Lärande och samhälle
Skolutveckling och ledarskap
Examensarbete
15 högskolepoäng, avancerad nivå
Samverkan mellan skolan och hem
En intervjustudie om hur fyra grundskolerektorer uppfattar sin roll i samverkan med vårdnadshavare generellt, och specifikt med vårdnadshavare till barn i behov
av särskilt stöd
Collaboration between school and home
What four principals think of their part in collaborating with legal
guardians in general and with legal guardians to children in need of special
education - a study of interviews
Heike Streblow
Specialpedagogexamen 90 hp Slutseminarium 2019-05-21
Examinator: Lotta Anderson Handledare: Haukur Viggosson
2
Förord
Nu närmar sig slutet av examinationsarbetet. Det var en lång och arbetsam process som bidragit till nya insikter och vissa pusselbitar från utbildningen håller först nu på att falla på plats.
Jag vill tacka alla rektorer som ställt upp med sin tid och sina tankar. Utan ert engagemang hade det inte varit möjligt att skriva examensarbetet.
Jag vill även tacka min handledare Haukur Viggosson för tips och kommentarer. Heike Streblow
3
Abstract
Streblow, Heike (2019). Samverkan mellan skolan och hem. En intervjustudie om hur fyra grundskolerektorer uppfattar sin roll i samverkan med vårdnadshavare generellt, och specifikt med vårdnadshavare till barn i behov av särskilt stöd. (Collaboration between school and home. What four principals think of their part in collaborating with legal
guardians in general and with legal guardians to children in need of special education - a study of interviews).
Specialpedagogprogrammet, 90 hp, Fakulteten för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet.
Förväntat kunskapsbidrag
Studien ska bidra till ökade kunskaper om hur fyra grundskolerektorer uppfattar sin roll i samverkan mellan skolan och vårdnadshavare generellt, och specifikt mellan skolan och vårdnadshavare till barn i behov av särskilt stöd.
Syfte och frågeställningar
Syftet med arbetet är att öka kunskapen om hur fyra grundskolerektorer uppfattar sin roll i samverkan mellan skolan och vårdnadshavare generellt, och specifikt mellan skolan och vårdnadshavare till barn i behov av särskilt stöd.
För att uppnå syftet är frågeställningar följande:
- Vilka roller har rektorer i samverkan mellan skolan och vårdnadshavare generellt, och specifikt mellan skolan och vårdnadshavare till barn i behov av särskilt stöd?
- I vilka sammanhang samverkar rektorer med vårdnadshavare?
Teori
Bronfenbrenners utvecklingsekologi används när studiens resultat analyseras eftersom teorin bedöms som lämplig då den utgår från att individens, det vill säga elevens utveckling
påverkas av samspelet eller samverkan mellan individen/eleven och dess omgivning, i just den här studien skolan och elevens vårdnadshavare. Dessutom används även den
4
Metod
Studien använder en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer med öppna frågor. Fyra grundskolerektorer har intervjuats med avsikten att kunna visa på variation
angående synen på grundskolerektorernas roll i samverkan mellan skolan och vårdnadshavare. Studien vill tolka och förstå respondenternas perspektiv, istället för att förklara och
generalisera det framkomna resultatet. Det kvalitativa synsättet har sin grund i fenomenologin och i hermeneutiken.
Resultat
Studiens resultat visar likheter i hur fyra grundskolerektorer uppfattar sin roll i samverkan mellan skolan och vårdnadshavare generellt, och specifikt mellan skolan och vårdnadshavare med barn i behov av särskilt stöd. Grundskolerektorerna är medvetna om sin viktiga roll i att organisera samverkan mellan skolan och vårdnadshavare generellt, och med vårdnadshavare till barn i behov av särskilt stöd. Rektorerna tycker att det i första hand är mentorn som ska initiera samverkan med vårdnadshavarna generellt men också med vårdnadshavare till barn i behov av särskilt stöd. Rektorerna anser att även specialpedagogerna spelar en viktig roll i samverkan mellan skolan och vårdnadshavare, särskilt med vårdnadshavare till barn i behov av särskilt stöd.
Specialpedagogiska implikationer
Det har framkommit att såväl rektorn som specialpedagogen spelar en viktig roll i samverkan mellan skolan och vårdnadshavare generellt men framför allt när det gäller vårdnadshavare till barn i behov av särskilt stöd. Även kontinuitet, stabilitet och uthållighet i skolan vad gäller skolledning och skolpersonal kan vara avgörande, i synnerhet för elever i behov av särskilt stöd. Dessutom är det betydelsefullt att skapa delaktighet och meningsfullhet tillsammans med barnet/eleven och vårdnadshavare.
Specialpedagogen ska verka för en organisation som baseras på samförstånd och samordning, både vad gäller arbetet i skolan med skolpersonal och med elever och deras vårdnadshavare. Det kan specialpedagogen göra genom att vara en professionell
5
frågor som till exempel ledning och stimulans, dels vara ett bollplank för vårdnadshavare såväl som för skolledningen.
