Utmattad av rädslan
för Covid-19
HUVUDOMRÅDE: Omvårdnad
FÖRFATTARE: Josefine Karlsson, Josefine Larsson och Linn Schön. HANDLEDARE:Charlotta Wigenius
JÖNKÖPING Maj 2021
En litteraturöversikt av kvalitativ design om sjuksköterskors
upplevelser av att arbeta med Covid-19 inom slutenvården
Sammanfattning
Bakgrund: Covid-19 pandemin har orsakat ett stort antal dödsfall globalt och bidragit till ökade sjukhusinläggningar. Pandemin har ökat belastningen på sjukvården vilket har resulterat i att sjuksköterskor har fått arbeta under andra förhållanden och villkor. Studier från tidigare epidemier har visat att sjuksköterskor upplevt otillräcklighet till patienter samtidigt som stark gemenskap till kollegor funnits.
Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av arbetet med Covid-19 vård inom slutenvården.
Metod: En litteraturöversikt baserad på artiklar med kvalitativ design genomfördes. 13 artiklar valdes ut till resultatet och analyserades med hjälp av Fribergs (2017) struktur.
Resultat:Sjuksköterskor har upplevt brist på kunskap kring den nya sjukdomen, hur skyddsutrustningen skulle tillämpas och vilket skydd den hade. Flertalet sjuksköterskor har upplevt rädsla över att bli smittade av viruset. Sjuksköterskor upplevde även psykologiska och fysiologiska besvär gällande anpassningen till en ny vårdmiljö samt användningen av skyddsutrustning.
Slutsats: Förlängda arbetstider, nya rutiner, ny form av isoleringsvård, nya arbetsplatser samt bristande kunskap kring sjukdomen genererade i fysiska och psykiska besvär för sjuksköterskor. En ny och förändrad vårdsituation bidrog till att personcentrerad- och säkervård var bristande under pandemin. Trots lärdomar från tidigare epidemier kvarstår bristande kunskap kring vård vid infektionssjukdomar. Nyckelord: Erfarenheter, personcentrerad vård, Sars-Cov-2, sjuksköterskor, säker vård
Summary
Title:Exhausted by the fear of Covid-19. A literature review of qualitative design about nurses ´experiences of the work with Covid-19 in inpatient care.
Background: The Covid-19 pandemic has caused large frequency of deaths globally and has led to increased hospitalizations. The pandemic has increased the burden on healthcare and due to that, nurses have had to work under new working conditions. Studies from earlier epidemics have shown that nurses have felt insufficient for patients in while at the same time felt a strong solidarity to colleagues.
Aim: To describe nurses’ experiences of working with Covid-19 care in inpatient care. Method: A literature review with qualitative design was done. 13 articles were selected for the result and were analyzed with help from Friberg (2017) structure.
Results: Nurses have experienced lack of knowledge regarding the new disease and the usage of protective equipment as well as it´s protectionary level. A majority of nurses have also experienced a fear of getting infected of the virus themselves. Nurses also suffered from psychological and physical inconvenience from the adaptation of a new care environment with a mandatory usage of protective equipment.
Conclusion: Extended working hours, new routines, new form of insulation care and lack of knowledge generated physical and psychological inconvenience for nurses. A new and changed work situation contributed to the lack of person-centered and secure care during the pandemic.Despite lessons learned from earlier epidemics, there is still lack of knowledge about care of infectious diseases.
Keywords: Experiences, person-centered care, registered nurses, safe care, Sars-Cov-2
Innehållsförteckning
Inledning ... 1
Bakgrund ... 1
Tidigare epidemier och pandemier ... 1
Covid-19 ... 1
Prevalens och vårdbelastning ... 2
Smittvägar ... 2
Symtom och riskfaktorer ... 2
Behandling ... 2
Skyddsutrustningens påverkan på arbetssituationen ... 3
Sjuksköterskors ansvar ... 3
Sjuksköterskors ansvar vid vård av patienter med Covid-19 ... 4
Sjuksköterskans kärnkompetenser ... 4
Säker vård ... 4
Personcentrerad vård ... 5
Problemformulering ... 5
Syfte ... 6
Material och metod ... 6
Design... 6
Urval och datainsamling... 6
Förförståelse ... 7
Dataanalys ... 7
Etiska överväganden ... 8
Resultat ... 9
Upplevelser av en förändrad vårdsituation ... 9
Psykologisk anpassning till ny vårdmiljö ... 9
Fysiologisk anpassning till ny vårdmiljö ...10
Vinster med att befinna sig i en ny vårdsituation ...10
Fysisk och psykisk påverkan av att arbeta i skyddsutrustning ...10
Upplevelser av riskerna med Covid-19 vård ...11
Att uppleva brist på kunskap ...11
Att uppleva rädsla att smittas av Covid-19 ...12
Diskussion ... 12 Metoddiskussion ...12 Resultatdiskussion ...14 Slutsatser ... 17 Kliniska implikationer ...17 Referenslista ... 18 Bilagor Bilaga A. Sökmatris Bilaga B. Kvalitetgranskningsprotokoll Bilaga C. Artikelmatris
1
Inledning
År 2020 utbröt en ny viruspandemi som benämns Covid-19 (World Health Organization [WHO], 2020a). Viruset upptäcktes i kinesiska provinsen Wuhan och fick snabbt spridning till flertalet delar av världen. Den elfte mars 2020 klassificerade WHO (2020c) Covid-19 som en pandemi. Cirka 150 miljoner fall av Covid-19 har rapporterats globalt och nästan tre miljoner människor har avlidit till följd av sjukdomen (WHO, 2021a). Covid-19 kan orsaka komplikationer i andningsorganen samt svår lunginflammation där sjukhusvård krävs vilket bidrar till ökad belastning på sjukvården. Antalet inneliggande patienter på sjukhusen har blivit fler samtidigt som bristen på sjuksköterskor kvarstår, vilket resulterat i att arbetsbelastningen för sjuksköterskor ökat. Sjuksköterskor har en central roll i vården av patienter med Covid-19 och pandemin har bidragit till att sjuksköterskor fått en ny arbetsmiljö där arbetet sker i skyddsutrustning. Bristen på forskning kring Covid-19 har bidragit till utmaningar för sjuksköterskor (Tan et al., 2020). Ämnet är viktigt att studera eftersom det förväntas nya virusepidemier och pandemier i framtiden (Makarov et al., 2020) och sjuksköterskor behöver kunskap och förberedelse för möjlighet att hantera kommande situationer.
Bakgrund
Tidigare epidemier och pandemier
En pandemi definieras som en utbredd epidemi av en infektionssjukdom i ett helt land eller hela kontinenter (Honigsbaum, 2009). Ur ett globalt perspektiv har världen drabbats av bland annat pandemierna böldpest, spanska sjukan och smittkoppor (Hou et al., 2020).
Betacoronaviruset är ett släkte som innehåller flera typer av virusfamiljer. En familj är coronaviruset som består av sju olika virus. Coronavirusen orsakar allt från milda till svåra luftvägsinfektioner. Severe Acute Respiratory Syndrome [SARS] och Middle East Respiratory Syndrome [MERS] är två kända virus som ingår i coronavirusfamiljen (Stojkovic-Filipovic & Bosic, 2020). Den första SARS-epidemin drabbade Kina åren 2002 till 2004. Viruset orsakade respiratoriska svårigheter som genererade hundratals dödsfall. En studie från SARS-epidemin visade att sjuksköterskor upplevde bristande kunskap kring skyddsutrustningen och uttryckte ett behov av ökad kunskap kring infektionssjukdomar (Huaping & Liehr, 2009). Enligt Huaping och Liehr (2009) ansåg forskare redan år 2004 att SARS-viruset inte var utrotat och att det i framtiden förväntades ett mer komplext virus. År 2020 drabbades världen av en delvis ny form av virusinfektion som benämns Covid-19 och som tillhör virusfamiljen Coronavirus (Stojkovic-Filipovic & Bosic, 2020). Andertun et al. (2016) menar att sjuksköterskor är i behov av beredskap för framtida epidemier och behöver utveckla strategier för att hantera kommande situationer.
Covid-19
Covid-19 är en infektionssjukdom som drabbar människor som infekterats av viruset Sars-CoV-2. Viruset upptäcktes först i kinesiska provinsen Wuhan där första sjukdomsfallet rapporterades 31 december 2019 (WHO, 2020a). Viruset spreds snabbt
2
mellan länder och kontinenter vilket bidrog till att WHO (2020c), den elfte mars 2020 meddelade att Covid-19 klassificerades som en pandemi.
