Fysisk tillgänglighet för studenter med synnedsättning : En tillgänglighetsstudie

Fysisk tillgänglighet för studenter med synnedsättning

- En tillgänglighetsstudie

Physical accessibility for students with visual impairment

- A accessibility study

Författare: Sara Jonsson Leila Ruuska

Termin 5 2019

Examensarbete: Grundnivå, 15 hp Huvudområde: Arbetsterapi

Arbetsterapeutprogrammet

Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet.

Handledare: Cecilia Petterson, Biträdande lektor, leg. arbetsterapeut, Örebro Universitet Examinator: Carin Fredriksson, Universitetslektor i arbetsterapi, Örebro Universitet

Örebro Universitet

Institutionen för hälsovetenskaper

Arbetets art: Examensarbete omfattande 15 högskolepoäng, inom ämnet arbetsterapi

Svensk titel: Fysisk tillgänglighet för studenter med synnedsättning - En tillgänglighetsstudie

Engelsk titel: Physical accessibility for students with visual impairment - A accessibility study

Författare: Sara Jonsson Leila Ruuska

Datum: 2019-12-12

Antal ord: 6966

Sammanfattning:

Inom ämnet arbetsterapi är självständighet och delaktighet i dagliga aktiviteter centrala begrepp. Självständighet och delaktighet påverkas av miljöns utformning och är viktigt för alla människor, men denna studie har inriktat sig på personer med synnedsättningar. Tidigare forskning visar på brister i den fysiska miljön i publika lokaler och på allmänna platser. Det finns olika lagar och regelverk som ställer krav på att ett lärosäte ska vara tillgängligt för alla människor. Syftet är att beskriva den fysiska tillgängligheten i lokaler som används av studerande med synnedsättning inom arbetsterapeutprogrammet. I denna kvantitativa studie utforskades tillgängligheten på ett lärosäte i Mellansverige. Metoden har en kvantitativ deskriptiv design och avser att beskriva tillgängligheten i den fysiska miljön. För att beskriva tillgängligheten på lärosätet togs en checklista fram utifrån två handböcker om tillgänglighet. Detta eftersom ett färdigt instrument saknats. Resultatet visar på brister främst gällande taktila markeringar och ledstråk. Styrkor finns gällande kontrastfärger mellan golv och väggar samt att skyltar är placerade i rätt höjd. Slutsatsen är att lärosätet har områden som behöver förbättras för att vara tillgängliga för studenter med synnedsättning och för att dessa studenter ska kunna vara självständiga och delaktiga på samma sätt som någon utan synnedsättning. Mer forskning behövs för att ta fram beprövade instrument inom området tillgänglighet på allmänna platser.

Sökord: Arbetsterapi, Miljö, Orientering, Personer med funktionsvariation, Självförmåga, Socialt deltagande

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 1

2 Bakgrund ... 2

2.1 Miljö ... 2

2.2 Fysisk tillgänglighet och synnedsättning ... 2

2.3 Att studera med en synnedsättning ... 3

2.4 Arbete för ökad tillgänglighet ... 4

3 Syfte... 4 4 Metod ... 4 4.1 Urval ... 4 4.2 Utformning av checklista ... 5 4.2.1 Entré ... 6 4.2.2 Korridor... 6 4.2.3 Undervisningssal ... 6 4.2.4 Bibliotek ... 6 4.2.5 Toalett ... 7 4.2.6 Trappa ... 7 4.3 Datainsamling ... 7 4.4 Dataanalys ... 8 4.5 Etiska aspekter ... 8 5 Resultat ... 9 5.1 Resultatredovisning ... 9 5.1.1 Entré ... 9 5.1.2 Trappa ... 10 5.1.3 Undervisningssal ... 11 5.1.4 Toalett ... 12 5.1.5 Bibliotek ... 13 5.1.6 Korridor... 14 6 Diskussion ... 15 6.1 Resultatdiskussion... 15

6.1.1 Styrkor och brister ... 15

6.1.2 Lärosätets tillgänglighet ... 15

6.1.3 Arbetsterapi och vidare forskning ... 16

6.2 Metoddiskussion ... 17

6.2.1 Tillvägagångsätt ... 17

7 Slutsats ... 20 Referenslista ... 21 Bilagor ... Bilaga 1 ... Bilaga 2 ... Bilaga 3 ... Bilaga 4 ... Bilaga 5 ... Bilaga 6 ... Bilaga 7 ...

1

1 Inledning

För många är det en självklarhet att kunna ta sig från ett ställe till ett annat och kunna använda de miljöer och lokaler som finns. Med hjälp av sina sinnen kan personer utan

funktionsnedsättning självständigt navigera sig genom lokaler och byggnader. För någon med ett nedsatt sinne så som synen är detta tillvägagångssätt inte alltid självklart. Hinder, trappor utan markering, dålig belysning, allt detta är exempel på saker som kan begränsa

tillgängligheten för en person med nedsatt syn.

En arbetsterapeut strävar efter att människor ska kunna vara delaktiga och på ett så självständigt sätt som möjligt kunna utföra sina dagliga aktiviteter. Efter fem terminer på arbetsterapiprogrammet är det lätt hänt att de arbetsterapeutiska glasögonen sitter kvar även utanför klassrummet. Detta gör att vi som studenter lägger märke till saker och något som har uppmärksammats är den fysiska tillgängligheten och vilka konsekvenser den får för någon med en funktionsnedsättning.

Det finns lagar och regelverk som är till för att stötta dem med funktionsnedsättningar. Dessa ska möjliggöra delaktighet och självständighet, så att dem med funktionsnedsättning kan delta på lika villkor som dom utan funktionsnedsättning.

Med alla dessa komponenter sammanslagna funderar vi på hur tillgängligheten ser ut på ett lärosäte för personer med synnedsättningar? Är miljön tillgänglig för personer med nedsatt syn, så att dom på så sätt får samma förutsättningar att delta på lika villkor som de utan funktionsnedsättning? Detta är funderingar som vi tar med oss genom arbetet och söker svar på i denna studie.

2

2 Bakgrund

2.1 Miljö

Miljö handlar om den omgivning som personen befinner sig i. Miljön består av olika hinder och möjligheter. Hur miljön är utformad kommer att påverka en persons utförandekapacitet antingen positivt eller negativt (1). Miljön kan därför antingen underlätta, begränsa eller till och med omöjliggöra utförandet av en aktivitet. Detta gör att miljön är en viktig aspekt i aktivitetsutförandet gällande tillgänglighet, delaktighet och inte minst självständighet. Inom arbetsterapi är aktivitet och delaktighet centrala begrepp och de är en del av den etiska koden som arbetsterapeuten förhåller sig till (2). Som arbetsterapeut är en viktig del i det utredande arbetet att se hur miljöfaktorer påverkar aktivitetsutförandet (1).

Forskning inom ämnet tillgänglighet visar på att miljön påverkar personer med

funktionsnedsättningar. I en studie avseende tillgänglighet i publika lokaler beskrivs den fysiska miljön som begränsad för personer med funktionsnedsättning. Deltagarna i studien påtalar brister så som tunga dörrar, otillgängliga trappor och begränsade rörelseytor vilket gör att de inte kan vara självständiga på det planet de önskar (3). Resultatet beskriver även att deltagarna i hög grad vill besöka samma miljöer som sina jämnåriga, men att det på grund av bristande tillgänglighet inte alltid är möjligt (3).

