Kommunala beläggningar : Undersökning av asfaltbeläggningars resistens mot dubbade däck i VTIs provvägsmaskin

VT1 notat

Nr 46-1994 Utgivningsår: 1994

Titel: Kommunala beläggningar. Undersökning av asfaltbeläggningars resistens mot dubbade däck i VTIs provvägsmaskin.

Författare: Torbjörn Jacobson och Lars-Göran Wågberg

Programområde: Vägteknik (Asfaltbeläggning)

Projektnummer: 60179

Projektnamn: Kommunala beläggningar

Uppdragsgivare: Svenska Kommunförbundet

Distribution: Fri div Väg- och transport-forskningsinstitutet #

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

SAMMANFATTNING

1. INLEDNING OCH SYFTE

2. FAKTORER SOM PÅVERKAR DUBBAVNÖT

NINGEN - ÖVERSIKT

UPPLÄGGNINGEN AV FÖRSÖKET

BELÄGGNINGSTYPER OCH STENMATERIAL STENMATERIALKVALITET

RECEPT

BELÄGGNINGSPLA'ITOR

PROVVÄGSMASKINEN OCH KÖRNINGENS GENOMFÖRANDE 9. RESULTAT- PROVVÄGSMASKINEN 9.1 9.2 9.3 10. 11.

AvnÖtning - Spårutveckling

Jämförelse mellan 60 och 85 km/tim Relativt slitage

SAMMANFATTANDE KOMMENTARER REFERENSER

Bilaga 1: Provplattornas placering i banan. Bilaga 2: Mätprogram för provvägsmaskinen Bilaga 3: Provvägsförsök 8 VTI N OTAT 46-1994 SIDA 12 15 15 19 21

24

26

SAMMANFATTNING

På uppdrag av Svenska Kommunförbundet har VTI genomfört en undersökning av typiska tätortsbeläggningars resistens mot slitage från dubbdäck. Undersökningen har gjorts i VTI:s provvägsmaskin på 24 st laboratorietillverkade beläggnings-plattor med lokala stenmaterial från Göteborg, Örebro och Gävle samt högkvalita-tiva stenmaterial som kvartsit och porfyr. Beläggningstypema var HABT12 samt skelettasfalt med 8 respektive 12 mm som största stenstorlek. Dessutom ingick tre referensbeläggningar i undersökningen. Försöket har anpassats till kommunala förhållanden, bl. a. var körhastigheten 60 km/tim. Totalt kördes 305.000 varv med fyra dubbade personbilsdäck.

Resultatet visar som väntat att stenmaterialkvalitet, stenstorlek och beläggningstyp har stor inverkan på nötningsresistensen. Skillnaden mellan bästa och sämsta be-läggning inom respektive kommun är mycket stor. Den sämsta uppvisar ibland 3-4 gånger större slitage än den bästa. Skillnaden mellan bästa och sämsta beläggning i hela undersökningen är drygt en faktor 7 vilket på ett markant sätt visar vilken stor betydelse valet av beläggningstyp, stenstorlek och inte minst stenmaterialkvalitet har för slitstyrkan hos en asfaltbeläggning.

1.

INLEDNING OCH SYFTE

Vid val av beläggningstyp för de relativt högtrafikerade gatorna i kommunerna blir det ofta en fråga om val mellan traditionella tätgraderade beläggningstyper som HABT och stenrika beläggningstyper som HABS. Dessutom är det fråga om att välja mellan olika stenstorlekar och stenmaterialkvalitet. I det senare fallet står valet ofta mellan den stenkvalitet som finns på orten och en dyrare högkvalitativ

sten som ofta måste transporteras långa sträckor.

På lågtrañkerade gator ställs inga större krav på beläggningens nötningsresistens varför ortens sten kan användas. På de mest trafikerade gatorna eller trañkledema är det nödvändigt att använda högkvalitativ sten och stenrika beläggningar, typ skelettasfalt. I intervallet 3000-12000 fordon per dygn är det dock betydligt svåra-re att välja en optimal kombination av nötningssvåra-resistens och pris. Resultaten från de senaste två årens kömingar i VTI:s provvägsmaskin (PVM) har visat en mycket god korrelation med resultat uppmätta i fält. I båda fallen har det varit labora-torietillverkade tvillingplattor som under realistiska förhållanden testats i PVM och

i fält. Detta förhållande har öppnat möjligheterna att till relativt låg kostnad

utvärdera olika beläggningstypers nötningsresistens när stenmaterialkvalitet och

stenstorlek varieras.

Syftet med detta uppdrag har varit att undersöka olika tätortsbeläggningars resi-stens mot nötning från dubbade personbilsdäck vid olika stenmaterialkvalitet och stenstorlek. Lokala stenmaterial från Göteborg, Örebro och Gävle har tillsammans med högkvalitativ kvartsit och porfyr ingått i undersökningen.

2.

FAKTORER SOM PÅVERKAR DUBBAVNÖTNINGEN

- ÖVERSIKT

VTI har under lång tid arbetat med utveckling av nötningsresistenta asfaltbelägg-ningar. Tidigt fokuserades intresset till stenmaterialets kvalitet och provningsmeto-der togs fram. Slipvärdet och senare kulkvarnsvärdet är exempel på detta. Det

visade sig dock mycket svårt att ta fram laboratorieinriktade metoder som mäter

\ slitstyrkan hos asfaltprov, vilket ledde till att verksamheten koncentrerades till

provvägsförsök eller försök i provvägsmaskinen. På senare år har dock ett

genom-brott skett tack vare ny provningsmetodik. Det är framförallt tekniken med mindre provplattor av asfaltbeläggning som gjort det möjligt att i stor skala testa alla de parametrar som misstänks påverka dubbslitagets storlek. Provplattorna tillverkas på laboratoriet enligt ett realistiskt och noggrant kontrollerat förfarande (bl a vältning). Plattorna testas sedan antingen i befintlig väg, VTIs provvägsmaskin eller genom laboratorieprovning av utborrade provkroppar. Sedan starten i slutet av 1980-talet har slitstyrkan provats på ca 300 provplattor. Till en början testades plattorna i vägen men med tiden har tyngdpunkten av provningama flyttats över till provvägsmaskinen som numera blivit den viktigaste metoden för slitagestudier. Detta har varit möjligt tack vare en synnerligen god korrelation mellan provvägsmaskinen och vägförsök. Maskinen är idag modifierad och de brister eller begränsningar som förelåg tidigare är numera avhjälpta.

Av alla de faktorer som inverkar på dubbslitagets storlek har det visat sig att sten-materialets kvalitet, liksom andelen grovt stenmaterial i beläggningen, har en

av-görande betydelse för beläggningens förmåga att motstå dubbslitage. Största

sten-storleken har också stor betydelse, framförallt mellan ñnkomiga massor med max 4-8 mmzs stenstorlek och grövre massor med 12-20 mm. De beläggningstyper som idag huvudsakligen används på högtrafikerade vägar är olika varianter av

skelett-massor (HABS, STABINOR, VIACOTOP) som innehåller hög andel grovt

sten-material (ca 70 %). Stensten-materialet utgörs oftast av högkvalitativa stensten-material som ibland måste transporteras långväga till asfaltverken. Kvartsiter och porfyrer (eller liknande ñnkorniga och hårda bergarter) är de vanligaste slitstarka alternativen. Färska undersökningar från sydvästra Sverige har visat att kvartsiterna från Dalsland/Västergötland förbättrar slitstyrkan med två till tre gånger hos skelett-asfalt jämfört med ortens material som i denna undersökning utgjordes av typiska västsvenska, gnej siga material, bergarter med måttlig kvalitet.

