VTl notat Nr V 215 Titel: Författare: Avdelning: Projektnummer: Projektnamn: Uppdragsgivare: Distribution: Datum: 1993-02-19
BBÖ-provsträckor på väg E18 i C-län vid Enköping
Lägesrapport 1992-12 efter 3 års trafik Krister Ydrevik
Vägavdelningen (Vägkonstruktion) 4237906-5
BBÖ-provsträckor E4 och E18 Vägverket Fri div
v:
Väg-ochTrafik-MInstitutet
7TI
lägavdelningen irister Ydrevik
BBÖ-provsträckor på Väg E18 i C-län vid ENKÖPING
Lägesrapport 1992- 12 efter tre års trafik
Innehållsförteckning Sammanfattning ... .. 1 Sträckornas uppbyggnad ... .. 1 Mätresultat ... .. 1 Fallviktsmätningar ... 1 Spårdjupsmätningar... .. 3 Slitagemätningar... .. 3 J'amnhet i längdled ... .. 4 Okulär besiktning ... 4 Tidigare rapporter ... 4
/TI
7agavdelm ngen
Krister Ydrevik
BBÖ-provsträckor på väg E18 i C-län vid ENKÖPING
Lägesrapport 1992-12 efter tre års trafik
Sammanfattning
Provsträckorna på vägE18 delen Enköping Grillby har byggts 1 syfte att testa de nya BBÖ-konstruktionerna i BYA-komplement 1/89.Samtliga sträckor har hög bärighet och hittills har ej några skador kunnat konstateras som kan härledas till bristande bärighet.
Fallviktsmätningar visar att konstruktioner utförda som BBÖ typ 3 (lätt bergbank) generellt sett givit styvare konstruktioner än utförande enligt BBÖ typ 1, även om skillnaden minskat något med tiden
Den högsta bärigheten har hittills konstateras på sträcka 2 (BBÖ typ 3 med förhöjd indränkningsmängd), och den lägsta på sträcka 4 (BBÖ typ 1 med tät mellanfraktion). Bärigheten på de fyra övriga sträckorna är relativt lika.
Fallviktsresultaten har hittills ej påvisat att tätare gradering av bergkrossmaterialet i
mellanfraktionen också ger en styvare konstruktion. Resultaten antyder dock att en alltför tät kurva (str 4 ) rentav kan få negativa effekter på bärigheten.
Resultaten från sträcka 1 tom. 3 visar att indränkningsmängden har en märkbar effekt på bärigheten.
Sträckornas uppbyggnad
En schematisk skiss över provsträckomas uppbyggnad visas i bilaga 1.
Tre sträckor, nr 1 tom. 3, är i princip byggda som BBÖ typ 3 enligt BYA-komplement 1/89.Sträcka 1 är emellertid utförd utan indränkning men med 3.0 kg/m2 mer AG än sträcka 2 och 3. Sträcka 2 har utförts med en förhöjd mängd indränkning, 4.0 kg/m2 mot normalt 2.5
kg/mz.
Sträcka 4 tom. 6 är utförda som BBÖ typ 1, sträcka 4 och 5 enligt BYA-komplement 1 och sträcka 6 enligt BYA 84. Skillnaden mellan sträckorna består i att mellanfraktionens
kornfördelning har varierats. Komkurvorna framgår av bilaga 1.
Mätre§ultat
Fallviktsmätningar
Resultatet av hittills utförda fallviktsmätningar redovisas i diagram 1 och 2. I diagram 1 visas det inverterade värdet på krökningsindex 1/d0-d90, och i diagram 2 töjningen i underkant av AG-lagret beräknad utifrån uppmätta ytdeflektioner.
VTI 2 Vägavdelningen Krister Ydrevik E18 GRILLBY + STR 1
g
_0_ 3112 2
6 + STR 3 'O .2 _D_ STR 4 ' *X* STI? 5 3 . 1 1 1 89-10-24 90-10-16 91-10-15 92-11-03 __0__ STR ö MöttillfölleDiagram l: Inverterade värdet på krökningsindex 1/dO-d90.
E18 GRILLBY
: 220
'5 210
_I_- STR 1
.3 200
9 190 X
_0_ 3112 2
.g 180 . - - --
m 170
-A_ 3112 3
E 1602% 150
:3 140
-D- sm 4
2 130
-><-- sm 5
120 .
-.
al
:
okt-89 okt-90 okt-91 nov-92 _ °_ STR ö
Möttillfölle
Diagram 2: Asfalttöjning beräknad utifrån ytdeflektioner mätta vid fallviktsmätning.
Som framgår har utförandet BBÖ typ 3 dvs med lätt bergbank givit en styvare konstruktion än utförande enligt BBÖ typ 1, även om skillnaden i två fall verkar minska med tiden. Den högsta bärigheten kan konstateras på sträcka 2 och den lägsta på sträcka 4.
Om sträcka l, 2 och 3 studeras antyder resultaten att extra indränkningsmängd (str 2) har en märkbar positiv effekt på styvheten hos konstruktionen. Sträcka l (utan indränkning och tjockare AG) och sträcka 3 (normal indränkningsmängd och AG-tjocklek) visar i stort sett samma bärighet.
