Arbetslag – En väg till att bli ”Sveriges bästa skolkommun”?

Malmö högskola

Lärarutbildningen

SOL

Examensarbete

Arbetslag

En väg till att bli ”Sveriges bästa skolkommun”?

Work team

One way to become ”The best school community of Sweden”?

Karin Lind Johansson

Lärarexamen 90hp Lärarutbildning 90hp 2008-11-05

Examinator: Marie Leijon Handledare: Anna Henningsson-Yousif

3

Sammanfattning

Lind Johansson, Karin (2008), Arbetslag – En väg till att bli ” Sveriges bästa skolkommun”? Work team – One way to become ” The best school community of Sweden” :

Syftet med min studie var att skaffa mig en bild av om de visioner och idéer Utbildnings- och KulturNämnden (UKN) har om arbetslag stämmer överens med rektorers och arbetslagens uppfattningar.

Genom personliga intervjuer med UKN och kommunens rektorer har jag tagit del av deras uppfattning. Arbetslagens åsikter har jag samlat in genom individuella frivilliga enkäter.

Min undersökning pekar på att UKN:s visioner och idéer om arbetslagen delas av rektorer och arbetslag. Däremot finns det olika åsikter om hur arbetslagen skall organiseras. UKN siktar mot ett F – 9 perspektiv, dock så finns det arbetslag i kommunen som hellre skulle vilja arbeta i årskursbaserade arbetslag.

Nyckelord: arbetslag, horisontella arbetslag, vertikala arbetslag,

Karin Lind Johansson

Röckla 1553 Handledare: Anna Henningsson-Yossif

5

Förord

Mitt arbete har kantats av dagar när allting har känts under kontroll till dagar när allting har känts nattsvart. Men med den stötta jag har haft runt omkring mig har de nattsvarta dagarna inte varit alltför tuffa.

Under arbetets gång har jag skaffat mig en bra bild över hur synen på arbetslagen ser ut i en kommun i södra Sverige. Detta är jag övertygad om kan vara en styrka för mig när jag får chansen att ingå i ett arbetslag.

Mina tack går till de som hjälpte mig med valet av ämne, Kim och Sven-Åke samt alla Ni som har ställt upp på intervjuerna och inte minst Ni som tog Er tid till att besvara mina enkäter. Utan Er hade det varit omöjligt för mig att samla in underlag för mitt arbete. Ett särskilt tack sänder jag också till min handledare Anna för alla dina råd och din vägledning under arbetets gång. Det har varit skönt att veta att Du hela tiden har funnits där.

Men mitt största tack går till min man Lasse som sedan sent i våras har fått vara delaktig i mina funderingar. Du har tålmodigt lyssnat och som alltid varit ett bra bollplank för mig. Tack.

7

Innehållsförteckning

3.1 Syfte och frågeställning 16

3.2 Metodval 16 3.2.1 Intervjuer 16 3.2.2 Enkäter 17 3.3 Forskningsetik 18 3.4 Genomförande 18 4. Resultat av undersökningen 4.1 Kommunens grundskolor 21 4.1.1 Skola A 21 4.1.2 Skola B 21 4.1.3 Skola C 22 4.1.4 Skola D 22 4.1.5 Skola E och F 22

4.2 Utbildnings- och Kulturnämndens åsikter 23 4.2.1 Arbetslag gynnar personalen 23

4.2.2 Arbetslag gynnar eleverna 23

4.2.3 Risker med arbetslag 24

4.2.4 Ramar för arbetslagen 24

4.3 Rektorernas åsikter 24

4.3.1 Kraven från UKN 25

4.3.2 Ramar för arbetslagen 25

4.3.3 Arbetslag gynnar både elever och lärare 25

4.3.4 Risker med arbetslag 26

4.3.5 Arbetslag kräver tid 27

8

4.4 Arbetslagens åsikter 28

4.4.1 Visioner och mål 28

4.4.2 Ramar för arbetslagen 29

4.4.3 Synpunkter om arbetslag 30

4.4.4 Mål för det egna arbetslaget 32 4.4.5 Elev-, ämnesorienterat eller både och? 32 4.4.6 Arbetslagens mötesplatser och mötestider 33

5. Diskussion 34

6. Slutsats 39

7. Referenslista 40

8. Bilagor

8.1 Intervjufrågor till UKN 41

8.2 Intervjufrågor till rektorerna 42

8.3 Enkätbrev 43

9

Inledning

1.1 Bakgrund

När det var dags att välja ämne till examensarbetet tog jag kontakt med min

hemkommun och frågade om de var intresserade av att jag undersökte något som de kunde ha nytta av. Till förslag fick jag att titta på arbetslagen i kommunens skolor. I utbildningen har vi stött på litteratur som har tagit upp lärarens förändrade arbetsvillkor under tidens gång vilket har väckt min nyfikenhet. Hargreaves (1998) tar upp att en förändring som märks tydligt är att lärarens ensamarbete har gått över till att bli ett arbete som nu också till stor del fokuseras kring laganda och samarbete.

Under arbetets gång kommer jag också att kunna få en bild av vilka förväntningar som kan komma att ställas på mig om att arbeta i arbetslag från arbetsledare. Men genom att ta del av erfarenheter från att arbeta i ett arbetslag så kommer jag även att få en

möjlighet att bedöma vilka förväntningar som är realistiska och vilka som kan vara orealistiska.

Utbildnings- och KulturNämnden (UKN) i kommunen har en vision om att kommunen skall bli Sveriges bästa skolkommun.

En vision uttrycks ofta som ett framtida tillstånd som man vill uppnå, och behöver inte uppfylla formella krav på realism, tidsbundenhet eller mätbarhet. Enligt min uppfattning är en vision något som man aldrig kommer fram till. På vägen mot sina visioner når man delmål och när man har nått dessa så måste också visionerna flyttas

framåt/förändras. Visioner är något som för utvecklingen framåt och dessa skall man aldrig nå fram till för då stannar också utvecklingen.

UKN har i den kommunala utbildningsplanen skrivit att kommunens skolor skall organiseras i arbetslag. Härigenom pekar UKN på att de tror att en väg till att nå fram till visionen om att bli Sveriges bästa skolkommun är genom detta arbetssätt.

1.2 Historik

Första gången man kan tolka att arbetslag dök upp i skolans styrdokument var i Lgr 69, och då var det som en benämning på en samverkande grupp av lärare och elever. Edling (2002) tar upp att under arbetet med utredningen om skolans inre arbete, sia, på 1970-talet infördes begreppet arbetsenhet. Man skulle organisera sitt arbete utefter olika arbetsenheter. När Lgr 80 kom så fanns arbetsenheter och arbetslag med.

I Lgr 80 kan man läsa

Att skolan är organiserad i arbetsenheter gör det lättare för lärare att samarbeta i arbetslag. Ett sådant samarbete mellan vuxna i skolan är ett viktigt föredöme i praktisk demokrati för eleverna. Det är väsentligt för en

10

konsekvent och målmedveten färdighetsträning i de olika ämnena. Det är också avgörande för att man inom arbetsenhetens ram skall kunna ge stöd åt elever med svårigheter av skilda slag och för att den specialpedagogiska metodik som speciallärare är utbildade i skall få så stor genomslagskraft som möjligt. Det är betydelsefullt för att kunna individualisera arbetssätt med skilda elevgrupper och för att kunna genomföra temauppgifter eller samlade arbetsområden. Samarbetet i arbetslag ger också möjlighet till stöd och hjälp mellan lärare. (Lgr 90, s 43)

Genom avtal mellan lärarfacken och kommunförbund som slöts i mitten av 1990-talet (avtal 2000) slås det fast att lärare skall arbeta kollektivt kring grupper av elever. Under 1990-talet när idéerna om arbetslag började införas i skolorna ställdes också kommunerna inför kraftiga besparingar. Många tolkade att arbeta i arbetslag var något som genomfördes enbart för att åstadkomma besparningar.

I den gällande läroplan Lpo 94 står det inget om att skolorna skall organisera sig i arbetslag. Men man betonar dock behovet av en arbetsorganisation som främjar samarbete och att arbetet skall utformas så att eleven utvecklas efter sina egna förutsättningar. Detta tolkas ofta som att skolans arbete skall ske i arbetslag. Ohlsson (2004) tar upp att det är väl känt att denna organisationsform möts både positivt som negativt ute på våra skolor.