Prevalens och vårdbelastning
I början av maj 2021 hade över 150 miljoner fall av Covid-19 samt cirka tre miljoner dödsfall rapporterats globalt (WHO, 2021a). Ur ett globalt perspektiv är incidensen ca fyra miljoner nya bekräftade fall per vecka enligt WHO (2021b). Begreppet vårdbelastning används för att presentera antal inneliggande patienter inom slutenvården (Folkhälsomyndigheten, 2021). Folkhälsomyndigheten (2021) sammanställer dagligen vårdbelastningens siffror gällande patienter som vårdas för Covid-19 på sjukhus i Sverige. Den fjärde januari 2021 vårdades 3005 patienter för Covid-19 inom slutenvården, vilket är det högsta antalet sedan pandemins början. Smittvägar
Sars-CoV-2 sprids via droppsmitta. Det innebär att viruset sprids via infekterade biologiska droppar från hosta och nysningar som sedan träffar slemhinnor i ögon, näsa och mun. Viruset sprids även genom indirekt kontaktsmitta, vilket innebär kontakt med förorenade föremål och smutsiga händer som sedan rör vid ansiktets olika slemhinnor (Folkhälsomyndigheten, 2020). Det här stärks av en undersökning som utförts av Cheng et al. (2020) där prover tagits på luftmassan kring smittade patienter, med eller utan symtom, samt på infekterade miljöytor. Proverna som togs i luften påvisade enbart negativa svar medan proverna på ytorna påvisade positiva svar i högre grad. Resultatet tyder på att luftburen smitta inte är den dominerande spridningsvägen för Sars-CoV-2.
Symtom och riskfaktorer
Inkubationstid innefattar tiden mellan smittotillfället och första symtom (He et al., 2020). Sars-CoV-2 har en inkubationstid på tre till 14 dagar men majoriteten insjuknar tre till sju dagar efter exponering av viruset (Hatipoğlu, 2020). Flertalet individer bekräftade med Covid-19 utvecklar lindriga besvär och symtom som feber, hosta, muskelvärk och ont i halsen (Mei et al., 2020). Covid-19 kan ge komplikationer i andningsorganen samt leda till svår lunginflammation. En del individer är därför i behov av sjukhusvård. Det har påvisats att flertalet patienter som behöver sjukhusvård tillhör riskgrupp med bakomliggande sjukdomar alternativt ålder över 70 år (Hatipoğlu, 2020). Enligt Columbus et al. (2020) kan malignitet, diabetes, hypertoni samt kroniska lungsjukdomar innebära signifikant risk för svårare sjukdomsgrad av Covid-19.
Behandling
Behandlingen av 19 inom slutenvården ser olika ut. En del patienter med Covid-19 får andningssvikt och behöver intensivvård där det krävs en högre kompetens än vad grundutbildade sjuksköterskor besitter. Andra får lindrigare besvär men kan likväl kräva sjukhusvård på Covid-19-avdelningar alternativt isoleringsavdelningar (Stojkovic-Filipovic & Bosic, 2020). Behandling av Covid-19 är under pågående prövning och är inte fastställd än. Behandlingen är huvudsakligen symtombaserad med febernedsättande läkemedel samt oxygenbehandling (Columbus et al., 2020). Covid-19 behandlas även med antivirala läkemedel tillsammans med antibiotikabehandling och antiinflammatoriska läkemedel. Verkningsmekanismerna hos läkemedlen är att bromsa virusets utveckling, bekämpa bakterieinfektioner och hämma inflammation med målet att förkorta återhämtningstiden (Stojkovic-Filipovic
3
& Bosic, 2020). Teambaserad rehabilitering är vanligt på avdelningar med Covid-19 patienter. Omvårdnadsåtgärder som vanligt förekommer är andningsträning, mobilisering och nutritionsbehandling. Under pandemin har forskning visat att patienter med andnöd kan placeras i bukläge vilket innebär att patienten placeras på mage för ökad syresättning. Bukläge är ett exempel på en omvårdnadsåtgärd som tillkommit under det senaste året och som utförs på avdelning i samråd med rehabiliteringsprofessioner (Socialstyrelsen, 2020b). Under pandemins gång har vaccin mot Covid-19 framställts och somliga av de vaccin som hittills visat god effekt globalt är från läkemedelsföretagen Pfizer och Moderna, med en effektivitet på 95% (Friesen et al., 2021). Även läkemedelsföretaget AstraZeneca har framställt ett vaccin som visar ett skydd mot viruset på cirka 70% (Weintraub et al., 2020). Det pågår fortfarande forskning om vaccinens effekt i relation till hur länge vaccinen gör människan skyddad mot viruset (Friesen et al., 2021).
Skyddsutrustningens påverkan på arbetssituationen
Sjuksköterskor arbetar nära patienter med Covid-19. För att arbeta nära smittade patienter förutsätts att sjuksköterskorna har tillgång till rätt skyddsutrustning. Enligt Arbetsmiljölagen 2 kap 7§ (SFS 1977:1160) gällande personlig skyddsutrustning har arbetsgivaren skyldighet att godkänd skyddsutrustning finns tillgänglig. I arbetsmiljöverkets föreskrifter gällande smittorisk (AFS 2018:4) finns krav på att skyddsutrustning ska användas vid risk för smitta. Den skyddsutrustning som hälso- och sjukvården använder vid vård av Covid-19 patienter är ansiktsskydd i form av visir samt munskydd. Skyddsutrustningen ska vara märkt med CE för att uppfylla säkerhetskraven för vård av Covid-19. Arbetsmiljöverket (2020) uppger även att ansiktsvisir ska vara märkt med CE(covid-19) MET5659. Utöver ansiktsskydd används engångsförkläden samt engångshandskar vid risk för kontakt med kroppsvätskor (SOSFS 2015:10).
Enligt Hampton et al. (2020) har en studie utförts där vårdpersonal bedömt och tolkat tal vid användning av personlig skyddsutrustning i olika sjukhusmiljöer. Testet utfördes såväl med som utan skyddsutrustning samt med ett normalt tonläge och ett högre tonläge. Resultatet visade att skyddsutrustningen påverkar kommunikationen negativt. Kommunikationen mellan vårdpersonal samt vårdpersonal och patienter är nyckeln till effektiv vård (Bandaru et al., 2020). Användning av personlig skyddsutrustning leder till ansträngning inom sjukvården och ökad påfrestning då personal får upprepa informationen ett flertal gånger för att förmedla information inom vårdteamet och till patienter. Enligt Bandaru et al. (2020) har brister i kommunikationen mellan vårdpersonal bidragit till mindre säker vård vilket kan resultera i vårdskada.
Sjuksköterskors ansvar
Sjuksköterskor ansvarar för att utifrån ett helhetsperspektiv av patienten identifiera grundläggande behov för att sedan implementera de insatser som krävs för att främja hälsa och minska lidande. En viktig del av sjuksköterskors arbete är administrering av läkemedel, genomförande av behandlingar som ordinerats samt bedöma patienters hälsotillstånd genom subjektiva observationer och objektiva data (Svensk sjuksköterskeförening, 2017a).
4
Sjuksköterskors ansvar vid vård av patienter med Covid-19
Sjuksköterskors arbete med Covid-19 patienter jämfört med patienter utan smitta ser annorlunda ut bland annat genom att personlig skyddsutrustning alltid krävs vid patientnära arbete där smittan finns. Enligt Institutet för hälsa och välfärd (2021) krävs tätare kontroller av puls, blodtryck, andningsfrekvens, saturation och kroppstemperatur, eftersom Covid-19 kännetecknas av ett snabbt händelseförlopp gällande försämring av andningsfunktion och syresättning. Besöksförbud råder på majoriteten av sjukhusen vilket gör det svårt för patienter att ha kontakt med anhöriga. Det är en viktig del av sjuksköterskors arbete att upprätthålla kontakt med anhöriga och finnas där för samtliga parter gällande funderingar och frågor som uppstår kring hemsituationen alternativt sjukdomstillståndet. I vissa fall är patienter i behov av hjälp även utanför sjukhuset, då är det sjuksköterskornas uppgift att samordna med kommunen för att se till att patientens vård- och omsorgsbehov tillfredsställs utanför slutenvården (Socialstyrelsen, 2020b).
Sjuksköterskans kärnkompetenser
Omvårdnad beskrivs som sjuksköterskornas huvudansvar. Ansvaret innebär patientnära arbete gällande beslut som ökar möjligheten för patienter att bevara, bibehålla, förbättra eller återfå hälsa med ett holistiskt perspektiv. Sjuksköterskor ansvarar även för att observera, analysera, planera, utföra samt utvärdera omvårdnaden tillsammans med andra professioner, patienten och anhöriga. För att sjuksköterskor ska utföra arbete på ett professionellt sätt tillämpas sex kärnkompetenser (Svensk sjuksköterskeförening, 2017a). Kärnkompetenserna består av säker vård, personcentrerad vård, informatik, evidensbaserad vård, kvalitet och förbättringsarbete samt samverkan i team (Svensk sjuksköterskeförening, 2017a). Litteraturöversiktens teoretiska ramverk baseras på de två kärnkompetenserna säker vård och personcentrerad vård, begreppen kommer kopplas och diskuteras mot litteraturöversiktens huvudfynd i resultatdiskussionen.
