Elevinflytande på fritidshemmet

Examensarbete

Elevinflytande på fritidshemmet

Pupil influence at the day care centre

Josefine Eliasson och Johan Andersson Lundell

Lärarexamen 180 hp Handledare: Caroline Ljungberg

Grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem Examinator: Eva Nyberg Datum för slutseminarium: 2014-03-25

Fakulteten för lärande och samhälle Barn-Unga-Samhälle (BUS)

FÖRORD

Vi som skrivit detta examensarbete har lärt känna varandra under dessa tre år vi studerat på Malmö högskola. Vi båda har tidigt i utbildningen intresserat oss för elevers inflytande på fritidshem vilket sedan blev ett självklart ämne vid val av examensarbete.

Vid uppstarten på arbetet började vi tillsammans med att göra upp en tidsplan för insamling av empirin och sammanställning av denna. Insamlingen av empirin gjordes tillsammans, vi läste in oss på olika teoretiska studier med utgångspunkt i våra frågeställningar. Den text som producerats har vi båda lagt lika mycket tid på. Vi har tidvis delat upp arbetet och skrivit olika delar för att effektivisera arbetet men varje del som skrivit har sedan läst och bearbetats gemensamt.

Vi vill på detta sätt tacka de skolor och avdelningar som varit delaktiga i vår studie genom att tillåta oss granska pedagogerna och de barn som medverkat i intervjuerna.

Slutligen vill vi tacka varandra för ett gott samarbete.

ABSTRACT

Examensarbetet behandlar ämnet elevinflytande på fritidshem. Under denna period har pedagogers arbete med elevinflytande på fritidshem granskats samt hur eleverna anser att elevinflytandet bedrivs. Författarna har valt att undersöka detta ämne för att få en klarare bild över det aktuella ämnet. Den som tar del av uppsatsen får en överblick över hur pedagoger på fritidshem arbetar med elevinflytande. Läsaren kommer att ta del av barnintervjuer där barnen diskuterar och berättar om sin uppfattning om hur elevinflytande bedrivs på fritidshem. Metoderna som har används vid den empiriska undersökningen är observationer, intervjuer samt tidigare forskning som handlar om demokrati och elevinflytande på fritidshemmet. Slutsatsen och resultatet visar att pedagogernas arbetssätt med elevinflytande sker på olika sätt. Barnen har möjlighet att komma med egna förslag som rör verksamheten genom bland annat förslagslåda och rådsverksamhet. Detta stämmer även överens med elevernas syn på hur elevinflytandet bedrivs på fritidshem. Det finns dock ett begränsat inflytande vilket visas i slutsatsen.

Nyckelord: demokrati, elevinflytande, fritidshem, pedagog, skola

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 INLEDNING ... 7

1.1 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 8

2 TIDIGARE FORSKNING ... 9

2.1 DEMOKRATI ... 9

2.2 ELEVINFLYTANDE ... 11

2.2.1 ELEVINFLYTANDE PÅ FRITIDSHEMMET ... 12

2.3 RÅDSVERKSAMHET ... 13

3 METOD OCH GENOMFÖRANDE ... 14

3.1 METODVAL ... 14

3.1.1 OBSERVATIONER ... 14

3.1.2 INTERVJUER ... 15

3.2 URVAL ... 16

3.2.1 URVAL VID OBSERVATIONER ... 16

3.2.2 URVAL VID INTERVJUER ... 16

3.3 GENOMFÖRANDE ... 17

3.3.1 ANALYSPROCESS ... 18

3.4 FORSKNINGSETIK ... 18

4 RESULTAT OCH ANALYS ... 20

4.1 PEDAGOGERS ARBETE MED ELEVINFLYTANDE ... 20

4.1.1 OBSERVATION SKOLA A ... 21

4.1.2 OBSERVATION SKOLA B ... 22

4.2 ELEVINFLYTANDE PÅ FRITIDSHEMMET ENLIGT BARNEN ... 25

4.2.1 ELEVINFLYTANDE PÅ SKOLA A ... 25

4.2.2 ELEVINFLYTANDE PÅ SKOLA B ... 28

4.2.3. BEGRÄNSAT ELEVINFLYTANDE ... 30

4.3 SAMMANFATTNING ... 31

5 SLUTSATS OCH DISKUSSION ... 33

REFERENSER ... 35

TRYCKTA KÄLLOR ... 35

7

1 INLEDNING

Får barnen bestämma över sin egen tid på fritidshemmet egentligen? Vi tycker detta är en intressant aspekt då barnens intresse och behov är betydelsefullt för en meningsfull fritid. Fritidshemmet har som uppdrag att komplettera skolan och på så sätt bli en förlängd skoldag för de barn som har fritidshemsomsorg. Att pedagoger idag ska arbeta mer med elevinflytande i undervisningen är något som genomsyrar styrdokumenten. I skolverkets allmänna råd för kvalitet i fritidshemmet står det att ”fritidshemmet är ett viktigt komplement till skolan för att skapa mångsidighet, helhet och kontinuitet i barns utveckling och lärande” (Skolverket, 2007:22). Det beskrivs även i Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 att ”Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet” (Skolverket, 2011:7). Denna uppsats kommer handla om hur elevinflytandet bedrivs på fritidshemmet enligt barnen samt hur pedagoger arbetar med elevinflytande på fritidshemmet.

Anledning till att vi valt att undersöka detta område är att när vi har varit ute och arbetat samt praktiserat på olika fritidshem har vi sett varierande sätt att bedriva fritidsverksamheter, allt från mycket styrda aktiviteter till inga alls. Att få bestämma över sin egen tid känns självklart, vilket fick oss att fundera på hur mycket inflytande barnen egentligen har på fritidshemmet. I styrdokumenten står det bland annat att ”de demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever” (Skolverket, 2011:15).

I skollagen står följande om elevers inflytande:

Kap 4, § 9 Barn och elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska

fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för barnens och elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen. Elevernas och deras sammanslutningars arbete med inflytandefrågor ska även i övrigt stödjas och underlättas. (SFS 2010:800)

8

Vi tror att om barnen får möjlighet att påverka och ha inflytande på sin tid på fritidshemmet kan det leda till att de upplever sin fritidshemstid mer meningsfull. Det bekräftas även i Allmänna råd och kommentarer, kvalitet i fritidshemmet (2007) att eleverna ska få vara med och bestämma över verksamhetens innehåll för att de ska känna att deras tid på fritidshemmet blir meningsfull och rolig. Verksamhetens innehåll kan arbetas fram genom demokratiska beslut i samråd med elever och personal, detta för att eleverna ska få en större förståelse för vad demokrati är. ”Att arbeta aktivt med barns delaktighet och inflytande innebär att vara lyhörd och visa respekt för när barn uttrycker sin vilja i vardagliga situationer” (Skolverket, 2007:27).

En aspekt som dock måste tas i beaktning är barnens ålder och vad de ska få vara med och påverka. Detta är något som även skolverket nämner i de allmänna råden: ”För att kunna agera demokratiskt behöver barn delta i demokratiska processer som till exempel samlingar, planeringar, möten och utvärderingar. Delaktighet, utifrån erfarenhet, ålder och mognad, är en grundförutsättning för barns möjligheter att föra sin egen talan och påverka” (Skolverket 2007:27).

1.1 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR

Syftet med vårt arbete är att ta reda på hur pedagoger arbetar med elevinflytande på fritidshemmet. Vårt syfte är även att ta reda på hur elevinflytandet bedrivs på fritidshemmet enligt barnen. Våra frågeställningar är följande:

 Hur arbetar pedagoger med elevinflytande på fritidshemmet?  Hur bedrivs elevinflytandet på fritidshemmet enligt barnen?

9

2 TIDIGARE FORSKNING

I detta kapitel kommer aktuella begrepp för vår uppsats beskrivas utifrån forskning och teori. En redogörelse för elevers inflytande i skolan och fritidshemmet kommer att presenteras, samt hur demokrati och rådsverksamhet kan utformas.

