Malmö högskola
Lärarutbildningen
VAL-projektet
Examensarbete
15 högskolepoängStjäl inte det som är mitt,
men jag lånar gärna det som är ditt!
En studie över inställning och attityder om upphovsrätt bland elever på gymnasiets medieprogram.
Don’t steal what’s mine, but I like to borrow what’s yours!
A study of attitudes about copyright among studentsat media programme in upper secondary school.
Peter Dahlén
Lärarexamen Medieämnen 2009-08-24
Examinator: Jan Anders Andersson
Abstract
Syftet med detta examensarbete är att undersöka individers attityder och inställning om upphovsrätt bland elever på gymnasieskolans medieprogram.
Arbetet ger en översikt av hur stor del begreppet upphovsrätt är i medieprogrammets utbildning och i dess olika kursplaner. Med hjälp av en enkätundersökning till årskurs tre på Medieprogrammet på en utvald skola, har jag bildat mig en uppfattning om hur elever ser på upphovsrätt. Jag har även intervjuat några olika lärare som undervisar i medieämnen om hur de ser på elevernas inställning till upphovsrätt.
Mitt arbete visar att många elever inte bryr sig om upphovsrätt när det är någon annan som har skapat ett verk men upphovsrätten är ofta mycket viktig när det är eleven själv som har skapat något. Arbetet åskådliggör också hur elever tänker på olika sätt om upphovsrätt i skolan, privat eller i professionella sammanhang. Dessutom visar arbetet hur elevernas attityder skiljer sig från medielärarnas sätt att se på upphovsrätt.
Nyckelord: upphovsrätt, ungdomar, immaterialrätt, copyright, Medieprogrammet, inställning, attityd
Innehållsförteckning
Innehåll sid
1. Inledning 3
2. Bakgrund 4
2.1 Upphovsrättslagen 4
2.2 Upphovsrätten i Medieprogrammets programmål 5 2.3 Upphovsrätten i Medieprogrammets kursmål 5
3. Syfte & frågeställning 7
4. Avgränsning 8
5. Forskningsläget & teoretiska utgångspunkter 9
6. Metod 10
6.1 Enkätundersökning 10
6.2 Intervjuer med medielärare 11
7. Resultat 13
7.1 Resultat av enkätundersökning 13 7.2 Resultat av intervjuer 21
7.2.1 Intervju med Henning 21
7.2.2 Intervju med Marcus 23
7.2.3 Intervju med Marielle 24
8. Analys 26 8.1 Tolkning av enkätundersökning 26 8.2 Tolkning av intervjuer 29 9. Sammanfattning 30 10. Referenser 31 11. Bilagor 33 Bilaga 1: Enkätundersökning
Bilaga 2: Resultat av enkätundersökning.
1. Inledning
Under våren 2009 har bland annat tingsrättsdomen mot grundarna av The Pirate Bay1 och den nya IPRED-lagen2 resulterat i att det förmodligen inte finns många frågor som är lika aktuella (och även så symbolisk för vår tid) som frågan om upphovsrätten.
Populärkulturen spelar en mycket central roll i de flesta ungas liv3. Idag finns det mer populärkultur än någonsin. Min erfarenhet är att ungdomar är mer nischade i olika subkulturer än tidigare och att utbudet av olika kulturformer är enormt och även mycket lättillgängligt. Samtidigt har samhällets syn på medier och hur vi konsumerar olika medier förändrats otroligt mycket på några få år. Vårt digitala samhälle har skenat i utvecklingen och möjligheterna att ladda ner mängder med musik och film över snabba Internet-uppkopplingar finns i nästan varje hem. Tekniker för att själv publicera sig i en mängd olika former har också blivit mycket mer lättillgängliga än tidigare. Vem som helst kan skaffa sig en hemsida eller blogg där man skriver lika seriöst som de värsta skjutjärnsreportrarna och visar upp sina egna bilder och fotografier. Att sända egen internetradio eller spela in egna filmer som hela världen kan se då man lägger ut resultatet på YouTube är idag vardag för många ungdomar. Ingen hinner kontrollera och godkänna allt nytt som skapas och görs tillgängligt för allmänheten.
Att begå upphovsbrott är alltså på många sätt mycket lättare idag än det var för bara några få år sedan. När vi pratar om upphovsrätten och dagens teknik, med Internet i spetsen, är det lätt att se en kulturell eftersläpning4 Ett intressant begrepp som handlar om när samhällets materiella och teknologiska bas förändras snabbare än dess kulturella överbyggnad i form av värderingar och normer. Detta anses kunna hota samhällets integration och leda till social oro. Detta är väl lite av situationen vi ser idag!
Upphovsrätten är en komplex lag, där många ofta sitter på dubbla stolar, dels skapar man verk själv och dels nyttjar man andras verk som konsument. Därför vill jag undersöka hur ungdomar ser på upphovsrätten. Det här arbetet ska handla om vad som är okej att använda sig av i sitt eget skapande. Om attityder och gränsdragningar som man gör som kreativ medieproducent. Vad tycker man att man får använda sig av, hur mycket får man kopiera och var drar man gränsen för vad man kan låna av andra? Arbetet ska alltså i inte handla om elevers syn på nedladdning och fildelning.
Upphovsrätten är en central del av den professionella mediebranschen och därmed även en viktig del av Medieprogrammet. Begreppet nämns i många av programmets kursplaner (se genomgång på sida 5) och de absolut flesta av dessa inrättades under år 2000 och har inte uppdaterats sen dess.
1
www. thepiratebay.org/
2
IPRED-lagen, av Intellectual Property Rights Enforcement Directive, nedladdningslagen, fildelningslagen, vardaglig benämning på de lagändringar som trädde i kraft 1 april 2009 och som syftar till att göra det lättare att ingripa mot olaglig fildelning. IPRED-lagen är en anpassning till EU:s regler på området från 2004. Det innebär att en domstol kan besluta att en Internetleverantör ska ge rättsinnehavaren (t.ex. upphovsmannen) av bl.a. musik, film, litteratur eller datorspel information om vilken abonnent som har ett visst IP-nummer. (http://www.ne.se)
3
Persson, Magnus (red.) (2000). Populärkulturen och skolan. Lund: Studentlitteratur
4
2. Bakgrund
2.1 UpphovsrättslagenLagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk5 är den lag som reglerar vad du får göra och inte göra med material som någon har skapat. Lagen antogs 1960 och har sedan dess förändrats och uppdaterats med flera tillägg för att passa in i tiden. De områden som skyddas av upphovsrättslagen är:
1. skönlitterär eller beskrivande framställning i skrift eller tal, 2. datorprogram,
3. musikaliskt eller sceniskt verk, 4. filmverk,
5. fotografiskt verk eller något annat alster av bildkonst, 6. alster av byggnadskonst eller brukskonst, eller
7. verk som har kommit till uttryck på något annat sätt.
För att ett verk ska skyddas av upphovsrättslagen är det tvunget att uppnå verkshöjd, en viss nivå av konstnärlighet, originalitet eller individualitet. Två personer ska inte ovetandes av varandra kunna framställa exakt samma verk, då har inte verket någon verkshöjd.
Ett verk som uppfyller verkshöjd skyddas direkt av upphovsrätten utan att man behöver någon speciell registrering. Man får helt enkelt automatiskt upphovsrätten när man skapar ett verk.
Den som uppnår verkshöjd kallas i lagtexten för upphovsman. Upphovsmannen har rätt att tillåta eller förbjuda andras användande av verket. Upphovsrätten varar under upphovsmannens livstid och 70 år efter dennes död. De ekonomiska rättigheterna till ett verk kan säljas eller överlåtas medan man aldrig kan överlåta den ideella rätten. Den ideella rätten ger upphovsmannen rätt att bli namngiven i samband med att verket används och rätt till respekt för sitt verk. Med detta menar man att ”verket inte får ändras eller göras tillgängligt för allmänheten i en form eller i ett sammanhang som är kränkande för upphovsmannens litterära eller konstnärliga anseende eller egenart”6.
Om man medvetet eller av grov oaktsamhet bryter mot upphovsrättslagen kan man bli straffad. Normalstraffet är böter, men man kan också dömas till fängelse i upp till två år. Om man laddar ner material från Internet och varken vet eller har stark anledning att misstänka att materialet är olagligt, kan man inte bli dömd.7
Man har rätt att citera ett verk. Men ett citat skall vara korrekt återgivet och endast ha den omfattning som god sed kräver och som motiveras av ändamålet. Detta innebär att citaten endast skall användas i anknytning till ”vetenskaplig och konstnärlig kritik och debatt” samt ”den allmänna diskussionen”. Är inte citatet knutet till dessa områden är det inte tillåtet. Citaten får inte heller vara längre än vad som krävs för att belysa ändamålet med att man behöver citera. Ett citat får alltså inte vara längre än absolut nödvändigt för att klargöra det man vill säga. Upphovsmannens ideella rätt får inte heller kränkas när man citerar. Det innebär att namnet på upphovsmannen skall återges och att citatet inte får förekomma i något kränkande sammanhang.
