"Ett gott skratt förlänger livet"

(1)

Hälsa och samhälle

”ETT GOTT SKRATT

FÖRLÄNGER LIVET”

EN LITTERATURSTUDIE OM HUMORNS

BETYDELSE FÖR PATIENTERS VÄLMÅENDE

ASTRID ASPE

AMÉLIE SVENSSON

Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola

Nivå 61-90 p Hälsa och samhälle

Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö

(2)

”ETT GOTT SKRATT

FÖRLÄNGER LIVET”

EN LITTERATURSTUDIE OM HUMORNS

BETYDELSE FÖR PATIENTERS VÄLMÅENDE

ASTRID ASPE

AMÉLIE SVENSSON

Aspe, A och Svensson, A. Ett gott skratt förlänger livet. En litteraturstudie om humorns påverkan på patienters välmående. Examensarbete i omvårdnad 15

högskolepoäng. Malmö Högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2008.

Syfte: Syftet med studien var att ta reda på sambandet mellan humor och välmående hos patienter. Bakgrund: Humor och skratt har sedan länge använts inom vården, till exempel används clowner på barnsjukhus. Idag finns det

skrattklubbar världen över, som utövar skrattyoga för att lära människor att skratta istället för att bli nedstämda i svåra situationer. Stress och smärta leder till nedsatt välmående hos patienter. Metod: Litteraturstudie utförd på 10 vetenskapliga artiklar genom sökning i databaserna PubMed och CIHNAL. Resultat: Humor leder till samhörighet och används av vårdpersonal för att bryta spända situationer och kommunicera med patienter. Personal kan långt efter komma ihåg

humoristiska situationer och minnas dessa med glädje och tillfredställelse. Det svåra med humor är att göra bedömningen när det är lämpligt och inte, detta lärs genom erfarenhet. Diskussion: Humor kan vara ett sätt att kommunicera vilket i sin tur leder till trygghet och samhörighet. Genom att sjuksköterskor lär sig känna av patienter vågar de använda humor i större utsträckning. Humor och skratterapi bör kunna användas för att förebygga sjukdom.

(3)

”A GOOD LAUGH

PROLONGS LIFE”

A LITERATURE REVIEW OF THE

IMPORTANCE OF HUMOR ON PATIENTS

WELL-BEING

ASTRID ASPE

AMÉLIE SVENSSON

Aspe, A och Svensson, A. ”A good laugh prolongs life”. A literature review of the importance of humor on patients well-being. Degree project, 15 Credit points. Nursing Programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2008.

Objective: The aim of this study was to investigate if humor and laughter leads to higher well-being among patients. Background: Humor and laughter have been used in care settings for a long time, especially in children hospitals where clown doctors are popular. There are today laughter clubs world wide, which practice laughteryoga to learn how to laugh instead of being sad in difficult situations. Stress and pain leads to decreased well-being among patients. Method: A litterature review on 10 articles found in the databases PubMed and CIHNAL.

Result: Humor leads to affinity and is used by health professionals to break tense situations and communicate with patients. Staff can remember humorous

situations with pleasure and satisfaction a long time after the situations took place. The difficult part of using humor is to make the evalutaion when it is appropriate and not. This is something that is learned by experience. Discussion: Humor can be a way to communicate, which in turn leads to security and togetherness. When nurses learn to recognize the patients needs, they also dare to use humor to a greater extent. Humor and laughtertherapy could be used in a preventive way to become ill.

(4)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 3

INLEDNING 4

BAKGRUND 4

Humor och skratt 4 Humor- och skratterapi 6 Sinnenas betydelse för humor 6

Smärta 6 Stress 7 Vem är vårdpersonal? 7 Sjuksköterskans ansvar 7 SYFTE 8 METOD 8 Inklusionskriterier 8 Kvalitetsgranskning 9 Analys och bearbetning 10

RESULTAT 10

Humor som interaktion 10 Humorns uttryck och respons 10 Humor: ett sätt att hantera svåra och stressande situationer 10 Humor som skapare av gemenskap 11 Humor i vårdmiljö 12 Humor genom erfarenhet 12 Humorns effekter på kroppen 13 Humor som komplementärmedicin 13

DISKUSSION 13 Metoddiskussion 13 Sökord 14 Artiklar 14 Begränsningar 14 Resultatdiskussion 14 Definitionsproblem 14 Samhörighet 14

Erfarenhet och initiativ 15 Komplementärmedicin 16

SLUTSATS 17

Förslag på framtida forskning 17

REFERENSER 18

(5)

INLEDNING

Författarna till denna litteraturstudie har för avsikt att ta reda på sambandet mellan humor och välmående hos patienter.

På arbete och praktik inom vården, har det noterats att humor och skratt sällan används medvetet, men att patienter ofta blivit gladare och piggare när skämt och humor används tillsammans med dem. Personal inom vården verkar vara rädda för att skämta eller skratta bland patienter. Rädslan att kanske säga något som upprör eller får någon att ta illa upp verkar finnas hos de flesta, men desto viktigare är det kanske därför att lätta upp stämningen, för att öka välmåendet. Det sägs att med gladare humör, en mer positiv syn på livet och med mycket skratt drabbas människor inte av stress i samma utsträckning. Många gånger har uttrycket ”ett gott skratt förlänger livet” sagts. Om det är så enkelt att leva längre, borde det rimligtvis vara så att också välmåendet förbättras med hjälp av humor och skratt.

BAKGRUND

Enligt Dr. Kataria School of Laughter Yoga (2008-04-23) finns det fysiska fördelar med skratt. Exempelvis leder skrattet till ett hälsosammare liv då blodets syrehalt ökar. Skrattet hjälper även till att minska de negativa effekterna av stress. Sjukdomar som till exempel högt blodtryck, hjärtsjukdomar, oro, depression, allergi, astma har alla något samband med stress (a a).

Humor och skratt

Enligt Olsson m.fl. (2003) utvecklade Hippokrates (ca 460-370 f.Kr), och senare Galenos humoralpatologin, vilken innebar en tro på att alla biologiska

mekanismer var beroende av förhållandet mellan de fyra kardinalvätskorna. Kardinalvätskorna blod, slem, svart galla och gul galla skulle vara i balans för människans psykiska och fysiska hälsa. Vidare menar Olsson m.fl. (a a) att de flesta sjukdomar ansågs bero på obalans mellan vätskorna. Genom att återställa balansen kunde sjukdomar hejdas. Människor med för mycket av någon vätska (obalans) kallades humorister, och man skrattade åt dem. Senare kom

benämningen humorist att användas på personer som kunde underhålla och roa andra människor (a a).

Lemma (2000) menar att de läkande effekterna av skratt har varit kända länge. På 1200-talet användes skratt som anestesimetod inför operationer och för 500 år sedan skrevs det ut som behandling mot både förkylning och depression. Olsson m.fl. (2003) skriver att den franske kirurgen Henri de Mondeville på 1200-talet ansåg att glädje och skratt påskyndade tillfrisknandet. Han lät därför sina patienter få besök av vänner direkt efter operation för att roa dem. Lemma (2000) påstår vidare att Dr. Sydenham på 1600-talet observerade att clowner hade större

inverkan på läkning än mediciner och att Dr. Spencer på 1800-talet använde skratt som spänningslösare (a a).

Näslund (1999) skriver att clowner började uppträda för barn på sjukhus i New York 1986. Därefter har idén spridit sig till sjukhus runt om i världen.

(6)

Sjukhusclownerna kan, enligt Näslund (a a), hjälpa patienterna att för ett tag glömma sin smärta genom att delta i, eller titta på, galenskaper. 1997 startade ett projekt finansierat av dåvarande Malmöhus och Kristianstads läns landsting: Clownronden. Idag är Clownronden en fristående, uppskattad verksamhet inom vården. Det arbetar 9 sjukhusclowner i gruppen, som kommer till barnklinikerna i Helsingborg, Kristianstad och Malmö ett par dagar i veckan. Clownerna skapar ett vänligt arbetsklimat för alla och är en bra resurs för personalen (Clownronden, 2008-04-23).