Beträffande sträckoma 4 tom. 6 kan sägas att sträcka 5 och 6 förefaller ha i stort sett lika bärighet medan sträcka 4 har sämre bärighet än deövriga två.
JTI
Jägavdelningen (rister Ydrevik
Spårdjupsmätningar
Spårdjupet har mätts med laseprofilografen PRIMAL och beräknats enligt den s.k. VTI-metoden. Resultatet redovisas i diagram 3 samt bilaga 2. I diagram 3 visas medelvärdet av vänster och höger spår i körfältet för tio linjer per sträcka.
E18 GRILLBY
A E
E '3
-I- STRl
få :3
*F- sm 2
g 'E
-5 :0
_-A_ sm 3
.5 >
0. >
__D_
en E i
STR4
0
--_><- STR 5
89- 90- 90- 91 - 9l - 92- 92-l 0 04 10 04 10 05 l l Möttillfölle _<>__ STRÖDiagram 3: Spårdjup matta med PRIMAL och bestämda enl. VTI-metoden.
Som framgår av diagram 3 är medelspårdjupet efter tre års trafik mellan 6 och 8 mm, en ganska blygsam spårtillväxt.
Från och med oktober månad 1992 är normalsektionen för provvägen ändrad från 13-m väg med 3-m vägren till motorväg, vilket bör innebära att spårtillväxten i framtiden kommer att ske i snabbare takt, eftersom trafiken blir mer spårbunden än tidigare.
Som en extra studie har, i tre tvärprofillinjer per sträcka, tvärproñlen för körfält och vägren registrerats. Ett urval av dessa redovisas i bilaga 2. Som framgår finns ett tredje spår ute i vägrenen orsakad av den tunga trafiken.
Slitagemätningar
Varje vinter har Slitagemätningar utförts i tre linjer per sträcka, och genom att jämföra dessa mätresultat med resultaten från spårdjupsmätningarna erhålles en uppfattning om hur stor del av spårbildningen som beror av slitage och hur stor del av plastiska deformationer.
VTI
Vägavdelningen Krister Ydrevik
Tabell 1: Medelslitage i vänster och höger hjulspår för tre linjer per provsträcka under tre vintrar.
Maximalt
Slitage (mv tre linjer/sträcka) spårdjup Plastisk
STR vintern 89/90 vintern 90/91 vintern 91/92 totalt slitage medelvärde deformation
nr mm mm mm mm 10 linjer/str mm 92-11 1 2.3 2.0 1.7 6.0 6.2 0.2 2 2.0 2.0 1.8 5.8 7.0 1.2 3 2.5 1.9 1.6 6.0 7.2 1.2 4 1.8 2.1 1.8 5.7 7.9 2.2 5 2.1 2.1 1.9 6.1 7.5 1.4 6 2.6 2.0 1.8 6.4 7.0 0.6
Slitagevärdena som redovisas i tabell 1 är medelvärdet av slitaget på en 0.5 m lång sträcka vald efter slitageprofilens utseende där slitaget varit störst, i praktiken en sträcka runt punkten för det maximala spårdjupet enligt spårdjupsmätningen. Som framgår avtar slitaget som regel med tiden, Vilket kan förklaras med att efterhand som beläggningen slits blir det, upptill en viss gräns, alltmera stenytor att nöta på. I tabellen redovisas också maximala spårdjupet uppmätt med PRIMAL hösten 1992. Maxspårdjupet är obetydligt större än det genomsnittliga slitaget i hjulspåren vilket alltså tyder på att spårdjupen i huvudsak åstadkommits genom avnötning.
Jämnhet i Iängdled
Jämnheten i Iängdled är bestämd med CHLOE-profilometer och resultatet uttryckt som PSI-värde redovisas i diagram 4.
PS I
E18 GRILLBY
CHLOE-mötningar
89-1 0-25 90-10-1ö Möttillfölle 91-10-15 92-1 1 -06 + STRl _9_ STR2 _-5_ STR3 + STR4 _X_ STRS _9_ STRÖ/TI
/ägavdelningen
Crister Ydrevik
Som framgår har jämnheten i längdled minskat något med tiden på samtliga sträckor.
Jämnheten är relativt lika på sträckorna l t.0.m. 5, medan jämnheten på sträcka 6 är något
högre än på de övriga.
Okulär besiktning
Vid besiktning hösten 1992 kunde inte på någon sträcka upptäckas några skador som kan hänföras till bristande bärighet.
En notering som gjordes var att den heldragna kantlinje av markeringsmassa som lades uti skarven mellan körbana och vägren i samband med att vägen gjordes om till motorväg förorsakade vattensamling i högerkanten av körbanan av samma utseende som annars brukar
uppstå i hjulspår.
Tidigare rapporter
6/180 6/090 5/950 5I810 51690 5/570 5/450 ST OC KH OL M 10 0 -1 2 0 -[c m] , _ -n _ _ _ _
/_
.
6
Är
/.