Åberg (1999) tar upp att idag har skolverket inget inflytande över hur skolorna skall organisera sig och vilka arbetsmetoder de skall använda. Dagens skola är mål- och resultatstyrd genom skollag och läroplaner. Det innebär att mål och resultat anges i centrala dokument. Hur varje skola och arbetsenhet når dessa mål och resultat är det upp till kommunerna och skolorna själva att bestämma. Deras uppgift blir att bryta ner de nationella målen och anpassa dem till lokala förhållanden.

Rhöse (2006) skriver att det är helt klart att lärarnas arbete har ändrats från att vara ett ensamarbete till ett lagarbete där ofta olika personalkategorier ingår och detta sker oftast genom att arbetsplatsen ordnats i någon slags arbetslag. Hur arbetslagen fungerar är ofta beroende på om samarbetet är frivilligt eller påtvingat. Ett arbetslag som gemensamt har kommit fram till hur man vill arbeta och sedan gemensamt arbetar för detta upplever sin situation i arbetslaget utvecklande och tillfredsställande.

Ohlsson (2004) pekar på att svensk och internationell forskning inom skolområdet visar att när man i skolorna för in kraven på ökad samverkan och samarbete stöter detta oftast på motstånd. Traditionen att skolans verksamhet är individualistisk är svår att ändra på. Det är inte bara i våra skolor det har skett en förändring. Idag ställs det helt andra krav på de som finns ute i arbetsmarknaden än det gjordes på 70-80 talet. Assermark (1999) skriver att ute på arbetsmarknaden pågår det och har pågått under en tid förnyelser av arbetsformer och arbetsorganisationer. Arbetslivet styrs av de behov som marknaden har och idag styrs det mesta mot kundorientering med fokus på kvalitet, service och

11

flexibilitet. Både inom industri- och tjänsteföretag som inom offentlig sektor präglas organisationerna idag av målstyrning där ansvar och befogenheter har en stark tendens att decentraliseras. För att klara av dessa krav organiseras personalen i arbetslag/team utifrån olika arbetsuppgifter eller för att under en tid arbeta i projekt med speciella uppdrag. Det är inte bara arbetsgivaren som ställer andra krav på personalen, även dagens arbetstagare har nya krav på sina arbeten. Arbetsuppgifterna skall vara stimulerande och utmanande.

1.3 Kommunen

I kommunens utbildningsplan gällande fr.o.m. lå 2006/07 har man fastslagit att skolorna i kommunen skall organisera sig i arbetslag. Utdrag från kommunens utbildningsplan:

• Barns/elevers skolbyten och övergångar mellan arbetslag skall särskilt beaktas,

för att barnet/eleven skall uppleva en helhet i utbildningen.

• I varje arbetslag finns specialpedagogisk kompetens om minst 20 poäng inriktad

på inlärningssvårigheter.

• Arbetslag och ämnesgrupper klargör mål för elever och

föräldrar/vårdnadshavare.

• Arbetslag/ämnesgrupper samarbetar kring bedömning och betyg för att dessa

skall blir rättvisa och likvärdiga.

Utbildnings- och Kulturnämnden har också fastslagit i en vision för framtidens skola att målet är att bli Sveriges bästa skolkommun. Där nämns också arbetslag. Utdrag från ” En vision om framtidens skola” :

• Struktur: Ha tydliga ramar för ledarskap, arbetslag, elever. Det råder ordning och

reda i pedagogik såväl som sociala strukturer.

• Samverkan/Dialog: arbeta i nära samverkan i/med elevråd, i/med arbetslagen,

i/med skolledningen, i/med föräldrastyrelserna/råden och med socialtjänsten. Vi vill även arbeta i nära samverkan med näringsliver, föreningar och

organisationer.

1.4 Arbetets disposition

Arbetet inleds med syftet för mitt arbete och mina frågeställningar.

Sedan följer en litteraturdel som tar upp det som jag ser som relevant för mitt arbete. Den tar upp vad som litteraturen trycker på för att kunna sätta ihop och skapa förutsättningar för att arbetslag skall ha möjlighet att fungera väl.

12

Därefter kommer resultatet där jag börjar med att presentera grundskolorna i kommunen. Detta följs av mina intervjuer med UKN, rektorer samt enkäterna till individerna i arbetslagen.

13

2 Litteraturdel

Här tar jag upp perspektiv på och teorier om arbetslag som jag funnit relevanta och intressanta vid min litteraturgenomgång.

Assermak och Sörensson (1999) skriver att införa en organisation med arbetslag är en process som måste genomsyra hela verksamheten. Det är inte bara lärarna som påverkas utan i lika hög grad skolledare och organisationen i stort. Jönsson (1998) poängterar att den som ansvarar för hur lagen är sammansatta är rektorn. Det är rektorn som har en klar överblick över hela skolans situation och lärarnas kompetens och inställning. Hargreaves (1998) pekar på att man kan urskilja fyra olika grundläggande skolkulturer, den individualistiska, den samarbetsinriktade, den påtvingade kollegialiteten och den balkaniserade skolkulturen. Den individualistiska är en traditionell skolkultur där lärarna framförallt arbetar individuellt och där bara sporadiskt samarbete finns. Den samarbetsinriktade utgör en kultur där spontana konstellationer bildas. Den påtvingade kollegialiteten är när personal tvingas ihop trots att de inte tror på samarbetet och hellre skulle vilja arbeta under andra former. Den balkaniserade skolkulturens kännetecken är att det finns olika grupperingar som har olika status och emellan dessa grupperingar finns tydliga gränser.

Skolkulturen i den lokala skolan är något som är svårt att ta på men har dock stor påverkan på det som händer i skolan. Dock så kan det vara fel att tolka att en skolkultur skulle prägla hela skolan och dess personal. Även inom den lokala skolan kan det finnas olika grupperingar som har olika tankar och idéer om vad det innebär att vara lärare och hur det bästa arbetssättet ser ut.

Heterogena arbetslag är det som man skall sträva efter. Åberg (1999) betonar att ett arbetslag som består av personer med olika kompetenser, yrkesroller, kön och idéer blir mycket mera dynamiska, kreativa och utvecklande än om laget är homogent.

Enligt Jönsson (1998) kan man konstruera sina arbetslag efter tre olika lösningar

• Horisontella lag, d.v.s. lag som arbetar med en årskurs åt gången. • Vertikala lag, d.v.s. lag som arbetar med 2-4 årskurser åt gången. • Blandlag, d.v.s. lag som arbetar både horisontellt och vertikalt.

Om ett arbetslag skall kunna fungera optimalt skriver Granström (2000) att det krävs följande: att alla inom laget står på samma ansvarsnivå, att arbetet i laget styrs av problem- och uppgiftsstyrning, laget skall själv ha möjlighet att finna lösningar som fungerar just i deras verksamhet. Dessa unika lösningar för den specifika gruppen kan helt avvika från andra gruppers sätt att lösa sin dag, även om det på det övergripande planet har samma uppgifter och mål. Det är också viktigt att varje enskild individ vet gruppens uppgift och kan fylla i där det behövs. Detta ideal återfinns sällan i

verkligheten. Oftast är verksamheterna organiserade på ett helt annat sätt trots att det kallas arbetslag. Skolan är ett slående exempel på detta.

14

För att få ett fungerande arbetslag menar Jönsson (1998) att det bör bestå av 4-8 lärare som har ansvar för 60-120 elever. Lärarna som ingår i arbetslaget bör ha en så bred kompetens så det täcker upp de behov deras elevgrupp har. Det optimala är att så långt det är möjligt att lagets lärare har merparten av sin undervisning gentemot den egna elevgruppen. Samtidigt måste satellitlärare – det vill säga lärare som delar sin tid mellan flera lag på en skola – accepteras. Det berör lärare i praktiska/estetiska ämnen och lärare som undervisar i B-språk. Detta är inte någon bra lösning men svår att hantera på något annat sätt med nuvarande kompetenstradition. Lärarlagen har också ett behov av gemensamma arbetslokaler där man kan träffas och förbereda och reflektera kring sitt arbete. Det arbetslaget också behöver för att kunna fungera är inplanerad gemensam tid, detta för att kunna ha regelbundna tider där man träffas och reflekterar över arbetslagets arbete.

Åberg (1999) betonar också att varje arbetslag bör förfoga över egna lokaler som finns i nära anslutning till varandra. Arbetslaget bör också ha ett gemensamt arbetsrum med arbetsplatser för var och en. Detta ger många möjligheter till naturliga möten, vilket underlättar samarbetet i arbetslaget.

Ett arbetslag skall helst innefatta personal som har hela sin tjänstgöring förlagd till denna enhet. Tyvärr är detta något av en utopi. Men när man organiserar arbetet så måste man försöka att så långt det är möjligt tänka på detta.