Säker vård
Säker vård innebär kompetensen sjuksköterskor använder vid riskbedömningar och förebyggande av riskfyllda händelser. Sjuksköterskor ansvarar för att värna om varje patients självbestämmande och integritet samt patientsäkerheten, likaså krävs kompetens för att säkerställa läkemedelshantering från ordination till administrering (Svensk sjuksköterskeförening, 2017a). Enligt Barnsteiner (2011) är säker vård ett komplext begrepp som påverkas av både sjuksköterskorna som individer och av vårdorganisationen. Faktorer som kan påverka säker vård är arbetsbelastning, distraktioner och arbetstider. Barnsteiner (2011) beskriver att organisationens syn på arbetstider och vad en rimlig arbetsbelastning innebär påverkar hur säker vård eftersträvas. Underbemanning och distraktioner vid läkemedelshantering är exempel på faktorer som utgör hinder för säker vård. Barnsteiner (2011) menar att omvårdnad blir mer komplext och avancerat med tiden vilket ställer högre krav på sjuksköterskornas kompetens. En del i att främja säker vård innebär att sjuksköterskor ska vara medvetna om risker och besitta förmågan att rapportera brister om individen men även om kollegor (Barnsteiner, 2011). En riskfaktor till att säker vård äventyras är bristande kommunikation mellan vårdpersonal och patient. Svensk sjuksköterskeförening (2017b) menar att kommunikationsbrister vanligtvis uppstår genom att vårdpersonal ger information till en patient som inte är mottaglig för
5
informationen eller mellan professioner i en arbetsmiljö där tempot är högt. Eftersom brister i kommunikationen sker blir förutsättningarna för säker- och personcentrerad vård sämre (Svensk sjuksköterskeförening, 2017b).
Personcentrerad vård
Varje patient är unik och har olika behov och resurser. Sjuksköterskor ska utifrån den unika patienten anpassa omvårdnad och informationsöverföring samt samarbeta med eller utan närstående utifrån patienters önskemål. (Svensk sjuksköterskeförening, 2017a). Genom att arbeta med ett personcentrat förhållningssätt skapas förutsättningar för patienten att uppfylla hälsa. Personcentrerad vård fokuserar på en empatisk vård som ser den unika patientens behov och värderingar, samtidigt som patienten ska vara delaktig vid beslutsfattande i den egna vården (Rathert et al., 2013). Personcentrerad vård bygger på respekt och att sjuksköterskorna lyssnar på varje patients berättelse för att gemensamt skapa en individualiserad vårdplan. Fokus för sjuksköterskor är att lyssna in och bekräfta varje patient vilket ger större förutsättningar för personcentrerad vård och möjlighet för patienten till delaktighet. Kommunikationen bör även anpassas efter den unika patientens förutsättningar (Boström et al., 2020).
Problemformulering
Covid-19 pandemin har bidragit till ökad arbetsbelastning och nya arbetssätt för sjuksköterskor. Den nya arbetssituationen har skapat utmaningar där arbetet utförs i skyddsutrustning och med ett ökat antal patienter. Tidigare forskningsresultat har visat att sjuksköterskor upplevt brist på kunskap kring skyddsutrustningen och uttryckt ett behov av ökad kunskap kring infektionssjukdomar, en beredskap för framtida epidemier och möjlighet att utveckla strategier för att hantera kommande situationer. Det är av vikt att belysa hur sjuksköterskor upplever arbetet under den rådande pandemin och samla kunskap kring detta. Kunskaperna kan vara värdefulla för att sjuksköterskor ska få beredskap hur likande situationer kan hanteras i framtiden men även under den rådande pandemin.
6
Syfte
Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av arbetet med Covid-19 vård inom slutenvården.
Material och metod
Design
En litteraturöversikt genomfördes som baserades på artiklar med kvalitativ design. Litteraturöversikter syftar till att sammanställa publicerade forskningsresultat för att skapa en ny helhet av ett visst fenomen (Friberg, 2017). Enligt Henricsson och Billhult (2017) avser studier med kvalitativ design att undersöka människors erfarenheter av ett fenomen, vilket stämmer överens med litteraturöversiktens syfte.
Urval och datainsamling
Datainsamlingen utgick från databaserna CINAHL, PsycInfo och Scopus. Valet av databaserna baserades på litteraturöversiktens syfte samt huvudämnet omvårdnad. CINAHL publicerar artiklar om vetenskapen relaterat till omvårdnad (Östlundh, 2017). Psycinfo och Scopus benämns som tvärvetenskapliga databaser (Östlundh, 2017) och publicerar artiklar bland annat inom ämnet omvårdnad.
Utifrån litteraturöversiktens syfte formulerades relevanta sökord. Första sökningen genomfördes i CINAHL där sökmotorn gav alternativa sökord från det ordet som skrevs in i sökfältet. För att komma åt de artiklarna som berörde sjuksköterskor användes sökorden nurs, nurse och nurses. Sökorden experiences, perceptions, attitudes, views, feelings, qualitative samt perspective användes för att nå resultatartiklar som beskrev upplevelser. Termerna covid-19, coronavirus, 2019-ncov, sars-cov-2 och cov-19 användes för att resultatartiklarna skulle innefatta Covid-19. För att ytterligare rikta in resultatet på vård och arbetet med Covid-19 patienter blev sökorden care, treatment, intervention samt management de som användes. Samtliga sökord tillämpades i databaserna CINAHL och PsycInfo. Vid sökningen i Scopus användes sökorden covid-19* AND ”nurs* experience*” OR ”nurs* perception*” OR ”nurs* view*” OR ”nurs* attitude*” OR ”nurs* feeling*” AND treatment OR care. De booleska operatorerna “OR” och “AND” inkluderades för att kombinera sökorden samt specificera till litteraturöversiktens syfte (Östlundh, 2017). Trunkering användes med hjälp av * efter somliga termer för inkludering av alla böjningar av termen. De söktermer som bestod av två delar placerades inom citationstecken för att databasen skulle uppfatta termerna som en helhet (Östlundh, 2017) För sökmatris se bilaga a. Inklusionskriterierna valdes ut och baserades på litteraturöversiktens syfte. Inklusionskriterier var studier med kvalitativ design, skrivna på engelska, samt publicerade mellan åren 2020 och 2021. Artiklarna skulle även vara vetenskapligt granskade (peer-reviewed), etiskt godkända samt studier från slutenvården. Artiklar där specialistutbildade sjuksköterskor ingick och där det inte gick att urskilja i resultatet vad som kopplades till utökad kompetens, exkluderades. På liknande sätt exkluderades artiklar där majoriteten av deltagarna var specialistutbildade sjuksköterskor.
7
I första steget titelgranskades artiklarna i sökresultatet. De artiklar som kunde tänkas svara på litteraturöversiktens syfte gick vidare till nästa steg där artiklarnas abstrakt granskades. Vidare fulltextgranskades de artiklar som efter abstraktgranskning överensstämde med litteraturöversiktens syfte samt inklusionskriterier. Efter fulltextgranskning kvalitetsgranskades de återstående artiklarna (Friberg, 2017). Kvalitetsgranskningen utfördes med kvalitetsgranskningsprotokoll framtaget vid avdelningen för omvårdnad, Hälsohögskolan i Jönköping, se bilaga b. För inkluderingen till resultatet bestämdes att minst 10/12 poäng krävdes från protokollet, där de fyra första poängen var obligatoriska. Sekundära sökningar utfördes för att få fram fler artiklar till resultatet. Enligt Friberg (2017) är sekundärsökningar nödvändiga för att få ett pålitligt resultat och bör genomföras vid all informationssökning. Sekundärsökningarna utfördes genom att granska referenslistor för att analysera fler relevanta artiklar, se bilaga a. Efter kvalitetsgranskning återstod 13 artiklar se bilaga c. Resultatartiklarna presenterades med * i referenslistan. Samtliga steg i datainsamlingen utfördes individuellt och sammanställdes samt diskuterades gemensamt.
Förförståelse
Förförståelse handlar om individers kunskap och värderingar i relation till det ämne som studeras innan studier utförs (Priebe & Landström, 2017). Det fanns i åtanke vid dataanalysen att förförståelsen kring ämnet kan påverkat tolkningen av resultatet. Covid-19 pandemin är högaktuellt och diskussioner pågår dagligen på sociala medier och nyhetssändningar. Individerna har även egna erfarenheter av Covid-19 vård inom slutenvården. Erfarenheterna avser arbete som undersköterska inom intensivvården, på somatisk vårdavdelning samt rehabiliteringsavdelning. Förförståelsen har diskuterats under arbetets gång och särskilt vid granskningen av artiklarna. För att förförståelsen inte skulle påverka resultatet genomfördes artikel- och kvalitetsgranskning individuellt och sammanställdes och diskuterades därefter gemensamt. Resultatet baserades enbart på resultatet från artiklarna och inte på andra erfarenheter.
Dataanalys
De utvalda resultatartiklarna analyserades i fem steg med stöd av Fribergs struktur (Friberg, 2017). Artiklarna skrevs ut och analyserades i pappersformat. I steg ett lästes varje artikels resultat flertalet gånger för att få förståelse för innebörden av artiklarna. I andra steget färgmarkerades huvudfynden i artiklarnas resultat som stämde överens med litteraturöversiktens syfte med en överstrykningspenna. I steg tre sammanställdes den färgmarkerade texten i ett Word-dokument för att erhålla en översikt över resultatet. Varje artikel fick varsitt Word-dokument. I steg fyra jämfördes resultaten med varandra där likheter och skillnader mellan artiklarna bearbetades som sedan grupperades och bildade sex underteman. Underteman sorterades och bildade två teman, se figur 1. I steg fem skrevs resultatet utifrån de teman och underteman som framställts.
