Ursäkta, vad betyder
”allas lika värde”?
En kvalitativ studie om SFI-elevers erfarenheter av
värdegrundsarbete i undervisningen under covid-19-pandemin.
Elisabeth Holm
Paraskevi Karapostoli
Examensarbete 15 högskolepoäng Handledare
Inom VAL Mikael Segolsson
Lärarutbildningen Examinator
HÖGSKOLAN FÖR LÄRANDE OCH Examensarbete 15 hp KOMMUNIKATION (HLK) Inom VAL
Högskolan i Jönköping Lärarutbildningen Vårterminen 2021
SAMMANFATTNING
___________________________________________________________________________ Elisabeth Holm & Paraskevi Karapostoli
Ursäkta, vad betyder ”allas lika värde”?
En kvalitativ studie om SFI-elevers erfarenheter av värdegrundsarbete i undervisningen under covid-19-pandemin.
Antal sidor: 25 ___________________________________________________________________________
Syftet med studien är att undersöka om elever inom kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (SFI) tar till sig och förstår skolans arbete med värdegrund under den rådande pandemin som har lett till att undervisningen bedrivs på distans. Studien utgår från följande frågeställningar:
• Vilken erfarenhet av värdegrundsarbete har elever inom SFI?
• Hur upplever eleverna att deras egna kulturer representeras i klassrummet?
Som redskap vid datainsamlingen används en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Urvalsgruppen består av sju elever på nivå D inom SFI från två olika enheter i Skaraborg.
Sammanfattningsvis kan resultatet av forskningsfrågorna konkretiseras i följande punkter: • Alla elever upplever att de har deltagit i diskussioner om kulturer men ungefär hälften
beskriver att de inte har diskuterat värdegrund i undervisningen.
• Pandemin försvårar värdegrundsarbetet då all undervisning sker på distans.
• De flesta upplever deltagandet i SFI som en positiv erfarenhet som ger dem nödvändiga kunskaper.
_________________________________________________________________
Sökord: likabehandlingsplan, värdegrundsarbete, svenska för invandrare, SFI, Komvux, kommunal vuxenutbildning, covid-19, covid-19-pandemi, coronapandemi
__________________________________________________________________________
Postadress Gatuadress Telefon
Högskolan för Lärande Gjuterigatan 5 036-101000
och Kommunikation (HLK) Box 1026
Innehållsförteckning
1. INLEDNING ... 1
2. BAKGRUND ... 2
2.1KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE (SFI) ... 2
2.2VÄRDEGRUND I UNDERVISNINGEN ... 3
2.3COVID-19-PANDEMINS PÅVERKAN PÅ VUXENUTBILDNINGEN ... 4
2.4TIDIGARE FORSKNING ... 5 2.5TEORETISKT RAMVERK ... 8 3. STUDIENS SYFTE ... 10 4. METOD ... 11 4.1DATAINSAMLING ... 11 4.2URVAL ... 11 4.3GENOMFÖRANDE ... 12 4.4ANALYS ... 13 4.5ETISKA HÄNSYNSTAGANDE ... 13 5. RESULTAT ... 14
5.1ELEVERNAS ERFARENHET AV VÄRDEGRUNDSARBETE I FJÄRRUNDERVISNINGEN ... 14
5.2REPRESENTATION AV DEN EGNA KULTUREN I KLASSRUMMET ... 16
6. DISKUSSION ... 19
6.1TEORIDISKUSSION ... 19
6.2METODDISKUSSION ... 19
6.3VISSA DISKRIMINERINGSGRUNDER ÄR LÄTTARE ATT TA UPP... 20
6.4COVID-19 FÖRSVÅRAR DISKUSSIONER ... 21
6.5ATT JÄMFÖRA TRADITIONER ÄR EN VÄSENTLIG DEL AV SFI ... 22
6.6DE FLESTA UPPLEVER SINA STUDIER SOM MENINGSFULLA ... 22
6.7FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING ... 23
7. REFERENSER ... 24 BILAGA 1 ………
INTERVJUFRÅGOR……….
BILAGA 2 ………..
1
1. Inledning
Intresset för studien väcktes i vårt tidigare arbete om hur lärare inom kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (SFI) använder sig av värdegrunden i undervisningen.
Redan i 1946 års skolkommitté hade skolan en stor roll i byggandet av ett demokratiskt samhälle och där slogs det fast att skolans främsta uppgift var att “fostra demokratiska människor” (Tholander, 2005, s. 7). Trots vikten av att betona en demokratisk skolning så vet vi idag inte speciellt mycket om hur det fungerar i skolan eller hur eleverna handskas med värdegrund och demokrati i sin egen vardag. Undersökningar har gjorts, både med intervjuer och enkäter, dessa sammanfattar inte hela bilden och det är svårt att få en djupare förståelse och en konkret bild av vad eleverna egentligen tycker och uppfattar om värdegrund och demokrati i skolan (Tholander, 2005).
Denna uppsats undersöker hur SFI-eleverna uppfattar värdegrundsarbetet i undervisningen, hur och på vilket sätt lärarna når fram till eleverna. Värdegrundsarbetet är komplext och fullt av utmaningar i en klass där elever kommer från olika länder och fortfarande inte behärskar svenska fullt ut.
Vår bakgrund skiljer sig åt då en av oss jobbar inom grundskolan och en inom vuxenutbildningen. Anledningen till att vi vill skriva om värdegrund är att vi upplever svårigheter att få in arbetet kontinuerligt i undervisningen, att det kanske inte tas upp så mycket så eleverna får en förståelse för hur viktigt arbetet är. För de som kommer från andra länder kan värdegrundsarbete bli svårare på grund av språket och kanske kulturen man har med sig från födseln.
Det som nu undersöks är ur elevernas perspektiv och synen på hur de upplever arbetet med värdegrunden i klassrummet.
2
2. Bakgrund
I bakgrunden presenteras information som anses vara relevant för att underlätta förståelsen av studien. Detta innefattar information om SFI som skolform, rollen av värdegrund i undervisningen, vilken påverkan hanteringen av covid-19-pandemin har haft på SFI, samt tidigare studier och den teoretiska ramen som studien följer.
2.1 Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (SFI)
I skolformen för kommunal vuxenutbildning ingår utbildning i svenska för invandrare, som förkortas till SFI. SFI startade 1965 och utvecklades från början utanför det ordinarie skolväsendet då undervisningen anordnades av studieförbund och folkhögskolor. Under de första 20 åren beskrevs utbildningen som “vildvuxen” då det saknades fastställda behörighetskrav för lärare och det saknades också kursplaner och läroplan. 1986 kom en ny reform och detta ledde till att undervisningen drevs i egen regi av många kommuner (Carlson, 2017). SFI upphörde som en egen skolform i juli 2016 och har sedan dess varit en del av den kommunala vuxenutbildningen (Regeringskansliet, 2016).
Mål och riktlinjer för verksamheten samt värdegrund och verksamhetens uppdrag beskrivs i läroplanen för vuxenutbildningen (Skolverket, 2017). Historiskt sett har SFI haft en koppling till arbetsmarknaden och samhällsorientering (Carlson, 2017). Detta började ändras med kursplanen som trädde i kraft år 2007 och där SFI beskrevs som ”först och främst en kvalificerad språkutbildning” (Carlson, 2017, s. 59). Fast även om språkkunskaper sattes som verksamhetens huvudsakliga mål, ingick det fortfarande i utbildningens syfte att ge eleverna redskap som ska underlätta delaktighet i samhället och arbetslivet (SKOLFS 2006:28). Efterföljande kursplaner följde i samma anda och den nuvarande kursplanen som började gälla den 1 januari 2018 har i sitt syfte att rusta eleverna med språkliga färdigheter som ska leda till ett aktivt deltagande i samhällslivet och i arbetsmarknaden (Skolverket 2018).