I artikeln Clown Doctors as a Treatment for Preoperative Anxiety in Children: A

Randomized, Prospective Study av Laura Vagnoli m.fl. (2005) undersöktes om barn som följdes in i operationsrummet av en clown, och barnets förälder, hade mindre ångest än barn som bara hade sällskap av en förälder. 40 barn som skulle genomgå en mindre operation, men få anestesi, ingick i studien. 20 av barnen ingick i en grupp där en clown interagerade med barnet innan barnet gick in i operationssalen och medan barnet fick anestesi. I den andra gruppen,

kontrollgruppen, följde bara barnets förälder med in i operationssalen. Barnets ångest mättes med The Modified Yale Preoperative Anxiety Scale (m-YPAS) av två psykologer som fanns närvarande under hela processen. Även clownerna, sjuksköterskorna och föräldrarna fick fylla i skalor på hur de uppfattade barnens ångest. I resultatet av studien framkommer att barnen som hade en clown med sig under anestesiprocessen hade signifikant mindre ångest, däremot fanns det ingen signifikant skillnad på ångesten i väntrummet mellan grupperna.

Enligt Olsson m.fl. (2003) är man idag medveten om att negativa känslor leder till negativa kemiska förändringar i kroppen, och att positiva känslor, humor och skratt leder till positiva kemiska förändringar. Undersökningar har enligt Olsson m.fl. (2003) visat att skratt och humor sänker halten av stresshormonet kortisol. Olsson et al menar även att skratt och humor höjer halten av Immunoglobulinet IgA1, att halten av katekolaminer2 höjs och hormoner som ger känslor av välbehag och högre smärttröskel samt endorfinhalten ökar (a a).

Olsson m.fl. (2003) menar att skratt leder till att andningen blir djupare,

musklerna kontraheras och hjärtfrekvensen ökar. Vidare följer det efter skrattet en period av avslappning för kroppen då hjärtfrekvensen sjunker och blodtryck och muskelspänningen avtar. Olsson m.fl. (a a) anser att humor och skratt minskar smärta, vilket kan bero på avslappningen och den avledande effekten som skratt och humor har.

Humor kan enligt Olsson m.fl. (2003 s. 31) definieras som ”En mental upplevelse

på fysiologisk grund. En upplevelse som består i upptäckten och uppskattningen av absurda, roliga idéer, händelser och situationer”. Bennett och Lengacher (2006a) skriver att termen humor kan tolkas som stimuli som har som syfte att producera ett humoristiskt gensvar.

Skratt definieras ur ett fysiologiskt perspektiv som: ”Spontant skratt är en

motorisk reflex som frambringas av den koordinerade sammandragningen av

1_{Immunoglobulinet IgA finns bl a på slemhinnor i munnen där de binder till sig}

främmande organismer t ex bakterier (Olsson m.fl., 2003).

2_{Vid psykisk stress och låga blodsockernivåer insöndras dessa hormoner, de tre vanligast}

förekommande är dopamin, noradrenalin och adrenalin, i binjurebarken (Nationalencyklopedin, 2008).

(7)

femton ansiktsmuskler på ett stereotypt sätt och åtföljs av förändrad andningsverksamhet.” (Olsson 2003 s. 38). Skratt är den vanligaste uttrycksformen av humor och är en psykofysiologisk respons (Bennett och Lengacher, 2006a).

Humor- och skratterapi

Macdonald (2004) menar att i humorterapi uppmuntras människor att leta efter humoristiska tv-program, böcker och upplevelser för att senare dela med sig av det tillsammans med andra, vilket skulle lära människor att bli gladare.

Enligt Dr. Kataria School of Laughter Yoga (2008-04-23) var Dr. Madan Kataria, från Indien, den som uppfann och startade den första skrattklubben 1995. Det började med att han skulle skriva en artikel om skratt och under sin

faktainsamling upptäckte han fördelarna som skratt har på kroppen. Dr. Kataria tog då fram konceptet att skratta utan anledning. Tillsammans med sin fru, som är yogalärare, arbetade han fram ”skrattyogan” som skulle förena skrattet med djupandning och stretching. Genom djupandningen förstärks lungkapaciteten (a a). Det som Dr Kataria vill uppnå med skrattyogan är att människan ska lära sig att skratta istället för att bli nedstämd vid svåra situationer och vid möten med ”jobbiga” människor. Dr Kataria vill att människor ska kunna skratta utan anledning, för att kunna finna mer glädje och skratt i vardagen. I en skrattklubb kan människor skratta utan att behöva känna osäkerhet inför olika människor. Idag finns det mer än 5000 skrattklubbar runt om i världen (a a).

Sinnenas betydelse för humor

Genom de fem sinnena känsel, lukt, smak, syn, balans och hörsel registrerar människan omgivningen. Sinnesceller omvandlar informationen till elektriska signaler som via nervimpulser skickas till hjärnan. När hjärnan tar emot informationen uppstår en medvetenhet om till exempel ljud eller ljus. Både hörseln och synen gör det på ett enkelt sätt möjligt att kommunicera med andra (Sjukvårdsrådgivningen, 2008b). Försvagas hörseln eller synen, till exempel på ålderns höst, kan det vara svårt att uppfatta humor på samma sätt som en ung människa.

Smärta

Rene Leriche definierade smärta som ”resultatet av konflikten mellan ett stimulus

och individen som helhet” (Hawthorn och Redmond, 1998, s 21). Smärta är en subjektiv upplevelse som uppfattas olika från individ till individ. Om en person har svårt att godtasin smärta finns ofta en negativ syn inblandad, medan en positiv syn ofta leder till att smärtan lättare kan övervinnas. Smärta har en användbar funktion när den meddelar skada eller sjukdom (Hawthorn och Redmond, 1998).

Enligt Sjukvårdsrådgivningen (2008a) kan smärta delas upp i akut och långvarig. Om smärtan förekommit i mer än 6 månader är det långvarig smärta. Dock behöver inte smärtan vara konstant under dessa 6 månader, utan kan också vara återkommande. Sjukvårdsrådgivningen (a a) menar vidare att det i kroppen finns receptorer som är känsliga för värme, kyla, tryck eller kemiska substanser. När människan känner till exempel värme, registrerar receptorerna detta, och skickar i sin tur information via nerverna till hjärnan och kroppens muskler. När

informationen når hjärnan registrerar människan smärta. Smärtan kan då visa sig på olika sätt, till exempel som kallsvettning, blekhet, hjärtklappning och ökad

(8)

andningsfrekvens. Vid plötslig smärta utsöndras stresshormonet adrenalin som gör att människan orkar söka hjälp, trots allvarliga skador (a a).

Stress

Enligt Almvärn och Fäldt (2003) finns det både positiv och negativ stress. Negativ stress upplevs vid obehagskänslor, medan positiv stress förekommer i samband med lycka och lust. Både vid negativ och positiv stress förekommer hormonerna adrenalin och noradrenalin i högre halter (a a).

Almvärn och Fäldt (2003) påstår att stress leder till olika typer av förändringar; • fysiologiska förändringar, då hjärtfrekvens, blodtryck, andning och

muskelspänning ökar,

• motoriska beteendeförändringar, då muskelspänningen ökar, • störningar av tankeverksamheten, då koncentrationen minskar, känslostörningar, då rädsla och ångest kan upplevas.

Almén (2007) menar att när människan försöker kontrollera en hotfull eller skrämmande situation drabbas hon av stress. Stresshormonerna adrenalin och noradrenalin utsöndras. Irritation, otålighet, aggressivitet och fientlighet är stressymptom. Vidare anser Almén (a a) att om en person inte kan kontrollera dessa symptom kan det leda till ångest, med högre blodtryck, puls,

andningsfrekvens som följd, vilket kallas för ett sympatikuspåslag. Om en person inte tror sig klara av att bekämpa sin situation, leder det till hopplöshet och personen får en långvarig stress, vilket leder till sämre återhämtning. Stresshormonet kortisol utsöndras och personen visar tecken på ängslan, sömnlöshet, utmattning och depression (a a).

Enligt Almén (2007) leder stress till sämre immunförsvar som i sin tur leder till bukfetma och typ-2 diabetes. Almvärn och Fäldt (2003) menar att det även föreligger en ökad risk för stroke, hjärtinfarkt, högt blodtryck, migrän, magsår, eksem och acne.

Vem är vårdpersonal?

Enligt författarna omfattar begreppet vårdpersonal följande yrkesgrupper: sjuksköterskor, undersköterskor, vårdbiträden samt läkare.

Sjuksköterskans ansvar

Enligt Socialstyrelsen (2005 s. 11) arbetar sjuksköterskor med att

"uppmärksamma och möta patientens sjukdomsupplevelse och lidande och så

långt som möjligt lindra detta genom adekvata åtgärder". Vidare anser Socialstyrelsen (2005 s. 12) att sjuksköterskor ska ”ha förmåga att reflektera

över, motivera och medverka till att utveckla en god vårdmiljö". Sjuksköterskor ska på ett respektfullt, empatiskt och lyhört sätt kunna kommunicera med patienter, närstående och personal, samt även motivera såväl patient och närstående till följsamhet i behandlingar (a a).