Nyckelord:
6
Innehållsförteckning
INLEDNING ... 8
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 9
CENTRALA BEGREPP ENLIGT SKOLLAGEN ... 9
ELEVHÄLSOTEAM ... 10 REKTOR ... 10 SAMARBETE/SAMVERKAN ... 11 VÅRDNADSHAVARE/FÖRÄLDER ... 12 TIDIGARE FORSKNING ... 13 SKOLLEDARSKAP ... 13
Rektor som myndighetsutövare ... 14
Rektor som pedagogisk ledare ... 15
Rektor på mångkulturella skolor ... 16
ERIKSONS FYRA PRINCIPER FÖR RELATIONER MELLAN FÖRÄLDRAR OCH SKOLA... 17
Partnerskapsprincipen ... 17
Brukarinflytandeprincipen... 18
Valfrihetsprincipen ... 18
Isärhållandets princip... 18
SKOLFRAMGÅNG I DET MÅNGKULTURELLA SAMHÄLLET ... 19
TEORETISK FÖRANKRING ... 20
BRONFENBRENNERS UTVECKLINGSEKOLOGI ... 20
METOD OCH GENOMFÖRANDE ... 22
FENOMENOLOGI ... 22
HERMENEUTIK ... 22
VAL AV METOD ... 23
URVALSGRUPP... 24
7
PRESENTATION AV SKOLORNA ... 26
GENOMFÖRANDE ... 26
BEARBETNING AV INSAMLAT MATERIAL ... 27
VALIDITET ELLER TROVÄRDIGHET ... 28
RELIABILITET ... 29
ETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 29
RESULTAT OCH ANALYS ... 31
SKOLA A ... 31
SKOLA B ... 34
SKOLA C ... 36
SKOLA D ... 39
LIKHETER OCH SKILLNADER MELLAN SKOLORNA- EN SAMMANFATTANDE ANALYS ... 41
Rektorns olika uppdrag ... 41
Vad är en god samverkan?... 42
Vem är den främsta initiativtagaren till samverkan? ... 43
Hur arbetar elevhälsan? ... 43
Vilka rutiner finns kring ny personal? ... 44
SAMMANFATTNING ... 44
DISKUSSION ... 47
RESULTATDISKUSSION ... 47
METODDISKUSSION ... 48
SPECIALPEDAGOGISKA IMPLIKATIONER ... 49
FÖRSLAG PÅ FORTSATT FORSKNING ... 49
REFERENSER ... 51
BILAGA 1 MISSIVBREV ... 55
BILAGA 2 INTERVJUGUIDE ... 56
BILAGA 3 BAKGRUND ... 58
8
Inledning
I kurs 4 inom specialpedagogprogrammet som fokuserade på skolutveckling genomförde jag en enkätundersökning på en grundskola. Studien handlade om hur lärare, specialpedagoger, fritidsledare och fritidspedagoger samverkade med vårdnadshavare. Genom att sammanställa, analysera och reflektera kring hur de samverkade väcktes intresse för att titta närmare på rektorns mångsidiga uppdrag, dels som myndighetsutövare, dels som pedagogisk ledare och dels som ansvarig för skolans ekonomiska resurser. Alla tre aspekter spelar in i vilken roll rektorer har i samverkan mellan vårdnadshavare och skolan.
Jag blev även intresserad eftersom jag som specialpedagog, enligt examensförordningen (SFS 2017:1111), ska vara en kvalificerad samtalspartner och rådgivare i pedagogiska frågor för kollegor, vårdnadshavare och andra berörda. Jag tolkar examensförordningen som att jag även ska kunna vara stöd till rektorerna att ha det övergripande ansvaret för det
specialpedagogiska arbetet i skolan samt att jag ska arbeta nära ledningen med skolutveckling, uppföljning, utvärdering och kvalitetsutveckling för att säkerställa en likvärdig utbildning för alla barn och elever.
Med det här arbetet vill jag bidra med kunskaper om hur fyra grundskolerektorer uppfattar sin roll i samverkan mellan skolan och vårdnadshavare och hur de resonerar kring att involvera specialpedagoger. En fungerande samverkan är viktig, men särskilt viktig för barn i behov av särskilt stöd, eftersom de är i behov av kompensatoriskt stöd för att kunna ha lika chanser till en bra utbildning som är grunden till ett fullödigt liv. Det är med andra ord särskilt viktigt att se hur samverkan fungerar för dem.
Då jag ämnar arbeta som specialpedagog inom snar framtid vill jag spela en aktiv roll i samverkan mellan skolan och vårdnadshavare. Jag vill verka för en verksamhet som baseras på samförstånd och samordning, både vad gäller arbetet i skolan med skolpersonal och med elever och deras vårdnadshavare (Jarl, Blossing & Andersson, 2017). Det vill jag göra genom att vara en professionell samtalspartner för rektorn, biträdande rektorn, pedagoger, elever, vårdnadshavare samt personalen från habilitering, socialtjänsten med mera.
9
Inspiration till att jag vill arbeta med skolutveckling finner jag i skollagen (2018), kapitel 3:
Alla barn och elever i samtliga skolformer och i fritidshemmet ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som till följd av en
funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav eller kravnivåer som finns ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås eller de kravnivåer som gäller ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling (SFS, 2018:1098, kap 3, 2§).
Jag upplever att inte alla rektorer vet om att specialpedagoger är utbildade i att även arbeta med skolutvecklingen. Jag anser att samverkan mellan skolan och hem är en del av skolutvecklingen. Jag ville veta hur det ser ut i den kommun jag är verksam i, om
specialpedagoger där är inkluderade i det arbetet eller inte.
Syfte och frågeställningar
Grundskolans läroplan (Skolverket, 2011) fastställer att ”skolan ska vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens uppfostran och utveckling. Arbetet måste därför ske i samarbete med hemmen” (s.9).
Syftet med den här intervjustudien är att bidra med kunskaper om hur fyra
grundskolerektorer uppfattar sin roll i samverkan mellan skola och vårdnadshavare generellt, och specifikt mellan skola och vårdnadshavare till barn i behov av särskilt stöd.
I examensarbetet undersöks följande frågeställningar:
- Vilka roller har rektorer i samverkan mellan skolan och vårdnadshavare generellt, och specifikt mellan skolan och vårdnadshavare till barn i behov av särskilt stöd?
- I vilka sammanhang samverkar rektorer med vårdnadshavare? -
Centrala begrepp enligt skollagen
I det här avsnittet ska centrala begrepp definieras och i korthet kommenteras, huvudsakligen enligt skollagen. Begreppen står i bokstavsordning för att markera att det inte finns någon rangordning.