Målgruppen inom vuxenutbildningen är heterogen. Eleverna som studerar på SFI har olika språk och erfarenheter, då de kommer från olika delar av världen därför ska utbildningen utgå från individen och möta varje elev utifrån dennes förutsättningar och behov (Skolverket, 2017). För att underlätta individanpassning av undervisningen delas eleverna in i olika studievägar och
3
kurser beroende på deras språkkunskaper och förutsättningar. Studievägarna baseras på den förväntade progressionstakten baserad på elevens skolbakgrund och studievana, medan nivåerna speglar elevernas språknivå i svenska. Betyg i sista nivån, nivå D, ger eleven behörighet till fortsatta studier i svenska som andraspråk inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå.
2.2 Värdegrund i undervisningen
Enligt skollagen (SFS 2010:800) syftar utbildningen inom skolväsendet till att inhämta och utveckla kunskap och värden. Även de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna som det svenska samhället baseras på ska förmedlas. Både i skollagen och diskrimineringslagen (SFS 2008:567) understryks allas lika värde. Skolan har en skyldighet att aktivt jobba främjande, förebyggande samt åtgärdande för att motverka diskriminering. Det innebär att värdegrundsarbete är en central del av läraruppdraget i alla skolformer. Colnerud (2004) har i sitt arbete visat att den delen av läraruppdraget kan tolkas på olika sätt och ordet värdegrund blir därmed problematiskt. Hur lärare väljer att tolka värdegrundsfrågor och vilka deras perspektiv är speglas i hur eleverna uppfattar värdegrundsarbetet i undervisningen. I sin artikel om (o)synliggörande i utbildning beskriver Carlson (2017) hur kvinnliga invandrare upplever att de olika aktörerna, bland annat inom SFI-utbildningen, positionerar dem som mindre jämställda än svenska kvinnor. Lärarnas arbete med värdegrunder tolkas alltså inte alltid på det tänkta sättet av eleverna.
Diskrimineringslagen tar upp sju grunder för diskriminering, nämligen kön, etnicitet, ålder, sexuell läggning, funktionsnedsättning, könsöverskridande identitet eller uttryck, och religion eller annan trosuppfattning (SFS 2008:567). Definitionen av diskriminering är att en person missgynnas eller kränks. I Carlsons studie (2017) upplevde kvinnorna en form av diskriminering där de upplevde att de ansågs vara mindre värda. Förbud mot diskriminering gäller många olika sammanhang i samhället och utbildning är en av dem. Utbildningsanordnare ska arbeta för att främja lika rättigheter och möjligheter. Det yttersta ansvaret ligger på utbildningssamordnaren att ingen ska diskrimineras på skolan (SFS 2008:567). I skollagen (SFS 2010:800) står det också att alla skolor ska upprätta en likabehandlingsplan där strategier för att motverka kränkande behandling ska ingå. Planen ska anpassas till den verksamhet som bedrivs och utvärderas varje år.
4
I linje med skol- och diskrimineringslagen innehåller vuxenutbildningens läroplan ett uppdrag för att ingen ska utsättas för diskriminering (Skolverket, 2017). I uppdraget ingår det även att förbereda eleverna för en värld som ställer höga krav på människors förmåga att röra sig i en mångkulturell miljö. Av den anledningen ska utbildningen vara en social och kulturell mötesplats för individen. Vuxenutbildningen har ansvaret att förse eleverna med kunskaper om det svenska och nordiska kulturarvet, men även om andra kulturer (Skolverket, 2017). Samma uppdrag återkommer i kursplanen för SFI, fast från utländska elevers perspektiv: ”Eleven ska ges möjlighet att utveckla sin interkulturella kompetens genom att reflektera över egna kulturella erfarenheter och jämföra dem med företeelser i vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv i Sverige” (Skolverket, 2017, s. 8).
2.3 Covid-19-pandemins påverkan på Vuxenutbildningen
Covid-19-pandemin, även kallad för coronapandemin, har haft en obestridlig påverkan på skolan världen över (UNESCO, 2021). Bland åtgärderna som togs i Sverige var att bedriva undervisningen på Vuxenutbildningen på distans, antingen via fjärrundervisning eller via distansundervisning, efter Folkhälsomyndighetens rekommendation (Folkhälsomyndigheten, 2020). I 1 kapitlet 3§ i skollagen definieras fjärrundervisning som ”interaktiv undervisning som bedrivs med informations- och kommunikationsteknik där elever och lärare är åtskilda i rum men inte i tid” (SFS 2010:800). Fjärrundervisning innebär alltså, i likhet med närundervisning, synkronisk interaktion mellan elever och lärare. Den 1 augusti 2020 infördes för första gången även en definition av distansundervisning i skollagen. Enligt den definieras distansundervisning som ”interaktiv undervisning som bedrivs med informations- och kommunikationsteknik där elever och lärare är åtskilda i både rum och tid” (SFS 2020:605). Verksamheterna fick bestämma själva vilken undervisningsform de skulle använda.
I maj 2020 sammanställde Skolverket rapporten Coronapandemins påverkan på
vuxenutbildningen om hur vuxenutbildningen hade påverkats av pandemin (Skolverket, 2020a).
Redan då kunde man se att en av studieformerna vars deltagare bedömdes ha svårast att klara distansutbildning var elever på SFI, och i synnerhet elever på studievägar 1 och 2, det vill säga elever med kortare skolbakgrund än en fullföljd gymnasieutbildning. De utmaningarna som
5
framhävdes i rapporten var svårigheten att erbjuda särskilt stöd, begränsad tillgång till teknik och/eller internet, och svårigheter kring betygssättning (Skolverket, 2020a).
I en senare rapport (Skolverket, 2020b) angående situationen inom Komvux under pandemin beskrevs hur pandemin slog hårdast mot elever med kort skolbakgrund. Dålig tillgång till teknik nämndes också som en utmaning för SFI elever, i samband med den språkliga barriären som försvårade möjligheten att erbjuda tekniskt stöd på distans. Vad gällde själva undervisningen lyftes det fram att det tog längre tid för eleverna att nå upp till ett betyg.
Under våren 2021 genomförde Skolinspektionen en distansinspektion av kommunal vuxenutbildning där rektorer och elever intervjuades (Skolinspektionen, 2021). Studien visar på att elever inom SFI upplever det svårt att visa vilka kunskaper de fått genom studier via distans. De upplever att de inte får lika mycket lärarstöd i jämförelse med närundervisning. Skolinspektionen skriver vidare att verksamheterna behöver utveckla distansundervisningen så elever får mer möjlighet till kommunikation med lärare men också med andra elever (Skolinspektionen, 2021). Många av eleverna är oroliga för hur distansundervisningen påverkar chansen till att komma ut i arbetslivet och Skolinspektionen trycker på hur viktigt det är att studie- och yrkesvägledare finns tillgängliga när frågor uppstår. Över lag har fjärrundervisning fungerat bra på de skolor som granskats men det är ändå svårt att helt ersätta närundervisning med undervisning via distans. Att vistas i miljöer där möjligheten att få prata språket är viktigt, särskilt för de elever som har svaga språkkunskaper (Skolinspektionen, 2021).
2.4 Tidigare forskning
Fejes (2019) konstaterar att det finns tre områden som anses vara viktiga för att asylsökande elever lättare ska integreras i samhället: kunskap om och i det svenska språket, kunskap om den svenska kulturen och de svenska traditioner, samt kunskap om samhällets strukturer och
institutioner, exempelvis skattesystemet eller utbildningssystemet. Förutom dessa tre, finns det
även några moraliska aspekter, som han kallar för notions of morals (s. 247), som förmedlas via undervisningen och som nyanlända asylsökande förväntas anpassa sig till (Fejes, 2019).