2.1 DEMOKRATI

Nina Johannesen och Ninni Sandvik (2009) påstår att begreppen delaktighet och inflytande är ord som ofta är knutna till ett annat stort och svårt begrepp, nämligen demokrati (Johannesen och Sandvik, 2012). Bara för att barnen har rätt till delaktighet och inflytande så handlar det inte om att de får bestämma, utan det handlar om att alla är en del av en gemenskap där man måste visa respekt och inkludera andra oavsett deras åsikter och inställning. ”Principen om delaktighet och inflytande kan också användas som en övning i kommunikation och som individens möjlighet att välja” (Johannesen och Sandvik, 2012:34). Marie Fridolf och Gunnel Rydberg (2002) menar att det är viktigt för skolan att genom praktisk träning förbereda eleverna för ett aktivt medborgarskap. Skolan ska vara en arena som gör det möjligt för eleverna att lära och utvecklas, både när det gäller kunskap och som aktör i ett demokratiskt samhälle. Ska en god grund för elevinflytande och samverkan skapas mellan elever och lärare måste samverkan genomsyra hela organisationen, både på ledningsnivå och mellan lärare (Fridolf och Rydberg, 2002).

Ordet demokrati skulle kunna översättas med folkstyre, dock har demokratin många underrubriker som kan ske i form av representativ demokrati, direkt demokrati, deliberativ demokrati med flera (Nationalencyklopedin, 2014). Att verka som demokratisk medborgare i dagens komplexa samhälle är inte lätt. De frågor som behandlas är ofta stora och komplexa och kräver en vetenskaplig ingång. Således har vi en representativ demokrati i Sverige, med detta menas att vi valt representanter till att styra i de komplexa frågor som kräver en mer ingående kunskap (Pihlgren, 2012). Även i skolan kan det förekomma representativ demokrati, då i form av elevråd, fritidshemsråd, miljöråd med mera. Representanterna för dessa råd utses antingen av

10

pedagogerna eller röstas fram av klassens deltagare. Enligt läroplanen ska lektioner i skolan bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda barnen för att aktivt kunna delta i samhällslivet (Skolverket, 2011).

Ann S. Pihlgren (2012) hävdar att fritidshemmet ofta ses som en friare miljö i skolan och som också har svårigheter att lyckas med det demokratiska uppdrag som åligger skolan, något som framgår av rapporter från skolinspektionen där det visar att barnen får styra över den fria leken men att verksamheten ofta är statisk och inte utgår från barnens olika behov, intressen och olikheter. Dessutom så avbryter ofta den vuxne barnens egna aktiviteter (Pihlgren, 2012).

Deliberativ demokrati är en form av demokrati som skulle kunna förekomma mer inom skolans arena då den deliberativa formen är i behov av offentliga arenor där det finns möjlighet till debatt och diskutera olika förslag. Här kan förtroende endast skapas genom det fria samtalet, det vill säga att det finns möjlighet att diskutera och pröva olika förslag (Fridolf och Rydberg, 2002). Den deliberativa demokratin är något som skulle kunna tillämpas i de olika rådsverksamheter som bedrivs på skolor, detta då barnen som sitter med i dessa råd skulle få möjlighet att diskutera och pröva det som diskuteras innan det tas vidare till klassen. Deliberativ demokrati passar även bra in vid samlingar på fritidshemmet för att se så barns intressen och åsikter kan lyftas fram och diskuteras.

I Skolan, demokratin och de unga medborgarna skriver Joakim Ekman och Lina Pilo (2012) att skolan ska förmedla en värdegrund till barnen samt det demokratiska uppdrag som skolan har. Skolan ska bidra till att utveckla samhällsmedlemmar och ansvarskännande människor, mer konkret betyder det att skolan ska utrusta barnen med färdigheter och kunskaper som behövs i det demokratiska samhälle vi lever i (Ekman och Pilo, 2012). ”Det är naturligt att styrdokument av detta slag är vaga i den bemärkelsen att de inte detaljstyr verksamheten, utan istället presenterar de övergripande målen. Samtidigt finns i läroplanen ändå en tydlighet kring vad som gäller – verksamheten ska präglas av ett klart ställningstagande för grundläggande demokratiska värderingar och respekt för människor” (Ekman och Pilo, 2012:11).

11

2.2 ELEVINFLYTANDE

I Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 står det att läraren bland annat ska ”svara för att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll samt se till att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad” (Skolverket, 2011:15).

I Maria Rönnlunds (2013) studie som är baserad på tre olika skolor, är utgångspunkten att ta reda på bland annat hur skolans personal bjuder in elever till att utöva inflytande samt hur elevernas påverkansförsök ser ut och hur dessa bemöts av personalen. På de tre skolorna praktiseras elevinflytande såväl informellt som formellt. Överlag anser eleverna som intervjuats i studien att både när det gäller det informella och formella elevinflytandet så har de inte inflytande i den utsträckning de vill i skolan (Rönnlund, 2013).

Eva Forsberg (2000) skriver i sin avhandling Elevinflytandets många ansikten att begreppet elevinflytande är svårtolkat då det kan ha olika betydelser beroende på vem man frågar. Lärande som baseras på elevinflytande kan se ut på många olika sätt och variationen är bred. Hon poängterar även att aktivt inflytande från elever kan stimulera deras inlärning, vilket kan ge en positiv effekt på det egna ansvaret som krävs som demokratisk medborgare (Forsberg, 2000). Lena Rubinstein Reich (2011) bekräftar detta och menar också att inflytande kan ses på många olika sätt. Att vara den elev som på rasterna kan förhandla, och därmed bestämma vem som får tillgång till lekredskapen som finns att tillgå är ett slags inflytande (Reich, 2011).

Elisabeth Arnér och Britt Tellgren (2006) skriver att barn uttrycker ofta att det är de vuxna som bestämmer och att de då inte kan påverka situationer när det gäller skolans regler (Arnér och Tellgren, 2006). ”Ibland får dock barnen ta ansvar men det verkar vara i situationer som inte har någon större betydelse för vuxna. Det är en stor utmaning för oss som vuxna att tillförsäkra barnen inflytande och delaktighet och det kräver också mer kunskap om barn och deras perspektiv” (Arnér och Tellgren, 2006:15).

Mats Danell (2003) skriver i sin avhandling Vad händer i skolans hus? om hur lärare uppfattar elevinflytande samt vad elevens respektive lärarens roll för att konstruera elevinflytande är. Danell menar att elevernas förmåga att lyssna på varandra är en viktig

12

egenskap för att utöva inflytande, något som kan ske i form av klassråd, elevråd med mera. ”Färdighet med att hantera och ansvara för inflytande, anses gynna elevernas förmåga att välja en meningsfull fritid och på lång sikt bidra till förmågan att utveckla ett meningsfullt liv” (Danell, 2003:62).

Elevinflytande i skolan ska genomsyra vardagen och verksamheten som bedrivs på skolan. Elevinflytande kan både förkomma i formellt inflytande och informellt inflytande. Formellt inflytande utövas i form av representanter i rådsverksamhet (elevråd, fritidshemsråd). Informellt inflytande gäller inflytandet över det egna arbetet och lärandet i skolan och fritidshemmet (Skolverket, 1996). Vår definition om vad elevinflytande innebär är att du som barn har möjlighet att påverka din tid på skolan och fritidshemmet samt innehållet. Du som barn har rätt att bli bemött med respekt när du framför dina idéer och tankar om hur en trivsam skolsituation/fritidssituation är.

2.2.1 ELEVINFLYTANDE PÅ FRITIDSHEMMET

Maria Ursberg (1996) betonar värdet av kunskap om vad som äger rum i samspelet mellan barnen och mellan barn och vuxna. Pedagogernas förhållningssätt har enligt henne den största betydelsen för kvaliteten i skola och barnomsorg. Ursberg undersöker fritidspedagogers förhållningssätt i samspel med barngrupper inom skolbarnsomsorgen och resultatet visar på tre interaktionsstilar bland den fritidshemspersonal som ingår i studien. Social ordning med fast struktur är benämningen på en av dessa. Det innebär att den sociala ordningen bygger på inarbetade rutiner för närvaro, gruppindelningar, turordning och arbetsfördelning. Planering av aktiviteter bestäms i stor utsträckning av personalen och barnen har inget inflytande på en övergripande nivå. En annan interaktionsstil benämns Social ordning med öppen och flexibel struktur. Fritidspedagogen är lyhörd för barnens intressen, önskemål och förmåga. Barnen deltar på samtliga nivåer i planeringen och pedagogen fungerar som diskussionspartner, samordnare och organisatör. Social ordning med sluten och styrd struktur är ytterligare en interaktionsstil. Fritidspedagogen har en idealbild av social ordning, en detaljerad plan för hur rutinsituationer ska avlöpa, hur normer och regler ska följas, samt för aktiviteters innehåll och upplägg (Ursberg, 1996).