5
Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (1960:729) – (www.regeringen.se)
6
Regeringskansliet om upphovsrätt – (www.regeringen.se/sb/d/1910/a/12248)
7
2.2 Upphovsrätten i Medieprogrammets programmål
I Skolverket övergripande programmål för Medieprogrammet8 står det att inom flera av de verksamhetsområden, som programmet utbildar för, ingår uppgiften att påverka en mottagare med olika slags budskap. Därför genomsyras utbildningen av ett etiskt perspektiv.
Skolan ska även ansvara för att eleven efter fullföljd utbildning kan analysera sina metoder och sitt arbetsresultat utifrån de etiska regler som gäller inom medieområdet, har förmåga att diskutera och ta ställning till etiska frågor och förhållningssätt som rör yrkesutövningen och har kännedom om de bestämmelser och internationella överenskommelser som gäller för området. Ingenstans i programmålen står det om upphovsrätten i klartext men det är lätt att inkludera den i ett etiskt perspektiv, ett förhållningssätt som rör yrkesutövning i mediebranschen och som en del av de bestämmelser och överenskommelser som gäller för medieområdet.
2.3 Upphovsrätten i Medieprogrammets kursmål9
Av de 35 kurser som antingen är kärnämnen, gemensamma kurser eller inriktningskurser för Medieprogrammets inriktning medieproduktion så tar 15 olika kurser upp begrepp som etik eller upphovsrätt i de mål som eleven skall ha uppnått efter avslutad kurs.
De kursmål för kurser inom Medieprogrammet som på något sätt tar upp ämnet är:
Eleven skall ha fördjupade kunskaper om lagstiftning, immaterialrätt och etiska regler som gäller rättsförhållandet inom medieområdet samt kunna föra resonemang kring etik i samband med medieproduktion.
(Mediekommunikation A, MDK1201)
Eleven skall känna till olika yrkesroller, förekommande fackuttryck och lagar kring upphovsrätt inom området rörlig bild. (Rörlig Bild A,
RBL1201)
Eleven skall känna till olika yrkesroller inom området samt ha kunskap om upphovsrättsliga regler. (Ljudmedier A, LJUM1201)
Eleven skall ha kännedom om de viktigaste reglerna för upphovsrätt på området. (Grafisk kommunikation A, GKO1201)
Eleven skall ha kunskap om upphovsrättsbestämmelser och lagar som har samband med fotografering och publicering av bilder samt om etiska regler. (Fotografisk Bild A, FBL1201)
Eleven skall känna till etiska och rättsliga regler av betydelse för området. (Multimedia A, MUM1201)
Eleven skall kunna lägga etiska och miljömässiga perspektiv på olika samhällsfrågor. (Samhällskunskap, SH1201)
8
Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program (www.skolverket.se/skolfs?id=623)
9
Kursplaner och betygskriterier för gymnasial utbildning
Eleven skall ha kunskap om datasäkerhet och lagstiftning som har betydelse för datoranvändning samt ha kännedom om etiska och demokratiska aspekter av datorteknologin. (Datorkunskap, DAA1201)
Eleven skall känna till betydelsefulla delar i den lagstiftning och de etiska regler som finns inom medieområdet samt de principiella resonemangen bakom dessa. (Mediekunskap, MDK1204)
Eleven skall vara orienterad om förekommande lagstiftning och etiska regler inom medieområdet. (Medieproduktion A, MPR1201)
Eleven skall vara väl förtrogen med branschmässiga regler och överenskommelser samt gällande lagstiftning inom yrkesområdet.
(Ljudmedier C, LJUM1203)
Eleven skall ha kunskap om upphovsrättsbestämmelser och etiska regler som rör området. (Expo A, EXPO1201)
Eleven skall ha fördjupade kunskaper om upphovsrätt samt kunna diskutera etiska frågor i samband med exponeringar. (Expo B,
EXPO1202)
Eleven skall känna till huvudinnehållet i etiska och andra press- och reklamregler samt gällande lagstiftning. (Textkommunikation B,
TEXK1202)
Eleven skall ha kunskap om de lagar och regler som reglerar yttrande- och tryckfriheten i Sverige samt ha grundläggande kunskap om de olika branschernas regler för verksamheten. (Textkommunikation C,
TEXK1203)
Förutom dessa kurser kan eleven också välja till valbara kurser som t ex Medieproduktion B eller Mediekommunikation C:
Eleven skall känna till och kunna tillämpa förekommande lagar och branschregler i produktioner.
Eleven skall kunna diskutera etik i samband med medieproduktioner samt relationen mellan verklighet och gestaltning. (Medieproduktion B,
MPR1202)
Eleven skall känna till internationell lagstiftning och immaterialrätt.
(Mediekommunikation C, MDK1203)
Dessutom finns tanken att elevernas val av inriktning ska avfärga sig på kärnämnesundervisningen. Det borde alltså vara näst intill omöjligt att som elev på Medieprogrammet inte känna till begreppet upphovsrätt.
3. Syfte & frågeställning
Mitt syfte med mitt examensarbete är att undersöka individers attityder om upphovsrätt bland elever på gymnasieskolans Medieprogram.
Medieelevers attityder
Vad har olika gymnasieelever på medieprogrammet för inställning och attityder om frågor som rör upphovsrätt?
• Bryr de sig om att följa Upphovsrättslagen?
• Tänker de på samma sätt om upphovsrätt i skolan som privat? • Hur viktig är upphovsrätten för deras egen lust att skapa? Medielärares attityder
Vad har olika gymnasielärare på medieprogrammet för inställning och attityder om frågor som rör upphovsrätt?
Medielärares syn på medieelevers attityder
Hur tolkar lärare på medieprogrammet elevernas inställning och attityder om frågor som rör upphovsrätt?
Skillnader i attityder mellan medieelever och medielärare
Finns det några skillnader eller likheter i inställningar och attityder om frågor som rör upphovsrätt mellan gymnasieelever och gymnasielärare på medieprogrammet?
4. Avgränsning
Jag har valt att avgränsa mitt arbete till att handla om elevers inställning till upphovsrätt i deras eget skapande. Jag är helt enkelt mer intresserad av elevers egna kreativa skapandeprocesser och deras attityder runt upphovsrätt. Om jag inte hade avgränsat mig, utan även fokuserat på elevernas generella syn på fildelning och nerladdning från Internet, hade mitt arbete blivit allt för omfattande. Trots min avgränsning märker jag att elevernas svar många gånger gärna drar mot en övergripande inställning som gäller både för generella fildelningsfrågor och för de frågeställningar som jag använder mig av i mitt arbete.
Jag har valt att undersöka vad det finns för inställningar och attityder och inte fokusera på bakomliggande faktorer som varför det ser ut som det gör i vårt samhälle. Frågan är intressant men det skulle kräva lång tid för att komma fram till bra svar.
Jag har också valt att avgränsa mitt arbete till att bara handla om Medieprogrammet. Det är det gymnasieprogram som jag själv har mest kännedom om och jag vill skriva om elever som jag vet kommer i kontakt med upphovsrättslagen. Därför har jag valt att inte studera några andra elevgrupper på andra gymnasieprogram.
Först hade jag tänkt göra djupintervjuer även med ”studiemotiverade” elever, då jag ville fokusera på de ungdomar som förmodligen kommer att ta klivet och verkligen arbeta inom mediebranschen i framtiden, men insåg efter min kvantitiva undersökning att jag hade fått så varierande svar av elevgruppen att jag inte trodde mig få en bättre bild av elevers inställning och attityder genom att göra kompletterande intervjuer. Av tidsskäl valde jag därför att bara göra intervjuer med medielärare.
Jag avgränsade min enkätundersökning till enbart elever i årskurs tre, då jag har bilden av att dessa elever dels är så pass mogna att de vågar stå för sina egna åsikter och dels för att jag vet att de rimligen borde kunna en hel del om ämnet och har erfarenhet av praktisk tillämpning av upphovsrätt i flera olika former.
Jag har även avgränsat min enkätundersökning och mina intervjuer till att bara utgå från elever och lärare på en gymnasieskola. Jag hade först en tanke om att jag ville ha olika skolor representerade i mitt arbete men stötte på problem då jag inte fick svar från flera av de skolor som jag kontaktade. Därför valde jag ett bekvämlighetsurval och fokuserade mitt arbete på att utgå från en skola där det var lättare för mig att motivera lärare och elever att bidra till mitt arbete.