De bästa beläggningarna är idag förmodligenupp till fem gånger slitstarkare än de beläggningar som förekom i mitten av 80-talet och kanske ända upp till tio gånger slitstarkare än de som förekom mot slutet av 60-talet när dubbdäcken intro-ducerades på marknaden. Utvecklingen avslitstarka beläggningar har således varit stor, främst under senare år, beroende på förståelsen för stenmaterialkvalitet och behovet av hög andel grovt stenmaterial i asfaltmassan. VTI:s provvägar visar att

dubbslitaget på högtrañkerade vägar vanligtvis förorsakar en spårbildning på ca 1

-2 mm per år om skelettasfalt med bra stenmaterial används. Avnötningens storlek påverkas naturligtvis av trañkmängden och dubbanvändningen men dagens

erfarenheter tyder på att livslängden i många fall blir omkring 10 år eller längre på

en stor del av det högtraflkerade vägnätet.

Förutom beläggningens egenskaper påverkas dubbslitaget av många andra faktorer, t ex trafikmängd, andel dubbade fordon, körhastighet, dubbtyp, vägtyp - vägbredd, våt - torr vägbana och av klimatet. Även vid produktionen avasfalt är det viktigt att följa de anvisningar som finns, t ex dåligt packad beläggning kan medföra ökat slitage.

3.

UPPLÄGGNINGEN AV FÖRSÖKET

Undersökningen har planlagts av VTI tillsammans med en styrgrupp som utsetts av Kommunförbundet. Medlemmar i styrgruppen var:

Lars-Olof Eriksson Örebro Kommun Börje Löf Gävle Gatukontor Åke Sandin Gatubolaget Göteborg

Nils Ulmgren NCC

Torbjörn Jacobson VTI Lars-Göran Wågberg VTI

Entreprenörenas uppgift var att ta fram recept för de olika massatypema och att leverera ingående material till VTIs laboratorium där massorna blandades och provbeläggningarna tillverkades enligt gängse metod. Det var meningen att sten-materialet skulle tas från varmñcka men i något fall togs sten-materialet från kallupplag. Undersökningen lades upp enligt följande steg.

W F Q M P P N

E Val av slitlagertyp och stenmaterial, styrgruppen

Provtagning och leverans av stenmaterial, entreprenörer Proportionering av massa, entreprenörer

Tillverkning av asfaltmassa, VTI

Tillverkning och packningskontroll av provplattor, VTI Testning av plattorna i provvägsmaskinen, VTI

Analys av det grövre stenmaterialet, VTI eller entreprenörer Utvärdering och rapport, VTI

I provvägsmaskinen (PVM) ingår referensprov som gör det möjligt att jämföra re-sultaten med tidigare eller senare undersökningar.

4.

BELÄGGNINGSTYPER OCH STENMATERIAL

Provmaterialen kommer från Göteborg, Örebro och Gävle. Beläggningstypema ut-görs av skelettasfalter och tät asfaltbetong med största stenstorlek 8 eller 12 mm.

Det grövre stenmaterialet (materialet större än 4 eller 8 mm) utgörs av kvartsit,

porfyr eller ortens material. Av tabell 1 framgår beläggningstyper, stenmaterial, entreprenörer och asfaltverk. En sammanställning över de olika beläggningstyperna ges nedan. * 3 st HABT 12 - ortens * 2 st HABT 12 - porfyr * 2 st HABT 12 - kvartsit * 4 st skelettasfalt 8 - ortens * 2 st skelettasfalt 8 - porfyr * 2 st skelettasfalt 8 - kvartsit * 4 st skelettasfalt 12 - ortens * 2 st skelettasfalt 12 - porfyr * 2 st skelettasfalt 8 - kvartsit * 1 st HABT 16 - porfyr, referens

* 1 st HABS 12 - kvartsit, referens * 1 st HABS 16 - kvartsit, referens

Tabell 1 Entreprenörer, asfaltverk, massatyp och stenmaterial.

Entreprenör Massatyp Stenmaterial

Skanska, Kållered HABT12 ortens

HABT12 kvartsit, Råsjö Stabinor8 ortens

Stabinor8 kvartsit, Råsjö

Stabinor12 ortens Stabinor12 kvartsit, Råsjö

NCC, Gävle HABT12 ortens

HABT12

porfyr, Älvdalen

HABS8 ortens

HABS8

porfyr, Älvdalen

HABS 12 ortens

HABS 12

porfyr, Älvdalen

Tabell 1 (forts). Entreprenörer, asfaltverk, massatyp och stenmaterial.

Entreprenör Massatyp Stenmaterial

NKA-Produkter, Dylta-bruk HABT12 ortens HABT12 kvartsit, Dalbo

HABT12 porfyr, Insjön

HABSS ortens

HABS8 kvartsit, Dalbo

HABSS porfyr, Insjön

HABS 12 ortens

HABS 12 kvartsit, Dalbo HABS 12 porfyr, Insjön NCC, Ballast Väst Viacotop8 ortens

Viacotop12 ortens Viacotop12 kvartsit, Råsjö

5.

STENMATERlALKVALITET

Stenmaterialet har undersökts med avseende på slipvärde, flisighet, sprödhet och

korndensitet. Resultaten redovisas i tabell 2.

Tabell 2 Stenmaterialprovningar

Entreprenör Stenmtrl Lokal Korn- Flisighets- Sprödhets- Kul-

Slip-densitet tal tal kvarn värde

Skanska, Kållered ortens - 2,73 1,36 41 - 1,88

kvartsit Råsjö 2,64 1,38 47 - 0,91 NCC-Gävle ortens - 2,66 1,33 43 - 2,13

porfyr

Älvdalen

2,62

1,39

43

-

ca 1,3

NKA-Dylta ortens 1) - - 1,31 32 - 2,0 ortens l) - - 1,34 29 - 1,8 kvartsit Dalbo - 1 ,37 37 - 1,0 porfyr Insjön - 1,31 28 - 1,3 Ballast-Väst ortens - 2,64 1,34 46 - 2,2 kvartsit Råsjö 2,65 1,34 42 - 1,2

Referens

porfyr

Älvdalen

2,6 1

1,36

37

5 ,1

1,29

kvartsit Råsjö 2,64 1,33 43 4,5 1,07

1) Två olika ortens material har använts.

Stenmaterialen från Kållered och Gävle har testats på VTI medan resultaten från NKA-Dylta och Ballast-Väst kommer från asfaltverkets produktionskontroll.

RECEPT

Invägningsrecepten framgår av tabell 3. Arbetsrecepten red0visas inte i rapporten men finns dokumenterade hos entreprenörerna.

