• No results found

BBÖ-provsträckor på väg E18 i C-län vid Enköping : Lägesrapport 1992-12 efter 3 års trafik

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "BBÖ-provsträckor på väg E18 i C-län vid Enköping : Lägesrapport 1992-12 efter 3 års trafik"

Copied!
15
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

VTl notat Nr V 215 Titel: Författare: Avdelning: Projektnummer: Projektnamn: Uppdragsgivare: Distribution: Datum: 1993-02-19

BBÖ-provsträckor på väg E18 i C-län vid Enköping

Lägesrapport 1992-12 efter 3 års trafik Krister Ydrevik

Vägavdelningen (Vägkonstruktion) 4237906-5

BBÖ-provsträckor E4 och E18 Vägverket Fri div

v:

Väg-ochTrafik-MInstitutet

(2)

7TI

lägavdelningen irister Ydrevik

BBÖ-provsträckor på Väg E18 i C-län vid ENKÖPING

Lägesrapport 1992- 12 efter tre års trafik

Innehållsförteckning Sammanfattning ... .. 1 Sträckornas uppbyggnad ... .. 1 Mätresultat ... .. 1 Fallviktsmätningar ... 1 Spårdjupsmätningar... .. 3 Slitagemätningar... .. 3 J'amnhet i längdled ... .. 4 Okulär besiktning ... 4 Tidigare rapporter ... 4

(3)

/TI

7agavdelm ngen

Krister Ydrevik

BBÖ-provsträckor på väg E18 i C-län vid ENKÖPING

Lägesrapport 1992-12 efter tre års trafik

Sammanfattning

Provsträckorna på vägE18 delen Enköping Grillby har byggts 1 syfte att testa de nya BBÖ-konstruktionerna i BYA-komplement 1/89.Samtliga sträckor har hög bärighet och hittills har ej några skador kunnat konstateras som kan härledas till bristande bärighet.

Fallviktsmätningar visar att konstruktioner utförda som BBÖ typ 3 (lätt bergbank) generellt sett givit styvare konstruktioner än utförande enligt BBÖ typ 1, även om skillnaden minskat något med tiden

Den högsta bärigheten har hittills konstateras på sträcka 2 (BBÖ typ 3 med förhöjd indränkningsmängd), och den lägsta på sträcka 4 (BBÖ typ 1 med tät mellanfraktion). Bärigheten på de fyra övriga sträckorna är relativt lika.

Fallviktsresultaten har hittills ej påvisat att tätare gradering av bergkrossmaterialet i

mellanfraktionen också ger en styvare konstruktion. Resultaten antyder dock att en alltför tät kurva (str 4 ) rentav kan få negativa effekter på bärigheten.

Resultaten från sträcka 1 tom. 3 visar att indränkningsmängden har en märkbar effekt på bärigheten.

Sträckornas uppbyggnad

En schematisk skiss över provsträckomas uppbyggnad visas i bilaga 1.

Tre sträckor, nr 1 tom. 3, är i princip byggda som BBÖ typ 3 enligt BYA-komplement 1/89.Sträcka 1 är emellertid utförd utan indränkning men med 3.0 kg/m2 mer AG än sträcka 2 och 3. Sträcka 2 har utförts med en förhöjd mängd indränkning, 4.0 kg/m2 mot normalt 2.5

kg/mz.

Sträcka 4 tom. 6 är utförda som BBÖ typ 1, sträcka 4 och 5 enligt BYA-komplement 1 och sträcka 6 enligt BYA 84. Skillnaden mellan sträckorna består i att mellanfraktionens

kornfördelning har varierats. Komkurvorna framgår av bilaga 1.

Mätre§ultat

Fallviktsmätningar

Resultatet av hittills utförda fallviktsmätningar redovisas i diagram 1 och 2. I diagram 1 visas det inverterade värdet på krökningsindex 1/d0-d90, och i diagram 2 töjningen i underkant av AG-lagret beräknad utifrån uppmätta ytdeflektioner.

(4)

VTI 2 Vägavdelningen Krister Ydrevik E18 GRILLBY + STR 1

g

_0_ 3112 2

6 + STR 3 'O .2 _D_ STR 4 ' *X* STI? 5 3 . 1 1 1 89-10-24 90-10-16 91-10-15 92-11-03 __0__ STR ö Möttillfölle

Diagram l: Inverterade värdet på krökningsindex 1/dO-d90.

E18 GRILLBY

: 220

'5 210

_I_- STR 1

.3 200

9 190 X

_0_ 3112 2

.g 180 . - - --

m 170

-A_ 3112 3

E 160

2% 150

:3 140

-D- sm 4

2 130

-><-- sm 5

120 .