Genom hela denna studie kommer begreppet tillgänglighet att återkomma. Detta begrepp definieras utifrån Myndigheten för delaktighets (MFD) förklaring: ”Inom

funktionshinderområdet betyder tillgänglighet att skapa möjligheter för alla, oavsett

funktionsförmåga, att kunna delta i samhället på jämlika villkor” (4). Tidigare forskning visar även på bristfällig delaktighet i det sociala livet på grund av hinder i den fysiska miljön, detta har gjort att den sociala delen i människors liv minskat (5). År 2015 tillkom en ny del i Sveriges diskrimineringslag. Den säger att en person med funktionsnedsättning ska kunna delta på lika villkor som den utan en funktionsnedsättning. Bristande tillgänglighet som leder till att en person med funktionsnedsättning missgynnas anses som ett lagbrott i dagens Sverige (6).

2.2 Fysisk tillgänglighet och synnedsättning

En synnedsättning betyder olika för olika människor. För en person kan det handla om

svårigheter med att läsa och för en annan innebär det svårigheter med att orientera sig. Många kan fortfarande urskilja vissa färger och objekt och andra kan se med en liten del av sitt synfält. Vissa får svårt att se när solen lyser skarpt eller när det är mörkt (7). Att vara

synskadad kan alltså betyda att personen är helt blind eller att personen har någon typ av syn-rest kvar (8).

I denna studie används begreppet synnedsättning, definitionen av ordet är hämtad ur handboken bygg ikapp som beskriver synnedsättning på följande sätt: “Att vara synskadad

3 kan innebära att vara blind, det vill säga (dvs) helt sakna användbara syn rester, att vara svårt synskadad dvs endast ha ledsyn, eller att vara synsvag, dvs ha nedsatt synskärpa, ett begränsat synfält eller annan inskränkning av synförmågan” (8). (Bygg ikapp använder ordet synskadad i sin definition, genomgående i uppsatsen benämns detta som synnedsättning).

I och med att en synnedsättning har olika egenskaper från person till person så är det viktigt att den miljö som är avsedd för alla är anpassningsbar (8). Det ställs krav på tillgängligheten i omgivningen så att detta passar personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga såväl som personer utan en funktionsnedsättning (9). Fysiska funktionshinder, det vill säga

begränsning i tillgänglighet, kan minska eller helt eliminera glädjen med en aktivitet (1). Iwarsson och Ståhl menar i sin studie att tillgänglighetsproblem ska ses som ett samband mellan människan och miljön. Tillgängligheten representerar mötet mellan en persons funktionella kapacitet och kravet på den fysiska miljön (10).

2.3 Att studera med en synnedsättning

Som student med synnedsättning har man vissa rättigheter och lärosätet har även skyldigheter gentemot studenten. Det finns åtgärder som innebär att hinder inom området tillgänglighet ska identifieras och undanröjas. Detta gäller för byggnader där utbildning och undervisning bedrivs och det involverar information, kommunikation och annan service (11).

Det finns tidigare forskning som har undersökt tillgängligheten för studenter med rullstol på olika lärosäten världen över och flertalet brister har upptäckts (12; 13). Det gällde bland annat tillgänglighet till toaletter och några byggnader ansågs vara helt otillgängliga då de endast gått att tillgå via trappor (12). Denna brist i tillgänglighet gör det intressant att undersöka hur tillgängligheten ser ut för en annan typ av funktionsnedsättning, såsom en synnedsättning. En svensk studie har undersökt tillgängligheten på allmänna platser som affärer, apotek, banker med flera. Denna studie har involverat kriterier för tillgängligheten gällande personer med synnedsättning och även där har brister funnits. De brister som har upptäckts handlade om taktila markeringar och visuella kontraster (14). Det är intressant att undersöka om några liknande tillgänglighets barriärer kan identifieras i vår studie på ett utvalt lärosäte. Studerande med funktionsnedsättning ska, enligt diskrimineringslagen, kunna delta på lika villkor som någon utan funktionsnedsättning (6).

Det utvalda lärosätet för denna studie skriver i sin policy för en god arbets- och studentmiljö att man som student, gällande arbetsmiljö, går under samma arbetsmiljölag (15) som gäller för arbetstagare. I policyn kan man läsa att universitetet strävar efter att vara ett modernt lärosäte som erbjuder en god fysisk arbetsmiljö, vilket delvis definieras som att miljön ska vara säker, utvecklande och tillåtande. Studenter vid detta lärosäte ska erbjudas möjlighet till delaktighet och aktivt kunna påverka skolans arbetsmiljö. Det är arbetsgivaren som är ansvarig för skolans arbetsmiljö, i studentens fall blir detta skolans rektor. Därmed är rektorn också skyldig att vidta åtgärder för att förebygga olycksfall och ohälsa (16)

4

2.4 Arbete för ökad tillgänglighet

Med tanke på upptäckter inom tidigare forskning, där brist på taktila markeringar och visuella kontraster konstaterades i allmänna byggnader i Sverige, kan frågan ställas om dessa brister även finns på landets lärosäten? Yrkesverksamma inom ämnet för fysisk tillgänglighet har en viktig roll att fylla, då ett fortsatt arbete för att göra miljön tillgänglig för alla är nödvändigt (17). Som arbetsterapeut arbetar man bland annat med att se över miljön och anpassa den efter klientens egna förutsättningar. Arbetsterapeuten strävar efter att öka aktivitetsförmågan och på så sätt ge klienten möjlighet att bli så självständig som möjligt (18). Man brukar säga att arbetsterapeuter får vardagen att fungera. Vardagen för en student vid ett av Sveriges lärosäten innebär att befinna sig i lokalerna som är avsedda för undervisning. Genom att utföra en tillgänglighets studie på ett lärosäte kan den fysiska miljön beskrivas och eventuella brister uppmärksammas. Studien kan bidra till ny kunskap om hur tillgängligheten ser ut för studenter med nedsatt syn, samt möjliggöra för eventuella förbättringar.

3 Syfte

Syftet är att beskriva den fysiska tillgängligheten i lokaler som används av studerande med synnedsättning inom arbetsterapeutprogrammet.

4 Metod

Studien har en kvantitativ deskriptiv design (19) med inriktning på tillgängligheten i

byggnader avsedda för studenter inom arbetsterapeutprogrammet. Studien avser att undersöka och beskriva tillgängligheten i den fysiska miljön för personer med synnedsättning. En

checklista används för att samla in material om tillgängligheten i lokalerna. Kriterierna för tillgänglighet i checklistan är framtagna från bygg ikapp, som är baserad på boverkets byggregler inom området för tillgänglighet (8; 20). Kvantifierbara data har samlats in och analyserats för att sedan presenteras i tabeller.

4.1 Urval

Det första steget i urvalsprocessen var att välja plats för utförandet av datainsamlingen. För att ta reda på hur den fysiska tillgängligheten ser ut för studenter med synnedsättning gjordes ett bekvämlighetsurval av lärosäten i Mellansverige. Bekvämlighetsurvalet baseras på

närliggande lärosäten rent geografiskt. Urvalet stärks även av lärosätets egen vision om att alla ska kunna studera på skolan oavsett funktionsnedsättning eller ej (21), vilket är en intressant aspekt i förhållande till studiens syfte.

Det aktuella lärosätet inkluderar olika campus med flera utbildningar, byggnader och platser. Med hänsyn till tidsramen för studien har därför vissa avgränsningar varit nödvändiga. Inklusionskriterier för studien är byggnader och miljöer där studenter vid

5 arbetsterapeutprogrammet vistas. Med hänvisning till tidsramen kommer det dock inte finnas möjlighet till att se över den fysiska tillgängligheten på de platser där verksamhetsförlagd utbildning bedrivs. Byggnader som tillhör det valda lärosätet men som arbetsterapeutstudenter inte vistas inom exkluderas i denna studie. Även rum och platser som är avsedda för lärare och annan personal exkluderas.