Den första uppgiften ett arbetslag har anser Assermark och Jönsson (1999) är att formulera gemensamma mål för verksamheten och därefter vilka samarbetsformer och arbetssätt som skall ta dem dit. Det är ytterst viktigt att alla medlemmarna deltar i utformningen av de gemensamma målen och utformningen av arbetssätten. Om man inte är överens om detta är det lätt till att medlemmarna i laget drar åt olika håll i det dagliga arbetet. Avgörande för hur arbetet skall lyckas i arbetslaget är beroende av hur medlemmarna sluter upp kring målen och sätten för att nå dem. Även Jönsson (1998) pekar på att har man tydliga gemensamma mål, riktlinjer och normer inom arbetslaget är det lättare att stå eniga tillsammans i diskussioner med elever, föräldrar och ledningen. Detta är en styrka för arbetslaget i det dagliga arbetet.

Arbetsplaner för arbetslagen är till skillnad från kommunernas och skolornas inte obligatoriska, men är ändå av yttersta vikt för att alla i arbetslaget skall kunna arbeta i samma riktning. Åberg (1999) anser att arbetslagens mål bör beskrivas som tillstånd och inte riktning. Till exempel att minst 80 % av föräldrarna skall ha deltagit i vårens föräldramöte, sen gäller det för arbetslaget att komma med konstruktiva lösningar för att nå dit.

Assermark och Sörensson (1999) menar att lagarbetet i skolan är att man efter de styrdokument och läroplansmål, både nationella och lokala, skall utforma sin undervisning. Genom detta har man möjlighet att genom pedagogisk utveckling öka kvaliteten i skolan. Elevernas behov måste vara i centrum och utefter detta skall undervisningen anpassas. De som kan åstadkomma detta är arbetslaget som har kunskapen om elever och de resurser som finns att tillgå i arbetslaget.

15

De skriver vidare att för att arbetslag skall ha förutsättningar att lyckas i sitt arbete måste de också få befogenheter att självständigt besluta om planering och

genomförande av undervisning. Laget skall också självständigt kunna fatta beslut i frågor som berör deras undervisningssituation som till exempel pedagogisk utveckling, ekonomi, kompetensutveckling, vikarier i arbetslaget, rekrytering av ny personal till arbetslaget, kvalitetsuppföljning och utvärdering. Men detta innebär inte på något sätt att arbetslaget skall ta över skolledarens arbetsuppgifter.

För att alla skall veta vilka ramar som arbetslaget arbetar under är det av yttersta vikt att detta dokumenteras skriftligen. Att arbetslaget får den kompetensutveckling som krävs med de befogenheter som ramarna för arbetslagets arbete anger är en självklarhet för att laget skall kunna genomföra sina uppgifter på ett tillfredsställande sätt.

Granström (2000) tar fram att forskning pekar mot att i skolans värld är det så att arbetslagen oftast tenderar till att fokuseras kring det sociala. I arbetslaget finns trygghet, man använder varandra till att samtala och att ventilera dagens vedermödor. Däremot visar forskning att när det gäller lärarnas kompetensutveckling är det inte helt klart att arbetslagen fyller denna funktion.

Enligt min uppfattning så sammanfattar Assermark & Sörensson i sin bok Arbetslag i skolan (sidan 26) meningen med arbetslag på ett bra sätt

Att arbeta i arbetslag innebär

• Att lärarna organiserar sig i lagbarbete och samplanerar undervisningen. Det

ställer i sin tur krav på en förändring av hela skolorganisationen. Organisationen övergår från regelstyrning till målstyrning.

• Att lärare får ett större inflytande, framför allt på det som direkt och/eller

indirekt påverkar planering, genomförande och utveckling av utbildning och undervisning.

• Att beslutsnivån på ett flertal verksamhets/områden flyttas från

skolledarnivå till arbetslaget. Skolan får en plattare och effektivare beslutsorganisation.

Arbetslaget: Definierar och formulerar sina egna mål. Har befogenheter att

besluta inom ramen för dessa mål. Sätter verksamheten i fokus ur ett helhetsperspektiv, vilket medför att alla delar knyts samman.

Arbetslaget får härigenom: Ökat ansvar. Vidgad beslutsrätt. Ökad frihet

med större utrymmer för egna initiativ.

Vilket leder till: Bättre möjligheter att utveckla och förnya undervisningens

innehåll och utformning utifrån de förändringar som sker i samhället och de krav eleverna har på en meningsfull undervisning.

16

3.1 Syfte och frågeställning

Syftet med min studie är att få en bild av huruvida de visioner och idéer Utbildnings- och KulturNämnden (UKN) har om hur man kan komma närmare sina mål genom att organisera skolorna i arbetslag stämmer överens med rektorers och arbetslags

uppfattning i kommunen.

För att komma fram till mina syften har jag valt att fokusera på följande frågeställningar

• Är visionerna om arbetslag likartade hos UKN, rektorer och arbetslag? • Stämmer arbetslagens syn på arbetslag överens med rektorernas och UKN:s

uppfattningar?

3.2 Metodval

För att uppnå mitt syfte med arbetet valde jag att ha personliga intervjuer och enkäter för att samla in fakta. De jag intervjuade var en från UKN (politiskt vald), en rektor från varje grundskola i kommunen samt frivilliga enkäter till samtliga individer i arbetslagen. Två av skolorna har både en rektor och en biträdande rektor.

Mitt arbete har jag baserat på kvalitativa metoder. Patel (2003) skriver att denna typ av forskning använder sig av verbala analysmetoder. Analysen syftar till att man försöker förstå och analysera helheter.

Målsättningen för mitt arbete är att vara så objektiv som möjligt. Självklart färgas min syn på arbetslag också av mina egna förkunskaper och erfarenheter av arbetslag. En sak som under arbetet har både varit en fördel och nackdel är att jag själv har varit inne i verksamheten på samtliga grundskolor i kommunen, detta genom vikariat samt praktik under min utbildning till elevassistent. På grund av detta har jag med mig vissa

förkunskaper om verksamheten in i mitt arbete. Detta har gjort att jag säkert har hoppat över vissa frågor som jag tror mig veta svaren på. Samtidigt har jag också kunnat ställa frågor som man inte hade gjort utan kunskap om verksamheten.

3.2.1 Intervjuer

När det gällde att samla in information om UKN:s åsikter hade jag två val. Ett var att utifrån dokument från möten bilda mig en uppfattning om deras åsikter eller att genom personlig kontakt med UKN ta reda på deras åsikter. Mitt val föll på att intervjua någon från UKN. Detta gjorde jag för att kunna ta del av den aktuella situationen och inte fastna för material som redan var utgånget. Enligt Denscombe (2000) har offentliga dokument också ibland en tendens att reflektera verkligheten efter de allmänna förväntningarna. En annan sak som gjorde att jag valde detta sätt var att enligt Denscombe (2000) baseras detta på privilegierad information och detta arbetssätt

17

kommer på så sätt att ge en djupare information. Även möjligheten till att ställa följdfrågor var en viktig detalj för mig i valet. En svaghet är att det är endast en person jag har intervjuat från UKN. Denna person var medveten om att den representerade nämnden och att det var deras åsikter jag sökte och inte dennes egna. Men självklart är det så att man framhäver och talar varmare för det man själv finner som viktigast. Eftersom syftet med min studie är att följa intentionerna och visioner om arbetslag från UKN, därefter rektorer och till sist arbetslagen så blev nästa steg att ta kontakt med rektorerna. Här valde jag att intervjua samtliga fyra rektorer i kommunen. Detta eftersom de ansvarar för olika skolor med olika förutsättningar samt att det är skilda invidiver som därför också tolkar UKN utifrån sitt eget synsätt.

Intervjuerna var semistrukturerade. De utgick från en lista med frågor som jag ville ha svar på. Denscombe (2000) förklarar att semistrukturerade intervjuer skall vara flexibla både när det gällde ordningsföljd av frågorna och möjligheten för den intervjuade att utveckla sina idéer. Frågorna skall vara öppna och betoningen ligga på att den

intervjuade utvecklar sina synpunkter. Men jag tog också tillfället i akt att kunna ställa följdfrågor efter de svar jag fick. Patel (2003) menar att håller en intervju en låg grad av strukturering och är uppbyggd kring öppna frågor så ges intervjupersonerna ett friare utrymme i sina svar. Detta var något som jag försökte beakta både när jag konstruerade frågorna och under intervjun. För att ingen skall pekas ut har jag valt att sammanställa deras åsikter under en rubrik.

