 5, s. 35

Internationell rapportering Kapitel 5, s. 37

Tillgängliggöra kunskap om miljön och miljöarbetet Kapitel 5, s. 39

EU, vårt arbete EU internt Kapitel 6, s. 46

Bidra till att utveckla

EU, vårt arbete EU externt Kapitel 6, s. 46

Internationella bilaterala samarbeten Kapitel 6, s. 50 Internationella multilaterala samarbeten Kapitel 6, s. 52

Regeringsuppdrag Kapitel 6, s. 54

Konsekvensanalyser Kapitel 6, s. 54

Regelgivning genom föreskrifter och allmänna råd Kapitel 7, s. 65

Genomföra politiken i samverkan

Regeltillämpning genom deltagande i mål och ärenden Kapitel 7, s. 65 Regeltillämpning genom beslut om tillstånd,

tilldelning och dispens Kapitel 7, s. 67

Regeltillämpning genom operativ tillsyn Kapitel 7, s. 69

Vägledning utifrån regler Kapitel 7, s. 70

Skydd av värdefull natur Kapitel 7, s. 76

Åtgärder för naturmiljöer, arter och friluftsliv Kapitel 7, s. 78 Efterbehandling av förorenade områden Kapitel 7, s. 85

Klimatklivet Kapitel 7, s. 88

Med effekter menas förändringar eller bevarade tillstånd i samhället eller miljön som blir en följd av myndighetens insatser och som annars inte skulle inträffat. Att mäta effekterna av Naturvårdsverkets verksamhet är viktigt, men det finns flera utmaningar. De långsiktiga effekterna av Naturvårdsverkets verksamhet kan dröja många år. Det kan också vara svårt att med säkerhet fastslå när det är just Naturvårdsverkets insats som har gjort skillnad. Även om det är svårt att isolera effekterna av Naturvårdsverkets verksam-het redovisas så långt möjligt både prestationer och vår bedömning av deras effekter.

Jämförande siffror

Jämförande siffror anges vanligen för 2015, 2016 och 2017. Under 2017 har vi fortsatt utvecklingsarbetet och kvalitetssäkringen av prestationerna. Det innebär att vi under året gjort justeringar i existerande prestationer och hanteringskostnader samt i historiska data.

Beräkningsmetoder i resultatredovisningen

Under 2017 har Naturvårdsverket infört ett nytt it-system för tidredovisning och gjort vissa justeringar i kodplanen för hur vi redovisar tid. Detta har inneburit att vi beräknar en kalkylkostnad för nedlagd timme i tidredovisningen med hjälp av en schablon som baseras på medianlön, semestertillägg, sociala kostnader, pålägg för övriga personal- kostnader och kostnader för overhead. Tidigare år har kalkylkostnader för löner baserats på den faktiska lönen för den person som lagt ner tid på prestationen. Detta kan medföra vissa skillnader i kostnaderna för prestationerna vid jämförelse med tidigare år. Vi gör emellertid bedömningen att skillnaderna inte är betydande. Omorganisationen har i vissa fall också gjort att enheterna rapporterar tiden på ett lite annorlunda sätt än tidigare år. Detta kommenteras i de fall det förekommer.

I kostnaderna för prestationer ingår overhead. Vår beräkning av overhead baseras på samtliga kostnader för Naturvårdsverkets generaldirektör, generaldirektörens stab, internrevision, personalavdelningen, ekonomiavdelningen, förvaltningsavdelningen, lokaler och it-kostnader för våra administrativa system. Dessutom ingår de delar av kommunikationsavdelningen som arbetar med intern kommunikation. Påslaget för overheadkostnader 2017 är 65 procent, vilket är i samma nivå som 2016.

4. Ekonomisk översikt

År 2017 disponerade Naturvårdsverket 5 031 mnkr i anslag. Av dessa var 449 mnkr för-valtningsanslag och 4 582 mnkr sakanslag. Regeringens satsningar inom utgiftsområdet har inneburit att flera anslag har ökat jämfört med 2016, totalt med 618 mnkr. Den största ökningen har skett på anslaget om klimatinvesteringar.

Förvaltningsanslaget finansierar Naturvårdsverkets egen verksamhet, såsom personal, lokaler och utrustning. Som en följd av ambitionshöjningen i miljöpolitiken har personal-kostnaderna ökat under 2017. Den största delen av ökningen har skett inom verksamhets-områdena genomförande av åtgärder för miljön och ta fram kunskap och underlag. I figur 2 visar vi fördelningen av personalkostnader för respektive verksamhetsområde tre år tillbaka i tiden. Fördelningen av personalkostnader baseras på tidredovisningen.