-.

al

:

okt-89 okt-90 okt-91 nov-92 _ °_ STR ö

Möttillfölle

Diagram 2: Asfalttöjning beräknad utifrån ytdeflektioner mätta vid fallviktsmätning.

Som framgår har utförandet BBÖ typ 3 dvs med lätt bergbank givit en styvare konstruktion än utförande enligt BBÖ typ 1, även om skillnaden i två fall verkar minska med tiden. Den högsta bärigheten kan konstateras på sträcka 2 och den lägsta på sträcka 4.

Om sträcka l, 2 och 3 studeras antyder resultaten att extra indränkningsmängd (str 2) har en märkbar positiv effekt på styvheten hos konstruktionen. Sträcka l (utan indränkning och tjockare AG) och sträcka 3 (normal indränkningsmängd och AG-tjocklek) visar i stort sett samma bärighet.

Beträffande sträckoma 4 tom. 6 kan sägas att sträcka 5 och 6 förefaller ha i stort sett lika bärighet medan sträcka 4 har sämre bärighet än deövriga två.

(5)

JTI

Jägavdelningen (rister Ydrevik

Spårdjupsmätningar

Spårdjupet har mätts med laseprofilografen PRIMAL och beräknats enligt den s.k. VTI-metoden. Resultatet redovisas i diagram 3 samt bilaga 2. I diagram 3 visas medelvärdet av vänster och höger spår i körfältet för tio linjer per sträcka.

E18 GRILLBY

A E

E '3

-I- STRl

få :3

*F- sm 2

g 'E

-5 :0

_-A_ sm 3

.5 >

0. >

__D_

en E i

STR4

0

--_><- STR 5

89- 90- 90- 91 - 9l - 92- 92-l 0 04 10 04 10 05 l l Möttillfölle _<>__ STRÖ

Diagram 3: Spårdjup matta med PRIMAL och bestämda enl. VTI-metoden.

Som framgår av diagram 3 är medelspårdjupet efter tre års trafik mellan 6 och 8 mm, en ganska blygsam spårtillväxt.

Från och med oktober månad 1992 är normalsektionen för provvägen ändrad från 13-m väg med 3-m vägren till motorväg, vilket bör innebära att spårtillväxten i framtiden kommer att ske i snabbare takt, eftersom trafiken blir mer spårbunden än tidigare.

Som en extra studie har, i tre tvärprofillinjer per sträcka, tvärproñlen för körfält och vägren registrerats. Ett urval av dessa redovisas i bilaga 2. Som framgår finns ett tredje spår ute i vägrenen orsakad av den tunga trafiken.

Slitagemätningar

Varje vinter har Slitagemätningar utförts i tre linjer per sträcka, och genom att jämföra dessa mätresultat med resultaten från spårdjupsmätningarna erhålles en uppfattning om hur stor del av spårbildningen som beror av slitage och hur stor del av plastiska deformationer.

(6)

VTI

Vägavdelningen Krister Ydrevik

Tabell 1: Medelslitage i vänster och höger hjulspår för tre linjer per provsträcka under tre vintrar.

Maximalt

Slitage (mv tre linjer/sträcka) spårdjup Plastisk

STR vintern 89/90 vintern 90/91 vintern 91/92 totalt slitage medelvärde deformation

nr mm mm mm mm 10 linjer/str mm 92-11 1 2.3 2.0 1.7 6.0 6.2 0.2 2 2.0 2.0 1.8 5.8 7.0 1.2 3 2.5 1.9 1.6 6.0 7.2 1.2 4 1.8 2.1 1.8 5.7 7.9 2.2 5 2.1 2.1 1.9 6.1 7.5 1.4 6 2.6 2.0 1.8 6.4 7.0 0.6

Slitagevärdena som redovisas i tabell 1 är medelvärdet av slitaget på en 0.5 m lång sträcka vald efter slitageprofilens utseende där slitaget varit störst, i praktiken en sträcka runt punkten för det maximala spårdjupet enligt spårdjupsmätningen. Som framgår avtar slitaget som regel med tiden, Vilket kan förklaras med att efterhand som beläggningen slits blir det, upptill en viss gräns, alltmera stenytor att nöta på. I tabellen redovisas också maximala spårdjupet uppmätt med PRIMAL hösten 1992. Maxspårdjupet är obetydligt större än det genomsnittliga slitaget i hjulspåren vilket alltså tyder på att spårdjupen i huvudsak åstadkommits genom avnötning.

Jämnhet i Iängdled

Jämnheten i Iängdled är bestämd med CHLOE-profilometer och resultatet uttryckt som PSI-värde redovisas i diagram 4.