3.2.2 Enkäter

Nästa steg var att samla in åsikter från arbetslagen. Här stod valet mellan att välja ut en del för personliga intervjuer eller genom enkäter låta alla få möjlighet att få sin röst hörd. Fördelarna med intervjuer är att man från början kan bestämma sig för hur många man skall intervjua och sedan kontakta personer tills man har intervjuat så många man har tänkt sig. Man har också möjlighet att ställa de följdfrågor som dyker upp vid vissa svar, man kan göra en djupare intervju. Nackdelarna är att man inte når alla och hur skall man göra sitt urval. Är de som frivilligt ställer upp på intervjun de positiva eller de negativa? Mitt val blev att låta alla i arbetslagen få möjlighet att göra sin röst hörd. För mig var detta viktigare än att kunna ställa följdfrågor till ett färre antal. Enkäterna vände sig till samtliga i arbetslagen utan urskillning vilken yrkeskategori de hade. Visst skulle det varit intressant att ta reda på om åsikterna om arbetslag skilde sig från yrkeskategori till yrkeskategori. Men i mitt arbete har jag valt bort denna aspekt. Enkäten domineras av öppna frågor. Denscombe (2000) skriver att öppna frågor är frågor som låter respondenten själv formulera svaren. Jag ville inte styra in de tillfrågade i vissa

tankebanor utan låta dem svara utan att några förslag gavs i enkäten. I de flesta frågorna där man skulle göra ett val mellan olika svarsalternativ bad jag också dem att motivera sitt ställningstagande. Patel (2003) menar att om man ger ett graderat svarsalternativ och då väljer ett jämnt antal så tvingas svararen att ta ställning. Ett mitten alternativ finns

18

inte att tillgå. I den frågan där det fanns graderade svarsalternativ valde jag ett jämnt antal svarsalternativ då jag medvetet ville undvika en centraltendens.

3.3 Forskningsetik

Kvale (1997) tar upp de etiska frågor som man under arbetets gång måste ta ställning till. Han trycker på vikten av att informera om syftet med undersökningen och om hur den är upplagd. Det är också viktigt att informera om vikten av frivillighet. Både vid intervjuer och vid enkäter måste deltagarnas konfidentialitet säkras. Det är även

forskarens ansvar att så lång som det är möjligt verifiera den kunskap som presenteras i arbetet.

Efterson endast en person har intervjuats från UKN finns det ingen möjlighet att skydda denna persons identitet. Dock har denna person informerats om detta och har gett sitt medgivande att detta är helt i sin ordning. Dock för att inga missförstånd skall ha begåtts har den intervjuade från UKN fått läsa det jag skrivit efter intervjun och har då haft möjligheter att komma med synpunkter på detta.

Rektorernas åsikter presenteras under en punkt så att ingen på något sätt pekas ut, dock så finns det bara fyra rektorer i kommunen så har man en god kännedom om dem och deras åsikter så är det också troligt att man kan härleda vissa uttalande till en viss person. Rektorerna har också fått ta del och haft möjlighet att påverka vad jag har skrivit, detta för att inga missuppfattningar från min sida skall ha skett. Dels av hur jag under intervjuerna tolkade hur skolornas arbetslag var uppbyggda (3.3 Kommunens grundskolor) samt deras åsikter (5.2 Rektorernas åsikter).

Patel (2003) precis som Kvale (1997) betonar vikten av att enkäter bör vara frivilliga samt att dess syfte tydligt synliggörs för de som man vänder sig till. Syftet med mitt arbete presenterade jag vid personlig kontakt med UKN, genom mail med rektorerna samt genom ett följebrev till arbetslagen. I följebrevet till arbetslagen stod det också att enkäterna var frivilliga. De lämnades ut till alla arbetslagen för att svaras på individuellt och samlades sedan in per arbetslag.

3.4 Genomförande

Mitt arbete började jag genom att läsa in mig om arbetslag. Litteraturen som jag fokuserade mig på var böcker som var skrivna om arbetslag i skolan. Jag är medveten om att det finns en forskning om olika organisationsformer och dess problematik. Men jag har valt att lämna detta utanför mitt arbete. Det jag har fokuserat mig på är vad som gör att ett arbetslag fungerar. Självklart tog litteraturen också upp fallgropar, men jag har medvetet valt att fokusera mig kring det som har en positiv påverkan för

19

Som jag ser det är organisationen uppbyggd som en pyramid. Längst upp finner man UKN, därunder rektorer och i botten arbetslagen. Mitt arbete har jag utformat efter detta synsätt.

Dessa har jag valt att söka information ifrån

Därför var den första kontakten jag tog med UKN:s ordförande. Vi bestämde att genomföra intervjun hemma hos denne. Frågorna som jag höll intervjun runt var inspirerade av den litteratur samt de lokala dokument som jag hade tagit del av. Intervjun bandades och efteråt så transkriberade jag den.

När jag hade bearbetat min information från UKN tog jag fram frågor att hålla rektorernas intervjuer kring.

Därefter tog jag kontakt via E-mail med de fyra rektorerna. Jag presenterade mig, mitt arbete samt den kontakt jag hade haft med skolutvecklingsledaren i kommunen. Jag bad om att få en intervju som skulle ta max en timme och bad om tider som kunde passa dem. Jag fick positiv kontakt med alla och under en två veckors period hade jag besökt dem alla på deras respektive skolor. Även dessa intervjuer bandades och

transkriberades. När jag hade skrivit om skolornas arbetslag samt sammanfattat rektorernas åsikter skickade jag detta via E-mail till dem så de hade möjlighet att rätta till felaktigheter och missförstånd från min sida.

Nu var det dags för att utforma enkäterna till arbetslagen. Enkäterna skulle besvaras av alla som ingick i arbetslaget, både av pedagoger, fritidsledare och elevassistenter. Alla som hade en tillhörighet i ett arbetslag skulle få chansen att delge sina synpunkter. Utifrån litteratur och alla intervjuerna satte jag samman en enkät. Jag hade från början bestämt att det skulle vara max tio frågor, så jag fick stryka en del och fundera runt vad det var jag ville prioritera. Medvetet valde jag öppna frågor. Detta eftersom jag inte ville påverka deras åsikter på något sätt. Frågorna där de skulle ta ställning valde jag

UKN 1 person Rektorer 4 personer Arbetslag 13 stycken

20

medvetet att utforma så att det aldrig skulle finnas ett mellanläge, de skulle vara tvungna att ta ställning för antingen den ena eller den andra sidan. En del av de som svarade valde dock att infoga svaret ” Vet ej” . I en del av frågorna där de skulle ta ställning fick de också motivera sitt ställningstagande. På två av ställningstagande frågorna hade jag inte lämnat något utrymme för egna åsikter. Men här var det viktigt för en hel del att själv fylla i varför de tyckte som de tyckte.

Enkäterna delade jag ut i kuvert, ett kuvert till varje arbetslag. På kuverten hade jag klistrat ett papper där jag presenterade mig själv och mitt arbete. Här fanns också telefonnummer samt mailadress till mig om de hade några frågor. Kuverten gav jag till rektorerna som skulle vidareförmedla dem till sina arbetslag eller när rektorerna inte var där till någon i personalen samtidigt som jag förklarade för dem vad det gällde. De fick på sig cirka en vecka att svara på dem. Sen hämtade jag själv in dem på skolorna. Något arbetslag tog kontakt med mig och ville ha ytterligare tid och det fick de. På en skola där svarsfrekvensen var väldigt låg kom jag överens om att komma ytterligare några dagar senare för att hämta några till. Enkäterna var anonyma. Dock så fick jag in dem arbetslag för arbetslag men ingen vetskap om vilket arbetslag, bara vilken skola det tillhörde. Dock finns det två skolor med bara ett arbetslag på varje och där är det omöjligt att inte veta.

Responsen på enkäterna blev tillfredsställande då dessa var helt frivilliga. Jag fick tillbaka nästan 60 % av dem. Om detta resultat beror på att de vet vem jag är eller om det var något som de kände var viktigt för dem vet jag inte. Vad som drar ner

procenttalet något är att två arbetslag på en skola fick jag bara in 25 % av enkäterna av. Vad detta beror på vet jag inte.

Det har också kommit till min kännedom att i några arbetslag lyckades man inte förmedla dem till alla i laget.

Ett arbetslag på cirka tio personer har valt att gemensamt svara på en enkät. De tyckte att detta var frågor som de ville diskutera. Här har jag valt att räkna deras åsikter som om de kom från sex olika personer. Att jag har valt att de ska representera sex personer är för att det stämmer ganska väl överens med den frekvens av enkäter jag fick in från kommunens alla arbetslag om man bortser från de två arbetslag som bara lämnade in 25 %.