Studier visar att den kommunala vuxenutbildningens, och därmed SFIs, roll som en andra chans till utbildning påverkade anställbarheten av invandrare från icke nordiska länder på ett positivt
6
sätt (Nordlund, Bonfanti, & Strandh, 2015; Nordlund, Stehlik & Strandh, 2013). Invandrare som hade deltagit i utbildningen hade ett arbete i större utsträckning än invandrare som inte hade utbildningen. De hade också högre lön i genomsnitt (Nordlund, Bonfanti, & Strandh, 2015). Anställbarhet har ett dokumenterat samband med integreringsprocessen och anses vara ett viktigt steg mot att bli fullbordade medborgare (Dahlstedt, 2013).
Brookie (2018) skriver att lärare i kurser för invandrare och flyktingar har ett unikt ansvar att främja elevernas integreringsprocess. Det är oftast de som får svara på elevernas frågor om det svenska samhället de ska leva i och anpassa sig efter. Lärare kan ha ”ett avgörande inflytande på de normer och värden som eleverna gör till sina, eller som de tar avstånd ifrån” (Colnerud, 2004, s. 95), men enligt Brookie (2018) försvåras SFI-lärares arbete av att själva samhället kan visa fientliga känslor mot invandrare, men även av att eleverna kommer till det nya landet bärandes på individuella trauman. Dessa faktorer gör att klassrummet blir en arena där lärare förväntas navigera svåra ämnen tillsammans med sina elever. Hur lärare hanterar kontroversiella ämnen, som exempelvis värdegrund, kan delas in i tre olika tillvägagångssätt: att undvika att ta upp sådana ämnen, att avsiktligt introducera sådana ämnen för att sätta i gång diskussioner i klassrummet, eller att använda sig av konflikter som uppstår naturligt i klassrummet för att komma in på sådana ämnen (Brookie, 2018).
Carlsons studie (2017) tar upp att många av de män och kvinnor som invandrar till Sverige från icke-nordiska länder ses automatiskt som mindre jämställda än de män och kvinnor som är födda i Sverige. De ses också som mer traditionsbundna än de som är födda i Sverige. De faller inte inom ramen för en modern jämställd nationell gemenskap utan ses som ett kollektiv utanför denna. Detta kan vara ett problem för de som arbetar inom skolans värld om de själva upplever invandrare som sådana. Carlson (2017) konstaterar att Sverige historiskt sett haft en framträdande roll i att uppnå jämställdhet och att utbildning är nyckeln till ett jämställt samhälle. Enligt henne, har Sverige kommit långt i sin utveckling med tolerans och humanitet, och jämställdheten framstår som en slags kulturell markör. De SFI-deltagarna som deltog i Carlsons studie beskrev att jämställdhet var viktigt i Sverige och de stöter på det i olika instanser. Styrdokumenten fastslår att eleverna inom SFI ska undervisas i jämställdhet. I regeringens proposition (1983/84:199) om svenskundervisning för invandrare skrivs följande:
7
Särskilt för invandrargrupper med en annan syn på könsroller än den som gäller i Sverige är det angeläget att klargöra hur det svenska samhället ser på jämställdhet och könsroller. (Prop. 1983/84:199: 15)
Här utläses att Sverige kommit längre i arbetet med jämställdhet än andra länder. Om Sverige antas vara mycket längre fram vad gäller jämställdheten, hur upplever då de invandrare som kommer hit att deras kulturer jämförs med den svenska? Om man jämför regeringens proposition från 1983 med dagens läroplan inom vuxenutbildningen så har den en lite mildare framtoning:
Utbildningen ska i överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism gestalta människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet mellan människor. Undervisningen ska vara icke-konfessionell. (Skolverket, 2017, s. 7).
Det förutsätts att den kristna västerländska traditionen är den som ska följas och läras ut till de som kommer till vårt land från andra kanske inte kristna länder och med helt andra värderingar. Jämställdhet betonas som en västerländsk värdering men utan att jämföras med
invandrargruppers syn på könsroller som det gjordes i propositionen från 1983.
I Carlsons studie (2017) berättar invandrarkvinnorna om deras upplevelse av hur de tycker att svenskarna ser på dem som de är outbildade och som uppfattas som okunniga:
När vi har kommit hit blir vi nästan som barn här trots – det gör ingenting att man har haft tidigare kunskaper, gått i skolan tidigare eller så – men när man kommer här och sätter sig och då är man precis som om man kan inte prata språket så att man har ingen mun eller inga öron – man kan inte lyssna, så att man är en nolla. Man känner sig som man inte duger, som man inte finns. Man har kunskaper – men när jag inte kan säga i ord och ta fram mina kunskaper med språk har jag ingen nytta av de kunskaperna. Då tror man eller man tror att i deras ögon är vi ja, okunniga outbildade och bakåtsträvande eller ja omoderna”. (Carlson, 2017, s. 60)
Här uppfattar respondenten att människorna i Sverige tycker att hon är mindre värd trots att det bara kan vara språket som är ett hinder och inte att hon är okunnig. Att hon inte behärskar det svenska språket betyder inte att hon är mindre värd än någon annan. Carlsons studie presenterar elevernas uppfattningar av hur SFI-lärarna och andra aktörer såg på dem. Elevers och lärares uppfattningar kan skilja sig åt däremot. De SFI-lärare som deltog i Brookies studie tyckte inte att de manliga SFI-eleverna brast särskilt mycket i hur de såg på jämställdhet (Brookie, 2018).
8
Värdegrundsarbetet har länge ansetts vara av vikt i SFI-utbildningen, trots att det inte finns med i kursplanen. Enligt Schierup och Åland (2011), har dess betydelse ökat de senaste åren på grund av det politiska skiftet mot en neoliberalistisk diskurs som lägger större fokus på individens egna ansvar. För SFI-elever innebär detta att de får axla ansvaret att ta till sig både det svenska språket och svenska värderingar om de vill stå en rimlig chans att komma ut på arbetsmarknaden.
2.5 Teoretiskt ramverk
Den teoretiska utgångspunkten i arbetet är Vygotskijs sociokulturella perspektiv på lärande. Teorin sätter människan i ett historiskt och kulturellt sammanhang och är resultatet av både genetiska och miljömässiga faktorer. Eftersom människans tankar beror på det sociala och kulturella sammanhanget, fick Vygotskijs teori namnet sociokulturell (Stensmo, 2007). Den biologiskt grundade utvecklingen och det kulturella arvet kommer samman och formar individens utveckling. Det är viktigt att påpeka att det handlar om en process och inte om ett färdigt resultat. Processen pågår under individens hela liv, den handlar alltså om ett så kallat livslångt lärande. Säljö (2011) skriver i sin beskrivning av Vygotskij att kultur är sättet människor utformas som tänkande varelser på och därmed bestäms en människas utveckling också av sociokulturella faktorer. Kommunikativa aktiviteter samt dialoger och samtal formar individens tankar. Språk används som ett medierande redskap för att förmedla sociokulturella erfarenheter och ta del av andras perspektiv. På så sätt blir språk en länk mellan individen och samhället (Säljö, 2011). SFI är ett ypperligt exempel där språk är både målet och mediet för att förmedla väsentlig information om samhället. Varje gång en människa lär sig något nytt tar hon ett kognitivt steg mellan det som hon redan kunde och det som hon kan göra nu. Det steget tas ofta med hjälp av andra och denna hjälp erbjuds ofta i form av ord, frågor eller instruktioner. Det vill säga att stöttningen kommer ofta i ett språkligt format. Själva lärandet tar plats via samtal och dialog. Därför anses språket att vara det främsta redskapet man använder för att förmedla och ta till sig, eller i teorins termer mediera, kunskap (Stensmo, 2007). Skolan blir arenan där individen får möjlighet at ta del av erfarenheter som man inte möter i vardagen. I vardagen skapas möjlighet till aktiviteter där individen hamnar i utvecklingszoner. Enligt Säljö (2011), att lära sig blir synonymt med att utvecklas inom ramen för ett samhälle och en kulturell tradition.