10
Elevhälsoteam
Skolverket (2019a) anser att lärande och hälsa samspelar och att det därför är betydelsefullt hur skolledare leder arbetet med elevhälsan. Skolan är en skyddande faktor och det är viktigt att fokusera på det som fungerar bra.
Elevhälsan ska finnas i grundskole- och gymnasieutbildningen och ska enligt skollagen (Skollagen, 2010: 800) fokusera på ett förebyggande och hälsofrämjande arbete. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. När skolarbetet prioriterar det som får elever att må bra behövs mindre tid för det förebyggande och åtgärdande arbetet. Elevhälsoteamet leds av rektorn. Elevhälsoteamet ska ha tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator samt personal med specialpedagogisk kompetens. Pedagogerna och elevhälsans personal kan bidra på olika sätt genom att arbeta i tvärprofessionella team. Elevhälsan är en del av skolans verksamhet och behöver därför ingå i skolans systematiska kvalitetsarbete. Med systematiskt menas att arbetet är strukturerat och långsiktigt. I första hand ska
hälsoarbetet arbeta för att identifiera områden som är särskilt angelägna att utveckla för att uppfylla målen (Skolverket, 2019a).
Rektor
Rektor är den person som leder och samordnar det pedagogiska arbetet. Hen ska även arbeta för att utbildningen utvecklas. Rektorn har ansvar för sin enhets inre organisation och fattar beslut om fördelningen av resurser inom enheten efter barnens och elevernas olika
förutsättningar och behov. För att få en anställning som rektor måste hen visa att hen har pedagogisk insikt både genom utbildning och genom erfarenhet. Varje huvudman ska ordna så att rektorn går en särskild befattningsutbildning. Utbildningen ska påbörjas så fort som möjligt efter att rektorn tillträtt sin anställning och ska vara genomförd inom fyra år (Skollagen, 2010: 800).
11
Samarbete/samverkan
I föreliggande studie används samverkan och samarbete som synonymer då skolverket använder sig av begreppet samarbete medan Danermark (2004) använder sig av samverkan.
I skollagen (Skollagen, 2010: 800; SFS 2018: 1098) beskrivs att utbildningen bland annat ska bidra till att i samarbete med hemmen stödja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. Vidare nämns att lärare, förskolelärare och övrig personal ska medverka, och att barn/elever och deras vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta. Utöver detta ska även företrädare för barnens/elevernas vårdnadshavare finnas i en lokal styrelse, som även kallas för föräldraråd.
Danermark (2004) definierar samverkan som interaktion mellan två eller fler personer om något i ett specifikt syfte i en tydlig organisatorisk kontext, det vill säga som interaktion mellan skolans personal och barns eller elevers vårdnadshavare i syfte att bland annat öka barns eller elevers måluppfyllelse eller förbättra hur de mår. Jag anser att Danermarks definition av samverkan uttrycker en professionell dimension. Därför används begreppet samverkan i arbetet när relationer mellan skolan och vårdnadshavare beskrivs.
Jakobsson och Lundgren (2013) refererar till internationella konventioner eller överenskommelser som fokusera på ett barnperspektiv med barnets bästa i centrum. De internationella konventionerna är FN:s barnkonvention (Utrikesdepartementet, 2006) och Salamancadeklarationen (Svenska Unescorådet, 2006) som handlar om att alla barn har lika värde och alla barn har rätt till en likvärdig skolgång. Samverkan ska genomsyras av ett barnperspektiv och inte ett verksamhetsperspektiv.
Lundgren och Persson (2003) menar att samverkan borde analyseras enligt tre punkter: 1. Intention: Vad vill vi åstadkomma?
2. Genomförande: Hur går vi tillväga och vilka aktörer ska vi involvera?
3. Resultat/Uppföljning/Utvärdering: Vad uppnådde vi och hur vet vi att vi nådde dit? Det här arbetssättet kvalitetssäkrar åtgärderna och ska göras regelbundet i samförstånd med de inblandade parterna.
12
Vårdnadshavare/förälder
Framöver kommer begreppen förälder och vårdnadshavare att användas som synonymer, men innan dess behöver de förtydligas. Enligt regeringen (2015) ska alla barn under 18 år stå under en eller två vuxna personers vårdnad. Vårdnadshavares ansvar regleras i föräldrabalken (SOU 1994: 139). Vårdnadshavare bär huvudansvaret för att vårda och fostra sina barn. Enligt föräldrabalken svarar vårdnadshavaren för ”att barnet för den tillsyn som behövs med hänsyn till dess ålder, utveckling och övriga omständigheter och skall bevaka att barnet får
tillfredställande försörjning och utbildning” (SOU: 1994: 139, s.126).
Samverkan med vårdnadshavarna syftar till att utveckla en dialog och därmed skapa en tillitsfull relation mellan skolan och vårdnadshavare. Vårdnadshavare har ofta en god kunskap om sitt barn och kan bidra med viktig information.
13
Tidigare forskning
I det här kapitlet presenteras tidigare forskning som är relevant för studien. Det rör sig om områdena skolledarskap och samverkan, det vill säga relationer mellan skola och
vårdnadshavare, och skolframgång. Eftersom studien genomfördes i en kommun av
mångkulturell karaktär kommer den tidigare forskningen också belysas mot den bakgrunden.
Skolledarskap
Skolledarskapet är otroligt viktigt i skolans verksamhet då det handlar om att leda skolan mot en hög måluppfyllelse och en hög trivsel. Skolledningen består av rektorer och biträdande rektorer. Den här studien koncentrerar sig på rektorns skolledarskap. Svedbergs (2014) utgångspunkt är att rektorer är viktiga och ställer samtidigt frågan vilka som är viktiga för dem. Är det specialpedagogerna?
