Ortnamnen i Hallands län_3

SKRIFTER UTGIVNA GENOM ORTNAMNSARKIVET I UPPSALA SER. A: SVERIGES ORTNAMN

ORTNAMNEN 1

HALLANDS LÄN

AV

ORTNAMNSARKIVET I UPPSALA DEL 3

BEBYGGELSENAMNEN I NORRA HALLAND

(HIMLE, VISKE OCH FJÄRE HÄRADER)

AV

HARRY STAHL

4

ri;

SVERIGES ORTNAMN

ORTNAMNEN

1

HALLANDS LÄN

PÅ OFFENTLIGT UPPDRAG UTGIVNA AV

ORTNAMNSARKIVET I UPPSALA

DEL 3

BEBYGGELSENAMNEN I NORRA HALLAND

(HIMLE, VISKE OCH FJÄRE HÄRADER)

AV

HARRY STAHL

och direktör Edwin L:son Berger t

C) 1979 Ortnamnsarkivet i Uppsala ISBN 91-85452-01-7 Almqvist & Wiksell, Uppsala 1980

FÖRORD

Föreliggande del av Ortnamnen i Hallands län omfattar bebyggelsenamnen i länets tre nordligaste härader, Himle, Viske och Fjäre.

Ett preliminärt manuskript för namnen i en del av området, utarbetat av pro-fessor emeritus Jöran Sahlgren, förelåg vid dennes bortgång. Detta manuskript

har omarbetats och utvidgats av professor emeritus Harry Ståhl. Arbetet har granskats av arkivchefen Allan Rostvik och förste arkivarien Svante Strand-berg vid ortnamnsarkivet i Uppsala, av ledamöterna i arkivets rådgivande nämnd f kammarrådet Nils Edling (i korrektur) och professorerna Thorsten Andersson och Lennart Moberg samt av arkivchefen Bengt Pamp och arkiva-rien Göran Hallberg vid dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund.

De ursprungliga uppteckningarna av namnens uttal har kontrollerats av Sahl-gren, Ståhl och f museichefen Albert Sandklef. Jordeboksexcerpterna, ur-sprungligen gjorda av fröken Anna Göhle, har kontrollerats av f rektorn Algot Hellbom. Citatkontrollen av tryckta källor har gjorts av fil mag Ann-Mari Markström. För kontrollen av de medeltida otryckta namnformerna svarar arkivarien Eva Brylla. En genomgång av vissa beläggserier har gjorts av fru Siv Lennerland. Kartan har ritats av kartritare Elisabeth Andersson.

Kamerala förändringar efter den 30 juni 1936, då jordeboken i huvudsak upphörde att föras, har i allmänhet icke iakttagits. Ändrade officiella stavning-ar av namn i jordregistret hstavning-ar emellertid i görlig mån beaktats.

I den nu gällande borgerligt kommunala indelningen ingår sedan 1971 Lindome socken i Mölndals kommun, Göteborgs och Bohus län, medan övriga socknar i Fjäre härad sedan 1974 ingår i Kungsbacka kommun och samtliga socknar i Viske och Himle härader sedan 1971 ingår i Varbergs kommun. Uppsala i mars 1980

HIMLE HÄRAD

»Hejmle Härad» b 1800t (Bexell 1 s 356); 11,8'mlahce‘ra.

Häradet hade på 1200t liksom nu tretton socknar. I Varbergs läns jb 1591 indelades det i fyra fjärdingar: Sönderste, Medel!-, Öffuerste och Norderste

fierding.

Namnet är oklart och mycket omdiskuterat. Det får, som Andersson 1965 s 81 ff föreslår, fattas som ett bygdenamn, från 1330 med elementet härath som fast komponent. Förlederna Hymfla-, Himbla- är snarast att förstå som inbyggarnamn bildade till bygdenamnet. Andersson har inte yttrat sig om namnets innebörd.

Namnet tolkades av A Noreen i Spridda studier 3 s 108 som »ett äldre

Heinyfli (jfr isl heinn 'slipsten' och -yfli '-aktig'), dvs den 'slipstensartade'

trakten», med syftning på de »glättade hällar, som från och med ungefär häradets huvudort Varberg norrut genom Halland träda fram i jordbrynet». Såsom Sahlgren (i otr ms) påpekat, betyder hen (isl hein f) 'bryne' och någon större likhet mellan Himle hds stenhällar och brynstenen kan knappast ha förelegat. I stället anser Sahlgren (STFÅ 1933 s 215), att Himle troligen fått namn av läget kring Himleån. Senare har han (i otr ms) gissat, att »det väl syftat på Himleån eller den vik, till vilken Himleån rinner».

Enligt Ljunggren (i Sak 1946-48 s 30 ff) kunde elementet Hen- i Henöfle vara ett ånamn med paralleller både i Sverige och Norge (se nedan). Ljung-gren anser det emellertid sannolikare, att Henöfle är ett bergnamn, ett äldre namn på nuv Himmelsberget, »ett bygdecentrum, kanske en tingsplats, av sådan betydelse att det ... kunnat ge namn åt häradet». Om Himmelsberget se Bexell 1 s 612 ff. Numera tycks det inte finnas några traditioner om berget som ett bygdecentrum, se Ljunggren aa s 36. Namnet skulle syfta på bergets branta gnejssidor eller på att berget i sin helhet från något håll kunde erinra om en »hen». Efterleden kan enl Ljunggren vara det i flera ortnamn in-gående fsv *hughle 'liten höjd'. Man kan ha haft ett *Henhughle och samtidigt ett därtill bildat inbyggarnamn *henhygle, utvecklade till resp *Henufle och

*henöjle, varav Vjb:s Henöflä kunde vara en kompromiss. Alternativt

sam-manställer Ljunggren (efter ett förslag av I Lindquist) namnet med nno dial

hov 'liten hög, höjdrygg' och fsax huvel m, fhty hubil, nhty häbel 'liten

upp-höjning, kulle', som av Torp (Fick, Vergleich. Wörterbuch 3 s 94) fattas som ett med vanligt diminutivsuffix bildat *hubila-, *huflla-. Mot Ljunggrens tolk-ning kan bl a anföras, att det markanta Himmelsberget knappast kan ha karak-teriserats genom en beteckning för 'liten höjd'. Själva bergnamnet *Himle

(Henöfle) skulle, enl Ljunggren, senare — genom ett förklarande tillägg -berg(et), »kanske över ett *Himlaberget» — ha fått sitt nuvarande namn.

Detta är inte troligt. Himmelsberget är ett vida spritt namn. Det finns i Hal-land på flera håll och i Sverige i övrigt i olika Hal-landskap åtminstone upp till Jämtl och Ång. Jfr även det danska Himmelbjerget i nordöstra Jylland, före

1847 ansett som Danmarks högsta punkt, samt det mytiska fornisländska plu-rala Himinbkrg, guden Heimdalls boning.

Med utgångspunkt i Sahlgrens alternativa förslag, att Himle urspr syftar på Himleåns mynningsvik, kunde man uppfatta namnet som ett fhall

*Henu-Vik el möjl *Henaryflir, vars f led vore (gen av) ett ånamn *Hena el *Hen,

ett ä namn på Himleån (jfr Ljunggren ovan). Den sakliga motiveringen till ånamnet *Hen(a) är oklar. Jfr Henå i Töllsjö sn, Bollebygds hd, Älvsb 1 (SOÄ 4 s 65), Henån i Röra sn, Orusts v hd, Göteb 1 (OGB 8 s 65 ff) och norska namn på Hein-, Hen- (NE s 97). De svenska namnen anses innehålla hen 'brynsten'.

Henån i Röra kan vara ett urspr *Hein som fått sitt namn »därför att den

mynnar ut vid ett 'henberg', dvs ett berg där man bryter hen 'brynsten' ». Rygh förmodar (NE a st), att de no namnen är bildade till hein 'brynsten' eller till en avledning av fvn heir f 'hed'.

S led *-yvlir m liksom det därmed sammanhängande *yvli n uppträder inte som självständiga ord utan endast i sammansättningar, se härom senast M Tveitane i APhS 31(1976) s 70 ff. Efterleden *-yvlir ingår i norska härads-och sockennamn från Sunnmore, av 0 Rygh i Sprogl Hist Stud til C R Unger 1896 s 43 tolkade som urspr fjordnamn: Vannylven (Vaniflis skipreidv 1403),

Synnylven (Sunnifle sokn 1430-40t) och Sykkylven (i Sickifli 1325). K Rygh behandlar namnen i NG 13 s 105 o 140 och anför ytterligare namnen Tynnol (1)unnyfle 1414), gd i Lesja sn, Oppland fylke (NG 4: 1 s 22), Tonnol (a Dunnifli 1333), gd, Nes hd, Sor-Trondelag fylke (NG 14 s 31), samt det i ett diplom från 1485 (DN 1 s 675) omnämnda, nu försv Namnoffle i Eidsvoll. Namnen från Sunnmore antas vara urspr maskulina fjordnamn på -yflir (-Wir) och sammanställs med appellativet isl inyfli n pl 'inälvor', daudYfli 'lik', vanyfli 'vana' och norska dialekters vardyfle n 'fylgja, skyddsande'. Namnen ,Tynnol,

Tonnol o Namnoffle förmodas utan närmare motivering vara neutra till skill-nad från de maskulina More-namnen. Tonnol ligger emellertid vid en vik av Bjugnfjorden och belägget »sodre landet j Namnoffle» tyder på att det även här kan röra sig om ett vik- el fjordnamn. Vid Tynnol, beläget en bit norr om älven Lågen, finns emellertid av kartan att döma ingen vik.

Namnelementen -yvli (<urgerm *ubl-ia) n och -yvlir (<urgerm *ubl-iaR) m kan enl Tveitane (aa s 79) vara /-avledning till svagstadiet *ubh- av ie roten

*yebh- 'väva, fläta, slingra, bukta sig', -yvli ett kollektiv med betydelsen

'något som rör sig, vrider sig', -yvlir med betydelsen 'den som rör sig, kröker sig', dvs 'den krokiga'. Den vik som avsetts med namnet Himle är sannolikt hela det skarpt krökta vattenområdet öster om Getterön, nuvarande Fareham-marsviken och Hamnviken.

De äldsta namnformerna för Himle gör det knappast möjligt att, som flera forskare gjort, sammanställa Jordanes' tydligen förvanskade folknamn ahelmil

(athelmil) med häradsnamnet (bygdenamnet).