Svaren på enkäterna har jag försökt att presentera så att de mest frekventa och enligt min uppfattning tänkvärda åsikterna har fått komma fram.

Procenttalen som nämns är efter de enkäter som är inlämnade, alltså inte efter antalet som arbetar i arbetslag i kommunen.

21

4 Resultat av undersökningen

4.1 Kommunens grundskolor

Dessa beskrivningar av skolornas arbetslag är framtagna utifrån intervjuerna med rektorerna.

Norra kommundelen

4.1.1 Skola A

Skola A är en F-5 skola med cirka 45 elever. På skolan finns ett arbetslag som består av fem personer, tre grundskolelärare, en fritidspedagog och en förskolelärare. De bildar ett vertikalt arbetslag. Här har man valt att alla eleverna arbetar tillsammans och man har delat in dem i olika färggrupper där elever från årskurs 1-5 ingår. Förskoleklassen bildar en egen grupp men alla eleverna där har även en individuell grupptillhörighet med en färggrupp. Här i arbetslaget tar man tillvara på varandras kompetenser, så var och en undervisar i sina ämnen för alla eleverna. Till skolan kommer en specialpedagog som har ansvaret för norra kommundelen (Skolorna A och B).

Skola A:s elever flyttas till skola B när de börjar sjätte klass.

4.1.2 Skola B

Skola B är en F-9 skola med cirka 340 elever. Den består av två enheter. En F-5 enhet och en 6-9 enhet. Eleverna från skola A ansluts efter femteklassen till skola B:s 6-9 enhet. På skolan finns också grundsärskola samt en förberedelseklass.

I F-5 enheten har man två spår. Ett A och ett B spår. Man arbetar här i vertikala arbetslag. Varje lag består av en förskoleklasslärare och 4 lärare, därutöver finns personal från fritids som är med i skolsamverkan. Till sin hjälp finns också två lärare som arbetar med specialundervisning i de båda spåren.

I 6-9 har man både arbetslag som är elevorienterade som arbetslag som är ämnesorienterade. Man kan säga att alla lärare är knutna till två arbetslag, ett

elevorienterat och ett ämnesorienterat. De elevorienterade arbetslagen är horisontella. Visionen är att få två spår som löper från F-9, men där är man ännu inte. Men från denna höst har man valt att bilda två klasser istället för tre när man satte samman grupperna för sjätteklasserna. Tidigare har man valt att göra tre mindre klasser men rektorn har uppfattat signaler om att detta inte är helt lyckat. Klasserna har blivit för små så de har tappat dynamik och kraft. Med de ämnesorienterade arbetslagen vill man skaffa förutsättningar för att utveckla undervisningen i de olika ämnena.

Rektorn berättade att man i framtiden gärna ser att det finns vissa lärare som följer med eleverna från enheten F-5 upp till 6-9 liksom att det skall finnas lärare från 6-9 som möter eleverna i F-5. Detta för att skapa en röd tråd i elevernas utbildning. Det skall

22

alltid finnas några lärare med eleverna som de känner, de skall inte ställas inför helt nya lärare när det byter från F-5 till 6-9.

I skolan finns också en specialpedagog som har ansvaret för norra kommundelen och delas då med skola A.

Södra kommundelen

4.1.3 Skola C

Skola C är liksom skola A en F-5. Skolan har idag cirka 85 elever. På denna skola finns också bara ett arbetslag. Men man har helt olika arbetsmetoder på dessa båda skolor. Arbetslaget på skola C består av 6 lärare, 4 från fritids och 2 elevassistenter. Här ansvarar varje lärare för var sin klass men man planerar för gemensamma aktiviteter tillsammans. I skolan finns också en specialpedagog.

Skola C:s elever flyttas till skola E när de skall börja i sjätte klass.

4.1.4 Skola D

Skola D är en F-3 skola med cirka 190 elever. Det finns två klasser i varje årskurs förutom i tvåorna där man har tre klasser. Här finns fyra stycken arbetslag som arbetar horisontellt. I förskoleklassernas arbetslag finns fyra stycken förskolelärare, två till varje klass. I de andra arbetslagen som är uppdelade efter årskurser består varje arbetslag av en klasslärare till varje klass samt en resurspedagog, sedan är fritidspersonal också med i skolsamverkan.

På skolan har man tillgång till en specialpedagog som är knuten till södra kommundelen.

När eleverna börjar fjärde klass flyttas de till skola E

.

4.1.5 Skola E och skola F

Skola E

Skola E spänner över årskurserna 4-6. På grund av platsbrist har man för tillfället inte fjärdeklasserna inom skolans område utan de är placerade på annan geografisk plats i kommunen. Hit tar man också emot eleverna från skola C när de börjar i sjätte klass.

Skola F

Skola F är en 7-9 skola.

Dessa två skolor hör till samma enhet. Skolorna ligger nära varandra och delar till exempel gymnastiksal och matsal. Men vissa utrymmen såsom personalrum finns på båda skolorna och nu även på en tredje plats.

23

Här håller man på och bygger upp en ny struktur på arbetslagen som skall vara

vertikala. Varje arbetslag skall ha ett 4-9 perspektiv och man delar upp det i tre spår. Så idag när det gäller de elevorienterade arbetslagen består de av 10 – 15 lärare som har hand om cirka 120 elever. För att inte missa ämnesfördjupnings diskussioner har man också arbetslag som är ämnesorienterade och då mer uppbyggnad på horisontellplan. Till skolan finns en specialpedagog knuten som har ansvaret för södra kommundelen.

4.2 Utbildnings- och KulturNämndens åsikter

4.2.1 Arbetslag gynnar personalen

UKN har bestämt att i kommunen skall skolorna organiseras i arbetslag för att detta är ett vinnande sätt att arbeta på. Man har i nämnden pratat om att ingen varken lärare eller rektorer till exempel skall ” driva” egen firma i verksamheten, utan alla skall ingå i arbetslag där man kan komplettera varandra och tillsammans vara starka. Nämnden vill se att alla från rektorer ner till städpersonal ser sig själva som ett arbetslag som alla arbetar för elevernas bästa. Man vill att genom att se all personal i arbetslagen föra ut till eleverna att all personal på skolorna är lika viktig och har rätt till samma respekt ifrån dem.

Man vill också se en röd tråd igenom hela verksamheten. Detta hoppas man kan växa fram genom att man i arbetslagen diskuterar pedagogik, normer, värderingar och annat. Det är också viktigt att man som lärare öppet kan prata om sina styrkor och svagheter och att man då kan nyttja allas kompetenser på ett optimalt sätt som gynnar både lärare och elever.

4.2.2 Arbetslag gynnar eleverna

Att arbeta i arbetslag gynnar också eleverna. Genom att arbeta i arbetslag så räknar man med att en öppenhet skall genomsyra hela verksamheten som blir till fördel för eleven. Nämnden ser också att en arbetslagstanke för in flexibilitet i pedagogiken så att eleverna lättare får det de har behov av. Nämnden ser också att i förskoleverksamheten så är det ett team av personal kring barnen som fungerar bra, detta är inget som föräldrarna reagerar på. Men när man kommer upp till skolans värld så ändras föräldrarnas åsikter och man tycker det är viktigt att det finns en person som har ansvar för klassen. Detta är något som man genom arbetslag vill undvika. Man vill fortsätta att bygga kring att det är ett team som har hand om eleverna.

Nämnden tror också att om man organiserar verksamheten i arbetslag så är det lättare att täcka upp för varandra om någon är borta en till två dagar. Detta är något som de tror gynnar eleverna. De tror att många gånger kan en person som inte känner barnen och som inte barnen känner lätt röra till det. Men visst är nämnden helt på det klara med att vid längre frånvaro behövs självklart att vikarier sätts in.

24

4.2.3 Risker med arbetslag

En svårighet är att man genom arbetslag ger frihet att få arbeta på sitt sätt kontra att det skall vara likvärdigt för hela kommunen. Redan finns det på en och samma skola i kommunen arbetslag som arbetar på helt olika sätt. Där behöver vi bli bättre på att följa upp och ser hur det går för de två olika sätten. Men nämnden ser positivt på att

arbetslagen själva utifrån vissa ramar formar sin pedagogiska verksamhet så att det gynnar både pedagoger och elever.

Nämnden vill att man i arbetslaget skall få igång diskussioner om pedagogik så att detta kan bli en hjälp och stärker arbetslaget i det dagliga arbetet.