(9)

SYFTE

Syftet med den här litteraturstudien var att ta reda på sambandet mellan humor och välmående hos patienter.

METOD

Artikelsökningen började med en frisökning på orden humor, laughter, nurs* och

health, i databaserna PubMed, CINAHL samt Cochrane Library, då dessa rekommenderades på en föreläsning om litteraturstudier. Detta gjordes för att se om det fanns material att gå vidare med. Sökorden valdes då de var relevanta för litteraturstudiens syfte. Efter att sökningen skett upptäcktes att det ej fanns artiklar i Cochrane Library som uppfyllde inklusionskriterierna, och därför uteslöts den databasen helt.

Inklusionskriterier

• Artiklar skrivna 1995 och framåt, detta för att rapporten ska bli så aktuell som möjligt.

• Artiklar skrivna på engelska eller svenska då detta är författarnas huvudspråk.

• Artiklar som finns tillgängliga gratis i fulltext.

Artikelsökningen fortsatte i databaserna PubMed och CINAHL. Då det visade sig att det fanns mycket material i ämnet, söktes därefter på humor, laughter, nurs* och health i kombination med varandra samt andra ord som användes för att utöka träffarna och inrikta sökningen på relevanta artiklar (se tabell 1). Dessa ord valdes helt utifrån egna tankar, samt med vägledning av key-words på andra artiklar.

(10)

Tabell 1. Sökord, databas, sökdatum, antal träffar, antal lästa abstract, antal granskade artiklar samt antal använda artiklar.

Sökord Databas Sökdatum

Antal träffar Antal lästa abstract Antal granskade artiklar Använda artiklar Health AND humor PubMed 080331 724 10 2 1 (nurs*) AND humor PubMed 080331 672 12 2 2 Endorphins

AND nurs* PubMed 080331 41 2 0 0

Endorphins

AND humor PubMed 080331 6 2 0 0

Stress AND Health AND laughter PubMed 080331 28 2 1 1 Pain AND health AND humor PubMed 080331 13 2 1 1 Pain AND health AND laughter PubMed 080331 9 1 0 0 (nurs*) AND humor CIHNAL 080331 1260 20 4 4 Health AND humor CIHNAL 080331 459 11 2 0 Laughter AND health CIHNAL 080331 110 6 3 0 Endorphins

AND nurs* CIHNAL 080331 29 4 0 0

Stress AND Health AND laughter CIHNAL 080331 24 3 1 1 Pain AND health AND humor CIHNAL 080331 17 3 0 0 Pain AND health AND laughter CIHNAL 080331 9 2 0 0 Endorphins

AND humor CIHNAL 080331 6 0 0 0

Totalt antal

träffar 3407 80 16 10

Rubrikerna på artiklarna lästes först, var det någon som var relevant

kontrollerades att artikeln uppfyllde inklusionskriterierna, då lästes även artikelns abstract. Innehöll abstractet något som kunde besvara syfte och frågeställning lästes hela artikeln. Till slut återstod 16 artiklar att granska, varav 10 kom att användas i resultatet.

Kvalitetsgranskning

Författarna läste alla artiklar var för sig, detta för att öka trovärdigheten genom att triangulera resultatet (Polit och Beck, 2006). Granskningen av artiklarna utfördes enligt granskningsmall i Evidensbaserad omvårdnad (Willman m.fl., 2006). Artiklarna har bedömts ha kvalitet låg/medel/hög genom diskussioner författarna emellan, efter att ha jämfört granskningsmallarna på varje artikel. Författarna har

(11)

varit överens vid bedömningen av artiklarna. Analys och bearbetning

Genom gemensam diskussion av artiklarna har det kommit fram till vilka som ska användas i resultatdelen och därefter har det som varit viktigt från varje artikel skrivits upp. På så sätt har en tematisering kunnat göras som har satts in under preliminära rubriker. Rubrikerna som valdes från början var ”smala” och gjorde det svårt att skapa ett större sammanhang, därför har rubrikerna efterhand som resultatet vuxit fram ändrats.

RESULTAT

Resultatet presenteras i underrubrikerna Humor som trygghet och gemenskap, Humor i vårdmiljö, Humor genom erfarenhet, Humorns effekter på kroppen och Humor som komplementärmedicin.

Humor som interaktion

Dean och Gregory (2004) gjorde en etnografisk studie på en palliativ vårdavdelning med syfte att undersöka humorns funktion i vård av döende patienter. I studien framgår att humor kan vara ett sätt att bryta isen i nya relationer, och då speciellt med patienter och anhöriga (a a). När sedan isen var bruten, fanns en grund att bygga en relation på och när relationen togs till en högre nivå, kände sig anhöriga och patienter säkrare och mer benägna att vara mottagliga för miljön och vilken hjälp den hade att erbjuda (a a).

”I tried to reassure him verbally and with touch, but then made a silly comment about what was he cooking anyway. He obviously used humor as his strong point in life and with me now using the same, he became more relaxed and let the pain medication take effect.” (Beck, 1997 s. 349-350).

Även i studien av Beck (1997), som handlar om betydelsen av användandet av humor bland sjuksköterskor i deras arbete, visade det sig att

sjuksköterskorna använde sig av humor för att bryta spända situationer, både mellan sjuksköterska och patient och personal emellan. Genom att dela med sig av humoristiska händelser upplevdes en känsla av gemenskap.

Humorns uttryck och respons

I Dean och Gregorys studie (2004) frambringade humor respons, allt ifrån en glimt av ett leende till ett litet skratt eller till ett gapskratt som livade upp atmosfären. Vidare skriver Dean och Gregory (a a) att humorn varierade i intensitet; från varmt subtil till komisk munterhet, samtidigt som uttrycken för humor varierade från försiktiga yttranden, vitsiga orimliga uttryck, lekfullhet, svart humor och den yttersta spetsen av humor. Christie och Moore (2004), som utförde en litteraturstudie i vilken de granskade tjugo artiklar, menar att för vissa patienter kunde det räcka med att se en sjuksköterska komma in i deras rum med ett leende på läpparna för att deras dag skulle bli lättare och le tillbaka.

Humor: ett sätt att hantera svåra och stressande situationer

I allvarliga situationer användes humor för att kunna hantera stressen situationen medförde och för att hjälpa till att minska depression och oro

(12)

bland patienter (Beck, 1997). Att använda sig av humor kan hjälpa patienter att hantera känslor och minska spänningar (Penson m.fl., 2005). Beck (1997) menar att humor ofta kan vara ett knep för sjuksköterskor att ta till i svåra situationer om det är besvärligt att få kontakt med patienten. Som exempel nämner Beck (a a) att sjuksköterskor använde humor som en intervention för att minska patienters ångest, depression och osäkerhet.

Adamle och Ludwick (2005) har skrivit en artikel i vilken det visade sig att humor hjälpte allvarligt sjuka människor att behålla hoppet, att få en överblick på saker och ting och att patienterna behöll sin självkänsla i större utsträckning än de som inte använde humor.

Humor som skapare av gemenskap

Beck (1997) menar vidare att skratt kan öka känslor av tillhörighet, värme och vänskap. Enligt Olsson m.fl. (2002), vars studie handlar om hur olika personer uppfattar humor, kan skratt leda till både närhet och distans mellan människor. Vidare menar Olsson m.fl. (a a) att skratt kan användas som skydd mot personer och att människor skrattar åt det som känns jobbigt och saker som oroar. Pensons m.fl. (2005) studie handlar om både positiva och negativa aspekter på humoristiska interaktioner. Även om skratt

förekommer varje dag, tänker få människor på varför de skrattar och njuter helt enkelt bara av känslorna som följer med (a a).

Penson m.fl. (2005) säger i sin artikel att patienter kan identifiera sig med

varandra med hjälp av humor och att humor används för att få en känsla av social acceptans. Skämt var något som användes framför allt bland personer i ens närhet, vilket ledde till att personerna kände sig förenade med varandra (Olsson m.fl., 2002). När sjuksköterskor sökte efter ett sätt att anknyta med sina rädda patienter var ofta humor ett svar i studien av Beck (1997). I studien av Struthers (1999) var humor något som stärkte relationen mellan sjuksköterska och patient. De flesta sjuksköterskorna planerade inte att de skulle ha humor som omvårdnadsstrategi, men medan relationen med patienterna blev djupare verkade humorn ofta vara den rätta handlingen (Beck, 1997). För vissa sjuksköterskor är dock humor en del av deras dagliga rutin, till exempel berättade en sjuksköterska att hon tycker om skratt och försöker rutinmässigt skapa en omgivning som är glad och stöttande. När sjuksköterskor skulle kommunicera med sina patienter men inte lyckades använde vissa sjuksköterskor humor och fick på så sätt kontakt (a a).