Törnsén (2014) konstaterar att rektorn förekommer 120 gånger i skollagen från 2010 jämfört med 20 i skollagen från 1985. Det tyder på att rektorns nyckelroll framhålls. Rektorn har ansvar för att verksamheten följer de nationella målen, för skolans processer och dess måluppfyllelse (Törnsén, 2014). Hörnqvist (2019) sammanfattar skolledarens/rektorns uppgifter som att hen har ett statligt uppdrag med krav från huvudmannen, hen ska leda den pedagogiska verksamheten och blir granskad av skolinspektionen.
Figur 1 ger exempel på vilka arbetsuppgifter en skolledare kan ha (Hörnqvist, 2019). Som framgår kan det handla om rent praktiska saker som att lämna ut busskort eller nycklar, men även ta beslut om tjänstefördelning eller åtgärdsprogram, eller ta hand om budgetfrågor.
Figur 1. Exempel på rektorns arbetsuppgifter (Hörnqvist, 2019).
Statligt uppdrag Leda den pedagogiska verksamheten
Huvudmannens krav Skolinspektionen
Rektor
Lägga schema, tjänstefördelning, besluta åtgärdsprogram, delegationsbeslut, möta föräldrar, möta elver, flytta möbler, brandsyn, elevråd, likabehandlingsplan, skriva anställningsavtal, skaffa vikarier, lönesamtal,
14
Även Brüde Sundin (2007) beskriver rektorns vardag som upphackad i många olika varierande uppgifter som kommer till stånd i interaktion med andra människor. Hon beskriver rektorns vardag som den är och inte som den bör vara och menar att alla små arbetsuppgifter bildar tillsammans en betydelsefull helhet.
Skolinspektionen (2012) poängterar betydelsen av rektorns kommunikation med lärarna och eleverna utifrån det nationella uppdraget och presenterar framgångsfaktorer.
Skolinspektionen rekommenderar att rektorerna har tydliga och avgränsade ansvarsområden med en hög grad av självbestämmande och att skolans ledarskap fördelas på flera personer för att göra det hållbart.
Rektor som myndighetsutövare
Rektor är anställd av huvudman (som kan vara kommunen, staten eller en privat aktör). Det är huvudman som har det övergripande ansvaret för utbildningen (Skollagen, 2010: 800).
Rapp (2013) fastställer att rektorn har två uppdragsgivare, staten (och enbart staten om det handlar om specialskolor) och antingen kommunen eller en fristående huvudman. Staten styr över läroplanen, förordningar och behörighetskrav för att anställas som rektor. Kommunen eller den fristående huvudmannen anställer rektorn, ger ekonomiska resurser och delegerar beslutanderätt (Rapp, 2013).
Med hjälp av skollagen och förordningar fattar rektorn bland annat beslut om vissa avvikelser från grundskolans timplaner, samverkansformer, inskrivningar, klasser, särskilda stödinsatser, åtgärdsprogram, avstängning, ledighet i grundskolan som överstiger 10 dagar eller befrielse från skolplikt. Vissa beslut kan rektorn inte delegera till andra (Engström & Hellman, 2013). Rektorn är därmed en myndighetsutövare vilket innebär att rektorn utövar befogenhet att för enskild bestämma om förmån, rättighet, skyldighet, disciplinär bestraffning eller annat jämförbart förhållande (Sveriges Riksdag, 2014).
Av särskild vikt för den här studien är skollagen (2010: 800) som även reglerar att rektorn ska se till att det finns ett eller flera forum för samråd med elever och vårdnadshavare. Frågor som är viktiga för skolverksamheten och som kan ha betydelse för eleverna och
vårdnadshavarna ska behandlas där för att ge dem tillfälle att komma med synpunkter innan beslut fattas.
15
Rektor som pedagogisk ledare
Enligt Törnsén (2009) består pedagogiskt ledarskap av två delar. Den ena betecknas som indirekt ledarskap och handlar om att ge förutsättningar för undervisning och lärande. Den andra kallas för direkt pedagogiskt ledarskap och innefattar att leda undervisning och lärande.
Tillberg (2003) jämförde tre olika skolor och analyserade skolledningens ledarskap. Enligt henne finns det olika relationer som skolledningen ingår i när det gäller legitimerade aktörer som till exempel vårdnadshavare. Hon kategoriserade skolledningarnas relationer som informerande och reagerande, aktiv och skapande eller involverande och legitimerande (Tillberg, 2003). I den första skolan, där skolledningen var informativ och reagerande så genomförde skolledningen stormöten, som till exempel föräldramöten, för hela skolan. Föräldrarna litade på att skolan fungerade och förväntade sig inte någon aktiv eller samarbetande relation.
I den andra skolan, när skolledningen var aktiv och skapande, var även föräldrarna aktiva. Föräldrarna hade representanter i förvaltningsrådet som skolledningen uppskattade som strategiskt. Skolledningen deltog i föräldraföreningens möten. Relationerna till
socialmyndigheterna och polis var aktiva och media ansågs som en viktig plattform för att synas och höras. Skolledningen var den som främst initierade sådana relationer och såg till att relationerna upprätthölls.
I den tredje skolan var relationerna mellan skolan och hemmen involverande och legitimerande. Föräldrarna var mycket involverade i verksamheten, vad gäller praktiska, ekonomiska eller idémässiga antaganden (Tillberg, 2003).
Lareau och Muñoz (2012) tittade närmare på den kollektiva samverkan mellan förälder-lärare- organisationer (PTO: Parent-Teacher Organization) och skolledare. De såg att det fanns diskrepanser om vilken miljö PTO föredrog och vilken skolledaren ansåg som lämplig. Föräldrarna tyckte om en varm, vänlig och icke-byråkratisk miljö medan skolledaren ville ha en ordningsam, säker och byråkratisk miljö. I sin rapport visar Laureau och Muñoz (2012) att om föräldrarna var mycket engagerade ledde det till många konflikter, konflikter som rörde bland annat auktoriteten vid aktiviteter, hur skolan skulle styras samt hur vänlig skolpersonal skulle vara. Frågor om vem som har makten belystes. Forskarna pekar på att många konflikter som uppstod orsakades av bristen på struktur hos föräldraorganisationen. De aktiva aktörerna var frivilliga och byttes ofta ut. De var ovana att organisera. Dessutom behövdes en hög nivå
16
av koordination med skolledningen när temadagar skulle organiseras. Lareau och Muñoz (2012) menar även att skolledarna befann sig under korstryck: från politikerna, från skolans verksamhet och föräldraorganisationen.