9
Den sociokulturella teorin är en icke-normativ teori, och lämpar sig därmed bra för diskussioner som handlar om värderingar. Att tillämpa den sociokulturella teorin i denna studie syftar inte till lärarnas val av lärandeteori i undervisningen, utan till att undersöka hur man samtalar om lärande i situationer där vuxnas kulturer möts och diskuteras. Dessutom, finns det inga speciella stadier i Vygotskijs teori, till skillnad mot Piagets utvecklingsstadier (Säljö, 2011), därför lämpar den sig bra på vuxna. Illeris (2001) poängterar att när vuxnas lärande diskuteras ska man ha i åtanke att de oftast är mer medvetna om vad de vill lära sig, jämfört med yngre elever. Det resulterar i att vuxna lär sig det som de upplever är meningsfullt och de kopplar gärna ny kunskap till kunskap eller färdigheter de redan besitter.
10
3. Studiens syfte
Studien syftar till att undersöka hur elever inom SFI i olika enheter i Skaraborg uppfattar värdegrundsarbetet i undervisningen under covid-19-pandemins fjärr- och distansundervisning.
Frågeställningar som undersöktes är:
• Vilken erfarenhet av värdegrundsarbete har elever inom SFI?
• Hur upplever eleverna att deras egna kulturer representeras i klassrummet?
11
4. Metod
I detta avsnitt presenteras metoden som studien bygger på, vilket urval som gjorts och vilka etiska hänsynstaganden som togs. Eftersom studien syftar till att undersöka SFI-elevers uppfattningar av värdegrundsarbetet i undervisningen, ligger fokus på individuella tolkningar av undervisningssituationen. Denna subjektiva aspekt gör att studien blir per definition kvalitativ och följer ett induktivt förfaringssätt där man först samlar in data och sedan formulerar sina hypoteser (Backman, 2008).
4.1 Datainsamling
Den kvalitativa forskningen fokuserar på respondentens tolkningar och uppfattningar. Den valda insamlingsmetoden var personliga semistrukturerade intervjuer, vilket är en vanlig metod i kvalitativa studier (Backman, 2008; Patel & Davidson, 2019). I en kvalitativ intervju behöver forskaren sätta sig in i respondentens perspektiv och få en holistisk förståelse av dennes uppfattningar. Här kan en förståelse uppkomma som man tidigare inte haft, genom att sätta sig in i den undersöktes situation och dennes värderingar utifrån just sin egen erfarenhet. (Holme & Solvang, 1986). Det är viktigt att forskaren i en kvalitativt inriktad intervju försöker vara öppen för den intervjuades tankar och själva situationen och inte styr samtalet för mycket. På detta sätt kan forskaren få mycket information som kanske inte alls var väntat från början (Malmqvist, 2007). Semistrukturerade intervjuer lämpar sig i kvalitativa studier då frågeställningarna är öppna och följdfrågorna kan följa respondenternas tankar. Intervjuaren behöver däremot tänka på att inte ställa ledande frågor till respondenten och att inte styra intervjun (Kihlström, 2007). Annars riskerar intervjuaren att introducera bias i sin data (Backman, 2008).
4.2 Urval
Urvalsgruppen bestod av sju elever som läste på D-nivå inom SFI i olika enheter. Val av enheter skedde initialt av bekvämlighetsprincipen, det vill säga att enheterna låg i närområdet och att det redan fanns etablerade kontakter med personal i de flesta enheterna (Dimenäs, 2007). Det visade sig att många enheter var tveksamma till att delta i studien. Av de elva kontaktade enheterna var det två som var positiva till att låta sina elever intervjuas. Flera SFI-enheter uttryckte tveksamhet till att låta sina elever delta i en intervjustudie och angav som anledning
12
covid-19-pandemis påverkan. Fjärr- och distansundervisning under pandemin har resulterat till att flera lärare aldrig har träffat sina elever i ett klassrum, eller att enheter har tvingats omorganiseras i en sådan utsträckning att de inte har hunnit landa i den nya situationen. Alla elever i studien deltog i fjärrundervisning. Enda momentet som genomfördes i klassrummet var skriftliga prov. Anledningen till att studien fokuserade på elever på D-nivå var att språket inte skulle vara ett hinder för eleverna att kommentera och berätta om sina uppfattningar. Dessutom har elever på denna nivå oftast studerat på SFI tillräckligt länge för att ha tagit del av diskussioner som behandlar värdegrundsarbete.
För att underlätta urvalet, kontaktades lärarna på respektive enhet och bads om hjälp med att välja ut elever till intervjuer. Inga kriterier specificerades förutom att det skulle vara elever på nivå D. Under epostkommunikationen med lärarna framkom att alla valde ut de eleverna som upplevdes som språkligt starkaste i grupperna.
Elevernas totala tid på SFI samt tid på nivå D presenteras i tabell 1. Alla respondenter hade vid intervjuerna deltagit på SFI i minst fem månader.
Tabell 1
respondent tid på SFI totalt tid på nivå D
respondent1 6 mån 4 mån respondent2 10 mån 3 mån respondent3 5 mån 1 mån respondent4 6 mån 1 mån respondent5 4 mån 1 mån respondent6 7 mån 1 mån respondent7 8 mån 1 mån
4.3 Genomförande
Alla sju intervjuer genomfördes digitalt via plattformen Teams. Majoriteten av intervjuerna genomfördes under elevernas ordinarie lektionstid, efter samråd med undervisande lärare. Vid intervjuerna var det av vikt att respondenterna fick möjlighet att sitta på en avskild och lugn plats, med kameran på, för att så långt som möjligt återskapa förutsättningar för en naturlig och avslappnad konversation. Eftersom längden på intervjun inte bör överstiga en timme då det är lätt att tröttna och bli ofokuserad (Kihlström, 2007) hölls intervjuerna till ungefär 20-25 minuters längd.
13
Alla intervjuer spelades in och transkriberades i anslutning till genomförda intervjuer. Att intervjuer spelas in är en fördel för det ger möjlighet att gå tillbaka och lyssna för att komplettera eller få nya infallsvinklar (Kihlström, 2007). Vidare lyfter Backman (2008) att analys av kvalitativa observationer förutsätter att man spelar in dem, då ”gränserna mellan studieobjekt och kontext är flytande” (s. 61), vilket kan försvåra tolkningen av den insamlade datan. Därav ett större behov av dokumentation och möjligheten att gå tillbaka till inspelningarna.
4.4 Analys
Bearbetning och analys av insamlat material har som syfte att tolka datamassan till ett kommunicerbart resultat som kan placeras i ett sammanhang för en ökad förståelse (Malmqvist, 2007). Studiens inspelade intervjuer transkriberades för att underlätta en helhetsförståelse av materialet. En grovkategorisering utifrån frågeställningarna gjordes redan från början. Meningsbärande enheter som motsvarade frågeställningarna plockades isär från texten och sorterades i olika kategorier. Kategorierna formulerades utifrån återkommande utsagor i intervjuerna. De kategoriserade enheter fördes sedan samman under övergripande teman. De teman som återkom i elevernas utsagor handlade om kvinnornas och icke-heterosexuellas
position i samhället, om covid-19-pandemins påverkan i undervisningen, om kulturskillnader
och om elevernas tacksamhet mot sina lärare och uppskattning för det de lär sig på SFI. En reflektion kring kategoriseringen presenteras i diskussionsavsnittet.