Tabell 3 Invägningsrecept

Entreprenör Massatyp Största Bind.- Fiber Filler Filler 0-2mm 2-5mm 5-8mm 8-12mm

sten halt Kalk

(%) (%) (%) (%)

(%)

(%)

(%)

(%)

Skanska HABT12 ortens 6,7 8,3 28,9 19,8 26,4 16,6

Kållered HABT12 kvartsit 6,7 8,2 28,8 21,3 4,5 37,2 kv

Fiber Stabinor8 ortens 6,7 0,5 1 1,7 13,8 7,1 66,9

Inorphil Stabinor8 kvartsit 6,7 0,5 11,7 13,8 7,1 66,9 kv

Stabin0r12 ortens 6,5 0,5 7,9 14,9 0 17,6 59,4

Stabin0r12 kvartsit 6,5 0,5 7,9 14,9 0 10,5 66,2 kv

0-4mm 4-8mm 8-12mm

NCC HABT12 ortens 6,6 6,5 43,5 23,3 20,1

Gävle HABT12 porålr 6,6 6,5 43,5 23,3 20,1 po

Fiber HABS8 ortens 6,9 0,23 5,0 6,0 24,1 58,0

Arbocel HABS8 porfyr 6,9 0,23 5,0 6,0 24,1 58,0 po

HABS 12 ortens 6,7 0,23 5 ,0 6,0 18,1 11,0 53,2

HABS 12 porfyr 6,7 0,23 5,0 6,0 18,1 11,0 po 53,2

0-2mm 2-4mm 4-8mm 8-12mm

N KA-Dylta HABT12 ortens 6,3 7 33,9 9,7 16,3 26,8

HABT12 kvartsit 6,2 9,3 34,6 7,7 7,2 35,0 kv

HABT12 porfyr 6,2 9,3 33,6 5,7 9,2 36,0 po

Fiber HABS8 ortens 7,0 0,23 10,0 16,4 15,0 51,4

Arbocell HABS8 kvartsit 7,0 0,23 12,0 14,9 18,5 47,4 kv

HABSS porfyr 7,0 0,23 12,0 14,9 18,5 47,7 po

HABS 12 ortens 6,5 0,23 3 6,5 8,0 5,9 3,0 67,1

HABS 12 kvartsit 6,5 0,23 11,2 12,6 3,6 6,8 59,1 kv

HABS 12 porfyr 6,5 0,23 11,2 12,5 5,0 10,5 54,1 po

0-2mm 2-5mm 5-8mm 8-12mm

Ballast-Väst Viacot0p8 ortens 7,1 0,65 10,2 14,1 0 75,7

Arbøcel Viac0t0p12 ortens 6,6 0,65 10,8 10,1 0 13,4 65,7 pellets Viac0t0p12 kvartsit 6,8 0,65 10,8 11,7 2,7 11,8 63 kV

7.

BELÄGGNINGSPLATTOR

Beläggninsplattoma (provplattoma) har tillverkats enligt ett förfarande som genom

åren utvecklats på VTI och innebär att asfaltmassoma först blandas i en

tvångs-blandare och sedan vältas med en stålvalsvält. Efter packningen av massan kontrol-leras packningsgraden av plattan.

I korthet gick tillverkningen av plattorna till på följande sätt:

1. Tillverkning av asfaltmassorna i en laboratorieblandare, typ tvångsblandare, fabrikat Kalottikone Kalm-50. Satsstorleken varierade mellan ca 9 - 18 kg beroende på beläggningstyp. Uppdelningen på mindre satser syftar till att minimera risken för separationer och inhomogen blandning vilket lätt blir fallet om alltför stora satser hanteras. Blandnings- och packnings-temperaturen erhölls från resp. entreprenör.

2. Vältning av provplattoma med en "gångbanevält" på ca 1700 kg. Följande

vältschema användes: 12 överfarter utan vibro 6 överfarter med vibro

12 överfarter utan vibro

Vältformen har formatet 95 * 75 cm. Till varje form åtgår ca 65 kg massa. 3. Efter det att plattorna svalnat till rumstemperatur kyldes de ned till ca O°C

innan plattan delades till provningsformatet 47,5 * 75 cm. Tjockleken är ca

40 mm.

Plattornas skrymdensitet undersöktes genom Vägning i luft och vatten. Packnings-graden beräknades som förhållandet i procent av skrymdensiteten mellan plattan och Marshallprov. Skrymdensiteter, hålrum enligt Marshall, packningstemperatur och packningsgraden framgår av tabell 4.

10

Tabell 4 Packningskontroll av beläggningsplattor.

Entreprenör Massatyp Stenmaterial Packn. Skrym. Skrymd. Packnings-temp. Marshall 1) platta grad

Skanska HABT12 ortens 155 2,40 2,41 100

Kållered HABT12 kvartsit 155 2,35 2,35 100

Stabinor8 ortens 175 2,35 2,40 102 Stabinor8 kvartsit 175 2,30 2,25 95 Stabinor12 ortens 175 2,40 2,39 99 Stabinor12 kvartsit 175 2,35 2,29 97

NCC HABT12 ortens 155 2,36 2,35 100

Gävle HABT12 porfyr 155 2,36 2,25 96

HABSS ortens 175 2,36 2,32 98

HABS8 porfyr 175 2,36 2,36 95

HABS12 ortens 175 2,36 2,32 98

HABSIZ porfyr 175 2,36 2,25 95

NKA-Dylta HABT12 ortens 155 2,42 2,42 96

HABT12 kvartsit 155 2,41 2,36 98 HABT12 porfyr 155 2,41 2,38 99 HABS8 ortens 175 2,40 2,27 97 HABS8 kvartsit 175 2,37 2,31 98 HABS8 porfyr 175 2,36 2,34 99 HABSl2 ortens 175 2,37 2,28 96 HABS12 kvartsit 175 2,36 2,32 98 HABSIZ porfyr 175 2,37 2,28 96

Ballast-Väst Viacotop8 ortens 170 2,32 2,26 97 Viacotop 12 ortens 170 2,32 2,26 96 Viacotop 12 kvartsit 170 2,33 2,25 96

Referens HABT16 porfyr - - - 100

HABT16 porfyr - - - 100

HABS 12 kvartsit - - - 98

HABS 16 kvartsit - - - 97

1) Skrymdensiteten enligt Marshall har bestämts av entreprenören och har hämtats

från arbetsreceptet. Kommentarer:

Packningsgraden ligger i de flesta fall mellan 97 - 100 %, ett acceptabelt resultat. I

några fall erhålls lägre packningsgrad, 95 - 97 %. Det behöver nödvändigtvis inte

innebära att plattorna erhållit sämre packning utan resultatet kan också påverkas av de variationer som olika Marshallstampar kan ge. Marshallmetoden har visat stor

ll

spridning (dålig reproducerbarhet) enligt ringanalyser (VTI Notat nr V208). Även variationer i materialet kan inverka på resultatet. Packningsgraden bör därför bedömas med försiktighet och som ett ungefärligt mått på packningsarbetet. Tidigare erfarenheter har dock visat att skelettasfalt 8 mm ibland erhåller pack-ningsgrader omkring 95 %, vilket visar att den beläggningstypen kan vara relativt svårpackad. När det gäller accelererade slitageförsök i PVM har inte heller pack-ningsgraden lika stor betydelse som på vägen. Inverkan av t ex beständighet eller

efterpackning är liten i PVM jämfört med verkliga förhållanden på vägen.

12

8.

PROVVÄGSMASKINEN OCH KÖRNINGENS

GENOMFÖR-ANDE

Provvägsmaskinen - allmän beskrivning

Provvägsmaskinen (foto 1), som på senare år modiñerats, är en utrustning för accelererad provning av beläggningars resistens mot dubbade däck. Banans dia-meter är 5,25 m vilket ger en medellångd per varv av 16,5 m. Provbanan rymmer sammanlagt 28 plattor, varav ett par alltid utgörs av referensprov. Hastigheten, klimatet, typ av dubbar är exempel på möjliga variabler i maskinen. Normalt görs testet vid 85 km/tim på fuktig bana och omkring noll grader. En körning omfattar

drygt 300.000 varv vilket ungefär motsvarar två års slitage för högtrañkerade

vägar i Stockholmstrakten. Maskinen har visat ett mycket bra samband med slitaget på vägen (figur 1) och även bra repeterbarhet, vilket är viktigt vid

jämför-ande studier (se VTI Notat V197). Avnötningen (tvärproñlen) mäts med en

laser-proñlometer, en utrustning med mycket hög noggrannhet och precision.

Foto 1 Provvägsmaskinen med laserproñlometem.