4.2 Utformning av checklista

Efterforskning har gjorts gällande en passande checklista. Myndigheter inom olika områden har kontaktats i jakten på ett användbart instrument, däribland myndigheten för delaktighet (MDH) och myndigheten för handikappolitisk samordning (Handisam). Trots flertalet mail och samtal saknades återkoppling från dessa myndigheter. Samtal har även förts med

syncentralen i den aktuella regionen vilket ledde till diskussion kring två instrument, Housing enabler (22) och Optimising the Inclusive Classroom (Optic) (23). Housing enabler är ett instrument som används för att bedöma och analysera tillgängligheten i det vanliga

bostadsbeståndet (22). Arbetsterapeuten vid syncentralen tyckte inte att detta var ett passande instrument att använda till denna studieinriktning, då denna studie avser att se över

tillgängligheten på ett lärosäte och inte i hemmet. Användningen av Housing enabler rekommenderas inte i miljöer där tillgänglighetsanalyser sällan genomförs (22). Vidare diskussion fördes om det andra instrumentet. Optic tycktes inte heller passa studien då det har en inriktning mot grundskolan och utformningen bygger på att elever har ett klassrum med egen bänkplats. Många av de delar som denna studie vill studera saknades i instrumentet som till exempel information om undervisningssalar (23).

En forskare inom ämnet specialpedagogik med inriktning mot arbetsterapi bekräftar bristen på passande instrument och checklistor till handledaren för denna studie. Bristen på passande instrument tas även upp i en studie som undersökt tillgängligheten i en svensk stad (14), där författarna konstruerade en egen checklista för att kartlägga tillgänglighet. Dock passade inte deras utformning till denna studie då den var inriktad på fysisk tillgänglighet för rullstolar, den inspirerade däremot till en egen utformning av checklistor samt design och vilket innehåll som är relevant. Avsaknaden av ett passande instrument inom ämnet ledde fram till

utformningen av egna checklistor baserade på handboken bygg ikapp (8) och bygg ikapp handikapp (20). Anledningen till att två versioner av bygg ikapp används är för att de har olika inriktningar med innehåll som skiljer sig åt. Bygg ikapp hade mer generell information om allmänna platser, medan Bygg ikapp handikapp inriktade sig på specifika platser som ex föreläsningssalar, bibliotek (8; 20). En kombination av dessa två gav därför bäst

förutsättningar. I handböckerna står det skrivet om flertalet viktiga områden gällande fysisk tillgänglighet. Då studien har en inriktning mot fysisk tillgänglighet inom skolmiljö, valdes sex relevanta kategorier ut för att studeras. Dessa sex kategorier var Entré, Korridor,

Undervisningssal, Bibliotek, Toalett och Trappa. Inom varje kategori finns ett antal kriterier som ska uppnås.

6

4.2.1 Entré

De kriterier som finns för att en entré ska vara tillgänglig för personer med nedsatt syn är att det ska finnas ledstråk och tydlig färgsättning (8). Stora glasrutor med ljusinsläpp ska gå att skärma av (8). Det ska finnas tydlig skyltning med möjlighet till taktil avläsning (8). Det ska inte finnas hinder i gångytan eller saker som kan utgöra en risk, alternativt att dessa är tydligt markerade (8). Entrédörrar ska ha automatisk dörröppning och gärna vara i glas för att undvika att någon träffas av dörren. Den utan synnedsättning eller den med tillräckliga synrester kvar, ska kunna se om någon står på andra sidan och på så sätt undvika att någon träffas av dörren (8). För att se checklistans utformning med kategori och tillhörande kriterier se bilaga 1.

4.2.2 Korridor

Gångstråk i korridorer ska ha ett logiskt upplägg och de ska vara avskilda från andra områden. Det är extra viktigt att gångstråk är avskilt från trappor för att minska risk för fall (se bild s.74) (20). För att underlätta orienteringen ska färger och kontraster användas på ett logiskt och konsekvent sätt (20; 8) Belysningen bör vara kontinuerlig i korridorerna och i de uppehållsytor som finns ska det vara annan belysning (20; 8). Fönster på kortsidan i korridoren bör undvikas, alternativt finnas möjlighet till att skärma av dem (20) (8). Vägg- och Vägvisningsskyltar ska uppfylla ett antal kriterier, bland annat så ska taktil avläsning vara möjlig (8) (20). Det ska inte finnas hinder i gångytan eller större glaspartier, men om det måste finnas så ska dessa markeras (20). För att se checklistans utformning med kategori och tillhörande kriterier se bilaga 2.

4.2.3 Undervisningssal

I en undervisningssal ska en student med synnedsättning kunna orientera sig i lokalen och på egen hand hitta till en sittplats. Detta kan i större salar underlättas med ett ledstråk, exempel på utformning av ledstråk är belysnings, ledstänger eller färgmarkeringar (20). För att förtydliga gränsen mellan väggar, golv, dörrar och möbler ska dessa färgsättas i olika kontraster (8). Det bör finnas punktbelysning vid White board för att belysa föreläsaren och texten på tavlan, ljuset i salen ska vara reglerbart (20; 8). Det ska finnas möjlighet till att avskärma dagsljus genom exempelvis markiser eller persienner (8). En dörrskylt till salen ska finnas och bör placeras på samma sida som handtaget i en lämplig höjd, med möjlighet till taktil avläsning (8; 20). Därför är det viktigt att markera föremål som kan innebära en risk (20; 8). För att se checklistans utformning med kategori och tillhörande kriterier se bilaga 3.

4.2.4 Bibliotek

Utlåningsdisken/informationsdisken ska kunna ses från ingången och ha ett markerat ledstråk från ingången fram till disken (20). Skillnad mellan olika diskar ska förtydligas genom färgmarkeringar (20). Belysning är viktig för att hitta i en lokal, bokhyllorna ska därför ha belysning mot sig (20). Skyltar ska placeras i lämplig höjd och det ska finnas både visuell och taktil text (20). Hinder som pelare eller utstickande föremål ska ej finnas i gångstråk. Måste något hinder finnas ska dem vara tydligt markerat genom kontrasterande färg mot

7 omgivningen och extra belysning (20). För att se checklistans utformning med kategori och tillhörande kriterier se bilaga 4.

4.2.5 Toalett

Om det finns toalett i anslutning till entrén ska det finnas ett ledstråk som leder fram till den (8). Kontrastfärger ska finnas på dörr, golv och inredning gentemot väggarna (20). Toaletten ska vara försedd med fungerande belysning i taket (8). Toalettskyltarna ska vara väl synliga och inte täckas av andra föremål (20; 8). Det ska gå att komma nära intill skylten utan risk för att stå i vägen för andra eller skadas (20). Toalett skylten utanför dörren ska sitta på samma sida som dörrens handtag och placeras på en lämplig höjd (8). Det ska inte finnas föremål som kan innebära en skaderisk inne på toaletten (20). För att se checklistans utformning med kategori och tillhörande kriterier se bilaga 5.

4.2.6 Trappa

Trappor ska ha ledstång på båda sidorna som går att greppa runt och den ska ha en viss längd efter trappans början och slut (8). Det ska även finnas kontrastmarkering på det övre och nedre trappsteget (8). Trappan ska vara väl belyst och i längre trappor ska det finnas viloplan (8). En skylt med information om vilket våningsplan man befinner sig på bör finnas i

anslutning till trappans början och slut (8). Skylten ska vara försedd med taktil markering (20). Trapp nosar bör inte förekomma på trappstegen då dessa kan innebära en snubbelrisk (8). För att se checklistans utformning med kategori och tillhörande kriterier se bilaga 6.