8
Etiska överväganden
I Helsingforsdeklarationen (World Medical Association [WMA], 2018) beskrivs de etiska principer som finns för forskning på människor. Principerna i Helsingforsdeklarationen (WMA, 2018) handlar om att skydda dem som deltar i forskning och deras rättigheter. Enligt Vetenskapsrådet (2017) ska forskning bidra till nytta och inte skada dem som deltar i forskningen samt uppfylla individskyddskravet för att skydda de som deltar från exempelvis kränkningar. I enlighet med Vetenskapsrådets etiska riktlinjer har litteraturöversikten tydligt redovisat var fakta och forskningsresultat hämtats från, den metod som använts samt resultatet. Översikten har endast inkluderat artiklar som tilldelats etiskt godkännande vilket säkerställts med hjälp av kvalitetsgranskningsprotokollet framtaget av avdelningen för omvårdnad via hälsohögskolan i Jönköping, se bilaga b.
9
Resultat
Följande teman med tillhörande underteman sågs som huvudfynd i de framtagna resultatartiklarna, vilka presenteras i figur 1.
Figur 1. Översikt teman och underteman.
Upplevelser av en förändrad vårdsituation
Psykologisk anpassning till ny vårdmiljö
Flertalet sjuksköterskor har upplevt arbetsmiljön på Covid-19 avdelningar som rörig (Karimi et al., 2020). Sjuksköterskor har upplevt att de nya arbetssätten har skapat utmaningar och stress, samt känslor som kraftlöshet (He et al., 2021). För sjuksköterskor har det uppstått känslor som förvirring relaterat till oförberedelsen av pandemin och sjuksköterskor har upplevt att de inte fått kunskap om hur de skulle skyddas eller hur de skulle vårda patienter med Covid-19 (Galehdar et al., 2020). Trots detta har sjuksköterskor ställts inför nya arbetssätt och rutiner där de fått arbeta självständigt i högre utsträckning (Kackin et al., 2020). Sjuksköterskor har upplevt att pandemiarbetet gjort det egna professionsvalet som sjuksköterska främmande (Yıldırım et al., 2021), samt att arbetet har bidragit till att sjuksköterskor upplevt känslor som bland annat hjälplöshet och trötthet (Sun et al., 2020). Känslor av ensamhet, otillräcklighet och orättvisa har varit vanligt förekommande hos sjuksköterskor under Covid-19 pandemin (Yıldırım et al., 2021). Sjuksköterskor har upplevt det som en kamp att arbeta i isolering med arbetsuppgifter utanför det egna kompetensområdet, samt avsaknad av tillräcklig skyddsutrustning (Liu et al., 2020).
10
Sjuksköterskor har även erfarit svårigheter att lämna kollegor och ordinarie avdelning för att byta till en ny avdelning med nya kollegor (Karimi et al., 2020). Sjuksköterskor har upplevt psykologisk stress över att behöva betrakta patienter avlida till följd av Covid-19 samt irritation kring att inte kunnat göra något för minskande av patienternas lidande (Galehdar et al., 2020). Sjuksköterskor har uttryckt att den tunga arbetsbelastningen, rädslan att bli smittad, den minskade rörligheten i skyddsutrustningen samt känslor av stress, ångest och trötthet kan ha varit bidragande till omvårdnadsfel. Omvårdandsfel kan även ha orsakats när sjuksköterskor upplevt ökad trötthet och utmattning (Galehdar et al., 2021; Yıldırım et al., 2021).
Fysiologisk anpassning till ny vårdmiljö
Flera studier indikerade att sjuksköterskor har upplevt ökad arbetsbelastning vid vård av patienter med Covid-19 (Galehdar et al., 2021; He et al., 2021; Karimi et al., 2020; Lee & Lee, 2020; Sun et al., 2020). I takt med att arbetsbelastningen ökade och bristen på personal blev mer uttalad har sjuksköterskor fått arbeta hårdare och under längre arbetspass (Karimi et al., 2020). Sjuksköterskor har uttryckt att bidragande faktorer till den ökade arbetsbelastningen var ett ökat antal patienter, patienternas komplexa behov, brist på personal samt övertidsarbete (Galehdar et al., 2021; Karimi et al., 2020; Lee & Lee, 2020). Sjuksköterskor har beskrivit omvårdnadsarbetet kring patienter med Covid-19 som utmattande och svårt (Galehdar et al., 2021), detta relaterat till nya arbetssätt där sjuksköterskor utfört all omvårdnad självständigt och alltid behövt vara närvarande (Lee & Lee, 2020). Sjuksköterskor har upplevt att vårdkvalitén påverkats negativt till följd av det förändrade arbetssättet eftersom det patientnära arbetet minskat sedan pandemins början (Kackin et al., 2020). Det har ständigt kommit nya riktlinjer som ofta upplevts otydliga (Lee & Lee, 2020). Behovet av att ta snabba beslut under press hos isolerade patienter har upplevts påverka arbetet för säker vård negativt (Sheng et al., 2020).
Vinster med att befinna sig i en ny vårdsituation
Trots utmaningarna under pandemin har sjuksköterskor upplevt känslor av ansvarstagande och meningsfullhet vid deltagandet i omvårdnadsarbetet (He et al., 2021; Lee & Lee, 2020; Sheng et al., 2020). Tack vare pandemin har sjuksköterskor upplevt att de förstått värdet av omvårdnadsarbetet (Galehdar et al., 2021; Sheng et al., 2020), samtidigt som andra har upplevt att de fått djupare förståelse kring vikten av deras yrkesroll (Galehdar et al., 2021) och känt stolthet för sin profession (Galehdar et al., 2021; Yıldırım et al., 2021). Sjuksköterskor har uppskattat arbetet mer och fått ett ökat självförtroende (He et al., 2021). Teamarbetet under pandemin har upplevts förbättrat eftersom teamet hjälptes åt och motiverade varandra mer än innan pandemin (Galehdar et al., 2021; He et al., 2021; Ohta et al., 2020; Sun et al., 2020). Sjuksköterskor har upplevt att de fått stöd från sjukhusen (Liu et al., 2020; Sheng et al., 2020) och från kollegor (He et al., 2021; Lee & Lee, 2020; Liu et al., 2020; Sheng et al., 2020; Sun et al., 2020). Flertalet sjuksköterskor har upplevt att det funnits mening med deras arbete och att de har känt glädje kring erfarenheterna som erhållits
under pandemin (Lee & Lee, 2020).
Fysisk och psykisk påverkan av att arbeta i skyddsutrustning
Generellt har sjuksköterskor uttryckt att det varit brist på personlig skyddsutrustning på arbetsplatserna. Sjuksköterskor har även upplevt bristande kunskap kring hur effektiv skyddsutrustning varit för att skydda mot Covid-19, vilket bidragit till ångest och rädsla (Galehdar et al., 2020; Galehdar et al., 2021; He et al., 2021; Kalateh Sadati et al., 2021; Lee & Lee, 2020). Bristen på skyddsutrustning har bidragit till att
11
sjuksköterskor emellanåt inte fått byta skyddsutrustning under hela arbetspass, detta medförde att det inte gick att äta, dricka eller gå på toaletten, vilket påverkade deras humör negativt och genererade trötthet (Galehdar et al., 2020; Galehdar et al., 2021; He et al., 2021; Liu et al., 2020; Kalateh Sadati et al., 2021). Användandet av skyddsutrustning och att inte få avlägsna den gjorde att sjuksköterskor ibland inte hade möjlighet att sova under tolvtimmars nattpass vilket har genererat i förändrad sömnrytm och sömnproblematik (Galehdar et al., 2021). Användandet av skyddsutrustning har beskrivits som obekvämt och svårt att hantera, vilket bidragit till utmaningar och fysiska besvär. Skyddsutrustningen har genererat besvär som begränsningar i rörelseförmågan (Galehdar et al., 2020; Galehdar et al., 2021), påverkad syn till följd av glasögon som immade igen (Galehdar et al., 2021; He et al., 2021; Lee & Lee, 2020; Liu et al., 2020), trötthet (Galehdar et al., 2021), andningssvårigheter (He et al., 2021; Lee & Lee, 2020; Liu et al., 2020), utmattning (Sheng et al., 2020; Sun et al., 2020), huvudvärk (Kackin et al., 2020) och ökade svettningar som gjorde kläderna blöta (Galehdar et al., 2021; He et al., 2021; Liu et al., 2020). Sjuksköterskor har erfarit att det tagit längre tid att utföra arbetsuppgifter och att det blivit mer komplicerat att utföra dem (He et al., 2021; Lee & Lee, 2020). Sjuksköterskor har upplevt skyddsutrustningen som smärtsam och vissa fick även skador av den (Galehdar et al., 2021). Det har förekommit känslor av att det varit svårt att vårda patienter med skyddsutrustning och när det kommit till att ta av och på den (Galehdar et al., 2021; Lee & Lee, 2020). En annan faktor som sjuksköterskor har upplevt som problematisk var att skyddsutrustningen gjorde bäraren anonym (Galehdar et al., 2020). Trots besvären med skyddsutrustningen har sjuksköterskor upplevt att omhändertagandet fungerat bra och att de tagit hand om patienter som om det vore familjemedlemmar (Galehdar et al., 2020).