Namnformer före 1646: Hänöflä (3 ggr), Henöflä 1231 Vjb s 25,35,37 f avskr o 1300, Hymflaheret o 1334 DDan 2: 11 s 138 or? (i margen), Henöfläs hd 1364 (?) RAp (DDan 3: 7 s 106), Hymble hd 1406 RAp (SDns 1 s 544), Himle-herradha 1407 Rep 3 s 93 avskr, Himbla hd 1410 SDns 2 s 301 avskr, Hemmelle hd 1431 RAp (Rep 3 s 422), Hymbleheret, Hymläheret 1455 Åke Ax:s jb f 5 r, Hemlle hd 1456 UUBp (Rep II: 1 s 200), Himblehäredh 1459 DaRAp (Rep II: 1 s 307), Himbleheret 1462 RAp (Rep II: 1 s 506), Himble hd 1467 Rep II: 2 s 47 or, Hemle hd 1482-94 Rep II: 7 s 318 or, Hymble hd 1483 Rep II: 3 s 281 or, Himlähäret 1484 RAp (Rep II: 3 s 412), Hemble hd 1492 RAp (Rep II: 4 s 263),

7 Hymleherred 1523 FFDR s 22 reg, Hymmele hd 1529 GFR 6 s 136 avskr, Hembleherred 1530 FFDR s 25 reg, Hemle hd 1533 Sävstahp 1 s 140 or, Hemble hd 1536 DK s 18 reg, Hiemlle hd 1542 UUBp, Hemel hd 1549 DK s 411 reg, Hemelherrith 1550 Priv 2 s 578 samtida avskr, Himble hd 1551 KB s 91 reg, Hiemleherridt 1551 /EDA 4 s 337 avskr av reg (1577), [Humble hd 1557 KB s 144 reg], Hemble hd 1562 KB s 97 reg, Him(b)le hd 1565 KB s 650 reg, 682 reg, Hemle hd 1566 KB s 25 reg, 106 reg, [Humble hd 1567 KB s 211 reg], Himle hd 1569 KB s 454 reg, Himble hd 1570t Ib (Lb 2 s 471), 1573, 1575 KB s 307 reg, 613 reg, 615 reg, Him(m)ell hd 1573-1579 Htb, Hiemled hd 1577 KB s 145 reg, Himel hdstg 1578 Priv 3:2 s 834 or a t, Himble hd 1579 KrSk s 205 reg, 1580-96 jb, Hiemle hd 1591 KB s 660 reg, Hiemble hd 1593 KB s 68 reg, Himmell hd, Hiimel hd, Himmble hd 1597 Htb, Hemmel hd 1597 KrSk s 332 reg, Hemmel hd, Him(b)le hd 1597, 1599 KB s 101 reg, 222 reg, 451 reg, Himble hd 1600 jb, Himmel hd 1611 KrSk s 372 reg, Himmel hd, Hiem(b)le hd 1611 KB s 386 reg, 440 reg, Himble hd 1612, 1613 jb, Hiemble hd 1625 KrSk s 427 reg, Himble hd 1628 jb, Hiemble hd 1631 KrSk s 451 reg, Himble hd 1632, 1644 jb.

grimata sa'sn; grintata Wigf s 48.

Socknen har säkerligen funnits redan i förra hälften av 1200t. Sedan reforma-tionstiden hör till Grimetons gäll utom moderförsamlingen även Rolfstorps sn. Socknen Grimeton har namn efter kyrkbyn, om vars namn se bynamnet.

Namnformer före 1646: af Grimutunum, af Grimul(u)tunum (1050t) 1300t SvTr 1 s 46 ff avskr, in Grymätunä 1300 (1304?) SD 2 s 319 avskr, ecclesie Grymituna o 1334 DDan 2: 11 s 138 or?, [i Ginnetwna], Grimetwna 1410 SDns 2 s 301 avskr, i Grimätunä 1415 SDns 3 s 90 avtr, Grymmatuna 1422 Stu s 105, [Grymmethinne sn 1482-94 Rep II: 7 s 318 or], Grimetwnä kirkägordh 1484 RAp (Rep II: 3 s 412), Grimetwne sn 1492 RAp (Rep II: 4 s 263), [Gremmen-then sn 1537 DK s 52 reg, Grimmethom sn 1570t Ib (Lb 2 s 426, 428), Grim-metom sn 1591 KB s 660 reg], Gremethon sn 1579 Htb, Gremeton sn 1592 jb, [Grimetom 1593 KB s 68 reg], Gremeton sn 1596, 1600, Grem(m)eton sn 1613 jb, [Grimitorne sn 1625 Kr Sk 1 s 427 reg], Gremmeton sn 1632 jb.

Jordeboksformer from 1646: Grim(m)eton sn 1646-1825, Grimethons sn 1876, Grimetons sn jr.

Grimeton gri'mata. — Grimetunä, mansio de Grymätim 1231 Vjb s 29, 35 avskr o 1300, eth gotz i Grymothwne 1365 C 5 f4 reg m 1400t (DDan 3: 7 s 321), Grämetwna 1407 Rep 3 s 93, Grymetwna 1409 ib s 119, Grymmatwnaby 1421 ib s 279 avskr, 1422 ib s 297 avskr, j Grymetwne 1461 C 16 (SFSS 134 s 38), Grymethon 1523 FFDR s 22 reg, Grimmetwn 1529 GFR 6 s 136 avskr, [Grem-menthen sn i Kirkebyen 1537 DK s 52 reg, Grimethom 1570t Ib (Lb 2 s 427)], Gremethon(n) o likn 1573-97 Htb, 1580-1644 jb. — Grimneton, [Grimnetorph, Grinneton], 1646, Grimeton 1660, Grim(m)eton 1691-1825, Grimethon 1876 jb, Grimeton jr. — Grimeton ek, G. — Jb 1646 upptar två hela skhmn, sex hela och ett halvt krhmn, ett helt kyhmn, ett djäknehmn samt sex hela frhmn. S led är en form av ordet tun, fvn tån n 'inhägnat område, gårdsplats' mm, sv dial tun m med olika liknande betydelser (Rz 763 b). I trycksvag ställning har

-tun i dial utvecklats till -ta, se Wigforss s 499 o Sahlgren i NoB 1918 s 181 f.

Man kan inte av de äldre beläggen säkert avgöra om s led är det östsv plurala

-tuna el om den är att betrakta som en sydlig utlöpare från det norsk—svenska

områdets namn på -tun, se Sahlgren i Rig 1920 s 162. Om den exakta inne-börden av ortnamnsleden -tuna är meningarna delade, se härom senast Holm-berg 1969, Andersson i NoB 1968 s 88 ff och Olsson i Fy 1976 s 71 ff.

Äldre topografer (t ex Bezell 1 s 587) har sammanställt förleden med

Grim-ulfer af Grimutunum, dansk delegat i den bekanta notitian om

gränslägg-ningen mellan Sverige och Danmark o 1050. Ljunggren 1959 s 1076 anser det inte avgjort, om det är detta mn som ingår eller om förleden är ett ånamn. Om förleden vore Grimulfer hade man emellertid väntat äldre skrivningar

Grimulfs- el dyl. Grimulfer kan vara en direkt konstruktion ur ortnamnet. Ett

kortnamn *Grime till Grimulfer kunde möjligen ingå att döma av skrivningarna

Grimä- i Vjb, jfr ä för a i former som Laghäholm (Laholm) och

Farth-usäheret (Faurås); se om vokalismen Bjerrum i Ti Afhandlinger s 182f.

9

tun(a). Skrivningen Grimu- i den nämnda notitian om gränsläggningen 1050 - Grimulutunum är dittografi - liksom Grimä-, Grime- i Vjb tyder på att

för-leden är gen av ett svagt f *Grima - ä, e står ofta i Vjb för u, se Bjerrum aa s 184 f. *Grima kan då vara ett äldre namn på Grimeån (Bexell 1 s 575), Grim-sjöns avloppså, nu kallad Mjöavadsbäcken o Långebrokanalen, se Ståhl i Hal-land (1938) s 259f. Helt uteslutas kan emellertid inte möjligheten att ånamnet och sjönamnet Grimsjön kan vara bildade till by- och snnamnet. *Grima som älvnamn anses (NE s 78) ingå i flera norska namn. Det förmodas av Bugge kunna sammanhänga med no dial grima f 'streck i ansiktet' mm el vara avi av

Grim m 'en vandvette'. Olsen har med utgångspunkt i Bugges förslag med

tvekan föreslagit betydelsen »den mörka» för ett älvnamn Grimen i Fana, se NG 11 s 230 och NG 12 s 210. Om namn på Grim- se Mod&r 1936 s 63 ff samt DSÅ 2 s 259f.

1 Brogård bro'gor ä 1 fr. - [Bragaardtt 1600], Brogaard(tt) (1613-1632, Brogaarden 1644 jb. - [Bre(e)gårdh 1646, 1649], Brogordenn 1650, [Bragården 1660], Brogård 1691-1876 jb, Grimeton nr 1 1952 jr. - Går-den ligger vid Mjöavadsbäcken. En lht kallas Stutaryggen stiAlan,yol gan,

Stutaryggen ek, T. Ligger vid en åsrygg, som liknats vid ryggen på en oxe. 2 Hult hslt 1 fr. - Holtt(e) 1612, 1628 jb. - Hol(pt 1646, 1660, Hult 1691-1876 jb, Grimeton nr 2 1952 jr. - Hult ek. - Namnet innehåller bif

holt till hult n 'liten skog, skogsdunge'. 3 Backagård 3/4 fr. - Backe-gaardenn 1612 jb. - Backeegårdh 1646, Backagardh 1660, Bakagårdh 1691, Backagård 1718-1876 jb, Grimeton nr 3 1952 jr. - Nr 3:4 kallas

Högaberg ho'2ab1cei r, Högaberg ek, efter berget intill med gravfält. 4 Pukasten pu`gasto'n 5/6 fr. - Puge stin 1578 Htb, Pugsteen 1592, Pugestien 1596, 1600,[Pugsternn, Pugstrenn 1612], Pugsteenn 1613, Puge-steen 1628, 1632, Pugesten 1644 jb. - Puckeestenn 1646, [Båckesten 1647], Påckesten 1648, Pugestenn 1649, Pugesteen 1660, Pugsteen 1685, Puukaste(e)n 1686, 1691, Pukasten 1718-1876 jb, Grimeton nr 4 1952 jr. - Gården är nu avhyst. F led är gen av ett mot fsv puke m 'djävul, ond ande, troll' svarande ord. Förmodligen har någon sten på ägorna givit anledning till namnet. Att trollen har sitt tillhåll i berg och under stenar är en gam-mal föreställning i Norden, jfr Pukeberget (Sahlgren i NoB 1915 s 115) samt Pukaberg, gd, Jäla sn, Vilske hd, Skar 1 (SOSk 14 s 38). 5 Hule

kik Håle 1/2 fr. - Hulle 1612, 1628 jb. - [Halle 1646], Hoole 1647, Holle 1660, Hohle 1691, Hole 1718, Hule 1756-1876 jb, Grimeton nr 5 1952 jr. - Namnet är urRr böjnf av ordet hula f 'håla'. 6 Prästgår- den pre' stagol r, pre' staga an 1 kr. - Prästeg:n 1718, Prestgård 1825, 1876 jb, Grimeton nr 6 1966 jr. - Kyrkoherdebost. 7 1 fr. 8 3/4 fr. 9 Klockaregården klökaraggil an 3/16 kr. - Klockarebost. 10 Liagårde,n

li'agoi r,Vagg i n 1 fr. - Lidhegardh 1415 SDns 3 s 90 avtr, [?Lin-degrdenn 1612 ml]. - Liegårdh 1646, Liegård 1650, [Lillegardh 1660], Liagårdh 1691, Lijagård 1718, Lyagården 1756, Liagård 1825, 1876 jb, Grimeton nr 10 1952 jr. - Liagård ek. - F led är urspr gen av ordet lid f 'backe, sluttning', här snarast i bet 'vägbacke'. 11 Hjörnen‘na t 1/2 fr. - paa Hiörnedt 1612 ml, Hiörnet 1644 jb. - Jörnnet 1646, [Jornne 1660], Hiörne 1691-1756, Hjörne 1825, 1876 jb, Grimeton nr 11 1952 jr. - Namnet är hall dial hjärne n 'hörn', kanske i bet 'hörn av gärdesgård', jfr Gårdshjörne nedan. 12 Toften 2/3 fr. - Thoffthen 1578, 1597 Htb. - Tåfftenn 1646, Tofften 1660, Tåften 1691-1756, Toften 1825,