Tillberg (2003) kom som Törnsén (2009) fram till att det finns två typer av
ledarskapshandlingar, nämligen ledarskapshandlingar som förhandling (indirekt) och möjliggörande (direkt). Vid ledarskapshandlande som förhandling framträdde skolledning som en enad trupp. Det fanns bara få direkta möten med personalen. Skolledningen
förmedlade externa budskap från styrdokument eller allmänna och generella budskap snarare än konkreta och lokala åtaganden.
Rektor på mångkulturella skolor
Lahdenperä (2015) menar att den globaliserade, internationella och mångkulturella samhällsutvecklingen leder till nya, spännande och samtidigt mycket komplicerade
utmaningar där ledarskapet i skola och förskola är avgörande. Hon rekommenderar rektorer på mångkulturella skolor att utveckla sin personals interkulturella kompetens genom ett systemiskt förhållningssätt till att leda och organisera den pedagogiska verksamheten. Lahdenperä (2015) kommer fram till att rektorer hade svårigheter att relatera lärarnas
undervisningssvårigheter till de åtgärder rektorerna som pedagogiska ledare kunde sätta in för att förbättra lärarnas kompetens. Hon fann även att rektorerna var obekväma med att diskutera och analysera sina egna ledningssvårigheter.
Lahdenperä (2015) sammanfattar forskningen om föräldrarnas kontakter med skolan som att föräldrarna uppfattar mötena som frustrerande och problematiska. Föräldrarna är
engagerade men saknar en djupare kunskap om den svenska skolan och dess pedagogiska verksamhet. Hon anser att skolan bör få förståelse för föräldrarnas värderingar och känslor. Med känslor menar hon att föräldrarna kan känna sig underlägsna i det nya landet då deras barn snabbare lär sig språket och kommer in i samhället.
Vidare redovisar Lahdenperä (2015) ett aktionsforskningsprojekt, där forskarna lyfter fram betydelsen av att skolan och föräldrar har direktkontakt. Saknas denna kontakt kan eleverna inta en maktposition och manipulera information och på så vis sprida negativa uppfattningar om skolan till sina föräldrar och tvärtom.
17
Bouakaz (2007, 2009) visar i sin forskning liknande resultat som Lahdenperä (2015), nämligen att lärarna hade bristande kunskaper i hur föräldrar av utländsk härkomst skulle informeras om skolsystem och hur lärarna på bästa sätt skulle kunna ta kontakt med
föräldrarna. Vidare finner han att lärarna bara hade generella strategier för att få föräldrarna engagerade.
Eriksons fyra principer för relationer mellan föräldrar och skola
I sin avhandling diskuterar Erikson (2004) att relationer mellan föräldrar och skolan kan ha ett oändligt antal olika innebörder å ena sidan och att relationerna mellan föräldrar och skolan kan ha ett någorlunda begränsat antal huvudsakliga eller centrala innebörder å andra sidan om man utgår från ett kunskapssociologiskt perspektiv. Han ger en historisk överblick hur
principerna växt fram efter andra världskriget och redogör för internationell och svensk forskning.
Han studerade de olika återkommande innebörder som tilldelas relationen mellan föräldrar och skolan och ordnade dem och skapade en klassificering av innebörderna som han kallade principer. Han menar att principerna är idealfall och att de ska användas som kompasser, riktlinjer. De fyra principerna är partnerskapsprincipen, brukarinflytandeprincipen, valfrihetsprincipen och isärhållandets princip.
Partnerskapsprincipen
Enligt Erikson (2004) bottnar partnerskapsprincipen i att det skett en förändring i frågan om vilka överlappande intressen skolan och hem har och även i frågan om vad föräldrar och skolpersonal med gemensamma ansträngningar kan uppnå. Han stödjer sitt resonemang på studier gjorda i USA och England, exempelvis Plowdenrapporten som tydligt markerade vikten av att låta föräldrar begripa sig på skolan och att man ville arbeta för en bättre kommunikation mellan skolan och hem. Den engelskspråkiga forskningen använder sig av begreppet closing the gap (Erikson, 2004) för att beskriva detta.
Erikson (2004) nämner även olika typer av relationer inom partnerskapsprincipen som baseras på Epsteins forskning. Epstein (2015) forskar sedan 1990 talet om relationer mellan familjer och skolan. Hon skapade ett teoretiskt ramverk för föräldrainflytande. Erikson (2004)
18
modifierade Epsteins ramverk till svenska förhållanden och särskiljer mellan sex olika typer av föräldrainflytande. Typ 1 berör skolans stöd och hjälp till föräldrarna för att underlätta lärande. Typ 2 koncentrerar sig på kommunikationen mellan skolan och hem, både vad gäller elevers framsteg och resultat och skolans program. Typ 3 innefattar föräldrars frivilliga insatser i och utanför skolan för att hjälpa eleverna och skolans arbete. Typ 4 handlar om att engagera föräldrarna som ”hjälplärare” hemma med läxorna. Typ 5 inkluderar föräldrarna i beslutsfattande som till exempel i föräldraråd. Typ 6 innebär att koordinera andra gruppers bidrag till att stärka skolans arbete, familjernas (skol)aktiviteter och elevernas utveckling och lärande (Erikson, 2004).