13

2.3 RÅDSVERKSAMHET

I tidskriften Utbildning och demokrati skriver Rönnlund (2013) i sin artikel Elevinflytande i en skola i förändring om hur elevinflytandet har förändrats utifrån skollagar och läroplaner genom tiderna. Hon skriver bland annat att elevråd skrevs in i läroplanen år 1962 och då sågs införandet av elevråd ”som ett sätt att få elever delaktiga i utformningen av skolans regler. Genom att behandla frågor som rörde skolmåltider, lovdagar, skoldanser, idrottstävlingar, utflykter och läxor ansågs också elevråden bidra till att skapa ökad trivsel och en positiv inställning till skolan” (Rönnlund, 2013:67). I likhet med detta skriver Annika Claesdotter (2009) att ”Med fritidsråd på skoltid, arbetsgrupper för olika aktiviteter och matvärdar skapas möjligheter för barnen att ta ansvar för innehållet i verksamheten” (Claesdotter, 2009: 2014-02-11).

Balli Lelinge (2011) skriver i sin avhandling om elevinflytande med hjälp av klassråd, det vill säga att barnen är medvetna om den demokratiska handling som sker vid ett klassråd då barnen får yttra sina tankar och idéer för att sedan klassen ska få rösta fram ett beslut (Lelinge, 2011). Reich (2011) menar också att man kan ha inflytande genom att delta i klassråd eller liknande, säga sin mening och vara med att påverka. Hon skriver även att det är vanligt att man ser elevinflytande som en fråga om att vara delaktig i en beslutprocess. ”Att ha inflytande i skolan kan motiveras på olika sätt. Ett motiv är att det är en mänsklig rättighet att ha inflytande över sitt liv. Ett annat är att det ingår i skolans uppgift att fostra demokratiska medborgare och då ska man lära sig om att utöva inflytande” (Reich, 2011:93).

På fritidshemmet är det som sagt viktigt att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt och arbetsformer, något som kan göras genom deliberativ demokrati vid samlingar eller liknande då barnen får komma till tals. De andra barnen ska då respektera och lyssna på varandras åsikter och tankar för att sedan kunna diskutera vidare.

14

3 METOD OCH GENOMFÖRANDE

I detta kapitel kommer vi redogöra för vilka metoder vi valt att använda vid vår undersökning. Vi kommer att redogöra för hur urvalet av vår undersökningsgrupp har gjorts samt hur genomförandet har utförts. Vi har även tagit hänsyn till forskningsetiska överväganden, dessa kommer vi ta upp i slutet av detta kapitel.

3.1 METODVAL

Runa Patel och Bo Davidsson (2011) anser att valet av metod beror på vilken frågeställning som ska besvaras samt förhållandet till den tid och de medel som finns till förfogande. I och med detta har vi använt oss av kvalitativa metoder eftersom vi anser det relevant utifrån vårt syfte och våra frågeställningar. De metoder vi använt oss av är observationer för att besvara frågan om hur pedagoger arbetar med elevinflytande. Vi har även använt oss av barnintervjuer för att besvara hur barnen upplever att elevinflytandet bedrivs på fritidshemmet. Vi har valt att utgå från Rolf Ejvegårds (2009) Vetenskaplig metod samt Grundläggande metod skriven av Thomas Harboe (2013). Vi har även kompletterat denna utgångspunkt med resonemang från andra metodböcker.

3.1.1 OBSERVATIONER

Vi använde oss av strukturerade observationer för att ta reda på hur pedagoger arbetar med elevinflytande på fritidshemmet. Patel och Davidsson (2011) skriver att ”strukturerade observationer förutsätter att vårt problem är så väl preciserat att det på det hela taget är givet vilka situationer och vilka beteenden som ska ingå i observationerna” (Patel och Davidsson, 2011:93). Vid våra observationer var vi deltagande observatörer. Annika Eliasson (2013) skriver att den deltagande observatören befinner sig i miljön vid observationen men att observatörens huvudsakliga fokus ligger på att dokumentera, men kan dock agera i den omgivning han/hon befinner sig i för att få fram uppgifter som kan förklara de gjorda iakttagelserna (Eliasson, 2013). Alla våra observationer är öppna observationer, det vill säga att

15

pedagogerna och barnen har haft vetskap om att vi varit där och tittat på specifika händelser som har utgångspunkt i vår frågeställning. Harboe (2013) skriver att det kan bli ett problem när de observerade vet om att de blir observerade, detta då de observerade kan komma att ändra sitt beteende (Harboe, 2013). Vi var medvetna om att det fanns risk för att detta kunde ske vid våra observationer men vi har valt att observera på skolor som vi känner till sedan tidigare och hoppas i och med detta vi undvikit den risken.

3.1.2 INTERVJUER

Vi använde oss av kvalitativa intervjuer med nio barn för att ta reda på hur barn upplever sitt inflytande på fritidshemmet. ”Syftet med en kvalitativ intervju är att upptäcka och identifiera egenskaper och beskaffenheten hos något, till exempel den intervjuades livsvärld eller uppfattningar om något fenomenen. Detta innebär att man aldrig i förväg kan formulera svarsalternativ för respondenten eller avgöra vad som är det ’sanna’ svaret på frågan” (Patel & Davidsson, 2011:82). Våra intervjuer skedde gruppvis, det vill säga att barnen var fyra till fem stycken i varje grupp vid respektive intervjutillfälle. Harboe (2013) skriver att vid gruppintervjuer kan minnet främjas, det vill säga att deltagarna i intervjugruppen kan påminna varandra om relevanta händelser. På så vis utvecklas ett slags kollektivt minne för intervjugruppen vid intervjun. Det finns dock en del negativa aspekter att ta i beaktning vid gruppintervjuer, som Harboe skriver så finns det risk för grupptryck, det vill säga att individer kan ha svårt för att hålla fast vid sin egen åsikt (Harboe, 2013).

Vid intervjutillfället använde vi oss av en ostrukturerad intervjumetod. Något som Eliasson (2013) tar upp i boken Kvantitativ metod från början är att ”den helt ostrukturerade intervjun liknar på det hela taget ett vanligt samtal mellan intervjuare och den intervjuade, där samtalet rör sig fram och tillbaka kring det ämne intervjun behandlar” (Eliasson, 2013:26). Ostrukturerade intervjuer kallas även för djupintervjuer då de ger intervjuaren en möjlighet att gå på djupet utan att någon struktur står som hinder för detta. Denna form är mycket användbar om intervjuguiden bara innehåller någon enstaka fråga (Eliasson, 2013).

16

3.2 URVAL

Nedan redogör vi för hur vårt urval har genomförts vid våra observationer och intervjuer. Barnen som ingår i vår studie är fördelade på två olika fritidshem i Skåne varav ett ligger i en större tätort och den andra i en mindre by. Dessa fritidshem benämns i analysdelen som skola A och skola B. Valet kändes naturligt då vi har arbetat på dessa fritidshem tidigare och på så sätt lärt känna både personal och elever. Detta bidrog till att ökad trygghet fanns både hos oss som intervjuare och observatörer samt för de barn som deltog i våra intervjuer.

3.2.1 URVAL VID OBSERVATIONER

Våra observationer har genomförts på de avdelningarna där årskurs 2 har sin fritidsverksamhet. Varför vi observerat årskurs två är därför att det var dessa avdelningar vi blev hänvisade till när skolorna kontaktades. Observationerna gjordes under två eftermiddagar, en dag på skola A och en dag på skola B. Om mer tid funnits hade fler observationer kunnat göras. På fritidshemmet på skola A är det 40 barn inskrivna och på avdelningen arbetar två pedagoger. På fritidshemmet på skola B är det 25 barn inskrivna och på denna avdelning arbetar också två pedagoger. Barnen som har deltagit i våra intervjuer befinner sig på dessa fritidshem under eftermiddagarna, i och med detta kan en jämförelse och analys genomföras mellan barnintervjuerna och observationerna.

3.2.2 URVAL VID INTERVJUER

Monica Dalen (2008) skriver att välja informanter är en viktig aspekt inom kvalitativ intervjuforskning. Frågorna som ska ses över inför intervjuerna är vem som ska intervjuas, hur många och enligt vilka kriterier de ska väljas ut. Det som ska tas i beaktning är att antalet informanter inte kan vara för stort eftersom genomförandet av intervjuerna och bearbetningen av dem är en tidskrävande process. Intervjumaterialet som samlats in måste dock vara av sådan kvalitet att det utgör tillräckligt underlag för tolkning och analys (Dalen, 2008).