FIGUR 2 FÖRDELNING AV PERSONALKOSTNADER (TKR)

0 20 000 60 000 100 000 140 000 Ta fram kunskap och underlag

Bidra till att utveckla miljöpolitiken Genomföra miljö-politiken i samverkan 2015 2016 2017 180 000 40 000 80 000 120 000 160 000

FIGUR 3 DISPONIBELT BELOPP OCH UTGIFTER VÅRA STÖRSTA SAKANSLAG (TKR)

0 200 000 800 000

1.17 Klimatinvesteringar 1:2.1 Miljöövervakning 1:3.2 Kostnader för skötsel av skyddade

områden, artbevarande,

friluftsliv m.m 1:15.1 Skydd värdefull natur

1:4.5 Sanering för bostadsbyggande 1:5.1 Miljöforskning 1:4.1 Sanering och efterbehandling av _{förorenade områden}

Summa utgifter Disponibelt belopp 1 400 000 400 000 600 000 1 000 000 1 200 000

Figur 3 visar disponibelt belopp och utgifter för våra största sakanslag. Störst avvikelse finns på anslaget sanering och återställning av förorenade områden, anslagspost för bostadsbyggande där vi fördelat 131 mnkr av disponibelt belopp 300 mnkr. Den huvud-sakliga anledningen till avvikelsen är att det tar längre tid att sätta igång saneringsprojekt än beräknat. Anslagssparandet får inte användas under 2018. Inte heller anslaget om klimatinvesteringar når upp till disponibelt belopp. Där har 579 mnkr av anslaget inte förbrukats. Detta beror framför allt på att projekt som har beviljats bidrag tar längre tid att starta och färdigställa än beräknat. Regeringen har i regleringsbrevet för 2018 beslutat att 200 mnkr får disponeras under 2018 som ett anslagssparande.

Nedan följer tabeller som visar hur vi fördelat intäkter, kostnader, uppbörd och trans-fereringar i verksamhetsområden 2015–2017 i enlighet med förordningen om årsredo- visning och budgetunderlag. Utfallet i verksamhetsområden visar på en ökning jämfört med föregående år av lämnade bidrag inom verksamhetsområdet genomföra miljöpolitiken i samverkan. Detta beror på regeringens stora satsning på klimatinvesteringar som betalas ut som bidrag. De något lägre kostnaderna inom verksamhetsområdet beror främst på att intrångsersättningarna som betalas ut till markägare från anslag 1:15 skydd av värdefull natur var lägre 2017 än 2016.

TABELL 4 UTFALL I VERKSAMHETSOMRÅDEN 2017 (TKR)

Kostnader Intäkter _{av anslag}Intäkter Uppbörd Lämnade _bidrag

Ta fram kunskap

och underlag 365 189 37 333 305 257 0 198 571

Bidra till att utveckla

miljöpolitiken 161 679 19 079 38 997 0 36 616

Genomföra miljö-

politiken i samverkan 1 339 940 97 720 1 350 925 19 757 2 607 637

Summa 1 866 808 154 133 1 695 179 19 757 2 842 824

TABELL 5 UTFALL I VERKSAMHETSOMRÅDEN 2016 (TKR)

Kostnader Intäkter _{av anslag}Intäkter Uppbörd Lämnade _bidrag

Ta fram kunskap

och underlag 318 174 28 592 263 335 0 159 848

Bidra till att utveckla

miljöpolitiken 154 021 22 136 5 339 0 37 296

Genomföra miljö-

politiken i samverkan 1 425 646 98 193 1 464 500 20 159 2 491 728

Summa 1 897 840 148 921 1 733 260 20 159 2 688 872

TABELL 6 UTFALL I VERKSAMHETSOMRÅDEN 2015 (TKR)

Kostnader Intäkter _{av anslag}Intäkter Uppbörd Lämnade _bidrag

Ta fram kunskap

och underlag 282 406 26 823 249 502 0 151 129

Bidra till att utveckla

miljöpolitiken 156 240 23 524 8 342 0 25 648

Genomföra miljö-

politiken i samverkan 1 165 279 267 881 1 012 271 38 853 1 771 754

Ta fram

kunskap

och

Naturvårdsverket tar på olika sätt fram kunskap som behövs som underlag

både till våra egna och andra aktörers beslut. Vi övervakar och följer

förändringar i miljön och analyserar den samlade effekten av samhällets

miljöpåverkan liksom resultatet av miljöarbetet. Naturvårdsverket har

över-blick över hur miljön mår och hur miljöarbetet går. Vi fördelar också medel

till miljöforskning. Kunskap, underlag och resultat görs tillgängliga i digitala

lösningar och används även som underlag till internationell rapportering.