13

Figur 1 Korrelation mellan plattor i fält och provvägsmaskinen

Provens placering i banan

Prov med förväntad liknande slitstyrka placerades i möjligaste mån intill varandra så att de nivåskillnader som alltid uppstår mellan plattorna under körning minime-ras. I bilaga 1 redovisas provens placering i provbanan.

Dubbdäck och hjul

Däcken var av radialtyp, Gislaved 185/70, R14. De var dubbade med ca 110

stål-dubb (konv. stål-dubb) med en vikt av 1,8 g vardera. Innan körningen slits däcken in genom landsvägskörning enligt ett visst schema. Ringtrycket var 250 kPa och hjulen belastades till hjullasten 4500 N, vilket ungefär motsvarar hjullasten för en personbil.

14

Dubbutsticket och antalet dubbar i däcken kontrolleras kontinuerligt under för-sökets gång. Fyra däck användes under försöket.

Hastighet och klimat

Maskinen har körts i ca 60 km/tim för att motsvara kommunala förhållanden. Vid

tidigare undersökningar i PVM har maximal hastighet använts, ca 85 km/tim. Provbanan befuktades med vatten under körningen.

Avnötningsmätning - lasegproñlometer

Bestämningen av avnötningen har skett genom upprepade mätningar avprov-plattomas profil tvärs körriktningen före, under och efter körningen.

Laserproñlometem bygger på kontaktlös avståndsmätning mellan mätbalken och provets yta genom laserteknik. Tvärprofilen registreras med en avläsningsnog-grannhet av ca 0,01 m, och med en samplingstäthet av 400 mätpunkter per

meter.

Antal mätlinjer och mätningar

Vid varje mättillfälle bestämdes tre profiler per provplatta. Det innebär att vid varje mätning erhålls ca 360 mätpunkter per platta eftersom slitagespåret på banan är 30 cm brett. Av den anledningen har det visats sig tillräckligt med en provplatta per recept. Referensema utgörs dock i ett fall av dubbelprov.

Proñlmätningar gjordes vid 13 tillfällen under körningen. I början av försöket när avnötningen är som störst gjordes tätare med proñleringar för att sedan under för-sökets gång glesas ut och avslutas efter 305 000 varv. Mätprogrammet framgår av bilaga 2.

Beräkning av dubbavnötningen

Avnötningen beräknas ur skillnaden mellan noll-profilen och avnötningsproñlema. Avnötningen redovisas i form av medelavnötning i mm för respektive linje och platta.

15

9.

RESULTAT- PROVVÄGSMASKINEN

9.1

Avnötning - Spårutveckling

I ñgurema 2 - 6 redovisas avnötningens storlek och utveckling med antalet varv. Resultaten redovisas som medelavnötning i mm per platta. I bilaga 3 redovisas en sammanställning Över samtliga slitagedata, vilket omfattar enskilda mätlinjer, medelvärden per platta och beläggningstyp, standardavvikelse och

variationskoef-ficient. lö ' ° ' HABT]2.0rt 14 _C' '_ HABTl2, Kv _'Stob8,0rl l - _.-"l 12 ° '°' Stob8,Kv , ' v ' / 'o __Stoblz Ort ' a I / *0- Stablz Kv - ' / E 10 _ / E E' -E 8 :5_C > < 6 4 2 ! 0 4 1 l l l l 'r 0 50 100 150 2(D 250 3(1) 350 IOOO-talsvarv

Figur 2 Provbeläggningar från Skanska, Kållered.

16 16 - - - HABTI2,0rt -D- HABT12,P0 , .o 14 - - HAasa.on /1 _ i -<>- HABSB.P0 // ,a '/ 12 ,4 a ' -HABs12. on / _ i / U ' -A- HA8512,P0 / . ' E 10 v ' ; E / a

03

/- ' '

s 8 ./ f 1 '0 C

:5

_{E 4:'}

4 '

, / V

/ / / _ -0 < 6 /l / I *0 .4 / - - ' f, /D/ - i - _ _ 1.4 A /D/ _ , - ' _ lax/6 4 0/ /D' 0 _ o ' ' - o ' ' b" D/D/.o ' 2 '0 'f ' . 0 4 1 1 % 1 50 100 150 200 250 300 350 IOOO-talsvarv

Figur 3 Provbeläggningar från NCC, Gävle.

NKA-Dylta - - - HABTIZ,0n lb -0 - HAasa, 011 14 1013512011 - -°- - HABT12,KV 12 74 :g ?_4- ' -- HABSB.KV 10 -ü-HABSIZJW Avn ö' nl ng . m m OD IOOO-tals varv 350 _ _._ HABTIZ, Po _° _ HABSB. Po *x*- HABSI2, Po

Figur 4 Provbeläggningar från NKA-Produkter, Dylta-Bruk.

17 us 14 ' ° " Vlacola.0n " -0- Wacot|2,0d _- ' i 12 Vlacot12.Kv _ ' ' D t a t f g' 10 _ ' t r / 'D E _ F / / E_ .I ' z / g 8 74 t 74/ / 5 r' / :o i /3/ E I / < I 6 74 ,4 _... -r ;I I / 4 .' a' I 4/ / I 2 _.I ' Pcr 1:/ 0 % § : % + % 0 50 100 150 200 250 300 350 IOOO-ialsvarv

Figur 5 Provbeläggningar från NCC, Ballast-Väst.

16 14 --- HABT16,reH *2 - 43- HABTIé.ref2 -- HABSIZ.KV 10 E -0- HA8516.KV 2* 3 8 :0 C > < 6 4 __ _ __ - . __._ -- - _ _ . _ -u -..---jñ'.'."---'°"' . -/_K/_'_aø::ü"'_:_-_.________s-_-_ ;d 2 Då /Kn ' _-0_ __.__ .pt- - v Wz' "° 0 < # al % % % § 0 50 100 150 200 250 300 350 IOOO-talsvarv Figur 6 Referensbeläggningar, PVM 8. VTI NOTAT 46-1994

1 8 Kommentarer:

Ser man till avnötningsförloppet så slits plattorna relativt sett mest i början innan banan hunnit slitats in. Under den senare delen av försöket är avnötningen ganska linjär. Förhållandet mellan de olika proven är i de flesta fall oförändrat under för-sökets gång, dvs de slits ungefär på samma sätt fast olika mycket.

Det framgår tydligt av försöken att stenmaterialets slitstyrka har en stor betydelse för slitstyrkan hos beläggningen. De bästa resultaten erhåller beläggningarna med porfyr eller kvartsit jämfört med de som innehåller ortens stenmaterial. Porfyren slits också mindre än kvartsiten vid motsvarande beläggningstyp.

Beläggningstypen har också en mycket stor inverkan på slitstyrkan hos

belägg-ningen. Det bästa resultaten erhåller skelettasfaltema med största stenstorlek 12 mm följt av skelettasfalt 8 mm. Sämsta av de tre beläggningstypema är HABT 12 mm. Skillnaden mellan skelettasfalt 8 mm och HABT 12 mm kan dock vara

liten.

Försöken visar vidare att största stenstorleken också har stor betydelse för belägg-ningens slitstyrka. Skelettasfalt 12 mm uppvisar i samtliga fall betydligt bättre slit-styrka än skelettasfalt 8 mm om stenmaterialet är detsamma.