17

De barn vi har intervjuat är barn som frivilligt valt att delta i vår undersökning. Dessa barn har vi haft kontakt med tidigare då vi arbetat på deras avdelningar, i och med detta kände sig barnen trygga i vår närvaro och kunde förhoppningsvis svara mer öppet och utförligare på våra frågor. ”När barn ska intervjuas i samband med ett forskningsprojekt är det speciellt viktigt att det etableras ett förtroendefullt förhållande mellan barn och vuxen innan intervjun påbörjas” (Dalen, 2008:45). Urvalet av respondenter har gjorts utifrån de personer vi anser har bäst förutsättningar att svara på våra frågeställningar. Vår urvalsgrupp består av nio barn från årskurs 2, fyra flickor och fem pojkar.

3.3 GENOMFÖRANDE

Vi började med att observera eftersom det material som införskaffades vid de tillfällena sedan låg till grund vid våra barnintervjuer. Observationerna skedde i barnens fritidshemsmiljö där vi tittade på hur pedagogerna besvarade barnens önskemål under fritidshemstiden samt hur pedagogerna arbetade med att främja elevinflytande på fritidshemmen. Vi valde som vi nämnt tidigare att använda oss av deltagande observationer, på så sätt kunde vi påverka utgången i olika situationer för att få svar på de frågor som vi sökte. Under våra observationer så visste barnen om vad det var som vi tittade efter. Vi använde oss av ett observationsschema (se bilaga 1) som är framtaget utifrån våra frågeställningar och syfte. Detta för att göra det tydligare för oss i vad det var vi skulle titta efter.

Observationerna skedde vid ett tillfälle på varje skola och varade i cirka 3 timmar vid varje tillfälle. Vi sammanställde dessa observationer för att sedan komma tillbaka till fritidshemmen igen och genomföra våra intervjuer med barnen. Som vi nämnt tidigare så genomfördes intervjuerna gruppvis med barnen. Under intervjuerna använde vi oss av en diktafon eftersom vi antog att det skulle vara svårt att hinna med att lyssna och anteckna samtidigt. På så sätt kunde vi fokusera mer på att få en dialog med barnen och genom det få fram svar på de frågor som vi hade samt att vi också kunde spola fram och tillbaka när något relevant för vår undersökning diskuterades som vi sedan kunde använda oss av i analysdelen. Ejvegård (2009) bekräftar detta då han skriver att ”praktiskt är att använda bandspelare, så att man sedan i lugn och ro kan skriva ut

18

intervjun för att så småningom i sin uppsats använda det material från intervjun man anser lämpligt” (Ejvegård, 2009:51).

Intervjuerna skedde vid ett tillfälle på varje skola och varade cirka 20 minuter vid varje tillfälle. De lokaler som användes vid intervjuerna var enskilda rum där varken andra barn eller pedagoger kunde komma in under tiden och bli ett störande moment. Vi använde oss av våra observationssammanställningar för att utforma frågor (se bilaga 2) till intervjuerna så att en relevant diskussion med barnen skulle äga rum. Dessa frågor ställdes i början av samtalen för att få igång diskussionen men andra frågor ställdes också för att kunna fördjupa oss och försäkra oss om att vi fick svar på de frågor som vi intresserat oss för. Vi använde som tidigare nämnts ostrukturerade intervjuer, detta för att kunna använda barnens egna upplevelser och diskutera vidare utifrån dessa.

3.3.1 ANALYSPROCESS

Vi har studerat litteratur med utgångspunkt i demokrati och inflytande. Detta för att ge oss en djupare kunskap i det aktuella ämnet, vilket sedan låg till grund vid våra observationer och intervjuer. Vi samanställde våra observationer och analyserade resultaten utifrån litteraturen. Vi transkriberade intervjuerna för att få en komplett bild av hur barnen talade om sitt inflytande på fritidshemmet och även här analyserades resultatet.

3.4 FORSKNINGSETIK

I de flesta undersökningar som genomförs så innebär undersökningen att individer lämnar information på något sätt. Alla uppgifter som erhålls om och från personer behandlas konfidentiellt. Detta innebär dels att uppgifterna inte får lämnas till utomstående, dels att det inte ska vara möjligt att identifiera en enskild individ när resultatet presenteras (Patel och Davidsson, 2011). Namnen på de skolor vi besökt nämns inte i uppsatsen, detta då personer med anknytning till skolorna skulle kunna förstå vilka de medverkande är. Detta gäller både vid våra observationer och vid intervjutillfällena. Inför och vid en intervju finns etiska aspekter att ta hänsyn till. Patel och Davidsson (2011) menar att det är angeläget att klargöra syftet med studien, att tala om hur informationen kommer att användas samt att den är konfidentiell. Innan

19

intervjuerna kontaktades vårdnadshavare till de barn som valts ut både genom personlig kontakt och med ett informationsbrev (se bilaga 3) där de fick godkänna barnens medverkan i vår undersökning. Vi lämnade ut 7 lappar på skola A och fick tillbaka alla, samtliga med godkännande. På skola B lämnade vi ut 10 lappar och fick tillbaka 8, även här var alla svar positiva.

Vid observationerna hade både barnen och pedagogerna fått information om vårt syfte med vår undersökning, vilket innebar att vi använde oss av öppna observationer. Detta gjorde att etiska problem kring observationerna uteblev, dock var vi tvungna att ta i beaktning att det skulle kunna leda till kontrolleffekt. Det vill säga att situationen påverkas av att respondenten vet om vad som observeras, något som kan visas i form av att respondenten söker ögonkontakt med observatören när en handling sker (Hareboe, 2013).

20

4 RESULTAT OCH ANALYS

I detta kapitel presenteras och analyseras de resultat som våra observationer och intervjuer på respektive skolor lett till. För att vi ska leva upp till konfidentialitetskravet kommer vi inte att benämna skolorna vid namn utan istället kallar vi dem för skola A och skola B. Vi kommer heller inte benämna pedagogerna och barnen vid deras namn. I vår analys kommer vi att utgå från våra frågeställningar som lyder;

 Hur arbetar pedagoger med elevinflytande på fritidshemmet?  Hur bedrivs elevinflytandet på fritidshemmet enligt barnen?

Nedan presenteras observationerna av pedagogerna och intervjuerna med barnen på de två fritidshemmen vi besökt. Intervjuerna har bearbetats vilket innebär att endast de delar av intervjusvaren som är relevanta för undersökningen kommer presenteras. Resultat- och analysdelen är uppdelad i teman som har utgångspunkt i våra frågeställningar.

4.1 PEDAGOGERS ARBETE MED ELEVINFLYTANDE

I denna del kommer våra observationer att presenteras och analyseras. En observation har gjorts på varje skola. På fritidshemmet på skola A arbetar två pedagoger och där är 40 barn inskrivna, pedagogerna på avdelningen kommer att benämnas Anders och Annika och de barn som citeras kommer också benämnas med fiktiva namn (Erik, Per, Elin, Karl, Filip). På fritidshemmet på skola B arbetar också två pedagoger och på avdelningen finns 25 barn inskrivna. Vid citat kommer dessa pedagoger benämnas som Birgitta och Berit och fiktiva namn kommer även användas på de barn som citeras (Marcus, Victor, Greta, Carin). Under observationerna använde vi oss av ett observationsschema (se bilaga 1) för att se hur pedagogerna arbetar med elevinflytande på fritidshemmet.

21

4.1.1 OBSERVATION SKOLA A

Under vår observation så kunde vi vid samlingen i början av fritidshemstiden se att skola A använde sig av Sociala ordningen med öppen och flexibel struktur som Ursberg (2011) tar upp i Fritidshemmet: lärande i samspel med skolan. Det vill säga att pedagogerna lyssnar och tar till vara på barnens intressen vid planering av verksamheten på fritidshemmet. Barnen fick under samlingen ge förslag på vad de ville göra under dagen och pedagogerna erbjöd barnen att gå till datorsalen som var dagens planerande aktivitet. Denna aktivitet var frivillig för barnen och de som ville följa med till datorsalen fick anmäla sig eftersom det endast fanns plats för tolv barn. Fjorton barn anmälde sitt intresse genom handuppräckning och i och med detta fick pedagogerna ta ett beslut om vilka barn som fick delta i den aktuella aktiviteten. Detta urval skedde genom en diskussion mellan pedagogerna där de överlade om vilka barn som deltog i samma aktivitet föregående vecka och tog ett beslut. Väl uppe i datorsalen så använde pedagogen sig mer av en Social ordning med fast struktur vilket innebär att barnen sedan tidigare fått tydliga riktlinjer för vad de fick göra med datorerna under tiden i datorsalen (Ursberg, 2011). Något som blir synligt under vår observation är då Per, 8 år, kommer och frågar pedagogen Anders om han får byta plats för att sitta bredvid sin kompis, något som Anders svarar nej på, eftersom det framkommer i deras diskussion att det finns en tydlig regel sedan tidigare om att detta inte får ske. Vi ser att möjligheten finns för Anders att inkludera barnen i beslutstagandet om platsbytet. Detta då inflytande och delaktighet inte handlar om att bestämma utan om att inkludera och visa respekt oavsett åsikter (Johannesen och Sandvik, 2012).