Brukarinflytandeprincipen
När Erikson (2004) diskuterar brukarinflytandeprincip menar han den specifika innebörden av relationen mellan skola och föräldrar där föräldrar deltar i skolans styrning genom att sitta med i formaliserade och rådgivande/beslutande organ inom skolorganisation. Här handlar det om representativ demokrati, det vill säga att föräldrar väljer föräldrar som representerar allas intresse.
Valfrihetsprincipen
Med valfrihetsprincipen menar Erikson (2004) föräldrarnas möjlighet och rätt att välja skola och anser att föräldrarna och deras barn ses som konsumenter.
Isärhållandets princip
Isärhållandets princip fokuserar enligt Erikson (2004) på det som håller isär skolan och hem. Det betyder att det betonas en gräns mellan skola och hem. I den engelskspråkiga litteraturen används uttrycket mind the gap. Erikson sammanfattar att det finns en spänning i relationen mellan skola och hem som är värd att studera och analysera.
19
Skolframgång i det mångkulturella samhället
Hornby (2011) hävdar att fördelarna av en effektiv samverkan är väldokumenterade men att de inte har fått genomslag i praktiken. Han menar att det finns stora olikheter i på vilket sätt och i hur hög grad vårdnadshavare är delaktiga i samverkan mellan skolan och hem.
Jarl, Blossing och Andersson (2017) finner i sin studie att framgångsrika skolor består av en verksamhet som baseras på samförstånd och samordning. Framgångsrika skolor
kännetecknas av gemensamma föreställningar om vad det innebär att arbeta på skolan. De menar att undervisningen och verksamheten ska anpassas efter elevernas behov och
förutsättningar. Forskarna finner att framgångsrika skolor är tydligt samordnade kring normer, föreställningar och regler som det har samtalats kring av rektorer och lärare under en lång tid. Jarl, Blossing och Andersson (2017) understryker även vikten av kontinuitet och stabilitet hos skolledningen.
Sammanfattningsvis tyder den tidigare forskningen på att rektorer har ett mångfacetterat uppdrag (Brüde Sundin, 2007; Hörnqvist, 2019; Rapp, 2013) och att rektorerna kan genom sitt ledarskap (Tillberg, 2003; Törnsén, 2009) möjliggöra förutsättningar för en god
samverkan mellan skolan och vårdnadshavare. Med det menas att rektorn arbetar för att skolans personal har gemensamma föreställningar kring sitt uppdrag och att undervisningen och verksamheten anpassas efter elevernas behov och förutsättningar (Jarl, Blossing & Andersson, 2017; Skolinspektionen, 2012). Lundgren och Persson (2003) betonar vikten att samverkan kontinuerligt analyseras genom att besvara följande frågor:
Vad vill vi åstadkomma?
Hur går vi tillväga och vilka aktörer ska vi involvera? Vad uppnådde vi och hur vet vi att bi nådde dit?
20
Teoretisk förankring
I studien används Bronfenbrenners (1979) utvecklingsekologi för att dra slutsatser av studiens resultat. Teorin är lämplig då den utgår från att individens, det vill säga elevens, utveckling påverkas av samspelet eller samverkan mellan individen/eleven och dess omgivande miljöer – i den här studien är det skolan och elevens vårdnadshavare som utgör de miljöer som studeras.
När man studerar de olika miljöerna kring eleven är det även viktigt att tänka på de olika miljöernas förhållande till varandra. En miljö är beroende av andra miljöer, och de olika miljöerna samspelar med varandra (Imsen, 2006).
Bronfenbrenners utvecklingsekologi
Bronfenbrenners grundantagande är att individens utveckling ses som resultat av samspelet mellan den växande individen och miljön (Andersson, 1980). Han argumenterade för att utvecklingen sker i ett sammanhang, i en interaktion mellan olika omgivningsfaktorer
(Andersson, 2013). Han ställde sig kritisk mot den psykologiska teoribildningen eftersom han ansåg att den ensidigt var inriktad på egenskaper och förhållanden hos individen.
Miljöaspekten beaktades enligt honom inte i tillräckligt hög grad. Bronfenbrenner förstod miljön som en rad sammanhängande strukturer där den ena ryms inuti den andra, ungefär som ryska dockor. Längst inne finns barnet i dess omedelbara närmiljö. Familjen är ett exempel på närmiljön, förskola, skola är andra exempel på närmiljöer. Bronfenbrenner utvecklade en modell över fyra analysnivåer som inte ligger hierarkiskt över varandra utan omsluter varandra (Se figur 2). I centrum befinner sig barnet, det vill säga individen i sina närmiljöer. På mikrosystemet sker interaktionen mellan barnet och dess närmiljöer som till exempel familjen, förskolan/skolan och fritidsmiljön. På mesosystemet förekommer interaktionen mellan närmiljöer såsom interaktionen mellan familjen och skolan, det vill säga samverkan. Den beskrivna interaktionen påverkar och påverkas av förhållanden som ligger utanför barnets direkta vardagsverklighet som Bronfenbrenner kallade exosystem. På exosystemet finner vi bland annat föräldrarnas/vårdnadshavarnas arbetsplats, förskolans/skolans
organisation, kommunala resurser som påverkar barnets utveckling. Det i sin tur interagerar med samhällsförhållanden, normer och värderingar på nationell nivå, eller makrosystem. Individens utveckling sker över tid, kronosystemet (Andersson, 2013). Figur 2 visar en egen
21
modell utvecklad från Bronfenbrenners (1979) utvecklingsekologiska modell som illustrerar hur en individs utveckling påverkas av ett nätverk av olika system i miljön runt individen.
Figur 2. Modell utifrån Bronfenbrenners utvecklingsekologi (Bronfenbrenner, 1979).
Makrosystem: Lagar,
samhälle, kultur, politk, religion, attityder och
värderingar
Exosystem: Familjens vänner,
släkt, grannar, föräldrarnas arbetsplatser, polis, socialtjänst, hälso- och
sjukvård
Mesosystem: Relationer
mellan olika mesosystem som till exempel föräldrar,
syskon, klassramrater, vänner, skola, fritidshem
Mikrosystem:
Barnet/eleven i centrum
22
Metod och genomförande
I följande kapitel ska metoden beskrivas. Kapitlet börjar med en redogörelse för studiens forskningsteoretiska ansatser som ligger inom fenomenologin och hermeneutiken.