5. Forskningsläget & teoretiska utgångspunkter
Då mediefrågor förändras väldigt snabbt och det inte bedrivs allt för mycket forskning inom området: attityder och inställning till upphovsrätt, var jag beredd på att det inte skulle finnas speciellt mycket aktuell litteratur om mitt ämne. Detta såg jag som en inspirerande anledning till att genomföra mitt arbete. Mig veterligen finns det ingen som har undersökt om attityder till upphovsrätten i ungdomars egna kreativa skapande på det sätt som jag vill undersöka med mitt arbete.På LIBRIS, finns många titlar som på ett eller annat sätt handlar om upphovsrätt. De absolut flesta är böcker som på ett eller annat sätt presenterar upphovsrätten i faktatext. Inga titlar på LIBRIS handlar om attityder eller inställning till upphovsrätt.
En skrift handlar om upphovsrätt och ungdomar: Internet på gott och ont av Lars Truedson. Detta är en skrift från Skolverket om Internets risker. Den tar i korta ordalag upp vilka risker (bl.a. upphovsrättsbrott) Internet i skolarbetet kan medföra. Truedson skriver att: ”Tekniken och förändringarna i samhället i övrigt prövar vedertagna förhållningssätt och spelregler i en allt raskare takt. Informationssamhället, inte minst genom Internet, ger oss stora möjligheter men också nya utmaningar”. Skriften är från år 2000 och innehåller mestadels saker som är en självklarhet för varje datoranvändare idag.
På MUEP, Malmö Högskolas samling av examensarbeten finns inget arbete som handlar om upphovsrätt och bara sju arbeten som på något sätt berör gymnasiets medieprogram. Inget av dessa arbeten tar upp något som liknar det som jag vill undersöka med mitt arbete.
På uppsatser.se finns det fler examensarbeten som berör dessa ämnen. 45 arbeten berör ämnet upphovsrätt. Det intressantaste för mitt arbete är Jakobsson & Lindgrens examensarbete från 2008: Är lärarna dagens hycklare? En kvalitativ studie om fyra yrkesverksamma lärares medvetenhet gällande upphovsrätt. Denna uppsats tar inte upp ämnet ur ett elevperspektiv utan bara ur ett lärarperspektiv. De lärare som uppsatsen handlar om har åsikten att en upphovsman måste och bör kunna tjäna pengar på sitt verk.
Det finns en hel del uppsatser som handlar om attityder till fildelning och piratkopiering främst ur ett sociologiskt eller ett juridiskt perspektiv. T.ex. Stefan Larssons Normativa förändringar i informationssamhället: Internet och fildelning från 2005. Där påvisar han bland annat att ungdomars attityd till upphovsrättsintrång genom fildelning av upphovsrättsskyddat material, inte anses som mer allvarligt än att gå mot röd gubbe.
Jag har i mitt arbete utgått från och läst in mig på Upphovsrättslagen. Förutom själva lagtexten har jag även läst böcker som Immaterialrätt och otillbörlig konkurrens av Bernitz, Karnell, Pehrson & Sandgren. Jag har därefter gått igenom Skolverkets kursplaner för Medieprogrammet. Stundtals har det känts som att det har varit svårt att finna etablerad litteratur till mitt ämne och därför har jag valt att använda mig mycket av källor från Internet. Jag har lagt gott om tid på att kritiskt källgranska dessa källor.
För arbetets struktur och delen som handlar om metod har jag använt mig av Vetenskapligt tänkande av Hartman och Forskningsmetodikens grunder av Patel & Davidson.
6. Metod
Metoden för mitt arbete är främst hermeneutisk, då jag är intresserad av elevers inställning vilket inte går att mäta fullt ut, utan svaren måste helt klart tolkas. Min studie är även etnografisk, då jag är intresserad av en grupp (ungdomar) och deras kultur.
Jag har valt att lägga upp mitt arbete i två steg. I första steget gjorde jag en inledande kvantitativ datainsamling i form av en enkät till elever på Medieprogrammet. Enkätens resultat låg sedan till grund för de djupintervjuer jag genomförde med lärare på Medieprogrammet. Att jag lade upp arbetet på detta sätt var för att jag fann att de två olika metoderna kompletterade varandra på ett bra sätt när det handlade om mitt arbetsområde. Då mitt arbete först och främst är kvalitativt (men med stora inslag av kvantitativ metod) så kände jag redan från början att jag ville genomföra intervjuer i mitt arbete. Tanken var att jag skulle intervjua både elever och lärare. Men efter ett tag kände jag att elevernas svar hade varit så uttömmande att jag ville presentera ett annat perspektiv än elevens och valde därför att fokusera mitt intervjuarbete till medielärare. Många yrkeslärare (som medielärare många gånger är) spenderar mycket tid med sina elever och kommer många gånger eleverna väldigt nära när man arbetar i täta arbetsformer. Lärarnas intervjusvar kan i viss mån ses som andrahandsobservationer av hur målgruppen beter sig och vilken attityd och inställning de uppvisar i praktiken.
6.1. Enkätundersökning
Min enkät var konstruerad för att få fram både kvantitativ och kvalitativ data om elevgruppen.
Enkäten genomfördes av samtliga elever i årskurs tre på Medieprogrammet på en skola. Jag valde att genomför min undersökning med elever i årskurs tre för att de dels borde kunna grunderna om vad som gäller om ämnet och dels så vet jag att de har egen erfarenhet av att praktiskt tillämpa upphovsrätten. Jag valde att samla in information från en hel årskurs då jag fann det mer intressant än att bara få underlag från några få elever eller bara en utvald klass. Genom att välja att genomföra min undersökning med en hel årskurs så försökte jag gardera för att få en maximal spännvidd mellan de olika svaren på frågorna. Jag har undersökt resultat från alla elever i tre olika klasser, där inte alla elever känner varandra. Mitt resultat går därför inte att bortse från med argumentet att deras svar är resultat av en speciell klasskultur som råder i just den klassen. Eftersom de olika klasserna inte heller har haft samma lärare i olika kurser så kan man inte heller förklara resultatet med att de har haft en specifik lärare i ett specifikt ämne. Däremot kan man hävda att det råder en programkultur på den utvalda skolan, kanske påverkad av skolans gemensamma lärarteam.
Sammanlagt svarade 51 av 67 elever, alltså ett bortfall på 16 elever (24 %). Dessa elever närvarade inte vid de två olika lektionspass då jag genomförde min undersökning. Patel & Davidsson10 menar att om vi har ett bortfall som närmar sig 20 procent eller mer så ska vi oroa oss för om svaren är representativa. Trots det procentmässigt höga bortfallet, bekymrar det mig inte allt för mycket, då jag anser att 51 personer är ett bra underlag för min enkätundersökning. Dessutom skulle det kunna vara så att de elever som inte närvarade skulle kunna svänga resultaten åt båda hållen.
10
Patel, Runa & Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning
Eleverna i klass 3B svarade på enkäten tisdagen den 24:e februari och eleverna i klass 3A och klass 3C svarade torsdagen den 5:e mars. De flesta eleverna valde att vara anonyma. 6 av 51 skrev sitt namn för att de kunde tänka sig att ställa upp på djupintervjuer om ämnet. Jag var vid detta tillfälle helt inställd på att jag skulle genomföra intervjuer med några utvalda och intresserade elever.
Syftet med enkätundersökningen och dess konstruktion var först och främst att skapa ett diskussionsunderlag inför kommande djupintervjuer med elever och medielärare. Efter att ha sammanställt och tolkat resultaten valde jag att inrikta mig på intervjuer med bara medielärare, dels för att elevernas svar var så uttömmande men även för att jag upplevde en tidsbrist. Enkäten konstruerades med tanke på att jag ville ha ett fåtal olika fasta svarsalternativ på mina frågor. Jag ville att eleverna skulle vara tvungna att tydligt ta ställning när de svarade på frågorna så att jag kunde få ett tydligt statistiskt resultat på många av frågorna.
Enkäten bestod av tio frågor med max tre olika svarsalternativ. Enligt Hartman11 är enkätfrågor som gäller intervjupersonernas attityder svåra att fånga i några få svarsalternativ. Så därför fanns det utrymme för eleverna att komplettera med egna kvalitativa öppna kommentarer på nästan alla frågor. Väldigt många elever utnyttjade denna chans att beskriva sin inställning och har därmed gett mig ett större och djupare underlag för min tolkning.
6.2 Intervjuer med medielärare
Procenttalen och svaren från enkätundersökningen låg till grund för de kvalitativa djupintervjuer som jag genomförde med lärare på Medieprogrammet. Jag valde att intervjua tre lärare som alla är födda på 70-talet (1971, 1974 och 1975). Jag har valt några av de lärare som åldersmässigt befinner sig närmast eleverna för att inte svaren ska avfärdas som enbart generationsfrågor och att dagens ungdom är annorlunda.