I artikeln av Beck (1997) beskrivs en situation där en patient skämtat med en sjuksköterska varje dag och även när han fick reda på att han inte hade lång tid kvar att leva, fortsatte han att skämta. En dag berättade sjuksköterskan, som varit med honom nästan varje dag, ett skämt för honom, vilket ledde till att han

skrattade, tog hennes hand och kramade den, och visade på så sätt sin uppskattning (a a). En annan sjuksköterska uppmärksammade att hennes

humoranvändande gjorde en patient gladare, senare kom frun till avdelningen för att berätta att hennes man hade bett henne tacka sjuksköterskan för att han blivit mer upprymd och i bättre stämning (Beck, 1997). Humor leder till en trygg och behaglig miljö för patienter (Adamle och Ludwick, 2005). För att bibehålla ett gott förhållande var det viktigt med humor, eftersom humor ledde till samhörighet (Dean och Gregory, 2004).

(13)

Humor i vårdmiljö

Åstedt-Kurki och Isola (2001) utförde en studie med syfte att undersöka hur humor förekommer som upplevd och beskriven av professionella sjuksköterskor, samt att ta reda på dess natur. I studien ansåg deltagarna att de fick en känsla av samhörighet efter att ha upplevt humor tillsammans. Personal emellan menar Dean och Gregory (2004) att skratt skapar en samhörighet som får arbetslaget att bli tightare som grupp och klara av svåra situationer. I studien av Beck (1997) berättade sjuksköterskor att effekten av humoristiska interaktioner med patienter hade långvariga effekter. På arbetspassen kunde minnet av en humoristisk

situation med patienterna få sjuksköterskorna att le, vissa humoristiska situationer kunde till och med vara så kraftiga att sjuksköterskorna kom ihåg dem flera år senare med glädje och tillfredställelse över att deras omvårdnadsstrategi hade varit så effektiv (a a).

Dean och Gregory (2004) skriver att personal som använde humor var populär och tenderade att vara de personer som andra var nöjda att samarbeta med. Både patienter och anhöriga talade väl om dessa och såg fram emot arbetspassen som de skulle arbeta. På samma sätt som vårdpersonal som använde humor var mer populära var även patienter som använde humor det. De tenderade att ha fler besökare och även personal höll sig gärna kvar på de patienternas rum längre än på patienters som inte använde humor (Dean och Gregory, 2004).

Enligt Adamle och Ludwick (2005) var det mestadels patienterna som initierade till humor medan Åstedt-Kurki och Isola (2001) menar att både sjuksköterskor och patienter kunde vara de som tog initiativet till humor. Under vistelsen på hospice var det patienterna som tog initiativet till humor i 69.6 % av fallen, medan sjuksköterskorna gjorde det i 17.9 % och undersköterskorna i 12.4% av fallen (Adamle och Ludwick, 2005).

Adamle och Ludwick (2005) menar att närvaron av humor beror på patientens mentala och fysiska hälsa, då 20 av de 132 besöken i deras studie inte innehöll någon humor, beroende på att patienten antingen låg i koma, inte kunde svara mentalt eller psykiskt, eller dog under besöket hos dem. Endast under sex besök observerades ingen humor, trots att patienten var orienterad och alert (Adamle och Ludwick, 2005). Dock är humor viktigt även för patienter nära livets slut (a a). Dean och Gregorys (2004) studie visar att humor och skratt är någonting annat än något som bara tas för givet, det är även en viktig komponent för ömsint vård av döende patienter.

Humor genom erfarenhet

Olsson m.fl. (2002) menar att empati är en förutsättning för att kunna använda humor i omvårdnaden, då sjuksköterskorna måste kunna känna av hur patienten mår emotionellt. Enligt Penson m.fl. (2005) kan humor vara en tillgång i den psykosociala omvårdnaden om den används med respekt och försiktighet, men vårdpersonal ska vara försiktig med att använda humor bland patienter om det inte är patientens initiativ då det kan uppfattas som sårande (a a).

Studien av Struthers (1999) gick ut på att ta reda på hur sjuksköterskor inom psykiatrin upplevde sin användning av humor bland patienter. Det svåra med att använda humor bland patienter anser sjuksköterskorna är att göra bedömningen om det är lämpligt eller inte (a a). Det visade det sig att en del sjuksköterskor upplevt negativa konsekvenser när de använt sig av humor bland patienter, detta

(14)

då patienterna tagit det för seriöst och inte förstått att det var ett skämt (Struthers, 1999).

Struthers (1999) menar att humor inte är något som kan läras ut, utan något som fås genom erfarenhet. Sjuksköterskorna i studien ansåg att det var svårt att lära ut humor och att det bästa sättet för studenter att lära sig var att vara med och möta patienter (a a).

Humorns effekter på kroppen

Enligt Christie och Moore (2004) ökar humor immunoglobuliner och Natural Killer Cells-aktivitet, och har på så sätt en positiv effekt på immunsystemet. Bennett och Lengacher (2008) har skrivit en artikel som handlar om hur humor påverkar människans hälsotillstånd. Bennett och Lengacher (a a) menar att perioder av intensivt skratt leder till minskad muskeltonus och påföljande relaxation kan vara upp till 45 minuter. Vidare skriver Bennett och Lengacher (2008) att det finns bevis att skratt leder till förändringar i respirationsfunktionen, men att det inte kan appliceras på friska individer, vilket Bennet och Lengacher (2008) tror beror på att det finns lite utrymme för förbättring hos dessa individer, då deras syresättning bör ligga runt 100 %.

Enligt Adamle och Ludwick (2005) leder humor till minskad stress och har positiv effekt på åldrande, andningssystemet och hjärt-kärlsystemet och enligt Åstedt-Kurki och Isola (2001) är skrattet ett skydd mot mag-tarm- och bröstinfektioner. Vidare menar de att hjärtfrekvens, blodtryck och muskelspänning sänks efter skratt (Åstedt-Kurki och Isola 2001). Enligt Beck (1997) ökar humor

inlärningskapaciteten till följd av förbättrad minnes- och koncentrationsförmåga. Olsson m.fl. (2002) menar dock att endast 20 % av allt skratt är det hälsosamma skrattet, som ger positiva effekter för kroppen.

Humor som komplementärmedicin

Studien av Bennett och Lengacher (2006b) gick ut på att finna användandet av komplementärmedicin inom vården. Inom komplementärmedicin ingick humor och skratterapi som ett alternativ. Enligt Bennett och Lengacher (a a) ökar intresset för komplementär/alternativ medicin. I en studie på cancerpatienter använde sig 87 % av någon form av alternativmedicin för att hantera stressen som cancern medförde. 50 % av deltagarna använde sig av humor och 13 % sa att de definitivt skulle prova humor (a a). I en annan studie som inkluderade 105 kvinnor som hade bröstcancer, använde sig 21 % av humor- eller skratterapi (Bennet och Lengacher, 2006b)

DISKUSSION

Diskussionen är uppdelad i metoddiskussion och resultatdiskussion. Metoddiskussion

Syftet med studien var att ta reda på sambandet mellan humor och välmående hos patienter, och för att kunna undersöka området valdes litteraturstudie som metod.

(15)

Möjligtvis hade en empirisk studie varit ett bättre val då det inte finns mycket beforskat på detta område.

Sökord

Sökorden som använts kan ha påverkat antalet träffar i de olika databaserna, och därmed också antalet artiklar att använda i litteraturstudien. Vidare kan diskuteras om orden varit de bästa att söka på. Om andra ord hade valts skulle resultatet också se annorlunda ut. En annan problematik är stavningen på de olika orden; humor stavas ibland ”humour”, och eftersom sökningen inte skett på den här stavningen har eventuellt artiklar som kunde ha varit relevanta eliminerats. Däremot har artiklar med stavningen ”humour” kommit upp vid vår sökning. I efterhand har författarna kommit fram till fler sökord som skulle kunna ha använts. Ett sådant ord är till exempel ”well-being”. Eftersom studien gått ut på att undersöka humors påverkan på patienters välmående, är detta ett sökord som, för att öka trovärdigheten ytterligare, skulle ha varit med i sökningen.

