Pedagogers arbete med barns delaktighet och inflytande isamband med samlingen i förskolan

ÖREBRO UNIVERSITET

Institutionen för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap

Huvudområde: pedagogik

____________________________________________________________________________

Pedagogers arbete med barns delaktighet och inflytande i

samband med samlingen i förskolan

Denise Rohdén och Johanna Runfors

Kursens namn: Självständigt arbete, Förskolepedagogik V

15 högskolepoäng

Sammanfattning

Syftet med denna uppsats är att bidra med kunskap om pedagogers arbete med barns möjligheter till delaktighet och inflytande i förskolan med en specifikt fokus på samlingen. Fokus för studien är att behandla hur förskollärare samt barnskötare planerar för en samling och vilka möjligheter de ger barnen till delaktighet och inflytande i upplägget av själva planeringsfasen. Studien kommer även att behandla genomförandet av samlingen, för att undersöka vilka möjligheter pedagogerna ger barnen till delaktighet och inflytande i samband med samlingen. Studien utgår från en kvalitativ metod där intervjuer genomförts för att samla in data. Sammanlagt genomfördes åtta intervjuer med förskollärare och barnskötare på tre olika förskolor, detta för att vi ville få in olika erfarenheter samt utbildningar i vårt

resultat. Resultatet visar att personalen anser att delaktighet och inflytande ska prägla samlingen. Pedagogerna arbetar med att ge barnen dessa möjligheter genom att ta vara på barnens intressen, låta dem göra aktiva val och ta hjälp av barnen som medaktörer. Barnens intressen visar sig vara ledande i förskolornas arbete kring delaktighet och inflytande i samlingen. Resultatet visar även att det finns vissa begränsningar i arbetet med barns

delaktighet och inflytande i samband med samlingen, dels på grund av pandemin med Covid-19, dels kopplat till barnens dagsform och deras olikheter.

Nyckelord: Förskola, samling, pedagogers arbete, barns delaktighet och inflytande,

Innehållsförteckning

1. Inledning………....1 2. Syfte……….…...3 2.1 Frågeställningar……….………3 2.2 Uppsatsens disposition………..3 3. Bakgrund………..………..………..4 3.1 Samling i förskolan……….………..4 3.2 Förskolans demokratiuppdrag.…….…………..……….………….…….5

3.3 Delaktighet och inflytande i förskolan..……….…….…..6

4. Tidigare forskning……….………...8

4.1 Sökstrategi……….…………...8

4.2 Begränsningar och möjligheter i samlingen……….………....8

4.3 Delaktighet och inflytande i förskolan – möjligheter och begränsningar…….…..10

4.4 Vikten av pedagogens förhållningssätt………...11

4.5 Sammanfattning……….……….13

5. Metod……….….…..15

5.1 Metodansats……...………...15

5.2 Kvalitativa intervjuer………..15

5.3 Urval och begränsning……….…...16

5.4 Intervjuernas genomförande……….…..17

5.5 Transkribering av data……….…...18

5.6 Analys……….…18

5.7 Etiska överväganden………..….19

6.Resultat………..………..…..21

6.1 Arbetssätt för att ge barn möjlighet till delaktighet och inflytande i samband med samlingar……….………..21

6.1.1 Ta till vara på barnens intressen……….……...21

6.1.2 Låta barnen göra aktiva val……….……….23

6.1.3 Ta hjälp av barnen som medaktörer……..……….…………..25

6.1.4 Sammanfattning möjligheter till delaktighet och inflytande i samlingen………..………28

6.2 Begränsningar för att ge barn möjlighet till delaktighet och inflytande i samband

med samlingar……….………..29

6.2.1 Begränsningar med koppling till Covid-19……….……….29

6.2.2 Begränsningar med koppling till barnens dagsform……….…...30

6.2.3 Begränsningar med koppling till barns olikheter……….……....31

6.2.4 Sammanfattning begränsningar till delaktighet och inflytande i samband med samlingen……...………..……..32

7.Diskussion………..34

7.1 Resultatdiskussion……….………..34

7.1.1 Samlingen som en arena för delaktighet och inflytande……….……….34

7.1.2 Begränsningar i samlingen……….………..36

7.2 Metoddiskussion……….37

7.3 Slutsatser……….……....39

7.4 Resultatets värde för samhället och förskolan………….……….…..40

7.5 Förslag till fortsatt forskning………..40

Referenser……….42

1.Inledning

Barnens rätt till delaktighet och inflytande är en del av förskolans demokratiuppdrag (Kristina Westlund, 2011). Det framhålls i läroplanen för förskolan att barnens delaktighet och

inflytande ska genomsyra utbildningen (Skolverket, 2018). Arbetslaget ska ta hänsyn till det som barnen visar intresse för när de planerar utbildningen för att ge att barnen möjlighet att påverka den situation de befinner sig i. Vidare står det i läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) att förskolan ska inspirera barnen att framföra sina tankar samt idéer så att

verksamheten därefter kan öka förutsättningarna för barnens lärande och utveckling.

Men hur kommer barnens tankar och idéer till uttryck i samlingen? En aktivitet som allt som oftast är en tydligt planerad av pedagogerna (Lena Rubinstein Reich, 2015).

Samlingen är på de flesta förskolor en del av den vardagen. Rubinstein Reich (2015)

beskriver samlingen som en betydelsefull stund för pedagoger och barn även om den äger rum under en liten del av dagen. Det blir ett socialt möte mellan vuxna och barn där de kan utbyta tankar och åsikter med varandra. Vidare beskriver författaren att samlingen är en

återkommande aktivitet där innehåll och struktur allt som oftast planeras av pedagogerna. En samling är således en förbestämd aktivitet i förskolan där personalen planerar för samlingens upplägg. Rubenstein Reich (2015) lyfter samlingens funktioner och menar att den skapar förutsättningar för samspelet och främjar barnens möjligheter till deltagande. Samlingen kan enligt Rubenstein Reich (2015) samtidigt innebära begränsningar för barnen om det blir ett tillfälle för tillrättavisande och tillsägelser. Blir samlingen ett sådant typ av tillfälle där pedagogen får tillrättavisa barnen minskar deras möjligheter till delaktighet och inflytande. Den stunden blir därför ett viktigt moment för pedagogerna att ge barnen förutsättningar till delaktighet och inflytande. Det är således pedagogens roll att skapa möjligheter för barnen till delaktighet och inflytande i samlingen för att tillfället inte ska innebära begränsningar för barnen (Rubenstein Reich, 2015).

Enligt ovan kan samlingen både gynna och begränsa barnens delaktighet och inflytande. Begreppen delaktighet och inflytande är enligt läroplanen centralt i förskolans arbete (Skolverket, 2018). Detta leder till ett intresse att undersöka hur ett arbete med delaktighet och inflytande kan se ut i samlingen på förskolan.

vill säga samlingen. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med förskollärare och

barnskötare. Då det både är förskollärare samt barnskötare som deltar i studien kommer vi att beskriva dem som pedagoger eller personal.

2. Syfte och frågeställning

Syftet med denna uppsats är att bidra med kunskap om pedagogers arbete med barns möjligheter till delaktighet och inflytande i förskolan med en specifikt fokus på samlingen. För att uppnå detta och därmed uppfylla syftet arbetar vi i vår studie med två forskningsfrågor som är centrala i vår empiri:

2.1 Frågeställning

• Hur arbetar pedagoger för att ge barnen möjlighet till delaktighet och inflytande i planeringen samt genomförandet av samlingen?

• Vilka begränsningar finns det enligt pedagogerna i arbetet med barns delaktighet och inflytande i samband med samlingen?

2.2 Uppsatsens disposition

Uppsatsen består av åtta kapitel. I nästa kapitel följer en bakgrund där våra centrala begrepp kommer presenteras samt beskrivs. Efter det följer en litteraturgenomgång där tidigare forskning kring vårt ämne lyfts fram. Uppsatsen går sedan vidare med en metoddel där vårt tillvägagångssätt beskrivs samt vilka etiska överväganden som tagits under studiens gång. Därefter kommer vi att presentera vår empiri i en resultatdel med tillhörande analys och till sist ett avslutande diskussionskapitel.

3. Bakgrund

I detta kapitel kommer vi att redogöra för studiens begrepp samt vilken betydelse de har i förskolan. Först följer ett avsnitt om förskolans demokratiuppdrag som är centralt för vår studie då delaktighet och inflytande, som i stor utsträckning kan kopplas till demokrati enligt Christian Eidevald och Ingrid Engdahl (2018), är en del av det arbetet. Demokratiavsnittet beskriver vad demokrati i förskolan kan innebära med barns rättigheter i fokus. Därefter följer ett avsnitt där vi fördjupar oss mer i begreppen delaktighet och inflytande och vad det innebär i förskolan och i studien. Det sista avsnittet i det här kapitlet beskriver samlingens funktion i förskolan samt hur förskollärarens roll tydliggörs.

