När siffrorna inte stämmer

Estetisk-filosofiska fakulteten

Robert Wirén

När siffrorna inte stämmer

Att leva med dyskalkyli

When the figures do not agree

Living with dyscalculia

Examensarbete 15 högskolepoäng

Lärarprogrammet

Datum: XX-XX-XX

Abstract

In this degree project will i elucidate the matter dyscalculia. I will through facts from current literature to report what dyscalculia is. I will also through one life story tell you about how it is to live with dyscalculia. Through the life story i´ll will be able to follow a 12 year old boy and his everyday existence, both in and outside the school. The degree project shows how the school works with students witch having specific mathematics difficulties and also how to work at home in order to promote the person both social and emotional.

A small part of the work will elucidate how one diagnoses and investigates children with specific mathematics difficulties.

The objective with the work is to lift forward dyscalculia in the school and to see how one works actively around the diagnosis in the school and the home.

Through the literature study so did I find out what the diagnosis dyskalkyli is from a medical and research point of view. It stood explained how to detect dyskalkyli, therefore which symptoms are and what you as an teacher have to pay attention on. The literature also gave me concrete advice on how you as a teacher can help students that have this complex of problem. For example it could involve lessons that exercises the recognizing of figures and symbols, or exercises that trains the students on the clock.

Sammanfattning

I denna uppsats så kommer jag att belysa ämnet dyskalkyli. Jag kommer genom fakta från aktuell litteratur redogöra vad dyskalkyli är. Jag kommer även genom en livsberättelse att kunna berätta för er om hur det är att leva med dyskalkyli. Genom livsberättelsen så kommer vi få möjligheter att följa en 12-årings erfarenheter och hans vardag, både i och utanför skolan. I uppsatsen tas det upp hur skolan arbetar med elever med specifika

matematiksvårigheter. Den kommer även att behandla hur man kan arbeta hemma för att främja personen både socialt och emotionellt. En liten del av arbetet kommer att belysa hur man diagnostiserar och utreder barn med dyskalkyli.

Mitt syfte med detta arbete är att lyfta fram dyskalkyli i skolan och redogöra hur man kan arbeta aktivt kring diagnosen i skolan och hemmet.

Genom litteraturstudien så fick jag reda på vad diagnosen dyskalkyli är ur en ren medicinsk och forsknings synvinkel. Det stod förklarat hur man kan upptäcka dyskalkyli, alltså vilka symtomen är och vad man som pedagog ska vara uppmärksam på. Litteraturen gav mig även konkreta tips på hur man som pedagog kan hjälpa elever som har denna problematik. Detta kunde vara exempelvis övningar som tränade upp igenkännandet av siffror och symboler, eller övningar som tränade eleverna på klockan och tidsuppfattning.

Förord

Jag vill ta tillfället i akt och tacka alla för möjliggörandet av denna uppsats. Jag vill tacka ”Anton” och hans familj, specialpedagogerna på skolan samt resursteamet i kommunen. Jag vill även tacka min handledare Eva Rhöse-Martinsson och sist men inte minst min familj som stått bakom mig under hela arbetet.

Ekerö, 2008-12-15

Innehåll

Abstract ... 2 Förord ... 4 Innehåll ... 5 1.Inledning. ... 1 1.1.Bakgrund ... 1 1.2.Syfte ... 2 1.3.Problemformulering ... 2 2. Litteraturstudie om Dyskalkyli ...3 2.1. Vad är dyskalkyli? ... 3