Artiklar

Ett antal artiklar har hittats som inte har varit tillgängliga i fulltext, detta kan ha lett till att väsentliga artiklar har missats och uteblivit i studien och på så sätt begränsat utkomsten. Två artiklar med låg kvalitet finns med i resultatet, detta då artiklarna innehöll mycket som var betydelsefullt för litteraturstudien. Båda artiklarna är del av en serie artiklar som heter ”Humor and Laughter may

Influence Health”, där den första artikeln beskriver hur datainsamlingen gått till, men inte de andra två. När granskning sker av artikel II och III måste artikel I hela tiden finnas med i åtanke, detta gör granskningen mer komplicerad.

Begränsningar

Allteftersom studien fortskridit har det upptäckts att det används olika definitioner på vad humor och skratt är. Detta har gjort det svårt att jämföra studier och veta exakt vad som skulle gynna patienter när det gäller humoranvändande i vården. Med andra granskare hade artiklarna kunnat få en annan kvalitetsbedömning, då tidigare erfarenheter av bedömning av kvalitet säkert skulle kunna påverka utkomsten.

Resultatdiskussion

Resultatdiskussionen delas upp i olika underrubriker; definitionsproblem, samhörighet, erfarenhet och initiativ och komplementärmedicin.

Definitionsproblem

Vissa menar att skrattet är en produkt av humorn medan andra menar att det kan skiljas åt och kan användas var för sig. Definitionsskillnaderna och svårigheterna att finna endast en definition kan bero på att människor uppfattar humor olika. Enligt Bennett och Lengacher (2006b) är det inte klart vilken typ av humor som används och hur den används. Vad som anses roligt för en person kanske inte alls är humor för någon annan och vice versa. Detta kan göra att det är svårt att veta vilken typ av humor som fungerar på varje enskild patient eller om patienten uppskattar humor överhuvudtaget.

Samhörighet

Det är genom kommunikation som sjuksköterskan skapar kontakt och förtroende med patienter och humor kan vara ett sätt att kommunicera (Beck, 1997). Om humor ska användas som kommunikationsmedel är det viktigt att känna in hur

(16)

patienten mår och om humorn kan tas in på det sättet som det var menat.

Människor med nedsatt syn och hörsel kan ha svårt att uppfatta humor och det är inte ens säkert att försök görs, eftersom det kan kännas besvärligt när responsen inte blir som tänkt. Det behöver dock inte betyda att dessa personer inte

uppskattar humor och inte behöver det. De kan ha precis samma behov som någon med normal syn och hörsel. I artikeln av Adamle och Ludwick (2005) användes humor inte hos patienter som inte var vid medvetande, men kan de inte ta in röster och uppleva sällskap ändå? Att humor och skratt smittar av sig har nog många upplevt. Genom humoristisk kommunikation borde välmående kunna förbättras om det används beroende på varje enskild individs upplevelse och personlighet. Patienter är ensamma i sin situation och därför i större behov av gemenskap. Det sägs att ”ensam är stark”, men i vårdsituationer kan tänkas att patienter stärks av att vara flera och känna gemenskap. Humor leder till samhörighet och trygghet och bör därför användas för en bättre vårdmiljö. Sjuksköterskans ansvar är att lindra lidande och medverka till en bättre miljö i vården. Humorn är ett viktigt instrument i detta arbete, då det visat sig att patienter uppskattar när

sjuksköterskor, och annan vårdpersonal, skämtar med dem.

Enligt Beck (1997) kunde humor användas vid kontakt med rädda patienter. Men vet vårdpersonal när det är lämpligt och uppskattas? Det är inte säkert att

patienten kan ta till sig skämtet och uppfatta det så som det var menat. Det är inte meningen att skämt ska ske på någon annans bekostnad, bara för att vetskapen finns om att humor ökar välmående hos patienter. Det kan vara så att patienter är känsligare för skämt än personal, då de är i en mer utsatt situation och beroende av andra människor.

Sjuksköterskor kan på ett enkelt sätt bidra till hälsa och välmående hos patienter genom att använda humor som omvårdnadsåtgärd. Om patienterna får ett bra bemötande av vårdpersonal, leder det till att patienterna får en bättre inställning till vården och känner förtroende. För samhället bidrar det möjligtvis till kortare vårdtider som minskar kostnader och gladare patienter som är positivt inställda från början.

Erfarenhet och initiativ

Varför är det så att det framför allt är patienter som tar initiativ till humor? Vågar inte personalen använda humor bland patienter då det kan finnas en risk att såra, säga något fel? Penson m.fl., (2005) menar att humor inte ska användas om det inte är patientens initiativ, men det är inte säkert att patienten vågar ta initiativ själv. Alla människor är inte framåt och tar för sig men uppskattar humor i alla fall. Det kan vara svårt att veta var gränsen går för vad som uppskattas och vad som kan kränka och vara jobbigt för patienten, men detta är troligtvis något som sjuksköterskor lär sig efterhand. Även om Struthers (1999) säger att humor inte kan läras ut, så kan troligtvis empatin och känsligheten förbättras och förstärkas allteftersom yrkeserfarenheten ökar. Detta kan då leda till att humorn i sin tur förbättras, då humor kan våga användas i större utsträckning eftersom

vårdpersonal lär sig att ”känna av” patienter.

Om välmående förbättras med humor och humorinitiativen framför allt tas av patienter går tankarna till om det i själva verket är så att patienterna själv

(17)

på patientens humor för att det ska gynna välmående, berättar någon ett skämt och ingen skrattar, uteblir kanske positiva effekter.

Negativa erfarenheter av humoranvändande kan leda till att vårdpersonal inte vågar använda sig av humor igen. Har vårdpersonal använt humor i en situation och det blivit helt misslyckat på grund av att patienten missuppfattat skämtet, eller inte alls givit respons är det antagligen svårt att försöka igen. Uttrycket ”upp på hästen igen” kan då användas här, eftersom humor har visat sig ha en positiv inverkan på välmående.

Studierna är främst utförda på kvinnor, detta antagligen för att kvinnor är

överrepresenterade inom sjuksköterskeyrket. Både humoranvändande och vilken sorts humor som används och kanske även i vilken mån den nyttjas kan skilja sig mellan man och kvinna. Överlag vågar kanske män ta mer initiativ än kvinnor och hade fler studier gjorts på män inom samma ämne, hade de kanske visat på fler initiativ på humoranvändande från sjuksköterskornas sida.

Vem är det som använder sig av humor? Handlar humoranvändande om erfarenhet borde det rimligtvis vara så att nyexaminerade sjuksköterskor inte använder sig av humor i samma utsträckning som de med längre yrkeserfarenhet. Dock kan de ha väl utvecklad empatisk förmåga eller en personlighet som gör att de använder skratt och humor ändå. Ofta kan det vara tillräckligt med att träffa glada människor för att känna glädje själv. Då kan det vara så att det räcker med att sjuksköterskorna är glada och pigga i mötet med patienter och egentligen inte behöver använda humor. Patienterna kan då uppleva skratt och dess verkningar, trots att sjuksköterskan inte berättat ett skämt. Gladare sjuksköterskor borde rimligtvis leda till gladare patienter, som i sin tur leder till bättre välmående. Fem av de granskade artiklarna är skrivna i USA, en i Kanada, en i Finland, en i Storbritannien och ett land är okänt. Endast en studie är utförd i Sverige.

Resultaten i studierna är dock applicerbara även på den svenska vården och på den svenska sjuksköterskan, då sjuksköterskans ansvarområden är ungefär de samma. Det är viktigt som sjuksköterska att se till hela patienten och dennes behov, oavsett bakgrund och tidigare erfarenheter. Behovet av att få skratta och känna samhörighet borde inte skilja från land till land, däremot kan uttryck för humor variera.

Komplementärmedicin

Humor- och skratterapi är något som används som komplementärmedicin. I studien av Bennett och Lengacher (2006b) använde sig cancerpatienter av

alternativmedicin för att hantera stressen bättre. Då skratt har en positiv effekt på immunsystemet borde humor- och skratterapi kunna användas i förebyggande syfte för att bli sjuk och minska stressymptom. Då skrattklubbar finns över hela världen är detta något som skulle kunna rekommenderas till patienter som är intresserade. Motion kan numera fås på recept. Skratterapi skulle också kunna vara ett alternativ att få på recept och precis som det finns clowner på

(18)

SLUTSATS

Humoranvändande i vården visar på bättre välmående bland patienter. Humor kanske inte är lätt att använda i alla lägen och självklart ska det användas med försiktighet och empati, men genom att lära sig känna av människor kan sjuksköterskor använda humor vid rätt tillfällen. Att våga använda humor kan vara bra då det faktiskt visade sig att det framförallt var patienterna som tog initiativet, vilket då tyder på att de tycker det är känns bra att vårdpersonal

använder sig av humor. Även bland svårt sjuka patienter uppskattades det och bör därför försöka användas i större utsträckning också på avdelningar med sådana patienter.