1876 jb, Grimeton nr 12 1952 jr. Namnet är best f sg av en motsv till fsv topt, toft, fvn topt, tupt, bif till tomt, fsv tompt, med som ortnamns-element omdiskuterad exakt innebörd, kanske 'hustomt efter övergiven bebyggelse'. Enl Sahlgren 1925 s 126 ff betyder tomt (toft) snarast 'enskild mark med hus, hustomt', enl Holmberg 1946 s 145, 336 'område som av-passats för den enskilda gårdsägaren i en by'. Andra forskare, bl a Hell-berg 1967 s 196 if, anser betydelsen vara 'plats för försvunnen bebyggelse, husgrund, hustomtning'; jfr Janz6t i NoB 1969 s 41 f. Se även artikeln

-toft (-tomt) i KL bd 18 med där anf litteratur. 13 1 fr. - Nr 13:4 kallas Fässberg fce'sbyer, Fässberg ek. Är möjl uppkallat efter sn Fässberg,

Askims hd, Göteb 1, varom se OGB 3 s 63. Nr 13: 13 benämnes

Altar-stenen a‘ltatsloi pt ä, dlta,stalkne.n, AltarAltar-stenen ek, efter läget vid en

fyr-kantig sten (Altarstenen Bexell 1 s 581, 595), som enl Bexell skall vara hälften av den sten, vars andra hälft utgör altaret i Grimetons kyrka. 14 1 sk. 15 1 sk. 16 1 fr. - Nr 16: 3 kallas Kakelöse Kakelösen ek. Om detta på åtskilliga håll förekommande, skämtsamt nedsättande namn, syftande på fattigdom och brist på bröd, se Lundahl i NoB 1951 s 42, SOSk 7 s 24 o OGB 3 s 94. Nr 16: 5 kallas Stora-Karins gård

stör-ka,sgT ir, störka,sgair, St. Karinsgård ek. 17 1 fr. - Nr 17: 5 bildar jämte

delar av nr 11, 12, 15, 17 o 18 en herrgård, som kallas Runesten «masten

ä; ininstel n, Runesten ek, grundad i m 1800t av Rolf Bexell. Namnet

är oklart, kanske ordet runsten. 18 Skottgården skeidaggilan 1 fr. - Schoedgaarden 1628, Schudgaarden 1644 jb. - Skiuttgårdenn 1646, Skutt-gården 1647, Sköttgårdh 1648, SkåttSkutt-gården 1649, [Skattgardh 1660], Skådtgården 1691, Skåttgård 1718, 1825, Skottgård 1876 jb, Grimeton nr 18 1952 jr. _{Namnet svarar mot fda skutgardh m 'gård där konungens} ämbetsman bor och skatter skall betalas' eller har använts om de under ärkebiskopen i Lund lydande gårdar, som utgjorde residens för läntagarna i de län, vari ärkestolens gods var fördelade, se Schalling, Kyrkogodset i Skåne, Halland och Bleking s xxxt o 146 f.

1 Gårdshjörne gdjoina 1 fr. - Gords hiörnne 1570t Ib (Lb 2 s 427), Gaars-hiörn(e) 1573-97 Htb-, Gaard(t)zshiörn o likn 1592-1628, -hiörne 1632, Gaards-hiörne 1644 jb. - Gårdzgörne 1646, Gårssgiörne 1660, GårdtzGaards-hiörne, Gårds-hiörne o likn 1691-1756, Gårdshjörne 1825, 1876 jb. - Gårdshjörne G, ek. - Jb 1646 skhmn 1 mtl. Namnet är kanske ett *gårdshjörne 'gärdesgårdshörn' el möjl en sammansättning, där f led är gen av ordet gård, väl i bet 'gärdes-gård' och s led hall dial hjörne n 'hörn'; jfr Grimeton nr 11 Hjärne och

Gårds-horn i Kungsäters sn, Marks hd, Älvsb 1 (SOÄ 9: 2 s 96), samma namn i Idala

och Ölmevalla snr. Fjäre hd, samt Gårdakrik i Klastorp, Träslövs sn.

1 Korndal ko'ja', ko'da' l 1 fr. - Kordala (nom) 1492 RAp (Rep II: 4 s 263), Kuordall 1578 Htb, Korn(n)dall 1612-1644 jb. - Korndahl 1646-1691, Korndal 1718, Kornda(h)I 1756, 1825, Korndal 1876 jb. - Korndal G, ek. - Jb 1646 frhmn 1 mtl. F led är ordet korn 'säd, bjugg'. I dialektuttalet har n tidigt (dock efter förlängningen av o) fallit i ställningen mellan konsonanter. Gården ligger i kanten av en höjd. Jfr Korndalen i Dalsland (SOÄ 15 s 66) samt Korndal i Älvsåkers sn, Fjäre hd.

1 Mjöavad mel'aval Möava 3/4 fr. - en mölle ij Miödewadtt 1570t lb (Lb 2 s 427), Miöuadtt 1597 Htb, Möuadt 1592-1600 jb, Möeuadt 1612 ml, [Mörualdt 1613], Möeuad 1628, Möuadt 1632 jb. - Möwadh 1646, 1647, [Mieredh 1648], [Miörödh 1649], [Miadewadh 1650], Miöwadh 1651-1691,

11 Miöawad 1718, 1756, Mjöavad 1825, 1876 jb. - Mjöavad G, ek. -Jb 1646 krhmn 1 mil. F led är säkerligen best f av ett mot fvn adj mj6r, fsv mior, miör

'smal' svarande fhall ord. S led är ordet vad n 'vadställe'. Gården ligger vid en bäck. Jfr Torstorp nr 1:6 Bredavad.

1 Nackhälle na‘ klicelle.. Kallas även Olovsgård ö las§oi r 3/4 fr. - Nackhelle 1446, 1660, Nakhälle 1691, Nackhälle 1718-1876 jb. - Olofsgård ek. - Jb 1646 krhmn. Gränsar till Nackhälle, by i Spannarps sn. För ä namnformer och

förkl se detta namn. Gården benämnes vanligen Olovs gård, i äldre jbr upp-taget som alternativt namn (Karin Oloffss 1646, Karin Ohlsons g 1718, Nack-hälle Karin Olsgård 1756, 1825, Carin Olsgård 1876 jb).

Olovsgård se Nackhälle.

Tjärby §ce`rbyl - Tierby 1579, 1597 Htb, T(h)ierbye 1592, Tier(re)bye 1596, 1600, Kierbye 1612, Thierebye 1613, Tierbye 1628, 1632. Thierbye 1644 jb. - Tiereby, Kijereby 1646, Tierby, Kierby 1660, Tierby 1691, 1718, Tiärby 1756, Tjerby 1825, 1876 jb, Tjärby jr. - Tjerby G, Tjärby kb, ek. - Jb 1646 upptar ett helt skhmn och två hela krhmn. F led tycks urspr ha varit ordet tjärn, vars n fallit mellan r och b. Angående bortfallet av n jfr Korndal

ovan. S led är by 'gård'. Tj.wreby är i Danmark ett vanligt bynamn, vars äldsta

former saknar den mellersta vokalen. Se vidare liknande förkl och rik material-samling hos Steenstrup, Indl Studier s 108 ff. Hellquist 1918 s 31 o 38 för med viss tvekan namnet Tjärby till ordet tjära. Jfr vidare Tjärby, by o sn, Höks hd (SOH 1 s 48). - Ligger vid mossen Store mosse.

1 Nygård ny'gar 1 fr. - Nygaardtt 1600, Nyegaard(t) 1612, 1628, Nygaard 1644 jb.-- Nygårdh 1651-1691, Nygard 1718, Nygård 1756-1876 jb, Tjärby nr 1 1952 jr. 2 1 fr. 3 1 fr.

Torstorp to'sturp. - i Thorestorp [1482-94] Rep II: 7 s 318 or, Torestorpä (nom) 1484 RAp (Rep II: 3 s 412), Toristrupp 1570t Ib (Lb 2 s 427), T(h)ors-torp(p) 1573-97 Htb, Torristrup, Torrestrup 1592, Torestrup 1596, T(h)ore-strup 1600, 1612, ThorreT(h)ore-strup 1612 jb, ThoreT(h)ore-strup 1612 ml, Thoristorp, T(h)orestrup 1613, T(h)orstrup 1628, Toerestrup, Tor(d)strup 1632, T(h)ors-trup 1644 jb. - [TollsT(h)ors-truph], TorsT(h)ors-trup(h), Torstruuph 1646, To(r)storph, Torsteruph 1660, Torstorp 1691-1756, Thorstorp 1825, 1876, Torstorp 1933 jb. - Torstorp G, ek. - Jb 1646 upptar två hela skhmn, två hela krhmn, ett klgods, ett halvt kyhmn och tre hela frhmn. F led är urspr gen av mn Thore (fsv Thorer, fda Thorir), s led torp 'nybygge, utflyttad gård'.

1 1 fr. Nr 1:6 kallas Bredavad bro‘kavgl , bra`kavai , Bredavad ek.

Lig-ger vid en bäck, som går till Himleån. Jfr Mjöavad ovan. 2 1 fr. - Nr 2: 9 kallas Grimås grinig:1g, Grimås ek, T. Beträffande f led i det

urspr höjdnamnet jfr bn Grimeton ovan. 3 1 fr. 4 1 fr. - Nr 4: 28 kallas

Jutagård kidaga'r, Jutagård ek, T. F led är hall dial jyde m 'jute, dansk'. 5 1/2 fr. 6 3/4 fr. 7 1 fr. - Storegrdenn 1612 ml, - Storeegårdh 1646, Storegardh 1660, -gårdh 1691, Storagård 1718, -gården 1756, Storegården 1825, 1876 jb, Torstorp nr 7 1952 jr. 8 1 fr. 9 1 fr sät. 10 Högen hg' )an 5/6 fr. - (paa) Höyenn 1612 ml, jb, Höien 1628, Höyen 1644 jb. - Höö-genn 1646, Högen 1660-1876 jb, Torstorp nr 10 1952 jr.

1 Änglarp slel rp 5/6 fr. - Engellerup 1600, [Egnerup 1612], Englerup 1613-1644 jb. - Englleruph 1646, Ängleruph 1647, [Engeruph 1660], Englarp 1656-1876 jb2 Änglarp 1952 jr. - Englarp G, kb, ek. - Jb 1646 krhmn 1 mtl. F led är urspr gen *Angla av ett mot fda, fvn Engli svarande fhall mn *Ängle,

jfr Änglarp i Kinds hd, Älvsb 1 (SOÄ 7:2 s 182). S led är urspr torp 'nybygge, utflyttad gård'.