Under tiden som Anders är i datorsalen med 12 barn så har Annika 25 barn kvar nere på fritids, vid detta tillfälle så frågar Erik, 8 år, Annika om han får gå ner och spela pingis, något som hon nekar honom att göra då hon känner att som ensam personal inte kan ansvara för Erik vid pingisbordet. Detta då pingisbordet ligger på en annan våning gentemot vad fritidshemmet gör. Erik blir besviken över att hans förslag har nekats men kommer tillbaka en stund senare med samma fråga med argumentet att ”vi frågar de som är där nere och spelar om det är okej för dem” och lovar att sköta sig. Denna gång så går Annika med på att Erik får gå och spela om det är okej för personalen och barnen som är vid pingisbordet samt att Erik sköter sig. (Observation, 2014-01-30)

22

Ska barnen få möjlighet att vara delaktiga i beslut så betyder det att vi som vuxna måste våga släppa kontrollen i vissa situationer. Situationen påverkar hur mycket vi som pedagoger vågar göra detta och överlåta ansvaret till barnen (Johannesen och Sandvik, 2012). En situation där pedagogerna på skola A lämnade över kontrollen till barnen var tydlig när två pojkar kom och frågade om de fick gå ut innan mellanmålet, Annika svarade att det var ”okej” och att de bara fick vara på ena sidan på skolgården då det snart var mellanmål. Pojkarna accepterade denna regel som pedagogerna bestämt. Det vill säga att pojkarna fick vara med och påverka vad de skulle göra men inte inom vilka ramar som aktiviteten skulle ske. Uppe på fritidshemmet så kom Elin, 8 år, och frågade om hon fick öva på sitt instrument inför kvällens lektion, i detta fall så var det okej att hon tränade men endast om det skedde i ett rum med stängd dörr så att det inte störde några andra barn. Aktivt inflytande från barnen kan stimulera deras inlärning och kan ge en positiv effekt på barnens ansvar som krävs som demokratisk medborgare (Forsberg, 2000).

Vid samlingen så frågar Karl, 8 år, om de inte skulle kunna köpa in en ”shotgun” som barnen kan leka med på fritidshemmet. Anders svarar Karl med att han får lägga förslaget i deras förslagslåda så ska de ta upp förlaget på måndag då de har samling med alla 2:or samtidigt på fritidshemmet. Filip, 8 år, lägger dock in aspekten om att det kan bli farligt om man tappar shotgunen på tårna. Efter det så diskuterar barnen vad en shotgun är och vilka för- och nackdelar som det skulle innebära att köpa in en. Anders leder diskussionen på ett demokratiskt sätt genom att se till så alla barn som vill framföra sin åsikt kommer till tals. (Observation, 2014-01-30)

Skolan förväntas förse barnen med färdigheter och kunskaper som de behöver som medborgare i ett demokratiskt samhälle, det vill säga medborgerlig kompetens. Skolan ska bidra till att utveckla ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar (Ekman och Pilo, 2012). Vi menar att pedagoger på skola A påfallande ofta ger barnen ett ansvar som syftar till att utveckla dessa kompetenser.

23

På skola B kunde vi se hur pedagogerna använde sig av Social ordning med öppen och flexibel struktur, något som blir synligt vid mellanmålet då pedagogerna tar tillvara på barnens intresse genom att rösta fram ett majoritetsbeslut.

Victor, 8 år: - Birgitta kan du läsa Harry Potter för oss när vi äter mellanmål

Pedagogen Birgitta: - Det får vi rösta om med hjälp av handuppräckning.

Barnen fick rösta med hjälp av handuppräckning vilket resulterade i ett majoritetsbeslut att Birgitta skulle läsa för dem.

Pedagogen Birgitta: - Ni vet vad som gäller när jag läser, ni ska vara tysta och om ni börjar att prata så slutar jag att läsa.

Lisa, 8 år: - Då ska jag prata för jag vill inte lyssna på boken.

Pedagogen Birgitta: - Men då är du taskig mot alla dina kompisar som vill lyssna. Vi röstade om hur många som ville lyssna på boken och det blev så. (Observation, 2014-02-04)

Här visar Birgitta på ett demokratiskt ledarskap genom att låta alla barn vara med och påverka hur utfallet om läsning ska bli, detta sker genom att låta barnen rösta om Birgitta ska läsa för dem eller inte. I detta skede så finns elevinflytande i situationen, även om det sker på en ytlig nivå då barnen inte får komma till tals och argumentera för varför de ska läsa gentemot varför de inte borde läsa. Genom att låta barnen föra en diskussion om ifall läsning skulle förekomma skulle barnen få träna på att lyssna på varandras argument, något som är en viktig egenskap för att utöva inflytande (Danell, 2003).

Barns begränsningar av inflytande på fritidshemmet blir tydligt under den fria leken som sker, då barnen kommer och frågar pedagogerna om olika arbetsmaterial eller lekmaterial.

Marcus, 8 år: - Berit får jag ta några mjölkkartonger och bygga ett flygplan?

Pedagog Berit: - Ja det kan du få göra. Kom så går vi och tittar hur många mjölkkartonger som vi har.

När Marcus och Berit tittar på mjölkkartongerna så märker Berit att de inte är fräscha och vänder snabbt i sin tanke om att det var en bra idé. Pedagog Berit: - Mjölkkartongerna ser inte så trevliga ut så tyvärr så kan du inte få dem för att bygga ett flygplan.

Marcus vänder och går därifrån. (Observation, 2014-02-04)

Exemplet med mjölkkartongerna kan illustrera hur en problemorientering hämmar möjligheter till kreativitet och barns egna initiativ. Kartongerna var inte rena men detta

24

skulle ju Marcus själv kunna lösa genom att diska ur dem. Situationen påverkar hur mycket ansvar som vi vågar överlåta till barnen samt hur mycket kontroll pedagogerna vill ha över själva situationen (Johannesen och Sandvik 2012). Skulle Marcus fått ansvar för att rengöra mjölkkartongerna för att sedan kunna arbeta vidare med sitt flygplan så skulle inflytandet kunnat gynna Marcus till en mer meningsfull fritid och på lång sikt bidra till förmågan att utveckla ett meningsfullt liv (Danell, 2003). ”Om en elev ger flera förslag och de aldrig uppfylls är det lätt att eleven förlorar både intresse och självförtroendet” (Reich, 2011:99).

Barnens inflytande på fritidshemmet är begränsat utifrån vad pedagogerna känner sig trygga i, något som vi kommer i kontakt med senare under eftermiddagen då två flickor (Carin och Greta, båda 8 år) försöker att påverka sin tid på fritidshemmet genom att de vill genomföra en aktivitet för samtliga barn på fritidshemmet.

Carin, 8 år: - Birgitta och Berit får vi leka en lek med alla barn inne på fritids?

Pedagogen Birgitta: - Vad är det för lek? Greta, 8 år: - Byta namnleken

Pedagogen Berit: - Hur går den leken till då?

Greta, 8 år: - Vi lekte den i klassrummet förra veckan. Man byter namn med varandra och ska försöka att få tillbaka sitt eget namn igen. Pedagogen Birgitta: - Låter som en bra lek att leka inne, men jag tycker att ni får skriva ner vilka regler som gäller och var vi ska leka den så kan vi leka den på måndag.