Skillnaden mellan de bästa beläggningstypema och sämsta inom respektive kom-mun är överlag mycket stor. I Örebro t ex (figur 4) är skillnaden i slitstyrka mellan HABS 12 mm, porfyr och HABS 8 mm, ortens material nästan en faktor 4, dvs HABS 8 mm med ortens material slits nästan fyra gånger mer än HABS 12 mm med porfyr vid likartade betingelser. De är viktigt att komma ihåg att försöken an-passats till kommunala förhållanden, hastigheten har t ex varit 60 km/tim. Skillna-den mellan Skillna-den bästa och sämsta beläggningen i hela undersökningen (figur 5 och 6) är drygt en faktor 7, vilket på ett markant sätt visar vilken stor betydelse valet av beläggningstyp, stenstorlek och inte minst stenmaterialkvalitet har för slitstyrkan hos en asfaltbeläggning.

VTIs referensbeläggningar, HABS 12 och 16 mm med kvartsit och HABT 16 mm med porfyr (figur 6) har slitits mindre än provbeläggningama. Av referenserna upp-visar beläggningen med kvartsit mindre slitage jämfört med porfyren. Vid tidigare försök utförda vid 85 km/tim har resultatet varit omvänt, HABT 16 mm, porfyr ( typ Älvdalen) har klarat sig ungefär lika bra eller bättre jämfört med HABS 12 och

19

16, kvartsit ( typ Råsjö, Dalbo, Kärr). Det tyder på att förhållandet mellan olika stenmaterials (beläggningars) slitstyrka påverkas av hastigheten. Vid högre hastigheter (90 - 110 km/t) har sannolikt sprödhetstalet större betydelse än vid lägre hastigheter. Dubbavnötningen är en kombination av slag (krossning) och nöt-ning (repnöt-ning).

Resultaten från provbeläggningarna visar att skelettasfalt 12 mm med porfyr

er-håller ett bättre resultat än skelettasfalt 12 mm med kvartsit även vid 60 km/tim.

Det bör påpekas att kvartsiter ofta har ett bättre slipvärde än porfyrer. Jämförs kul-kvarn, vilket är mer relevant, är skillnaden mellan kvartsit och porfyr liten eller ofta till porfyrens fördel. Porfyrkorn är ofta rundade, en gynnsam faktor för avnöt-ningen vid kulkvarn och vid vägen.

9.2 Jämförelse mellan 60 och 85 kmltim

Normalt så brukar försöken i PVM utföras vid maximal hastighet, dvs ca 85 km/tim. Hastigheten år en av de parametrar som visat sig ha stor inverkan på avnötningens storlek. I princip ökar avnötningen med ökad körhastighet, dock be-roende på beläggnings- och stenmaterialtyp. Eftersom undersökningen utfördes vid 60 km/tim görs en jämförelse av referensprovema mot tidigare försök i PVM. Re-sultaten redovisas i figurerna 7 och 8.

20 16 14 + Körning 1 _D_ Körning 2 12 ° Körning 3 _0_ Körning 4 E 10 _°_ Körning 5 6. _-0_ Körning 6 I: 85 lan/tim EI 8 __Körning 8 U / / :O _/

E 6

/á/ M. 4 / 7 4.__. 2 I 50 Inn/tim 0 i i i i % 50000 100000 150000 200000 250000 300000 350000 Antal varv

Figur 7 Inverkan av körhastigheten i PVM. HABT16, porfyr (referens). Körning 1 - 6: 85 km/tim, körning 8: 60 km/tim.

16 14 - " ' HABSI2KV '2 -0- HABS|6 Kv ' '°' ' HABSIZ.KV E 10 E -°- HAB$|6. Kv

8"

- 8 s :g 85 km/Hm < 6 i - - - _ - -' 4 2 _ i _ -...-' " 60km/Hm 0 § å % i %

50000 ICDGJO iSOGJO 200000 250000 3(IXIJO 350GB

IOOO-tals varv

Figur 8 Inverkan av körhastigheten i PVM. HABSlZ och 16, kvartsit

(refe-rens). Körning 1 - 6: 85 km/tim, körning 8: 60 km/tim.

21

Kommentarer:

Resultaten visar att körhastigheten har en ganska stor inverkan på dubbavnöt-ningen. När körhastigheten sänks från 85 till 60 km/tim uppvisar skelettasfaltema med kvartsit ett reducerat slitage på drygt 50 % medan slitaget för tät asfaltbetong, HABT 16 mm, reduceras med drygt 30 %. Resultaten stämmer väl överens med

tidigare erfarenheter från vägen (VTI Notat V107).

Av figur 7 framgår att nivån på avnötningen kan variera en del mellan olika försök (ca 15 %) i PVM vid liknande betingelser. En anledning är att slitaget på dubbama kan varierar från försök till försök beroende på hur pass slitstarka provbelägg-ningarna Det är många faktorer som kan inverka på avnötningen under ett för-sök och av den anledningen bedöms spridningen som mycket måttlig och

accep-tabel.

9.3

Relativt slitage

För att underlätta jämförelser mellan olika prov samt möjliggöra jämförelser mellan olika försök i provvägsmaskinen brukar dubbavnötningen redovisas som relativa slitaget. Relativa slitaget är förhållandet mellan provplattoma och referensplattorna innehållande HABT 16 mm, porfyr. Samma typ av asfaltreferens har funnits med ända sedan försöken med beläggningsplattor startades upp i slutet av 80-talet. Relativa slitaget redovisas i figurerna 9 - 11.

.

I

mm

H m w m w m w m w m m m l I I I I I I I I I I 5 4 4 3 3 2 2 1 1 0 0

rg. PVM 8 - Kommun.

\

i

o .- bro. PVM 8 - Kommun.

m w m w m m m w m m m 5, 4, 4, .m 3. 2. 2, .I. .I. 0. 0.

24

10.

SAMMANFATTANDE KOMMENTARER

Försöket i provvägsmaskinen visar på ett mycket tydligt sätt vilken stor betydelse materialets sammansättning och stenmaterialets kvalitet har för slitstyrkan hos Olika slitlagerbelåggningar. Skillnaden mellan den bästa och sämsta beläggningen är en faktor 7. Skelettasfalt 8 mm med ortens material av måttlig kvalitet (slipvårde 2,1) slits ca 7 gånger mer än skelettasfalt 16 rmn med kvartsit av bra kvalitet (slipvärde 1,0). En slutlig sammanställning över försöket ges i tabell 5. Provbeläggningama har där rangordnats efter slitstyrkan.

Tabell 5 Sammanställning över slitagedata. Försök PVM 8 - Kommun.

Asfaltverk Massatyp Stenmaterial Medel- Relativt

avnötning slitage

1)

mm

Referens HABS 16 kvartsit, Råsjö 2,1 0,56 Referens HABS 12 kvartsit, Råsjö 2,9 0,76 NKA-Dylta HABS 12 porfyr, Insjön 3 ,5 0,94

Referens

HABT16

porfyr, Älvdalen

3,8

1,00

NCC-Gävle

HABS 12

porfyr, Älvdalen

4,6

1,24

Kållered Stabinor12 kvartsit, Råsjö 5,2 1,38

NKA-Dylta HABSS porfyr, Insjön 5,3 1,40

NKA-Dylta HABT12 porfyr, Insjön 5,4 1,45

Ballast-Väst Viacotopl2 kvartsit, Råsjö 6,1 1,62

Kållered HABT12 kvartsit, Råsjö 6,4 1,71

NCC-Gävle

HABS8

porfyr, Älvdalen

6,4

1,7 1

NKA-Dylta HABS 12 kvartsit, Dalbo 6,6 1,76

Kållered Stabinor8 kvartsit, Råsjö 7,9 2,10

NKA-Dylta HABS8 kvartsit, Dalbo 8,0 2,13

NCC-Gävle

HABT12

porfyr, Älvdalen

8,3

2,22

Kållered Stabinor12 ortens 8,8 2,34

NKA-Dylta HABS 12 ortens 9,5 2,54

NKA-Dylta HABT12 kvartsit, Dalbo 10,0 2,67

Ballast-Väst Viacotop 12 ortens 1 1,6 3,10

Kållered Stabinor8 ortens 1 1,7 3,13

NKA-Dylta HABT12 ortens 12,0 3,20

NKA-Dylta HABS8 ortens 12,5 3,34

NCC-Gåvle HABS 12 ortens 12,8 3,41

Kållered HABT12 ortens 13,5 3 ,60

NCC-Gävle HABT12 ortens 13,8 3,67

Ballast-Väst Viacotop8 ortens 14,4 3 ,83

NCC-Gävle HABS8 ortens 15,1 4,02

Maximalt spårdjup ligger ca 1,5 gånger över medelavnötning.