4.2.4 Ramar för arbetslagen

Ramarna som det står skrivet om i en ” Vision för framtidens skola” är inte framtagna än. Detta är något som UKN vill att verksamheten gemensamt skall arbeta fram. När ramarna skall sättas skall man i fokus ha vad som blir optimalt för eleverna. Tanken om att lärarna skall finnas tillgängliga för varandra och eleverna är också något som UKN vill skall genomsyra hela verksamheten.

Nämnden är också öppen för förslag och egna initiativ från personalen. UKN försöker titta på vad andra kommuner har för lösningar. Det finns ett exempel i Göteborg där lärarna fick mer schemalagd undervisningstid för att kunna skapa mindre grupper. Detta gav bättre resultat, mindre sjukskrivning och bättre atmosfär. Man har även besökt en verksamhet där man i princip har timplan på förmiddagarna och på eftermiddagarna arbetar man mer projektinriktad. UKN är övertygad om att det finns idéer och

kompetenser inom kommunen som kan föra skolutvecklingen framåt och vill gärna vara lyhörda och ta del av dessa. De är också övertygade om att det finns många

kompetenser som tyvärr inte kommer fram och därför inte heller kan nyttjas av hela kommunens verksamhet. UKN är också övertygad om att dessa kompetenser och idéer bättre kan lyftas fram om man är organiserade i arbetslag där man diskuterar och lyfter fram varandras speciella kunskaper.

UKN lyfter också fram vikten av att det finns tillgängliga specialpedagoger i

kommunen med minst 20 poäng mot inlärningssvårigheter. Inom varje enhet skall det finnas någon att rådfråga och få hjälp och idéer ifrån om någon i gruppen känner behov av detta.

4.3 Rektorernas åsikter

En rektor säger att mitt arbete är att genomföra politikernas vilja. Uppdraget är att på ett positivt sätt arbeta efter de förutsättningar som ges. ” Om jag inte kan det så skall jag inte vara här.” UKN:s beslut om att organisera skolorna i arbetslag bör inte ställa till något problem då alla rektorer jag har pratat med är positiva till denna

25

4.3.1 Kraven från UKN

De krav som rektorerna känner från UKN är att arbetslagen skall arbeta för att kunna ta ett gemensamt ansvar för eleverna och att man skall hitta varandras kompetenser och ta vara på dem. Det skall inte få finnas några ” ensamvargar” utan arbetet skall byggas på en samverkan kring allting, såväl när det gäller undervisning som det sociala kring eleven.

Det kommer också fram att man känner att UKN på sikt har en strategi att man i

kommunen skall ha perspektivet F-9 skola. Ett annat krav som man känner från UKN är att eleverna skall nå bättre resultat.

4.3.2 Ramar för arbetslagen

Ramarna som det står talat om i visioner för framtidens skola i kommunen är något som man håller på att gemensamt arbeta fram. Man har börjat med att skissa på en

beskrivning av vad det innebär att vara mentor samt på arbetslagets uppgifter. Ramarna skall också handla om arbetstider, ekonomiska medel, lärarresurser, hur man hanterar vikarier, ekonomiskt ansvar och kompetensutveckling. Det kommer också fram att det är första året man kör med det här så man tycker inte det är helt tydligt än. Ramarna skall vara satta så att det ges friutrymme till varje arbetslag att själva påverka sin verksamhet.

De ramar som rektorerna skulle vilja se är

• En grupp pedagoger, fritidspersonal och andra som arbetar kring en grupp

barn/elever och ser eleven från den kommer till fritids på morgonen tills den går hem på kvällen.

• Att man utifrån ramarna får resurser utifrån hur många elever man har och

därutöver förstärkningsresurser.

• Att man flyttar ner ekonomi på arbetslaget.

• Att det skulle finnas en buffert för elever som flyttar in under terminerna och

behöver extra resurser.

• Att man lägger ut mera på arbetslaget för att stärka dem i sitt arbete, att de får en

bättre helhetsbild av sin situation.

• Att de själv kan styra det här med vikarier, med ledighet, med

kompetensutveckling.

• Att arbetslaget vet vilka resurser de förfogar över, både ekonomiska och i antal

människor, och att det är det här uppdraget ni har.

4.3.3 Arbetslag gynnar både lärare och elever

Rektorerna lyfter fram att det är fördelarna som dominerar att organisera sig i arbetslag om man till fullo utnyttjar systemet. Ett arbetslag som fungerar tittar på varje individs kompetens och ser till att organisera arbetet så att man kan använda sig av dessa. En lärare som brinner för matematik kan få ansvaret för utvecklingen av detta. För om man

26

får arbeta med det man har intresse för så kommer man också att åstadkomma ett bättre resultat. Ens eget intresse är något som ” läcker” ut när man håller lektion och detta påverkar helt klart elevernas inlärning. Här tror en del rektorer att man bättre kan ta tillvara på dessa effekter om man bildar större arbetslag. Man har då en större variation av kompetenser och kan bättre utnyttja dessa när det finns fler individer att organisera det hela kring. Fritidspersonalen har också en viktig roll i arbetslaget. De ser också eleven utanför skoltid. Det är kanske så att ibland är det fritidspersonalen som hittar det bästa hos eleven och då måste man kunna bygga på det.

När man arbetar i arbetslag finns det också en grupp vuxna kring eleven. Detta ser man som en fördel för eleven, det finns inte bara en vuxen utan flera. Varje elev skall känna att det finns en pedagog de kan vända sig till. Den tid när eleven bara hade en lärare att vända sig till är förbi. Det var förödande för eleven om denna relation inte fungerade. Om det finns ett arbetslag runt eleven så finns där flera vuxna för eleven att vända sig till. På så sätt blir det också lättare för eleven att hitta någon som passar för just den. När idén med arbetslag är färdigbyggt då kommer ett mindre antal elever att snurra på för varje lärare och tvärtom. Eleverna behöver inte under sin skoltid träffa så många lärare och för lärarna skall det också innebära att de träffar ett mindre antal elever. Man har ännu inte fullt utnyttjat att det finns tidigare lärare och senare lärare. Det kanske är så att man skall låta lärarna pumpa längre väg upp och ner. Då ges det bättre

förutsättningar att hjälpa och stödja eleven.

En annan fördel med arbetslag är att man inom laget känner till hur arbetslaget fungerar och då blir det lättare att gå in i varandras områden vid frånvaro. Detta gäller självklart enbart vid enstaka dagar. Vid längre tid så behövs vikarier, men då kan man i

arbetslaget lätt hjälpa den som går in som vikarie.

Rektorerna är också säkra på att om arbetslaget får ett ekonomiskt ansvar så har de själv större möjlighet att påverka hur ” deras” pott skall användas. Man tror på inget sätt att man idag är slösaktiga men att om man har eget ansvar så kommer man att vara kreativare med sina pengar. Det är den här ramen man har och nu är det upp till oss att hitta bättre lösningar.

Rektorerna ser också att arbetslaget har en viktig social funktion och det är att stötta och hjälpa varandra. Man kan få hjälp på de områden som inte är ens starka sida. Man behöver inte vara ” stjärna” i allt. En pedagog måste också få ha både bra och dåliga dagar. Vid dåliga dagar kan det vara skönt att få ha en kollega att luta sig mot, som kanske kan dra ett tyngre lass då och stötta sin kollega.

4.3.4 Risker med arbetslag

En nackdel som man ser är att risken finns att det byggs upp skolor i skolan. Rektorerna är överens om att man måste aktivt arbeta för att arbetslagen inte skall bli ” öar” utan några förbindelser emellan.

27

Rektorerna är också medvetna om att idén med att arbeta i arbetslag också gör det möjligt för varje lag att utifrån sina övertygelser delvis nischa sin verksamhet. Detta ser de flesta rektorerna som en positiv möjlighet men också faran i att det eventuellt kan bli en maktkamp om vilka som är bäst.

4.3.5 Arbetslag kräver tid

Alla rektorerna är införstådda med att för att få ett arbetslag att fungera krävs gemensam inplanerad tid. Detta tycker man att arbetslagen får. Men i de arbetslag där

fritidspersonal också finns kan man inte alltid samlas alla. Arbetslagsträffarna ligger när elevernas skoldag är slut och då har fritids sin verksamhet igång. Här måste man skiftas om att vara med och täcka upp för varandra på fritids, så att även denna verksamhet fungerar. Att man också behöver gemensamt utrymme för detta är något man är överens om. De flesta rektorerna anser att arbetslagen har detta genom att kunna vara i

klassrummen när man träffas. Men en del ser också att skall det fungera optimalt med arbetslag så krävs nog andra lösningar. Man pekar då på hur den nya skola som det planeras att byggas i södra kommundelen är uppbyggd. Den är redan från början planerad för en organisation som arbetslag. Där har man planerat för att varje arbetslag, både pedagoger och elever, skall samlas gemensamt. Pedagogerna har sina arbetsplatser gemensamt och dessa skall ligga i nära anslutning till där eleverna har sina klass- och grupprum.