Greta och Carin, 8 år: - Okej. (Observation, 2014-02-04)

Här kunde vi se hur Greta och Carin fick möjlighet att ha inflytande över sin egen och alla de andra barnens tid på fritidshemmet. Fridolf och Rydberg (2002) menar på att inflytande betyder också ansvar och att ha inflytande i skolan kräver mer av eleverna än att bara låta läraren bestämma (Fridolf och Rydberg, 2002). Efter konversationen i exemplet ovan diskuterar Birgitta och Berit vidare om att flickornas idé var rolig och om hur de skulle kunna arbeta vidare med att ge barnen mer inflytande över en aktivitet i veckan. Diskussionen mellan pedagogerna ledde till att barnen skulle få komma med förslag på vad de ville göra under måndagarna som antingen barnen själva skulle planera och sedan genomföra i barngruppen eller om pedagogerna genomför aktiviteten. Här skulle vi kunna tala om att barnen blir delaktiga i ett beslut som pedagogerna tar på egen hand senare och på så sätt är det barnens idé som pedagogerna utvecklar. Delaktighet kan ses som ett annat sätt att tala om elevinflytande eller demokrati i skolan

25

(Ekman och Pilo, 2012). I detta fall så gav pedagogerna barnen möjlighet att få vara med och påverka deras tid på fritidshemmet vilket med hjälp av ett fritidsråd skulle kunna ge barnen mer ansvar för innehållet i verksamheten (Claesdotter, 2009).

Då vi observerade ytterligare en situation där två barn kom och frågade ifall de fick göra plakat till en melodifestivaltävling som en annan avdelning bjudit in barnen till. Istället för att ge barnen möjlighet att forma sina egna plakat under den aktuella eftermiddagen så kommer pedagogerna med förslaget att barnen ska ta upp det med bildläraren för att göra plakaten på bildlektionen istället. Vi ställer oss frågan varför pedagogerna inte låter barnen göra plakaten på fritids eftermiddagen då vi är där. Detta menar vi skulle kunna vara en bra fritidsaktivitet och i annat fall ett gott samarbete mellan bildläraren och fritidspersonalen men då ligger ansvaret på de vuxna att detta samarbete kommer på förslag och eventuellt genomförs.

4.2 ELEVINFLYTANDE PÅ FRITIDSHEMMET ENLIGT

BARNEN

I detta avsnitt kommer de två barnintervjuer vi gjort att redovisas och analyseras. En gruppintervju har gjorts på varje skola. På skola A deltog fem barn i intervjun, dock kommer endast fyra barn att citeras eftersom det de sa var mest relevant för vår analys. Dessa barn kommer vid citat benämnas med fiktiva namn (Emil, Gabriella, Evelina och Lisa). Till att börja med kommer en sammanställning av intervjun på skola A göras och vidare sedan skola B. På skola B deltog fyra barn varav ett barn blev hämtad under intervjutillfället. I analysen av intervjun på skola B kommer alla fyra barn citeras, fiktiva namn kommer även användas här (Alexander, Christoffer, Peter och Linnea). Vid båda intervjutillfällena har vi utgått från några redan förberedda frågor (se bilaga 2) men har varit öppna med att kunna hamna på sidospår om detta har varit relevant för vårt arbete men också för att skapa en tillåtande miljö för barnen så de inte blir hämmande av att säga vad de vill.

26

Under observationstillfället på skola A fick vi reda på att de har en förslagslåda där eleverna kan lägga ner förslag på olika saker de skulle vilja påverka på fritidshemmet. Emil, 8 år, beskriver för oss hur förslagslådan används: ”vi tar en pappersbit och sen skriver vi vad vi vill och sen stoppar vi den i förslagslådan. Det är vad man vill göra på fritids eller om man vill köpa in några spadar eller uteleksaker” (Emil, 8 år). Enligt barnen öppnas denna förslagslåda oregelbundet, ibland på samlingar på måndagar inför alla och ibland öppnas den endast av personalen när planeringsmöte för fritids äger rum. Barnen erkänner att de själva inte utnyttjar förslagslådan i så stor utsträckning som de borde för att inte gnälla om att de inte får inflytande på sin fritidshemtid. Gabriella, 8 år, berättar för oss att ”det är inte jätteofta folk lägger förslag i förslagslådan faktiskt, inte längre” (Gabriella, 8 år). Varför förslagslådan inte utnyttjas mer eller varför den inte utnyttjas längre som Gabriellauttrycker det är svårt att finna svar på under samtalet. När vi lyssnat igenom intervjun i efterhand inser vi att en följdfråga på hennes kommentar hade varit optimalt för att få svar på varför inte fler förslag läggs i förslagslådan längre. Barnen förstår att inte alla förslag kan genomföras. Ett barn har exempelvis föreslagit att göra om ett klassrum till en pool men insåg själv att detta inte var genomförbart både med tanke på pengar och lokaler. Barnen tog dock upp ett relevant förslag om ett önskat halloweendisco som har lagts som förslag i förslagslådan. En omröstning ägde då rum för att se hur många som var intresserade av detta, resultatet blev disco eftersom majoriteten ville detta.

När vi frågar barnen under intervjun om de känner att de får bestämma och har inflytande på verksamhetens innehåll så svarar alla i kör jakande och Emil, 8 år, svarar ”ja men ibland händer det inte”. En annan anledning till att inte fler förslag läggs i lådan skulle kunna utläsas från de svar vi fick vid frågan om de har någon annan idé om hur man skulle kunna vara med och bestämma mer på fritids, ”Aa, det är faktiskt att tjata på dem, det har funkat två gånger” (Emil, 8 år). Arnér och Tellgren (2006) skriver att ”om barnet känner tillit till den vuxne och den vuxne visar sitt genuina intresse för vad barnet har att säga, finns möjlighet till goda samtal” (Arnér och Tellgren, 2006:113). Under observationstillfället på skola A fick vi även veta att det finns ett fritidsråd på skolan som är uppstartat under den gångna höstterminen och hålls var tredje vecka. Att välja ut vem som representerar gruppen är en form av representativ demokrati. ”Det ställs stora krav på den som väljs att representera gruppen. Man ska inte bara företräda

27

sig själv, utan måsta väga in synpunkter från och konsekvenser för alla dem, som man är vald att representera” (Pihlgren, 2012:74). Ett av barnen som medverkade under intervjutillfället sitter med i rådet och vi frågar barnet hur hon blev vald till representant för gruppen. Hon beskriver kortfattat att frivilliga först fick anmäla sitt intresse och sedan röstade gruppen fram henne och en till genom handuppräckning. Vi frågade henne även hur rådet fungerar och vad de använder det till samt vad de gör vid tillfällena de träffas. ”Det är för att göra fritids lite roligare än bara ha lego och plusplus och så här att man kan rita. Man kanske skulle velat ha något som till exempel om man ska välja en sak som alla vill ha som alla ska dela på som till exempel X-box eller Wii då kan de ju bli det men då måste ju alla vilja det” (Evelina, 8 år).

Lelinge (2011) skriver att ”i Lgr11 poängteras tydligt att eleverna i den dagliga skolverksamheten skall tränas i demokratiska beslutsformer, till exempel genom olika råd, så som elevråd, klassråd, matråd, kamratråd och miljöråd” (Lelinge, 2011:49). Under punkten ”Elevernas ansvar och inflytande” står det:

De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. (Skolverket, 2011:15)

”De allmänt hållna formuleringarna, som alltså gäller läroplanerna överlag, ger stort tolkningsutrymme för enskilda kommuner och skolor” (Rönnlund, 2013:69). Vidare skriver Rönnlund att ”tillsammans med avsaknaden av formuleringar om klassråd och elevråd kan de allmänt hållna formuleringarna tolkas som en förskjutning från formellt till informellt elevinflytande i läroplanstexterna, och att större vikt ska läggas vid informella, ej organiserande former av elevinflytande” (Rönnlund, 2013:69).

Evelina, 8 år, berättar även att på rådet tas önskemål upp om saker som barnen vill göra eller utveckla på fritids. Ett önskemål som varit på tal ofta enligt barnen är att lägga konstgräs på fotbollsplanen men de inser då också att det berör inte enbart fritids utan måste även tas upp på andra berörda råd. ”Förutsättningen för att kunna förstå barns perspektiv är att kunskapen om det hela tiden erövras på nytt och att det är något man

28

utvecklar tillsammans med barnen genom att bemöta dem som viktiga informanter och samtalspartners” (Arnér och Tellgren, 2006:79).