Intervjuerna genomfördes den 23:e, 24:e och 27:e april. Varje intervju varade mellan 30-45 minuter och samtalen spelades in på video. Medielärarna var väl införstådda med att de inte skulle vara anonyma i min undersökning. Jag har dock senare valt att avidentifierat dem för att deras identitet inte har någon större betydelse för resultatet av mitt arbete. Jag har valt att kalla dem för Henning, Marcus och Marielle.
Jag tycker att intervjuerna har en hög validitet, då meningen är att de ska bekräfta och komplettera min enkätundersökning och dess resultat. Hade jag bara genomfört intervjuer med lärare så hade risken varit att samtalen kunnat tolkas som att äldre intervjupersoner bara klagar och är oförstående till ungdomars agerande. Min teori är att intervjuerna i kombination med elevernas enkätsvar ger en mer komplett bild av medieelevers inställning till upphovsrätt. Intervjuerna bestod av grundfrågor som hade en hög grad av standardisering men följdfrågorna varierade för att få fram så mycket som möjligt i varje intervju.
Min intervjuguide såg ut på följande sätt:
Upphovsrätt i skolarbeten
• Hur har du undervisat om upphovsrätt?
• Hur väl påläst är du om upphovsrättslagen och aktuella fall? • Hur ser du på frågor som rör upphovsrätt i mediearbeten i skolan?
11
• Hur ser du som lärare på elevernas inställning och attityder om frågor som rör upphovsrätt?
• Vilka frågeställningar och problem brukar dyka upp för eleverna? Lärarens egen inställning
• Hur ser din personliga inställning och attityd om frågor som rör upphovsrätt? • Hur följer du upphovsrätten själv?
• Hur viktig är upphovsrätten?
• När bröt du senast mot Upphovsrättslagen? Nämn ett konkret exempel! Lärarens tolkning av undersökning
7. Resultat
7.1 Resultat av enkätundersökning
Sammanlagt svarade 51 av 67 elever i årskurs tre på Medieprogrammet. Samtliga elever som svarade var mellan 18 och 22 år gamla och könsfördelningen var 35 tjejer och 16 killar.
Många elever har skrivit väldigt utförliga egna kommentarer vilket har både underlättat och försvårat resultatsammanställningen. Jag har därför valt att presentera det statistiska utfallet och utvalda svar från elevernas kommentarer på de olika frågorna.
1) När du tänker på upphovsrätten, ser du dig själv som främst upphovsman eller användare av andras material?
Endast 18 procent av eleverna såg sig själva som främst upphovsmän. Flera elever påtalade att man hade svårt att se sig själv som upphovsman då man först och främst tänker på professionella artister, konstnärer, designers etc. som upphovsmän. 18% 72% 10% Upphovsman Användare Vet ej
En upphovsman är enligt dessa elever någon som kan livnära sig på att skapa och inte en tonåring på gymnasiet.
Några elever svarade att det var helt omöjligt att välja svar på frågan, då vi alla är både upphovsman och användare och att det är lättare att tänka på sig själv som en användande konsument när man alltid eller väldigt ofta omges av andras musik, filmer, bilder etc.
En elev menade att han använde andras material för att inspireras och utveckla sig själv som upphovsman.
2) Känner du igen att ni i skolan har pratat om upphovsrätt? Om Ja, i vilka ämnen? De två Ja-alternativen ger tillsammans 98 procent av eleverna. Bara en elev valde att svara nej på frågan. På följdfrågan i vilka ämnen de har pratat om upphovsrätt så var svaren väldigt
spridda. Sammanlagt nämns åtta olika ämnen, dessutom svarade två elever det mer vaga samlingsnamnet ”medie-ämnen”. 71% 27% 2% Ja
Ja, men bara lite Nej
En elev menar att hon har fått mycket viktig information som har hjälpt henne i arbetslivet utanför skolan, andra menar att det var väldigt länge sedan de pratade om ämnet och att de har hunnit glömma det mesta.
33 17 16 10 9 3 2 1 2 0 5 10 15 20 25 30 35 Medi eko mm unik ation Foto grafi sk b ild Med ieku nska p Graf isk kommu nikat ion Rörli g Bild Sam hällsku nska p Textk om mu nika tion Sve nska And ra m edie ämn en
Mest fokus på upphovsrätt svarar eleverna att de har haft i de mer teoretiska medieämnena Mediekommunikation och Mediekunskap, men också i mer praktiska medieämnen som Fotografisk Bild, Grafisk kommunikation och Rörlig Bild.
3) Tycker du att du kan mer om upphovsrätt än jämnåriga som inte läser på Medieprogrammet?
57 procent av eleverna kände att de kunde mer om upphovsrätten än andra jämnåriga som läser på andra gymnasieprogram. En elev menade att han hade fått förklara en del för sina kompisar vad som gäller angående upphovsrätten. En annan trodde att hon kunde mer än jämnåriga men att det är svårt att säga då det inte är ett ämne man pratar så jättemycket om med sina kompisar. 57% 14% 29% Ja Nej Vet ej
Flera menade att ämnet tas upp i så många olika kurser att de borde veta mer om lagen än andra gymnasieelever som inte berörs på ett professionellt sätt. Arbetar man med kreativa ämnen så berörs man mer av upphovsrätten.
Av den stora andelen som svarade att de inte visste, påpekade några att det verkligen är svårt att säga vad andra kan och inte kan.
4) Känner du att du kan och förstår Upphovsrättslagen? De absolut flesta, 98 procent,
svarade att de antingen kan och förstår eller delvis kan och förstår Upphovsrättslagen. 29% 69% 2% Ja Delvis Nej
En elev svarade att han förstod men att det ändå var mycket som var luddigt.
Flera elever svarade att de visste vad som står i lagen men att det är svårt att veta vad gränsdragningen går. Vad är ett lån och vad är en stöld?
5) Bryr du dig om att följa Upphovsrättslagen? Hela 62 procent
föredrog att svara mittenalternativet medan nästan lika många svarade ja som nej.
Flera elever svarar att de upplever någon form av egen dubbelmoral, då man följer lagen då det passar ens eget syfte. I skolan är det många som tänker på
upphovsrätten men hemma laddar de ner musik, film och TV-serier olagligt. Flera elever menar att man har en syn på ämnet då man arbetar i skolan eller professionellt och ett helt annat synsätt privat eller när man bara leker hemma vid sin dator.
20%
62% 18%
Ja
Ja, men bara lite Nej
En kille kommenterar frågan med påståendet att man nästan tvingas bryta mot upphovsrättslagen då man inte har råd att köpa all musik man vill lyssna på och alla filmer och TV-serier som man vill se, när man bara har 1050 kronor i studiebidrag. Dessa pengar vill man hellre lägga på annat.
Flera elever menar att de nästan dagligen googlar bilder som de använder i egna skolarbeten och privat. Om de ska användas privat så lägger de lite längre tid på att ombearbeta bilderna så att de inte ser ut som den kopierade originalbilden.
Några av dem som svarade att de följer lagen menade att de gör det för att de inte skulle uppskatta att andra stal saker som de hade skapat.
6) Hur viktig är upphovsrätten för din egen lust att skapa?
Nästan hälften av de tillfrågade svarar att upphovsrätten är mycket viktig för deras egen lust att skapa. En elev svarar att man bryr sig mer om att ingen ska sno ens eget arbete än att man själv snor andras. Flera tyckte att det är viktigt att ingen annan får ära för något som de själva har gjort.
Av dem som svarade att det inte alls var viktigt för deras egen lust att skapa så tyckte någon att han bara blev glad och stolt om hans verk spreds till så många som möjligt. Att inte tänka på betalning och upphovsrätt i första hand utan att fokusera på det egna kreativa skapandet till hundra procent är också ett sätt att göra sig ett namn och så småningom kunna ta betalt för det man gör. Han menar också att den klassiska upphovsrätten inte är lika viktig idag när det sprids så pass mycket med hjälp av Internet. Ett bra exempel är hur man kan producera saker för spridning med hjälp av Creative Commons12-licenser.
7a) Tycker du att det är okej att använda någon annans kända musik i din egen film?
53% 43% 4% Ja Nej Vet ej
b) Tycker du att det är okej att använda någon annans okända musik i din egen film?
35% 53% 12% Ja Nej Vet ej 12
Creative Commons (CC) är en icke-vinstdrivande organisation som erbjuder verktyg som låter artister, forskare och andra på ett enkelt sätt markera att de, helt eller delvis, vill dela med sig av sina verk.