Upplevelser av riskerna med Covid-19 vård
Att uppleva brist på kunskap
Vårdmiljön har upplevts osäker på grund av bristande kunskap om sjukdomen vilket bidragit till att sjuksköterskor har upplevt känslor av trötthet, stress och ångest över att kvalitén på vården blivit försämrad (Rezaee et al., 2020). Vid pandemins början har sjuksköterskor uppmanats att arbeta på Covid-19 avdelningar (Ohta et al., 2020; Yıldırım et al., 2021) utan förberedelse eller tillräcklig utbildning, vilket har bidragit till upplevelser som osäkerhet, oro och rädsla (Lee & Lee, 2020; Ohta et al., 2020). Sjuksköterskor har upplevt rädslor kring att sjukdomen var oförutsägbar (Galehdar et al., 2020), samt känslor av stress över att inte veta vad som väntade (Ohta et al., 2020; Yıldırım et al., 2021). Sjuksköterskor har upplevt känslor som maktlöshet i relation till brist på evidens och forskning kring Covid-19 (Sheng et al., 2020), samt att bristen på forskning kring sjukdomen bidragit till tvetydigheter kring riskerna de utsattes för (Kalateh Sadati et al., 2021). Till början var diagnostiseringen av Covid-19 komplicerad och det var svårt att veta om en patient var smittad eller inte, vilket har bidragit till oro hos sjuksköterskor (Kalateh Sadati et al., 2021), då det var osäkert hur viruset spreds, vilka symtom som uppstod och hur lång inkubationstiden var (Lee & Lee, 2020). Sjuksköterskor har upplevt otillräcklighet och plågsamhet i situationer där patienter drabbats av andnöd, kvävts till döds eller haft sviktande hjärta (Galehdar et al., 2020; Galehdar et al., 2021). Flertalet sjuksköterskor har upplevt det påfrestande och känt stor sympati för patienter som inte fått träffa anhöriga (Ohta et al., 2020). Trots brist på kunskap och osäkerhet har sjuksköterskor upplevt att de med tiden utvecklat
12
tålamod och fått bredare förståelse (Ohta et al., 2020; Yıldırım et al., 2021) och korrekt kunskap gällande Covid-19 vård (Ohta et al., 2020).
Att uppleva rädsla att smittas av Covid-19
Upplevelserna av oro har växt hos sjuksköterskor i relation till smittspridningens omfattning och av den höga dödligheten (Kalateh Sadati et al., 2021). Sjuksköterskor har upplevt känslor som oro (Galehdar et al., 2021; Kalateh Sadati et al., 2021; Sun et al., 2020), rädsla (Galehdar et al., 2020; Karimi et al., 2020; Lee & Lee, 2020; Liu et al., 2020; Sheng et al., 2020; Sun et al., 2020) och stress (He et al., 2021) över att bli smittad av viruset (Galehdar et al., 2020; Galehdar et al., 2021; He et al., 2021; Kalateh Sadati et al., 2021; Karimi et al., 2020; Lee & Lee, 2020; Liu et al., 2020; Sheng et al., 2020; Sun et al., 2020). Sjuksköterskor har pendlat i inre konflikt mellan rädsla av att bli smittad och mot samvetet att vilja vårda och hjälpa patienter (Galehdar et al., 2020). Känslor av oro, ångest, rädsla och stress har varit bidragande till att sjuksköterskor utvecklat tvångstankar gällande rengöring av händer samt att de vägrat att äta eller dricka under arbetspassen för att minska risken att bli smittad (Galehdar et al., 2020). Sjuksköterskor har upplevt rädsla (Galehdar et al., 2020; Karimi et al., 2020; Lee & Lee, 2020; Liu et al., 2020), oro (Galehdar et al., 2021; Kalateh Sadati et al., 2021; Sheng et al., 2020) och ångest (Sun et al., 2020) över att bli smittad och därefter smitta anhöriga (Galehdar et al., 2020; Galehdar et al., 2021; Kalateh Sadati et al., 2021; Karimi et al., 2020; Lee & Lee, 2020; Liu et al., 2020; Sheng et al., 2020; Sun et al., 2020). Det var särskilt tydligt hos sjuksköterskor vars familjemedlemmar hade underliggande sjukdomar (Galehdar et al., 2020). Utöver rädslan att bli smittad och att smitta andra har sjuksköterskor upplevt stolthet över att de haft modet att övervinna svårigheter (Liu et al., 2020).
Diskussion
Metoddiskussion
Litteraturöversikten baserades endast på artiklar med kvalitativ design eftersom litteraturöversiktens syfte var att beskriva upplevelser, vilket stämmer överens med den kvalitativa forskningens syfte (Henricsson & Billhult, 2017). Att litteraturöversiktens resultatartiklar baserades på intervjuer sågs som positivt eftersom sjuksköterskor beskrev personliga upplevelser med egna ord om fenomenet, vilket skapade förutsättningar för ett bredare och djupare resultat. Ur ett generellt perspektiv kan det vara en nackdel med kvalitativa studier eftersom resultatet skapar begränsningar i överförbarhet i relation till större populationer (Mårtensson & Fridlund, 2017). Flertalet av artiklarnas ursprung var framförallt från Kina och Iran. Två artiklar hade ursprung i Turkiet samt enstaka artiklar i Japan och Sydkorea. Att inkludera artiklar från olika länder kan ses som positivt för att möjliggöra överförbarhet till andra delar av världen (Mårtensson & Fridlund, 2017). Likväl kan överförbarheten ha påverkats negativt av att resultatet endast baserats på sjuksköterskors upplevelser från länder i Asien. Kvalitén och uppbyggnaden av både hälso- och sjukvård samt sjuksköterskeutbildningen skiljer mellan olika länder vilket kan påverkat sjuksköterskors upplevelser. En annan faktor som kan ha påverkat kvalitetssäkringen i litteraturöversikten var att studierna som inkluderats till resultatet till största del baserats på upplevelser från början av pandemin, januari-april år 2020, vilket kan ha försvårat överförbarheten (Mårtensson & Fridlund, 2017). Upplevelserna
13
av arbetet med Covid-19 vård kan tänkas ha förändrats med tiden och med ökad erfarenhet av denna vård. Troligtvis skiljer sjuksköterskors upplevelser från de första veckorna de vårdade Covid-19 patienter från när de arbetat med den nya vården under flera månader eller under ett år. För att bidra till ett mer tillförlitligt resultat krävs inkludering av studier som undersöker sjuksköterskors upplevelser när de arbetat med Covid-19 vård under en längre tid, då kunskapen om viruset ständigt ökar. Litteraturöversikten hade inga begränsningar vad gäller ålder eller kön på de sjuksköterskor som inkluderades i resultatartiklarna, detta för att få ett bredare resultat. Ålder och antal års erfarenhet kan tänkas påverka upplevelsen av arbetet med Covid-19 vård. Sjuksköterskor som hade många års erfarenhet och som arbetat vid tidigare epidemier eller pandemier kan ha varit bättre förberedda för Covid-19 pandemin än sjuksköterskor som var nyexaminerade eller som endast arbetat ett par år.
Datainsamlingen utgick inledningsvis från databaserna CINAHL och Psycinfo. Antalet inkluderade artiklar var inte tillräckligt för ett tillförlitligt och pålitligt resultat, därför genomfördes ytterligare en sökning i databasen Scopus för att inkludera fler artiklar. Sökningen i Scopus utformades och genomfördes tillsammans med en högskolebibliotekarie vilket kan ha varit bidragande till att stärka litteraturöversiktens pålitlighet (Mårtensson & Fridlund, 2017). Eftersom det är ett aktuellt ämne med begränsad forskning krävdes sekundära sökningar för att få fram fler artiklar till litteraturöversiktens resultat. Att sekundära sökningar genomfördes bidrar till ett pålitligare resultat (Friberg, 2017). Datainsamlingen utfördes av samtliga individer vilket bidrog till ökad pålitlighet (Mårtensson & Fridlund, 2017). Vid titelgranskningen upptäcktes två dubbletter i databaserna CHINAL och Psycinfo som valdes att exkluderas. Datainsamlingen var komplicerad eftersom specialistsjuksköterskors upplevelser var mer studerat och forskat på än grundutbildade sjuksköterskors, samtidigt som flertalet artiklar var av kvantitativ design. Problemen bidrog till beslut att litteraturöversiktens resultat även skulle baseras på artiklar där resultatet inkluderade både specialistutbildade och grundutbildade sjuksköterskor, men där det gick att urskilja vilken utbildningsnivå som tillhörde olika citat och teman. Ett ytterligare problem vid datainsamlingen var att Covid-19 som studerats är högaktuellt vilket medförde att sökresultaten ständigt uppdaterades och blev fler från dag till dag. För att säkra att artiklarna som inkluderades till resultatet hade tillräckligt hög vetenskaplig kvalité samt tillförlitlighet användes ett kvalitetsgranskningsprotokoll (Henricson, 2017), se bilaga b. Majoriteten av artiklarna som inkluderades till resultatet fick 12/12 poäng vid kvalitetsgranskningen vilket konstaterades ha hög kvalité och bidrog till att stärka resultatets trovärdighet (Mårtensson & Fridlund, 2017). Gränsen för vilken kvalité artiklarna krävde för inkludering till litteraturöversikten fastställdes till 10/12 poäng utifrån kvalitetsgranskningsprotokollet, då högre poäng hade exkluderat flertal artiklar, vilket hade bidragit till bristande material att analysera.