3.1 Samling i förskolan

Det är mycket vanligt att barnen i förskolan samlas tillsammans med en pedagog för att ha en gemensam samling. Denna stund kan ske i samband med att frukten ska delas ut eller innan matstunden då barnen kan behöva en stunds nedvarvning efter en lekstund. Vad gäller barns delaktighet och inflytande i samband med samlingar skriver Carina Hjelmér (2020) att pedagogens förhållningssätt är avgörande. Hur pedagogen väljer att ställa frågor, öppna för dialog samt ge plats för barnen blir avgörande för barnens deltagande och inflytande. Pedagogen bör enligt Hjelmér (2020) ha en närvaro i samlingen som utgår från barnens perspektiv. En lyhördhet samt empatisk närvaro från pedagogen blir således viktigt för

barnens upplevelse. I samlingen ges det plats för barnen att uttrycka tankar med varandra, i en gruppinteraktion som samlingen får barnen möjlighet att skapa en gemenskap samt

samhörighet tillsammans (Hjelmér, 2020). Rubinstein Reich (2015) poängterar att samlingen kan beskrivas som en vuxenstyrd eller gruppstyrd aktivitet och är en daglig återkommande aktivitet i förskolan. Den är betydelsefull för barnens vardag och blir ett tillfälle där de kan bestämma över sitt deltagande samt ges inflytande. Rubinstein Reich (2015) belyser

samlingen som ett tillfälle där pedagogen bör ta hänsyn till det enskilda barnet men samtidigt utgå från ett grupperspektiv. Begreppet kollektiv-individ blir alltså framträdande i samlingen då individen (det enskilda barnet) är en del av kollektivet (barngruppen).

3.2 Förskolans demokratiuppdrag

Kristina Westlund (2011) skriver att demokrati har varit en central del i förskolans

styrdokument under årtionden. Redan i barnstugeutredningen som skrevs mellan 1960- och 1970-talet (SOU 1972:26) betonades demokratin men då i samband med

självständighetsfostran. Med tiden ökade kraven på barnen men stödet från de vuxna var central då det var deras stöd som hjälpte barnen att bli självständiga och att kunna ta ansvar (Westlund, 2011). Eidevald och Engdahl (2018) tar upp förskolans demokratifostran och lyfter barnens rättigheter. Barnen i förskolan ska erbjudas möjligheter samt ha rätt att påverka den situation de befinner sig i. Vidare beskriver författarna att demokrati i förskolan berör frågor om barnens rätt, där barns rätt till delaktighet och inflytande, det vill säga området för vår uppsats, blir centralt. Det blir förskolans ansvar att arbeta med demokratiuppdraget för att barnen ska få möjligheten att uttrycka sig och göra sin röst hörd (Eidevald & Engdahl, 2018). Solveig Hägglund, Annica Löfdahl Hultman och Nina Thelander (2017) belyser att förskolan är en viktig institution i dagens samhälle, där allt innehåll styrs av olika dokument. Ett av dessa dokument som har blivit en viktig del i världssamhället är FN:s barnkonvention. Eidevald och Engdahl (2018) nämner specifikt artikel 12 i barnkonventionen som viktig för barns rätt till delaktighet och inflytande. I artikel 12 i barnkonventionen står det:

“Konventionsstaterna ska tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad”

(Barnkonventionen, artikel 12).

Även läroplanen (2018) lyfter att förskolans arbete grundar sig i demokratin. Utbildningen ska ha utgångspunkt i demokratiska värderingar med fokus på barns bästa. Förskolan ska utgå från barns rättigheter som synliggörs i Fn:s barnkonvention och därmed planera utbildningen utifrån barnens rätt, där delaktighet och inflytande ska genomsyra deras vardag (Skolverket, 2018). Hägglund, Löfdahl Hultman och Thelander (2017) menar att om demokratifostran ska tydliggöras i arbetet är det därför viktigt att den genomsyrar arbetet hela tiden och inte bara vid enstaka tillfällen. Vidare menar författarna att pedagoger får en utmaning i arbetet då de kontinuerligt bör skapa förutsättningar samt möjligheter för att gynna barnen i deras vardag (Hägglund, Löfdahl Hultman & Thelander, (2017). Förskolans demokratiuppdrag är således ett dagligt arbete som ska prägla vardagen i verksamheten. Det är förskollärarens roll att förmedla detta och använda ett förhållningssätt som grundar sig i de mänskliga rättigheter

3.3 Delaktighet och inflytande i förskolan

Arbetet med barns rätt till delaktighet och inflytande är centralt i förskolans

demokratiuppdrag. Några som gör skillnad på begreppen är Eidevald och Engdahl (2018) som poängterar att det kan vara av vikt att sära på begreppen då de kan ha olika innebörder.

Inflytande i förskolan handlar om att barn ska ges möjlighet att påverka sin vardag på förskolan på ett sätt som blir synligt för dem själva. Barnens tankar ska tas till hänsyn i de olika situationer som de befinner sig i för att de ska ges möjlighet att påverka sina val. Barns rätt till inflytande i förskolan innebär att de ska få komma till tals samt få sin röst hörd. Det innebär även att de ska kunna påverka vissa beslut samt dela sin makt att kunna ta beslut tillsammans med de vuxna. De ska även ges stöd för att kunna uttrycka åsikter och tankar. Eidevald och Engdahl (2018) beskriver att både delaktighet och inflytande handlar om barns rättigheter, även om de ofta går hand i hand innebär inte ett deltagande att ett barn får tillräckligt med inflytande utan ett deltagande handlar mer om valmöjligheten för barnet att delta i något eller inte. Delaktighet i förskolan kan innebära frågor om huruvida barn inkluderas eller blir lyssnade till (Eidevald & Engdahl, 2018).

Ingrid Engdahl och Eva Ärlemalm-Hagsér (2015) lyfter barns inflytande som en rättighet i förskolan. De beskriver att det handlar om respekt för barnen där deras röst måste komma till tals för att de ska kunna uttrycka sina tankar, på så sätt kan barnen själva skapa sin mening. Författarna lyfter pedagogens roll i arbetet med barns inflytande och menar att arbetslaget ska utgå från det barnen visar intresse för. För att på så vis kunna planera och erbjuda en miljö utifrån barnens behov. Pedagogen ska tillämpa ett förhållningssätt där barnens initiativ blir synligt för att ge barnen möjlighet att fatta gemensamma beslut tillsammans med pedagogen. Vidare beskriver författarna att demokrati i förskolan handlar om just respekt och att vara lyhörd. Pedagogen har i ansvar att lyssna på barnen och deras egna initiativ. Det är viktigt att barnen känner att de blir sedda samt hörda och det är pedagogens roll att aktivt arbeta med det (Engdahl & Ärlemalm-Hagsér, 2015). Engdahl och Ärlemalm-Hagsér (2015) lyfter

pedagogens ansvar i arbetet med barns delaktighet. Författarna menar på att pedagogen bör ge barnen de rätta verktygen för att barnen ska kunna utveckla en medvetenhet om rätten till sin egen delaktighet för att de på så vis ska kunna påverka den i demokratiska processer. Barn ska ges rätten att påverka sitt deltagande och få uttryck för det. Enligt Rubenstein Reich (2015) är det inte bara barnens lust till delaktighet som är viktig i förskolan utan även hur pedagogen

bjuder in och involverar barnen. Det är pedagogens ansvar att ge barnen möjlighet till delaktighet utifrån deras förutsättningar. Begreppen delaktighet och inflytande skiljer sig alltså åt samtidigt som de allt som oftast går hand i hand. Engdahl och Ärlemalm-Hagsér (2015) lyfter det med att poängtera att både delaktighet och inflytande bygger på en ömsesidig respekt där båda begreppen rör sig om barnens rätt att delta och bli lyssnade till. Det finns alltså anledning att inte göra skillnad av begreppen, då de överlappar varandra.

Sammanfattningsvis går det att förstå att samlingen är en återkommande aktivitet i förskolan där pedagogens förhållningssätt visar sig som viktigt. Begreppen delaktighet och inflytande är en central del av förskolans demokratiska arbete. Det synliggörs att det kan vara nödvändigt att sära på begreppen även om det samtidigt finns anledning att inte göra skillnad på dem då de berör samma arbete.