Detta genomförs rent praktiskt genom ett enkelt system av licenser. Upphovsmannen väljer vilka rättigheter hon eller han vill erbjuda och för en licens som passar hennes eller hans önskemål. www.creativecommons.se
49% 41%
10%
Mycket viktig Lite viktig Inte alls viktig
c) Tycker du att det är okej att använda ett filmklipp från en känd film i din egen filmproduktion? 27% 67% 6% Ja Nej Vet ej
Färre elever svarar att de tycker att det är okej att använda sig av andras filmklipp än musik. En elev svarade att vi är vana att man ”lånar” ljud men om man använder sig av någon annans ljud och bild så har man ju inte gjort något själv.
d) Tycker du att det är okej att använda ett filmklipp från en okänd film i din egen filmproduktion? 24% 62% 14% Ja Nej Vet ej
Även när det handlar om ett filmklipp svarar de att det är mer okej att använda något som är känt än okänt.
e) Tycker du att det är okej att använda någon annans kända fotografi till din tidningsartikel? 33% 57% 10% Ja Nej Vet ej
Många tycker att det är fel att använda sig av kända fotografier men i elevernas egna kommentarer menar flera att de nästan dagligen använder sig av bilder från Internet, speciellt i skolarbeten. Några elever skriver att ett inlämnat arbete med bilder brukar imponera på lärarna.
f) Tycker du att det är okej att använda någon annans okända fotografi till din tidningsartikel? 22% 72% 6% Ja Nej Vet ej
g) Tycker du att det är okej att använda någon annans illustration till din tidningsartikel? 22% 70% 8% Ja Nej Vet ej
h) Tycker du att det är okej att använda någon annans text i din tidningsartikel?
20% 76% 4% Ja Nej Vet ej
Att 76 procent inte tycker att det är okej att använda någon annans text är den enskilt högsta siffran om olika medietyper som jag har valt att undersöka. Av dessa olika medietyper visar resultatet att eleverna värnar mest om text.
i) Tycker du att det är okej att använda delar av någon annans text i din tidningsartikel? 51% 37% 12% Ja Nej Vet ej
8) Frågar du alltid om lov när du använder dig av andras material? Bara 4 procent svarade att de
alltid frågade om lov. En av dessa elever svarade att hon skulle vilja att andra tog kontakt med henne, därför kontaktar hon alltid upphovsmannen.
Bland dem som svarade på mittenalternativet så svarade en elev att ofta vet man inte vem som är upphovsman eller hur man får tag på personen, då kan man
inte kontakta personen även om man egentligen skulle vilja göra det. En annan elev menade att det som spelar roll om man kontaktar en upphovsman är om det ska visas offentligt för många människor.
an se som en möjlighet som inte fanns för tio år sedan.
ätt när det handlar om ett rent skolarbete än
var upphovsman och ågon använde något hon gjort utan att i alla fall nämna det för henne.
Bland de 43 procent som svarade nej på frågan så svarade en elev att hon aldrig kontaktar okända, däremot så frågar hon självklart kompisar och bekanta om det är okej att använda något som de har gjort.
9) Har du själv råkat ut för att någon har använt sig av något du har upphovsrätt till, utan att personen har frågat om lov? Om Ja, hur reagerade du då?
De absolut flesta av de drabbade har svarade att reagerat negativt och blivit arga, ledsna eller besvikna.
Bland dem som reagerade positivt svarar en de alla att de tycker att det är bra att det de har producerat sprids då det kan hjälpa dem i en framtida karriär.
En elev menade att den snabba spridningen ska m
10) Tänker du på olika sätt om upphovsr när du producerar något utanför skolan?
På denna fråga fick jag 47 olika uppsatssvar som varierar kraftigt. Bland dem som svarar att de inte tänker annorlunda svarar någon att hon tycker man ska följa Upphovsrättslagen och förstå en upphovsmans avsikter oavsett sammanhang. En annan svarar att hon tänker likadant i alla sammanhang och att hon inte skulle bli så glad om det var hon som
n
4%
53% 43%
Ja, alltid
Ja, försöker alltid få kontakt med upphovsmannen Nej 6% 35% 59% Ja, reagerade positivt Ja, reagerade negativt Nej
En del skrev att det inte spelade någon roll i vilket sammanhang något producerades utan det
lera elever svarade att i skolan så berodde deras inställning många gånger på om egen gen
ajoriteten av alla elever ansåg att de tänkte olika i skolan och privat eller professionellt.
raren så spelade inte upphovsrätten någon som helst roll. I skolan handlar det om att få så
t när kursen är slut.
aterial beroende på t.ex. tidsbrist.
n annan elev svarade att det bara kan vara positivt att använda någon annans arbete som inspiration och skolarbetet görs i utbildningssyfte och behöver inte komma utanför skolans väggar.
viktiga var alltid i vilket sammanhang något ska visas upp. Ska det publiceras för allmänheten så måste man följa lagen.
F
upphovsrätt var specificerad i skoluppgiften eller inte. Ett skolarbete som hade krav på e upphovsrätt kändes som ett mer seriöst projekt.
M
Vissa menade att upphovsrätten är viktigare i skolan medan andra tyckte att den var viktigare om man skapade något privat eller professionellt.
En del svarade att när det handlar om skolarbeten som inte skulle visas för någon annan än lä
höga betyg som möjligt och lärare bryr sig inte om upphovsrätt när de sätter betyg. Många skolarbeten bryr man sig inte så mycket om och man slänger arbetet direk
En elev menar att många skoluppgifter uppmanar till att man ska bryta mot upphovsrättslagen då man måste använda sig av andras m
En elev menade att i skolan så känns alla uppgifter så overkliga och att skolan har ansvaret för upphovsrätten, inte hon personligen.
7.2 Resultat av intervjuer
Jag har genomfört intervjuer med tre olika lärare på Medieprogrammet:
Henning, född 1974, arbetar som lärare huvudsakligen i medieämnet Fotografisk Bild. Hans yrkesbakgrund består av att han vid 20 års ålder började arbeta i en lokal fotoateljé och även vikarierade som fotograf på den lokala morgontidningen Östra Småland. Åkte vid 23 års ålder över till USA och skaffade sig en examen i bildjournalistik på Western Kentucky University. Därefter arbetade han som bildjournalist i USA under cirka 2,5 år. Tillbaka i Sverige har han bland annat vikarierat på Kvällsposten/Expressen i Malmö.
Henning har tidigare vikarierat på en skola i Stockholm, där han också undervisade i Fotografisk Bild. Han har under sina två första år på Medieprogrammet även undervisat i kurserna Arbetsmiljö & säkerhet och Estetisk verksamhet. Han har även varit ansvarig utgivare för elevernas egna journalistiska webbtidning.
Marcus, född 1971, arbetar som lärare i Grafisk kommunikation, Mediekunskap, Estetisk verksamhet, Arbetsmiljö & säkerhet och Digitalt skapande. Hans yrkesbakgrund består av att han är utbildad webbdesigner och har även arbetat som detta. I grund och botten är han dock utbildad förskollärare och hans tidigare erfarenheter av undervisning är från ett privat utbildningsföretag som har arrangerat datautbildningar för Kunskapsnavet och Trygghetsrådet. Marcus har arbetat som gymnasielärare på Medieprogrammet i två år.
Marielle, född 1975, arbetar som lärare i huvudsakligen Grafisk kommunikation. Hennes mediebakgrund är som informatör åt ett stort industriföretag. På hennes CV kan man läsa att hon har en kandidatexamen i informatik och har läst informationssystemkunskap, mediekommunikationsvetenskap, webbdesign, grafisk teknik och pedagogik. Hon har arbetat på Medieprogrammet sedan 2001 och har tidigare även undervisat i ämnen som Datorkunskap, Mediekunskap och Mediekommunikation.
Eftersom intervjuerna har varit väldigt omfattande har jag valt att i mesta möjliga mån återge resultatet i en sammanfattande form.
7.2.1 Intervju med Henning
Henning har undervisat om upphovsrätt i ämnet Fotografisk Bild. Han har avgränsat sin undervisning så att lektionspasset om upphovsrätt bara har handlat om det som gäller för fotografiska bilder och därmed är viktigt för just fotografer. Han har dessutom delat ut papper om ämnet och sedan haft ett litet läxförhör med eleverna.
Under sin utbildning i USA lärde Henning sig om copyright och fair use13. Men själv tycker han att han inte är tillräckligt påläst om upphovsrätt generellt men att han helt klart behärskar de frågor som gäller det ämne som han undervisar i. Han skulle gärna sätta sig in mycket mer i ämnet då han finner det intressant men känner inte att han har haft tid till det.
Som lärare i Fotografisk Bild tycker han att det är väldigt sällan som några elever frågar honom om upphovsrättsliga frågor.