25_

Resultaten från undersökningen stämmer väl överens med VTIs tidigare erfaren-heter från liknande undersökningar. Stenmaterialets kvalitet, liksom andelen grovt stenmaterial och största stenstorleken i massan har visat sig ha en helt avgörande betydelse för beläggningens förmåga att motstå dubbavnötning.

Förutom beläggningens egenskaper påverkas dubbslitaget av många andra faktorer, t ex trañkmängd, andel dubbade fordon, körhastighet, dubbtyp, vägtyp - vägbredd, våt - torr vägbana och av klimatet. Även vid produktionen kan slitstyrkan för-sämras av dåligt utförande, t ex dåligt packad beläggning kan medföra ökat slitage.

Beständighets- och åldringsegenskaper kan också på ett indirekt sätt påverka

beläggningens förmåga att klara dubbslitage.

Det är också viktigt att påpeka att dubbavnötningen huvudsakligen är ett problem på högtrafikerade vägar (ÅDT>3000 fordon). När det handlar om lågtrañkerade vägar och gator är ortens stenmaterial och asfaltbeläggningar med mindre stenstor-lek acceptabla. Det är angeläget att vi försöker använda befintliga, lokala material, i så stor utsträckning som möjligt, t ex överskottsmaterial från krossning till ske-lettasfalter. De högkvalitativa stenmaterialen skall endast användas där det är be-fogat och då handlar det om högtrañkerade vägar.

11.

10.

26

REFERENSER

Torbjörn Jacobson; Asfaltbeläggningars nötningsegenskaper. Försök i VTIs provvägsmaskin och laboratorieprovning enligt Tröger och PWR, 1992. VTI Notat V197.

Torbjörn Jacobson; Undersökning av slitlagerbeläggningars resistens

mot dubbade däck. Försök i VTIs provvägsmaskin. Projekt VVÄ,

slut-rapport. VTI Meddelande 732. Under utgivning 1993.

Kent Gustafson; Prov med lättare däckdubb i VTIs provvägsmaskin, 1992. VTI Rapport 377.

Lars-Göran Wågberg och Torbjörn Jacobson; Avnötningsmät-ningar på beläggningsplattor vintern 1990/92, 1991. VTI Notat V150. Torbjörn Jacobson; Avnötningsmätningar på provplattor vintern

1991/92, 1992. VTI Notat V198.

Torbjörn Jacobson; Asfaltbeläggningars nötningsresistens. Belägg-ningsplattor vid E4 Salem, Häggvik och Upplands-Väsby. Lägesrap-port 1993. VTI Notat 8/93, 1993.

Torbjörn Jacobson; Slitlager med polymermodiñerade bindemedel.

Provväg E3/EIS, Örebro-Arboga. Lägesrapport 92-02, 1992. VTI

Notat V173, 1992.

Torbjörn Jacobson; Provvägsförsök med modifierade bindemedel i dränerande asfaltbetong, E20 Partille. Lägesrapport 1993. VTI Notat 14-93, 1993.

Torbjörn Jacobson; Dubbavnötning på provsträckor med

skelettas-falt. E6 Göteborg, delen Kallebäck-Äbro, 1993. VTI Notat V230.

Torbjörn Jacobson; Provsträckor med bindemedlet Multigrade i skelettasfalt, E4 Norrköping, 1993. VTI Notat V234.

11.

12.

13.

14.

27

Bengt-Åke Hultqvist och Bo Carlsson; Provväg av cementbetong vid Arlanda 1990, delrapport, tillståndsuppföljningar 1990-93, 93-12. VTI Notat V233.

Peet Höbeda; Specialistseminariurn, beläggningsslitage, 1992. VTI Notat V202.

Lennart Folkesson; Miljö- och hälsoeffekter av dubbdäcksanvänd-ning. Litteraturöversikt, 1992. VTI Meddelande 694.

Kent Gustafson och Per Centrell; Vägslitage till följd av dubbdäcks-traflk. Registrering på 7 beläggningsobjekt vintrarna 1989-1991. VTI Notat 20-1994.

Bilaga 1 PrOVplattornas placering i banan.

Körning: PVM 8 - Kommun Datum: 940119

Hastighet: 60 km/tim

Position) nr Platta, nr Recept Anmärkning

1 239 HABT16, porfyr referens

2 127 HABS 16, kvartsit, Råsjö plattor 92

3 131 HABS 12, kvartsit, Råsjö plattor 92

4 394 Viacotopl2, kvartsit, Ballast-Väst

5 396 Stabinor12, kvartsit, Råsjö Kållered

6

398

HABT12, porfyr, Älvdalen

NCC

7 400 HABS8, porfyr, Älvdalen NCC

8 402 Stabinor8, kvartsit, Rå§jö Kållered

9 404 HABS8, kvartsit NKA-Dylta

10

406

HABS8, porfyr, Älvdalen

NKA-Dylta

11

408

HABS 12, porfyr, Älvdalen

NCC

12 240 HABT16, porfyr referens

13 410 HABS 12, kvartsit NKA-Dylta

14 412 HABT12, kvartsit NKA-Dylta

15 414 Viacotopl2, ortens NKA-Dylta

16 416 HABS 12, ortens NCC

17 418 HABT12, ortens Kållered

18 420 HABS8, ortens NKA-Dylta

19 422 HABSS, ortens NCC

20 424 Viacotop8, ortens Ballast-Väst

21 426 Stabinor8, ortens Kållered

22 428 HABT12, ortens NCC

23 430 HABT12, ortens NKA-Dylta

24 432 Viacotop12, ortens Ballast-Väst

25 434 Stabinorl2, ortens Kållered

26 436 HABT12, kvartsit, Råsjö Kållered

27

438

HABT12,p0rfyr, Älvdalen

NKA-Dylta

28

440

HABS 12, porfyr, Älvdalen,

NKA-Dylta

Bilaga 1 (2)

B1'1aga 2 Mätprogram för provvägsmaskinen

Objekt: PVM8 - TJ

Datum: 940119

Först efterpackas provbanan med odubbade däck i 5000 varv. Hastighet: 60 km/tim

Mätningar:

Antal varv Profilering Dubbutstick med dubbade däck 0 5000 15000 25000 45000 65000 85000 105000 125000 245000 305000 305000 1) Nollmätning 2) Efter spolning N 5 N S

äxxxxxxxxxx

Bilaga 3 sid 1 (6)