Om man tänker efter då får man ju bara använda det på fritids för det är på fritidsråd, fast då borde man ta upp det på både elevråd och fritidsråd för då gäller det ju både på skoltid och fritidstid för annars gäller det ju bara fritidstid. (Evelina, 8 år, Intervju, 2014-02-05)

Under lovverksamheten berättar ett av barnen att de får bestämma ”jättemycket”, ett annat säger att de får bestämma allt och ett tredje säger att ”ena veckan bestämmer pedagogerna aktiviteterna och en annan vecka får vi bestämma själva” (Evelina, 8 år). Arnér och Tellgren (2006) menar att delaktighet innebär att vara med i processen istället för att bara stå vid sidan om och ha möjlighet att påverka, vilket kan medföra risken att man då är med på de vuxnas villkor” (Arnér och Tellgren, 2006:15).

Med utgångspunkt i frågan angående mellanmålet skapades en diskussion som startade i att barnen berättade att de inte kan påverka mellanmålet men gärna skulle vilja. Längre in i samtalet berättar Lisa, 8 år, att ”vissa går på miljöråd och då är en kock typ med i miljörådet så man kan ge förslag och så.” Med denna kommentar inser vi att det inte är alltid som elevinflytandet är tillräckligt tydligt för eleverna. De berättar som sagt först att de inte kan påverka mellanmålet men efter en stund så kommer de på att de faktiskt har möjlighet att komma med förslag på mellanmål då en kock sitter med i miljörådet.

4.2.2 ELEVINFLYTANDE PÅ SKOLA B

Under intervjutillfället på skola B är barnen mer tillbakadragna än barnen på skola A. Vi tror att detta kan bero på gruppens sammansättning då de möjligtvis inte kände tillräcklig trygghet med de andra barnen som var med under intervjun och detta kan ha medfört en viss osäkerhet hos några att säga vad de tycker och tänker om olika saker. Under observationstillfället på skola B tog vi reda på om det fanns någon förslagslåda eller liknande vilket vi fick reda på att det inte fanns. Inget fritidsråd fanns på fritidshemmet heller. Vi undrar då under intervjutillfället hur barnen får vara med och bestämma eller påverka saker på fritidshemmet.

29

- När ni får vara med att bestämma över saker, hur sker detta då till exempel?

Christoffer, 8 år: - När vi ska läsa brukar vi alltid höra fall om det är flest som vill läsa då ska vi läsa men om det är fler som inte vill läsa brukar vi inte läsa

- Hur kommer ni fram till det då?

Alexander, 8 år: - De som vill läsa räcker upp handen. (Intervju, 2014-02-10)

På skola B säger barnen under intervjun att beslut ofta sker genom demokrati på fritidshemmet. Handuppräckning är det vanligaste och det sker minst en gång om dagen enligt barnen. Vi frågar barnen om det finns fler situationer där de får uttrycka sig eller komma med förslag på vad de vill göra på fritidshemmet. De funderar en stund men kommer inte fram till fler konkreta exempel. Vi frågar dem om de ofta kommer med egna idéer angående vad de vill göra men då svarar Christoffer, 8 år, ”nej inte så ofta”. Vi undrar om de har förslag på hur man kan göra för att få fram sin åsikt utan att behöva gå fram till de vuxna och fråga. Då svarar Christoffer, 8 år, igen att ”man kan skriva upp förslag på en tavla” men inte hur han tänkte den skulle kunna användas (Christoffer, 8 år). Vad som framgår av intervjun är att barnen vill vara med och bestämma över olika saker men att de inte har försökt eller vet hur de ska gå till väga för att nå fram till pedagogerna. Reich (2011) skriver att ”en förutsättning för att kunna ha inflytande är att alla barn får utrymme och en möjlighet att höras och synas” (Reich, 2011:99). Vidare poängterar hon att en del barn har lättare än andra att göra sin röst hörd. Att kunna uttrycka sina åsikter handlar om att ha utvecklat självtillit och identitetskänsla. Om barnen tror att det de har att säga inte är viktigt så vågar de inte uttrycka sig och om barnen märker att kamraterna inte lyssnar så tystnar de. Det är då lärarens uppgift att utveckla tillit, självförtroende och förmåga att uttrycka sig. Det är även lärarens uppgift att ge förutsättningar till att barnet blir lyssnat på (Reich, 2011).

Vi uppfattar det som att det flesta elever vet att de skulle kunna bestämma och ansvara för mer än vad de får men tycker det är svårt att säga specifikt vad det skulle kunna vara. Vi frågar barnen under intervjun om de får var med och bestämma vad som ska köpas in till fritidshemmet, då svarar Peter, 8 år, ”njeeaa, vet inte typ hur man gör”. Barns inflytande handlar i de flesta fall om vad de kan vara med att påverka av sådant vuxna redan bestämt. Om barnen är ovana vid att ha ett reellt inflytande i sin vardag är

30

de inte heller vana vid att utveckla idéer om vad de skulle kunna ha inflytande över (Arnér och Tellgren, 2006).

Det framgår även under intervjun att barnen inte har någon möjlighet att påverka mellanmålet men att de gärna hade gjort det om de fick, på frågan om de vill kunna påverka mellanmålet får vi svaret: ”ja men vi vet ändå att de kommer säga nej” (Christoffer, 8 år).

- Känner ni att när ni frågar efter saker ni vill göra på fritids att ni ofta får ett nej?

Alexander, 8 år: - Vi får ju göra de vanliga sakerna

Peter, 8 år: - De flesta sakerna vi gör har vi frågat innan om så vi får göra dem. Sen när vi ska fråga nya saker säger deoftast nej för de har visat allt man kan göra. (Intervju, 2014-02-10)

Här märks det tydligt att barnen känner en begränsning gällande vad de får och inte får göra på fritidshemmet. När Peter, 8 år, berättar att när de frågar de vuxna om något nytt de vill göra så får de oftast ett nej. Att han även säger att de vuxna har visat allt man kan göra på fritidshemmet kan vara en förklaring till varför barnen under intervjun är tystlåtna och inte vet vad de egentligen kan påverka och bestämma över om det känns som om allting redan är bestämt av de vuxna. Vi upplever situationen som att barnen accepterat att det är de vuxna som bestämmer reglerna och tar för givet att det ska vara så. Vi uppfattar det som att barnen och de vuxna inte bestämmer tillsammans och att barnen inte kan ändra på det som de vuxna tidigare bestämt. Detta ser vi exempel på i följande citat:

- Får ni vara med och bestämma vad ni vill göra här på fritidshemmet? Linnea, 8 år: -Vi får bara det ibland

- Vad får ni vara med och bestämma då?

Linnea, 8 år: - Vi får bestämma ibland vilka lekar vi får göra och ibland får vi inte leka vilka lekar vi vill.

Alexander, 8 år: - Jag håller med. (Intervju, 2014-02-10)

31

Barnen på båda skolorna som vi har varit i kontakt med är medvetna om vilka regler som gäller på fritidshemmet och vad som får göras och inte göras när de befinner sig där. De är införstådda i vad som är genomförbara förslag på aktiviteter och väl medvetna om irrelevanta förslag så som:

- Vi kan liksom inte komma och säga och bestämma nu ska vi gå till simhallen och bada hur mycket vi vill (Gabriella, 8 år) - Man skulle vilja ha en bubbelpool på fritids, men det får man

aldrig (Evelina, 8 år)

- Om jag fick bestämma skulle vi köpa in hur mycket datorer och dataspel som helst (Alexander, 8 år)

(Intervju, 2014-02-05, Intervju, 2014-02-10)

”Om barnens initiativ inte blivit efterfrågade så har de helt naturligt inga idéer om vad de skulle vilja ha inflytande över” (Arnér och Tellgren, 2006:83). Då är det inte så konstigt att när de får frågan om vad de skulle vilja bestämma över om de fick så blir svaren till exempel att köpa in hur mycket datorer som helst eller att få gå till badhuset en hel dag. Danell (2003) skriver att elevernas inflytande begränsas av att vissa materiella önskningar och förslag inte kan uppfyllas då detta skulle resultera i en merkostnad för skolan som inte kan täckas av skolans budget. Detta kan vara allt från spel, lekmaterial samt transport till kulturella aktiviteter för både fritidshemmen och skolan. När detta inträffar så kan eleverna få en känsla av att deras inflytande inte är av någon större vikt då de aldrig får vara med och bestämma över saker som är genomförbara (Danell, 2003).