2.2. Varför får man dyskalkyli? ...4

2.3. Hur ställer man diagnosen dyskalkyli? ...5

2.5. Hur kan jag som pedagog underlätta för dessa elever? ...8

3.Livsberättelse ... 10

3.1.Anton, 12 år och dyskalkyliker; en livsberättelse. ... 10

3.2.Mattelektion med ”Anton” ... 12

1. Inledning.

1.1. Bakgrund

Jag har valt att skriva min uppsats om dyskalkyli. För att ta reda på vad dyskalkyli är har jag använt mig av litteratur samt en livsberättelse. Livsberättelsen handlar om en 12 årig pojke som jag har valt att kalla för ”Anton”, som med egna ord berättar om hur det är att leva med dyskalkyli. Jag har följt honom i skolan och i hemmet, och med hjälp av intervjuer tagit reda på hur man arbetar med elever med dyskalkyli både i och utanför skolan. Jag kommer även att förklara definitionen dyskalkyli med hjälp av relevant litteratur. Enligt psykolog Björn Adler så breder sig matematiksvårigheter ut sig mer och mer i samhället, och är minst lika vanligt som dyslexi, vilket är en vanlig diagnos man får vid läs- och skrivsvårigheter. Dessa två diagnoser är väldigt lika varandra och det är vanligt att man drabbas av båda två. För att enkelt förklara skillnaden mellan dessa så är hör dyslexi till läsning och skrivning medans dyskalkyli hör ihop med matematiken.(http://www.dyskalkyli.nu/index.htm)

Att ha matematiksvårigheter idag drabbar inte bara skolarbetet, utan även mycket som hör till vardagen. Siffror används flera gången om dagen, när man är i affären eller om man ska passa en tid för att hinna med bussen. Om man har diagnosen dyskalkyli så kan man ha svårt för dessa vardagliga saker. Problem med räkning är något jag tycker faller lite i skuggan inom specialpedagogiken, man inriktar sig mycket mer på läs- och skrivsvårigheter, och det är många pedagoger som knappt vet vad dyskalkyli är. Med detta arbete vill jag lyfta fram detta problem och förhoppningsvis få några fler framtida pedagoger mer medvetna om

1.2. Syfte

Syftet med denna uppsats är att berätta för pedagoger och elever om diagnosen dyskalkyli, en än så länge ovanlig diagnos men som blir allt vanligare i dagens skolor. Anledningarna till varför jag just valt att skriva om dyskalkyli är många. Den största anledningen är nog att jag är så väldigt intresserad av just ämnet matematik. Sen finner jag att oftast är det bara problem med läs- eller skrivinlärningen som belyses i skolan, matematiksvårigheterna hamnar lite i skymundan. Jag hoppas att med denna uppsats kasta lite mer ljus över skuggan, och ge såväl pedagoger som elever möjlighet att sätta sig in i ämnet och därmed förstå problemet bättre.

1.3. Problemformulering

Då dyskalkyli är en så ovanlig diagnos så finns det så mycket som man vill ha svar på men det jag anser vara viktigast att ta reda på är vad dyskalkyli är, symtom, problem och hur det är att leva med diagnosen. I och med detta så har jag valt att fokusera mina frågeställningar till två huvudsakliga frågor som är följande:

1. Vad är dyskalkyli?

2. Litteraturstudie om Dyskalkyli

2.1. Vad är dyskalkyli?

Slår man upp ordet dyskalkyli i National encyklopedin så får man tolkningen:

specifika räknesvårigheter som kan innefatta problem med att skriva siffror i rätt ordning, problem med att uppfatta och avläsa numeriska uttryck eller svårigheter att utföra enkla räkneoperationer. Ibland kan störningar i räkneförmågan uppstå vid skador i speciella delar av hjärnan.

Enligt en artikel på www.dyskalkyli.nu skriven av B. Adler, så består dyskalkyli av två ord som härstammar från nylatin, det första är dys- vilket innebär att det handlar om en

dysfunktion, det vill säga att det handlar om svårigheter och inte oförmåga. Det andra ordet är ”calculus” som fritt översatt betyder räknesten, eller som vi skulle relatera till kalkylator (miniräknaren), tillsammans bildar dem ordet dyskalkyli som betyder svårigheter med själva räknandet. (www.dyskalkyli.nu)

Dyskalkyli är idag en medicinsk diagnos och det drabbar lika många flickor som pojkar. Man tror sig veta att ca 6 % av befolkningen lider av dyskalkyli, och av dessa är det ca 20 % som även har problem med läs- och skrivinlärningen.(Adler 2001). Även Sjöberg (2006) styrker dessa siffror i sin rapport och han refererar till forskning av Kosc, Badian

eller Shalev och Gross-Tsur.

forskningen beträffande dyslexi är betydligt mer omfattande och det råder stor

samstämmighet beträffande orsakerna till dyslexi. Däremot saknas det allmänt accepterade kriterier beträffande dyskalkyli begreppet

Björn Adler (2006) menar att man kan dela in matematiksvårigheter i fyra olika grupper, dessa är:

1. Akalkyli (Oförmåga att klara några matematiska beräkningar, oftast relaterad till en

hjärnskada.)