4. Tidigare forskning

I dessa avsnitt kommer vi presentera tidigare forskning kring vårt ämne. Först kommer våran sökstrategi att presenteras där vi beskriver hur vi gått till väga för att hitta tidigare forskning. Därefter följer en rubrik med begränsningar och möjligheter i samlingen. Sedan presenteras delaktighet och inflytande i förskolan och vilka möjligheter och begränsningar som arbetet kan innebära. Efter det följer ett avsnitt där betydelsen av pedagogens förhållningssätt redogörs. Vi avslutar kapitlet med en sammanfattning av den tidigare forskningen.

4.1 Sökstrategi

Vi använde oss utav två databaser i våra sökningar efter vetenskapliga artiklar och

avhandlingar. Den första vi använde oss av var Nordic base of early childhood education and care och där bestod sökningarna av samling, inflytande, delaktighet och demokrati. Vi gjorde även en litteratursökning i databasen ERIC där vi ville hitta fler artiklar och även där använde vi oss av samma sökord fast på engelska, det vill säga circle-time, influence, participation och preschool. För att begränsa sökningen valde vi artiklar som var Peer reviewed samt “nyare” artiklar från år 2010 och framåt då vi ville fokusera på “nyare” forskning. Vi använde oss även utav en annan sökstrategi för att hitta internationella artiklar där vi noggrant granskade tidigare litteratur och forskning som ingått i vår utbildning och gick igenom referenslistan. Därifrån gick vi sedan vidare med att söka på de artiklar vi fann i litteraturlistan som vi upplevde relevanta för vår studie. Slutligen fann vi sju artiklar i Nordic base of early childhood education and care, fem artiklar i ERIC och fyra genom att se igenom

litteraturlistan på de artiklar vi hittat i databaserna. Av dessa valde vi ut tio artiklar som vi fann särskilt relevanta för vår forskning.

4.2 Begränsningar och möjligheter i samlingen

Tony Leach och Ellie Lewis (2012) har deras artikel genomfört en fallstudie där syftet var att få fram ny forskning gällande förskoleklassens samling och dess innehåll. Författarnas forskning synliggör att samlingen är ett tillfälle där barn kan känna sig isolerade om hanteringen av barns välbefinnande inte sker på rätt sätt, exempel om det blir ett

maktförhållande där den vuxnes röst blir ledande snarare än barnets röst. Leach och Lewis (2012) framhäver i sin forskning vikten av att lyssna till barnens röst då det blir synligt att

talutrymmet tilldelas av de vuxna. Användningen av samling har under åren stött på kritiker som menar att barn i dessa situationer blir känslomässigt utsatta då det tydligare kan

framkomma vilka som kan vara i behov av extra stöd. Vidare menar Leach och Lewis (2012) att kritikerna anser att det inte finns tillräckligt med forskning som tydligt kan påvisa de positiva effekterna av en samling och hur den tydligare kan förbättra självkänslan hos barnen i fråga. Även om samlingen kan innebära begränsningar för barnen så är den ett ypperligt tillfälle för barnens sociala och emotionella utveckling. Samlingen blir ett tillfälle där läraren kan arbeta med barnens sociala och känslomässiga behov. Det blir ett möte mellan lärare och barn där barngruppens erfarenheter och tankar får möjlighet att lyftas fram. Leach och Lewis (2012) synliggör att samlingen blir ett tillfälle där barnen är medaktörer, förutsatt att den vuxne lyfter fram barnens röst och låter dem komma till tals för att dela sina egna tankar och frågor. Resultatet i Leach och Lewis (2012) forskning visar att samlingen kan bli ett tillfälle där lärarens maktposition framträder vilket kan innebära en begränsning för barnen. Lärarens vuxenmakt kan således innebära en osäkerhet hos barnen där de blir osäkra snarare än socialt stimulerande.

Anne Kultti och Maryanne Theobald (2012) har i sin artikel undersökt interaktionen mellan lärare och barn i Australien. Forskningen visar hur barn kan bli begränsade i sin rätt att delta i ett sammanhang där läraren vill få fram barnens åsikter och ge dem inflytande i

beslutstagande. Beroende på vilket sammanhang barnen befinner sig i kan deras deltagande begränsas. Lärares ansträngning att sätta förväntningar på barnen kan snarare hämma barnen istället för att gynna dem. I en norsk studie har Brit Eide, Ellen Os och Ingrid Pramling Samuelsson (2012) gjort en undersökning via videoobservationer där de har analyserat åtta småbarnsgrupper med fokus på vilka möjligheter till deltagande som barnen får under ett samlingstillfälle. Resultaten i artikeln synliggör att barn blir begränsande i deras möjligheter att påverka även om de deltar i samlingen. Eide, Os och Pramling Samuelsson (2012) belyser att det kan bero på att samlingen är en vuxenstyrd aktivitet där pedagogen har ett stort

inflytande vilket kan leda till att barnen begränsas. För att det inte ska ske krävs en förmåga hos pedagogen att öppna upp för barnens tankar och uttryck.

4.3 Delaktighet och inflytande i förskolan- möjligheter och

begränsningar

I en avhandling av Elisabeth Arnér (2006) undersöks barns inflytande och hur det kan innebära både ett problem men också möjligheter för de vuxna.

Pedagogerna som deltog i denna studie har alla olika långa utbildningar och erfarenheter vilket leder till att de ofta blir olika förhållningssätt gentemot barnen. Arnér (2006) menar även att om barn idag ska ha en möjlighet att influera vardagen i förskolan är det av stor vikt att pedagogerna som arbetar inom verksamheten hjälper barnen att förbereda sig för sådant som är viktigt i ett demokratiskt samhälle såsom; delaktighet, inflytande, rättigheter samt ansvar. Arnérs (2006) forskning synliggör vikten av att som vuxen reflektera över den roll man har i mötet med barn för att kunna bemöta dem på bästa sätt för att de ska ges inflytande. Pedagogens förhållningssätt i arbetet med barn har stor betydelse för hur deras egna initiativ tas till vara. Barnen har rätt till att få både utrymme och komma till tals och det är pedagogens förhållningssätt som blir avgörande för huruvida de får inflytande eller inte. Resultatet i Arnérs (2006) studie visar att den barnsyn som pedagogen har blir avgörande för det arbete som styr verksamheten. Om barnen gör något oväntat som inte ingår i pedagogens planering visar studien att pedagogerna kan bli stressade vilket leder till en “kaosartad” situation där pedagogen blir störd. Barnens egna initiativ och rätt till inflytande visar sig alltså kunna innebära problem för pedagogen i en situation där han eller hon inte är förberedd och något oväntat sker. Arnér (2006) drar slutsatsen i sin forskning att pedagoger inte alltid ser möjligheter i arbetet med barn när de endast utgår från sin egen tanke vilket innebär en begränsning för barnen i deras rätt till delaktighet och inflytande.

I en intervjustudie av Anette Sandberg och Anette Eriksson (2010) undersöks pedagogers arbete med barns deltagande i förskolan och vilka begrepp de anser viktiga för det arbetet. Det är en kvalitativ studie där förskollärare från 20 olika förskolor ställt upp, utöver det har även ett frågeformulär använts. Förskollärarna i studien lyfter begreppet deltagande och gör det på tre olika sätt. Det första är förmågan och möjligheten att kunna påverka. Med det menar pedagogerna att beslutsfattande och inflytande hänger ihop med delaktighet. Den andra viktiga delen gällande barnens deltagande är tillhörighet, barnen får uppleva att de ingår i en gemenskap. Barnens aktivitet blir den tredje viktiga delen i deltagandet då barnet aktivt måste närvara för att få chans till delaktighet. Studien synliggör att ett deltagande inte innebär att barnen behöver kommunicera verbalt, även kroppsspråket blir viktigt att tolka för personalen.

Förskollärarna beskriver att deras attityd således är avgörande för barnens möjligheter till deltagande. Personalen påvisar en stor medvetenhet kring deras förhållningssätt och anser att deras egna värderingar och barnsyn blir viktigt i arbetet med barns delaktighet.

Slutligen visar resultatet att begrepp som förskollärare upplever ligger nära delaktighet är interaktion, välbefinnande, tillhörighet engagemang, aktivitet och kommunikation (Sandberg & Eriksson, 2010).

Katarina Ribaeus (2014) har skrivit en svensk avhandling där syftet var att undersöka förskollärares handlingar utifrån barnens agerande i enlighet med förskolans

demokratiuppdrag. Avhandlingen är en kvalitativ studie där observationer samt intervjuer med förskollärare genomförts. Forskningsresultaten synliggör att förskollärarna vill att barnen ska få mer delaktighet och inflytande i förskolan men att det kan vara en svårighet att uppnå det. Barnens idéer finns med i pedagogernas planering men det är svårare för dem att utöva inflytande i något som är planerat av personalen. Med det menar pedagogerna att barnen har större möjligheter att kunna påverka sin situation när verksamheten inte är strikt planerad. Resultaten visar även att barnen kan begränsas i sina demokratiska rättigheter om personalen lägger större fokus på de svårigheter som finns istället för möjligheterna. Det innebär att förskollärarnas makt kan begränsa barnens rätt till delaktighet och inflytande. Förskollärarna i studien är överens om att barns inflytande är den största delen i förskolans demokratiarbete. Däremot menar de att det kan vara problematiskt att införa i det vardagliga arbetet samt att det är ett ständigt pågående arbete (Rabaeus, 2014).