Förslag på framtida forskning

Mer forskning krävs inom detta område. De flesta artiklar handlar om hur sjuksköterskan använder sig av och uppfattar humor. Forskning på humors verkningar ur ett patientperspektiv hade varit intressant och gjort denna studie ännu mer tillförlitlig. En empirisk studie inriktad på patienters upplevelser av humor i vården är att önska. Det hade även varit intressant att studera hur

patienter upplever sitt välmående vid möte med glada och positiva sjuksköterskor som i viss mån använder humor som omvårdnadsåtgärd.

(19)

REFERENSER

Adamle, K N och Ludwick, R (2005) Humor in hospice care: Who, where, and how much? American Journal of Hospice och Palliative Medicine 22(4), 287-290. Almén, N (2007) Stress- och utmattningsproblem, kognitiva och

beteendeterapeutiska metoder. Lund: Studentlitteratur.

Almvärn, P-E och Fäldt, C (2003) Liten handbok om stress och stresshantering. Lund: Studentlitteratur.

Beck, C T (1997) Humor in nursing practice: a phenomenological study.

International Journal of Nursing Studies 34(5), 346-352.

Bennett, M P och Lengacher, C A. (2006a) Humor and Laughter may Influence Health: I. History and Background. Evidence-based Complementary and

Alternative Medicine 3(1), 61-63.

Bennett, M P och Lengacher, C A (2006b) Humor and Laughter may Influence Health: II. Complementary Therapies and Humor in a Clinical Population.

Evidence-based Complementary and Alternative Medicine 3(2), 187-190. Bennett, M P och Lengacher, C A. (2008) Humor and Laughter may Influence Health: III. Laughter and Health Outcomes. Evidence-based Complementary and

Alternative Medicine 5(1), 37-40.

Christie, W och Moore, C (2004) The Impact of Humor on Patients With Cancer.

Clinical Journal of Oncology Nursing, 9(2), 211-218.

Clownronden (2008) >www.clownronden.se< (2008-04-23

).

Dean, R A K och Gregory, D M (2004) Humor and laughter in palliative care: An ethnographic investigation. Palliative and Supportive Care 2, 139-148.

Dr. Kataria School of Laughter Yoga (2008) >www.laughteryoga.org< (2008-04-23).

Hawthorn, J och Redmond, K (1998) Smärta- Bedömning och behandling. Lund: Studentlitteratur.

Lemma, A (2000) Humour on the couch. London: Whurr Publishers Ltd. Macdonald, C M (2004) A Chuckle a Day Keeps the Doctor Away. Journal of

Psychosocial Nursing, 42(3),18-25.

Nationalencyklopedin (2008) >www.ne.se< (2008-05-30). Sökord: Katekolaminer.

Näslund, G K (1999) Det goda skrattet- En bok om humor och hälsa. Stockholm: Natur och Kultur.

(20)

Olsson, H m.fl. (2002) The essence of humour and its effects and functions: a qualitative study. Journal of Nursing Management, 10, 21-26.

Olsson, H m.fl. (2003) Humorologi. Stockholm: Liber AB.

Penson, R T m.fl. (2005) Laughter: The Best Medicine? Oncologist, 10, 651-660. Polit, D F och Beck C T (2006) Essentials of Nursing Research Methods,

Appraisal, and Utilization. Philadelphia: Lippincott Williams och Wilkins. Sjukvårdsrådgivningen (2008a) >www.sjukvardsradgivningen.se< (2008-02-12), sökord: Smärta.

Sjukvårdsrådgivningen (2008b) >www.sjukvardsradgivningen.se< (2008-05-02), sökord: Sinnen.

Socialstyrelsen (2005) Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Artikelnr 2005-105-1.

Struthers, J (1999) An investigation into community psychiatric nurses’ use of humour during client interactions. Journal of advanced nursing, 29(5), 1197-1204.

Vagnoli, L m.fl. (2005) Clown Doctors as a Treatment for Perioperative Anxiety in Children: A Randomized, Prospective Study. Pediatrics, 116, 563-567. Willman, A, Stoltz, P och Bahtsevani, C (2006) Evidensbaserad omvårdnad - en

bro mellan forskning och klinisk verksamhet, Lund: Studentlitteratur.

Åstedt- Kurki, P och Isola, A (2001) Humour between nurse and patient, and among staff: analysis of nurses’ diaries. Journal of Advanced Nursing, 35(3), 452-458.

(21)

BILAGOR

Bilaga 1: Protokoll för kvalitetsbedömning av studier med kvalitativ metod. Bilaga 2: Protokoll för kvalitetsbedömning av systematiska översikter och meta-analyser.

Bilaga 3: Protokoll för kvalitetsbedömning av studier av kvantitativ metod. Bilaga 4: Matriser.

(22)

BILAGA 1

Exempel på protokoll för kvalitetsbedömning av studier med kvalitativ metod

Beskrivning av studien

Tydlig avgränsning/problemformulering? ¤Ja ¤Nej ¤Vet ej

Patientkarakteristiska Antal……… Ålder………... Man/kvinna…………. Är kontexten presenterad? ¤Ja ¤Nej ¤Vet ej Etiskt resonemang? ¤Ja ¤Nej ¤Vet ej Urval

- Relevant? ¤Ja ¤Nej ¤Vet ej - Strategiskt? ¤Ja ¤Nej ¤Vet ej Metod för

- urvalsförfarande tydligt beskrivet? ¤Ja ¤Nej ¤Vet ej - datainsamling tydligt beskriven? ¤Ja ¤Nej ¤Vet ej - analys tydligt beskriven? ¤Ja ¤Nej ¤Vet ej Giltighet

- Är resultatet logiskt, begripligt? ¤Ja ¤Nej ¤Vet ej - Råder datamättnad? ¤Ja ¤Nej ¤Vet ej - Råder analysmättnad? ¤Ja ¤Nej ¤Vet ej Kommunicerbarhet

- Redovisas resultatet klart och tydligt? ¤Ja ¤Nej ¤Vet ej - Redovisas resultatet i förhållande till en

teoretisk referensram? ¤Ja ¤Nej ¤Vet ej

Genereras teori? ¤Ja ¤Nej ¤Vet ej

Huvudfynd

Vilket/-n fenomen/upplevelse/mening beskrivs? Är beskrivning/analys adekvat? ……… ……… ………

Sammanfattande bedömning av kvalitet

¤Bra ¤Medel ¤Dålig

Kommentar………

……… ………

(23)

BILAGA 2

Exempel på protokoll för kvalitetsbedömning av systematiska översikter och meta-analyser

Utgår studien från en väldefinierad frågeställning? ¤Ja ¤Nej ¤Vet ej

Överensstämmer studiens fokus med egna inkluderingskriterier avseende:

Urval, ”korrekt” fokus? ¤Ja ¤Nej ¤Vet ej Vårdsituation, ”korrekt” fokus? ¤Ja ¤Nej ¤Vet ej Resultat, ”korrekt” fokus? ¤Ja¤ ¤Nej ¤Vet ej

Finns redovisning av relevanta inkluderingskriterier i studien avseende:

Ingår ”rätt” sorts studier för ändamålet? ¤Ja ¤Nej ¤Vet ej Var sökningen rigoröst utförd? ¤Ja ¤Nej ¤Vet ej Är inkluderade studier

kvalitetsvärderade? ¤Ja ¤Nej ¤Vet ej Är studiens inkludering, sökning,

kvalitetsgranskning reproducerbar? ¤Ja ¤Nej ¤Vet ej Var resultaten liknande i de

inkluderade studierna? ¤Ja ¤Nej ¤Vet ej Är resultaten från samtliga inkluderade

studier klart och tydligt redovisade? ¤Ja ¤Nej ¤Vet ej Är förekommande variationer i

resultatet diskuterade? ¤Ja ¤Nej ¤Vet ej Övergripande resultat från studien (signifikans, NNT, odds ratio, m.m.):

……… ……… ……… ………

Finns precisa resultat redovisade i studien (konfidensintervall)?:

……… ……… ……… ………

(24)

BILAGA 3

Exempel på protokoll för kvalitetsbedömning av studier med kvantitativ metod. Beskrivning av studien Forskningsmetod ¤ RCT ¤ CCT ¤ multicenter ¤ Kontrollgrupp/er Patientkarakteristika Antal……… Ålder……… Man/Kvinna……….