Kunskap om miljön och miljöarbetet kommuniceras i olika kanaler såsom

konferenser, webbplatser och sociala medier.

INNEHÅLL KAPITEL 5

Miljöövervakning och inventeringar ...26

Sammanfattande resultatbedömning ...26

Den nationella miljöövervakningen ...26

Inventeringar – insamling och tillgängliggörande av data

om vissa arter och naturtyper ...29

Miljö- och viltforskning ...31

Sammanfattande resultatbedömning ...31

Finansiering av miljöforskning ...31

Miljöuppföljning och andra analyser ...34

Sammanfattande resultatbedömning ...34

Uppföljning och utvärdering av miljömålen ...34

Internationell rapportering ...36

Sammanfattande resultatbedömning ...36

Internationell rapportering ...37

Informationshantering och tillgängliggörande ...38

Sammanfattande resultatbedömning ...38

Vi tillgängliggör kunskap om miljön och miljöarbetet ...39

Kommunikation för att öka kunskapen ...42

Sammanfattande resultatbedömning ...42

MILJÖÖVERVAKNING OCH INVENTERINGAR

Genom miljöövervakning och inventeringar tar vi fram information om hur miljön mår. Med hjälp av olika datakällor sammanställer, strukturerar och kvalitetssäkrar vi infor-mation om miljötillståndet och effekter av samhällets miljöarbete. Inforinfor-mationen används för att analysera hur miljöarbetet går och för att bedöma om styrmedel är effek-tiva. Informationen är viktig i många delar av miljöarbetet, exempelvis förvaltning av naturmiljön, uppföljning och utvärdering av miljökvalitetsmålen, liksom för Sveriges rapportering till internationella organ.

Sammanfattande resultatbedömning

Under året har arbetet med den nationella miljöövervakningen i stort löpt som planerat. Naturvårdsverket har förbättrat övervakningen av miljögifter. Förra årets revision av övervakningen av luft har resulterat i ett ökat fokus på organiska miljögifter och pesticider. Vi har också fördjupat övervakningen av svårnedbrytbara fluorbaserade miljögifter (PFAS) samt inlett arbete med hälsorelaterad miljöövervakning i EU-projektet Human Biomonitoring for Europe (HBM4EU). Övervakningen av miljögifter kan svara på vad vi hittar i miljön och i människor, hur exponeringen sker och om åtgärder för att minska utsläppen har effekt.

Naturvårdsverket har påbörjat produktionen av nya nationella marktäckedata – en satellitbaserad kartläggning, som bland annat kan användas i miljövård och fysisk planering.

Årets revision av övervakningen av våtmarker har resulterat i en påbörjad förbättring av metoder för dataunderlaget, bland annat för att bättre leva upp till de rapporterings-krav som ställs av EU och internationella konventioner.

Den nationella miljöövervakningen

Tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten driver Naturvårdsverket den nationella miljöövervakningen och samordnar länsstyrelsernas arbete med de regionala miljööver-vakningsprogrammen. Miljöövervakningen gör det möjligt att identifiera, dokumentera och sprida information om miljötillståndet och trender. Den används också för att förklara effekter och bakomliggande påverkansfaktorer i miljön. Syftet med miljööver-vakningen är att ge beslutsfattare och näringsliv ökad kunskap om miljötillståndet och risker för hälsa och miljö.

Miljöövervakningen utförs av många olika aktörer, till exempel länsstyrelser, universitet och konsulter. Avtalen med utförarna baseras på långsiktiga program. Syftet är att skapa tidsserier av data som kan användas i uppföljningen av miljökvalitetsmålen och för inter-nationell rapportering.