4.4 Pedagogens förhållningssätt

Kristina Westlund (2011) undersöker i sin fallstudie pedagogers arbete och vilken betydelse det får för barnens inflytande. Pedagogerna som deltagit menar att deras förhållningssätt blir avgörande för arbetet med barnens demokratiska rättigheter. Hur pedagogerna väljer att arbeta blir centralt i arbetet med barnens inflytande. Studien visar att inflytande i förskolan grundar sig i de möjligheter som barnen får, bland annat hur de kan vara med i beslutstagande samt hur deras röst blir hörd och kommer till uttryck i en grupp där flera barn och pedagoger medverkar. Pedagogerna som Westlund (2011) studerade poängterar att inflytande hör ihop med delaktighet och ansvar, de använder således ofta begreppet delaktighet när de diskuterar barnens inflytande. Studien visar att barnens eget initiativtagande har en stor betydelse för det arbete som pedagogerna utför med barns inflytande. Det blir lättare för barnen att vara med

och påverka om de själva har tagit initiativ till något, på så vis blir det lättare för pedagogerna att skapa struktur och ge barnen möjligheter. En viktig del i arbetet med barns inflytande är att personalen ser till att få med barnens initiativ i arbetet. I Westlunds (2011) forskning utgår pedagogerna från barnens förutsättningar för att på så vis kunna ge alla barn samma möjligheter samt bemöta dem på ett rättvist sätt. Detta gör personalen genom att skapa en variation i sitt arbete där de anpassar innehållet utefter barngruppen. Det innebär i vissa fall att pedagogerna styr barnen om det är pedagogen själv som delar ut inflytande till barnen. Den typen av styrning kan vara en fördel för barnen men det kan även innebära en

begränsning där det blir en ojämlikhet för barnen och deras möjlighet till inflytande (Westlund, 2011).

I en artikel av Anette Emilson (2007) lyfts också barns initiativtagande i relation till

pedagogens roll vad gäller delaktighet och inflytande. Hon har gjort en kvalitativ studie där syftet var att undersöka hur barn i förskolan påverkas av lärarkontrollen. Resultatet visar att barn tar egna initiativ som leder till att de får inflytande. Barnens egna initiativ kan bland annat vara att de ger uttryck för något eller önskar något specifikt inför en samling, eller “circle-time” som Emilson (2007) nämner samlingen som. Resultatet synliggör även att barnens möjligheter till inflytande kan variera beroende på pedagogens kontroll över

situationen. Lärarkontrollen är viktig för barnen och det lyfts fram att den bland annat bidrar till att öppna möjligheter för barnen genom att pedagogen har en lyhördhet. Det innebär också att pedagogen kan öppna upp för kommunikation och göra barnen delaktiga. Det synliggörs även att kontroll från pedagogen kan innebära begränsningar för barnens deltagande om pedagogen utövar tillrättavisningar och kontrollerar situationen såpass att de inte kan utöva något inflytande. Slutsatsen i Emilsons (2007) artikel visar att lärarkontroll allt som oftast är en fördel för barnen om det inte är av den karaktären att det hämmar barnen.

I en artikel skriven av Sonja Sheridan och Ingrid Pramling Samuelsson (2001) har en studie gjorts i svenska förskolor där syftet var att utvärdera huruvida förskolebarnen fick möjlighet att utöva inflytande i deras förskolemiljö. Metoden som används i studien är barnintervjuer och resultatet presenteras utifrån några av de huvudfrågor som ställs i intervjun. Studiens resultat visar att barnen upplever det viktigt att få vara med i beslutsfattande där de kan vara med och påverka sin vardag. De upplever att det kan göra det genom att bestämma över deras lek, aktiviteter som de deltar i samt sina tillhörigheter. Resultatet visar även att personalen får en viktig roll när det kommer till att planera verksamhetens innehåll för att ta vara på barnens

röst. I denna planering förväntas personalen ta hänsyn till barnen för att de ska ges

möjligheter att kunna påverka sina egna beslut. Detta är en utmaning för pedagogerna, det vill säga att kombinera förskolans mål och barnens egna intressen (Sheridan & Pramling

Samuelsson, 2001).

I en dansk studie utförd av Lone Svinth (2013) där syftet är att påvisa pedagogernas intentioner kring planerade aktiviteter i enighet med barnens perspektiv, synliggörs det att vuxenperspektivet oftast blir dominant. En del av resultatet påvisar även att barnens

perspektiv blir dominant i de situationer där pedagogen utgår från barnens perspektiv genom att lyssna på dem och ställa frågor. Svinth (2013) poängterar därför att pedagogens synsätt blir avgörande för vilken utgång situationen får. Personalen bör alltså utgå från barnens tankar samt vara flexibla i sin lärarroll för att barnens perspektiv ska tillvaratas enligt Svinth (2013).

4.5 Sammanfattning

Sammanfattningsvis går det att urskilja gemensamma resultat i de olika studierna. Samtlig forskning påvisar att pedagogens roll är oerhört viktig i arbetet med barns delaktighet och inflytande. Det blir tydligt att förskollärarens makt kan innebära både begränsningar och möjligheter. Det kan till exempel bli en begränsning för barnen om pedagogen behöver dela ut tillrättavisningar men det kan även innebära möjligheter för barnen om pedagogen delar ut ordet till dem. I tidigare forskning lyfts även fram att det kan finnas en osäkerhet kring hur pedagoger arbetar med förskolans demokratiuppdrag där delaktighet och inflytande hör till, då det är en balansgång mellan pedagogernas och barnens makt. Barnens egna initiativ lyfts fram som centralt i arbetet med dessa begrepp. Vidare visar forskningen att det inte endast är barngruppens egna initiativ som blir avgörande utan även pedagogens förhållningssätt och förmåga att utgå från barnens perspektiv. Samlingen lyfts som en vuxenstyrd aktivitet som tillsammans med barnen skapar en möjlighet för gemenskap. Det är ett tillfälle då

barngruppen skulle kunna vara med och påverka och uttrycka sina tankar samtidigt som förskollärarens maktposition kan innebära begränsningar för barnen. Samlingens funktion synliggörs som något som ska gynna barnens sociala behov.

I våra sökningar har vi kommit fram till att det finns betydligt mer forskning gällande delaktighet och inflytande i förskolan än vad det gör om samling, vilket leder till att det blir extra intressant för oss att undersöka hur arbetet i samlingen kan se ut. I de sökningar vi gjort

har vi inte funnit någon tydlighet i vad samlingens syfte är. Vi anser därför att vår studie blir viktig för att belysa samlingens syfte i relation till våra begrepp. Osäkerheten som pedagoger påvisar i den tidigare forskning kring förskolans demokratiarbete motiverar oss till att

undersöka och belysa hur det arbetet ser ut i samlingen. En kvalitativ studie där vi genomför intervjuer känns därför relevant för att få syn på pedagogernas uppfattning.

5. Metod

I detta kapitel presenteras och redogörs vår metod. Först följer ett avsnitt gällande val av metodansats, studien går sedan vidare med ett avsnitt där metodvalet kvalitativa intervjuer presenteras. Därefter presenteras vilka urval samt begränsningar som behövt göras. Nästa avsnitt behandlar intervjuernas genomförande och efter det följer ett avsnitt gällande hur transkriberingen gått till. Därefter följer analysprocessen av det insamlade materialet. Till sist presenteras vilka etiska överväganden som tagits under studiens gång.

5.1 Metodansats

När vi hade bestämt oss för vad vi skulle undersöka började vi fundera på vilken metodansats som skulle lämpa sig bäst för vår studie. Andreas Fejes och Robert Thornberg (2019) belyser att valet av metodansats blir nästa steg att tänka över när man fastställt en

problemformulering. Då pedagogens roll var vår utgångspunkt i studien kom vi fram till att intervjuer skulle vara en lämplig metod för att samla in vår data. Fejes och Thornberg (2019) menar att man bör lägga en stor vikt i funderandet av metodansats för att få den förståelse av ett visst fenomen som man är ute efter. Då vi ville synliggöra pedagogernas arbete valde vi en kvalitativ metodansats i form av intervjuer för att få syn på pedagogers perspektiv på sitt arbete. När vi hade bestämt oss för en kvalitativ forskningsansats med intervjuer som tillvägagångssätt för att samla in data kunde vi avgränsa vårt syfte ytterligare. Fejes och Thornberg (2019) menar att en kvalitativ forskning är en process där vi som forskare undersöker samt organiserar det insamlade materialet för att vidare kunna se ett tydligt resultat. Simon Lindgren (2014) belyser att fördelen med en kvalitativ forskning är att den inte ger statistiska svar utan att den ger ett djupare perspektiv där man kan få en bredare kunskap gällande det valda ämnet. Fejes och Thornberg (2019) påpekar att det kan finnas utmaningar i genomförandet av en kvalitativ analys. Det kan vara en svårighet att plocka ut det väsentliga ur ett brett datamaterial. En sådan utmaning kan innebära att man missar viktiga aspekter när man undersöker ett fenomen.