1 Öxnamossa eVcsnalnyl sa _{3/4 fr. — Oxsemosse 1600, Öxnemosse 1612,} Oxemosse 1613, Öxemose 1628, Öxnemose 1632, 1644 jb. — Yxnamåssa 1646, Yxamoessa 1660, Öxnamåse 1691, -måsä 1718, -måsa 1756-1876 jb, Öxnamossa 1952 jr. — Öxnamåsa G, -mossa ek, Yxnamåsa 1916 kb. — Jb 1646 krhmn 1 mtl. F led är urspr gen pl *yxna av oxe, s led böjnf av ordet

mosse.

Försvunnet namn:

Herleef. — _{in Grymätunä Herleef 1300 (1304?) SD 2 s 319 avskr. — Namnet} avser troligen Jarl& i Veddige sn, Viske hd. Se detta.

Gödestad

Socknen har sedan reformationstiden varit annex till Hunnestad. Namnet är lånat från kyrkbyn. Om dess förklaring se Gödestads by nedan.

Namnformer före 1646: Giödestadt sn Annexa flin Hundestad 1570t Ib (Lb 2 s 425), Giödestadtt 1600, Gödestad(t) sn 1613 jb.

Jordeboksformer from 1646: Gödestadh sn 1646, [Giodestadh sn 1660], Giödstadh sn 1691, Giödestad sn 1718, 1756, Gödestads sn 1825, 1876.

Algustorp dlgestui rp; ålgustul rp y. - Algustorp 1579 Htb, Algustrup 1592-1613, -torp 1592-1613, -trup 1628-1644 jb. - Allgutstorph, -truph 1646, Algudzs-torph, [Alestorp 1660], Al(1)gustorp 1691-1876, Algustorp 1914 jb. - Algus-torp G, ek. - Jb 1646 upptar ett helt skhmn och ett helt krhmn. F led är gen av mn Algut (Algot). Andra stavelsens u har i trycksvag ställning tidigt blivit e. S led är torp 'nybygge, utflyttad gård'.

1 1/2 sk. - Nr 1: 2 kallas vanl Paders pa'cle, efter en ägare, Paridon Albin Olsson. 2 1/2 fr.

Båtsberg ba'slnprvr. Busberrig 1592, 1596 jb, Busbier 1597 Htb, Bussberrigh 1600, Busberg, Budtzbergh 1612, -berg 1613, Bussbierg 1628, Bossbierg 1632, -berg, Busberg 1644 jb. - Bossbergh 1646, 1660, Bå(d)tzbärgh 1691, Båtz-berg 1718, 1756, BåtsBåtz-berg 1825, 1876 jb. - Båtsberg G, ek. - Jb 1646 upptar tre hela krhmn. Namnet är flertydigt. F led kunde vara gen av ett mot något av de fda mn Bot, Butse el bin Bat svarande fhall mn el bin. Enl Ljunggren 1959 s 1103 är f led bud 'bod'. Mot denna etymologi talar att bud är f. Man väntar då inget -s- i sammansättningsfogen.

1 1 fr. 2 1 fr. 3 1 fr.

Gödestad to'sta. - Götestade 1363 C 5 f 4 r reg m 1400t (DDan 3:6 s 416), Giödestad 15170i Ib (Lb 2 s. 426), 1573, Giödistad(tt) 1573-97 Htb, Giödestad(t) 1592, -stadtt 1596 jb, Göstad 1597 Htb, Giödestadtt 1600, Gödestad(t) 1612, 1613, Giödested, -stad 1628, -sted 1632, 1644 jb. - Gödestadh, Giö(dhe)stadh 1646, Giöd(e)stadh 1660, 1691, Giödestad 1718, 1756, Gödestad 1825, 1876 jb. - Gödestad G, ek. - Jb 1646 upptar fem hela skhmn, ett helt sämjehmn, ett helt krhmn, ett halvt kyhmn, ett helt prästehmn och ett halvt frhmn. F led är urspr gen *Göta av mn Göte, s led urspr pi av stadh i bet 'bostad, gård'. Jfr bn Gödestad i Fjärås sn, Fjäre hd, och se om Gödestad Kousgård Sorensen, Da bebnavne på -sted s 68, 256.

1 7/8 fr. - Nr 1: 2 kallas Överstagård o'va4e,g(It I Z, Överstag. ek. Går- den ligger kvar där hela byn låg före skiftet, under berget vid kyrkan. 2 2/3 sk. - Nr 2: 2 kallas Emanuels mo'nvells Monnvels, efter en ägare på 1850t. 3 1/3 sk. 4 1/2 fr. 5 1 fr. 6 1/2 sk. 7 1 fr. 8 2/3 fr. - Kallas Pölen pe' tidigare Vid bron. - (wedt) Broenn 1592-1628, (ved) Broen 1632, 1644 jb. - weed Broen 1646, Widbroen 1691, vid Broen 1718-1825, vid Bron 1876 jb, Gödestad nr 8 1952 jr. - Jfr nr 10. 9 1 kr. - Kallas Stommen sto'man, Stommen ek. Om stom 'prästgård' se Lundahl i NoB 1945 s 162 if. Har va-rit änkesäte åt kyrkoherdens i pastoratet efterleverska. 10 1/2 sk. - Kallas Brogård bro'ggici el Broas bröas ä, bro'as. - Vid en i Grimeton belägen

gammal valvbro av sten över Himleån, Gödestads bro. Jfr nr 8. 11 3/8 sk. — Utgör urspr 3/8 mtl av nr 6, upptaget som särskilt hmn (nr 11) enl kamm koll beslut den 1/3 1877. Nr 11: 3 kallas Toften tv'/ ta, Toften ek. Namnet är best f av toft f, varom se Toften =nr 12 Grimeton, Grimetons sn, ovan. 12 Gödestadsmarken kyjord kr. — Gödestadsmarken 1874 jb.

Ljungstorp lu'gsUrp, jo'Nsttirp y. — Lungstorp 1573-97 Htb, Liungstrup 1592-1628, Lungstrup 1632, 1644 jb. — Longstruph 1646, Lunngstorp 1650, [Langestruph 1660], Lungestorph 1661, Lungstorp 1691-1756, Ljungstorp 1825, 1876 jb. — Ljungstorp G, ek. — Jb 1646 upptar fyra hela krhmn. Namnet är oklart. F led är knappast, trots de äldsta 1600-talsformerna, ordet ljung m 'ljunghed', eftersom namnet till skillnad från flertalet andra liknande namn har

-s- i sammansättningsfogen. F led kunde dock, som Hallberg föreslår, vara gen

av ett etablerat namn *Ljung(en). Äldre skrivningar Lungs- liksom det äldsta uttalet talar också mot ljung; jfr dock da dialf long, lung 'ljung' (se härom Dyr-lund i DSt 1911 s 100) och nordboh lugn 'ljung' (se Janz6n, Stud över subst i

bohuslänskan s 241). Knappast ingår heller ortnamnselementet lung(er) (jämtska lunger n 'grus- el sandmark'), som Bucht (i NoB 1951 s 1 ff) anser ingå i vissa sv och da ortn. Närmast till hands ligger att förklara f led som fhall gen av ett mn el mbin *Lung; jfr det en gång (1380) belagda osäkra da mn Lunng (DGP 1 sp 864). S led är torp-n 'nybygge, utflyttad gård'.

1 1 fr. 2 1 fr. 3 1 fr. 4 5/6 fr. — Nr 4:2 kallas Karlsro kal lsro' , Karlsro ek, och nr 4:3 Maden ma'a, Mada ek. Maden uppges ha legat där Karlsro nu ligger men flyttats ut i samband med skiftet. Namnet är best f av mad f 'kärräng'.

Långås la lie' y,s. — ? Langheos i Tresle sn 1537 DK s 52 reg. Liun(n)gaass 1580, 1600 jb, Langaas sn og by 1611 Kr Sk 372 regi, Lanngaas 1612, Lanng Aas, Langaass Bye 1613, Langaas 1628, 1632, Lang Aas 1644 jb. — Langhåss, Langåhz 1646, [I4ngås 1649], Langahs 1660, Långåhs 1660-1756, Långås 1825, 1876 jb. — Långås G, ek. — Jb 1646 upptar ett helt och ett halvt krhmn. Namnet åsyftar urspr den långa åssträckning, som nu vanligen kallas Kullen el

Långås kullar. F led är urspr svag f av adj lång. Formerna Liung- och

Lyng-beror på inverkan från namnet på byn Ljungstorp

1 1/3 fr. — Kallas Grönkullen grkt‘nkit'le, gre‘nkul jan rspr, Grönkullen ek. Möjl efter en grön kulle på åsen intill gården. 2 5/6 fr.

1 Moberg mo'be,r)(s) avs. — Moberg, bek, ek. — Fastigheten är avsöndrad från delar av Algustorp, Gödestad och Spånggård. Namnet är urspr gen av båtsmansn Moberg.

1 Spånggård spdEggin 1/2 sk. — Spange gaardenn 1570t Ib (Lb 2 s 426), Spangegaard(en) 1612-1644 jb. — Spånngegardh 1646, [Stangagårdh 1660], Spångegårdh 1691, Spånggården 1718, 1756, Spånggård 1825, 1876 jb. — Spånggård G, ek. — Jb 1646 kyhmn 1/2 mtl. F led är gen sg av fhall *spang f 'spång'. Gården ligger vid en bäck, den sk Spånggårdsbäcken.

1 Sumpen su'mpan lht fr. — Sumpen 1914 jb. — Vunnen genom torrläggning. Utbruten ur Gödestad nr 9 och upptagen i jb jäml kamm koll beslut 18/12 1914. Namnet är best f av ordet sump m 'kärr'.

Hunnestad

Socknen är sedan reformationstiden moderförsamling i Hunnestads och Gödestads pastorat. Sockennamnet är lånat från kyrkbyn, om vars namn se nedan.

Namnformer före 1646: Hwndestadhe sn [1482-94] Rep II: 7 s 318 or, Hundestadt sn 1570t Ib (Lb 2 s 4241), Hundestad 1571 KB s 11 reg, Hun(n)de-stad sn 1592-1600, Hun(n)deHun(n)de-stadt sn 1613, Hundested sn 1632 jb.

Jordeboksformer from 1646: Hwnnesstadh sn 1646, Hundestadz sn 1660, Hunnestad sn 1691-1756, Hunnestads sn 1825, Hunestad sn 1876, Hunnestads sn 1927.

Blixtorp b Zä' kstsrp. - Blegstorp 1571 KB s 11 reg, Blegstorp 1573, Bligstorp, Blygstorp 1579, Bli(i)gstorp, Bligstrup 1597 Htb, Blix(s)trup 1592-1613, -torp 1613, Bligstrup 1628, 1632, Blegstrup 1632, 1644 jb. - Ble(c)kstruph 1646, Bleckz(s)torph 1646, 1647, Ble(c)kstorph 1660, Blixtorp 1691-1876 jb. - Blix-torp G, ek. - Jb 1646 upptar två hela skhmn, tre hela sämjehmn, fem hela krhmn och två hela klhmn. F led är urspr gen av mn Blek. S led är torp n 'ny-bygge, utflyttad gård'.