4.5 Etiska hänsynstagande
I enlighet med Vetenskapsrådets etiska krav (2017), informerades eleverna om syftet med studien i förväg med hjälp av ett brev. För att underlätta läsförståelsen, följde brevet en enklare struktur och formulerades i enlighet med Dyslexiförbundets begriplighets råd Begriplig text (Dyslexiförbundet, 2019). I brevet som gick ut till respondenterna betonades att deltagandet var frivilligt och att de fick avbryta intervjun om de så ville. I brevet informerades eleverna även om att deras svar var konfidentiella, och skulle bara användas till denna studie (se bilaga 2). I samma brev stod det även att intervjun skulle spelas in. Samma information gavs även i början på intervjun innan inspelningen startades. I bilaga 2 visas brevet som respondenterna fick innan intervjun.
14
5. Resultat
Syftet med studien har varit att undersöka arbetet med värdegrund i undervisningen utifrån elevernas perspektiv. Upplevelsen av värdegrundsarbetet, hur de upplever att den egna kulturen diskuteras i klassrummet och påverkan utifrån situationen med fjärr- och distansundervisning på grund av Covid-19 har varit studiens fokusområden. Resultatet redovisas från analysen av intervjuer med sju elever som läser på SFI. De citat som presenteras i resultatet är språkligt justerade för läsbarheten genom att ta bort tveksamhetsmarkörer, såsom öh, er, aa, och vid behov använda hakparenteser för att förtydliga vad respondenten refererar till.
5.1 Elevernas erfarenhet av värdegrundsarbete i fjärrundervisningen
Intervjuerna visar att ordet värdegrund var okänt för samtliga respondenter. Det framkom dock att själva värdegrundsarbetet pågick även om ord såsom värderingar och värdegrund inte användes. Kvinnors rättigheter och position i det svenska samhället var ett av ämnena som nämndes:
Vi har pratat lite om kvinnor, vilka rättigheter har kvinnor i Afghanistan och vilken skillnad vi har i Sverige mellan Afghanistan, och jag hade sagt att kvinnor i Afghanistan har inte mycket rättigheter som man, de är inte lika. (respondent 2)
Samma elev kommenterar vidare i intervjun hur de jämförde kvinnans position inom äktenskap i olika länder:
Vi har pratat mycket om Syrien och Afghanistan och Sverige. Ja, vi har pratat om kvinnor och en man, en man kan ta fyra fruar i Afghanistan eller Syrien, det betyder att säga i muslim land. Öh de får fyra fruar samtidigt, det är jättesvårt. (respondent 2)
Just äktenskap och vilka förväntningar och traditioner som finns i olika länder angående kvinnor och män verkar vara ett vanligt ämne då samma ämne tas upp av ytterligare en respondent:
I Irak ja, jag pratade om det också i klassrummet. Ja ja, idag men de får gifta sig två eller tre, de bor ihop i huset. I Sverige hade inte det får gifta tre de, förlåt, tre fru och bo ihop i huset. Kvinna bara hemma lagar mat, städa, passa barn. Man måste tjäna pengar, man måste jobba mycket, man jobbar och betalar allting, kvinna vara hemma laga mat (respondent 3)
15
Diskussioner kring äktenskap begränsas inte till heterosexuella sammanhang. Homosexualitet och samkönat äktenskap är ett annat tema som också tas upp i undervisningen. En annan respondent nämner: ”i svenska du kan gifta med kvinna eller man men i Kina du kan inte” (respondent 4). Samma medvetenhet om lagar kring giftermål uttrycks av respondent 3 också:
Ja i Sverige det är bra, man får gifta sig med man eller kvinna. Jag tänker Sverige är skönt och det är lätt än mitt hemland. Där är det bara familjelivet. Men jag kommer till Sverige, jag tänker Sverige det är bra då man bestäm själva de gifta sig tillsammans. (respondent 3)
Det framkommer inte i intervjuerna att diskrimineringsgrunderna i sig lyfts i undervisningen. Däremot nämner respondenterna diskussioner om samhället, demokrati och lagar Dessa diskussioner vävs in i elevernas arbeten med olika genrer och texter. Genom att samtala kring hur saker fungerar i Sverige för eleverna även kritiska diskussioner kring varför det ser olika ut i olika länder.
Ja ja ja, nu är det mycket vi gör, resonemang, sammanfattning om mycket olika ämnen och vi ska prata om till exempel hur man bor i Sverige, hur man bor i utland och demokrati. Till exempel hur demokrati fungerar i Sverige, hur regeringen fungerar i Sverige eller i ditt hemland, vi pratar om det men jag vet inte att det var värderingar? (respondent 1)
Respondent 4 tar också upp att man pratat om vilka rättigheter man har i Sverige: ”i några länder till exempel i Kina du kan inte prata till exempel regeringen men i Sverige man kan prata allt”. En annan elev beskriver i sin intervju sin tacksamhet för sådana diskussioner:
Jag vet att det är viktigt [att kunna] prata svenska bra och [att] jag vet [om många saker om Sverige], det är viktigt, och jag behöver [det] när jag bor i Sverige. Jag tänker det är jättebra, jag gärna går till skolan för läsa SFI, nu vet jag om många regler. Har många regler, jag vet inte men jag kommer läsa, lärare visar ämnen jag läsa och prata, förstår mer och mer. Det är bra att gå till skolan. (respondent 3)
Att prata om samhället i sig är inte nödvändigtvis synonymt med att arbeta med värdegrund, men det kan fungera som en utgångspunkt som indirekt leder till samtal om värderingar. Alla respondenter delar inte den erfarenheten dock. Ungefär hälften av respondenterna, tre utav sju, upplever att de aldrig diskuterar värderingar eller samhället. Samtliga antar att covid-19-pandemin kan vara anledningen till att sådana diskussioner inte tar plats i undervisningen. En tanke hos eleverna är att tidsbristen och distansundervisningen leder till att lärarna fokuserar på språkliga uppgifter: “Nej hon har pratat inte men jag tror det är Corona har detta är problem
16
men nej hon hade inte pratat med mig med eleverna” (respondent 7). Diskussioner uteblir och fokus ligger på uppgifter som läggs ut på en online plattform:
Vi har inte träffats på lektionssal, bara på distans. Det är inte så lätt att diskutera med med andra eleverna ja. Så om vi em... Vi går på lektionerna via distans så inte så mycket chanser att diskutera. (respondent 6)
En av de intervjuade beskriver dock hur hen fick informationen om skolans plan mot diskriminering i början av sin SFI-utbildning, men det var inget som följdes upp i undervisningen:
Vi prata eh vi prata om svenska och vi prata inte om några annan än SFI och svenska. Vi prata vi prata inte om saker disability och… men när jag började de säger att du måste acceptera alla, no diskriminering och så vidare. Men i lektion vi prata inte om det. Lärare eller rektor de gav oss ett papper som säger att du måste acceptera alla å blablabla men ingenting mer. (respondent 5)
Sammanlagt fem av sju elever beskriver att de har erfarenhet av att antingen ha jobbat med värdegrundsarbetet i undervisningen eller kommit i kontakt med det via andra aktörer inom skolan.