PS I

E18 GRILLBY

CHLOE-mötningar

89-1 0-25 90-10-1ö Möttillfölle 91-10-15 92-1 1 -06 + STRl _9_ STR2 _-5_ STR3 + STR4 _X_ STRS _9_ STRÖ

(7)

/TI

/ägavdelningen

Crister Ydrevik

Som framgår har jämnheten i längdled minskat något med tiden på samtliga sträckor.

Jämnheten är relativt lika på sträckorna l t.0.m. 5, medan jämnheten på sträcka 6 är något

högre än på de övriga.

Okulär besiktning

Vid besiktning hösten 1992 kunde inte på någon sträcka upptäckas några skador som kan hänföras till bristande bärighet.

En notering som gjordes var att den heldragna kantlinje av markeringsmassa som lades uti skarven mellan körbana och vägren i samband med att vägen gjordes om till motorväg förorsakade vattensamling i högerkanten av körbanan av samma utseende som annars brukar

uppstå i hjulspår.

Tidigare rapporter

(8)

6/180 6/090 5/950 5I810 51690 5/570 5/450 ST OC KH OL M 10 0 -1 2 0 -[c m] , _ -n _ _ _ _

/_

.

6

Är

/.

N(D '\

5

0/

si

n

5

m

5/

1/

5-:

"I

E

//1

5

Ill

5..:

I//

:-=

.//

/

J1

7/

m

a

m

a

m

s

m

åM

s

m

s

m

s

M

s

ws

BE LÄG GN IN G

A

=

FI

NF

RA

KT

IO

N

+I

ND

RÄN

KN

IN

G

2.

5k

g/

m2

B = -+ 0 -4. 0k gl m2

c

=

TÄT

FI

NF

RA

KT

IO

N

0-32

mm

UT

AN

IN

DR

ÃN

KN

IN

G

D

ME

LL

AN

FR

AK

Tl

ON

BY

Ae

t.

BY

A-KO

MP

LE

ME

NT

1

sm

G)

80

kg

lm

2

HA

B

+

11.

0k

gl

m2

AG

sm

@

TO

M(

9

80

kg

lm

zH

AB

+1

10

kg

/m

2A

G

M :o c . ;, .. .. 'u' tn l ,. . -L I : : . 1 . ? 4 ,. . .L .. L L . 1 . 4 LULLLDI

'

3;'

f::

i

:i

:

:i

SP

RÄN

GS

TE

N(

LÄT

T

BE

RG

BA

NK

)

. -4 -r 0 _7 1 . I *441111 .' D \ r\. ..711* .if 1:1 1 | . \. TJ OC KL EK AR

. 71 N' A' B' ' 1 i

iv; 11??

I 1 ,M

Q,

;

BE

LÄG

GN

IN

G(

HA

B+

AG

)

s

m

®

9.

5c

m

..

..

..

__

1_

_.

.-

---1

ST

R®T

0M

@N

8.

O

cm

FI NF RAKT IO N A, B, C "4 .0 cm ME LL AN FR AK TI ON D, E, F

G

sm

Q)

'

G

EJ

!

F

-B

YA

-K

OM

PL

EM

EN

T

1

"

G

LL] \ \ \\-: SP RÄN GS TE N H

PROVSTRÄCKOR MED BBÖ PA VÄG

E 18 ENKÖPING -BÃLSTA

VTI 1988-05-24REV. 1989-05 -10

(9)

" \ \ 0 V

v

:

l

g

N

äää

g

s

>

ñ

(

D

E

M

.

1-

> &.

sår'l

D 31 >*

95

.J

g

:4

v

*5

M

99

&

w

§4

3..

å.

!

§1

GIS

9 1 W 62 A IJ./ \

HA

(W ) L EO 'l l-ZG GL JU öuçul çw m e D I B W

J

A

88 :U N NO IL XB S l :vxa yH LS /xo ud l ?D Nl Nl XI U 8l 3 ?U N S V A D N l d O X N B :S LV -l dl yw 3 3N\_ _/'1

_ut_

PO 'O V' *O 'O C' *O 'O Z' '-O' Ol ' 0 0 »0 0 1 -O 'O Z »O 'O E bO 'O V ' (uuu)

(10)

BMGA 2

2(6)

VTI iQQZ'Il

K.YDREU\K

Kb-r-VY SLV' 2,

E48 Gm.st

TVÄEPEOHL.

M]

t

Väg

In D l w BR A LL A I-O' Ct r Lo os -*O 'O Z' -O 'O l* (LU) JU öug ul çw wm e p l çw EO 'l l' ZG Gl LL :U N NO LL NS S Z 3 V X 3 Y H l S ^ O U d L :D Nl Nl MI H 8 B ?U N S V A D N I d O X N B lS lV 'l dl YW I) 5N Y' 1 O' O O 'O t »O 'O Z -O 'O E -O 'O V ' (m un

Vi

F

(11)

BxLAaAl 5(6)

VTI

gl-ll

K szsvm

E 48 GULLBY

TVÅRPROHL.