1 5/6 fr. - Nr 1: 5 kallas Markusa mce'rkusa, enl uppg efter en ägare vid b 1800t. 2 1 fr. - Nr 2: 2 har tidigare benämnts Gatan, namngivet efter vä-gen till Gårdakärr, men kallas nu Päars pe'aq, dvs *Pädhars, vä-gen av mn

Per, ä da Pädher, Pedher, fsv Pädhar av Petrus. Jfr Päars = Stamnared

nr 8, Stamnareds sn nedan. Nr 2: 3 kallas Domaregård do' maraga' Domareg. ek, nr 2: 4 a Vällaberg vce`labk,ce'r, Vällaberg ek. Namnet är flertydigt, jfr Vällebo, gd, Väne-Åsaka sn, Väne hd, Älvsb 1 (SOÄ 12 s 134). Ligger vid en liten höjd. 3 1 sk. 4 1 fr*. - Nr 4: Sa kallas Stötens

sto'clans efter en kyrkstöt, kyrkvaktare, som bott där. 5 5/6 fr. 6 1 fr. -

Nr 6:5 kallas Jeppagård ka‘paggpi cl el Jeppas kg‘pas. Namnet Jeppas är gen av mn Jeppe. 7 .2/3 fr. - Nr 7: 1 kallas BäCkagård bce‘kaggt14 el

Bäckas bce7cas. bce`kas. Vid Spångabäcken. 8 1 fr. - Nr 8:3 kallas Gässlingagård kce`slkgagttl r; -gg' cl el Gässlingas ice,slägas, som är gen

pl av ett till ordet gässling 'gåsunge' bildat inbn. Enl uppgift var folket där ljushåriga som gässlingar. 9 5/6 fr. 10 1 fr. 11 1 fr. - Nr 11:2 kallas

Helga gård hdZkagg Ir el Helgens /we kkans. Helgens är best f sg av mn Helge.

Hunnestad ho' ?lasta' ä, hu' «sto' - j Hwndestade 1461 C 16 (SFSS 134 s 38), Hundistad(tt) 1574-1597 Htb, Hunndestadt 1580, Hundestad(tt) 1592-1612, Hun(n)destadt 1613, Hun(n)ested 1628, Hundested 1632, Hunested, -stad 1644 jb. - Hunne(e)stadh 1646, Hundestadh 1660, Hunnestadh, Hundestadh 1691, Hun(n)estad 1718-1825, Hunestad 1876, Hunnestad 1933 jb. - Hunne-stad G, HuneHunne-stad ek. - Jb 1646 upptar åtta hela skhmn, fem hela krlunn och ett halvt kyhmn. Namnet är oklart och omdiskuterat. Enl Ljunggren 1959 s 1073 kan -d- i de äldsta skrivningarna vara sekundärt och f led vara gen av folknamnet hunar 'hunner'; jfr tolkn av snn Hanhals (Hunähals 1305). Kous-gård Sorensen, Da beb:navne på -sted s 84 avvisar mn *Hunde, därför att det

fvn Hundi är en övers från kelt, och anser f led vara gen pi av hund. Om namn på Hund- jfr även Hellberg 1967 s 325. Ett fhall mbin *Hunde kan emellertid vara en av det fvn (kelt) namnet helt oberoende bildning och sannolikt är f led gen av detta namn, som snarast är bildat till ordet hund, jfr fvn mbin *Hvelpi (i ortn) och Hvelpr till hvelpr 'valp'. Hund föreligger i da både som mn och mbin. S led är pl av stad 'bostad, gård'. I en gravhög, Hunnahögen ho‘nahol -

jan, på nr 4 är enl folktraditionen kung Hune, namngivare åt sn, begravd,

se Bexell 1 s 533.

1 1 fr. 2 2/3 fr. — Nr 2: 4 kallas Trulsa gård triekagcti nr, Trulsagård ek. F led är dial gen av mn Truls (fda Thrugils, fsv Thorgils). 3 1 fr. — Nr 3: 3 kallas Lunden lo' nen, Lunden ek. En lund av alar omger gården. Nr 3: 15 kallas Smörsten 8~2' ,stalkn, Smörsten ek. Enl en uppgift i orten vid en sten rund som ett smörstycke, enl en annan vid en sten, där man offrade ge-nom smörjning. Om namn på Smör- se KL 16 sp 317 ff. 4 1 fr. — Nr 4: 3 tillsammans med 10: 9 kallas Alvs gård a'Wor, Alfsgård ek. F led är kanske gen av ale n' albestånd' eller snarare av mn Alv. Ett kärr på gården kallas Alvsgårds alekärr och är omgärdat av alar. Nr 4: 13 kallas

Hunna-högen, se ovan under bynamnet. 5 1 fr. — Nr 5: 3 a kallas Hansingas ho'nstgas, en bildning till mn Hans. 6 2/3 fr. — Nr 6: 10 kallas Halla (po) Halta ek. Namnet är pl av hall m 'berghäll, klippa'. 7 2/3 fr. —

Nr 7: 3 b kallas Lidarna lana; Wanct, Lidarna ek. Namnet är best pl av ordet lid f 'backe, sluttning'. Gården ligger på en sådan. 8 1 fr. 9 1/2 sk. 10 11/12 fr. 11 1 fr. — Nr 11:2 kallas Fäxas fcelcsas, Fäxas ek. Namnet, som förekommer även i Ås sn, Viske hd, se nr 6: 3 Bjurum, är gen pi av ett inbn, väl bildat till ett släktn (urspr båtsmansn?, jfr adj fix 'snabb, fyndig etc') *Fix. Jfr Fexagården i Torekovs sn, Bjäre hd, Krist 1, namn-given efter en sjökapten Fex (Sk0 A 3 s 149). 12 Prästgården prd §taggti an 1 kr. — Prästegården 1718, Prästegård 1756, 1825, H. prestgård 1876 jb, Hunnestad nr 12 1966 jr. Bostad åt kyrkoherden i pastoratet. 13 Klockare-gården klo' kar(a)ggi tian; klo' karas Klockaras. Klockarbostad. 14 5/6 fr.

— Nr 14: 2 kallas Kyrkas §o'rkas Ligger bakom kyrkan. 15 3/4 fr. — Har kallats Vid kyrkan. — weedh kijrickan 1646, wid kyrkian 1660, wid kiörkan 1691, wid kyrkian 1718, 1756, Hunestad vid kyrkan 1660, wid kiörkan 1691, wid kyrkian 1718, 1756, Hunestad vid kyrkan 1825, 1876 jb, Hunne-stad nr 15 1966 jr. — Nr 15:2 kallas Bostället bo' stcellat, Bostället ek. Har enl uppgift varit länsmansboställe. 16 3/4 fr. — Har liksom nr 15 ovan kallats Vid kyrkan. — weedh kijrickan 1646, wid kyrkian 1660, wid kiör-kan 1691, wid kyrkiör-kan 1718, wid kyrckian 1756, Hunestad vid kyrkiör-kan 1825, 1876 jb, Hunnestad nr 16 1966 jr. — Nr 16: 2 kallas Leds les el

Leds-gård le'sgtal. Där var förr ett led, en 'grind', över landsvägen, 17

Gårda-kärr gg‘nrasceir 5/12 sk. — en öde tofftt som kallis Gadekier 1570t Ib (Lb 2 s 425), Gaare-kier 1628 jb. — Gåleetier 1646, Gårdhekiärr 1660, Gårde-kiär 1691, -kier 1718, Gårdakjärr 1756, -kärr 1825, 1876 jb, Hunnestad nr 17 1966 jr. — Gårdakärr G, ek. — Namnet är oklart, att döma av namnfor-men från 1570t urspr ett mot da gadekwr n 'genamnfor-mensam vattendamm i en by' svarande ord, senare omtytt till Gårdakärr. Om däremot den äldsta namnformen är en omtydning, kan f led uppfattas som gen pi av fhall

Lindberg

Socknen var förr annex till Varbergs stad. Till Lindbergs gäll hör utom moderförsamlingen även Torpa sn. Sockennamnet är lånat från kyrkbyn, om vars namn se nedan.

Namnformer före 1646: ecclesie Lymbyergh o 1334 DDan 2: 11 s 138 or?, in Lymberghä 1378 RAp (Rep 2 s 206), in parochia Limbiergha 1383 RAp (Rep 2 s 255), i Lindhbergh 1403 SDns 1 s 299 avskr, in Limbergha 1405 RAp (SDns 1 s 486), i Linbergha, -berghä 1405 RAp (SDns 1 s 4961), Liinbergha sn 1417 RAp (SDns 3 s 225), Lymberge sn [1482-94] Rep II: 7 s 318 or, ecclesiä

Lind-bergensi 1506 LÄUB 6 s 223 reg, par Lindebierg 1519? SRD 2 s 567 avskr 1650t, Linberig 1563 KB s 238 reg, Lindbierre sn, Lindbiergh(e) sn 1570t Ib (Lb 2 s 435, 437, 471), Lindbierg sn 1572 KB s 174 reg, Lindbiere 1574 Htb, Lindberrig sn 1592-1600, Lindbierg sn, Lindberigh sn 1613 jb, Lindbierg 1615 KB s 795 reg, Lindberg sn 1631 KrSk s 451 reg, Lindbierg sn 1632 jb.

Jordeboksformer from 1646: Lindhbergz sn 1646, Linberghz sn 1660, Lind-berg sn 1691-1756, LindLind-bergs sn 1825, 1876.

Attorp co'kurp. - Afftorp 1592, Attorp 1596, Afftorp 1600, Att(e)rup 1612, Afftorp 1613, At(t)erup 1628, 1632, Attrup 1644 jb. - Atteruph 1646, 1660, At(t)orp 1662-1756, Attarp 1756, Attorp 1825, 1876 jb. - Attorp ek, Attarp G. - Jb 1646 upptar ett helt skhmn, ett helt krhmn, ett helt klhmn och ett helt frhmn. F led är urspr gen antingen av en motsv till det svagt belagda fda mn

Affi el kanske snarare av mn Atte, känt från Halland redan 1177 (SD 1 s 100).

I jb 1646 nämnes Atte Essbiörnsonn som innehavare av en gård i Attorp. S led är torp 'nybygge, utflyttad gård'. Jfr det etymologiskt identiska Attarp i Ljung-by sn, Faurås hd (SOH 2 s 268), som dock fått annan ljudutveckling, samt

At-tarp i Skällinge sn, nedan.

1 3/4 sk. 2 1/2 sk. 3 1 fr. -Donation till Sätila skola i Marks hd, Älvsb 1. 4 1 sk.

1 Balgö bu' 17e 1 kr. - i Balgöe [1308] DDan 2:6 s 128 avtr, apud Balve [n: Balgö] 1310 SvTr 1 s 361 avskr, (Petro dicto Balghö 1352 Möller HF s 77 or), (Kronens ö [Balöö]) 1529 FFDR s 215 reg, Ballö(e) 1559 KB s 253 reg, 1565 ib s608 reg, 1591 ib s 665 reg, 1596 reg, 1600 jb, 1603 KB s 24 reg, 41 reg, 1612 jb, 1613 KB s 615 reg, 1613 jb, Balöe(n) 1628, 1632, Balgöe 1644 jb. - Ballie 1647, 1652, Balgöö 1653, Balle 1654, Balgh 1655, Balliöö 1656, Balle 1660, Balgöe 1691, Balgöö 1718, Balgö 1756-1876 jb. - Balgö G, ek. Änkesäte åt kyrkoherdens i Träslövs pastorat efterleverska. Jb 1646 krhmn 1 mtl. Namnet är lånat från den ö, varpå hemmanet ligger. Beläggen ovan fram till början av 1600t avser själva ön. F led i önamnet är väl bn Balg i Torpa sn, se detta.