5.2 Representation av den egna kulturen i klassrummet
I kursplanen för SFI i avsnittet om utbildningens mål och karaktär står det att ”[e]leven ska också ges möjlighet att utveckla sin interkulturella kompetens genom att reflektera över egna kulturella erfarenheter och jämföra dem med företeelser i vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv i Sverige” (Skolverket, 2018, s. 8). Kulturer i klassrummet kan representeras och diskuteras på olika sätt. En av eleverna beskriver hur sådana diskussioner vävs in i lektioner där man pratar om högtider i Sverige:
Under julperiod och Saint Lucia-dagen och så vidare vi har lektion med information om Luciadagen och jul i svenska i Sverige… Kanske i de där klass i lektion när vi pratade i jul i Sverige vår lärare kan fråga hur är jul i ditt land. (respondent 5)
I citaten beskriver respondenten en lektion om jul där gruppen fick frågan om att jämföra jul i Sverige med sina egna traditioner. En annan respondent beskriver hur sina lärare brukar presentera högtider för eleverna:
17
När vi har en röd dag till exempel lärarna vanligen förklarar varför vi har röd dag… så emm ja de förklarar vad det menar för svenska till exempel påskhelgen, ja? så läraren förklarade att det är inte så mycket om religion men det är mer om tradition varför man äter vilken mat till exempel. (respondent 6)
Enligt respondent 6 är det vanligt att läraren tar upp och diskuterar helger och röda dagar, och därmed förklarar hur och varför de firas. En tredje elev beskriver också hur diskussioner kring den egna kulturen och kulturskillnader kan handla om allt mellan högtider och vardagen:
Till exempel i Afghanistan de har nytt år i vår nu är nytt år i Afghanistan. Och i Sverige firar man nyåret på vintern, jul. Och i Afghanistan alla måste ta ett jobb, i Sverige nej. Det finns många olika kultur till exempel kläder och så, mycket skillnad mellan kläder. (respondent 2)
En återkommande upplevelse bland eleverna var det är svårt att ha sådana diskussioner på distans. Covid-19-pandemins påverkan på SFI är påtaglig i just sådana instanser. Att diskussioner äger plats bakom en skärm försvårar utbytet. En av de intervjuade uttryckte det så:
Vi pratar inte så mycket om jämför kultur i ditt land … kanske det är på grund av coronavirus så vi kan inte prata tillsammans för gruppen. Kanske om vi var i klassrum kanske vi skulle bli prata om den där. (respondent 5)
Samma känsla uttrycks av ytterligare en annan elev som saknar chanser att ha samtal med sina klasskamrater:
Vi har inte träffat på lektionssal bara på distans… det är inte så lätt att diskutera med andra eleverna… Så om vi em… Vi gå på lektionen på distans så inte så mycket chanser att diskutera. (respondent 6)
En av eleverna kommenterade att det inte alls blir sådana diskussioner, eftersom gruppen träffas så sällan. Fjärrundervisningen har gjort att de får uppgifter via en online plattform som de måste lösa, men samtal med andra uteblir.
Vi diskuterar inte vi bara göra det vi har planerat att lära i meddelandet i mötet på teams så vi kan göra vad vi har planerat […] jag pratar mycket lite med andra elever. Bara när vi ses på skolan till exempel vi hade test på måndag… i måndags hade test och jag såg dem där. Vi pratade lite men inte så mycket. (respondent 7)
En annan respondent kommenterar svårigheten att anpassa sig till en ny kultur och hur läraren hanterar olikheterna i klassrummet:
18
Jag vet i klassrummet vi är många olika från olika länder, vi har alla olika kultur och vi måste, vi är i Sverige nu, alla i Sverige nu måste respektera kulturen här därför att vi är i Sverige. Men vi kan inte byta så snabbt vår kultur, jag kan inte byta så snabbt allt från min barndom, när jag var barn min mamma och min bror de lär mig vad jag ska göra, du ska göra, det här ska du göra, det här i skolan men nu när jag är i Sverige jag kan inte byta så snabbt så ibland kan jag göra fel, ibland finns det andra elever som kommer från Syrien, Afghanistan, de har jätteolika kultur också men i klassrummet men läraren respekterar jättemycket. Jag känner det de respekterar jättemycket, de ät jättehjälpsamma, de är inte arga. Ibland när eleverna gör fel de pratar arabiska bla bla bla bla bla bla bla, jag vet att det inte är bra men läraren är inte arg, hon snälla och inte arabiska pratar, bara vi pratar svenska här, bara det är bra för dig, du ska lära dig svenska, det är inte för mig det är för dig. (respondent 1)
Att jämföra den svenska kulturen med andra kulturer visar sig vara ett bekant moment i undervisningen för de flesta av respondenterna.
19
6. Diskussion
I detta avsnitt presenteras en reflektion kring resultatet. Reflektionen knyts vidare an till tidigare forskning. Avsnittet avslutas med förslag till vidare forskning.
6.1 Teoridiskussion
Utgångspunkten i studien var den sociokulturella teorin. Teorin lämpar sig bra för ett arbete inom SFI eftersom i den skolformen finns elever med olika bakgrund och som bär på olika kulturer och värderingar. Mötet mellan eleverna och lärarna i SFI medför att olika kulturer jämförs, diskuteras och ibland krockar. Säljö (2011) skriver att språk används som ett medierande redskap för att förmedla nya perspektiv och erfarenheter. Detta är synligt i en SFI-kurs. Diskussioner kring olika synsätt uppstår naturligt i en sådan kontext. Att diskutera värderingar är en laddad uppgift som kräver ett tryggt klassrumsklimat och frihet att kunna uttrycka sina åsikter. Då det svenska språket både är målet och mediet premieras undervisningsformer som är i linje med den sociokulturella teorin, såsom dialog och samtal där eleverna måste komma till tals och uttrycka åsikter eller presentera information. En av utbildningens mål är att ge eleverna chansen att lära sig mer om det svenska samhället. På så sätt kommer eleverna i kontakt även med delar av samhället som de inte vanligtvis träffar eller som inte får synas i den egna kulturen, exempelvis homosexualitet. Att skolan blir arenan där eleverna kommer i kontakt med aspekter som de inte möter i vardagen gör att de hamnar i det som Vygotskij kallar för utvecklingszoner (Stensmo, 2007).
6.2 Metoddiskussion
Intervjuerna gjordes i en tid då många skolor, på grund av Covid-19, haft distansundervisning på vuxenutbildningen vilket troligtvis har påverkat resultatet av studien då undervisningen inte kan bedrivas på samma sätt som när man har platsundervisning. Av de kontaktade enheterna var det bara två som lät sina elever bli intervjuade. Flera enheter angav fjärrundervisningen som anledningen till att de inte kunde medverka i studien. Motiveringarna var att a) fjärrundervisningen ledde till en omorganisation av verksamheten så det fanns inte tid att delta i en studie, b) flera lärare aldrig hade träffat sina egna elever i ett klassrum så de kände inte att de kunde låta eleverna intervjuas, eller c) det inte fanns tid att diskutera värdegrund i
20
undervisningen. Trots den rådande osäkerheten kring fjärrundervisningen lyckades vi få två enheter som ville delta och därmed besvarades studiens frågeställningar.
6.3 Vissa diskrimineringsgrunder är lättare att ta upp
Återkommande ämnen bland intervjuerna verkar vara kvinnans position i samhället och homosexualitet. Ämnet homosexualitet belyses ofta via vilka rättigheter som finns i det svenska samhället. Att få välja sin partner och ha rätt att gifta sig med den man vill, även om personen har samma kön, är något som beskrivs inte bara som en svensk värdering utan även som en kulturell skillnad mellan det nya samhället och hemlandet. Däremot verkar det som att det inte diskuteras vilken påverkan ens sexuella läggning kan ha inom det svenska samhället. Den relativa friheten som icke-heterosexuell i Sverige undersöks inte, utan diskussionerna kretsar kring skillnaden mot hemlandet och just kring äktenskapsrätt. Man kan jämföra med Carlsons (2017) påpekande om hur jämställdhet används som en markör av den svenska kulturen. Icke-heterosexualitet verkar uppfylla en liknande funktion i diskussionerna inom SFI, det vill säga att det upphöjs till en svensk värdering som används för att jämföra det nya samhället med samhället i hemlandet, men undersöks inte närmare.