5.2 Kvalitativa intervjuer

Då syftet i denna empiriska studie utgår från pedagogens arbete med delaktighet och inflytande i samlingen ansåg vi att kvalitativa intervjuer var passande för vår studie för att

synliggöra pedagogers arbetssätt samt erfarenheter. Detta då det var just pedagogers arbete vi ville synliggöra och inte barnens perspektiv. Till skillnad från observationer där det blir friare för oss att tolka upplevde vi att intervjuer ger oss en bredare bild av det personalen tänker och upplever personligen kring deras arbete. Då vi ville skapa oss en större uppfattning med utförliga svar blev således en intervjumetod relevant för vår studie. Intervjuerna som har genomförts har varit semistrukturerade. Christina Back och Carina Berterö (2019) beskriver att en semistrukturerad intervju bör vara flexibel och innehålla öppna frågor där informanten varken kan svara ja eller nej. Då vår avsikt var att intervjua ett flertal förskollärare samt barnskötare för att få fram deras personliga tankegång blev en kvalitativ intervjumetod därför passande för vår studie. Vi valde att genomföra en semistrukturerad intervju då vi ville få fram samma tema från respektive intervju. En helt ostrukturerad intervju hade kunnat innebära att respondenterna hade talat om helt olika saker. Vi använde oss av öppna frågor i våra intervjuer där vi följde en viss struktur och ställde samma huvudfrågor till

respondenterna, men då frågorna var öppna kunde respondenterna ge sina egna personliga svar på frågorna. Beroende på deras svar fanns det även utrymme till att ställa ytterligare frågor kring ämnet. Intervjuerna blev således semistrukturerade då de följde en viss struktur samtidigt som det fanns plats för andra frågor.

Vi valde att inte skicka ut frågorna i förväg och respondenterna var därför omedvetna om frågorna innan intervjun då vi ville få så sanningsenliga svar som möjligt och inte inövade svar. Däremot hade vi redan innan informerat om vad intervjun skulle beröra (Back &

Berterö, 2019). Det vill säga att vi hade delgett dem intervjuns olika delar så som planering av samling, genomförande av samling samt hur de avslutar samlingen.

5.3 Urval och begränsning

Vi använde oss av ett syftesrelaterat urval i denna studie. Det innebär att man rekryterar respondenter som kan ge information i förhållande till studiens syfte (Fejes & Thornberg, 2019).Det var det som ledde oss fram till vilka pedagoger vi tog kontakt med. Vi bestämde oss för att intervjua både förskollärare samt barnskötare med olika långa erfarenheter för att få fram flera olika perspektiv. Vi tog vi telefonkontakt med tre olika förskolor i en mellanstor stad i Sverige. På en av förskolorna intervjuade vi fyra pedagoger varav två förskollärare och två barnskötare. På de andra två förskolorna intervjuades två förskollärare på vardera

tid. Då denna studie var tidsbegränsad var det nödvändigt för oss att begränsa oss i våra intervjuer. Till en början var tio intervjuer inbokade men på grund av personalbrist där två förskollärare behövde ställa in blev det slutligen åtta genomförda intervjuer. Pedagogerna som deltog i intervjuerna hade olika långa erfarenheter. Den som hade arbetat längst hade varit verksam i förskolan i 47 år. Den som hade kortast erfarenhet hade arbetat i förskolan i tre år. De resterande hade arbetat mellan sju till femton år. För att anonymisera pedagogerna kommer vi i resultatet att presentera dem som pedagog 1-8.

5.4 Intervjuernas genomförande

Datainsamlingen av vår empiri har samlats in genom åtta intervjuer. Under rådande pandemi med Covid-19 kunde inte intervjuerna ske fysiskt utan samtliga intervjuer skedde via det digitala verktyget Zoom. 1177 förklarar att Covid-19 är ett virus som sprids via droppsmitta. Covid-19 liknar förkylningssymptom och är väldigt smittsamt. Därför blev just zoom det verktyg vi använde oss av, på grund av anledningen att förskolorna inte kunde ta emot oss inomhus samt att ett besök utomhus på de olika förskolorna inte var en möjlighet för oss. Detta efter noggranna funderingar då vi ansåg att ljudinspelningarna skulle bli problematiska då vi skulle behöva intervjua varje pedagog utomhus på respektive gård. Problematiken skulle då bli att olika ljud utomhus kunde försvåra transkriberingen och detta gjorde att vi valde att använda Zoom till respektive intervju. Varje intervju spelades in med en ljudupptagning med hjälp av mobiltelefon. Då varje intervju skedde via zoom lät vi respektive förskola välja en tid som passade för deras verksamhet då varje förskola påpekade bristen på personal, detta gjorde att intervjuerna skedde under en tre veckors tidsperiod vid olika tidpunkter på dygnet. Att genomföra intervjuerna via zoom har inneburit både fördelar och nackdelar. En fördel har varit att intervjuerna har kunnat genomförts på förskolornas villkor under den tid som passade dem bäst. Därtill blev det även en fördel för oss då vi inte fick onödiga restider eller planering av besökstillfällen.

En nackdel har varit tekniken som under några tillfällen har krånglat. Under ett tillfälle fick vi problem med ljudet och var tvungna att lösa det innan intervjun kunde påbörjas.

Internetuppkopplingen har även krånglat under vissa tillfällen vilket har lett till att transkriberingen har försvårats. Det första steget i utformandet av intervjun var att vi genomförde en intervjuguide, intervjufrågorna sammanställdes sedan veckan innan första intervjun. Därefter genomförde vi en pilotintervju där vi testkörde några av frågorna på

varandra. En pilotintervju kan med fördel genomföras enligt Lotte Rienecker och Peter Stray Jørgensen (2018) om man känner en osäkerhet kring sina intervjufrågor. I pilotintervjun valde vi att tänka hur vi skulle svara på dessa frågor med hjälp av våra egna erfarenheter. Genom att testa intervjun på varandra insåg vi snabbt att vissa frågor behövde omformuleras och tas bort. Detta då vi insåg att några frågor var för lika varandra och ledde till samma svar. Den

slutgiltiga intervjun sammanställdes således efter pilotintervjun. Intervjun bestod av

bakgrundsfrågor samt huvudfrågor. Inledningsfrågorna bestod av bakgrundsfrågor då ville få en bild av pedagogen, vilken utbildning och hur länge hen jobbat inom förskolan. Därefter kom våra huvudfrågor som vi valde att dela upp i tre kategorier; planeringsfas, genomförande och avslut. I dessa tre kategorier följde olika frågor som berörde den fasen vi ville ha mer kunskap kring. Det som hände var att en del pedagoger svarade så utförligt att vi inte behövde ställa alla våra förberedda frågor eller följdfrågor. Under intervjuerna delade vi upp arbetet på det sättet att en av oss utförde självaste intervjun medan den andra satt tyst bredvid och förde anteckningar kring informantens kroppsspråk samt andra aspekter som kunde komma till nytta under transkriberingsarbetet. Vi delade upp arbetet så att vi utförde lika många intervjuer samt anteckningar, det vill säga fyra var.

5.5 Transkribering av data

Det första som gjordes var att transkribera intervjuerna från tal till skrift. Vi valde att båda transkribera samma intervju var för sig, av den anledning att vi ville se om vi uppfattade olika saker. Vi skrev ner allt som sas under intervjuerna, för att inte missa något drog vi ner

hastigheten på inspelningarna för att höra bättre. Vi märkte snabbt att en inspelning tog tid att gå igenom då vi blev tvungna att pausa, spola tillbaka samt lyssna ett antal gånger för att noggrant uppfatta vad varje pedagog sa. Som mest tog en transkribering en hel dag då det vi behövde göra många pauser för att hinna skriva ner allt. I transkriberingen valde vi att skriva ner när det blev en lång tystnad, […]. Vi valde även att skriva ner utmärkande ”ehm”, till exempel om respondenten funderade en stund.

