exkursion VT-14

Exkursion VT-14

Na12a Tisdag v. 21

Inledning

Projektet innebär att ni ska undersöka djur- och växtliv i Fyrisån. Ni ska förstå hur ekosystemet fungerar och sedan kunna visa en fungerande näringsväv. Ni ska göra mätningar av olika abiotiska faktorer och förstå hur dessa påverkar ekosystemet.

Utförande

Exkursionens första del utförs i Fyrisån. Ni ska arbeta i grupper och kommer att jobba vid olika stationer. Alla uppgifter som ni samlar in under exkursionen måste ni spara för att sedan

använda till rapporten. Som ett komplement till det första undersökningstillfället har ni möjlighet att göra en jämförande undersökning vid valfri plats. Tänk noga igenom ert val av plats. Vad är det ni vill jämföra? Vilken frågeställning har ni?

Ni hämtar vatten platsen ni valt och noterar hur omgivningarna ser ut. Vid ett senare

lektionstillfälle (onsdag v. 21) kommer ni att få analysera vattnet, samt titta på de plankton som ni samlat in.

Station 1. –undersökning av växt och djurliv.

a) Vid vattenkanten kommer halva klassen att fånga in smådjur med håvar och silar och sedan artbestämma dessa m h a böcker och bestämningsnycklar. Djuren samlas in i vita tråg så att de syns bättre.

b) Ni ska också undersöka och skriva en kort beskrivning av hur omgivningarna ser ut och vad det finns för växtlighet runt Fyrisån. Minst en person per grupp cyklar till fågeltornet vid övre föret för att se hur växtligheten ser ut och får sedan rapportera detta till sin grupp

c) Hittar ni några andra djur som kan tänkas delta i näringsväven? Andra halvan av klassen delas upp på station 2 och 3.

Station 2. –plankton, siktdjup, temperatur

a) plankton.

På bryggan ska ni samla in plankton med en planktonhåv. Dra håven flera gånger fram och tillbaka vid ytan för att få så hög koncentration av plankton som möjligt (ca 5 min), alternativt häll en hink med vatten över håven. Upprepa 10 gånger. Märk upp en plastflaska med gruppens namn och häll i ”planktonvattnet”. På onsdag v.21 ska ni titta på era insamlade plankton i mikroskop. Vilka typer av plankton finns? Vilken mängd? Kan du hitta någon relevant information om dem.

Plankton som hittades:

b) Siktdjup

Mät siktdjupet med hjälp av en siktdjupsskiva. Detta är ett mått på hur djupt solens strålar når. Siktdjup x 2 = kompensationsnivå

Station 3. –Abiotiska faktorer

Här gör ni diverse provtagningar av vattnet för att kunna göra en analys av vattnets egenskaper.

Nitrat: Mäts med hjälp av nitratstickor som läses av mot en färgskala. Doppa stickan en sekund

i vattnet. Avläs stickan efter 1 minut.

Ledningsförmåga: mäts med en konduktivitetsmätare som doppas i vattnet. Ledningsförmågan

är ett mått på hur mycket joner eller partiklar det finns i vattnet. Ger en indikation på näringsinnehållet eftersom näringsämnen är i jonform. Glöm inte att stänga av den efter användning

Fosfat: Använd det lilla ”fosfatmätnings-kittet”. Samla in vatten i den lilla plastbehållaren och

följ instruktionerna på paketet.

pH: Vattnets pH mäts med en pH-mätare och indikatorpapper. PH-metern ger ett mer exakt

värde än vad pappret gör, men det är bra att göra en kontroll med pappret.

Vattnets hårdhet: Mäts med hjälp av stickor som doppas i vattnet. Doppa stickan en sekund, läs

av efter en minut. Använd enheten d. Vatten kan bedömas vara hårt eller mjukt, detta beror på nivåerna av Kalcium och Magnesium.