En liknande situation syns i diskussioner kring jämställdhet. Jämställdhet är en viktig aspekt i det svenska identitetsskapande. Den anses vara ett av svenska samhällets hörnstenar. Det är en av Fejes notions of morals (2019) som nyanlända förväntas anpassa sig till. Det är därför inte så konstigt att den tas upp i diskussioner inom SFI. Fast även där verkar fokus vara på skillnaden mellan kvinnans position i det svenska samhället och i hemlandet. Kvinnan beskrivs som mycket friare i Sverige. Eleverna som tar upp den aspekten är överens om att kvinnor har fler rättigheter i Sverige än i deras hemländer. Däremot skillnader mellan könsroller inom det svenska samhället tas inte upp. Även könet används som en markör av skillnaden mellan olika kulturer, men man går inte i djupet för att se hur bra funkar jämställdheten i Sverige.
Ingen av de andra diskrimineringsgrunderna nämns i intervjuerna. Den enda gången där funktionsnedsättningar nämns, är när en elev berättar att de inte har arbetat med detta i undervisningen. Det är intressant att se vilka diskrimineringsgrunder som tas upp och därmed markeras som intressanta, aktuella eller viktiga, eftersom lärarens val kan ha ett inflytande på vilka normer som eleverna gör till sina (Colnerud, 2004). Bilden som målas upp har visserligen begränsats av antalet intervjuer men den pekar på en typ av hierarki i värdegrunders
21
svårighetsgrad när det kommer till att ta upp dem i klassrummet. En möjlig förklaring är att några värdegrunder är mer aktuella för målgruppen. En grupp med flera kvinnor utan synliga funktionsnedsättningar har möjligen ett större behov av att diskutera kvinnorättigheter. En annan möjlig förklaring kan vara att några värdegrunder är mer typiskt svenska, i den utsträckningen att de är identitetsskapande. Med andra ord, är de viktiga i att skapa en nationell svensk identitet. En sådan förklaring skulle vara i linje med Carlsons (2017) kommentar att jämställdhet har blivit en kulturell markör i Sverige.
6.4 Covid-19 försvårar diskussioner
En gemensam tråd verkar vara coronavirusets påverkan på undervisningen. Fyra av eleverna beskriver att det är svårare att ha diskussioner när all undervisning sker på distans. I sin rapport om Coronapandemins påverkan i vuxenutbildningen (2020), påpekar Skolverket att några utbildningar påverkas mer av att gå över till distans. En av elevgrupperna som lyfts fram i rapporten är just SFI-elever med kort utbildningsbakgrund. Utmaningarna är många: elevernas svårigheter att delta i undervisning på distans, tekniska problem, elevernas begränsade tillgång till internet, svårighet att genomföra praktiska uppgifter.
Varken Skolverkets rapport eller den senare rapporten från Skolinspektionen (2021) undersöker vad som påverkas i själva undervisningen. Från elevernas intervjuer är bilden att det blir en utmaning för lärare att arbeta med värdegrund. Fokus verkar ligga på att lösa praktiska utmaningar, det vill säga att hitta lösningar till att anpassa undervisningen till den nya situationen, hur att göra materialet tillgängligt för eleverna och hur att bedöma eleverna på distans. I detta ’överlevnads-mode’ kan det bli svårt att hitta utrymme för att specifikt arbeta med värdegrund, utan detta arbete hänger mest på resten av undervisningen, det vill säga vilka texter som lärarna väljer ut och vilka frågor som diskuteras.
Indelningen som Brookie (2018) gör av olika tillvägagångssätt för att hantera värdegrund i undervisningen handlar om närundervisning, men verkar ändå vara överförbar till fjärrundervisning. Fyra utav sju respondenter beskriver att de behandlar sådana ämnen i undervisningen, medan de andra tre konstaterar att sådana ämnen inte introduceras i det digitala klassrummet. Ingen av respondenterna nämnde något som kunde kategoriseras under det tredje tillvägagångssättet som Brookie beskriver, att använda sig av konflikter i gruppen. Detta kan
22
bero på fjärrundervisningens karaktär som gör att eleverna interagerar med varandra under begränsande omständigheter, det vill säga, under strukturerad lektionstid och bakom en skärm.
6.5 Att jämföra traditioner är en väsentlig del av SFI
Respondenternas svar verkar bekräfta Fejes (2019) observationer att de tre områden som är av vikt för elevers integrering, är språk, kunskap om kulturen och kunskap om samhället. I vår studie märks det tydligt att SFI-lärare verkligen tar del av utbildningens centrala innehåll där det står att eleven ska få chansen att jämföra sin egen kultur med den nya kulturen (Skolverket, 2018). Genom att diskutera traditioner, högtider, kläder och rättigheter bildar lärare och elever en förståelse av det som är nytt och främmande, men även det som är gemensamt och därmed bekant. Respondenterna i studien upplever att deras kulturer lyfts fram och bemöts på ett positivt eller neutralt sätt. Även om covid-19-pandemin försvårar diskussioner och utbyten mellan eleverna då man inte träffas fysiskt, verkar det som att den delen av det centrala innehållet är så pass integrerad i undervisningen att den uppstår naturligt.
6.6 De flesta upplever sina studier som meningsfulla
Upplevelsen intervjuerna ger är att de som kommit hit av olika anledningar vill anpassa sig till det svenska samhället, dess värderingar och regler men samtidigt kan de uppleva svårigheter då man är uppväxt under helt andra förhållanden. Det tar tid att förändras och är inget som händer på ett ögonblick. Viljan att lära sig om det nya landet, dess kultur och hur samhället fungerar är stor bland de respondenter som intervjuades. Respondenterna uppskattar diskussionerna och möjligheten att kunna komma med egna frågor, och de upplever att lärarna respekterar dem. Att känna sig välkommen och få möjlighet till diskussioner med lärare och andra elever upplevs som positivt, och för några av respondenterna även som typiskt svenskt då i deras hemländer inte fanns möjlighet till att fråga och tilltala läraren på samma sätt. I Sverige upplevs det att läraren lyssnar när frågor och funderingar dyker upp.
I intervjuerna nämner respondenterna att de får lära sig mycket om det nya samhället på SFI. Ett urval av de olika kommentarerna visar att flera elever känner att de får kunskap om vilka lagar som finns i Sverige och vilka rättigheter som finns när man är sjuk eller arbetssökande. En av eleverna kände att hen inte fick så mycket kunskap i klassrummet utan hen fick sina svar
23
under särskilda diskussioner med sin lärare. En annan elev beskriver hur hen kan komma med sina frågor till läraren och får svar även om frågorna inte handlar om lektionens tema.
I den sociokulturella teorin skriver Vygotskij om det man redan kan och det som man kommer lära sig (Säljö, 2011). Detta tas oftast med hjälp av andra via samtal och dialog. Kunskap sker inte i ett vakuum. Covid-19-pandemin har försvårat kommunikationen då möten mellan människor inte görs på samma sätt. I respondenternas svar syns det att fjärrundervisningen har tagit bort SFIs roll som en naturlig mötesplats för eleverna. Att sitta bakom en bildskärm blir en helt annan sak än att mötas fysiskt och kunna förmedla tankar och känslor. Eleverna saknar möjlighet att mötas i ett sammanhang där man bara fikar och pratar allmänt om olika saker som till exempel på raster.