I sin undervisning har han gett eleverna uppgifter som kräver att eleverna använder sig av bilder från Internet för att göra t.ex. bildanalyser i skolarbetet. Han har en syn att man kan tolka lagen på ett sätt som menar att mycket är okej i just utbildningssyfte. Han uppmanar eleverna att de ska använda sig av bilder som de själva tycker är intressanta att analysera. Ett
13
Fair use är ett samlingsbegrepp inom den amerikanska lagstiftningen och rättsfall som berör begränsningar och undantag i upphovsrätten. Begreppet fair use är unikt för amerikansk immaterialrätt men liknande principer finns i många andra länder. Kan jämföras med den svenska citaträtten. Begreppen är dock inte synonyma. Till
krav har varit att eleverna måste kunna ladda ner bilden, något man kan göra från t.ex. POYi14 men inte från World Press Photo15.
Privat anser han sig nästan lite gammalmodig då han alltid tänker på upphovsrätten. Han har aldrig laddat ner någon musik men någon gång har han fått nerladdad musik utbränd på CD-skiva av andra. För att lyssna på musik använder han sig av webbtjänsten Spotify16, som han ser som ett bra lagligt alternativ. Henning tycker att upphovsrätten är viktig, men tycker att tiden som ett verk är skyddat är för lång: ”Det borde räcka med att ett verk är skyddat under upphovsmannens livslängd.”
När jag visar resultaten från min enkätundersökning med eleverna så svarar Henning direkt att svaren helt klart reflekterar den kultur som eleverna lever i, ett konsumtionssamhälle där de inte reflekterar över vem som äger verk. Han menar att ungdomar har väldigt svårt att förstå upphovsmannens argument i en debatt. Elevernas inställning kan även vara uppväxtrelaterad: ”Har familjen råd kan man köpa filmer, musik med mera, har man inte råd så har man de senaste åren lärt sig hur man laddar ner.”
På Medieprogrammet får ämnet Mediekommunikation dra den stora generella informationen om upphovsrätt. Han tycker att det borde vara väldigt viktig med specificerad information i de olika karaktärsämnena och upphovsrätten borde även vara en viktigare del i samhällskunskapen. Eftersom upphovsrätten tas upp i så många olika ämnen så tror han att eleverna känner till vad som gäller, de kan helt klart grunderna. Men han ställer sig lite frågande till om de behöver kunna mer än grunder på gymnasienivå.
När det handlar om ungdomar och deras syn på musik så har den, under de åren de har skapat sitt musikintresse, blivit mer och mer tillgänglig. Musik finns överallt för ungdomar: i deras mobil, på deras iPod och på datorn.
”Om man jämför kända och okända artister så menar nog ungdomar att kända artister med stora bolag i ryggen ändå tjänar så mycket pengar att det är okej att ta deras musik. Man snattar lite grann, men det är ingen stöld och man ser sig inte som en tjuv. Däremot så snyltar man inte på okända, kämpande artister på samma sätt. Dem har man lättare att känna sympati för.”
”När det handlar om bilder har man tappat känslan för var bilder kommer ifrån, man förstår inte riktigt processen bakom ett bra foto. De ser så otroligt många bilder i vårt bildsamhälle, överallt runtomkring dem, i verkligheten och på Internet, så de tänker inte på vart de kommer ifrån eller vem som har skapat bilderna… De anser att det ligger mer originalitet, talang och arbete bakom en illustration jämfört med ett fotografi. Enligt många ungdomar så kan vem som helst ta en bild idag. De har lite tappat förståelsen för hantverket bakom bilder… När eleverna kommer till de första lektionerna i Fotografisk Bild så förväntar de sig att man bara ska behöva trycka på en knapp. Då förklarar man att de ska kunna påverka sin bild med hjälp
14
Pictures of the Year International, en prestigefylld internationell fototävling som har funnits sedan 1944. www.poyi.org
15
World Press Photo, en annan presigefylld internationell tävling för pressfotografier. www.worldpressphoto.org
16
Spotify, företag och musiktjänst som genom strömning ("streaming") tillhandahåller musik över Internet genom en programvara. Eftersom företaget äger rättigheterna till distributionen av titlarna i musikkatalogen är tjänsten helt laglig.
Spotify finns både i en betalversion och i en kostnadsfri, annonsfinansierad version. Tjänsten lanserades kommersiellt i oktober 2008. (www.ne.se)
av bländartal, slutartid, ISO-inställningar och vitbalans. Då möts man av tunga djupa suckar och konstiga blickar.”
Henning tror att gränserna har suddats ut även när det gäller hur man arbetar med texter. Man tar inte en hel text men man kan tänka sig att småsnatta lite i andras texter. Han tror att förmodligen har en hel del fler elever drabbats av upphovsrättsbrott än de som vet om det.
”Hade man gjort undersökningen i min generation så hade man helt klart fått andra svar. I takt med att allt blir mer åtkomligt, mest tack vare Internet, så har tillgängligheten suddat ut gränserna för vad som är rätt och fel.”
”Det mest intressanta i undersökningen är att det är okej för ungdomarna att använda sig av andras verk utan att fråga om lov så länge de själva inte råkar ut för det. Denna dubbelmoral är intressant. Men dubbelmoral ligger väl i människans natur.”
7.2.2 Intervju med Marcus
Marcus tycker att det dyker upp frågor om upphovsrätt från eleverna hela tiden, nästan varje dag. Han säger ofta till eleverna att använda eget material, så slipper de vara oroliga för att göra något fel.
”Den vanligaste frågan är var de ska leta efter bilder till sina grafiska arbeten: Får vi använda Google?” Standardsvaret som han alltid ger är: ”troligtvis inte”, istället rekommenderar han gratis bildbanker som Stock.xchng17 och Flickr18 där de hittar gratis bilder som privatpersoner lägger upp. Dessa bilder får man oftast använda.
Marcus generella syn av elevernas inställning till upphovsrätt är att de är oförstående och reflekterar inte över vad de använder sig av. ”Allt tillhör dem!” Han har hört ett bra öknamn: Generation gratis. För honom själv är det en självklarhet att om man har skapat ett verk så ska man själv få bestämma om någon annan tar del av det och hur det sker. Det viktigaste är att man vet hur ens verk blir behandlat.
Personligen så följer han upphovsrätten bättre nu än vad han har gjort tidigare, kanske för att han numer arbetar som medielärare. I sitt arbete händer det att han bryter mot upphovsrätten då han ibland visar hela filmer, filmklipp och reklambilder som han förmodligen inte får visa. Innan han började arbeta som lärare blev han drabbad av ett upphovsbrott. Han hade producerat ett gränssnitt till en webbplats åt ett litet bolag och kunden sa nej till att använda sig av hans lösning., Efter några månader såg han att webbplatsen hade använt sig av hans lösning trots allt utan att betala för sig. Då blev han riktigt upprörd.
När Marcus ser resultatet av undersökningen är hans första reaktion att upphovsrättslagen i mångt och mycket är död för ungdomarna. Hans erfarenhet är att de lånar hejvilt och att de trots det alltid ser sin slutprodukt som sin egen även om de har använt sig av andras material. Den senaste tiden tycker han att han märker en liten skillnad i elevers attityder då en del nog har blivit lite skrämda av allt prat om den nya Ipred-lagen, då de är lite mer försiktiga och avvaktande i väntan på första individuella upphovsrättsmålet.
Under lektionerna i Grafisk kommunikation så känner Marcus att det många gånger är elevernas intressen som styr hur de arbetar. Elever som är intresserade av foto tar hellre egna bilder än tar den enkla vägen och letar bilder på Internet.
17
www.sxc.hu
18
När Marcus funderar på hur mycket han brukar prata om upphovsrätt så tror han att han själv har pratat lite för lite om upphovsrätt med eleverna. Men samtidigt så borde eleverna kunna vad som gäller om upphovsrätt då de blir bombarderade i många olika ämnen samtidigt. Han tycker att fler elever borde svara att de lärt sig om upphovsrätt i Mediekunskap, ett ämne som ska ge grunden för medieprogrammet
Marcus tycker att eleverna inte borde skilja på känt och okänt. Men om de gör det så tror han att det kan ha att göra med att en okänd upphovsman lättare kan förväxlas med att de har gjort arbetet själva. Är det en känd låt, bild etc. så är det ingen som tar för givet att det är de som har skapat verket. Att eleverna värderar illustrationer så högt tror han är en värdering av hantverket. Det väger tyngre att skapa något för hand än med hjälp av modern teknik. Det krävs talang. När det handlar om hur eleverna ser på text så menar han att man har en syn då man inte rör text då det anses som enkelt att skriva själv.
”Samtidigt så är det enkelt att låna, citera och ombearbeta en befintlig text. Man behöver inte skapa hjulet igen! ... Text rör du inte, det är lätt att skriva så det gör man själv.”
Marcus kan även förstå de elever som reagerar positivt när deras verk sprids, även utan deras lov. De ringar på vattnet som kan uppstå med hjälp av dagens teknik är något som är nytt för alla och ungdomar förstår dem bättre än oss lite äldre.