Fenomenologin blir en utgångspunkt för metoden eftersom syftet är att ta reda på hur fyra grundskolerektorer uppfattar sin roll i samverkan med vårdnadshavare generellt, och specifikt med vårdnadshavare till barn i behov av särskilt stöd. Hermeneutiken används vid tolkningen av resultaten av olika fenomen i grundskolerektorers utsagor om deras roll i samverkan mellan skolan och vårdnadshavare.
Även studiens validitet och reliabilitet ska diskuteras samt hur respondenterna valts ut. Kapitlet avslutas med en presentation av respondenterna samt en beskrivning om hur intervjuerna genomfördes och vilka etiska övervägande behövdes ta ställning till.
Fenomenologi
Forskare som använder sig av en fenomenologisk forskningsansats strävar efter att ta reda på hur människan skapar mening i sin värld och hur de förutfattade meningarna påverkar
människans uppfattning om världen (Bryman, 2018). Subjektivitet föredras före objektivitet, det betyder att forskaren inte är ute efter att hitta sanningen utan beskriver hur en människa varseblir, känner och vilken attityd hon har i vardagen (Denscombe, 2014). Denscombe (2014) menar att den ansatsen passar till forskning med få deltagare. Han beskriver fördelarna med fenomenologiska forskningsstudier som att de inte kräver högteknologiska lösningar, att respondenternas beskrivningar kan berätta en intressant historia, att berättelserna kan ge inblick i något komplext fenomen. Nackdelar som fenomenologiska studier har ligger i att de bygger på subjektiva beskrivningar och dess tolkningar. Forskningen bygger på mjuka värden och inte hårda fakta (siffror). En annan nackdel som Denscombe (2014) nämner är att
fenomenologiska studier sällan är generaliserbara på grund av att de bygger på få deltagare.
Hermeneutik
Hermeneutik (Bryman, 2018) är en vetenskapsteori som handlar om att tolka, förstå och uttrycka upplevelser av olika fenomen. Hermeneutik lämpar sig att använda i den här studien
23
då syftet med studien är att öka kunskapen om hur grundskolerektorer uppfattar och upplever sin egen roll i samverkan mellan skolan och vårdnadshavare. Tolkningen (Westlund, 2011) växer fram i en spiralliknande rörelse mellan tolkarens förförståelse och mötet med nya erfarenheter och idéer. Spiralmetaforen visar på att förståelsen ständigt förändras. Relationen mellan helhet och delar måste beaktas. Ju fler delar som stödjer forskarens tolkning desto rimligare blir den.
Enligt Westlund (2011) finns det tre olika inriktningar inom hermeneutiken. Den första kallas psykologiskt inriktad tolkningslära eller existentiellt inriktad hermeneutik. Förståelsen av respondenternas utsagor uppnår tolkaren genom empati och inlevelseförmåga. Den andra inriktningen benämns som misstankens hermeneutik. Då försöker tolkaren hitta underliggande förklaringar till respondenternas utsagor, till fenomenen i utsagorna. Den tredje inriktningen kallas allmän tolkningslära. Det empiriska materialet kan vara kvalitativt eller kvantitativt. Tolkaren fokuserar på förståelsen av ett budskap. Delar ställs i relation till materialet i helhet. Om tolkningar av delar av det empiriska materialet går emot helheten är den tolkningen inte rimlig.
Val av metod
I undersökningen användes semistrukturerade kvalitativa intervjuer eftersom studien syftade till att ta reda på hur ett begränsat antal grundskolerektorer tänker kring, förstår och leder samverkan mellan skolan och vårdnadshavare. Studien har en hermeneutisk ansats, det vill säga att respondenternas svar tolkas. Den semistrukturerade intervjuformen valdes eftersom intervjuaren har möjlighet att ställa följdfrågor till något som upplevdes som viktiga men otillräckliga svar (Bryman, 2018).
Målet med semistrukturerade intervjuer är att försöka hitta och förstå teman i den levda vardagsvärlden ur respondenternas egna perspektiv. Intervjuaren lyssnar efter beskrivningar av respondenternas levda värld utifrån en tolkning av innebörden hos de beskrivna fenomenen (Kvale & Brinkman, 2009). Kvale och Brinkmann (2009) utgår från tolv aspekter när
forskaren använder sig av den kvalitativa forskningsintervjun: livsvärld, mening, det kvalitativa, det deskriptiva, det specifika, medveten naivitet, fokusering, mångtydighet, förändring, känslighet, mellanmänsklig situation och positiv upplevelse. Enligt Kvale och Brinkmann (2009) finns det sju stadier när kvalitativa forskningsintervjuer genomförs: ” (1)
24
tematisering av intervjuprojektet, (2) planering, (3) själva intervjun, (4) utskrift, (5) analys, (6) verifiering och (7) rapportering” (s. 36). Undersökningen genomfördes enligt Kvale och Brinkmanns stadier.
En intervjuguide (Bilaga 2) konstruerades för att följa de tre första av de ovannämnda stadierna. Guiden bestod av tre delar. Den första handlade om rektorernas bakgrund, den andra om samverkan med vårdnadshavare generellt respektive med vårdnadshavare till barn i behov av särskilt stöd, och den avslutande delen gav respondenten möjlighet att komplettera eller lägga till något. I den avslutande delen informerades igen om respondentens möjlighet att läsa intervjutranskriptionen för att eventuellt kunna ändra eller komplettera utsagorna. Två respondenter ville läsa intervjutranskriptionen men hade inget att lägga till.