På onsdag v. 21 ska ni ta motsvarande prover på det vatten som ni själva har valt att samla in. Vid detta tillfälle kommer också troligen noggrannare mätningar av nitrat och fosfat att utföras. Fundera på vad eventuella skillnader kan bero på.

Mätmetod/Plats Kungsängen Gamla Uppsala

Nitrat (mg/l) Ledningsförmåga mS/cm Fosfat (mg/l) pH Hårdhet (dHº)

Utrustning och Litteratur

Durango, Sigfrid, 2002, Fåglar i färg

Lyneborg, Leif, 1968. Vad jag finner på åker och äng Mandahl-Barth, Georg, 2000. Vad jag finner i sjö och å

Mandahl-Barth, Georg & Coulianos, Carl-Cedric, 2000. Vad jag finner i skogen Olsen, Lars-Henrik & Svedberg, Ulf, 1999. Smådjur i sjö och å

Pethon, Per & Svedberg, Ulf, 2000, Fiskar Ursing, Björn, 2000, Fältflora

Praktisk info:

Samling tisdag v. 21 (20 maj) kl. 10:15 vid bryggan vid Fyrisån (precis nedanför Lundellska skolan). VI börjar då först med lite allmän information

A/1-gruppen

Ca. 10.30-11.30 station 1

Ca 11.30- 12.00 station 2 (två grupper) station 3 (två grupper) Ca 12.00 -12.30 byte mellan station 2 och 3

A/2-gruppen

Ca 10.30- 11.00 station 2 (två grupper) station 3 (två grupper) Ca 11.00 -11.30 byte mellan station 2 och 3

Ca. 11.30-12.30 station 1 Ta med fika/mackor!

Framsida med titel, namn, klass samt datum.

Inledning med en beskrivning av projektet. Ge relevant bakgrundsfakta med en beskrivning av de områden som undersöks och de undersökningsmetoder som används. Motivera varför du har valt att undersöka just din plats (Fyrisån + valfri plats). Formulera dina frågeställningar samt en hypotes, dvs utifrån din plats miljö vad är det troliga resultatet.

Exkursionsbeskrivning av material och metoder. OBS! Inte några resultat!  Vad gjordes?

 Vilket material användes?  Hur gjordes det?

Resultat, följande delar ska ingå:

 Beskrivning av djurfynden (mycket korta texter till respektive djur). - Vad hittades?

- Hur lever de? (Anpassningar till vattenmiljö.) - Vad äter de? (Vem äter vem?)

 Växtfynd

- Växtfynd i vattenkanten  Planktonfynd

- Presentation av de plankton som hittades.  Näringsväv

- Du ska göra en fungerande näringsväv av de djur, plankton och växter ni hittade. Detta gör du genom att rita eller med datorns hjälp.

- Beskriv kort näringsväven med ekologiska resonemang (producenter, konsumenter och nedbrytare).

 Vattenundersökning

- Presentera resultaten från de olika mätningarna. Diskussion. En tolkning av resultaten.

 Diskutera kring de olika mätningarna. Vad kan sägas om vattnets tillstånd utifrån dessa mätvärden. Verkar allt rimligt? Kan ni dra några slutsatser?

 Kan djuren och växterna ni hittat säga något om Fyrisåns tillstånd.

 Tänk dig sedan att en organism i din näringsväv skulle försvinna. Försök att beskriva vad som skulle hända med de övriga organismerna i näringsväven både den närmsta tiden samt på lite längre sikt.

Källförteckning, för böcker gäller författare, utgivningsår och titel. För hemsidor, web-adress samt datum du besökte sidan.

Ett tips för rapportskrivningen är att läsa den allmänna mallen som gäller vid labbrapportsinlämning. Finns på biologi-siten

Bedömningsmatris Exkursion

Begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder

E C A

Eleven redogör översiktligt för

innebörden av begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder. Eleven använder dessa med viss säkerhet för att söka svar på frågor samt för att beskriva och

exemplifiera kring biologiska samband

på olika nivåer. Utifrån något exempel redogör eleven översiktligt för hur biologins modeller och teorier utvecklas. Eleven värderar också modellers och teoriers giltighet och begränsningar med

enkla omdömen.