Rektorerna som har hand om skolor som har högre årskurser poängterar också behovet av ämnesorienterade arbetslag. Elevorienterade arbetslag ställer eleven i centrum och fokuserar sitt arbete kring en grupp elever. Här blandar man pedagoger med olika kompetenser. För att utvecklingen med ett visst ämne skall gå framåt krävs träffar där pedagoger som har samma inriktning regelbundet träffas och diskuterar utifrån detta perspektiv.

En del individer kommer att vara delaktiga i mer än ett arbetslag. I de flesta fall är man då knuten till ett arbetslag men har också undervisning för elever från andra arbetslag. De flesta rektorerna tror inte att detta kan ställa till med några problem, medan någon säger att det är säkert så att de är lätt att vara lojalare mot det arbetslag man tillhör, det är mänskligt.

4.3.6 Arbetslagens sammansättning

Rektorerna har tillträtt på skolorna efter att man började arbeta i arbetslag så ingen har egentligen haft fullt inflytande när det gällde hur sammansättningen i arbetslagen skulle vara. Men ett önskemål är att så många kompetenser som är möjligt skall finnas i dem. När man anställer någon ny så tittar man på hur arbetslagen kompetensmässigt ser ut och vilken/vilka kompetenser man behöver fylla på med. Ett önskemål är också att få ett bättre könsperspektiv i skolan. Idag domineras skolans värld, både här och på andra ställen, av kvinnor. Fler män behövs för att det skall kunna bli en bättre balans.

28

4.4 Arbetslagens åsikter

Här nedan redovisas de nästan 60 % inlämnade enkäterna från de som arbetar i arbetslagen.

4.4.1 Visioner och mål

1. Vilka anser du är UKN:s visioner och syfte med arbetslag i skolorna?

Här har 18 % av de inlämnade enkäterna haft blankt eller har svaret varit att man inte vet.

Ett frekvent svar har varit att visionen är ” Vi skall bli Sveriges bästa skola” , i ett av svaren fanns tillägget ” med en mycket ansträngd ekonomi” . Man kunde också utläsa att det fanns en oro för att UKN vill att man inom arbetslagen skall täcka upp för varandra vid frånvaro. Det poängterades även att idén var att ta till vara allas unika kompetenser så att de kommer eleverna till godo. Visionen om en röd tråd i verksamheten lyftes också fram samt att man skulle arbeta för att få en skola med god atmosfär och fina resultat. Man pekade också på att meningen med arbetslagen var att de skulle arbeta kring en grupp elever som de skulle ta ett gemensamt ansvar för. Något som också många tog upp var att visionen var att alla eleverna skulle nå målen.

En skrev också att de kände att syftet med arbetslag i skolan var för att UKN skulle kunna få information från dem om hur det fungerade på golvet och att det skulle bli en kanal för att förbättra.

2. Vad är din rektors syfte med arbetslag? Vad vill rektorn att ert arbetslag skall ha för

mål och hur ni skall arbeta?

Här har 9 % av de inlämnade enkäterna haft blankt eller har svaret varit att man inte vet. Av dessa 9 % kom 80 % från en och samma skola.

Även här fanns med att arbetslagen skulle skapa samarbete och då förutsättningar för att skapa ” Sveriges bästa skola” . Dock var fokus här att rektorernas syfte var att man skulle kunna komplettera varandra och ta tillvara allas olika kompetenser så detta kommer på bästa sätt eleverna till gagn. En annan sak som kom fram var att det skulle skapas förutsättning för att alla elever skulle ses och för att de skulle kunna nå målen. Ett svar på enkäten var att rektorns syfte borde vara att leva upp till UKN:s föreskrifter. Ett annat syfte som lyftes fram var att rektorn vill att vi ska diskutera elevers resultat, men att detta dock inte fungerade eftersom man arbetar i olika organisationer och arbetslagen är endast uppbyggda för att tillgodose en organisation och inte båda. En gemensam syn och samplanering av till exempel tema så att eleverna kan få en helhetssyn på arbetet i skolan kände också många att deras rektor hade som mål.

29

Någon upplevde också att man hade en stor pedagogisk frihet från rektorns sida. Även saker som att arbetslagen skulle ta ansvar för ekonomi, utvärdera resultat, ta hand om allt som kommer från förvaltningen, frågor till skolledning samt att arbeta med styrdokument.

4.4.2 Ramar för arbetslagen

3. UKN har fastslagit ”Vision för framtidens skola” och där står det att det skall

finnas tydliga ramar för arbetslagen. Vilka är de ramarna?

Någon hade svarat att de inte upplevde att det fanns tydliga ramar för arbetslagen. Medan andra skrev att det skulle råda ordning och reda i pedagogik och sociala strukturer.

Vissa svar pekade på att det handlade om hur och när man skulle ha arbetslag, att alla skulle tillhöra ett arbetslag och att arbetet skulle utgå från dessa.

Någon hade kommenterat att ramarna inte fungerade för när arbetslagen skall träffas så bryts detta från ledningen genom att sätta in annat (möten, EVK o.s.v.) på den tid som är avsatt för arbetslagsmöten.

4. Vilka ramar skulle du vilja var gemensamma för alla arbetslagen på skolorna i

kommunen?

En del tycker att det skulle vara svårt att skapa generella ramar och menar att det måste bero på de lokala förutsättningarna på den enskilda skolan. Dock så finns det också många enkäter som visar på att det är viktigt att man inom kommunen arbetar efter samma mål och kriterier.

En sak som många vill är att det inom ramarna bereds tid för planering, reflektion och utvärdering för arbetslagen. Svaren visar också på att man tycker det skulle vara bra om man hade gemensamma riktlinjer för utformningen av utvecklingssamtalen, till exempel om material skall skickas hem eller inte inför samtalen. Även vikten av lika ekonomiska ramar tas upp.

30

4.4.3 Synpunkter om arbetslag

5. Till för det något för dig i din yrkesroll att vara med i ett arbetslag?

Här har svaren på de inlämnade enkäterna varit

JA 88 % NEJ 9 % Blankt 3 %

JA – synpunkter

Många har svarat att lärararbetet inte är ett ensamarbete utan man skall vara i ett arbetslag. Detta sporrar och ger fler idéer. I arbetslaget finns ett naturligt bollplank där man har möjligheter att säga vad man tycker och tänker och på så vis får kraft att arbeta vidare.

Man får genom arbetslagen möjlighet att arbeta med det man är bäst på, då blir det också roligare och bättre vilket kommer eleverna tillgodo. Det blir också ” våra elever” på ett annat sätt.

I planeringen av arbete och i elevvårdande ärende är det ett stort stöd att inte vara ensam. Man delar med sig av erfarenheter och kunskaper. Genom arbetslagen har vi också en bra information om alla elever vilket innebär att vi har större möjlighet att ge dem trygget oavsett vem som arbetar.

Arbetslagen är också en styrka när det gäller bedömning och synen på elevernas prestationer.

Hos en del kan man dock ana ett visst missnöje genom att de har kommenterat att det inte fungerar i nuvarande form. Man har tryckt på, för att arbetslag skall fungera som bäst måste ett arbetslag bildas utifrån den elevgruppen de undervisar.

NEJ – synpunkter

Eftersom det inte fungerar på denna skola så tillför det inte speciellt mycket. Ett samarbete som var baserat på ämne skulle ge mer.

6. Hur upplever du organisationsformen arbetslag?

Här har svaren på de inlämnande enkäterna varit

Negativt 7 % Dåligt 12 % Bra 28 % Positivt 44 % Blankt 9 %

Synpunkter – negativt

Det skulle fungera bättre om arbetslagen var årskursvisa. Vi har inte mycket gemensamt att diskutera mer än allmänna frågor. Det behövs mer tid till ämnesdiskussioner. Det

31

borde finnas en större flexibilitet – de bästa diskussionerna hålls inte tvunget i ett fastlags arbetslag. Det borde finnas större utrymmer för alternativa konstellationer. Synpunkter – dåligt

En del svar visar på att man är i början av en omorganisation och att det saknas kontinuitet. Man tycker att arbetslagen inte fungerar som det är tänkt, men om de hade fungerat hade det varit positivt.