Kriterier för exkludering Adekvata exklusioner ¤ Ja ¤ Nej

Intervention……… ………

Vad avsåg studien att studera?

Dvs. vad var dess primära resp. sekundära

effektmått……… ………

Urvalsförfarandet beskrivet? ¤ Ja ¤ Nej

Representativt urval? ¤ Ja ¤ Nej

Randomiseringsförfarande beskrivet? ¤ Ja ¤ Nej

Likvärdiga grupper vid start? ¤ Ja ¤ Nej ¤ Vet ej Analyserade i den grupp som

de randomiserades till? ¤ Ja ¤ Nej ¤ Vet ej Blindning av patienter? ¤ Ja ¤ Nej ¤ Vet ej Blindning av vårdare? ¤ Ja ¤ Nej ¤ Vet ej Blindnig av forskare? ¤ Ja ¤ Nej ¤ Vet ej

Bortfall

Bortfallsanalysen beskriven? ¤ Ja ¤ Nej Bortfallsstorleken beskriven? ¤ Ja ¤ Nej

Adekvat statistisk metod? ¤ Ja ¤ Nej

Etiskt resonemang? ¤ Ja ¤ Nej

Hur tillförlitligt är resultatet?

Är instrumenten valida? ¤ Ja ¤ Nej Är instrumenten reliabla? ¤ Ja ¤ Nej

Är resultatet generaliserbart? ¤ Ja ¤ Nej

Huvudfynd (hur stor var effekten?, hur beräknades effekten?, NNT,

konfidensintervall, statistisk signifikans, klinisk signifikans, powerberäkning) ……… ………

Sammanfattande bedömning av kvalitet

(25)

Kommentar

……… ………

(26)

Artikel Författare och land År Syfte Metod Population Resultat Kvalitet

Humor and Laughter may influence health: II. Complementary Therapies and Humor in a clinical population.

Mary Payne Bennett & Cecile Lengacher. USA.

2006 Syftet var att undersöka användandet av komplementärterapier och humor i en klinisk population.

Kommentar:

Inget tydligt syfte är uttalat i studien, men mellan raderna framgår detta.

Litteraturstudie.

Kommentar:

Det framgår inte av artikeln hur man hittat artiklarna som undersökts, detta framgår endast av artikel I i serien.

Kommentar:

Ingen population finns då det är en

litteraturstudie.

I en studie på

bröstcancerpatienter använde sig 21 % av humor- och skratterapi. I en annan studie var det ett signifikant antal personer som antingen använde sig av humor eller ville prova på det. Dock vet man inte vilken typ av humor som användes eller hur den användes. Humor är komplext, därför är det svårt att mäta.

Låg

Kommentar:

Artikeln har valts att tas med trots den låga kvaliteten, då den innehöll relevant information tills studien.

(27)

Humor and Laughter may influence Health: III. Laughter and Health Outcomes

Mary Payne Bennett & Cecile Lengacher. USA.

2008 Att undersöka hur skratt påverkar hälsotillstånd, inkluderat

muskelspändhet, andning och olika stressfysiologiska mätningar. Kommentar: Syftet står formulerat i abstractet. Litteraturstudie. Kommentar:

Det framgår inte av artikeln hur man hittat artiklarna som undersökts, detta framgår endast av artikel I i serien.

Kommentar:

Då det är en litteraturstudie beskrivs ingen population.

Perioder av intensivt skratt ledde till relaxtion av muskler. Skratt stimulerar hjärt- och blodcirkulation. Skratt leder till djupandning, men påverkar inte syresättningen på friska individer. Detta då deras syrssättning redan ligger högt, nära 100 %. Både

humorstimulans och sorglig stimulans påverkade det sympatiska nervsystemet. Skrattets betydelse på stresshormoner är tvetydigt.

Kommentar:

Det framgår inte tydligt vad som är resultat och vad som är diskussion.

Låg

Kommentar:

Artikeln har valts att tas med trots den låga kvaliteten, då den innehöll relevant information tills studien

(28)

Laughter: The best

medicine? Richard T. Penson, Rosamund A. Partridge, Pandora Rudd, Michael V, Seiden, Jill E. Nelson, Bruce A. Chabner, Thomas J. Lynch Jr. USA

2005 Syftet med studien var att personer som läser studien ska uppskatta inverkan av humor mellan patienter och vårdpersonal samt att få bättre kontakt med patienter.

Kommentar:

Det är mycket svårt att tyda syftet. Intervju med sjukvårdspersonal på en onkologavdelning om deras personliga upplevelser av humor. Kommentar:

Det finns ingen metod beskriven ordentligt, det går ej att få reda på hur urvalet gått till, hur många som ingår i studien etc. Detta är heller inte diskuterat av författarna

2

Kommentar:

Det är mycket svårt att tyda hur många som ingår i studien då det inte finns någon tydlig datainsamlings- metod

Humor ett sätt att normalisera det onormala. En chans att dela något annat än

’sjukhusgrejer’. Coping. Att skämta om svårigheter kan vara bra, kan hjälpa till att slappna av. Humor öppnar dörrar: det finns fortfarande saker och ting att skratta åt i livet. Svårigheter med

humor: humor måste komma i

andra hand, patienten måste kunna lita på att man är där för den. De måste veta att man inte tycker att det är ett skämt. Läkare som använder humor för att själv må bättre. Humor kan vara användbart för patienter för att minska smärta och för att göra en svår situation lättare. Medel Kommentar: Trots svårigheter att tyda population och syfta anses artikeln vara medel, då annat är klart beskrivet.

(29)

Humor in nursing practice: a

phenomenological study.

Cheryl Tatano Beck,

USA. 1997 Syftet med studien var att göra en fenomenologisk studie om meningen med sjuksköterskors användande av humor i deras arbete. Kommentar:

Syfte och frågeställning är tydligt utformat.

Sjuksköterskorna blev inbjudna att delta i den fenomenologiska studien, anmälde sig frivilligt och fick sedan anonymt svara på frågeställningen: ”var vänlig beskriv en erfarenhet du haft, där du använt humor i en omvårdnadssituation. Skriv ner alla dina tankar, känslor och uppfattningar som du kan komma ihåg av erfarenheten tills du inte har något mer att skriva.” Därefter analyserades sjuksköterskornas erfarenheter med hjälp av Colaizzi’s fenomenologiska metod. Kommentar: Metoden och datainsamlingen är tydligt beskriven. 21 legitimerade sjuksköterskor som gick en vidareutbildning. 19 kvinnor och 2 män. 1 var afroamerikan och 20 kaukasier.

Totalt gav de skrivna svaren 108 signifikanta uttalanden. Dessa 108 delades in i 5 teman.

1. Humor spelar en signifikant roll i sjuksköterskornas coping med svåra situationer och svåra patienter.

2. Humor skapar en känsla av sammanhållning mellan sjuksköterskor och patienter men också mellan bara sjuksköterskor.

3. Humor kan användas som en effektiv terapeutisk kommunikationsteknik mellan sjuksköterskor och patienter och också mellan

sjuksköterskor.

4. Humor kan vara planerad och rutin eller oväntad och spontan.

5. Att dela komiska erfarenheter skapade

långvariga effekter bortom det exakta ögonblicket för både sjuksköterskor och patienter.

Kommentar:

Tydligt beskrivet resultat.

(30)

The Impact of Humor on

Patients With Cancer. Wanda Christie, MNSc, RN, OCN & Carole Moore, BSN, RN, CEN.

Land okänt.

2004 Syftet var att undersöka den terapeutiska användningen av humor som en intervention på patienter med cancer.

Kommentar: Syftet är tydligt utformat. Litteraturstudie, användning av Stetlers modell: a) förberedelse b) validering c) jämförande utvärdeing och beslutsfattande d) översättning och applikation e) utvärdering Av de 20 studierna som användes var 9 kvalitativa 11 var kvantitativa. Av de kvantitativa studierna var 8 kvasiexperimentella och 3 var experimentell.

Kommentar:

Tydligt beskrivet hur författarna har gått till väga med datainsamlingen. Vissa artiklar som granskas är samma som författarna till c-uppsatsen använt.

Litteraturstudie.

Kommentar:

Ingen population finns beskriven då det är en litteraturstudie.

Humor har en positiv effekt på immunsystemet, genom att öka immunoglobulin och NKC-aktivitet. Coping-strategi och ökar det generella välmåendet. Minskar ångest, ökar coping, öppnar diskussion för farhågor och rädslor. Potentiell hjälp till patienter som lever med kroniska smärtor eller andra svåra smärtor.

Skratt leder till avslappning.