1 Barnabro banabro' lht fr. - ett Aallefiske wed Barnnebro 1570t Ib (Lb 2 s 436). - Tegelbruket weed (vid) Barnabro(o) 1700-1825, Barnabro 1876 jb. - Barnabro G, ek. - Första g jb 1700 kronotegelbruk. Det urspr bronamnet avsåg väl bron över Himleån vid Göingagården (Nedramölla). F led kan vara gen sg av ett mot det da, en gång belagda, mn Barni, svarande namn, men även gen pl av barn. Bronamn är ofta sammansatta med mn. Anledningen till namnet är 2-792487

okänd. Uttalet med -e- i kompfogen är väl föranlett av att huvudtrycket ligger på efterleden.

Berg bis p-. - j Bergh 1461 C 16 (SFSS 134 s 38), Bierg(h) 1578, 1579, Bier 1580, 1597 Htb, Berrig(h) 1592-1600, Bier(re) 1612, Bierg 1613-1644 jb. - Biergh 1646, Bergh 1647, 1660, Bärgh 1691, Berg 1718-1876 jb. - Berg G, ek. - Jb 1646 upptar ett helt sämjehmn och tre hela krhmn. Ligger vid ett större berg. 1 3/4 sk. 2 3/8 sk.- En hmd kallas Siers -si‘a,9 el Siers i Berg st'Asi bker. Namnet är gen av kvn Siri. 3 1/2 sk. 4 3/4 sk.

1 Björke bo'rka 1/2 sk. - Birche 1592, 1596, Bircke 1600, Börcke 1612,

Bircke 1613, 1628, Birche 1632, 1644 jb. - Bierkee 1646, Bircke 1647, Biörke 1649, Börke 1650, [Borkee 1660], Börck(e) 1662, 1675, Börka 1682, Biörka 1683, Biörke 1691, 1718, Biörcka 1756, Björka 1825, 1876 jb, Björke 1966 jr. - Björke 1909 ml, Björka G, ek. - Jb 1646 krhmn 1 mtl. Namnet är det till trädn

björk bildade koll birke (byrke, börke) n 'björkskog' fr o m 1600t genom

påver-kan från trädn skrivet Björke o likn samt också Björka i anslutning till de van-liga plurala namnen på -a.

Bläshammar b la‘shal mar. - Lille Bliishammer 1573 KB s 255 reg, Blesse-

hammer 1579 Htb, Blishamer 1580, Bleshammer 1581-1613, Blesshammer 1628-1644 jb. - Blässhammar 1646, [Blasshammar 1660], Blässhammer 1659, 1661, Bläsham(m)ar 1691-1756, Bläshammar 1825 1876 jb. - Bläshammar ek, L., St. Bläshammar G. - Jb 1646 upptar ett helt skhmn och ett helt klhmn. Namnet är väl lånat från den norr om byn belägna stora bergshöjden. F led kunde vara ordet bläs (om häst med ljus fläck i pannan), här kanske syftande på något ljusare parti av berget (»höjden med 'bläsen'»). Möjl är f led i stället gen av ett till detta bläs bildat mbin *Bläs(s)e, jfr fsv *Bläsi (Lundgren, Per-sonn) och bin fda Blesse (DGP), fvn Blesi (Lind 1920). Man har knappast an-ledning att i f led se verbet, hall dial bläsa 'blåsa'. S led är hammar m 'stenig höjd'. Jfr Bläshult i Skepphults sn, Marks hd, Älvsb 1 (SOÄ 9: 1 s 140).

11 sk. - Har kallats Lilla B. 2 1 sk. - Har kallats Stora B.

Bösarp bdsarp. - ?Bösserup 1573 KB s 307 reg, Bösserup 1579 Htb,

Boese-rup 1592, Bös(s)eBoese-rup 1592-1628, BöseBoese-rup 1596, BöstBoese-rup 1632, BösseBoese-rup 1644 jb. - Böstorph, Böseruph 1646, Bösseruph 1647, [Bösseredh 1648, Böserödh 1651], Bössorph 1652, Böstorph 1660, Bösarp 1691-1876 jb. - Bösarp G, ek. - Jb 1646 upptar två hela krhmn. Namnformen från 1573 avser kanske i stället

Bösarp i Skällinge sn. F led är urspr gen av mn Böse, s led urspr torp n

'ny-bygge, utflyttad gård'.

1 1/2 sk. 2 1/2 sk. - En lht kallas Horsakulla hu'utksi la. F led är gen pl av hors n 'häst'.

1 Digesled ett åkerstycke sk. - Digesledh 1690, -leed(h) 1691, 1718, -led 1756-1876 jb. - Digesled ek. - Första g jb 1690 en åkerlycka kr. Namnet är ej allmänt känt. F led är väl gen av hall dial dige n 'jordvall', s led hall dial led n 'grind'.

Gunnestorp gdnastsirp. - Gunulstrup 1546 DaM 4: 1 s 231 reg, Gunestrup

1565 KB s 650 reg, Gundesthorp 1573, Gundistorp 1574-1579 Htb, -trup 1592, Gunde(r)strup 1596-1613, Gunestrup 1628, Gundestrup 1632, 1644 jb. - [Gumnestorph], Gunnestorph 1646, Gun(n)estorph 1660, -tårp 1691, -torp 1718-1876 jb. - Gunnestorp G, ek. - Jb 1646 upptar tre hela krhmn och fyra hela frhmn. F led är att döma av belägget 1546 gen av mn Gunnulf, senare upp-fattat som Gunnar. S led är torp n 'nybygge, utflyttad gård'.

19 1 Intag l'Elal o 1 sk. - Indlauff 1592, -laug 1596, Indlaugh 1600, [Inndlanng 1612], Indlaug(h) 1613-1644 jb. - Inlage(e) 1646-1662, Inlagh 1691, Jnla(a)g 1718, 1756, Inlag 1825, 1876 jb. - Inlag G, ek. - Jb 1646 klhmn ett mtl. Nam-net, som blott är känt från Norge (Inlaget), Västergötland, Bohuslän och N Halland, är det från fno kända ordet innlag n 'intaga i skog', jfr NG, Indl s 59 och Inlag, by, Hanhals sn, Fjäre hd.

Kristineberg kristtnebe'r), van! kallat Perssons pG' Jans. - Christineberg 1850, 1876 jb. - Kristineberg ek. - Har urspr utgjort nr 7 o 8 i Lindbergs by. Namnförändringen bifallen genom kamm koll utslag 18/3 1850. F led i det på 1800t konstruerade namnet är kvn Kristina. K nr 1 kallas i jb Erik Persgård, jfr binamnet.

1 1/3 sk. 2 3/8 sk.

Lindberg limbr. - in Lymbergom (a t: pa Lymberge) 1362 RAp (DDan 3:6 s 165), [i Liberga 1386 Rep 2 s 285 avskr], Västra Liinbärgh 1417 RAp (SDns 3 s. 225), Limberga kirkeby 1421 Rep 3 s 279 avskr, i Limbergom 1422 ib s 297 avskr, een gordh Vesträ Lymbergh 1481 RAp (LÄUB 4 s 340), Lym- berg 1505 Rep II: 6 s 73 reg (1693), in pago Lindbiergh 1506 LÄUB 6 s 223 reg, -bierre by 1570t Ib (Lb 2 s 436), -biere 1574, -bier(g) Lyndbier 1578, Lind- bier(g) 1579, 1590? Htb, -berrig 1592, -berrigh 1596 jb, Li(i)ndbier 1597 Htb, Lindberrigh 1600, -berg(h) 1612, 1613, -bierg 1628, 1632, -berg 1644 jb. - Lin-bergh, Lijnbergee, Lijnnbergh 1646, LindLin-bergh, -biergh 1660, Lin(d)bergh 1691, Lindberg 1718-1876 jb. - Lindberg G, ek. - Jb 1646 upptar två hela krhmn, ett helt klhmn, ett helt och två halva kyhmn samt två hela frhmn. F led är väl äldst trädn lind f, vars d tidigt fallit i ställningen mellan konsonanter och vars n sedan blivit m på grund av inverkan av det följande b. Mot härledningen ur fsv lim 'kalk(sten)' talar den omständigheten att här enligt uppgift ej finns kalkberg, men möjligheten att f led är lim 'sjöfågelspillning' bör enligt Hall-berg hållas öppen. Byn ligger på sluttningen av en höjd, som tydligen äldst burit namnet.

1 Lämpegården le' mpagilti ii 1 kr. - Börje Torsgård el Lämpegården 1876 jb, Lindberg nr 1 1966 jr. - Lämpegården ek. - Namnet Lämpegår-den är oklart, jfr ä sv lämpa f 'förmåga, skicklighet, god anpassning mm' (SAOB: L 1614 F). 2 Klockaregården klo' karagfiti n. Kallas Klocka-rens klö7an,9 1/2 kr. - Lindberg nr 2 1933 jb. - Klockarg ek. - Klockare-bost. 3 Prästgården prcesOil n 1 kr. - L. prestgård 1876 jb, Lindberg nr 3 1966 jr. - Kyrkoherdebost. 4 3/4 sk. 5 1/2 sk. - En hmd kallas Stötas sto' das. Namnet är gen av ett pluralt inbn, bildat till ordet stöt 'kyrkstöt'.

6 1 sk. - Kallas Stora gården sto' ragg' n, Stioregaarden 1579 Htb, Sto-ragården ek. 7-8 se Kristineberg. 9 en kyrkoäng kr.

1 Lindhov linhal v 6 kr. - Linhåf 1689, Linhoff 1691, Lindhöf 1718, Lindhof 1756, -hoff 1825, -hof 1876 jb, Lindhov jr. - Lindhof G, -hov ek. - Första g jb 1689 kungsladugård, anlagd 1615 på den plats där staden Nya Varberg (Ny- by) legat, se KB 1615 s 796. F led av namnet alluderar på snn Lindberg. Efter-leden är det i hgdn vanliga hov 'större egendom, herrgård'. Kallas av äldre pesoner i dagligt tal Ladugården la'gon. Ett torp heter Stämmetorpet stcematsi

r-pat. F led är väl hall dial stämme n 'fördämning'.

Mossarp my'sarp. - Moserup 1581 jb, Miosserup 1580, 1590?, Mosserup 1590? Htb, Moes(s)erup, Mosserup 1592, Moserup 1596, 1600, Mosserup, Mösserup 1612, Mosserup 1613, Mostrup 1628, Moserup 1632, Mosserup 1644 jb. - Mosse(e)ruph 1646, 1660, Mossaruph 1660, Måsarp 1691-1876 jb, Moss-

arp 1966 jr. - Måsarp G, ek. - Jb 1646 upptar två hela sämjehmn och två hela krhmn. F led av det urspr namnet *Mosathorp är gen mosa av mosi m 'mos-se'. Ligger vid en mosse. S led är urspr torp n 'nybygge, utflyttad gård'.

1 9/16 sk. - Nr 1: 2 kallas Nedregård neragal 1, Necireg. T. 2 5/8 sk. 3 3/4 sk. 4 1/2 sk. - Nr 4: 2 kallas Övregård &prao' Övreg.T.