Dataanalysen grundades på Fribergs struktur vilket innehöll fem steg i analysprocessen (Friberg, 2017). Strukturen upplevdes vara till god hjälp för att analysera resultatartiklarna på ett strukturerat sätt. Det förekom en del svårigheter kring att resultatartiklarna var skrivna på engelska vilket bidrog till att tolkning av texterna kunde skilja mellan individerna. För att minimera feltolkningar skrevs svårigheter ner och diskuterades innan det enades kring ett gemensamt beslut. Vid dataanalysen upptäcktes att två artiklar var av samma författare. De två artiklarna granskades extra noga och det konstaterades att artiklarna hade olika syften,
14
datainsamlingsperiod samt olika deltagare. Eftersom artiklarna gick att urskilja beslutades att inkludera dessa till resultatet. För att litteraturöversiktens tillförlitlighet och pålitlighet skulle stärktas genomfördes dataanalysen individuellt och sammanställdes gemensamt (Mårtensson & Fridlund, 2017). Under skrivprocessen har litteraturöversikten granskats och diskuterats tillsammans med handledare och medstudenter vilket ökat den vetenskapliga kvalitén på litteraturöversikten (Mårtensson & Fridlund, 2017). Diskussioner med handledare och medstudenter har även medvetandegjort tankar kring förförståelse och dess påverkan på resultatet. Att examensarbetet kontrollerats vid grupphandledningar och att förförståelsen diskuterats stärker både trovärdigheten och pålitligheten av arbetet (Henricson, 2017). Det ansågs som positivt att handledare och medstudenter granskat litteraturöversikten eftersom individerna är nybörjare inom forskning, vilket är en svaghet och ökar risken för fel (Henricsson, 2017). I litteraturöversiktens resultat beslutades det om att tempus skulle skrivas i perfekt form eftersom Covid-19 pandemin är fortgående och att sjuksköterskors upplevelser kan ha förändrats ju längre pandemin fortgår.
För att litteraturöversiktens resultat ska vara samhällsnyttigt krävs att etiska överväganden varit av god kvalité. Litteratutöversiktens samtliga artiklar har varit etiskt godkända och varje individ har granskat etiska aspekter och ställningstagande i resultatartiklarna. De etiska aspekterna innebar bland annat informerat samtycke baserat på individskyddskravet (Vetenskapsrådet, 2017). Forskning på sjuksköterskors upplevelser av Covid-19 pandemin kan vara bidragande i omvårdandes utveckling. Det är av betydelse att litteraturöversiktens etiska kvalité har säkerställts vilket kan vara bidragande till god forskningsetik (Mårtensson & Fridlund, 2017).
Resultatdiskussion
I kommande stycken diskuteras de huvudfynd som framkommit från resultatartiklarna. Huvudfynden var vanligt förekommande i flertalet studier och beskriver sjuksköterskors fysiologiska och psykologiska upplevelser vid anpassningen till en ny vårdmiljö, bristande kunskap kring sjukdomen samt fysisk och psykisk påverkan relaterat till arbetet i skyddsutrustning.
Ett huvudfynd visade att sjuksköterskor upplevde fysiologiska och psykologiska besvär vid anpassningen till en ny vårdmiljö och ökad arbetsbelastning vid vård av Covid-19 patienter. En bidragande faktor till den ökade belastningen var bland annat brist på personal. Arbetsmiljön har upplevts osäker av sjuksköterskor till följd av bristande kunskap och att det ständigt uppdaterats nya riktlinjer som framstått otydliga. Resultatet stärks av studier som undersökte sjuksköterskors upplevelser under SARS-epidemin. Studierna påvisade att sjuksköterskors stressnivåer ökade till följd av ständig uppdatering av riktlinjer och ny kunskap om den smittsamma sjukdomen (Holroyd & McNaught, 2008; Chung et al., 2005; Liu & Liehr, 2009). Den ständiga uppdateringen av riktlinjer skapade förvirring hos sjuksköterskor (Holroyd & McNaught, 2008). Studier från MERS-epidemin (Kang et al., 2018) och Svininfluensapandemin (Lam & Hung, 2013) visade att brist på personal skapade utmaningar i arbetet och satte press på sjuksköterskorna, vilket ytterligare stärker litteraturöversiktens resultat. Covid-19 pandemin kan haft påverkan hur säker vård upprätthållits eftersom sjuksköterskorna har arbetat med högre arbetsbelastning samtidigt som det varit brist på personal. Ökad arbetsbelastning och underbemanning kan vara faktorer som påverkar arbetet för säker vård (Barnsteiner, 2011). Andra
15
faktorer som påverkar säker vård är distraktioner och långa arbetstider. Resultatet visade att flertalet studier rapporterade ökade arbetstider till följd av pandemin och att sjuksköterskor till följd av personalbrist och brist på skyddsutrustning tvingats arbeta flera timmar utan att äta eller dricka. Bristen på mat och dryck samt de långa arbetspassen kan ha skapat hinder för sjuksköterskor att upprätthålla säker vård för patienter. Faktorerna som Barnsteiner (2011) beskriver går emot säker vård styrks av Socialstyrelsen (2020a) som beskriver att arbetsmiljön och patientsäkerheten går hand i hand och att hög arbetsbelastning, otydliga roller och brist på vila är faktorer som påverkar säker vård. Den höga arbetsbelastningen samt personalbristen strider mot den mänskliga rättighet som innefattar rätten till god kvalité på vård (Sundler et al., 2020). Vidare stärker Sundler et al. (2020) att patientsäkerheten hotas när kvalitén på vården försämras. WHO (2020b) bekräftar bristen på sjuksköterskor och presenterar att det saknas ca 5,8 miljoner sjuksköterskor globalt. För att motverka bristen på sjuksköterskor krävs tydligare arbete kring sjuksköterskors rätt till god arbetshälsa samt förbättring av personlig säkerhet (WHO, 2020b). Resultatet anses relevant eftersom ökad arbetsbelastning och otydliga riktlinjer påverkar sjuksköterskornas arbete och mående, vilket även påverkar möjligheten att ge säker vård.
Brist på kunskap var nästa huvudfynd som berörde den nya vårdmiljö som sjuksköterskor försattes i genom arbetet med Covid-19. Stress, oro, ångest samt rädsla var de dominerande känslorna sjuksköterskorna har upplevt, detta i relation till nya arbetssätt och bristande kunskap, vilket skapade känslor som otillräcklighet hos sjuksköterskor. Sjuksköterskor har upplevt att de inte vetat hur de skulle vårda Covid-19 patienter eller skyddas personligen, samt att flertalet har upplevt negativa känslor i förhållande till att kvalitén och säkerheten av vården försämrats. Majoriteten av de känslor som framkommit i resultatet i förhållande till risker sjuksköterskorna utsätts för har lyfts i tidigare forskning kring känslor under MERS-epidemin (Kim, 2018). Sjuksköterskor uppgav då att de haft brist på kunskap kring vården av MERS-smittade patienter. Även under MERS-epidemin blev patienter isolerade från omvärlden och sina familjer och sjuksköterskorna uppgav att de upplevt det svårt att behöva se patienter lida utan att kunna minska deras lidande, samt att se dem avlida i ensamhet (Kim, 2018). Under SARS-epidemin framkom att sjuksköterskor upplevde känslor av otillräcklighet mot patienter och att deras resurser inte räckte till (Huaping & Liehr, 2009), vilket bekräftar litteraturöversiktens resultat. Relaterat till känslorna som sjuksköterskorna upplevde under Covid-19 pandemin sattes personcentrerad- och säker vård ur spel. Sjuksköterskor upplevde inte tillräcklig kunskap eller förutsättningarna för att utföra vården individanpassat, vilket går emot kraven för personcentrerad vård. Patienter och deras anhöriga spelar en stor roll inom personcentrerad vård (Svensk sjuksköterskeförening, 2017a), och då patienter med Covid-19 isoleras från anhöriga kan möjligheten till personcentrerad vård försvåras. Att patienter isoleras från anhöriga påverkar inte enbart den personcentrerade vården utan även säker vård där samverkan med patienter och anhöriga har en betydande roll. En annan faktor i situationen som påverkar säker vård är att sjuksköterskor upplevde brist på kunskap och otillräcklighet vilket ökar risken för vårdskada (Barnsteiner, 2011). Evidensbaserad vård är viktigt inom hälso- och sjukvård för att få ökad kunskap och förståelse, vilket sjuksköterskorna upplevde som bristande under Covid-19 pandemin. Genom evidensbaserad vård och ökad kunskap kan sjuksköterskor ge säker vård som mynnar ut i ökad vårdkvalité (Damkliang et al., 2015). WHO (2020b) poängterade att utbildning och finansiering kommer att krävas för att bidra till en global utveckling av sjuksköterskeprofessionen och för att behålla fler sjuksköterskor i
16
yrket efter Covid-19 pandemin. Resultatet upplevs trovärdigt då det förekommit liknande upplevelser under ett flertal olika epidemier. Det anses relevant att säker- och personcentrerad vård påverkas av brist på kunskap hos sjuksköterskor som har betydande roll i omvårdnaden för patienter.