Prowägsförsök 8

Medelavnötning i mm (enskilda värden) prov 1-10 Antal varv * 1000 Prov platta 5 15 25 35 45 55 65 85 105 125 245 305 nr 1 239 0,48 1,01 1,56 1,81 1,98 2,15 2,42 2,68 2,86 3,82 4,20 0,50 0,97 1,48 1,72 1,84 1,98 2,23 2,61 3,27 3,54 0,45 0,90 1,44 1,66 1,84 1,98 2,23 2,50 2,72 3,64 3,98 2 127 0,14 0,28 0,38 0,40 0,65 0,66 0,86 1,05 1,24 1,38 1,85 2,11 0,13 0,30 0,37 0,38 0,56 0,65 0,84 1,03 1,16 1,38 1,94 2,15 0,24 0,32 0,42 0,48 0,60 0,64 0,80 0,97 1,09 1,22 1,75 2,04 3 131 0,21 0,55 0,63 0,62 0,95 0,99 1,17 1,39 1,58 1,74 2,39 2,69 0,19 0,60 0,66 0,72 1,02 1,05 1,30 1,56 1,74 1,96 2,71 2,99 0,20 0,46 0,71 0,83 1,11 1,14 1,31 1,55 1,69 1,90 2,58 2,91 4 394 0,39 0,70 0,99 1,21 1,60 1,76 2,06 2,52 3,02 3,44 5,16 5,87 0,30 0,56 0,84 0,99 1,38 1,53 1,86 2,35 2,84 3,23 5,21 5,77 0,42 0,97 1,14 1,40 1,79 1,96 2,28 2,72 3,20 3,58 5,72 6,55 5 396 0,22 0,54 0,67 0,79 1,09 1,20 1,35 1,71 2,06 2,40 3,81 4,44 0,22 0,35 0,64 0,80 1,12 1,23 1,27 1,95 2,48 2,98 4,57 5,07 0,22 0,43 0,78 0,99 1,38 1,65 1,96 2,50 2,90 3,35 5,28 6,02 6 398 0,61 1,30 1,86 2,37 2,82 3,23 3,69 4,52 5,52 6,16 8,79 9,69 0,50 1,08 1,50 1,91 2,25 2,55 2,84 3,32 3,82 4,32 6,78 7,78 0,43 0,93 1,28 1,68 2,08 2,45 2,87 3,62 4,25 4,70 6,76 7,45 7 400 0,34 0,68 1,00 1,30 1,64 2,05 2,29 2,72 3,19 3,64 5,52 6,08 0,26 0,70 0,93 1,25 1,54 1,91 2,21 2,72 3,21 3,63 5,42 6,17 0,33 0,71 1,14 1,54 1,84 2,23 2,51 3,12 3,66 4,05 6,21 6,98 8 402 0,41 0,97 1,36 1,77 2,19 2,61 3,02 3,75 4,36 4,94 7,31 8,08 0,43 0,88 1,36 1,75 2,20 2,57 3,10 3,81 4,37 4,87 7,37 7,99 0,43 0,92 1,38 1,79 2,25 2,59 2,93 3,50 3,97 4,50 6,73 7,54 9 404 0,46 0,86 1,24 1,65 2,18 2,65 3,08 3,72 4,29 4,89 7,19 7,98 0,40 0,79 1,26 1,72 2,19 2,59 3,01 3,70 4,37 4,87 6,98 7,79 0,41 0,84 1,21 1,66 2,10 2,55 2,98 3,75 4,47 5,02 7,40 8,17 10 406 0,30 0,67 0,90 1,22 1,55 1,84 2,11 2,63 3,04 3,37 4,84 5,44 0,36 0,69 0,90 1,10 1,33 1,50 1,71 2,12 2,60 2,94 4,56 5,21 0,36 0,76 1,11 1,43 1,68 1,95 2,19 2,61 2,91 3,20 4,54 5,10

Bilaga 3 sid 2 (6)

Medelavnötning i mm (enskilda värden) prov 11-20

Antal varv * 1000 Prov 5 15 25 35 11 062 076 093 036 063 069 033 079 112 047 0 111 0 1 116 047 0 116 115 105 112 1

Bilaga 3 sid 3 (6)

Medelavnötning i mm (enskilda värden) prov 21-28

Antal varv * 1000 Prov 5 15 25 35 45 21 01 114 106 100 1 1 1

Prowägsförsök 8

Bilaga 3 sid 4 (6)

Sammanställning över medelavnötningen per platta i mm Antal varv * 1000

Prov Platta 5 1 5 25 35 45 55 65 85 105 125 245 305 nr 1 239 0,48 0,96 1,49 1,73 1,89 2,04 2,29 2,59 2,73 3,58 3,91 2 127 0,14 0,30 0,39 0,39 0,61 0,66 0,83 1,02 1,16 1,33 1,85 2,10 3 131 0,20 0,54 0,67 0,72 1,03 1,06 1,26 1,50 1,67 1,87 2,56 2,86 4 394 0,37 0,74 0,99 1,20 1 ,59 1 ,75 2,07 2,54 3,02 3,42 5,36 6,06 5 396 0,22 0,44 0,70 0,86 1,20 1,36 1,53 2,05 2,48 2,91 4,55 5,18 6 398 0,51 1,10 1,55 1,99 2,38 2,74 3,13 3,82 4,53 5,06 7,44 8,31 7 400 0,31 0,70 1,02 1,36 1,67 2,06 2,34 2,85 3,35 3,77 5,72 6,41 8 402 0,42 0,92 1,37 1,77 2,21 2,59 3,02 3,69 4,23 4,77 7,14 7,87 9 404 0,42 0,82 1,24 1,68 2,16 2,60 3,02 3,72 4,38 4,93 7,19 7,98 10 406 0,34 0,71 0,97 1,25 1,52 1,76 1,95 2,45 2,85 3,17 4,65 5,25 11 408 0,44 0,73 0,91 1,16 1,43 1,71 1,84 2,21 2,52 2,92 4,06 4,64 12 240 0,48 0,90 1,14 1,36 1,56 1,70 1,87 2,07 2,30 2,46 3,26 3,58 13 410 0,33 0,71 1,11 1,42 1,80 2,05 2,38 2,98 3,38 3,82 5,88 6,61 14 412 0,58 1,18 1,68 2,16 2,63 3,04 3,54 4,51 5,34 5,98 8,98 10,03 15 414 0,36 0,85 1,24 1,78 2,35 2,81 3,24 4,07 4,84 5,60 8,46 9,52 16 416 0,46 1,14 1,73 2,41 3,13 3,80 4,47 5,56 6,66 7,38 11,58 12,79 17 418 0,53 1,21 2,02 2,76 3,56 4,29 4,94 6,10 8,09 12,58 13,49 18 420 0,47 1,21 1,93 2,59 3,29 3,97 4,61 5,74 6,67 7,61 11,12 12,52 19 422 0,56 1,48 2,34 3,18 4,09 4,88 5,62 6,89 8,10 9,14 13,97 15,09 20 424 0,55 1,42 2,22 3,04 3,85 4,60 5,46 6,67 7,82 8,91 12,88 14,38 21 426 0,45 1,07 1,66 2,28 2,89 3,45 4,01 5,02 5,94 6,82 10,36 1 1,74 428 0,64 1,56 2,35 3,12 3,89 4,62 5,29 6,48 7,61 8,58 12,46 13,75 23 430 0,51 1,24 1,86 2,50 3,15 3,80 4,42 5,57 6,55 7,39 10,85 11,99 24 432 0,44 1,10 1,80 2,47 3,25 3,96 4,51 5,52 6,47 7,25 10,52 11,61 25 434 0,35 0,84 1,32 1,78 2,21 2,60 3,04 3,76 4,45 5,05 7,89 8,78 26 436 0,52 1,09 1,53 1,88 2,25 2,42 2,76 3,24 3,71 4,13 5,77 6,41 27 438 0,47 1,00 1,34 1,63 1,89 2,12 2,34 2,66 3,00 3,27 4,89 5,43 28 440 0,28 0,62 0,81 1,05 1,26 1,42 1,42 1,82 2,08 2,28 3,21 3,52