1 Nedramölla 1/2 sk. - Nybölle Mölle 1606 KB s 396 reg, Nybölle Mölle, som nu kaldes Neder Mölle 1606 ib s 481 reg, Nedermölle 1612 jb. - Needer möhllee 1646, Nedremölla 1648, Nedhremöllna 1650, Nedremölna 1659, Nedre-mölle 1663, Nädremölla 1691, Nedramölla 1718-1876 jb. - Nedre mölla G, Nedramölla ek. - Jb 1646 krkvar-n, senare krhmn 1 mtl. Det äldsta namnet kun-de synas vara sammansatt med ett mot fvn nYbdli, ä da nybolle svarankun-de ord

*nyböle n 'nybygge', vilket ofta uppträder i sv ortnamn under den

samman-dragna formen Nybble. Eftersom något Nybölle ej är känt i trakten och Nyböl-le mölNyböl-le endast är omnämnt 1606 och då läggs under Nya Varberg (Nybye), kun-de man förmoda, att Nybölle Mölle är skrivfel för *Nybye mölle genom att

-ölle anteciperats ur mölle. F led i Nedramölla syftar på läget längre ned vid

Himleån i förhållande till Åby kvarn och Kvarnagården i Träslövs sn. S led är

mölla f 'kvarn'. Kvarn finnes å ägorna. Kallas vanligen Göinga gården y‘pgriii n,Göingegården ek, där f led är gen av inbn göing(e) 'man från Göinge

hd i Skåne', jfr Gyngens, gd, Sik, Tvååkers sn, nedan.

Svenstorp 5wa' sturp - in.. Suensthorp (a t: pa.. Swenstorp) 1362 RAp (DDan 3: 6 s 165), Swenstorp 1378 RAp (SRP nr 1345), 1383 RAp (Rep 2 s 255), i ... Swenstorpe 1386 Rep 2 s 285 avskr, Swenstorp [1482-94] Rep II: 7 s 318 or, Suenstrup(gaardt) 1553 KB s 244 reg, 1565 ib s 650 reg, Suenstrupp 1570t Ib (Lb 2 s 430, 436), 1573, Suendstorp, Suenst(h)orp 1578, 1579, -torpp 1580 Htb, Suendstrup 1600, Suennstrup 1612, Suenndstrup 1613, Suenstrup 1628 jb, Svenstrup 1631 KrSk s 451 reg, Suenstrup 1632, 1644 jb. - Swenstorph, -ruph, -trup(h) 1646, Suenstorph, Swenstorph, Swensruph, 1660, Swänstårp, -torp 1691, Swenstorp 1691-1756, Svenstorp 1825, 1876 jb. - Svenstorp G, ek. - Jb 1646 upptar två hela krhmn, ett helt klhmn och ett helt kyhmn. F led är fhall gen av mn Sven, s led torp n 'nybygge, utflyttad gård'.

1 1 sk. - En hmd kallas Börsgård bo'Nftl. F led är gen av mn Börje. 2 2/3 sk. 3 1/2 sk. 4 tsk.

Tofta - Toffte 1570t Ib (Lb 2 s 435), T(h)offthe 1573-80 Htb, 1580, Tofft(t)e 1581-1600, T(h)offte 1612-1644 jb. - Tofftee, Töfftee, Toffta 1646, T(h)offta, Thofftä 1660, Tåf(f)ta 1691, Töffta, Toffta 1718, Tåfta 1756, Tofta 1825 1876 jb. - Tofta G, ek. -Jb 1646 upptar två hela skhmn, två hela krhmn, ett helt klhmn, ett halvt kyhmn och tre hela frhmn. Namnet är pi av toft f, varom se Toften =nr 12 Grimeton, Grimetons sn, ovan.

11 sk. 2 1 sk. 3 1 sk. 4 1/2 sk. 5 1 fr. 6 1 fr. - Nr 6: 6 kallas Tångaberg

ta`nabk.41 r, Tångabergs gård T, efter berget vid Tången tån«, urspr

namn på udden - tånge m 'landtunga, udde' - invid vilken hmd ligger. Tångaberg är också namn på en järnvägshpl och bebyggelsen vid denna. 7 1/2 sk. 8 1 sk. - En hmd kallas Lars-Börs la' Jim' S led är gen av mn

Börje. 9 5/8 sk. 10 1/2 sk.

Trönninge tro'naga. - i Thryninghe 1403 SDns 1 s 299 avskr, Tryningiaby 1421 Rep 3 s 279 avskr, i Tryninge 1422 ib s 297 avskr, i Tryninghä 1455 Åke Ax:s jb f 5 r, j Tryninge 1461 C 16 (SFSS 134 s 38), j Tryninghe 1481 RAp (LÄUB 4 s 340), Tryning(e) 1539 DK s 103f reg, Tröninge by 1570t Ib (Lb 2 s 436), Trynninge 1578-1590 Htb, Trön(n)inge 1580, 1581, Thröning 1592,

21 Trönningh 1596 jb, Trynniinghe, Trynningh(e) Tryninge 1597 Htb, Trön- ningh, Trönninge 1600, Thrön(n)inge 1612, Thrön(n)ing 1613, Thröning 1628, Trönning(e) 1632, Tröninge 1644 jb. — Trynninge(e), Tröniinge 1646, Thrö-ninge, Thryninge 1660, Trön(n)inge 1691-1756, Trönninge 1825, 1876 jb. — Trönninge G, ek. — Jb 1646 upptar nio hela krhmn, två hela klhmn, ett helt kyhmn, två hela och ett halvt frhmn. Av bevarade medeltida namnformer kan uddljudets kvalitet (Th- el T-?) ej säkert avgöras. Enl Hellquist 1904 s 155 ingår i namnet ett släktn *Thryninger. Sannolikare är att med Ståhle 1946 s 321ff förklara namnet som en avledning till ett inbn, vars grundord är ordet

tryne, fsv tryne, fvn tdni'svintryne' , använt i överförd bet med syftning på det

breda näs som gett namn åt den urspr gården, nu byn, Trönningenäs. Jfr

Trynningiaby 1421 ovan, som väl innehåller gen av inbn *tryningar, Trön-ningenäs nedan och snn Trönninge i Tönnersjö hd (SOH 1 s 102).

1 1/2 sk. — Nr 1: 4 kallas Sönnerbogården so‘narboff i n, Sönnerbo-gården ek. F led är hall dial (Vallda) sönnerbo m 'person boende söderut', väl betecknande någon tidigare ägare som inflyttad söderifrån. 2 3/4 sk. — En hmd kallas Krunor kru‘nar, Krunor ek. Namnet är pl av hall dial kruna 'krona', men anl till namnet är obekant. 3 2/3 sk. 4 2/3 sk. 5 3/4 sk. 6 1 fr. 7 1/2 sk. 8 2/3 sk. — Nr 8: 3 kallas Gröningas gro'nigas, Gröningagården ek. Gröningas är väl som Hallberg föreslår gen av ett inbn, bildat till hall dial gröning 'skogsdunge, furuplantering', vilket inbn också iiigår iom f led i ek:s namnform Gröningagården. Jfr Gröninge, by, Tölö sn, Fjäre hd, nedan. 9 1 sk. — Nr 9: 3 kallas Kullagården ku'laggti n, Kul-lagården ek. F led är kolle, bif till kulle m. 10 1 sk. — En hmd kallas

Börs-Olas bo' pi las, Börs-Börs-Olas T. F led i personbenämningen är gen av mn Börje. 11 5/6 sk. 12 5/6 sk. 13 1 sk. 14 1 sk. — 1/4 mtl av nr 14 kallas av

äldre personer Pila gården — Pillegaard 1539 DK s 104 reg, Pile- gaardt 1580, -gordt 1581, Pillegaardt 1592, -gaartt 1596, -gaard 1600 jb. — F led är väl kompf av trädn pil. Jfr Pilastället, Björnekulla sn, S. Åsbo hd, Krist 1, som anses troligen innehålla släktn Pil, se Sk0 A 18 s 26. En lht kallas Fyrkullen h`r(a)kulla, Fyrkullen ek. F led är oklar, s led

kolle, bif till ku//j m. En annan lht kallas Gråhäll gra' hal; gra'hål

Grå-hall T, efter ett intilligande grått granitberg. 15 1/2 fr.

Trönningenäs. Kallas Näs nas el Norra Näs nura n.' s. — Thryningenäs

1403 SDns 1 s 299 avskr, Tryninge näs 1405 RAp (SDns 1 s 486), Tryningenes 1408 UUBp (SDns 2 s 73), Tryningie näll 1421 Rep 3 s 280 avskr, Scriptum NU 1422 ib s297 avskr, Tryninge näs 1422 LÄUB 3 s 12 f avskr, Nes 1581, Thrö-ningnes 1592, TrönThrö-ningnes 1596, -ness 1600, Nees 1612, Thrönningsnees 1613, Ness 1628, 1644, Trönningenes 1632 jb. — Tryninnge Näähs, Näähss, Nähz 1646, [Tryngznäs], Nä(ä)s 1660, Trönninganähs, Nähs 1691, Tröningenäs, Nähs 1718, Trönningenäs, Nähs 1756, Trönninge Näs 1825, Trönningenäs 1876 jb. — Trönningenäs G, ek. — Jb 1646 upptar fyra hela och ett halvt klhmn. F led är snarast gen pi av *tryning 'invånare i Trönninge', se föreg namn. Till skillnad från Näs i Träslövs sn kallat Norra Näs.

1 1 sk. 2 1/4 sk. 3 1/2 sk. — Nr 3: 2 kallas Uddarna u‘da, Uddarna ek,

Försvunna namn:

*Lundegård. — then skathe gaard y Thoffte wed naffn Lundegaard 1578 Htb. F led är snarast böjnf av ordet lund.

*Munkekvarn. — fran Mwnke qwern oc indtill Tresberg 1514 DGKL 4 s 308 reg. — Har trol legat i Lindbergs sn, kanske vid Munkån.

*Munkekyrkan. — emellom sancte Jörgens Capella och Muncke kyrke wdthen fore Ny Wardhbergh 1498 Liljegren s 42 reg. Var klosterkyrka, jfr Bexell 1 s 416.