2. Dyskalkyli

3. Allmänna matematiksvårigheter (Barnet har oftast generella problem med lärandet, detta gäller alla ämnen och inte enbart matematiken.)

4. Pseudo-dyskalkyli (handlar oftast om en känslomässig blockering till matematik)

Eftersom det finns flera olika typer av matematiksvårigheter med olika förklaringsgrunder krävs det också olika former av hjälpinsatser. Alla har inte samma typ av svårigheter och skall därför inte ha samma form av hjälp.

2.2. Varför får man dyskalkyli?

Björn Adler skriver att man kan dela in orsaken i fyra olika kategorier.(Adler 2006:163ff) 1. Biologiskt perspektiv

2. Pedagogiskt perspektiv 3. Psykologiskt perspektiv 4. Neuropsykologiskt perspektiv

Om man ser det ur pedagogens perspektiv så hittar vi elever med andra former av

matematiksvårigheter, det kan röra sig om att de löser talet fel, de blandar ihop siffror, 24 blir exempelvis 42. De kan lösa matematiska problem på ett korrekt sätt men det tar oftast längre tid och de kan behöva ta hjälp av exempelvis fingerräkning långt upp i åldrarna. Oftast behöver eleverna resonera sig fram till hur talet ska lösas och de tappar lätt tråden, detta kan ske även mitt i en uppgift.(ibis)

I den tredje kategorin, det psykologiska perspektivet så handlar det oftast om att eleverna har en negativ självbild, det kan handla om att de har haft en rad med misslyckanden sedan tidigare, och på så sätt fått ett så dåligt självförtroende att de inte längre tror sig klara av någon form av matematik, inte ens de enklaste övningarna fungerar för dem. Matematiken har ju oftast bara ett korrekt svar och antingen så kan man eller så kan man inte. Det är hur man kommer fram till lösningen som är problemet, även de enklaste, logiska övningarna ställer till det för dessa elever.

Den sista och den fjärde punkten är enligt B. Adler, grunden för det är problem med det kognitiva tänkandet. Det kan handla om svårigheter med huvudräkning, att snabbt hitta sifferfakta eller procedurtänkande. De som har dyskalkyli kan även få problem med känna igen och avläsa siffror, de kan blanda ihop siffror som ser likadana ut som till exempel 3 och 8 eller 6 och 9.(ibis)

Lundberg och Sterner (2002) hävdar att matematiksvårigheter kan förekomma där elever har under sina tidiga barnaår inte fått tillräcklig stimulans i faktorer som omsorg eller språkligt stöd. De skriver att barn som inte fått sina grundbehov av t.ex. sömn och föda tillgodosedda och som inte känner sig trygga i hem och skola löper stor risk att få problem i skolarbetet. Andra orsaker kan även vara att eleverna inte fått tillräckligt stöd i undervisningen eller att den har varit alldeles för ostrukturerad. Författarna menar att läraren har en avgörande betydelse för hur elevernas intresse och kunnande kommer att utvecklas.

2.3. Hur ställer man diagnosen dyskalkyli?

Enligt Björn Adler (Adler 2001) så bör fokus på en bra utredning i första hand ligga på att öka förståelsen för individens svårigheter och i andra hand beröra frågan om specifik diagnos. När det gäller diagnosen dyskalkyli så har inte hjälpen någon medicinsk förankring, utan hjälpinsatserna sker istället mer inom psykosocialt arbete och psykoedukativa insatser i närmiljön. Detta gör att diagnoser som dyskalkyli och dyslexi blir speciella diagnoser, som förvisso ställs inom sjukvården men behandling och hjälpen sker i hemmiljö och inte inom sjukhusets fyra väggar. Två vanliga metoder man använder sig av inom utredningar av

dyskalkyli är WHO´s ICD 10, (International Statistical Classification of Diceases, Injuries and causes of death. Talet ”10” står för att det är den 10:e versionen) och APA´s DSM

(Diagnostical and Statistical Manual) Björn Adler menar i sin bok (Adler 2001) att båda metoderna har som avsikt att skapa en enhetlighet mellan olika länder och bygga en fast grund för den medicinska utvecklingen. I Sverige så har vi använt oss av den senare modellen, DSM. Men efter vårt inträde i EU så har det även ställts krav på att vi måste använda oss av ICD 10. Idag kan man säga att vi använder oss av två klassifikations system som arbetar parallellt med varandra.