6.7 Förslag till vidare forskning
När detta arbete skrivs råder covid-19-pandemin fortfarande och dess påverkan på skolan är påtaglig. Utbildningssystemet ställdes inför nya och oförutsägbara utmaningar. Vad dessa utmaningar har inneburit för värdegrundsarbetet är ett ämne för vidare studier. Det vore intressant att se om själva undervisningen på SFI påverkades av fjärr- och distansundervisning och om värdegrundsarbetet är just den delen som påverkades mest.
24
7. Referenser
Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur AB.
Brookie, H. (2018). Controversial topics and teacher answerability in Swedish for immigrants classes for refugees. Linguistics and education, 47, 84-92.
Carlson, M. (2017). "Invandrarkvinna", "Svensk" och "jämställd". Om kategoriell komplexitet och (o)synliggörande i utbildning, politik och arbete. Tidskrift för genusvetenskap 38(3), ss. 53-76.
Colnerud, G. (2004). Värdegrund som pedagogisk praktik och forskningsdiskurs. Pedagogisk
forskning i Sverige, 9(2), ss. 81-98.
Dahlstedt, M. (2013). The Politics of Labour Market Activation: Employability, Exclusion and Active Citizenship. Revija za Sociologiju, 43(1), 5-29.
Dimenäs, J. (2007). Enkät som redskap. i J. Dimenäs (red.), Lära till lärare. Stockholm: Författarna och Liber AB.
Fejes, A. (2019). Adult education and the fostering of asylum seekers as “full” citizens.
International review of education, 65(2), 233-250.
Folkhälsomyndigheten. (den 17 03 2020). Lärosäten och gymnasieskolor uppmanas nu att bedriva
distansundervisning. Hämtat från Folkhälsomyndigheten:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och- press/nyhetsarkiv/2020/mars/larosaten-och-gymnasieskolor-uppmanas-nu-att-bedriva-distansundervisning/
Holme, M. I., & Solvang, K. B. (1986). Forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur AB. Illeris, K. (2001). Lärande i mötet mellan Piaget, Freud och Marx. Lund: Studentlitteratur AB. Kihlström, S. (2007). Intervju som redskap. i J. Dimenäs (red.), Lära till lärare. Stockholm:
Författarna och Liber AB.
Malmqvist, J. (2007). Analys utifrån redskapen. i J. Dimenäs (red.), Lära till lärare. Stockholm: Författarna och Liber AB.
Nordlund, M., Bonfanti, S., & Strandh, M. (2015). Second chance education matters! Income trajectories of poorly educated non-Nordics in Sweden. Journal of education and work, 28(5), 528-550.
Nordlund, M., Stehlik, T., & Strandh, M. (2013). Investment in Second-Chance Education for adults and income development in Sweden. Journal of education and work, 26(5), 514-538. Patel, R., & Davidson, B. (2019). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur AB. Proposition 1983/84:199. (u.d.). Om svenskundervisning för vuxna invandrare.
Regeringskansliet. (den 01 07 2016). Nu blir SFI en del av komvux. Hämtat från www.regeringen.se: https://www.regeringen.se/sokresultat/?query=sfi+upphör
Säljö, R. (2011). L.S.Vygotskij - forskare, pedagog och visionär. i A. Forssell (Red.), Boken om
pedagogerna. Stockholm: Liber AB.
Schierup, C.-U., & Ålund, A. (2011). The end of Swedish exceptionalism? Citizenship, neoliberalism and the politics of exclusion. Race & Class, 45-64.
SFS 2008:567. (u.d.). Diskrimineringslagen. SFS 2010:800. (u.d.). Skollagen.
SFS 2020:605. (u.d.). Lag om ändring i skollagen (2010:800).
SKOLFS 2006:28. (2006). Förordning om kursplan för svenskundervisning för invandrare. Stockholm: Utbildnings- och Kulturdepartementet.
Skolinspektionen. (2021). Fjärr- och distansundervisning vid kommunal vuxenutbildning. Iaktagelser
baserade på intervjuer med rektorer och elever från 54 verksamheter under covid-19-pandemin.
25
Skolverket. (2017). Läroplan för vuxenutbildningen. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2018). Kursplan för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2020). Coronapandemins påverkan på vuxenutbildningen. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2020b). Lägesbild av situationen i komvux med anledning av covid-19-pandemin. Stockholm: Skolverket.
Stensmo, C. (2007). Pedagogisk filosofi. Lund: Studentlitteratur AB.
Dyslexiförbundet (2019). Begriplig text. 19 råd för att skriva begripligt. Dyslexiförbundet.
Tholander, M. (2005). Värdegrund, demokrati och inflytande ur ett elevperspektiv. Utbildning &
Demokrati, 14, 7-30.
UNESCO. (den 24 04 2021). https://en.unesco.org/covid19/educationresponse. Hämtat från https://en.unesco.org/: https://en.unesco.org/covid19/educationresponse Vetenskapsrådet. (2017). God Forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Bilaga 1
Intervjufrågor
Jag börjar spela in intervjun.
Som din lärare har förklarat för dig, har vi de här intervjuerna för att ta reda på hur SFI-elever upplever värdegrundsarbetet i undervisningen. Dina svar kommer vara anonyma så ingen kan koppla dem till dig. Du kan avbryta intervjun när som helst.
Några frågor om dig först: Hur länge har du gått på SFI? Hur länge har du gått på D-nivå?
1. Hur skulle du själv beskriva ordet ’värdegrundsarbete’? • Vad tycker du att ordet innebär?
2. Tycker du att värdegrundsarbetet har hjälpt dig att bättre förstå det svenska samhället och den svenska kulturen?
• Om ja, på vilket sätt?
• Om nej, finns det något annat som arbetet har gett dig? • Kan du ge ett konkret exempel?
3. Hur representeras din egen kultur i klassrummet?
• Upplever du att din kultur representeras på ett rättvist sätt?
• Har du någonsin blivit känslomässigt påverkad under ett samtal där ni jobbade med värdegrunder? Har du till exempel blivit upprörd, ledsen, stolt eller arg? Kan du berätta lite om det?
Stödfrågor
• Hur menar du då?
• Kan du utveckla det du sa? • Kan du förklara det lite närmare?
• Du sa XXX förut. Kan du förklara det närmare? • Kan du ge några exempel?
Bilaga 2
Information till eleverna
Till dig som ska vara med på en intervju.
Hej!
Vi är två studenter som utbildar sig till lärare. Just nu skriver vi vårt examensarbete. Det är det största arbetet i våra studier. Vi vill undersöka hur du som elev upplever värdegrundsarbetet i klassrummet. Därför vill vi intervjua dig. Intervjun kommer att spelas in.
Innan du är med vid en intervju vill vi informera dig om följande:
Dina svar är konfidentiella. Det betyder att det bara är vi och berörda som ska läsa dina svar. Vi visar inte dina svar för din lärare eller någon annan.
Dina svar kommer bara användas till vårt examensarbete. Det betyder att vi inte använder dina svar i någon annan text eller studie.
Intervjun är frivillig. Vi behöver din hjälp och uppskattar verkligen om du vill ge av din tid till att svara på våra frågor, men det är inget som du måste göra. Du får alltså välja att inte vara med på en intervju. Du får avbryta när som helst.
Intervjun är anonym. Det betyder att ingen kan koppla dig till det du säger.
Vi hoppas att du vill hjälpa oss i vårt arbete. Vi tackar på förhand för din hjälp!
Med varma hälsningar Elisabeth och Paraskevi