Ytterligare ett huvudfynd påvisade att sjuksköterskor upplevde fysiska och psykiska besvär vid användningen av skyddsutrustning. Skyddsutrustningen bidrog till fysiska besvär som sömnsvårigheter och synpåverkan när glasögon immade igen. Sjuksköterskor hade skyddsutrustningen under långa arbetspass vilket resulterade i att de inte kunde dricka eller äta. Det förekom även upplevelser att det var svårt att vårda patienter med skyddsutrustningen på. Resultatet stärkts av tidigare studier som studerat sjuksköterskors upplevelser från infektionssjukdomen MERS (Kim, 2018). Studien visade att sjuksköterskor upplevde utmaningar med skyddsutrustningen, som ökade svettningar, glasögon som immade igen samt sömnsvårigheter. Sjuksköterskor hade på skyddsutrustningen under hela arbetspass, detta gjorde att de inte drack eller åt något vilket resulterade i dehydrering och utmattning. Vidare stärks resultatet av studier från SARS-epidemin där sjuksköterskor kände stor osäkerhet kring hur skyddsutrustningen skyddade mot smitta (Huaping & Liehr, 2009). Under Ebola-epidemin framkom däremot att sjuksköterskor litade på de skyddsåtgärder som förekom och att introduktionen de erbjöds skapade känsla av trygghet (Andertun et al., 2016). Upplevelserna från Ebola-epidemin går emot de upplevelser som sjuksköterskor upplevde under Covid-19 pandemin då majoriteten inte litade på att skyddsutrustningen skyddade mot smitta och att oron av att smittas alltid var påtaglig. Skyddsutrustningen kan påverkat hur säker- och personcentrerad vård upprätthållits. Barnsteiner (2011) menar att säker vård kan påverkas av kommunikationsbrister men även att kommunikationsbrister kan påverka personcentrerad vård. Tidigare studier har visat att skyddsutrustning kan påverka kommunikationen negativt (Hampton et al., 2020) och att vårdpersonal behövt upprepa information flertalet gånger vid kommunikation till vårdteamet och patienter (Bandaru et al., 2020). Litteraturöversiktens resultat har inte visat på att det förekommit kommunikationsbrister men det kan diskuteras kring om detta varit ett problem vid användandet av skyddsutrustning vilket stärks av Hampton et al. (2020). För att skapa personcentrerad vård bör kommunikationen anpassas efter den unika patientens förutsättningar (Boström et al., 2020). Vid kommunikationsbrister mellan vårdpersonal och patienter kan personcentrerad vård påverkas negativt. Flertalet sjuksköterskor uttryckte brist på skyddsutrustning vilket minskar förutsättningarna för att arbeta patientsäkert (Armijo et al., 2020), samt att bristen på skyddsutrustning skapar stress hos sjuksköterskor, vilket hotar patientsäkerheten (Shanafelt et al., 2020). Resultatet har visat att majoriteten av sjuksköterskor som arbetat under en epidemi upplevt liknande känslor relaterat till skyddsutrustningen. Dock upplevde sjuksköterskor under Ebola-epidemin att de hade fått tillräcklig introduktion för att uppleva trygghet (Andertun et al., 2016). Vikten av förändring av arbetsförhållanden, utbildning samt ökad säkerhet för sjuksköterskor är något WHO (2020b) lyfter i rekommendationer till hanteringen av nuvarande situation och för den framtida folkhälsan. Av detta kan slutsatsen dras att sjuksköterskor behöver rätt utbildning och kunskap för att uppleva trygghet under pandemier och epidemier. Tryggheten som information och utbildning kan bidra till att stärka både säker- och personcentrerad vård.
17
Slutsatser
Litteraturöversiktens syfte var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av arbetet med Covid-19 vård inom slutenvården. Det är svårt att fastställa generella slutsatser eftersom litteraturöversikten är baserad på upplevelser från början av Covid-19 pandemin och att pandemin fortfarande pågår. Förlängda arbetstider, nya rutiner, ny form av isoleringsvård, nya arbetsplatser samt bristande kunskap kring sjukdomen generade i fysiska och psykiska besvär för sjuksköterskor. En ny och förändrad vårdmiljö har bidragit till att personcentrerad- och säker vård inte har kunnat upprätthållas. Trots lärdomar från tidigare epidemier och pandemier kvarstår brist på kunskap och bristande riktlinjer för sjuksköterskornas arbete vid epidemier och pandemier. För att i framtiden ha beredskap för liknande situationer behöver sjuksköterskor mer utbildning och kunskap för att uppleva trygghet och för att uppnå personcentrerad och säker vård.
Kliniska implikationer
Resultatet i litteraturöversikten förväntas ge djupare förståelse för hur sjuksköterskor har erfarit arbetet med Covid-19 vård under pandemin. Resultatet uppmärksammade att sjuksköterskor upplevde brist på kunskap om den nya infektionssjukdomen och försämrad arbetsmiljö. Sjuksköterskor kan använda resultatet i litteraturöversikten för att få förståelse för hur arbetet upplevts under Covid-19 pandemin, och genom detta samla kunskap och verktyg till kommande epidemier och pandemier. Genom att sjuksköterskor får ökad kunskap kring infektionssjukdomar och hur de påverkar arbetet kan säker-och personcentrerad vård stärkas i kommande epidemier och pandemier, vilket förbättrar sjukvården för patienter. Samhället kan dra nytta av resultatet genom att skapa bättre beredskap för att stötta sjuksköterskor i liknande kriser. Förslagsvis kan handlingsplaner tas fram för hur vården ska ställas om i liknande situationer. Sjuksköterskeutbildningar bör även inkludera mer utbildning i infektionsvård, vilket ytterligare kan öka sjuksköterskors beredskap. Litteraturöversikten presenterar endast upplevelser från ett tidigt stadie av Covid-19 pandemin. Det är av intresse att vidare forska kring fenomenet i pandemins senare del eftersom det finns chans att upplevelser har förändrats sedan pandemins start.
18
Referenslista
*Resultatartiklar
AFS 2018:4. Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om smittrisker. https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/foreskrifter/ursprun gs/ursprungsafs2018-4.pdf
Andertun, S., Hörnsten, Å., & Hajdarevic, S. (2016). Ebola virus disease: caring for patients in Sierra Leone – a qualitative study. Journal of Advanced Nursing, 73(3), 643–652. https://doi.org/10.1111/jan.13167
Arbetsmiljöverket. (2020, 27 november). Personlig skyddsutrustning som skydd mot covid-19. https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/sjukdomar-smitta-och-
mikrobiologiska-risker/smittrisker-i- arbetsmiljon/coronaviruset/personlig-skyddsutrustning-som-skydd-mot-covid-19/
Armijo, P., Markin, N., Nguyen, S., Ho, D., Horseman, T., Lisco, S., & Schiller, A. (2021). 3D printing of face shields to meet the immediate need for PPE in an anesthesiology department during the COVID-19 pandemic. American
Journal of Infection Control, 49(3), 302–308.
https://doi.org/10.1016/j.ajic.2020.07.037
Bandaru, S., Augustine, A., Lepcha, A., Sebastian, S., Gowri, M., Philip, A., & Mammen, M. (2020). The effects of N95 mask and face shield on speech perception among healthcare workers in the coronavirus disease 2019 pandemic scenario. The Journal of Laryngology & Otology, 134(10), 895-898. https://doi.org/10.1017/S0022215120002108
Barnsteiner, J. (2011). Teaching the culture of safety. Online Journal of Issues in Nursing, 16(3), 5–5. https://doi.org/10.3912/OJIN.Vol16No03Man05 Boström, E., Ali, L., Fors, A., Ekman, I., & Andersson, A. (2020). Registered nurses’
experiences of communication with patients when practicing person– centered care over the phone: a qualitative interview study. BMC Nursing, 19(1), 54–54. https://doi.org/10.1186/s12912-020-00448-4
19
Cheng, V., Wong, S., Chan, V., So, S., Chen, J., Yip, C., Chan, K., Chu, H., Chung, T., Sridhar, S., To, K., Chan, J., Hung, I., Ho, P., & Yuen, K. (2020). Air and environmental sampling for SARS-CoV-2 around hospitalized patients with coronavirus disease 2019 (COVID-19). Infection Control and
Hospital Epidemiology, 41(11), 1258–8.
https://doi.org/10.1017/ice.2020.282
Chung, B., Wong, T., Suen, E., & Chung, J. (2005). SARS: caring for patients in Hong Kong. Journal of clinical nursing, 14(4), 510–517. https://doi.org/10.1111/j.1365-2702.2004.01072.x
Columbus, C., Brust, K., & Arroliga, A. (2020). 2019 novel coronavirus: an emerging global threat. Proceedings - Baylor University. Medical Center, 33(2), 209–212. https://doi.org/10.1080/08998280.2020.1731272
Damkliang, J., Considine, J., Kent, B., & Street, M. (2015). Nurses' perceptions of using an evidence-based care bundle for initial emergency nursing management of patients with severe traumatic brain injury: A qualitative study.