Man upplever att man aldrig får tid att träffas i lugn och ro. Nya saker dyker upp hela tiden istället för att vi får koncentrera oss på eleverna.

Man skulle vilja se att inte spåren täckte så många årskurser och en del pekar på att de vill har årskursvisa arbetslag.

Synpunkter – bra

Enkäterna visade att man ser samarbetet och stödet hos sina kollegor som viktigt. I arbetslaget finns det möjligheter att ventilera om vad som händer i klassen och när man blandar grupper så ser man alla eleverna i årskurserna.

Om arbetslaget ges möjlighet att lösa reella problem så är det ett bra forum, men man behöver även träffas hela kollegiet. Arbetslagen ses som ett bra diskussionsforum som gör att man inte behöver stå ensam med problem. Det poängteras också att ämneslagen är väldigt värdefulla.

Dock så påpekas det av många att det skulle vara bättre med horisontella arbetslag, medan man på en enkät kan läsa att vertikala arbetslag är nytt för i höst och kan bli bra. Synpunkter – positivt

Man tycker att tanken med arbetslag är god, sedan är det ju så att den som organisationsform kan fungera både bra och dåligt beroende på hur den sköts. Arbetslagen ger trygghet, här kan man ventilera dagens händelser såväl positiva som negativa. I arbetslaget kan vi inspirera varandra och det ger mig också ett andningshål i tillvaron.

Det är positivt att vi har fått schemalagd tid för att kunna samverka i det dagliga arbetet. I arbetslaget har vi möjlighet att diskutera eleverna gemensamt som gör att de blir ” våra elever” på ett annat sätt. Genom dessa diskussioner så blir vi delaktiga i varandras arbete.

Dock så finns det också enkäter bland dessa positiva som visar på att man inte tycker det är klart hur arbetslagen ska se ut/organiseras. Det trycks på att arbetslag årskursvis fungerar mycket bättre.

32

4.4.4 Mål för det egna arbetslaget

7. Vilka mål och visioner har det arbetslag du arbetar i?

Här har 44 % av de inlämnade enkäterna haft blankt eller har svaret varit att man inte vet. Av dessa 44 % kom 72 % från en och samma skola.

De mål och visioner som är mest frekventa är det som handlar om att man skall ha eleven i fokus. Mål som att varje barn skall utvecklas optimalt utifrån sina egna förutsättningar, att de skall känna sig trygga och accepterade samt sedda står högt i fokus bland arbetslagen. Ett annat ofta återkommande mål är att så många som möjligt ska nå kunskapsmålen. Man fokuserar också på att det skall vara allas elever och att man i arbetslaget skall hjälpa och se alla eleverna.

Även mål som sätter arbetslaget i fokus finns med som att vi skall utvecklas tillsammans, ha pedagogiska diskussioner och ta vara på varandras kompetenser.

4.4.5 Elev-, ämnesorienterat eller både och?

8. Är det viktigt att ha både elevorienterade och ämnesorienterade arbetslag?

Här var svaren på de inlämnade enkäterna

JA 86 % NEJ 5 % Blankt 9 %

Synpunkter – ja

Som det syns på svaren så anser de flesta att båda är viktiga. Dock poängteras det att de elevorienterade kommer främst och om de ämnesorienterade inte ges extra tid så kommer dessa att ske på bekostnad av elevernas väl.

I svaren kan man också utläsa att det är i de högre årskurserna som behovet av ämnesorienterade arbetslag framförallt är stor. I de lägre åldrarna framkommer det att eftersom man är klasslärare och har alla ämnena så ingår automatiskt både och. Man lyfter fram att ämnesorienterade är viktiga när det gäller betyg/bedömning, mål med mera. Någon enkät trycker också på att det upplevs att pedagogiken går mer och mer mot ämnesorienterade arbetslag.

Synpunkter - NEJ

33

4.4.6 Arbetslagens mötesplaster och mötestider

På enkäten fanns på de sista två frågorna ingen plats för egna reflektioner. Trots detta har det varit viktigt för många att få sin röst hörd och de har därför också lämnat sina synpunkter.

9. Har arbetslagen gemensamma lokaler att träffas i, förbereda och reflektera kring

sitt arbete?

Här var svaren på de inlämnade enkäterna

JA 66 % NEJ 29 % Blankt 5 %

På en enkät finns kommentaren ” För jag anser inte att ett personalrum erbjuder detta. Vi saknar arbetsrum” . På en annan står det ” Om man med gemensamma lokaler menar att lärarrum som det inte går att stänga in sig i” . Många har också gett kommentaren att detta utrymme är klassrummen när skoldagen för eleverna är slut.

En kommentar är också att en av orsakerna att arbetslagen inte fungerar beror på att man inte har några gemensamma arbetsplatser.

10. Har arbetslaget gemensam planerad tid för detta?

Här var svaren på de inlämnade enkäterna

JA 81 % NEJ 14 % Blankt 5 %

Här framkommer att många är frustrerade att aldrig hela arbetslaget är samlat, det dyker alltid upp något annat. Behovet av mer tid är också något som påpekas.

Det anas också en oro inför de nya reglerna som innebär att i möjligaste mån skall utvecklingssamtalen ligga på arbetstid. På en enkät kommenteras också att eventuellt komp skal tas ut på konferenstid. Dessa båda saker är man rädd skall inkräkta på den tid som arbetslagen förfogar gemensamt över.

34

5 Diskussion

Mitt syfte med arbetet har varit att få en bild av om UKN:s visioner och idéer om arbetslag stämmer överrens med rektorers och arbetslagens. Frågorna jag har sökt svar på är om visionerna om arbetslag är likartade hos UKN, rektorer och arbetslag samt stämmer arbetslagens syn på arbetslag överrens med rektorernas och UKN:s

uppfattningar. Utifrån litteraturen har jag också sökt kunskap om vilka förutsättningar som måste ges för att arbetslagen skall kunna fungera på det sätt som visionerna i kommunen pekar på.

UKN har i en ” Vision för Framtidens Skola” skrivit ner det de ser som väsentlig för att kunna skapa Sveriges bästa skola.

Att organisera kommunens skolor i arbetslag är ett mål som UKN är övertygade om är rätt väg för att kunna nå sina visioner. De är övertygade att om man jobbar i arbetslag så blir varje individ starkare och detta främjar alla individer i skolan. Deras avsikter är att ingen skall vara ensam utan alla skall ingå i ett arbetslag. Men under min

undersökning har jag stött på vissa befattningar såsom specialpedagog och talpedagog som ligger helt utanför. Kanske finns det även fler kategorier som idag inte tillhör något arbetslag där de kan få stötta och ventilera både positiva som negativa saker som uppstår i deras arbetsliv.

Under mina intervjuer med rektorerna och i enkäterna med dem som arbetar i

arbetslagen har det framkommit att de delar synen på att tillsammans blir man starkare. Man är överens om att organisera sig i arbetslag är något som gynnar alla som finns inom skolan.

De visioner som UKN har är rektorerna väl medvetna om. Av de som arbetar i arbetslagen hade åtta av tio en åsikt om vilka UKN:s visioner var. Det som var mest frekvent från enkäterna var att ” Vi skall bli Sveriges bästa skola” . Rektorerna lyfte också fram att fler (alla) elever skall minst nå målen och detta var också något som enkäterna höll med om. En annan sak som alla hade gemensamt var att det var viktigt att ta tillvara allas kompetenser på bästa sätt.

En styrka som UKN och rektorerna såg i arbetslagen var att de kände väl till varandras arbetssituationer och därför kunde gå in och täcka kortvarig frånvaro för varandra. Både UKN och rektorer betonade att det var kortvarig frånvaro som detta gällde. Självklart måste vikarier sättas in vid längre frånvaro. Men även här såg man en styrka i att arbetslaget lättare kunde hjälpa och stötta vikarien eftersom de hade en god inblick i hela verksamheten. Enkäterna visade dock på en oro inför detta. Man uttrycker det som ” Snart också täcka upp för varandra vid frånvaro” .

På en enkät finns svaret ” Vi skall bli Sveriges bästa skola med en mycket ansträngd ekonomi” . Är detta ett ironiskt uttalade till UKN att hur tror ni detta skall kunna ske när ekonomin är ansträngd, eller andas det optimism att visst kan vi sikta mot denna vision, allt ligger inte i pengar utan mycket beror på inställningen vi har inför denna uppgift?