Eleven redogör utförligt för innebörden av begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder. Eleven använder dessa med viss säkerhet för att söka svar på frågor samt för att beskriva och

exemplifiera kring biologiska samband på olika

nivåer. Utifrån några exempel redogör eleven

utförligt för hur biologins modeller och teorier

utvecklas. Eleven värderar också modellers och teoriers giltighet och begränsningar med enkla

omdömen.

Eleven redogör utförligt och nyanserat för innebörden av begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder. Eleven använder dessa

med säkerhet för att söka svar på frågor

samt för att beskriva och generalisera kring biologiska samband på olika nivåer. Utifrån

några exempel redogör eleven utförligt och nyanserat för hur biologins modeller

och teorier utvecklas. Eleven värderar också modellers och teoriers giltighet och begränsningar med nyanserade omdömen.

Problemlösning

Eleven analyserar och söker svar på enkla frågor i bekanta situationer med

tillfredsställande resultat. Detta gäller såväl i det teoretiska som i det praktiska arbetet. I arbetet formulerar eleven relevanta hypoteser och formulerar med viss säkerhet enkla egna frågor.

Eleven analyserar och söker svar på komplexa frågor i bekanta situationer med

tillfredsställande resultat. Detta gäller såväl i det teoretiska som i det praktiska arbetet. I arbetet formulerar eleven relevanta hypoteser och formulerar med viss säkerhet egna frågor.

Eleven analyserar och söker svar på komplexa frågor i bekanta och nya situationer med gott resultat. Detta gäller såväl i det teoretiska som i det praktiska arbetet. I arbetet formulerar eleven relevanta hypoteser och formulerar med säkerhet komplexa egna frågor.

Experiment: Planera, genomföra tolka och redovisa

Vidare tolkar eleven sina resultat, utvärderar sina metoder med enkla omdömen och motiverar sina slutsatser med enkla resonemang.

Vidare tolkar eleven sina resultat, utvärderar sina metoder med enkla omdömen och motiverar sina slutsatser med välgrundade resonemang.

Vidare tolkar eleven sina resultat, utvärderar sina metoder med nyanserade omdömen och motiverar sina slutsatser med välgrundade och nyanserade resonemang. Vid behov föreslår eleven också

förändringar. Eleven planerar och genomför i samråd

med handledare experiment och fältstudier på ett tillfredsställande sätt. Dessutom hanterar eleven material och utrustning på ett säkert sätt.

Eleven planerar och genomför efter samråd med handledare experiment och fältstudier på ett tillfredsställande sätt. Dessutom hanterar eleven material och utrustning på ett säkert sätt.

Biologins betydelse för individ och samhälle

Eleven diskuterar översiktligt frågor som rör biologins betydelse för individ och samhälle. I diskussionerna för eleven fram enkla argument och redogör översiktligt för konsekvenser av något tänkbart ställningstagande

Eleven diskuterar utförligt frågor som rör biologins betydelse för individ och samhälle. I diskussionerna för eleven fram välgrundade argument och redogör utförligt för

konsekvenser av något tänkbart ställningstagande

Eleven diskuterar utförligt och nyanserat komplexa frågor som rör biologins betydelse för individ och samhälle. I diskussionerna för eleven fram välgrundade och nyanserade argument och redogör utförligt och nyanserat för konsekvenser av flera tänkbara ställningstaganden Eleven föreslår också nya frågeställningar att diskutera.

Naturvetenskaplig kommunikation och språk

Eleven använder med viss säkerhet ett naturvetenskapligt språk och anpassar till viss del sin kommunikation till syfte och

Eleven använder med viss säkerhet ett naturvetenskapligt språk och anpassar till stor del sin kommunikation till syfte och

Eleven använder med säkerhet ett naturvetenskapligt språk och anpassar till stor del sin kommunikation till syfte och