5.6 Analys

När alla intervjuer var transkriberade från tal till skrift påbörjade vi grovjobbet av kodningen där vi noggrant gick igenom varje intervju tillsammans och färgkodade det som vi ansåg tydliggjorde personalens alla arbetssätt för att ge barn möjlighet till delaktighet och inflytande i samband med samlingen. Steg ett blev att vi gick igenom alla dokument tillsammans och

färgmarkerade allt som visade att pedagogerna talade om olika arbetssätt i möjligheter till delaktighet och inflytande. Därefter plockade vi ut de olika färgmarkeringarna och kodade dem.

Koderna vi slutligen fick fram blev dessa; Barns intresse, ta hjälp av barnen samt aktiva val. Därefter gick vi igenom dokumenten igen men letade då istället efter begränsningar som finns i samband med samling. Koderna vi fick fram då blev; Covid-19, dagsform och barns

olikheter. Koden Covid-19 uppkom då nästan alla respondenter nämnde pandemin som en begränsning för barnens inflytande, detta ledde till att vi ansåg att den koden behövdes till vår resultatdel. Robert Thornberg och Karin Forslund Frykedal (2019) skriver om två steg när det handlar om kodning; substantiv kodning och teoretisk kodning. Dessa två är de

grundläggande stegen under en kodningsprocess. Substantiv kodning hjälper forskaren att upptäcka de olika dolda koderna då alltsammans bygger på det insamlade materialet. En substantiv kodning passade i vår analys då vi utgick från ett brett material för att sedan gå in djupare och finna relevanta koder utifrån syftet. När vi hade gått igenom och kodat alla intervjuer samt valt bort irrelevanta delar som inte svarade på vårt syfte la vi respektive koder i egna dokument.

5.7 Etiska överväganden

Vi har kontinuerligt tagit hänsyn till forskningsetiska principer under processens gång. Vi började med att delge samtliga pedagoger studiens syfte och innehåll. Det vill säga att vi använde oss av informationskravet som Annica Löfdahl (2014) belyser som viktigt i en forskningsstudie. Utöver informationskravet redogjorde vi även för samtyckeskravet inför intervjuerna, pedagogerna fick själva bestämma över sin medverkan och var medvetna om att de kunde avbryta när som helst (Löfdahl, 2014). När vi hade fått ett godkännande från

respondenterna förklarade vi att intervjun skulle vara helt anonym och att de som intervjuades inte skulle kunna spåras till den verksamhet de arbetar på, det ingår i konfidentialitetskravet (Vetenskapsrådet, 2002). Det innebär att de uppgifter som vi samlade in under intervjuerna, det vill säga inspelningarna och pedagogernas namn, har vi behandlat med konfidentialitet för att respondenterna inte ska kunna identifieras eller spåras. Det innebär att vi som författarna har ansvaret att inga utomstående tar del av det insamlade materialet (Vetenskapsrådet, 2002). Detta leder oss även in på nyttjandekravet, det vill säga att materialet inte lämnas vidare till obehöriga utan används endast till detta forskningsändamål (Vetenskapsrådet, 2002).

Istället för att skicka ut ett informationsbrev gav vi redan vid första telefonkontakt respondenterna grundlig genomgång av studiens syfte och innehåll. Vi informerade även respondenterna kring de etiska överväganden som är grundläggande genom hela studien. Under intervjuerna fick pedagogerna möjligheten att passa på en fråga om de inte kände sig bekväma med att svara. Vidare innan varje intervju började frågade vi återigen om ett

godkännande att intervjun spelades in med hjälp av röstinspelning. Under intervjuns gång var vi noggranna med att inte komma med egna värderingar samt åsikter då vi inte ville att respondenterna skulle bli obekväma och börja omformulera sig. Vi förklarade både innan och efter intervjuernas genomförande att ljudinspelningar och dokument skulle raderas efter studiens avslut.

6. Resultat

I detta kapitel kommer studiens resultat med tillhörande analys att redovisas. Först presenteras vilka möjligheter det finns i pedagogernas arbete med barns delaktighet och inflytande i samlingen. Möjligheterna kommer att presenteras i olika underrubriker; Ta till vara på barnens intressen, låta barnen göra aktiva val och ta hjälp av barnen som medaktörer. Det avslutas sedan med en sammanfattning kring vilka möjligheter pedagogerna i studien ger barnen till delaktighet och inflytande i samlingen. Därefter följer ett avsnitt gällande vilka begränsningar det finns i arbetet med barns delaktighet och inflytande i samband med

samlingen. Även där presenteras olika underrubriker; begränsningar med koppling till Covid-19, begränsningar med koppling till barnens dagsform, begränsningar med koppling till barns olikheter och slutligen en kort sammanfattning gällande vilka begränsningar som resultatet visar.

6.1 Arbetssätt för att ge barn möjlighet till delaktighet och

inflytande i samband med samlingar

6.1.1 Ta tillvara på barnens intressen

Studien visar att pedagogerna bland annat ger barnen möjlighet till delaktighet och inflytande genom att fånga upp och ta vara på barnens intressen. Barnens intressen visade sig vara ledande i deras möjligheter att utöva inflytande i planerandet och genomförandet av

samlingen. Respondenterna påpekade vikten av att ta till vara barns intressen för att skapa en samlingssituation som möjliggör barnens delaktighet och inflytande.

Ehm sen måste du utgå från lustfyllt[…] och vad barnen gillar. Inne hos oss nu är det mycket sång, musik och dans, ahh då är det det vi gör på

samlingen (Pedagog 1).

Pedagogens kommentar som nämns ovan belyser vikten av att samlingen ska vara lustfylld och att hänsyn ska tas till barnens intressen. Respondenterna belyser barnens intressen som centralt för hur de väljer att jobba med barnens delaktighet och inflytande i

samlingssituationen. Barnen ges således inflytande genom att pedagogen är lyhörd och fångar upp det som barngruppen visar att de är intresserade av. På så vis blir barnen delaktiga och får

inflytande i planerandet av samlingen då personalen väljer att utforma samlingen utifrån barnens önskemål. …det har fallit väldigt och det är ju utifrån barnens önskemål alltså dom vill röra på sig liksom ah men även att grov och finmotorik och sånt där men då har ju yogan varit väldigt rolig med yogasagor och sådär och det tyckte dom vart jätteroligt, och vi också[…]Jag tycker att vi försöker få in barnens tankar i den mån vi kan liksom att det är deras tankar som är eller liksom deras idéer som är central (Pedagog 2)

Svaret som den här pedagogen ger visar att personalen vid vissa tillfällen väljer att planera hela samlingen utifrån barnens intressen samt önskemål. Detta innebär att barnens delaktighet och inflytande blir centralt för hela samlingen. Barnen blir således medaktörer under

samlingen, både i planerandet och i genomförandet då de är med i själva görandet av

processen. Det blir på så sätt ingen tydlig maktposition där pedagogens kontroll framträder då barnen blir lika delaktiga i samlingen när de får vara med och utforma samt göra

yogarörelserna.

Samtidigt påpekar flera av pedagogerna vikten av att ta hänsyn till hela barngruppen och inte bara en enskild individs intressen. Barnens intressen blir ledande för hur de ges inflytande i samlingen och det är därför viktigt att fånga upp allas tankar och synliggöra dem.

För det är ju också så att gruppen är ju en grupp å även om en individ i gruppen har ett intresse och vill lyfta in någonting så måste man ju alltid

som pedagog ta hänsyn till dels syftet som man tänkt från början men också de andra barnen i gruppen (Pedagog 5)

Detta uttalande visar att pedagogen förutom att vara lyhörd måste se vilka signaler de andra barnen visar. Resultatet synliggör att det blir pedagogens roll att låta alla barns tankar lyftas fram samtidigt som hen visar en lyhördhet till den enskilda individen. Det blir således pedagogens roll att ta hänsyn till alla barns intressen för att kunna uppfylla deras önskan och lyfta fram det i samlingen. De flesta respondenter nämner att en samling oftast blir som mest intressant för barnen om deras egna intressen återspeglas. Även om pedagogerna planerat för något specifikt menar dem att de ofta får styra om samlingen utefter det barnen önskar för att

barngruppen ska uppleva det lustfyllt. Att pedagogerna är flexibla kring samlingen och låter barnens intressen träda fram öppnar upp för att öka barns delaktighet och inflytande. Att följa barnens intressen i utformandet av samlingen behöver inte innebära att barnen verbalt uttryckt en önskan utan det kan även handla om att pedagogen varit observant och sett vad barnen intresserat sig för. Pedagog 8 uttrycker sig så här:

Då bjuder jag in till samlingen oftast med ett sånt material som jag vet att barnen tycker om[...]jag vill att de på något sätt ska känna att de kan påverka sin samling, att vad är det just det här barnet tycker om i samlingen[…]De kanske vill dansa, de kanske inte alls är sugna att sitta still och prata om traktorn ehh eftersom syftet ändå är tydligt för oss gemensamt då kan ju ha fria tyglar och styra om min samling och göra på ett annat sätt.