International Emergency Nursing, 23(4), 299-305.
https://doi.org/10.1016/j.ienj.2015.04.004
Folkhälsomyndigheten. (2020a). Aktuell veckorapport om Covid-19.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering- statistik/statistik-a-o/sjukdomsstatistik/covid-19-veckorapporter/senaste-covidrapporten/
Folkhälsomyndigheten. (2021, 18 januari). Analyser och prognoser om covid-19. Underlag för Vårdbelastning aktuell beläggning över tid (2021-01-27) (Excel, 304 kB)
Folkhälsomyndigheten. (2020b, 6 november). Smittspridning.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd- beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/om-sjukdomen-och-smittspridning/smittspridning/
Friberg, F. (2017). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 141–152). Studentlitteratur.
Friesen, P., Caplan, A., & Miller, J. (2021). COVID-19 vaccine research and the trouble with clinical equipoise. The Lancet (British Edition), 397(10274), 576– 576. https://doi.org/10.1016/S0140-6736(21)00198-7
20
*Galehdar, N., Kamran, A., Toulabi, T., & Heydari, H. (2020). Exploring nurses’ experiences of psychological distress during care of patients with COVID-19: a qualitative study. BMC Psychiatry, 20(1), 489–489. https://doi.org/10.1186/s12888-020-02898-1
*Galehdar, N., Toulabi, T., Kamran, A., & Heydari, H. (2021). Exploring nurses’ perception of taking care of patients with coronavirus disease (COVID‐19): A qualitative study. Nursing Open, 8(1), 171–179. https://doi.org/10.1002/nop2.616
Hampton, T., Crunkhorn, R., Lowe, N., Bhat, J., Hogg, E., Afifi, W., De, S., Street, I., Sharma, R., Krishnan, M., Clarke, R., Dasgupta, S., Ratnayake, S., & Sharma, S. (2020). The negative impact of wearing personal protective equipment on communication during coronavirus disease 2019. Journal of Laryngology & Otology, 134(7), 577–581. https://doi-org/10.1017/S0022215120001437
Hatipoğlu, N. (2020). The “New” Problem of Humanity: New Coronavirus (2019-nCoV / COVID-19) Disease. Medical Journal of Bakirköy, 16(1), 1–8. https://doi.org/10.5222/BMJ.2020.22931
*He, Q., Li, T., Su, Y., & Luan, Y. (2021). Instructive Messages and Lessons From Chinese Countermarching Nurses of Caring for COVID-19 Patients: A Qualitative Study. Journal of Transcultural Nursing, 32(2), 96–102. https://doi.org/10.1177/1043659620950447
He, W., Yi, G., & Zhu, Y. (2020). Estimation of the basic reproduction number, average incubation time, asymptomatic infection rate, and case fatality rate for COVID‐19: Meta‐analysis and sensitivity analysis. Journal of Medical Virology, 92(11), 2543–2550. https://doi.org/10.1002/jmv.26041
Henricson, M. (2017). Diskussion. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod, från idé till examination. (s. 411-420). Studentlitteratur.
Holroyd, E., & McNaught, C. (2008). The SARS crisis: reflections of Hong Kong nurses.
International Nursing Review, 55(1), 27–33.
https://doi.org/10.1111/j.1466-7657.2007.00586.x
Honigsbaum, M. (2009). Pandemic. The Lancet (British Edition), 373(9679), 1939– 1939. https://doi.org/10.1016/S0140-6736(09)61053-9
21
Hou, W., Main, B., & Liu, X. (2020). Covid-19 and development: lessons from historical pandemics. Journal of Chinese Economic and Business Studies, 18(4), 385–397. https://doi.org/10.1080/14765284.2020.1855937
Huaping, L., & Liehr, P. (2009). Instrutive massages from Chinese nurses´ stories of caring fr SARS patients. Journal of Clinical Nursing 18(20), 2880–2887 https://doi.org/10.1111/j.1365-2702.2009.02857.x
Institutet för hälsa och välfärd. (2021, 9 februari). Symtom och behandling –
coronaviruset.
https://thl.fi/sv/web/infektionssjukdomar-och- vaccinationer/aktuellt/aktuellt-om-coronaviruset-covid-19/symtom-och-behandling-coronaviruset
*Kackin, O., Ciydem, E., Aci, O., & Kutlu, F. (2020). Experiences and psychosocial problems of nurses caring for patients diagnosed with COVID-19 in Turkey: A qualitative study. International Journal of Social Psychiatry, 2076402094278–20764020942788.
https://doi.org/10.1177/0020764020942788
*Kalateh Sadati, A., Zarei, L., Shahabi, S., Heydari, S., Taheri, V., Jiriaei, R., Ebrahimzade, N., & Lankarani, K. (2021). Nursing experiences of COVID‐ 19 outbreak in Iran: A qualitative study. Nursing Open, 8(1), 72–79. https://doi.org/10.1002/nop2.604
Kang, H., Son, Y., Chae, S., & Corte, C. (2018). Working experiences of nurses during the Middle East respiratory syndrome outbreak. International Journal of Nursing Practice, 24(5), e12664–n/a. https://doi.org/10.1111/ijn.12664
*Karimi, Z., Fereidouni, Z., Behnammoghadam, M., Alimohammadi, N., Mousavizadeh, A., Salehi, T., Mirzaee, M., & Mirzaee, S. (2020). The Lived Experience of Nurses Caring for Patients with COVID-19 in Iran: A Phenomenological Study. Risk Management and Healthcare Policy, 13, 1271–1278. https://doi.org/10.2147/RMHP.S258785
Kim, Y. (2018). Nurses’ experiences of care for patients with Middle East respiratory syndrome-coronavirus in South Korea. American Journal of Infection Control, 46(7), 781–787. https://doi.org/10.1016/j.ajic.2018.01.012
Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod från idé till examination (s. 57–80). Studentlitteratur.
22
Lam, K., & Hung, S. (2013). Perceptions of emergency nurses during the human swine influenza outbreak: A qualitative study. International Emergency
Nursing, 21(4), 240–246. https://doi.org/10.1016/j.ienj.2012.08.008
*Lee, N., & Lee, H. (2020). South Korean Nurses´Experiences with Patient care at a COVID-19- Designated Hospital: Growth after the Frontline Battle against an Infectious Disease Pandemic. International Journal of Enviroment
Research and Public Health, 17(23), 9015-
https://doi.org/10.3390/ijerph17239015
Lee, S., Scott, L., Dahinten, V., Vincent, C., Lopez, K., & Park, C. (2019). Safety Culture, Patient Safety, and Quality of Care Outcomes: A Literature Review.
Western Journal of Nursing Research, 41(2), 279–304.
https://doi.org/10.1177/0193945917747416
Liu, H., & Liehr, P. (2009). Instructive messages from Chinese nurses’ stories of caring for SARS patients. Journal of Clinical Nursing, 18(20), 2880–2887. https://doi.org/10.1111/j.1365-2702.2009.02857.x
*Liu, Q., Luo, D., Haase, J., Guo, Q., Wang, X., Lui, S., Xia, L., Liu, Z., Yang, J., & Yang, B. (2020). The experiences of health-care providers during the COVID-19 crisis in China: a qualitative study. The Lancet Global Health, 8(6), 790-798.
https://doi.org/10.1016/S2214-109X(20)30204-7
Makarov, V., Riabova, O., Ekins, S., Pluzhnikov, N., & Chepur, S. (2020). The past, present and future of RNA respiratory viruses: influenza and coronaviruses. Pathogens and Disease, 78(7). https://doi.org/10.1093/femspd/ftaa046
Mei, X., Zhang, Y., Zhu, H., Ling, Y., Zou, Y., Zhang, Z., Guo, H., Liu, Y., Cheng, X., Liu, M., Huang, W., Wang, J., Yi, Z., Qian, Z., & Lu, H. (2020). Observations about symptomatic and asymptomatic infections of 494 patients with COVID-19 in Shanghai, China. American Journal of Infection Control, 48(9), 1045–1050. https://doi.org /10.1016/j.ajic.2020.06.221
Mårtensson, J. & Fridlund, B. (2017). Vetenskaplig kvalitét i examensarbete. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod från idé till examination. (s.421-436). Studentlitteratur.