N(D '\5
0/
si
n
5
m
5/
1/
5-:
"I
E
//1
5
Ill
5..:
I//
:-=
.//
/
J1
7/
m
a
m
a
m
s
m
åM
s
m
s
m
s
M
s
ws
BE LÄG GN IN GA
=
FI
NF
RA
KT
IO
N
+I
ND
RÄN
KN
IN
G
2.
5k
g/
m2
B = -+ 0 -4. 0k gl m2c
=
TÄT
FI
NF
RA
KT
IO
N
0-32
mm
UT
AN
IN
DR
ÃN
KN
IN
G
D
ME
LL
AN
FR
AK
Tl
ON
BY
Ae
t.
BY
A-KO
MP
LE
ME
NT
1
sm
G)
80
kg
lm
2
HA
B
+
11.
0k
gl
m2
AG
sm
@
TO
M(
9
80
kg
lm
zH
AB
+1
10
kg
/m
2A
G
M :o c . ;, .. .. 'u' tn l ,. . -L I : : . 1 . ? 4 ,. . .L .. L L . 1 . 4 LULLLDI'
3;'
f::
i
:i
:
:i
SP
RÄN
GS
TE
N(
LÄT
T
BE
RG
BA
NK
)
. -4 -r 0 _7 1 . I *441111 .' D \ r\. ..711* .if 1:1 1 | . \. TJ OC KL EK AR. 71 N' A' B' ' 1 i
iv; 11??
I 1 ,MQ,
;
BE
LÄG
GN
IN
G(
HA
B+
AG
)
s
m
®
9.
5c
m
..
..
..
__
1_
_.
.-
---1
ST
R®T
0M
@N
8.
O
cm
FI NF RAKT IO N A, B, C "4 .0 cm ME LL AN FR AK TI ON D, E, FG
sm
Q)
'
G
EJ
!
F
-B
YA
-K
OM
PL
EM
EN
T
1
"
G
LL] \ \ \\-: SP RÄN GS TE N H
PROVSTRÄCKOR MED BBÖ PA VÄG
E 18 ENKÖPING -BÃLSTA
VTI 1988-05-24REV. 1989-05 -10" \ \ 0 V
v
:
l
g
N
äää
g
s
>
ñ
(
D
E
M
.
1-
> &.sår'l
D 31 >*95
.Jg
:4
v
*5
M99
&
w
§4
3..
å.
!
§1
GIS
9 1 W 62 A IJ./ \HA
(W ) L EO 'l l-ZG GL JU öuçul çw m e D I B WJ
A
88 :U N NO IL XB S l :vxa yH LS /xo ud l ?D Nl Nl XI U 8l 3 ?U N S V A D N l d O X N B :S LV -l dl yw 3 3N\_ _/'1_ut_
PO 'O V' *O 'O C' *O 'O Z' '-O' Ol ' 0 0 »0 0 1 -O 'O Z »O 'O E bO 'O V ' (uuu)BMGA 2
2(6)
VTI iQQZ'IlK.YDREU\K
Kb-r-VY SLV' 2,
E48 Gm.st
TVÄEPEOHL.
M]
tVäg
In D l w BR A LL A I-O' Ct r Lo os -*O 'O Z' -O 'O l* (LU) JU öug ul çw wm e p l çw EO 'l l' ZG Gl LL :U N NO LL NS S Z 3 V X 3 Y H l S ^ O U d L :D Nl Nl MI H 8 B ?U N S V A D N I d O X N B lS lV 'l dl YW I) 5N Y' 1 O' O O 'O t »O 'O Z -O 'O E -O 'O V ' (m unVi
F
BxLAaAl 5(6)
VTI
gl-ll
K szsvm
E 48 GULLBY
TVÅRPROHL.
Kb 4 vr såv- 5
ha
Mia
tVäg;øc
I
Fä?
9 1 W BE A LL A (w) . . . l 1 V L EO 'L l' ZG Gl JU BU WI BW wm e p l çw LL :H N NO LL MB S 8 : V N D Y U L S A O H d l 39 N|N l> ll 8 81 3 E N S V A 9' 0 9N Id O> lN 3 i S L V W d l Y W 3 3N\ _1' I r O °O V FO 'O E' *O 'O Z* -O 'O l' O' O rO 'O l -O' OZ -0 '0 8 -O 'O V ' (m unBILAGA 1 9(6)
VTI mz- '2'K . YDREUI K
TVÃEPRoF\L Kb -t Vr sh' Li
E 18 GEMBY
-]
Mig-ochDali/r
InstIüIMt 9 1 W BE A LL A i'0 '01 7' -O 'O E' 'O 'O Z' *O 'O l' 9 0 (W ) 0 0 r-O' Ol r O ' O Z *O 'O E -0 '0 v L EO 'l l' ZG Gl JU Öuçul gw wm e p l g w 99 :U N N O L D B S 17 : V X D Y U l S A O U d l 59 NI N1 )I IH 8l 3 3H N D Y A D N I d O N N E : S L V l e yw D ?NE /'1 (lU Lu)lä; J
BuLAQA-'L 5(6)
VTI mys-Il
KYDZEVHL
de' øcIITiafl'Ir-
o > S.,.uv;
LLO
f