Detta synliggör att pedagogen varit vaksam på det barnen visat intresse för även om de inte uttryckt sig ordagrant. Pedagogernas förmåga att känna av vad barnen önskar skapar

förutsättningar för dem som inte har möjlighet till att uttrycka sig i tal att få deras möjligheter till delaktighet och inflytande tillgodosedda. Barnens intressen kan synliggöras genom olika aspekter men huvudansvaret ligger hos pedagogen att möjliggöra deras intressen. Alla pedagoger som deltog i denna studie har poängterat vikten av att det är barnens idéer och intressen som ska vara centrala i en samling och att dem är väldigt angelägna om att fånga upp dem i den mån de kan.

6.1.2 Låta barnen göra aktiva val

Resultaten visar att barn kan få vara delaktiga och ges inflytande i samlingen på flera olika sätt. Alla respondenter påpekar att delaktighet och inflytande går hand i hand och att de jobbar med de två begreppen tillsammans. När det gäller barns delaktighet i samlingen synliggörs det att det handlar om att bli inbjuden, att barnen får känna sig medräknade. Dock belyser

pedagogerna att man aldrig ska tvinga barnen. De kan antingen vara aktivt delaktiga eller passivt delaktiga. De flesta respondenter påpekar därför vikten av att bjuda in barnen in i samlingen på ett lockande och lustfyllt sätt. När barnen sedan är inbjudna och delaktiga i samlingen synliggör pedagogerna att de kan få utöva delaktighet och inflytande genom en sådan sak som att få känna sig sedda.

Går igenom till exempel idag är kalle här då får han räcka upp sin hand ja idag är jag här. Att från början, att barn känner jag är medräknad i samlingen, även de barn som kanske inte är med som sitter vid sidan om

får också känna jag är också medräknad (Pedagog 4)

Här visar pedagogen att en simpel gest, som att välkomna alla barn med deras namn,

uppmärksammar alla barn och gör dem delaktiga i stunden. Barnen ges då inflytande genom att få räcka upp sin hand och säga sitt namn, det exemplet visar på att delaktighet och inflytande allt som oftast hänger ihop. Detta är även något som respondenterna tar upp, genom att arbeta med delaktighet kommer de även in på inflytande då båda begreppen står för deras demokratiska arbete. Några av pedagogerna påpekar att barnens talan är väldigt viktig för barnens möjligheter till delaktighet och inflytande. Barnen ska få uppleva att de blir synliggjorda och vara med i beslutstagande. Det är således viktigt att ge barnen möjlighet till aktiva val för att de ska uppleva att de kan påverka sin plats i samlingssituationen.

Det här med att det är viktigt att de små barnen får inflytande[…]aktiva val även små barn kan göra aktiva val, då är det viktigt man tänker på att man inte styr[…]Och då tror jag sen att när barn kan påverka att jag behöver inte göra just det här dom vet ju att dom får vara delaktiga men på egna villkor. Man behöver inte göra det så stort heller[…]Inflytande handlar mycket om barnen får göra aktiva val här på förskolan[…]Vi får fundera på vad är det egentligen vi vill erbjuda (Pedagog 6)

Uttalandet vi fick visar att i samlingen handlar inflytandet om att låta barnen göra dessa aktiva val. De ska inte bli tvingade utan får själva aktivt välja vilket ökar deras medvetenhet.

Pedagogen påvisar även en medvetenhet kring hur de väljer att jobba med barns delaktighet och inflytande genom inte styra barnen utan att i stället låta deras val påverka samlingen. Detta skapar stora möjligheter för barnen, dels när det gäller deras medverkan i samlingen, dels när det kommer till deras egna valmöjligheter. Genom att pedagogen väljer att fundera på vad samlingen egentligen ska erbjuda i dessa situationer och utgå från barnens intressen skapas det goda förutsättningar för barnen. Flera respondenter har även i sina intervjuer belyst att det inte ska sättas för höga krav på barnen. Även om det är pedagogens roll att ge barnen inflytande och delaktighet bör det ske på barnens egna villkor. Pedagogens roll blir att locka samt inspirera för att barngruppen ska uppleva det lustfyllt.

Det kanske är så att barn är osäkra på vad innebär samlingen för mig, vad sätts det för krav på mig att jag är med i samlingen, hur ska jag agera om någon säger si och si, för barn förstår att det krävs något och han eller hon kanske inte vill vara med men ändå att man kan locka och inspirera sen om samlingen blir bra eller dålig det behöver inte jag bestämma just[…]hur vi uppmanar de mindre barnen […]var och en svarar så blir det rätt till deras del (Pedagog 3)

Genom att ha en samling där det inte finns krav på barnen uppmuntras de till att själva öka sin självkänsla och våga ta för sig i samlingen. Detta är något som alla pedagoger har nämnt i sina intervjuer, att det inte får ställas för höga krav på barnen i samlingen för då finns det en risk för att de istället begränsas i sina möjligheter till delaktighet och inflytande. Det visar hur viktig pedagogens roll är för att det ska skapas just möjligheter och inte begränsningar. Genom att pedagogen har en lyhördhet och lyssnar in barngruppen kan goda förutsättningar skapas och utgöra en positiv grund till delaktighet och inflytande.

6.1.3 Ta hjälp av barnen som medaktörer

Ett intressant mönster som upprepats under alla respondenternas intervjuer är att alla har belyst vikten av att ta hjälp av barnen i samlingen. Redan i starten av samlingen ges barnen delaktighet genom att till exempel få lägga ut “sittdynor” på sina platser. De får även vara med och räkna in barngruppen samt vara med och bestämma vid slutet av samlingen med hjälp av en “färglek”. Färgleken lyfts fram under flera intervjuer och innebär att man med hjälp av färger på barns kläder visar vem eller vilka som först får gå till matsalen. I den leken ges barnen delaktighet och inflytande genom att få vara med och bestämma färg. Detta visar att barnen blir medaktörer i samlingen där deras delaktighet och inflytande blir centralt när de själva får ta ansvar. Pedagogerna har även poängterat att barnen upplever det roligt när de får vara med och hjälpa till vilket leder till att de är förväntansfulla inför nästa samling. Återigen visar det att pedagogens roll blir central gällande barnens möjligheter. När pedagogen väljer att släppa på kontrollen och låta barnen vara medaktörer ökar deras chanser till delaktighet och inflytande i samband med samlingen.

En annan intressant aspekt som intervjuerna synliggjort är hur pedagogerna ibland väljer att frångå det dem gör i samlingen när barnen kommer med egna tankar. Respondenterna uttalar att de ofta har en planering inför samlingen och även om den planeringen utgår från barnens

intressen kan nya tankar från barnen framkomma under samlingen. Pedagogen kan då ge barnen delaktighet och inflytande genom att fånga upp det som barnen säger och “byta spår”.

...till exempel vi hade ju en samling nu när jag läste om chika bom bom[…]det är en apa och då hör han en konstigt ljud och sen när jag sitter och läser den sagan för det är jättemycket olika ord med och olika verktyg och de tycker att det är ganska spännande med alla de här orden, och då så så då tog jag den boken för då tänkte jag att då lyssnar dom noga och så sitter vi och diskuterar allt eftersom och när vi sitter där så säger ett utav barnen ”men jag har hört en sång om den här” och jag tänkte ahaaa och så var det ett sånt här barn som kan hitta på bara för att få säga saker och då så säger men det har jag också säger nästa barn så då gick jag och hämtade paddan och så sökte vi på det och då finns ju den som en tecknad figur! Och det visste ju inte jag, jag hade ingen aning så då lyssnade vi på det här introt med den att den löste saker med alla sina verktyg[…]men just det här att de är med och bestämmer i samlingen jag kör inte min grej hela tiden eh många följer barnen, sen ibland så kör jag ju in dem på det jag vill men att på ett snyggt sätt så de inte märker det (Pedagog 7)

Pedagogen belyser i detta svar vikten av att som pedagog vara lyhörd och att våga lyssna in barnen. Då flera barn påpekar att det finns en sång som pedagogen fångar upp får hen själv upptäcka och lära sig genom barnens inflytande. Däremot finns det tillfällen då pedagogen ibland måste styra in barnen på andra vägar för att de inte ska få för mycket makt i samlingen. Detta är något som flera pedagoger uppmärksammat, att de ibland måste styra in barnen på pedagogens planering då de måste fokusera på hela barngruppen och inte alltid på ett enstaka barns intresse. Detta för att de barn som fortfarande är intresserade av det som pedagogen gör inte ska tappa sitt fokus. Några av pedagogerna har då uttalat att de ändå självklart lyssnar på barnet men förklarar att de kan ta det i slutet av samlingen. Det här tyder på att det kan finnas svårigheter för personalen i arbetet med barns delaktighet och inflytande. Det blir en

balansgång mellan hur mycket delaktighet och inflytande de kan ge barnen och hur mycket kontroll pedagogerna bör ha själva. Pedagogerna är måna om att ge barnen dessa möjligheter men påvisar även en medvetenhet kring när det är lämpligt eller inte att ge barngruppen eller ett specifikt barn inflytande. En av respondenterna menar även att det är viktigt att veta vart gränsen för delaktighet och inflytande går.