4.3 Datainsamling

Datainsamlingen genomfördes av studiens författare med hjälp av följande material:

checklista, penna, tumstock och nyckelkort. Studien avser att beskriva tillgängligheten i åtta byggnader inom kategorierna entré, trappa, toalett, korridor, undervisningssal (med datasal inkluderat) samt bibliotek. Inom varje enskild kategori användes en specifikt utformad checklista (se bilaga 1–6) med olika kriterier som har tre möjliga svarsalternativ, “Finns”, “Finns inte” och “inte aktuellt”. Alternativet inte aktuellt används om det till exempel inte finns några fönster i undervisningssalen och ett kriterium är att det ska gå att skärma av dagsljus, då skrivs inte aktuellt in i rutan. För förtydligande så valdes de skyltarna som satt i korridorerna intill undervisningssalarna, att tillhöra den checklista som såg över

tillgängligheten i undervisningssalar. Då dessa skyltar angav information om

undervisningssalarna. Checklistorna är uppbyggda genom ett siffersystem där varje siffra representerar en specifik plats. Till exempel i checklistan för korridorer representerar 1:an en enskild korridor och övriga siffror representerar andra korridorer. Varje checklista

kompletteras också av ett ark med möjlighet till kommentar för förtydligande av särskilda upptäckter i miljön (se bilaga 7).

Insamlingen skedde på det aktuella lärosätet under tre dagar, första dagen sågs

8 in från miljöerna entré, korridor, toalett och trappor samt lärosätets bibliotek. Resterande fyra byggnader sågs över under datainsamlingens andra dag, då inkluderades även

föreläsningssalar i alla byggnader. Då insamlingen skedde under veckodagar var föreläsningssalarna ofta upptagna, eller så var dessa låsta. Vid den tredje dagen för

datainsamlingen användes därför ett lås kort för att få åtkomst till de salar som under tidigare dagar varit stängda. Med hjälp av detta lås kort kunde alla önskade föreläsningssalar ses över och studiens datainsamling kunde avslutas.

4.4 Dataanalys

Efter slutförd datainsamling genomfördes en analys av den information som tagits fram. Inom varje kategori beräknades antalet uppfyllda kriterier inom respektive kategori, för

förtydligande så sammanställdes till exempel antalet finns från alla utforskade platser inom kategorin entré och för kriteriet ledstråk. Därefter beräknades den procentuella uppfyllelsen av respektive kriterium. Vid den procentuella beräkningen exkluderades den kolumn som fyllts i med inte aktuellt, vilket innebär att procenten beräknades på till exempel nio av platserna istället för tio för att undvika ett missvisande resultat. Procenten räknades ut genom att räkna delen, delat på det hela, gånger hundra. Till exempel ska trapporna uppnå kriteriet kontrastmarkering och om 5 av 10 trappor har det, delas 5 med 10 och sedan gångras det med hundra, vilket gör att kriteriet har uppfyllts till 50% i kategorin trappa. Den procentuella uppfyllelsen med tillhörande kriterier presenteras i en tabell inom respektive kategori. För att försäkra sig om resultatets trovärdighet använde författarna varsina kopior av checklistorna vid datainsamlingen. Vid dataanalysen kunde då författarna jämföra insamlad data utifrån varandras checklistor för att försäkra sig om att materialet överensstämde.

4.5 Etiska aspekter

I denna studie har olika etiska aspekter uppmärksammats och tagits hänsyn till. Först skickades information om undersökningen i form av ett informationsbrev till ansvariga personer på det utvalda lärosätet. Där fanns information om frivilligt deltagande hos lärosätet samt deras rätt att avbryta. Samtycke inhämtades för studien i ett mailsvar från lärosätet. Ytterligare information som angavs i brevet handlade om att insamlad data endast kommer att användas inom ramen för studiens syfte samt att allt material förvaras så ingen obehörig kan ta del av den. Materialet till studien kodas så att de enskilda byggnaderna ej går att urskilja i det presenterade materialet och det materialet kommer sedan att förstöras efter att uppsatsen är godkänd och kursen är avslutad. Då inga personer involverats i studien fanns inga

beroendeförhållanden och granskningen av lärosätet avses vara helt opartisk och skall därför inte ha någon påverkar på resultatet.

9

5 Resultat

5.1 Resultatredovisning

Resultatet från dataanalysen presenteras i sex olika tabeller, där varje kategori har en enskild tabell (se tabell I-VI). Uppfyllda kriterier inom respektive kategori presenteras procentuellt med tillhörande kommentarer.

5.1.1 Entré

Det var tio entréer som undersöktes utifrån de olika kriterierna (se tabell I). Det fanns brister i kriterierna för ledstråk, taktil markering på skyltar och markerad svepyta vid automatisk dörröppnare. Ledstråk och taktil markering fanns inte i någon av de entréer som undersöktes. Automatisk dörröppnare fanns i alla entréer som undersöktes, men utav dessa hade inga av dem en markerad svepyta framför dörren. Däremot var bland annat kriteriet gällande höjd placeringen av skyltar uppnått till 100% i alla entréerna.

Tabell I. En procentuell sammanställning av uppfyllda kriterier i kategorin entré

1 _{Kriterierna är baserade på Bygg ikapp (8) (20)}

2 _{100% = kriteriet har uppnåtts på alla platser, 0% = kriteriet har inte uppnåtts på någon av platserna}

Kommentar: Föremål som kunde innebära risk för fall var:

- En hög tröskel som vid entrédörr saknade varningsmarkering.

- I en entré stod en tillfällig skylt mitt i gångstråket utan någon varningsmarkering. - I en entré stod växter omarkerade gångstråket.

Entré

n=10

Kriterier1 _{Uppnått i %} 2

Ledstråk 0

Kontrast mellan golv och vägg 90

Avskärmning av glaspartier 33

Informationsskylt 100

I nära anslutning till entré 100

Går att läsa utan att vara i vägen för andra 100

Skylten är i lämplig höjd 100

Taktil avläsning 0

Riktningsskylt 100

Går att läsa framifrån 90

Automatisk dörröppnare 100

Markerad svepyta 0

Glasdörr 100

Sensor 50

Markerade föremål 100

10

5.1.2 Trappa

Det var tio trappor som utforskades utifrån de olika kriterierna (se tabell II). Kriterierna för ledstråk och taktil markering var inte uppnådda. Ledstråk och taktil markering på skyltar fanns inte i någon av de utforskade trapporna.

Tabell II. En procentuell sammanställning av uppfyllda kriterier i kategorin trappa

1 _{Kriterierna är baserade på Bygg ikapp (8) (20)}

2 _{100% = kriteriet har uppnåtts på alla platser, 0% = kriteriet har inte uppnåtts på någon av platserna}

kommentar:

- I tre av de trappor som sågs över var ledstången ej rundad. - I en trappa var belysning trasig.

- I en av trapporna kom ett starkt bländande solljus in genom stora glaspartier som inte gick att skärma av.

Trappa

n=10

Kriterier1 _{Uppnått i %} 2

Ledstråk 0

Ledstång på båda sidor 80

Greppbar ledstång 100 Ledstången fortsätter 30cm: Nedanför 10 Ovanför 50 Kontrastmarkering 80 Belysning ovanifrån 80 Anvisning om våningsplan: Innan trappa 30 Efter trappa 30 Taktil avläsning 0

11

5.1.3 Undervisningssal

14 undervisningssalar undersöktes utifrån de olika kriterierna (se tabell III). Det som fanns brister i var taktil markering på skyltarna och markerade trösklar. Taktil markering fanns inte vid någon av de undersökta undervisningssalarna och vid de tre dörrar där en tröskel fanns, var ingen av dem markerade. I 13 av 14 undervisningssalar var skyltarna placerade i rätt höjd, vilket innebär att kriteriet blev uppnått till 93%. Ett kriterium som uppfylldes till 100% i alla undervisningssalar var kontrasterna mellan golv och väggar.