TABELL 7 PRESTATION: MILJÖÖVERVAKNING

2015 2016 2017 Prestation: Miljöövervakning, genomförd

och samordnad – antal återrapporterade 240 257 247 Vår hanteringskostnad, tkr 14 910 18 762 12 115

Genomföra och samordna miljöövervakningen:

Fördelade medel

Anslaget Miljöövervakning m.m., tkr 120 507 118 792 131 342

Antal nytecknade avtal 192 208 196

Totalt antal avslutade avtal 194 212 197

Antal avtal som pågår över årsslutet (fleråriga) 46 45 50

Vår prestation mäts i antalet återrapporteringar. I hanteringskostnaden ingår kostnader för att planera, samordna och fördela medel samt följa upp anslagen 1:2 Miljöövervakning

m.m. och vissa delar av 1:3 Åtgärder för värdefull natur. Antalet återrapporteringar är

relativt stabilt över åren. Årets hanteringskostnader kan inte utan vidare jämföras med tidigare års. Omorganisationen och nya koder och begrepp samt ett nytt system att tidrapportera i har lett till att relativt mer av arbetstiden har rapporterats som tillgänglig-görande av kunskap om miljön och miljöarbetet. Vi arbetar med att effektivisera han-teringen, bland annat genom att eftersträva avtal som löper över flera år.

Naturvårdsverket ansvarar för den övergripande samordningen av miljöövervakningen. Det innebär bland annat prioritering av övervakningsinsatser, metod- och kvalitetsarbete samt utveckling av förbättrade beräkningsmodeller och indikatorer. Samordning sker med nationella och internationella aktörer. Havs- och vattenmyndigheten och länsstyrels-erna är våra viktigaste nationella samverkanspartner.

Under 2017 har vi genomfört nio samordningsseminarier inom miljöövervakningen, vilket är i nivå med tidigare år. Med seminarierna sprider vi information, ger stöd och utvecklar nätverk för erfarenhetsutbyte och utveckling. De bidrar till en effektiv samord-ning och samverkan inom miljöövervaksamord-ningen och andra verksamheter. I anslutsamord-ning till Miljöövervakningsdagarna har vi, tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten, genomfört en samverkansträff med länsstyrelserna. Där diskuterades bland annat utvärderingsbehov inom den nationella och regionala miljöövervakningen.

Vårt arbete med att fördela medel för miljöövervakning innebär att vi prioriterar och lägger ut uppdrag till universitet och konsulter som genomför övervakningen inom olika programområden. Vi följer sedan kontinuerligt upp leveranserna från aktörerna.

Under året har arbetet i stort löpt som planerat. Naturvårdsverket har i år fördelat totalt 152 mnkr till nationell och regional miljöövervakning. Cirka 26,5 mnkr fördelades som bidrag till länsstyrelserna för regional miljöövervakning. I beloppet ingår, liksom tidigare år, de medel på totalt 18,5 mnkr som Naturvårdsverket hanterar för regional miljöövervakning och miljögiftsövervakning i samverkan med Havs- och vattenmyndig- heten via ett bidrag de ger oss från anslagspost 3 under anslaget om miljöövervakning.

Vi kan se att behovet av ny miljöövervakning ökar, bland annat som en följd av nya EU-krav. Arbete återstår vad gäller invasiva främmande arter och genetisk mångfald samt arbetet med och uppföljning av den gröna infrastrukturen och ekosystemtjänster.

Utöver de långsiktiga miljöövervakningsprogrammen genomförs också kortare insat-ser, till exempel för att upptäcka nya miljöhot. När det gäller miljögifter sker detta främst inom delprogrammet screening. Exempel på screeningprojekt som påbörjats under 2017 är mätningar av textilämnen i reningsverk, mätningar av mikroplaster i sötvatten, en studie om förekomst av antibiotikaresistenta bakterier i ytvatten utanför ett reningsverk samt identifiering av nya PFAS och totalt organiskt fluor i olika delar av miljön.

INSTRUKTIONEN 3 § 7

INSTRUKTIONEN 3 § 8

TABELL 8 FÖRDELNING AV ANSLAG FÖR MILJÖÖVERVAKNING (UTFALL TKR*) 2015 2016 2017 Luft 14 289 15 046 16 879 Skog 17 000 17 000 17 500 Jordbruksmark 7 181 7 543 7 368 Våtmark 2 700 3 208 3 017 Fjäll 2 251 2 399 2 470 Landskap 15 954 16 485 17 733 Miljögiftssamordning** 12 252 12 253 14 689 Miljögiftsövervakning (vatten)* 14 192 14 203 15 785 Miljögiftsövervakning (terrester) 3 862 3 942 4 475 Hälsorelaterad miljöövervakning 8 906 9 190 11 887 Stöd (exempelvis datavärdskap, kvalitetssäkring, information) 11 851 8 247 11 961 Prioriterade insatser/utveckling 1 993 1 679 1 556

Bidrag till regional miljöövervakning* 27 025 26 490 26 542

Summa 139 457 137 685 151 862

* I tabellen anges de medel där Naturvårdsverket har haft ansvar för avtal inom miljöövervakningen. Havs- och vattenmyn-digheten finansierar vattenrelaterad miljögiftsövervakning med 5 300 tkr och regional miljöövervakning 13 250 tkr. ** Inkl. screening.