Kb 4 vr såv- 5

ha

Mia

t

Väg;øc

I

Fä?

9 1 W BE A LL A (w) . . . l 1 V L EO 'L l' ZG Gl JU BU WI BW wm e p l çw LL :H N NO LL MB S 8 : V N D Y U L S A O H d l 39 N|N l> ll 8 81 3 E N S V A 9' 0 9N Id O> lN 3 i S L V W d l Y W 3 3N\ _1' I r O °O V FO 'O E' *O 'O Z* -O 'O l' O' O rO 'O l -O' OZ -0 '0 8 -O 'O V ' (m un

(12)

BILAGA 1 9(6)

VTI mz- '2'

K . YDREUI K

TVÃEPRoF\L Kb -t Vr sh' Li

E 18 GEMBY

-]

Mig-ochDali/r

InstIüIMt 9 1 W BE A LL A i'0 '01 7' -O 'O E' 'O 'O Z' *O 'O l' 9 0 (W ) 0 0 r-O' Ol r O ' O Z *O 'O E -0 '0 v L EO 'l l' ZG Gl JU Öuçul gw wm e p l g w 99 :U N N O L D B S 17 : V X D Y U l S A O U d l 59 NI N1 )I IH 8l 3 3H N D Y A D N I d O N N E : S L V l e yw D ?NE /'1 (lU Lu)

lä; J

(13)

BuLAQA-'L 5(6)

VTI mys-Il

KYDZEVHL

de' øcIITiafl'Ir-

o > S.

,.uv;

L

LO

f

«5

3

93

;1.4

N

u-03

4

(08

2

'

våg

LU

F-9 1 W 58 /\ U./ \ (UU ) L EO' l 1.8 66 l JU öuçul çw wm ep lg w 9' 0 LL :H N NO IL NH S 9 : V N D Y U L S A O H d l 39 N|N l> ll U 8l 3 3H N D Y A 9N Id O> IN 3 3 S l V l e Y W 3 :N Y' I 'O 'O V' »O 'O E' i' O' OZ > '-O' Ol ' O' O -O 'O l -O 'O Z "O 'OE i-O 'Ot 7 ' (t um )

(14)

\

Q3

O

:

f

y

O

l

d

;

4 0 -1 9

0

9

:

3

1

1

1

:

»

(

1

3

»1

\ 0 L , U V) f

24°

7.

53

4;

!

N u. 0

0

0

:

00

87

* r i g

WP

-. m W

chTmfi/r-Wlnåålmt 9 1 W 62 A LL A (LU ) v w\ . ø\ / L »1 70 1 l' ZB GL JU B U W I Q W wm e p l e w LI. :U N NO LL NE JS 9 : V N D Y H l S A O U d l :D NI NL XI U 8t 3 3U N S V A 9 N I d O X N 3 5S .L V" ld l\ jW 3 3N\_ _/'1 r-O 'Ot r' v-O' OC ' O 'O Z' -O 'O l' O' O i-O' Ol »0 0 2 * 0 0 8 '-00 17 ' (lU LU)

(15)

References

Related documents

Vänstersväng sekundärväg - primärväg (sväng 6) är framkomlig för samtliga kombinationer medan sväng från primär- väg till sekundärväg (sväng 5) inte är

Att dela kunskap, och tillägna sig nya perspektiv för att skapa innovation är aktiviteter som den här studien visat att kreativa organisationer aktivt arbetar med, delvis internt

med någon speciell fjäder- eller dämputrustning.. 9) Med detta menas lastfördelningen mellan främre och bakre axel i boggin vid vertikal förflyttning av.flaket.

Öhm… Vi ska inte använda torget för att vi måste använda ytan för att vi är så många barn så att några måste vara där. Utan det ska ju bidra med

For more than 20 years a light friction test trailer Skiddometer BV11 based on this principle designed by VTI and the Saab Friction Tester based on the BV11 but with the test

Vid nollgradig temperatur ökade friktionen för ett sommardäck vid jäm- förelse mellan slät och kraftigt ruggad is med optimalt slip, från 0,11 till 0,24 0,34 och vid låst hjul

För att testa hypotes två som var att fallpersonernas val skulle skuldbeläggas hårdare ju strakare tro på en rättvis värld deltagaren visar gjordes en paired

För att kunna tolka medarbetarnas upplevelser av vad som var av betydelse för att deras val att stanna i organisationen efter downsizing så bör vi även försöka tolka deras generella