Tabell III. En procentuell sammanställning av uppfyllda kriterier i kategorin undervisningssal

1 _{Kriterierna är baserade på Bygg ikapp (8) (20)}

2 _{100% = kriteriet har uppnåtts på alla platser, 0% = kriteriet har inte uppnåtts på någon av platserna}

kommentar:

- I fyra undervisningssalar där det fanns reglerbara belysningen var den ur funktion.

Undervisningssal

n=14

Kriterier1 _{Uppnått i %}2

Ledstråk 50

Kontrast mellan golv och vägg 100

Kontrast mellan vägg och whiteboardtavla 50

Möbler har kontrast mellan golv och vägg 100

Kontrast på dörr eller dörrfoder 71

Reglerbart ljus 86

Punktbelysning på tavla/föreläsare 100

Avskärmning av dagsljus 92

Dörrskylt 100

Skylten är placerad vid dörrhandtaget 86

Lämplig höjd 93

Taktil avläsning 0

Innerdörren har ingen tröskel 78

Tröskeln är markerad 0

12

5.1.4 Toalett

Tio toaletter undersöktes utifrån tillgänglighets kriterierna (se tabell IV). Brister upptäcktes gällande ledstråk och taktil markering. Dessa två kriterier uppnåddes inte och både ledstråk och taktil markering fick därför en procentenhet på 0%. Kriterium som uppnåddes till 100% var bland annat placeringen av skyltar i rätt höjd och kontrasten mellan golv och väggar.

Tabell IV. En procentuell sammanställning av uppfyllda kriterier i kategorin toalett

1_{Kriterierna är baserade på Bygg ikapp (8) (20)}

2 _{100% = kriteriet har uppnåtts på alla platser, 0% = kriteriet har inte uppnåtts på någon av platserna}

Kommentar:

- Av de toaletter som hade kontrast mellan inredning och omgivningen, så var det 3 av de 10 toaletterna som inte hade kontrast mellan alla inredningsdelar. Det vill säga att exempelvis handfatet hade kontrast mot omgivningen men ej toaletten eller tvärt om. - 1/10 toaletter hade utstickande hörn som inte var markerat och kan innebära en

skaderisk, i detta fall var det ett element.

Toalett

n=10

Kriterier1 _{Uppfyllt i %} 2

Ledstråk till toalett vid entré 0

Ledstråket har kontrast mot omgivningen -

Kontrast dörr 90

Kontrast mellan golv och vägg 100

Kontrast inredning 100

Belysning finns 100

Skyltning finns 90

Ej skymd 89

Möjlighet att komma nära utan risk 22

Placering i lämplig höjd 100

På samma sida som dörrhandtaget 22

Taktil avläsning 0

13

5.1.5 Bibliotek

Tillgängligheten undersöktes på endast ett bibliotek vilket innebär att kriterierna antingen är 100% uppnådda eller inte alls, det vill säga 0%. Det fanns 9 kriterier som skulle uppfyllas i biblioteket (se tabell V). Kriterierna för ledstråk och taktil markering uppnåddes inte. Detta då varken ledstråk eller taktil skyltmarkering fanns i biblioteket. Två av kriterierna som

uppnåddes till 100% var placeringen av informationsskylt i rätt höjd och kontrastfärg mellan golv och väggar.

Tabell V. En procentuell sammanställning av uppfyllda kriterier i kategorin bibliotek

1 _{Kriterierna är baserade på Bygg ikapp (8) (20)}

2 _{100% = kriteriet har uppnåtts på alla platser, 0% = kriteriet har inte uppnåtts på någon av platserna}

Bibliotek

n=1

Kriterier Uppnått i %

Ledstråk fram till disk 0

Färgskillnad mellan olika diskar 100

Kontrast mellan golv och vägg 100

Belysning mot hyllor 100

Informationsskylt i lämplig höjd 100

Taktil avläsning 0

Riktningsskyltar finns 100

Går att läsa framifrån 100

14

5.1.6 Korridor

Tio korridorer undersöktes utifrån tillgänglighetskriterier (se tabell VI). Det som framkom var bristen på ledstråk och färgkodning på de olika våningarna. Dessa kriterier fanns inte i någon av de undersökta korridorerna och uppfylls därför 0%, det vill säga inte alls.

Tabell VI. En procentuell sammanställning av uppfyllda kriterier i kategorin korridor

1 _{Kriterierna är baserade på Bygg ikapp (8) (20)}

2 _{100% = kriteriet har uppnåtts på alla platser, 0% = kriteriet har inte uppnåtts på någon av platserna}

kommentar:

- I en korridor fanns det omarkerade bänkar som utgjorde ett hinder i gångytan. - Ett annat omarkerat hinder som fanns var en gallervagn.

Korridor n=10 Kriterier1 _{Uppnått i %} 2 Ledstråk 0 Logiskt upplagt gångstråk 100 Avskilt från uppehållsytor 67

Eventuella trappor är placerade så de ej utgör en risk 100

Färgkontrast mellan gångstråk och uppehållsyta 11

Tydlig markering för korridorens slut 30

Färgkodning på våningarna 0

Kontrast dörrar 90

Referenspunkter längs väggarna 100

Inga fönster på kortsidan/ alt. Möjlighet att skärma av 60

Kontinuerlig belysning 90

Olika belysning i gångstråk/ uppehållsytor 100

Vägvisningsskyltar finns 90

Möjlighet att läsa framifrån 100

Ej stora glaspartier 20

Större glaspartier är markerade 100

Inga hinder i gångytor 70

15

6 Diskussion

6.1 Resultatdiskussion

Ett övergripande mönster gällande placeringen av väggskyltar inom flertalet kategorier kan uttolkas från tabellerna (Se tabell III, IV och V). Skyltarna var i de flesta fallen placerad i rätt höjd. Det var rätt höjd på alla skyltar vid toaletterna och i biblioteket, och nästan alla skyltar till undervisningssalarna. Det var endast en undervisningssal av 14 som inte hade väggskyltar i rätt höjd. Ett annat kriterium som uppnåddes var färgkontrast mellan golv och väggar, 100% uppnåddes i kategorierna undervisningssal, toalett och bibliotek. Lärosätets bibliotek hade dessutom utöver kriterierna ledstråk och taktil avläsning uppnått alla andra kriterier till 100%.

I resultatet uppmärksammades även brister i tillgänglighet främst gällande avsaknaden av blindskrift och ledstråk (se tabell I–VI). Detta då blindskrift och ledstråk inte fanns i några av de lokalerna som undersökts. Det fanns inga ledstråk inom de kategorierna där ledstråk var aktuella, det vill säga i korridor, bibliotek, toalett, entré och trapp. Kriteriet för taktil markering var aktuellt inom kategorierna toalett, bibliotek, entré, trappa, undervisningssal men det fanns inte på någon av de undersökta platserna.

6.1.1 Styrkor och brister

Styrkor som lyfts fram i resultatet är att det i alla entréer fanns dörrar försedda med

automatisk dörröppning. Vilken betydande roll har då möjligheten till automatisk dörröppning för den synnedsatta studenten? Automatiken skulle kunna göra det lättare för personen att utföra saker utan att förlita sig på någon annan (8). Allt handlar egentligen om att vara

självständig och klara av att göra saker på egen hand. I forskning om fysisk miljö på allmänna platser, var resultatet av befintliga automatiska dörröppnare inte alls lika starkt som i vår studie (14). Båda studierna är utförda i Sverige, och enligt bygg ikapp som vår studie har utgått ifrån i datainsamlingsfasen, så ska automatisk dörröppnare finnas på platser som är avsedda för alla människor (8).