I ICD-10 så menar man att dyskalkyli är en specifik matematiksvårighet och följande text är ett utdrag från ICD-10:s definition:

”Avser en specifik försämring av matematiska färdigheter som inte kan skyllas på psykisk utvecklingsstörning eller bristfällig skolgång. Räknesvårigheter innefattar bristande förmåga att behärska basala räknefärdigheter såsom addition, subtraktion, multiplikation och division snarare än de mer abstrakta

matematiska färdigheter i algebra, trigonometri, geometri och komplexa beräkningar” (Adler 2001:99)

I riktlinjerna för att få diagnosen dyskalkyli så menar man enligt ICD-10 att individen i fråga ska uppvisa väsentliga svårigheter inom matematik jämfört med människor i samma ålder, intelligens och skolnivå. För att undersöka detta så använder man sig av individuella, standardiserade matematiktest. I ICD-10 menar man att räknesvårigheterna kan variera från individ till individ, och man menar att svikten i den direkta förståelsen för matematiska begrepp ligger bakom särskilda räkneoperationer eller de brister som påvisas i förståelsen för

är förmågan att placera ut matematiska tecken såsom decimaltecken eller symboler som behövs för uträkningen. (Adler 2001)

Alla ovanstående symtom kan användas för att uttyda att det rör sig om specifika

matematiksvårigheter. Svårigheterna ska inte kunna förklaras av brister i skolan eller av en psykisk utvecklingsstörning, dessa är även kriterier för att kunna säkerställa en diagnos enligt i APA’s DSM IV:

”Förmågan att räkna, mätt med standardiserade, individuellt genomförda tester, är klart under den förväntade nivån för personer i samma ålder, med motsvarande intelligensnivå och åldersrelevant utbildning” (Adler 2001:100)

En viktig aspekt som B. Adler (Adler 2001) skriver är att störningen ska i betydande grad störa skolarbetet eller andra aktiviteter som kräver räkneförmåga.

2.4. När är det dags att börja oroa sig?

När en elev påvisar att denne har problem med matematiken så är det viktigt att man sätter igång med arbetet för att lokalisera var problemet sitter, många barn kan redan vid tidig ålder visa sig ha svårt för matematik men det behöver inte betyda att de har dyskalkyli. Många elevers matematiksvårigheter behöver inte ens utredas utan med rätt hjälpinsats så klarar de sig ypperligt. Om man läser i Lpo94 så kan man se att under rubriken ”En likvärdig

utbildning” så står det klart och tydligt: ”…Undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare

erfarenheter, språk och kunskaper främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling.”

För de elever som trots diverse hjälpinsatser fortfarande inte utvecklar sin förståelse för matematiken krävs det dock en utredning. B. Adler (2001) menar i sin bok att en kvalificerad utredning bör innehålla en utredning uppdelad i tre steg.

• Neuropedagogisk bedömning

• Neuropsykologisk bedömning

• Neuropediatrisk bedömning

All bedömning bör i första hand börja på elevens skola och göras av pedagoger som väl känner till eleven, dess vanor och skolans miljö. Detta ska göras i samarbete med skolläkaren och skolans psykolog. Om man inte kan ta itu med problemet på skolan så måste man ta kontakt med specialistteamet i hemkommunen, detta görs oftast med hjälp av en remiss från skolläkaren.

2.5. Hur kan jag som pedagog underlätta för dessa

elever?

En diagnos ska inte ligga till grund för att eleven ska få den hjälp den behöver. En säker dyskalkylidiagnos kan inte ställas förrän barnet är i 10-11 års ålder, men så länge får man inte vänta med att sätta in hjälpresurser. (Adler 2001)

Björn Adler har tillsammans med Hanna Adler i sin bok (Adler och Adler 2006) föreslagit olika tips hur man som pedagog kan arbeta för att underlätta vardagen för personer med dyskalkyli.

är det viktigt att arbeta processinriktat, man kanske inte ska lägga så stor vikt på om de kommer fram till rätt svar eller inte utan mer på hur de har tänkt.