Bilaga 3

sid 5 (6) Prowägsförsök 8 Standardawikelse Antal varv * 1000 Prov Platta 5 15 25 35 45 55 65 85 105 125 245 305 1 239 0,03 0,06 0,06 0,08 0,08 0,10 0,11 0,13 0,13 0,28 0,34 2 127 0,01 0,02 0,03 0,05 0,05 0,01 0,03 0,04 0,08 0,09 0,10 0,06 3 131 0,01 0,07 0,04 0,26 0,31 0,39 0,08 0,10 0,08 0,11 0,16 0,16 4 394 0,06 0,21 0,15 0,29 0,29 0,30 0,21 0,26 0,18 0,18 0,31 0,42 5 396 0,00 0,10 0,07 0,1 1 0,16 0,25 0,38 0,41 0,42 0,48 0,74 0,80 6 398 0,09 0,19 0,29 0,35 0,39 0,42 0,48 0,62 0,88 0,97 1 ,17 1,21 7 400 0,04 0,02 0,11 0,16 0,15 0,16 0,16 0,23 0,27 0,24 0,43 0,50 8 402 0,01 0,05 0,01 0,02 0,03 0,02 0,09 0,16 0,23 0,24 0,35 0,29 9 404 0,03 0,04 0,03 0,04 0,05 0,05 0,05 0,03 0,09 0,08 0,21 0,19 10 406 0,03 0,05 0,12 0,17 0,18 0,23 0,34 0,29 0,23 0,22 0,17 0,17 11 408 0,16 0,09 0,22 0,27 0,24 0,25 0,33 0,40 0,39 0,63 0,71 0,62 12 240 0,02 0,04 0,03 0,04 0,08 0,08 0,12 0,07 0,09 0,1 1 0,22 0,25 13 410 0,03 0,08 0,05 0,02 0,08 0,09 0,11 0,21 0,26 0,32 0,43 0,45 14 412 0,03 0,11 0,11 0,04 0,10 0,15 0,18 0,37 0,46 0,51 0,72 0,77 15 414 0,02 0,02 0,04 0,07 0,06 0,09 0,15 0,23 0,27 0,35 0,61 0,73 16 416 0,10 0,12 0,21 0,18 0,24 0,24 0,21 0,22 0,18 0,27 0,19 0,18 17 418 0,12 0,09 0,25 0,32 0,36 0,35 0,40 0,47 0,63 1,29 1 ,25 18 420 0,10 0,11 0,14 0,12 0,12 0,02 0,03 0,12 0,13 0,22 0,16 0,37 19 422 0,13 0,21 0,29 0,38 0,44 0,56 0,61 0,62 0,61 0,63 0,62 0,89 20 424 0,05 0,07 0,10 0,10 0,10 0,11 0,03 0,08 0,07 0,01 0,19 21 426 0,06 0,07 0,12 0,21 0,22 0,20 0,16 0,24 0,33 0,42 0,21 0,16 22 428 0,03 0,02 0,01 0,06 0,17 0,26 0,30 0,37 0,50 0,53 0,55 0,60 23 430 0,06 0,20 0,32 0,46 0,59 0,72 0,76 0,97 1,09 1,15 1,55 1,62 24 432 0,08 0,08 0,19 0,25 0,22 0,21 0,18 0,12 0,14 0,18 0,29 0,34 25 434 0,05 0,12 0,11 0,12 0,16 0,18 0,19 0,20 0,16 0,17 0,21 0,31 26 436 0,03 0,02 0,06 0,04 0,01 0,05 0,04 0,06 0,13 0,17 0,19 0,21 27 438 0,09 0,19 0,28 0,37 0,43 0,42 0,44 0,45 0,50 0,57 0,64 0,63 28 440 0,06 0,12 0,16 0,07 0,12 0,15 0,16 0,27 0,32 0,31 0,33 0,35

Bilaga 3

sid 6 (6) Prowägsförsök 8 Variationskoefficient ' Antal varv * 1000 Prov Platta 5 15 25 35 45 55 65 85 105 125 245 305 1 239 5,28 5,80 4,09 4,36 4,28 4,82 4,78 4,91 4,59 7,84 8,60 2 127 5,24 6,67 6,78 13,57 7,45 1,53 3,67 4,10 6,45 6,96 5,15 2,65 3 131 5,00 13,22 6,06 35,54 30,40 36,47 6,20 6,36 4,90 6,09 6,29 5,43 4 394 16,88 28,04 15,15 24,16 18,23 17,37 10,17 10,32 5,96 5,16 5,78 7,00 5 396 0,00 21,68 10,58 13,10 13,33 18,50 24,72 19,72 16,94 16,46 16,15 15,36 6 398 17,68 16,87 18,93 17,68 16,26 15,47 15,39 16,35 19,51 19,20 15,67 14,56 7 400 14,06 2,19 10,45 1 1,37 9,13 7,77 6,65 8,09 7,93 6,35 7,52 7,73 8 402 2,73 4,88 0,84 1,13 1,45 0,77 2,82 4,46 5,39 4,96 4,95 3,68 9 404 7,59 4,34 2,03 2,26 2,29 1 ,94 1,70 0,68 2,06 1,65 2,92 2,38 10 406 10,19 6,69 12,50 13,36 11,64 13,30 17,41 11,77 7,93 6,83 3,61 3,30 11 408 36,52 11,70 23,59 23,35 16,49 14,61 17,91 18,15 15,58 21,53 17,58 13,39 12 240 4,78 4,44 2,52 2,96 4,84 4,45 6,45 3,14 4,12 4,47 6,69 7,05 13 410 10,50 11,35 4,64 1,41 4,48 4,47 4,43 7,12 7,78 8,43 7,29 6,84 14 412 5,24 9,32 6,30 1,75 3,81 4,85 5,12 8,10 8,62 8,46 8,02 7,69 15 414 4,81 2,44 3,04 3,65 2,35 3,11 4,59 5,53 5,56 6,25 7,25 7,63 16 416 21,52 10,14 12,16 7,31 7,53 6,20 4,75 3,90 2,76 3,65 1,65 1,44 17 418 22,68 7,48 12,17 11,61 10,08 8,17 8,05 7,78 7,79 10,23 9,26 18 420 20,52 9,39 7,18 4,68 3,51 0,50 0,55 2,09 2,02 2,83 1,40 2,97 19 422 22,83 14,02 12,22 1 1,79 10,77 11,52 10,76 8,98 7,55 6,88 4,45 5,88 20 424 8,25 4,93 4,32 3,43 2,47 2,30 0,52 1 ,22 0,00 0,75 0,1 1 1 ,30 21 426 12,33 6,58 7,38 9,39 7,54 5,67 3,92 4,68 5,58 6,14 2,05 1,35 22 428 3,91 1,33 0,25 1,96 4,32 5,57 5,68 5,63 6,54 6,22 4,38 4,39 23 430 11,74 15,81 17,14 18,49 18,85 18,95 17,18 17,38 16,61 15,61 14,29 13,55 24 432 17,88 7,71 10,38 9,95 6,63 5,37 4,03 2,16 2,16 2,44 2,72 2,94 25 434 15,12 13,85 8,32 6,90 7,07 6,78 6,39 5,24 3,70 3,30 2,60 3,52 26 436 4,87 1,92 3,77 1,88 0,31 2,04 1,51 1,98 3,50 4,08 3,31 3,31 27 438 18,43 19,16 20,80 22,94 22,78 20,01 18,69 17,04 16,67 17,38 12,99 11,64 28 440 21,72 19,62 19,30 6,71 9,54 10,48 10,96 14,92 15,41 13,59 10,38 10,00