Kommentar:

Resultat och diskussion är tydligt upplagda. Då det finns artiklar som

(31)

Humor in hospice care: Who, where and how much? Kathleen N. Adamle, RN, PhD, AOCN & Ruth Ludwick, PhD, RNC. USA.

2005 Att undersöka hur mycket

humor som används i mötet

mellan sjuksköterska och hospice-patienter.

Kommentar:

Det huvudsakliga syftet var att undersöka sociala interaktioner, men när forskarna upptäckte att humor var en stor del av interaktionerna ändrades fokus, detta diskuteras i avsnittet ”limitations”.

Man följde sjuksköterskor när de gav vård till patienter. Inom hemvården kontaktade sjuksköterskan patienten före mötet för att få ett muntligt godkännande att en forskare följde med. När man kom hem till patenten presenterades forskaren och man berättade om studien. Längden på besöken varierades beroende på patientens behov. Forskaren antecknade under besöket och gjorde en

sammanfattning direkt efter. Man gick efter en skala där 0 var ingen humor, 1-låg humor, 2-3 medelhumor och 4-7-hög humor. Kommentar: Metoden är tydligt beskriven. 17 sjuksköter- skor. 89 patienter. 54 undersköter-skor Totalt 160 deltagare. Kommentar: Urvalet tydligt. Humor observerades i 84,4% av besöken och i hemmet observerades det i 88,3% av fallen.

Det var framförallt patienterna (69,6%) som initierade till humor. Sjuksköterskorna tog initiativ till humor i 17,9% av fallen och undersköterskor tog humorinitiativ i 12,4% av besöken.

Sammanlagt 132 besök gjordes varav 20 saknade humor. 9 av dessa patienter var i coma eller kunde inte svara psykiskt/mentalt.

Om humor användes eller ej berodde till stor del på patientens tillstånd.

Kommentar:

Resultatet är tydligt beskrivet och diskuterat.

(32)

Humor and laughter in palliative care: An ethnographic investigation

Ruth Anne Kinsman Dean, RN, PhD & David. M. Gregory, RN, PhD.

Kanada.

2004 Att undersöka humor och skratt på en palliativ vårdavdelning.

Kommentar:

Ett brett vilket kan göra att mycket hamnar under detta syfte. Tydligt utformat.

Etnografisk studie,

observationer där man förde anteckningar. Intervjuer. Över 200 timmars fältarbete. Man följde sjuksköterskor och patienter på en palliativ avdelning. Även intervjuer (15st) med personer representerade från omvårdnad, medicin, socialarbete och psykoterapi gjordes. Intervjuerna spelades in på band. Kommentar: Tydlig metod. 30 patienter. 6 sjuksköter-skor. 15 st övrig personal. Kommentar:

Kan vara svårt att veta vem ”övrig”

vårdpersonal är.

Humor bidrog till en känsla av samhörighet och stimulering i laget och var en väg till gemensamt stöd.

För en del patienter användes humor för att kunna ta itu med djupare bekymmer. Humorn var också viktig när det gällde stöd och att etablera och fortsätta med ett bra ”förhållande”.

Personalen upplevde att energin ökade efter att de fått skratta.

Kommentar:

Resultatet är uppdelat i olika kategorier, vilket gör det lättöverskådligt. Medel Kommentar: Inget etiskt diskuteras och inga begränsningar nämns i studien.

(33)

Humour between nurse and patient, and among staff: Analyses of nurses` diaries. Päivi Åstedt-Kurki, PhD, RN & Arja Isola, PhD, RN. Finland. 2001 Undersöka förekomsten av humor mellan sjuksköterska och patient och humor mellan

sjukvårdspersonal.

Kommentar:

Syftet har fått en egen rubrik i denna studie, vilket gör det lätta att hitta och se vad som menas.

Deltagarna valdes ut efter ett träningsseminarium från 2 olika städer i Finland. Alla blev informerade om projektet och tillfrågade om att spela in händelser som innefattade humor på arbetsplatsen, under en veckas tid. Deltagarna skrev dagbok. Dagböckerna lästes ett flertal gånger av

forskarna för att få en helhet. Likheter och skillnader i upplevelser undersöktes. Subkategorier och

huvudkategorier utformades. Därefter utvärderades relevans och klarhet av en annan forskare. 17 sjuksköter-skor, kvinnor i åldrarna 27-54 år. De hade 4-32 års arbetslivs-erfarenhet. Totalt ganskades 16 dagböcker då en var tvungen att uteslutas på grund av dålig handstil.

Både sjuksköterskor och patienter var de som tog initiativet till humor. Humor bland patienter och

sjuksköterskor möjliggjorde att de orkade med olika rutiner i vården och klarade av obehagliga situationer bättre. Humor bidrog till att patienter lättare kunde beskriva känslor som annars var svåra att tala om. Personal emellan ledde humor till att spänningar minskade och de uppfattade ett bättre arbetsklimat. Deltagarna var överens om att humor aldrig skulle kränka patienter och därför måste utövaren visa känslighet.

Kommentar:

Resultatet är tydligt då det delas upp i de två rubriker som ryms i syftet.

Hög

Kommentar:

Det nämns att det inte var tvunget att ansöka hos etiska kommittén. Det var frivilligt deltagande och patienterna kunde inte identifieras. Där står begränsningar som iakttagits i studien, vilket gör den mer trovärdig.

(34)

The essence of humour and its effects and functions: a qualitative study. Henny Olsson, PhD, RNM, RNT, Harriet Backe, RN, RNT, MNSc, Stefan Sörensen, PhD & Marianne Kock, RN, BA, NBSc. Sverige.

2002 Beskriva vilka termer som inkluderas i begreppet ”humor” och att beskriva funktioner och effekter som humor har på människor. Frågeställningen var: ”What does humour mean to you?”

Kommentar:

Tydligt.

Detaljerade intervjuer. Deltagarna fick nämna olika kategorier som de antydde till humor, därefter diskuterades dessa kategorier. Kommentar: Tydlig metod. 20 intervjuer, 17-75 år. 9 kvinnor och 11 män. Svensktalan-de. Ingen hade anknytning till vården.

Humor kan kategoriseras. Humor har effekt på människor. Empati är en förutsättning för användning av humor i vården. Humor kan fungera som en bro mellan människor som har olika bakgrund eller kultur. Skratt är ett språk som kan förstås av alla. Skratt är en effekt av humorn. Hälften av deltagarna svarade att skratt var humor för dem. Skratt kategoriserades som: ’Att skratta med eller åt någon’. Skratt gjorde att man kunde vara sig själv bland vänner. Å andra sidan kunde skrattet leda till svårigheter i relationer då man skrattade åt någon. Humor spelar en viktig roll i kommunikationen mellan människor och kan bidra till att knyta goda relationer.

Kommentar:

Tydligt och lättläst resultat.

(35)

An investigation into community psychiatric nurses´use of humour during client interactions

John Struthers, RMN, RGN, DipN, RNT, BA(Hons), MN. Storbritannien.

1999 Syftet var att undersöka hur detta deltagande kunde påverka sjuksköterskornas framtida användning av humor och hur

sjuksköterskorna använde humor i vården. Kommentar: Tydligt resultat. Kvalitativa intervjuer. I datainsamlingen använde man sig av två redskap; en critical incidentanalys och focused interview.

Kommentar:

Det förklaras i studien på ett tydligt sätt hur metoden går till.

Från en lista med 22 sjuksköterskor inom psykiatrin i Skottland valdes 7st ut. De var slumpmässigt utvalda. 5 kvinnor och 2 män.

Kommentar:

Urvalet av population är tydligt beskriven.

Inga sjuksköterskor lämnade studien. Många av deltagarna ansåg att det var svårt att lära ut hur man använder humor, det är något som varje enskild person har eller inte har med sig. Humor är viktigt i alla avseenden inte enbart inom mental hälsa. Alla deltagarna i studien använde sig för humor, beroende på hur väl de kände sina patienter. En del sjuksköterskor hade negativa upplevelser av användning av humor då patienterna tagit det för seriöst. Sjuksköterskorna sa att de skulle bli mer medvetna av hur de använde humorn, men troligtvis inte ändra hur de använde sig av humor. Kommentar: Tydligt resultat. Hög Kommentar: Det var en tydlig artikel där man genom rubriker kunde följa hela processen. Det som var minus var i resultatet där det ibland skrivs ”några sjuksköter- skor” Där hade det varit tydligare om det hade framgått exakt hur många. Bra att författarna av studien tog upp begränsningar och att förslag ges på fortsatt forskning.

(36)