I vilken utsträckning är lärosätet tillgängligt för studenter med en synnedsättning? Utifrån det resultat som har presenterats upptäcktes både styrkor och svagheter hos lärosätet. Likt studien Occupational Therapy targeting Physical Environmental Barriers in Buildings with Public Facilities, så finns ingen möjlighet till taktil avläsning på samtliga skyltar som studerats på lärosätet (14). Taktil avläsning är alltså obefintlig i både den skolmiljö som undersökts i denna studie samt inom de allmänna platser som observerats i den tidigare studien som

nämnts ovan. Frågan är om detta är ett sammanträffande, en slump eller om det kan vara så att möjligheten till taktil avläsning är bristfällig inom flera områden i Sverige?

6.1.2 Lärosätets tillgänglighet

De brister som har framkommit i resultatet skulle kunna påverka en student med synnedsättning. Utan taktil avläsning kan personen eventuellt inte läsa skyltar med information och därmed inte klara sig självständigt. I viss forskning som tagits del av har

16 brister i tillgänglighet funnits. Men då tillgänglighet undersökts utifrån personer i rullstol, har inte området för taktila markeringar eller ledstråk bedömts (13; 12). Vårt resultat visar på total avsaknad av ledstråk i alla byggnader som har inkluderats. För en student med synnedsättning får det konsekvenser, då det gör det svårare att hitta fram till viktiga målpunkter i byggnaden och minskar möjlighet till självständighet och delaktighet.

Eftersom lärosätet både hade brister i taktil markering och ledstråk kan detta bli problematiskt när en student med synnedsättning ska orientera sig. För om en student med synnedsättning varken kan följa ett ledstråk eller läsa skyltar, lämnas denne student ut till att vara beroende av människor i omgivningen för att orientera sig och därmed tappar möjligheten till

självständighet. Miljön kan antingen möjliggöra eller begränsa delaktighet i aktivitet (1). De miljömässiga brister som har lyfts fram kan därför begränsa delaktigheten hos en student med synnedsättning. I värsta fall skulle detta kunna leda till att en student med synnedsättning väljer att inte gå på en utbildning som hen först önskat.

Under studietiden kan självständigheten och den personliga utvecklingen vara påtaglig. Brister som har uppmärksammats i resultatet är faktorer som kan påverka studenten med synnedsättning, självständighet kan inte garanteras och aktivitetsutförandet påverkas. Det kan också leda till att möjligheten till deltagande begränsas (3). Bristerna utgör i det stora hela svårigheter i att orientera sig i byggnaderna och att uppfatta den plats man befinner sig på. Resultatet i en avhandling, inom ämnet tillgänglighet i bostaden, visar att den som lever i en bostad med flertalet tillgänglighets begränsningar associeras med mindre självständighet och ett lägre deltagande i vardagliga aktiviteter (24). Avhandlingen är inriktad på

ryggmärgsskador men paralleller kan ändå dras till den studerande med en synnedsättning. Att vistas i lokaler med bristfällig tillgänglighet under studietiden kan vara en anledning till mindre självständighet och ett lägre deltagande i aktivitet.

Det lärosäte som beskrivits i denna studie erbjuder ledsagning för den som behöver. Detta är en åtgärd som visar på att lärosätet vill ge alla möjlighet till att studera eller befinna sig i deras lokaler. Detta skriver dom även om på sin hemsida, “Universitetets målsättning är att du som student med funktionsnedsättning ska kunna bedriva och delta i studier på lika villkor som andra studenter.” (21). Men hjälper en ledsagare studenten till självständighet? Tidigare forskning visar att unga vuxna i hög grad vill utföra samma aktiviteter och delta i samma miljöer som andra i deras ålder. På grund av begränsad tillgänglighet är detta ofta svårt att åstadkomma. I och med en begränsad miljö blir personerna mer beroende av assistans och känslan av självständighet blir mindre (3). Självständighet kan vara en nyckel till personlig utveckling och om självständigheten begränsas kan det även innebära att den personliga utvecklingen gör det. Om det är så att den bristande tillgängligheten på lärosätet leder till att en person med synnedsättning missgynnas så är det ett brott mot diskrimineringslagen (6).

6.1.3 Arbetsterapi och vidare forskning

För att få en helhetssyn av tillgänglighet inom miljöer avsedda för alla borde det göras

kombinerade studier, inom både området för visuell funktionsnedsättning och rörelsehindrade personer. Resultatet av en kombinerad studie skulle kunna användas av arbetsterapeuter och

17 andra professioner i arbetet med att förbättra den fysisk tillgängligheten. Arbetsterapeuten skulle kunna använda sig av en sådan studie för att få mer kunskap om vilka begränsningar som finns i samhället och på så sätt få idéer om vilka insatser och strategier som kan behövas för personer med funktionsnedsättningar. Som exempel så kan kunskapen om vad som påverkar en person med synnedsättning inom den fysiska miljön tillämpas i arbetet för självständighet i aktivitet.

Vårt resultat visar brister som kan påverka studenternas självständighet under studietiden. Om det i framtiden kommer att finnas ett beprövat instrument att använda, inom området för fysisk tillgänglighet i miljöer avsedda för alla, så skulle arbetsterapeuter kunna använda det i arbetet med tillgänglighet i skolmiljö för högre studier. Inriktningen mot skolor inom

yrkesrollen präglas på olika sätt beroende på vart i landet man befinner sig. Det blir mer vanligt med arbetsterapi inom grundskolan och resultatet av vår studie visar på brister inom tillgänglighet även inom miljöer där högre utbildningar bedrivs. Det är inte otänkbart att i framtiden kunna se att arbetsterapeuter är anställda på universitet och högskolor runt om i landet, för att arbeta med att anpassa miljön och förbättra tillgängligheten för studenter inom högre utbildningar. Miljöfaktorer kommer vara avgörande för om och hur en

funktionsnedsättning påverkar aktivitetsutförandet. Bristerna som upptäckts gällande gångstråk och taktil markering på lärosätet kan därför påverka en studentens

aktivitetsutförande. Lärosätet skulle då kunna ta hjälp av en arbetsterapeut för att diskutera och implementera alternativa anpassningar och förbättringar av skolmiljö, vilket skulle kunna möjliggöra aktivitetsutförandet (1).

6.2 Metoddiskussion

6.2.1 Tillvägagångsätt

Vid genomförandet av en kandidatuppsats uppstår frågor, vägskäl och ställningstaganden otaliga gånger och de val som genomförs får följder genom hela uppsatsskrivandet. Eftersom syftet var att beskriva den fysiska tillgängligheten i lokaler som används av studerande med synnedsättning inom arbetsterapeutprogrammet, genomfördes en datainsamling med hjälp av checklistor utformade utifrån lagstiftning och handböcker. Däremot skulle det vara intressant för vidare forskning att väga in upplevelsen av tillgänglighet och hur den påverkar en person med synnedsättning. En sådan värdering, av oss som inte har en synnedsättning, hade blivit felaktig. Upplevelser och hur individen påverkas kan endast identifieras av målgruppen själv och därför skulle en sådan studie vara intressant att genomföra (1).

I uppstartsprocessen av studien funderade författarna på om ett alternativ kunde vara att involvera studenter med synnedsättning, för att få både information från checklistan och upplevelsen av tillgänglighet från någon/några med en synnedsättning. Detta hade dock gett studien en annan studiedesign. Efterforskning gjordes kring hur många studenter som studerar med synnedsättning på lärosätets olika program. Då antalet studenter var fåtaligt skulle det kunna innebära att det blir svårt att bevara en viktig aspekt inom forskningsetiken nämligen deltagarnas anonymitet (25). Deltagarnas anonymitet är viktig och ska tas på allvar därav valde författarna att inte involvera studenterna. Detta kan dock vara en bra idé till fortsatt

18 forskning på andra lärosäten där studenter med synnedsättning förekommer i större

utsträckning eller inom en större studie som involverar flera lärosäten. En annan etisk aspekt som diskuterats är beroendeförhållande. Då inga personer har involverats i studien föreligger därmed heller inget beroendeförhållande. I denna studie har materialet samlats in objektivt och ingen partiskhet har förekommit. Den skola som har undersökts i denna studie benämns som ”lärosäte” istället för att använda dess egentliga namn. Trots detta går det att identifiera lärosätet, men detta medför inga risker.