7.2.3 Intervju med Marielle
Marielle har tidigare undervisat om upphovsrätt i Mediekommunikation. Där har kapitlet varit en stor del av kursen. Då har hon bland annat gått igenom vad det handlar om på tavlan, låtit eleverna ha gruppdiskussioner om ämnet, visat film från AV-centralen och haft prov på Upphovsrättslagen. För att skoja till det och få in lite humor i kapitlet har hon avslutat med att eleverna har fått arbeta med att göra egna varumärkesintrång.
I Grafisk kommunikation gör hon det lätt för sig och säger till eleverna att de bara får arbeta med egenproducerat material:
”Vet man att man ska ta en bild själv så tänker man på allt medan tar man en bild på nätet så kompromissar man och tar det bästa man hittar och sen så har man kanske inte ens rätt bildkvalité. Det finns helt enkelt ingen anledning att använda sig av någon annans material… Alla diskussioner om ämnet upphovsrätt får ske på Mediekommunikationen.”
När Marielle har undervisat om ämnet i Mediekommunikation så har hon läst på lite extra, annars menar hon att man har hela tiden lagen någonstans i bakhuvudet. Den senaste tiden har hon följt rättegången mot Pirate Bay då det har varit omöjligt att inte bli bombad av nyheter om rättegången. Hon tycker att det ska bli intressant att återigen undervisa i Mediekommunikation i höst och få höra hur eleverna resonerar, efter att inte ha haft kursen på några år.
När det handlar om elevernas inställning till upphovsrätt så tycker hon att det har skett en stor skillnad på bara några få år. I höstas skulle eleverna producera egna skivomslag. Flera elever visste inte hur ett CD-fodral såg ut. Flera elever sa att de aldrig hade köpt några CD-skivor. Samma avsnitt i kursen under tidigare år så räckte det med att hon introducerade uppgiften, eleverna tog med egna skivor och analyserade hur de såg ut. Nu känner hon att hon förmodligen får stryka den här uppgiften i fortsättningen.
Marielle tror inte att eleverna har känslan att de borde tänka på upphovsrätten. Allt på nätet är fritt, man laddar ner filmer och TV-serier utan att tänka på att man borde betala.
Själv tycker Marielle att upphovsrätten är bra! Hon kan ärligt säga att hon aldrig har laddat ner någon musik eller film. Hon vet helt enkelt inte hur man gör! Hon tycker att man alltid ska visa respekt för andras arbete. Hennes egna personliga upphovsrättsbrott består av att hon i arbetet har kopierat lite mer ur någon bok än vad man får och delat ut kopiorna till eleverna. Hon har även visat något från TV som hon har spelat in själv, vilket hon vet att man inte får göra. Hon tycker det är lite svårt att alltid tänka på upphovsrätten i ett ämne som Mediekommunikation där man alltid behöver medieunderlag som komplement till läroböckerna för att kunna genomföra intressanta och aktuella diskussioner med eleverna.
När Marielle ser resultatet av enkätundersökningen med eleverna så tycker hon att det är tråkigt att alla elever inte tycker att man har pratat tillräckligt om upphovsrätt.
”Rent spontant kanske man borde ta upp ämnet mer i ämnen som Ljudkommunikation, Textkommunikation men även i Samhällskunskap, då det verkligen speglar vårt samhälle.” Hon tror inte heller att eleverna diskuterar upphovsrätt med sina kompisar. Det är en självklarhet att man bryter mot upphovsrättslagen.
”Vissa regler är så lätta att bryta mot, t ex är det okej att köra lite fort när man kör bil, och det kanske börjar bli likadant med upphovsrätten när det handlar om Internet. De känner till lagen men har inte någon större respekt för den. Det är en stor distans mellan dem själva och upphovsmän.”
Marielle tolkar svaren så att eleverna själva vill ha betalt för det de gör och självklart vill de inte jobba gratis. Hon tycker att det är intressant att man inte vill betala för andras grejer men man vill få betalt för sitt eget. De vill gärna låna andras grejer men inte själva dela ut sitt. ”De har en väldig distans till mellan hur de tänker runt deras egna grejer och andras. Med det som de har gjort är det väldigt noga.”
”När det handlar om att använda någons illustration måste de tänka till, det är inget de använder sig av dagligen som musik eller film. Musik och film är enbart nöje för ungdomar. Hur man hanterar musik är nästan en helt egen avdelning.” Marielle menar att musik är den verksform som helt har tappat sitt upphovsrättsliga värde för ungdomarna.
”Hur eleverna ser på användandet av någons text så har förmodligen Svenskan bankat in att man inte får kopiera annan text för då kan man få IG, skäll eller avstängning. Där jobbar man extremt mycket med att man skriver sin uppsats själv. Samtidigt har de lärt sig i skolarbetet att det är okej att citera.”
Marielle undrar hur eleverna försöker få kontakt med upphovsmannen? Hon tror att det skulle kunna sträcka sig till att de frågar sin kompis om det är okej att lägga ut kompisens bild på Internet. Detta kallar hon för upphovsrätt på gräsrotsnivå.
8. Analys
8.1 Tolkning av enkätundersökning
Jag gjorde det inte lätt för mig när jag konstruerade en så pass öppen enkät som jag gjorde. Jag hade en känsla när jag konstruerade undersökningen att jag skulle få intressanta svar från eleverna, men jag kunde aldrig föreställa mig att svaren skulle ge mig så mycket intressant information att tolka. Att så många elever valde att svara med utförliga öppna svar gör att det känns som att jag trots att jag inte genomförde några djupintervjuer med elever, ändå har genomfört väldigt många mindre intervjuer.
De absolut flesta eleverna såg sig själva som främst användare av andras material än som upphovsmän. Att nästan 3 av 4 elever anser sig som användare kan delvis ha sin förklaring i att de är i en ålder då självförtroendet kanske inte alltid är det bästa. Detta resultat tycker jag tyder på ett allmänt dåligt självförtroende där man många gånger nervärderar sin egen kreativitet och sitt arbetsresultat. Att några elever svarade att det var helt omöjligt att välja om de var främst upphovsman eller användare kändes som ett nästan ideologiskt och politiskt korrekt svar som de svarade för att de trodde att det var det svaret man förväntade sig av dessa elever.
Många av eleverna på Medieprogrammet anser att de kan mer om upphovsrätt än sina jämnåriga kompisar som inte läser på Medieprogrammet. En stor anledning till det är förmodligen att upphovsrätten tas upp i så många olika ämnen samtidigt som det har förekommit en aktuell debatt som berör ämnet. Mest fokus på upphovsrätt menar eleverna att de har haft i de mer teoretiska medieämnena Mediekommunikation och Mediekunskap, men också i mer praktiska medieämnen som Fotografisk Bild, Grafisk kommunikation och Rörlig Bild. Alla ämnen som nämns av eleverna tillhör de som ska eller borde ta upp upphovsrätten enligt kursernas kriterier, utom ämnet Svenska. Men det är inte svårt att förstå kopplingen mellan det skrivna ordet och upphovsrätten.
Alla elever borde ha svarat att de lärt sig om upphovsrätt i Mediekommunikation och Mediekunskap, två ämnen som alla elever har läst och till och med haft skriftligt prov i upphovsrätt, lagar och etiska regler. Att en hel del elever har glömt bort det har förmodligen med tidsaspekter att göra. Mediekunskap läste eleverna under årskurs ett och upphovsrättsdelen i Mediekommunikation B läste eleverna under höstterminen i årskurs två. I de olika inriktningskurserna (Fotografisk Bild, Grafisk kommunikation, Rörlig Bild, Textkommunikation och Ljudmedier) som eleverna väljer mellan märker man tydligt att man har tryckt på olika mycket om ämnet.
En anledning att så många svarade att de bara delvis förstod lagen kan vara att de vet vad som gäller rent teoretiskt men att man sällan hör om vad som händer i olika upphovsrättsmål. Lagen måste tolkas från fall till fall då två upphovrättsbrott nästan aldrig påminner om varandra.
De absolut flesta eleverna känner att de kan och förstår Upphovsrättslagen, men 18 procent menar att de inte bryr, medan hela 62 procent bara delvis bryr sig om att följa lagen.
Att så många väljer ett svarsalternativ: ”Ja, jag bryr mig men bara lite” som lika gärna hade kunnat vara formulerat som ”Nej, inte alltid” tycker jag är väldigt intressant. Detta tyder på att man vet med sig att man har brutit mot Upphovsrättslagen, men inte så pass mycket eller ofta att man svarar ett rakt nej på frågan.