Under året har vi genomfört ett antal särskilda insatser inom miljöövervakningen. Här beskrivs ett urval av desssa.

• Vi driver och leder arbetet med att ta fram nationella marktäckedata (NMD) – en heltäckande marktäckekartering som visar grundläggande marktäcketyper, både med och utan vegetation. Det finns ett behov av en uppdaterad och heltäckande kartering, bland annat inom arbetet med biologisk mångfald, hållbar markanvändning, ekosys-temtjänster, samhällsbyggnad/planering samt klimat och sårbarhet. Produkten kan användas i planering samt för övervakning och uppföljning. Den nationella karteringen beräknas vara klar våren 2019.

• Som en del i regeringsuppdraget om en fördjupad miljöövervakning av högfluorerade miljögifter (PFAS) och av växtskyddsmedel i vatten har övervakningen av växtskydds-medel i odlingslandskapet fördjupats. Vi har påbörjat en undersökning som syftar till att studera spridning från odling i växthus. När det gäller PFAS har ett flertal under-sökningar av mindre väl studerade ämnen påbörjats, liksom ett arbete med att fördjupa analysen av platser där det finns risk för spridning av PFAS.

• Under 2017 har det påbörjats en studie av biologiska effekter av metaller och organiska miljögifter i åtta kustområden som är påverkade av mänsklig aktivitet. Effekter på fisk, snäckor, musslor och kräftdjur undersöks. Syftet är att komplettera befintliga studier av biologiska effekter som samlats in från opåverkade områden. Resultatet kan ge värdefull information om miljötillståndet, underlag för bedömningsgrunder och risk- bedömningar enligt EU:s vatten- och havsmiljödirektiv. Det kan även vara av värde för länsstyrelsernas arbete med tillsyn och prövning samt bidra till den integrerade effekt- övervakningen under konventionen för skydd av den marina miljön i Nordostatlanten (OSPAR). Studien kommer att fortsätta under 2018.

• Under året har Human Biomonitoring for Europe (HBM4EU) startat. Det är ett fem-årigt EU-projekt som syftar till att skapa kapacitet för och generera jämförbara exponeringsdata på Europanivå. Naturvårdsverket är nationell kontaktpunkt för det europeiska initiativet om hälsorelaterad miljöövervakning och forskning. Syftet med arbetet är att visa, och på sikt minska, de negativa hälsoeffekterna av miljöföroreningar. Under 2017 har arbetet inletts med att bland annat sammanställa data och tillgängliga provbanker.

• Inom avtalet om bevarande av flyttande sjöfåglar i Afrika och Eurasien (AEWA) görs särskilda insatser för att kartlägga olika gåspopulationer i syfte att ta fram underlag för gränsöverskridande förvaltningsåtgärder. Som stöd för detta arbete inkluderades midvinterinventeringar av gäss under 2016/2017 i delprogrammet svensk sjöfågel- inventering.

• Inom kustfågelinventeringen genomfördes utökade inventeringar i Stockholms län för att följa reproduktionsframgång hos ejder. Ejderungar räknades även i ett antal andra län under ordinarie inventering, och sammantaget kommer datan att kunna utgöra underlag för kommande beräkningar av populationstrender.

Naturvårdsverket genomför externa revisioner för att säkerställa att den miljööver- vakning som genomförs är relevant och uppfyller kvalitetskraven. Som ett resultat av den externa revisionen 2016 har vi förnyat och justerat övervakningsavtalen inom program-området luft. Det har inneburit ett ökat fokus på organiska miljögifter och pesticider i enlighet med regeringens riktlinjer. Övervakningen har bland annat intensifierats när det gäller PFAS samt bromerade flamskyddsmedel, och fler analyser av filter ingår nu inom pesticidövervakningen.

Under året har vi reviderat övervakningen av våtmarker. Den satellitbaserade över- vakningen har gett länsstyrelserna värdefulla planeringsverktyg för våtmarksrelaterat åtgärdsarbete. Revisionen har identifierat behov av bättre underlag för aggregerade bedömningar av hur miljötillståndet förändras. Det utvecklingsarbete som har påbörjats inför nästa programperiod syftar till att producera starkare indikatorer för uppföljning av miljökvalitetsmålet Myllrande våtmarker och för den internationella rapporteringen.