4.3 SAMMANFATTNING

Syftet med vår undersökning var att ta reda på hur pedagoger arbetar med elevinflytande på fritidshemmet samt hur barnen själva upplever att elevinflytandet bedrivs. Vad gäller vår första frågeställning om hur pedagoger arbetar med elevinflytande har vi med hjälp av observationer sett att demokrati används vid ett flertal tillfällen. Detta är något som eleverna också tog upp under våra intervjuer då de berättar om situationer där de får räcka upp handen och rösta när något förslag ska bestämmas. Detta sker ofta enligt barnen när något ska bestämmas och detta är den metod som under intervjuerna benämns flest gånger. På fritidshemmen finns också

32

planerade aktiviteter nästan varje dag där barnen själva väljer om de vill vara med eller inte förutom de dagar som är utedagar, då är det obligatoriskt att gå ut. Pedagogerna arbetar med elevinflytande genom att barnen får vara med i demokratiska beslut, barnen får även komma med önskemål dels med hjälp av förslagslåda och fritidsråd och dels genom direktkontakt med pedagogerna.

Om vi ser till vår andra frågeställning om hur elevinflytandet bedrivs enligt barnen har vi genom intervjuer fått reda på att barnen har möjlighet att komma med egna förslag som rör verksamheten. Detta genom en så kallad förslagslåda där de kan lägga förslag på aktiviteter de vill göra, utflykter, om de vill köpa in något speciellt eller andra önskemål som är relevanta för deras fritidshem. Rådsverksamhet är också något som används för att barnen ska få ytterligare inflytande på verksamheten samt få möjlighet att komma med synpunkter och åsikter som klassen diskuterat under veckan.

Samlingar är något som också bedrivs i verksamheten där de vuxna berättar för barnen hur veckan ser ut, om planerade aktiviteter, önskemål på utflykter med mera. Här finns då ett gynnsamt tillfälle för barnen att komma med idéer och tankar på vad de önskar göra den kommande veckan och vart de eventuellt skulle vilja åka på utflykt eller liknande.

33

5 SLUTSATS OCH DISKUSSION

Vi är medvetna om att vår undersökning och vårt resultat av denna studie inte kan ses som generaliserbart utan måste ses som ett nedslag i två olika fritidshem. Om vi valt att göra våra intervjuer och observationer på andra fritidshem med andra barn så skulle resultatet kunnat bli ett annat. Det blir tydligt vid intervjuerna då barnens tankar och svar speglar nyligen genomförda aktiviteter/situationer som inträffat. Det påverkar även att vi har en anknytning till skolorna där vi observerat pedagoger och intervjuat barn. Resultatet skulle kunna få en annan utgång ifall vi valt att undersöka för oss helt okända skolor, pedagoger samt barn vid våra observationer och intervjuer. Vi är medvetna om att det empiriska materialet är tunt och att resultatet blivit annorlunda vid mer omfattande empiri.

Det man kan fundera kring är om barnen vill ha mer inflytande över sin tid på fritidshemmet än vad pedagoger ger dem. Detta är något som inte blir synligt då barnen redan är inrutade i vad som är bestämda aktiviteter på dagarna och inte alltid tänker på att de kan påverka dem. Att de barn vi intervjuat upplever att de inte kan påverka sin situation på fritidshemmet tycker vi är oroande. De ifrågasätter inte heller att de vuxna bestämmer. Vi menar att de vuxnas syn på barn behöver utvecklas till en större respekt för barnens liv och deras förmåga att ta ställning till och pröva egna lösningar på svårigheter de möter. Är det så att barnen känner sig nöjda med att ”bara vara” på fritidshemmet efter alla krav som ställs på dem i skolan eller är det så att pedagogerna inte låter dem få möjlighet att vara delaktiga i beslut som handlar om fritidshemmet? Ordet elevinflytande nämns endast en gång i Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 så hur mycket ska barnen egentligen få vara med och påverka på fritidshemmen? Visserligen nämns orden demokrati, delaktighet och inflytande fler gånger vilket är ord som förknippas med elevinflytande.

Men i hur stor utsträckning kan barn egentligen vara delaktiga, för i slutändan så handlar ändå allting om att skolan har en budget för verksamheten som måste följas. Att budgeten som fritidshemmet har är en betydande aspekt när det gäller vad barnen vill och kan köpa in märkte vi under intervjuerna. Även önskemål på utflykter och andra aktiviteter är beroende av den aktuella ekonomin. Barnen uttrycker sig på ett sådant sätt att vi förstår att de är medvetna om att en del saker inte går att genomföra med tanke på

34

ekonomin. För att få barnen att på riktigt få förståelse för vad saker och ting kostar finns tanken hos oss att ge den summa pengar som finns till förfogande på fritidshemmet till barnen. De får i och med detta en summa att utgå från för att sedan själva ta reda på vilka saker de kan köpa in till fritidshemmet samt vad aktiviteter kostar, och med detta kan de reflektera över och tillsammans diskutera vad som är genomförbart.

Vad som framgår tydligt av våra observationer och intervjuer är att pedagogernas arbete med elevinflytande på fritidshem inte uppfattas av barnen som inflytande. Något som skulle kunna bli tydligare om pedagogerna påpekar för barnen att de fått vara med och bestämma. Under våra intervjuer så berättar barnen på skola B att de känner att alla deras förslag nekas för att pedagogerna redan har visat dem allt de får göra, vilket innebär att skola B inte arbetar med ett aktivt elevinflytande. Vi ser att det finns olika sorters elevinflytande på fritidshemmen men att dessa sker inom vissa ramar då de vuxna tar det slutgiltiga beslutet i många av de fall vi studerat. Vi hävdar att det finns gränser för hur mycket barnen egentligen får bestämma på fritidshemmen.

Barnen på skola A berättar om en förslagslåda där de kan ge förlag till inköp eller andra aktiviteter som de vill genomföra. Som vi tolkar barnen så skulle förslagslådan kunna utnyttjas mera men de vet inte varför förslagen blir färre och färre. Anledningen till att förslagslådan inte används mer än vad den kanske borde är möjligtvis att barnen känner tillräckligt med tillfredställelse på fritidshemmet och inte känner behov att komma med fler förslag på vad de vill göra. En annan anledning till att inte så många förslag läggs i lådan kan vara att barnen tycker att de får göra saker som de frågar om och att de känner att de får vara med att bestämma på andra sätt. Med rådsverksamheten blir det också tydligt att barnen på skola A är mer insatta i vad inflytande är och hur det bedrivs på deras skola gentemot skola B. Det man skulle kunna undersöka vidare inom samma forskningsområde om man ser ämnet intressant är om barnen är medvetna om sitt inflytande på fritidshemmet och om det går att synliggöra för barnen hur detta sker. Vi hoppas att denna studie ska få pedagoger att våga ge mer inflytande till barnen på fritidshemmet. Då vi sett att pedagoger ofta begränsar barnen i sitt inflytande i processer där beslut fattas så anser vi att barnen ska få möjlighet att påverka sin tid på fritidshemmet utifrån de styrdokument som finns för fritidshemmet samt med hjälp av handledning av pedagoger.

35

REFERENSER

TRYCKTA KÄLLOR

Arnér, Elisabeth & Tellgren, Britt (2006). Barns syn på vuxna: att komma nära barns perspektiv. Lund: Studentlitteratur

Dalen, Monica (2008). Intervju som metod. 1. uppl. Malmö: Gleerups utbildning

Danell, Mats (2003). Vad händer i skolans hus?: en studie av hur lärare uppfattar och formar elevers inflytande. Lic.-avh. Luleå : Luleå tekniska univ., 2003

Ejvegård, Rolf (2009). Vetenskaplig metod. 4. uppl. Lund: Studentlitteratur

Eliasson, Annika (2013). Kvantitativ metod från början. 3., uppdaterade uppl. Lund: Studentlitteratur

Ekman, Joakim & Pilo, Lina (2012). Skolan, demokratin och de unga medborgarna. 1. uppl. Malmö: Liber

Forsberg, Eva (2000). Elevinflytandets många ansikten. Diss. Uppsala : Univ.

Fridolf, Marie & Rydberg, Gunnel (2002). Demokrati i skola och samhälle. Solna: Ekelund

Harboe, Thomas (2013). Grundläggande metod: den samhällsvetenskapliga uppsatsen. 1. uppl. Malmö: Gleerup

Johannesen, Nina & Sandvik, Ninni (2009). Små barns delaktighet och inflytande: några perspektiv. 1. uppl. Stockholm: Liber

Kvalitet i fritidshem: allmänna råd och kommentarer. (2007). Stockholm: Skolverket Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=1727

Lelinge, Balli (2011). Klassråd: ett socialt rum för demokrati och utbildning : om skola och barndom i förändring. Licentiatuppsats Malmö : Lärarutbildningen : 2011