Det gäller att träna mycket på att förstå själva problemet och att hitta ett bra startmoment samt sätt att slutföra uppgiften. Ljungberg uppmanar till att försöka att hitta material som följer ett tydligt mönster som barnen känner igen oavsett om de jobbar med klockan eller geometriska figurer.

Ljungblad (2006) ger läraren fler uppmaningar: Lägg gärna upp en strategisk planering

3. Livsberättelse

3.1. Anton, 12 år och dyskalkyliker; en livsberättelse.

När ”Anton” vaknar på morgonen så ligger ännu en dag med matematiska problem framför honom. ”Anton” har haft jobbigt med matten i hela sitt liv, och i första klass upptäckte hans lärare att han hade svårigheter med matematiken. När klassen delades i mattegrupper så blev han placerad i den matematikgrupp som var lite lättare och bestod av mindre antal elever.

Om man blir placerad i den svårare mattegruppen, då kan det bli jobbigt. - ”Anton”

Anton gick i den här gruppen under hela sin skolgång och så småningom så kom man fram till att han hade specifika matematiksvårigheter men det var inte förrän nu, under sommaren 2008 som han blev diagnostiserad med diagnosen dyskalkyli.

Nu går Anton i sexan, han jobbar med matematik tre gånger i veckan i en liten grupp som består av Anton, tre andra elever och en specialpedagog. Skillnaden mellan deras lektion och den andra gruppens lektion är att i den här gruppen så jobbar de endast med de så kallade A-uppgifterna och de andra gör både A, B och C A-uppgifterna. De har även tillgång till bättre hjälpmedel som exempelvis miniräknare som inte bara visar resultatet utan även hela uträkningen.

På morgonen

För att återgå till Antons vardag så börjar den som sagt med att han vaknar på morgonen, som vilken tolvåring som helst så är han lite morgontrött och vill gärna ligga och dra sig i sängen några minuter och där stöter vi på det första problemet, hur länge är några minuter. Anton förklarade under samtalet att han har väldigt svårt med tidsuppfattningen, exempelvis hur lång en minut är?

- ”Anton”

Efter samtal med Antons mamma så får jag veta att morgonarna är rätt intensiva. Hon måste se till att Anton gör det han ska i rättan tid för att inte komma försent till skolan, nu när det gått en tid så går det rätt bra men i början så var det vissa morgonar som var riktigt jobbiga.

”Förut så fick jag väldigt ofta säga åt Anton när han skulle sluta med den ena

aktiviteten och börja med nästa för han hade ingen koll på hur lång tid det hade gått, till exempel så kunde jag bli tvungen att stå och banka på dörren till badrummet för att få honom att sluta duscha och sätta sig och äta frukost för att en liten stund senare skicka iväg honom till skolan med en halväten macka i handen för han tog för lång tid på sig.”

- ”Antons mamma”

I skolan

I skolan så fungerar det bra med tiderna tycker han själv, han är oftast med kamrater där kan han ”se” på dem ungefär hur lång tid det gått, eller när rasten är slut m.m. På lektionerna så går det bra, Anton berättar att han utöver svårigheterna med matematiken, även har lite svårt med läsningen, men det är inte så stort problem så att han måste ha specialundervisning i ämnet. Detta tar ju även B. Adler upp i sin bok ”vad är dyskalkyli” (2001). Just under matematiklektionerna är Anton i en specialgrupp, där de får hjälp av en specialpedagog. Jag var med under en matematiklektion tillsammans med specialpedagogen, och jag måste säga att det var rörigt, eleverna pratade med varandra, lyssnade inte på läraren och visade tydliga tecken på svårigheter med koncentrationen. Men lektionen visade verkligen hur elever med specifika matematiksvårigheter svänger i sin kunskapsnivå, från att ena sekunden ha ingen koll på plus eller minus till att nästa stund kunna räkna som vilken 12-åring som helst.

I hemmet efter skolan.

Man kan kanske ha svårt att märka skillnaden om en liter mjölk kostar 8 kronor eller 80 kronor, detta beror på att man inte vet vilket av talen som är störst, och hur stor skillnad det är mellan dem. Om någon säger att mjölken kostar 80 kronor så kan en person med dyskalkyli tycka att det är rimligt. Adler menar även att dyskalkyliker även är mer glömska än andra, vilket även ”Anton” håller med om. Om man får flera uppgifter på samma gång, så är det vanligt att man glömmer de första uppgifterna, och bara kommer ihåg den sista.