Ny-Varberg. — i Ny Wardhbergh 1443 Rep 3 s 609 avskr, Nyworberg 1452 Rep II: 1 s 46 or, 1455 DaRAp (Rep II: 1 s 140), i Nywordberg (2 ggr) 1459 DaRAp (Rep II: 1 s 308), 1460 RAp (Rep II: 1 s 353), -bergh 1462 RAp (Rep II: 1 s 506), 1464 RAp (DN 16 s 236), Ny[ward]bergh 1465 Rep II: 1 s 644 or, Ny Wardberg(h) 1467 Rep II: 2 s 47 or, Nywordebergh 1467 LÄUB 4 s 90 or, Ny Wordbiergh 1471 DaM 4:2 s 147 samtida avskr, Ny Vorberig 1475 Rep II: 2 s 521 or, Nywordberig 1476 Rep II: 2 s565 or, radman i Nyby 1481 UUBp (Rep II: 3 s 180), Nyworbergh, (wort closter) Nyworbyergh, wedh Nywor-byergh 1481 RAp (LÄUB 4 s 339ft), i Nywarbergh 1481 UUBp, 1484 RAp (Rep II: 3 s 412), j Nyworbergh, j Nywardhbergh 1484 Skoklp, j Nywordbergh 1492 RAp (Rep II: 4 s 263 0, Ny Ward(h)bergh 1498 Liljegren s 42 reg, wdi Ny Wardbergh wdhen fore Ny Wardbergh 1498 RAp, vti Ny Warberg 1502 DN 18 s 178 or, Ny Wordberg 1504 Rep II: 5 s 581 or, Ny Worberck 1507-41 Rep II: 7 s 343 or, Nywordberg, Nywordberge Raadhus 1508 Rep II: 6 s 329f sam-tida avskr, Nya Warberg, Nye Vardbergk ... Nye Varberg ... Ny Warberg Ny Worberg 1508 Styffe, Bidr 5 s 259 samtida avskr, 267 konc, 276 f konc, 285 konc, Ny Worbiergh ... Ny Worbergs rathwss 1508 LÄUB 6 s 259f or, (vdinnen) Ny Wardberg, wdi Ny Wordbergh, vdi Ny Wardtbiergh, NyWarberg 1508 Hadorph, Rimkr 406, 408 ff, Nyworbiergh 1508, Nywardberg(h) 1513, Nywordbergli 1514 Priv 1 s 428 anteckn, 432 avtr, 440 avskr, -bierg, Nyword-bierg(h) 1518 HH 28: 2 s 95, 98, 103 avskr, Nye Wardtbierg 1530 FFDR s 265 reg, Ny Waarbiergh 1570t ib (Lb 2 s 471), Nyby(e) 1596 jb, Nyebye ved War-bierg 1611 NDaM 2 s 32 avskr, Nybye (Köbstad) 1613 s 561 reg, 575 reg, Nybye 1615 ib s 796 reg. — Nya Varberg har av allt att döma anlagts under förra hälften av 1400t. Det var beläget mellan Munkån och Himleån, där Lindhov nu ligger. Staden krigshärjades bl a 1565 och 1612 samt nedbrändes helt sist-nämnda år. År 1613 utfärdades kungligt förbud för borgarna att återuppbygga sina hus i Ny-Varberg (KB s 561). I stället anvisades dem nya hustomter på annat ställe (stadsdelen Platsarna i nuv Varberg). På platsen för den avbrända staden anlades på kunglig befallning kungsladugården Lindhov (1615 KB s 796), se ovan. Om Ny-Varbergs historia se Sandklef, Varberg under 1500 år s 28, 46 f. För namnets förklaring se stadsnamnet Varberg.

Nösslinge

Socknen är sedan reformationstiden annex till Valinge. Sockennamnet är lånat från kyrkbyns namn, om vars förklaring se Nösslinge by nedan. »Nöss-linge tall» avser Nöss»Nöss-linge sn. »Tall» i beläggen får översättas 'räkenskap, för-teckning' och avser icke en indelning.

Namnformer före 1646: ecclesie Nyslinge 1330-1334 SDa I: 1 s 307 or, Nös-linge sn annexa tull HualNös-linge 1570t Ib (Lb 2 s 433), Nössling 1592, NösNös-linge tall 1596, Nössling tall 1600, Nöslingh tall, Nösslinge sn 1613 jb, Nöslinge sn 1631 KrSk s 451 reg, Nösslinge thall 1632 jb.

Jordeboksformer from 1646: Nöslinge sn 1646, Nös(s)linge sn 1660-1718, Nösslinge sn 1756-1876.

1 Aleshult tsalt 1/2 fr. - Ossholtt 1600, Askholdt 1612 jb, [?Arffsoldt], Askholtt 1612 ml, Aasholtt 1613, As(c)holt 1628, Aassholtt 1632, [?Eschhollt 1644] jb. - Ahllsshult 1646, Ahlessholt 1660, Alleshult 1691, Ahleshul(1)t 1718-1825, Aleshult 1876 jb. - Aleshult G, kb, ek. -Jb 1646 krhmn 1/2 mtl. F led är urspr antingen gen av hall dial ale n 'bestånd av al' el också en förkortning el sammandragning av namnet på den bredvidliggande sjön Alsjön, se vidare natn. Kring de flesta gårdarna i socknen växte vid början av 1800t al (Bexell 1 s 522). S led är bif holt till hult n 'liten skog, skogsdunge'.

1 Berg bur 5/6 fr. - Berrig 1592, Berrigh 1596, 1600, Bier 1612, Bierg 1613-1644 jb. - Biergh 1646, Bärgh 1660, 1691, Berg 1718-1876 jb. - Berg G, kb, ek. - Jb 1646 krhmn 1 mtl. Ligger på ett berg.

1 Björnsten Irko‘ Mt: n 1/4 fr. - paa Biörnnesteen 1592, [-strenn 1596], Biörnnestien 1600, Biörn(n)stien(n) 1612, Biörnestienn 1613, Biörnste(e)n 1628-1644 jb. - Biöersten 1646, [Biörsen 1648, Biörsson 1660], Biörsten 1661-1695, Biörnsteen 1718, Björnsten 1756-1876 jb. - Björnsten G, kb, ek. - Jb 1646 krhmn 1/4 mtl. F led är kompf av ordet björn. I utt har, sedan andra voka-len fallit bort, n tidigt försvunnit i ställningen mellan konsonanter. S led är sten,

väl syftande på någon stor el på annat sätt märklig sten.

1 Björns bp‘ms 1/2 fr. - (paa) Biörnneri(i)s 1592-1600, Bierriis 1612,

Biörne-ris 1613, BiörmieBiörne-ris 1628, Biörnriis 1632 jb. - Biörrijs 1646, Björns 1660, Biö-rijs 1691, Bjöds 1718, Björns 1756, Björns 1825, 1876 jb. - Björns kb, ek. -Jb 1646 krhmn 1/2 mtl. F led är kompf av djurn björn. Om bortfallet av n jfr föreg. S led är ris n 'småskog, buskskog'.

1 Bokhult bo‘kal lt 1 fr. - Bogollt 1574, 1578 Htb, Bögolt 1592, Bogoltt 1596, Bögoltt 1600, Bogaldt, Bögholdt 1612, -holtt 1613, Bogolt 1628, Bögoltt 1632 jb. - Boghult 1646, -holt 1660, Bokhult 1691, Bookhullt 1718, Bokhult 1756-1876 jb. - Bokhult G, kb, ek. - Jb 1646 krhmn 1 mtl. F led är trädn bok, i ä (da) jb ibland ersatt av hall dial böge, da bog 'bok'. Några hemman i socknen hade vid b 1800t bokskog (Bexell 1 s 522). S led är bif holt till hult n 'liten skog, skogsdunge'.

1 Borrås Wonts 1 fr. - Boraas 1573-79 Htb, Baaraas 1580, Bauraas 1581,

Boraas 1592, Boeraass 1596, Boraas 1600, Boeraas 1612, Boraas 1613-1632, Bor Aas 1644 jb. - Booråss 1646, Boråhs 1660, Bårå(h)s 1691, 1718, Bårrås

1756, Borrås 1825, 1876 jb. - Borrås G, kb, ek. - Jb 1646 krhmn 1 mtl. F led är urspr antingen hall dial borre 'kotte' el snarare ordet borg, kanske i dess äldsta bet 'brant stupande bergavsats'. Ligger delvis på en sådan. Någon fornborg finns här veterligen icke. Jfr Borrås (Borgarås 1540) i Magra sn, Bjärke hd, Älvsb 1 (SOÄ 3 s 28) och Borrås i Tvååkers sn samt Borgås, lht å Åkraberg nr 2, Värö sn, nedan.

1 Brädden brce'dan 1/4 kr. - Bredann 1650, Bredden 1651, Breden 1660, 1662, Brädden 1691-1876 jb. - Brädden kb, ek. - Jb 1650 prästehmn 1/4 mtl. Namnet är väl best f av ordet brädd m 'brädd, kant', jfr Brädden, gd, Ö. Frö-lunda sn, Kinds hd, Älvsb 1 (SOÄ 7: 2 s 14).

Bökeholmen be‘kahui Lina. - Boegholm 1592, Bögholm 1596, Bögholmb 1600, Böegholmb 1613, [Borgeholm 1632] jb. - Bögeholm, [Högeeholm] 1646, 1660, Böökholmen 1691, Bökeholmen 1718, -hålmen 1756, -holmen 1825, Bokeholmen 1876 jb, Bökeholmen 1953 jr. - Bokeholm G, Bökeholmen ek. - Jb 1646 upptar två fjärdedels krhmn. F led är ordet böke n 'bokskog'. S led är äldst sg, i dialektutt pl, av ordet holm 'höjd i sankmark'.

1 1/4 fr. - Skrivs vanl Lilla Bökeholmen le'la be'ke.h8t

lma. -

1 Böttås Stora störa be'ta's 5/6 fr. - Stora B. 1718-1876 jb. - St. Bött-ås ek. 2 BöttBött-ås Lilla /e‘la bdta l s. 1/4 fr. - Lille B. 1580-1632 jb. - Lille B. 1646, Lilla B 1660-1876 jb. - L. Böttås ek.

1 Dalagärde da' lam' la 1/2 fr. - Dallegierde 1592-1612, -gierd(t) 1613, 1628, -giert 1632, -giere 1644 jb. - [Dallegårdenn 1646], Dal(1)egierde 1647, 1660, Dallegerd 1680, Dalagierde 1691, Dahlagierde 1718, 1756, Dahlagärde 1825, Dalagärde 1876 jb. - Dalagärde G, kb, ek. -Jb 1646 krhmn 1/2 mtl. Ligger vid en ådal. S led är ordet gärde n 'hägnad, inhägnad mark'.

Damma da' rna. - Damman 1914 jb, Damma 1966 jr. - Damman ek. - Första g jb 1914 två frlhtr, som är vunna genom sänkning av sjön Mäsen. Nam-net är väl best f pl av damm m 'fördämning'.

1 lht fr, utbruten från Körshult nr 2. 2 lht fr, utbruten från 011ered nr 1. 1 Grönemad gronama' lht fr. - Grönemad 1914 jb. - Grönevad ek. - Första g jb 1914. Lht är vunnen genom sänkning av sjön Mäsen och utbruten från Körshult nr 1. S led är mad f 'kärräng'.

1 Gällsered yelsara 1/3 fr. - Gisleredt 1592; -reedtt 1596 jb, Giällsseredtt, Giellsseredtt 1597 Htb, Gislereedtt 1600, Giellsserödt 1612, [Grisleredt 1613], Gielsered 1628, 1632 jb. - Gällssereedh 1646, Gelssaredh 1660, Giälsaredh 1691, Giä1(1)sared 1718, 1756, Jälsered 1825, Gällsered 1876 jb. - Gäl(1)sered kb, G, ek. - Jb 1646 krhmn 1/2 mtl. De äldsta formerna ser ut att innehålla fhall gen av mn Gisle, i så fall genom metates utvecklat till Gilse- och Gällse-. F led kan emellertid urspr vara namnet på den å ägorna belägna lilla sjön Gäll-sjön, varom se riatn, såvida inte sin är att fatta som ett *Gäll[seredsiGäll-sjön, bil-dat till gårdnamnet. S led är urspr ryd 'röjning i skog'.