6.2.2 Mätinstrument

Att ta fram egna checklistor var inte självklart från start. Tid lades på att söka befintliga instrument att använda inom området för tillgänglighet, synnedsättning och byggnader avsedda för studier. Det gjordes försök att kontakta myndigheter men då detta inte ledde till någon återkoppling. Därför gavs inga konkreta svar på om det fanns något användbart instrument att använda utöver de som redan setts över. Det bästa hade varit att använda ett redan existerande och beprövat instrument för att försäkra sig om dess validitet och

reliabilitet. Eftersom inget passande instrument hittades var ett egen konstruerat instrument det enda alternativet. Under datainsamlingen utgick författarna utifrån varsina checklistor för att försäkra sig om att materialet överensstämde. Detta stärker tillförlitligheten i

datainsamlingen och i sin tur även resultatet.

Att konstruera en egen checklista var inte lätt, det har under hela processen uppstått frågor och därför har checklistan reviderats av författarna ett antal gånger. Frågan är hur tillförlitlig vår checklista egentligen är? Den tidigare forskningen kring fysisk tillgänglighet på platser utanför hemmet har påvisat brister av ett färdigt instrument och olika studier har istället gjort egna versioner av instrument (12; 14; 26). Någon har gjort en checklista baserat på regler (26; 12), en annan använde två redan existerande instrument och plockade viktiga delar som ledde fram till en kombination (3). Den tidigare forskningen, som hänvisats till gällande egna checklistor, har publicerats för mer än tio år sedan, rekommendationen är att de ska finnas inom ett tio års spann. Dock visar forskningens åldersspann på att vår studie år 2019, precis som tidigare forskare, fortfarande saknar ett passande instrument för att se över fysisk

tillgänglighet på platser utanför hemmet. Trots att flertalet artiklar har signalerat om bristen på validerade instrument så fanns det fortfarande inget specifikt för detta område (3; 14; 26).

Som nämnts tidigare så finns det fler studier gjorda inom ämnet fysisk tillgänglighet för rörelsehindrade personer. Visuella funktionsnedsättningar påverkas också av den fysiska tillgängligheten (8), här är dock mängden forskning inte lika stor. Arbetsterapeuter kan komma i kontakt med samtliga funktionsnedsättningar i sitt arbete, därför skulle det vara aktuellt med ett kombinerat instrument för fysisk tillgänglighet i allmänna byggnader som går att anpassa efter vem man arbetar med och vad den personen har för svårigheter, precis som man kan göra med ADL taxonomin (27).

Att denna studie grundar sig på en egen utformad checklista kan ha påverkat resultatet. Detta eftersom ett visst antal kategorier och kriterier har valts ut från böckerna bygg ikapp (8; 20), med en övergripande tanke på studiens tidsbegränsning. Vilket innebär att om längre tid hade

19 funnits för att ta fram fler kriterier att undersöka på lärosätet, skulle det kunnat bli ett annat resultat. För om ett beprövat instrument istället använts med en bredare överblick, där till exempel utomhusmiljön och flera byggnader involveras. Så skulle det kunnat resulterat i en annan bild av lärosätets tillgänglighet. Eftersom denna studie endast undersökte

tillgängligheten inne i lokalerna och på ett fåtal utvalda platser, kan inte resultatet påvisa något övergripande om lärosätet då resterande platser som exempelvis utomhus miljön eller andra programs lokaler ej blivit bedömda. Hela resultatet kan därför inte generaliseras, men resultatet kan vara användbart för lärosätet genom att det påvisa styrkor och brister som fanns i den fysiska miljön. Vilket lärosätet skulle kunna användas sig av för att se över och förbättra tillgängligheten. För framtida forskning behövs beprövade instrument tas fram inom området, för att på så sätt möjliggöra att forskning inom tillgänglighet, på allmänna platser utförs på en säkrare grund. Det skulle kunna göras genom att ta fram helt nya instrument eller genom att jobba vidare på tidigare gjorda checklistor/instrument.

Handboken Bygg ikapp tog upp vikten av inte bli bländad av belysning, glansiga material eller blanka ytor (8). Detta är viktiga punkter men något som upplevts som svårbedömt utan tillgång till korrekta mätinstrument och under den begränsade tiden för studien. En

bedömning gjord av oss skulle endast blivit subjektiv och därför inte delgett någon trovärdig information. Därför exkluderades sådana punkter från våra checklistor och i bedömningarna av lokalerna. Vilken betydelse detta har för resultatet är svårt att säga, men ett instrument som inkluderar dessa delar hade resulterat i en bredare studie med fler aspekter. Vilket i sin tur hade kunnat gett en bredare bild av tillgängligheten och eventuella tillgänglighetsproblem.

20

7 Slutsats

I denna undersökning har det framkommit att det finns styrkor på det utvalda lärosätet gällande kontrastfärger mellan golv och vägg samt skyltar som är placerade i rätt höjd, samt brister gällande taktila markeringar och ledstråk. Lärosätet har därför områden inom den fysiska miljön som behöver förbättras för att dess lokaler ska vara tillgängliga för studenter med synnedsättning. Detta är av vikt för att studenten ska kunna vara självständig och

delaktig på samma sätt som någon utan en synnedsättning. Resultatet är inte överförbart eller generaliserbart till andra lärosäten, däremot kan det användas av det aktuella lärosätet i sitt arbete för tillgänglighet som beskrivs enligt lokala policys, samt för att följa de krav som diskrimineringslagen ställer på självständighet och delaktighet. Det krävs mer forskning inom området tillgänglighet på allmänna platser, för att både utforska och förbättra tillgängligheten. Checklistan har ett begränsat användningsområde och dess validitet samt reliabilitet är inte testad. Därför behövs även vidare forskning för att ta fram validerade instrument inom området synnedsättning och fysisk miljö på allmänna platser.

21

Referenslista

1. Kielhofner G. Model of Human Occupation: teori och tillämpning. Lund: Studentlitteratur; 2012.

2. Förbundet Sveriges arbetsterapeuter. Etisk kod för arbetsterapeuter. Nacka: Förbundet Sveriges arbetsterapeuter (FSA); 2012.

3. Fänge A, Iwarsson S, Persson Å. Accessibility to the public environment as perceived by teenagers with functional limitations in a south Swedish town centre. Disabil Rehabil. 2002;24(6):318–26.

4. Begrepp [Internet]. Myndigheten för delaktighet (MFD). 2019 [citerad 11 oktober 2019]. Tillgänglig vid: https://www.mfd.se/stod-och-verktyg/begrepp/

5. Pettersson C, Iwarsson S, Brandt Å, Norin L, Månsson Lexell E. Men’s and women’s perspectives on using a powered mobility device: Benefits and societal challenges. Scand J Occup Ther. 2014;21(6):438–46.

6. Diskrimineringslagen [Internet]. Boverket. [citerad 10 oktober 2019]. Tillgänglig vid:

https://www.boverket.se/sv/byggande/tillganglighet--bostadsutformning/tillganglighet/diskrimineringslagen/

7. Vem är synskadad? - Synskadades Riksförbund [Internet]. [citerad 11 oktober 2019]. Tillgänglig vid: https://www.srf.nu/leva-med-synnedsattning/om-synskador/vem-ar-synskadad/

8. Svensson E, Svensk byggtjänst, Hjälpmedelsinstitutet. Bygg ikapp: för ökad tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionsnedsättning. Stockholm: Svensk byggtjänst; 2015.