3.2. Mattelektion med ”Anton”

Innan jag skulle komma till Antons mattelektion, så blev jag upplyst av hans specialpedagog att just måndagar är den dag då matematikundervisningen kan vara stökigast under veckan. Jag kom dit på utsatt tid och redo att ta till mig den information och kunskap jag hoppades på att jag skulle få där.

Gruppen bestod av fyra stycken elever, tre pojkar och en flicka. På schemat för dagen stod att vi skulle arbeta med delar och procent.”Katarina” som är specialpedagog och ordinarie lärare för gruppen, var idag iväg med femmorna på utflykt så det var en vikarie vid namn ”Tina” som hade lektionen idag. När lektionen började och alla hade satt sig, så började ”Tina” med att ha en genomgång av just delar och procent. Mitt första intryck under genomgången, var att de flesta i gruppen hade bra koll på hur det fungerade med procent och delar av. De svarade oftast rätt och blev nästan lite irriterade över att det var så lätt (tyckte de), sen sa de att de redan hade gått igenom detta en gång med ”Katarina”. Just under denna diskussion så funderade jag lite på hur en sådan genomgång påverkade de elever som hade

koncentrationssvårigheter. Att sitta och lyssna på sådant som man tror sig redan kunna är inte roligt och tankarna vandrar ofta iväg, även för de som inte har problem med koncentrationen. När genomgången sedan var klar så märkte jag hur fort det kan vända för elever med

specifika matematiksvårigheter, dels då dyskalkyli eller annan form av inlärnings

problematik, all kunskap de visade under genomgången var som bortblåst, de hade problem med den allra enklaste uträkningen för att i nästa stund inte ha några problem alls. En annan sak jag lade märke till var att de ofta sökte bekräftelse på att de hade gjort rätt, efter nästan varje uppgift de gjorde så frågade de om det var rätt. Att vända så där många gånger under en och samma lektion måste vara frustrerande och det måste vara väldigt lätt att tappa

varit. Det finns lite olika tillvägagångssätt för att införskaffa sig dessa stjärnor, det kan vara genom att utföra uppgifterna för dagen utan att gnälla, eller så kan det vara att skapa arbetsro i klassrummet, det kan vara att hjälpa sina kamrater när man själv är klar eller att man helt enkelt har gjort läxan. Just detta system där eleverna får en form av belöning när de har presterat något bra skriver Björn Adler om i boken (Adler 2001) vilket då styrker ”Katarinas” sätt att arbeta. Efter lektionens slut så kom ”Katarina” tillbaka, vi satt ner en stund för att reflektera över vad som hade hänt under lektionen. Efter det visade hon lite olika

arbetsmaterial som hon tycket var bra och som hon hade haft väldigt stor nytta av under sin undervisning med grupper som denna.

Det var bland annat en miniräknare som inte bara visade resultatet, utan man kunde se hela uträkningen i fönstret, och det var olika typer av material som visade delar och

4. Metod

4.1. Insamlande av data

I min uppsats så har jag valt att arbeta utifrån tre olika forskningsmetoder. Dessa är

litteraturstudie, där jag samlar in information från redan skrivna källor, observation, där jag följer en elev under dennes matematik lektioner och sedan kommer jag att göra en

livsberättelse. Att jag valt att blanda dessa sätt är för att på så sätt få fler möjligheter att berätta för er om begreppet dyskalkyli. Jag har under delen där jag förklarar vad dyskalkyli är valt att inrikta mig mer på forskning utifrån vad litteraturen, forskning eller personer som är insatta i ämnet säger, och på hur det är att leva med dyskalkyli ligger fokus på vad jag kommer fram till genom livsberättelsen och observationer. Vad menas då med dessa

arbetssätt? Att arbeta utifrån vald litteratur för att få svar på sina frågor är något jag tror alla är bekanta med, man inhämtar information genom litteratur, internet eller annan skriven

för att se hur de rent praktiskt jobbar. Jag hoppas att genom intervjuer och litteratur, skapa en inblick i hur man hanterar elever med dyskalkyli för att underlätta deras vardag på ett så bra och positivt sätt som möjligt.