Samtidigt är upphovsrätten mycket viktig för 49 procent av eleverna då det handlar om deras egen lust att skapa. De vill inte att någon annan ska använda sig av något de har skapat utan att fråga om lov.
På frågorna om hur viktig upphovsrätten är för den egna lusten och om de bryr sig om att följa Upphovsrättslagen så tyder svaren på att eleverna står för någon form av dubbelmoral. De får gärna låna material men om någon annan tar av dem är det stöld!
Tio procent av eleverna menar att de inte bryr sig alls om deras egen upphovsrätt. De tycker att all spridning är av godo och blir glada om deras verk sprids.
Verks olika status
Eleverna skiljer på känt och okänt, där de lättare kan identifiera sig med den okände upphovsmannen. Majoriteten tycker att det är okej att använda sig av känd musik. Elevernas inställning är att kända artister tjänar tillräckligt med pengar ändå. En anledning till detta tycks vara en inställning där man menar att musik sprids via media och att det är nästan enbart positivt för skaparen. Får artisterna ut sin musik så ökar intresset för artisten och den kan få in pengar på andra sätt, t ex spelningar och turnéer, souvenirer och reklam. Känd musik känns också lite som allmän egendom. Tittar man på filmer på YouTube ser man otroligt många filmer där man har klippt egna videobilder till känd musik. Betydligt färre elever tycker att det är okej att använda sig av okänd, än känd musik utan att fråga om lov. De menar att de värnar mer om de små och okända artisterna och känner en mer moralisk förståelse och medkänsla för den lilla independent-artisten som inte tjänar så mycket på sin musik. Det är lättare att identifiera sig med det lilla lokala garagebandet som kämpar med musiken på sin fritid än en stor världsartist som turnerar på stora arenor och vars musikvideos spelas dagligen på musikkanalerna.
Även när det handlar om ett filmklipp känner de att det är mer okej att använda något som är känt än okänt. Här identifierar man sig snarare med amatörfilmaren än med filmaren i Hollywood. Men man kan också tolka den höga andelen nej-svar att man inte vill bli utlämnad själv på Internet när det handlar om filmer man själv har medverkat i, under t ex filmarbete i skolan.
Många tycker att det är fel att använda sig av kända fotografier men i elevernas egna kommentarer menar flera att de nästan dagligen använder sig av bilder från Internet, speciellt i skolarbeten. Ett inlämnat arbete med bilder brukar nämligen imponera på lärarna som enligt eleverna bedömer arbeten både efter innehåll och efter utseende. När det handlar om fotografier visar svaren återigen att det är mindre okej att använda sig av okända än kända fotografier. Många känner igen sig och har hittat bilder som de själva har fotograferat på olika ställen på Internet. Trots att hela 72 procent tycker att det är fel att använda sig av någon annans okända bilder så ”googlar” eleverna ofta efter bilder som de använder i original eller i bearbetad form i både skolarbeten och andra medieprojekt.
Att så många som 70 procent tycker att det inte är okej att använda sig av någon annans illustration tyder på att alla elever på medieprogrammet vet hur mycket arbete, kunskap och talang som krävs för att göra en bra illustration. Illustrationer har en hög status, med hög verkshöjd, enligt eleverna. Anledningen kan också vara att de inte kommer i kontakt med illustrationer lika ofta som t.ex. med fotografier eller musik.
Hela 76 procent tycker inte att det är okej att använda någon annans text. Det är den enskilt högsta siffran om olika medietyper och svaren visar att eleverna värnar mest om text. Men samtidigt tycker de att det är okej att citera delar av någon annans text. Att så många tycker att det är okej att använda sig av delar av någon annans text har att göra med att eleverna har lärt sig att man får citera. Frågan är intressant då så många tycker att det är fel att använda sig av någons text men det är okej att bara använda sig av lite. Var drar man gränsen?
Att fråga om lov
Bara fyra procent menar att de alltid frågade om lov innan de använder sig av upphovsskyddat material. Svaret är verkligen anmärkningsvärt när de samtidigt vill bli tillfrågade innan någon använder deras egna material. En elev svarar att hon skulle vilja att andra tog kontakt med henne, därför kontaktar hon alltid upphovsmannen. Ett svar som jag nästan hade förväntat mig av många fler elever. Svaren tyder på att det lätt uppfattas som jobbigt eller krångligt att fråga om lov. Man vet inte riktigt hur man hittar kontaktinformation så man låter istället bli att fråga. En annan elev menar att det som spelar roll om man kontaktar en upphovsman är om det ska visas offentligt för många människor. Hela 43 procent av eleverna svarade nej på frågan om de brukar kontakta upphovsmannen. En elev som svarade nej, menade att hon aldrig kontaktar okända, däremot så frågar hon självklart kompisar och bekanta om det är okej att använda något som de har gjort. Jag tror att detta sätt att fråga personer man redan känner är vanligt, medan det är ganska ovanligt att ungdomar verkligen kontaktar och frågar okända personer om lov.
Jag tycker det är intressant att så många som nästan hälften av alla elever har råkat ut för någon form av upphovsbrott, oftast då deras egna verk har spridits på Internet utan deras tillåtelse. De absolut flesta av de drabbade har reagerat negativt och blivit arga, ledsna eller besvikna. Speciellt om någon annan har tagit åt sig äran för verket och kallat sig själv för verkets upphovsman. De flesta reagerade då starkt negativt medan några få reagerade positivt och såg det som en komplimang att deras verk höll god kvalité. Svaren tyder på att dagens ungdomar har en stor vana av att publicera sig med hjälp av Internet och därmed också råkat ut för den nya teknikens baksidor i form av otrevligheter som t.ex. att det är lätt att stjäla andras material och verk.
Majoriteten av alla elever tänker olika runt upphovsrätten i skolmiljön jämfört med hur de resonerar om de gör något privat eller i ett mer professionellt sammanhang. Men hur de resonerar skiljer sig väldigt mycket. Det är svårt att dra några slutsatser om svaren men de visar bland annat på att många elever vill arbeta med skarpa projekt där de är tvungna att tänka på upphovsrätten. Har de producerat allt själv känner de en stolthet över sitt verk på ett annat sätt än när de har lånat från andra. Samtidigt är det lättare att få ett professionellt resultat om man t.ex. lånar en bild eller musik från ett riktigt proffs.
8.2 Tolkning av intervjuer
En jämförelse mellan elevernas och lärarnas svar visar tydligt på att de inte har samma syn på upphovsrätt. När vi pratar om begreppet kulturell eftersläpning som jag nämnde i inledningen, så står medieeleverna helt klart för nyttjande av samhällets förändring i form av materiella och teknologisk bas, medan medielärarna står för samhällets mer klassiska normer och värderingar. Detta är en naturlig utveckling som sker inom alla populärkulturella områden.
Lärarna tycker att den klassiska upphovsrätten är viktigare än eleverna. Precis som Jakobsson & Lindgren19 så är har även de lärare jag har intervjuat inställningen att en upphovsman måste och bör kunna tjäna pengar på sitt verk. För mina intervjuobjekt är det en självklarhet att den som skapat ett verk ska få bestämma över det helt och hållet. Att man som upphovsman vet hur ens verk blir behandlat. För eleverna är det oftast bara viktigt när de själva är upphovsmannen man talar om. Många har svårare att sätta sig in och se till andra personer som upphovsmän. Det är många gånger okej för ungdomarna att använda sig av andras verk utan att fråga om lov så länge de själva inte råkar ut för samma sak. Detta är ett tydligt bevis på en dubbelmoral som finns hos ungdomar när det handlar om deras syn på
pphovsrätt.
ånger jämför att bryta mot upphovsrätten med ett brott i likhet med att gå mot röd ubbe.
m av hög verkshöjd enligt eleverna. Fotografier ch film tillhör ett mellanskikt.
ra år. Anledningen till detta är att saker sprids mycket snabbare idag med hjälp av Internet.
u
Lärarna har en också en bild av att eleverna kan grunderna om upphovsrätt men att de många gånger inte bryr sig om att följa lagen. Lärarnas generella syn av elevernas inställning till upphovsrätt är att de är oförstående och inte reflekterar över vad de använder sig av. Jag tycker att resultatet av min undersökning stödjer Stefan Larssons20 resultat att ungdomar många g
g
Den medietypen som har lägst status för eleverna är musik. De reflekterar sällan över vem som har gjort musiken och vem som äger den. Förmodligen för att det har laddats ner så mycket musik under de år då de har format sin musiksmak. Text är en medietyp som har hög status. Likaså illustrationer som har någon for
o
Lärarna menar också att det har skett en tydlig attitydförändring bland eleverna på bara någ få
19
Jakobsson, Karl & Lindgren, Mattias (2008) Är lärarna dagens hycklare? En kvalitativ studie om fyra yrkesverksamma lärares medvetenhet gällande upphovsrätt
20