Inventeringar – insamling och tillgängliggörande

av data om vissa arter och naturtyper

Här beskriver vi aktiviteter som liknar miljöövervakning, men som genomförs av en annan anledning eller med annan finansiering än den egentliga miljöövervakningen. Det handlar om insamling av data om tillståndet för vissa arter och naturtyper som kräver en sådan upplösning eller exakthet att de inte fångas in av den ordinarie miljö- övervakningen. Uppgifterna behövs för EU-rapportering eller inom förvaltningen.

INSTRUKTIONEN 3 § 8

TABELL 9 PRESTATION: INVENTERINGAR

2015 2016 2017 Prestation: Naturinventeringar för arter och habitat

– antal återrapporterade 14 18 14 Vår hanteringskostnad, tkr 1 002 1 693 2 234

Prestation: Viltinventeringar – antal återrapporterade 48 55 61

Vår hanteringskostnad, tkr 3 859 4 529 2 868

Inventeringsunderlag arter och habitat:

Fördelade medel 1:3 biologisk mångfald, tkr 7 053 15 236 16 498

Inventeringsunderlag viltinventeringar:

Fördelade medel som bidrag, 1:3, för underlag

till viltförvaltning, tkr 41 630 44 772 46 217

Varav fördelade medel som bidrag från 1:3 till rovdjur - 40 673 43 217 Fördelade medel som uppdrag, 1:3, för underlag

till viltförvaltning, tkr 18 427 21 439 20 369

Varav fördelade medel som uppdrag, 1:3, för

underlag till förvaltning av rovdjur, tkr -* 9 453 9 684

* Data saknas.

Vår prestation mäts i återrapporterad naturinventering och viltinventering.

För att komplettera informationen om arter och naturtyper som samlas in via miljö- övervakningen genomförs inventeringar och övervakning inom programmet biogeo- grafisk uppföljning. Arbetet finansieras med medel från anslaget om åtgärder för värde-full natur. Syftet är att kunna följa upp arters och naturtypers bevarandestatus och därmed tillgodose kraven på rapportering enligt EU:s art- och habitatdirektiv. Resultatet från inventeringarna används också i uppföljningen av miljökvalitetsmålen.

Under 2017 har inventeringar gjorts inom samtliga art- och naturtypsgrupper där det finns krav på rapportering enligt EU:s art- och habitatdirektiv. Vi har utvecklat invente-ringarna inom naturtypsgrupperna gräsmarker, fjäll och våtmarker och gjort en satsning på att utveckla analysmetoder för att tillgodose kraven inför 2019 års rapportering enligt artikel 17 i EU:s art- och habitatdirektiv.

De årliga inventeringarna av rovdjursstammarnas storlek och utbredning, liksom

uppföljning och analys av rovdjurens genetiska status, är en central del av en effektiv

viltförvaltning. Resultaten används för att följa upp politiska mål och internationella åtaganden. De fungerar dessutom som underlag vid beslut om licens- och skyddsjakt samt vid bedömning av ersättning till samebyarna för förekomst av rovdjur.

Inom viltinventeringar har framför allt rovdjursinventeringarna intensifierats 2017. Under 2017 utökades antalet DNA-analyser av spillning från varg, för att i fält verifiera ett förslag till ny metod för populationsberäkning. Extra insatser görs också för att verifiera signaler om en minskande järvpopulation, bland annat genom en omfattande insamling av spillning för DNA-analys särskilt i Norrbottens län. Även björnstammen övervakas i stor utsträckning med genetiska metoder. Arbetet med en översyn av inven-tering av kungsörn har fortsatt under 2017 i syfte att lättare kunna samordna inventer-ingarna med Norge.

Rovdjursbestånden i Skandinavien rör sig över landsgränserna. Länderna delar i stor utsträckning gemensamma populationer. Norge och Sverige har sedan 2014 ett långt-gående samarbete om övervakning av de stora rovdjuren i Skandinavien, med gemensam metodik och gemensamma databaser. Vi samarbetar för att övervaka antalet djur, deras utbredning, ändringar i bestånden och demografisk utveckling. Ett fördjupat samarbete med Finland har inletts, särskilt kring förvaltning av varg för att säkra att genetiskt vik-tiga vargar kommer in i Sverige. Samarbetet ska genomföras inom ramarna för nationell politik, lagstiftning och budget, och gäller även forskningssamarbetet kring stora rovdjur.