4.2. Urval

Att jag just valde ”Anton” till min undersökning var för att han precis (sommaren 08) fått diagnosen dyskalkyli. Jag kände till honom redan sen tidigare och hans familj är bekant med min familj vilket underlättade i kontakten med honom. Jag hade då även möjlighet att prata med hans mamma om hans situation hemma. Andra personer jag pratade med om dyskalkyli var ”Antons” specialpedagog på skolan.

”Anton”

”Anton” är en elev i tidigare tonåren och går i en skola i Stockholms regionen. Han har alltid upplevt att han har haft svårt för matematik och sommaren 2008 så fick han diagnosen dyskalkyli

”Antons mamma”

”Antons” mamma och pappa är skilda. Hon har träffat en ny kille och ”Anton” är hos henne varannan vecka och hos sin pappa varannan vecka.

”Katarina och Tina”

4.3. Genomförande

I litteraturstudien så har jag läst litteratur jag funnit relevant för ämnet och sedan sammanfattat den för att få in den i texten på ett bra och korrekt sätt. Jag har inte funnit många böcker som har behandlat ämnet men de böcker som jag har hittat har varit bra och innehållit svar på de frågor som jag har i min problemformulering.

För att genomföra livsberättelsen så tog jag kontakt med ”Anton” och hans familj och frågade om jag fick göra en livsberättelse med dem och det var inga problem. Självaste utförandet gick till som så att vi träffades ca 30-40 minuter per gång där vi samtalade om hur det är att leva med dyskalkyli. ”Anton” berättade med egna ord hur han upplevde att det var att leva med diagnosen och hans känslor kring matematik. Allt som sades under dessa möten spelades in med hjälp av en bandspelare. Vi träffades fyra gånger och efter varje gång så bearbetade jag det som sades under mötet genom att sammanfatta och skriva ner så mycket som möjligt på papper. Jag gick igenom i huvudet om vad som sades under mötet och försökte dra slutsatser från det som diskuterades. Dessa slutsatser diskuterade jag sedan med ”Anton” för att minimera risken att skriva något som inte stämde med hans historia. Jag förberedde även lite frågor som kommit upp under sammanfattningen inför nästa träff.

Observationerna som jag gjorde skedde i samspel med ”Antons” specialpedagog och under hans matematiklektioner, jag var med på två av hans lektioner där jag då fick se hur de jobbade rent praktiskt samtidigt som jag fick delat i undervisningen genom att hjälpa

eleverna. Detta gjorde att jag förstod mer hur diagnosen dyskalkyli ställer till det för honom och hans sätt att tänka.

4.4. Etiska principer

5. Diskussion

5.1. Metoddiskussion

Att använda sig av metoden livsberättelse var svårare än vad jag först att trott. Den

livsberättelse jag gjorde med ”Anton” nådde definitivt inte det resultat jag önskade att uppnå. Det jag fann var svårast med metoden var att få en ”flytande” berättelse från personen jag ”intervjuade”. Så här i efterhand så ser jag många nackdelar med mitt val av metod och det ämne jag valt, jag tror att vanliga intervjuer hade varit både lättare och gett mig ett helt annat resultat och därmed varit bättre, i alla fall i denna situation. Den elev som jag jobbade med var väldigt samarbetsvilligt vilket jag är oerhört tacksam för men jag tror att som 12-åring så kan det kännas svårt att öppna upp sig och berätta helt fritt om sin diagnos inför en person man inte känner så väl. Jag tror dock fortfarande att denna metod är bra men jag tror att det krävs en hel del av den man intervjuar, man måste våga och vara säker i själv när man berättar fritt. Litteraturstudien har varit intressant, jag har lärt mig oerhört mycket om hur man arbetar med dyskalkyli i skolan och hemmet, samt hur man upptäcker och utreder om det är dyskalkyli som ligger till grund för de svårigheter som finns inom matematiken. Utifrån de studier jag gjort på skolan som ”Anton” går i har jag även rent konkret fått jämföra verkligheten med vad som stod i böckerna, vilket var väldigt intressant. Jag har fått se på plats hur den matematiska kunskapsnivån hos elever med dyskalkyli har svängt från ena sekunden till den andra. Jag har även fått tillgång till, att tillsammans med en special pedagog gå igenom diverse material som används för att underlätta för eleverna, samt hur man rent praktiskt kan arbeta med eleverna med denna typ av problematik. Många av de arbetssätt som tillämpas i den här gruppen skulle jag vilja se mer av i den ”vanliga” skolundervisningen. Det är till exempel sättet att förklara problemen på, man är, om man nu kan vara det övertydlig i sina instruktioner. Som pedagog i en sådan här grupp så har man också möjligheten att sätta sig ner och ta sig tid med eleven när denna har problem med något. Detta vet jag är svårt i en klass med 20 – 25 elever men något att eftersträva.