...men det är också att lägga till i minnet när man gör de här sakerna, för delaktighet är ju inte samma sak som att barnen bestämmer hela tiden

utan det är ju just det att få vara delaktig att få vara en del av någonting att få utföra någonting. Det är samma sak med inflytande att dra gränsen

mellan bestämmande och inflytande, ehm men det är ju också det att för en samling behöver ju vara lustfylld någonstans den behöver ju skapa ett

utrymme för barnen (Pedagog 8)

Detta uttalande synliggör att delaktighet och inflytande inte innebär att barnen får bestämma allt i samband med samlingen. Som pedagog är det därför viktigt att man drar en tydlig gräns som även barnen uppmärksammar, samtidigt som samlingen ska vara lustfylld och fungera för alla involverade. Respondenterna framhäver att det handlar om att lära sig kompromissa som pedagog och välja ut vilka stunder man kan välja bort på ett fint sätt utan att det skapar en situation där barn känner sig exkluderade. Pedagogen hamnar därför i en maktposition där han eller hon är den som behöver dela ut ordet istället för att låta det vara fritt. Detta visar att även om delaktighet och inflytande ska genomsyra samlingen är det inte alltid möjligt för pedagogen att fånga upp och göra samlingen till en aktivitet som passar alla individers speciella önskemål. De flesta av pedagogerna i studien poängterar dock att det alltid är barnens perspektiv de ska försöka utgå från i den mån de kan. Vissa dagar kan det finnas ett extra stort behov hos barnen om det finns något som behöver bearbetas och då är pedagogerna måna om att ta hänsyn till det. Här nedan presenteras ett exempel på hur en sådan situation kan se ut. [...]Eller dramatiserar så det blir som en berättelse eller saga någonting som har hänt till exempel om det är så att det har varit någon konflikt eller så eller om det har varit något som jag tycker är viktigt att ta upp och sen så får de vara med och återberätta ibland och återskapa berättelsen för att själva kunna sätta ord och relatera. Men innan de får återberätta även i berättelsen så hjälper ju dom till i sagan för dom utropar ju[…] till exempel om man återberättat med dockor så säger barnen ”aa du kan ju göra såhär du kan göra såhär” dom är ju medredaktörer från början också och sen så får de också återberätta och hur de tycker att man kan göra så så brukar det se ut, det är en typ av samling (Pedagog 7)

Genom att låta barnen vara med som medaktörer ökar pedagogen barns delaktighet och inflytande i samlingen. Svaret vi ser hos pedagogen belyser att med hjälp av dramatisering och dockor som hjälpmedel, fick barnen möjlighet att bestämma med egna handlingar hur sagan skulle fortlöpa. Dramatiseringen med dockor blir även ett hjälpmedel i barnens

händelserna. Samlingen blir därför ett ypperligt tillfälle för pedagogen att delge delaktighet och inflytande till barnen genom att använda deras egna upplevelser. Denna typ av samling visar att barnens delaktighet och inflytande blir centralt, både genom att pedagogen utformar samlingen utefter barnens egna upplevelser men även genom att de får vara med och själva berätta sagan. Detta visar även att pedagogen kliver av sin maktposition för att låta barnen träda fram.

6.1.4 Sammanfattning möjligheter till delaktighet och inflytande i samlingen

Resultatet synliggör att pedagogerna skapar möjligheter för barns delaktighet och inflytande i samlingen genom olika tillvägagångssätt. Barnens intressen visar sig vara ledande i arbetet med delaktighet och inflytande. Lyhördhet synliggörs som en viktig nyckel i arbetet och att det är viktigt att barnens intresse återspeglas i samlingen. Det är således pedagogens uppgift att ta hänsyn till barnens tankar och ideér. Det kan innebära att personalen väljer att planera hela samlingen utifrån barnens önskemål eller att de vågar vara flexibla under genomförandet av samlingen. Det synliggörs att det inte bara är barnens verbala önskemål som personalen tar hänsyn till utan även det barnen visar med sitt kroppsspråk. I uppstarten av samlingen skapar pedagogerna möjligheter för barnen i deras delaktighet och inflytande genom att bjuda in dem på ett lekfullt sätt där barnen får känna sig medräknade. Barnens talan synliggörs i samlingen genom att pedagogerna inte ställer krav på barnen, utan de är delaktiga på sina egna villkor. Dock lyfts pedagogens roll som en betydelsefull aspekt i arbetet med att delge barnen möjlighet till delaktighet och inflytande i samlingen. Detta visar att då barnen inte utsätts för onödiga krav blir deras aktiva val i samlingen en stor del av arbetet med delaktighet och inflytande. De aktiva valen visas genom att barnen får blir medaktörer istället för åskådare samt att de får inflytande över de val de blir erbjudna. Personalen ger även barnen delaktighet och inflytande genom att ta hjälp av barnen och låta dem vara med i den praktiska

förberedelsen av samlingen då barnen får vara med och plocka fram det material som behövs. Då barnen får möjlighet att hjälpa till i samlingen ökar samtidigt glädjen och förväntan till nästa samlingstillfälle.

Arbetet med barns delaktighet och inflytande i samlingen kan bli en svårighet för personalen då de inte alltid har möjlighet att frångå sin egen planering helt och hållet. Även vikten av att lyssna till hela gruppen synliggörs och inte endast en enskild individs önskan. Att frångå samlingens tema kan innebära en risk för de barn som fortfarande är intresserade om pedagogen väljer att tänka om och fånga upp ett enskilt barns tankar. Det blir således en

balansgång för pedagogen att se till hela barngruppen samtidigt som den enskilda individen. Resultatet visar även att delaktighet och inflytande inte innebär samma sak som att barnen får bestämma allt. Det är pedagogens roll att avgöra i vilka situationer som det funkar att låta barnen vara med och bestämma eller inte. Trots det visar resultatet att pedagogerna i helhet utgår från barnen i den mån de kan.

Barnen kan ges inflytande och delaktighet i samband med samlingen genom att de får vara med och återberätta händelser med hjälp av dramatisering. Detta hjälper även barnen att bearbeta de situationer som uppstått. Sammanfattningsvis skapar personalen möjligheter till delaktighet och inflytande i samlingen på olika sätt men utgångspunkten visar sig vara barnens intressen och tankar. Vidare går det att utläsa ett mönster kring att låta barnen vara medaktörer och medhjälpare som ett sätt att ge dom delaktighet och inflytande i samlingen.

6.2 Begränsningar för att ge barn möjlighet till delaktighet och

inflytande i samband med samlingar

6.2.1 Begränsningar med koppling till Covid-19

De flesta pedagoger i studien tog upp försiktighetsåtgärder med koppling till Covid-19 som en begränsning för att ge barn möjlighet till delaktighet och inflytande i samband med samlingar. Majoriteten av respondenterna inledde intervjun med att påpeka de begränsningar som Covid-19 medfört sig. Både bristen på personal men även att barngrupperna är mindre då många är hemma vilket innebär att de behöver slå ihop samlingar med andra avdelningar. När frågan ställdes om huruvida barnen ges inflytande under ett samlingstillfälle poängterade majoriteten av pedagogerna att Covid-19 inneburit många förändringar i verksamheten just när det

kommer till delaktighet och inflytande i samband med samlingen. En av pedagogerna förklarade det såhär: Förut har vi alltid haft sådär vid frukten ja men då är det någon som har fått dela ut frukt fråga om den vill ha äpple eller päron, nu är ju allting såntdär, alltså dom får ju inte röra maten, de får inte röra frukten eh av pandemireglerna, men det är ju annars ett jättebra sätt att låta[…] att det kan vara så att både delaktighet och inflytande har minskat under pandemin av visserligen jättebra skäl. Men man behöver vara medveten om det, att vissa rutiner som vi har, har gjort, det kan ju handla om också att vi inte har tillräckligt med personal, att det blir stora samlingar för att en ett och tvååring kan du inte sätta i en samling med en okänd vikarie