9. Tillgänglighet [Internet]. Boverket. [citerad 19 november 2019]. Tillgänglig vid: https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/boverkets-byggregler/tillganglighet/

10. Iwarsson S, Ståhl A. Accessibility, usability and universal design—positioning and definition of concepts describing person-environment relationships. Disabil Rehabil. 2003;25(2):57–66.

11. Rättigheter och skyldigheter [Internet]. [citerad 17 oktober 2019]. Tillgänglig vid:

https://www.mfd.se/stod-och-verktyg/digitala-verktyg/metodstod/digitalt-bistand/faktastod/digital-tillganglighet/rattigheter-och-skyldigheter/

12. Losinsky L-O, Levi T, Saffey K, Jelsma J. An investigation into the physical accessibility to wheelchair bound students of an Institution of Higher Education in South Africa. Disabil Rehabil. 2003;25(7):305–8.

13. N. Karna G. Disability, barrier-free campuses, and higher education: the experiences from JNU, India. Int J Ther Rehabil. juli 2012;19(7):369–369.

14. Iwarsson S, Fänge A, Hovbrandt P, Carlsson G, Jarbe I, Wijk U. Occupational Therapy targeting Physical Environmental Barriers in Buildings with Public Facilities. Br J Occup Ther. 2004;67(1):29–38.

22 15. Arbetsmiljölagen - Arbetsmiljöverket [Internet]. [citerad 06 november 2019]. Tillgänglig vid:

https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/lagar-och-regler-om-arbetsmiljo/arbetsmiljolagen/

16. Wittenfelt C. Policy för en god arbets- och studiemiljö [Internet]. [citerad 22 oktober 2019]. Tillgänglig vid:

https://www.oru.se/globalassets/inforum-sv/centrala- dokument/styrdokument/personal/arbetsmiljo_halsa/policy-for-en-god-arbets--och-studiemiljo.pdf

17. U. Useh EM AM Moyo. Wheelchair accessibility of public buildings in the central business district of Harare, Zimbabwe. Disabil Rehabil. 2001;23(11):490–6.

18. Anita Holm, Marie Jansson. Rehabilitering. 2:1. Stockholm: Liber AB; 2001.

19. Ekengren A-M, Hinnfors J. Uppsatshandbok: [hur du lyckas med din uppsats. Lund: Studentlitteratur; 2012.

20. Svensson E, Hjälpmedelsinstitutet. Bygg ikapp handikapp: att bygga för ökad tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionshinder : kommentarer till Boverkets byggregler, BBR. Stockholm; Vällingby: Svensk byggtjänst ;

Hjälpmedelsinstitutet; 2001.

21. Information till dig som studerar med funktionsnedsättning [Internet]. [citerad 08 oktober 2019]. Tillgänglig vid:

https://www.oru.se/utbildning/jag-ar-student/stod-under- studietiden/studera-med-funktionsnedsattning/information-till-dig-som-studerar-och-har-en-funktionsnedsattning/

22. Iwarsson S, Slaug B. The housing enabler: an instrument for assessing and analysing accessibility problems in housing. Lund: Veten & Skapen HB & Slaug Enabling

Development; 2010.

23. Optimising the inclusive classroom [Internet]. [citerad 25 november 2019]. Tillgänglig vid: https://webbutiken.spsm.se/globalassets/publikationer/filer/optic---optimising-the-inclusive-classrum-pdf/

24. Lizette Norin. Housing accessebility and participation among older adults with long-standing spinal cord injury. 2019:11. Lund: Lund University, Faculty of Medicine; 25. Olsson H, Sörensen S. Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa perspektiv. Stockholm: Liber; 2011.

26. McClain L. Shopping Center Wheelchair Accessibility: Ongoing Advocacy to Implement the Americans with Disabilities Act of 1990. Public Health Nurs. 2000;17(3):178–86.

27. Törnquist K, Sonn U. ADL-taxonomin: en bedömning av aktivitetsförmåga. Nacka: Sveriges arbetsterapeuter; 2016.

Bilagor

Checklistorna fylls i med antingen x eller – eller tom ruta. Där x representerar ”finns”, – representerar ”finns inte” och tom ruta representerar ”inte aktuellt”.

Bilaga 1

Entré 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Ledstråk Färgsättning

Olika färg på golv och väggar

Belysning

Möjlighet att skärma av stora glaspartier

Skyltning

Informationsskylt finns

• Skylten är i nära anslutning till entrén

• Skylten går att läsa på utan att vara i vägen för andra

• 1,4-1,6 m

• Taktil avläsning

Riktningsskyltar finns

• Möjligt att läsas framifrån

Hinder

• Svepytan är markerad

• Dörren är en glasdörr

• Dörren är försedd med en sensor

Föremål som kan

utgöra en fara är markerade

Bilaga 2

Korridor 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Ledstråk

logiskt upplagt* (fåtal riktningsförändringar)

Gångstråk

Avskilt från uppehållsyta

Eventuella trappor är placerade så de ej utgör en risk

Färgsättning

Mellan gångstråk och uppehållsyta

Tydlig markering för korridorens slut

Färgkodning på våningarna

Kontrastmarkerade dörrar

Referenspunkter längs väggarna

Belysning

Inga fönster på kortsidan alt. möjlighet att skärma av

Kontinuerlig belysning

Olika belysning i korridor gentemot uppehållsyta

Skyltning

Vägvisningsskylt finns

• Möjligt att läsa framifrån

Ej stora glaspartier

• större glaspartier är markerade

Inga hinder i gångytor

Bilaga 3

Undervisningssal 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14

Ledstråk

Ledstråk att följa i salen finns

Färgsättning

Olika färger på vägg och golv

Väggen har en kontrasterande färg mot whiteboardtavlan

Möbler har kontrast mot golv/vägg

Kontrast dörr/dörrfoder

Belysning

Möjlighet att reglera ljuset

Punktbelysning vid tavla/föreläsare

Persienn, gardin eller markis för att avskärma dagsljus

Skyltning

Det finns en dörrskylt

Skylten är placerad på samma sida som dörrens handtag

Skylten har en lämplig höjd 1,4-1,6 m

Skylten är kompletterad med punktskrift

Innerdörren har ingen tröskel

• Tröskeln är markerad

Bilaga 4

Bibliotek 1

Ledstråk

Ledstråk fram till disken

Färgsättning

Färgskillnad mellan olika diskar

Kontrast mellan golv och vägg

Belysning

Belysning mot hyllorna

Skyltning

• Ögonhöjd 1,4-1,6 m

• Taktil

Riktningsskylt finns

• Möjligt att läsa framifrån

Hinder

Inga hinder i gångytor

Bilaga 5

Toalett 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Ledstråk

Fram till toalett i entré

Kontrasterad mot omgivningen

Färgsättning Kontrast dörr Kontrast golv Kontrast inredning Belysning Belysning finns Skyltning Dörrskylt finns Ej skymd

Möjligt att komma nära utan risk

1,4-1,6 m

På samma sida som dörrhandtaget

Taktil

Hinder

Bilaga 6

Trappa 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Ledstråk

Ledstång på båda sidor

Ledstången går att greppa

Ledstången fortsätter minst 30 cm

• Nedre plan

• Övre plan

Färgsättning

Kontrastmarkering trappsteg

Belysning

Trappsteg belysta ovanifrån

Skyltning

Anvisning om våningsplan

• Innan trappan börjar

• Efter trappans slut

• Taktil avläsning

Hinder

Varningsmarkering

• Första trappsteget

Bilaga 7