Observationen var nog den metod som jag lärde mig mest av. För att kunna göra en bra

möjligt av min observation. Nackdelen jag känner inför en observation där man ska observera en viss sak är att man lätt kan stirra sig blind på den problematik som man forskar om. Detta tar även Rubinstein (1986) upp i sin bok. Hon pratar om den allmänpsykologiska kunskapen, att vi ibland ser det vi vill se. Jag såg mycket av den problematik som jag forskade om men så här i efterhand så börjar jag fundera på vad det var jag missade under lektionen. Det hade nog varit bra om jag hade varit på fler lektioner och observerat för att på så sätt få ett bättre

underlag att jobba utifrån. Tyvärr så blev det inte så denna gång men det är något man bör ha i tankarna för vidare forskning.

5.2. Resultat diskussion

Genom litteratur, observation och intervjuer så kan jag säga att jag fick svar på mina

frågeställningar. Jag vet nu vad dyskalkyli är och jag har en god uppfattning om hur det är att leva med dyskalkyli. ”Anton” gav mig en god inblick i sitt liv och genom honom så fick jag lära mig de svårigheter som dyskalkyliker genomgår varje dag, och tillsammans med litteraturen så vet jag vad man ska vara observant på för att upptäcka symptomen i tid.

Litteraturen har även gett mig en massa goda tips på hur man som pedagog kan underlätta för elever med denna problematik.

I det stora hela så är jag inte riktigt nöjd med min insats till detta arbete, jag känner att jag skulle behöva göra fler observationer och fler intervjuer med ”Anton” för att få ett bättre och grundligare underlag att basera min forskning på. Jag gjorde misstaget att göra fler

6. Vidare forskning

För att forska vidare inom området dyskalkyli så är mitt första förslag att gå på en av Björn Adlers föreläsningar, jag var väldigt intresserad av att göra det men problemet är att som privatperson så är det rätt kostsamt. Något som man annars kan göra är att genom de forum som finns på internet bl.a. www.dyscalculiaforum.com, eller ta kontakt med andra personer med dyskalkyli för att höra deras version om hur det är att leva med dyskalkyli. En annan intressant sak att göra vore att under en längre period följa, exempelvis

7. Referenser.

Litteraturlista.

Adler Björn, 2001, Vad är dyskalkyli – en bok om matematiksvårigheter, Höllviken: Nationella Utbildningsförlaget

Adler, Björn & Adler, Hanna, 2006, Neuropedagogik, Studentlitteratur: Lund

Ljungblad, Ann-Lousie, 2006, Att räkna med barn – med specifika matematiksvårigheter, Varberg: Argument Förlag AB

Malmer, Gudrun (1999, 2002). Bra matematik för alla. Studentlitteratur, Lund, 2:a upplagan. Rhöse Eva, 2003, Läraridentitet och lärararbete, Karlstads universitet. Institutionen för

utbildningsvetenskap

Rubinstein Reich, Lena m.fl., 1986, Observera mera!, Studentlitteratur: Lund

Sjöberg, Gunnar (2006). Om det inte är dyskalkyli – Vad är det då? En multimetodstudie av

eleven i matematikproblem ur ett longitudinellt perspektiv. Doktorsavhandling i

Pedagogiskt arbete Nr 7. Umeå universitet, Institutionen för matematik, teknik och naturvetenskap, Umeå.

Sterner, Görel & Lundberg, Ingvar (2002). Läs- och skrivsvårigheter och lärande i

matematik, Göteborgs universitet, Nationellt centrum för matematikutbildning

Övriga källor

”Anton” och hans familj

Specialpedagog ”Tina” och ”Katarina”

Internet källor

http://www.dyskalkyli.nu/index.htm

http://www.dyskalkyli.nu/dyskalkyli.pdf, hämtad 2008-05-21 http://www.skolverket.se/publikationer?id=1069