Att använda sig av en intervjuguide hjälper forskaren att fokusera på det hen vill undersöka samtidigt som hen kan variera frågornas ordningsföljd (Bryman, 2018).
En pilotintervju genomfördes med en rektor för att testa intervjuguiden och eventuellt kunna justera frågorna. Frågorna behövdes inte justeras men jag blev varse om min egen roll som samtalspartner. Jag märkte att jag ännu mer tålmodigt skulle vänta in vad respondenten hade att säga och inte vara rädd för eventuella pauser. Pauser hjälper respondenten att resonera och tänka efter och eventuellt förtydliga sina utsagor.
Urvalsgrupp
Efter att ha genomfört pilotstudien berättade rektorn att det skulle kunna bli svårt att få rektorer att ställa upp på grund av tidsbrist och arbetsbelastning. Hen rekommenderade några som hen trodde skulle ställa upp. Bryman (2018) kallar det för snöbollseffekten att någon rekommenderar någon som i sin tur rekommenderar någon annan.
Då syftet med studien var att undersöka hur några enskilda grundskolerektorer uppfattar sin roll i samverkan mellan skolan och vårdnadshavare, skulle det inte vara möjligt att
generalisera till alla grundskolerektorer, var ett målinriktat urval relevant (Bryman, 2018). På grund av tidsaspekten valdes en kommun i södra Sverige då det var lättare för mig att ta mig till rektorerna. Det menar Bryman (2018) hör till bekvämlighetsurval.
Intervjuförfrågan tillsammans med missivbrevet (Bilaga 1) skickades via mejl till tio grundskolerektorer fördelade på de fem olika utbildningsområden som finns i kommunen för
25
att förklara syftet med studien, informera om intervjuns uppskattade tidsåtgång och om Vetenskapsrådets etiska forskningsprinciper.
Sex rektorer tackade ja. Fyra av kommunens fem utbildningsområden var representerade. Två rektorer tackade nej omgående medan sex svarade att de ställde upp dels på grund av intresse och dels på grund av de blev rekommenderade. Två rektorer svarade inte alls. En rektor som hade tackat ja, behövde med kort varsel ställa in på grund av personliga skäl. På grund av att den rektorn arbetade på en F-9 skola fick jag bara en F-9 skola förutom
pilotintervjun. En intervju med en rektor som var verksam på en F-9 skola föll bort på grund av tekniska missöden. Det fanns ingen möjlighet att kontakta ytterligare rektorer då tidsramen var begränsad. Därför bestämde jag mig för att endast utgå från intervjusvaren från F-6 skolorna. Då det visade sig att det bara var en manlig rektor bland dem och det skulle kunna leda till att han skulle kunna identifieras, även om det är mindre sannolikt, valde jag att använda mig av det könsneutrala pronomen hen för att utesluta den möjligheten.
Vid urvalet användes även kommunens webbplats där skolorna kunde jämföras digitalt. Valet föll i första hand på skolor som hade liknande antal elever för att kunna jämföra dem, men sedan reducerades urvalet på grund av att inte alla rektorer hade möjlighet att delta. Skolorna var fördelade över hela kommunen så att en överblick skulle kunna skapas. Varje utbildningsområde har likvärdigt genomsnitt i storleksvärde, socialt index, personalvärde, resultatvärde. Dock skiljer sig de utvalda skolorna vad gäller andelen elever med
eftergymnasial utbildade föräldrar, andelen elever med utländsk bakgrund, andel elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen i årskurs 6. Exakta värden nämns i avsnittet presentation
av skolorna.
Presentation av respondenterna
Alla rektorer är verksamma i samma kommun. Alla förutom en har avslutat
rektorsprogrammet. Den rektorn har påbörjat rektorsutbildningen. Alla har en pedagogisk utbildning och är legitimerade lärare. Två har även gått specialpedagogsprogrammet. En har dessutom en påbyggnadsutbildning i tal- och språkutveckling och den andra skriver sin masteruppsats i specialpedagogik. Alla har varit verksamma som biträdande rektorer innan de fick uppdraget som rektor. Rektorerna har olika lång erfarenhet av rektorsuppdraget, från en termin till 14 år (Bilaga 3). Även om jag har noterat rektorernas kön kommer jag inte redovisa
26
det när jag presenterar exempel på svar då det skulle kunna leda till att kravet på konfidentialitet inte uppfylls.
Presentation av skolorna
Jag väljer att presentera bara de skolor som jag använder mig av i studien eftersom den första intervjun var pilotintervjun och en annan genomförd intervju föll bort på grund av tekniska problem och en tredje rektor behövde ställa in intervjun.
All statistik har jag hämtat från Skolverket (2019b). Skolbladet visar den valda skolenhetens senast publicerade statistik. Jag avrundar till närmaste heltal. Tabell 2 visar skolornas statistik över andelen elever med eftergymnasialt utbildade förälder, andelen elever med utländsk bakgrund och andelen elever med uppnått kunskapskraven i alla ämnen i årskurs 6.
Tabell 2. Skolornas senast publicerade statistik (Skolverket, 2019b).
Skola Andelen elever med eftergymnasialt utbildade föräldrar i %
Andelen elever med utländsk bakgrund i %
Andel elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen i åk 6 i % A: 79 19 100 B: 67 39 56 C: 21 95 100 D: 73 25 85
Genomförande
Rektorerna som ställde upp fick föreslå tider och plats som skulle passa dem. Alla förutom en valde den egna arbetsplatsen. Hen valde att genomföra intervjun hemma hos sig på grund av att hen trodde att vi skulle vara ostörda där. Samtliga rektorer markerade på sin dörr att de ville vara ostörda. De verkade koncentrerade och avslappnade. De svarade eftertänksamt utan att jäkta. En rektor hade bett att få intervjuguiden i förväg. Jag hade egentligen inte velat göra så då jag var intresserad av spontana svar. Men på grund av att jag hade begränsad tid att genomföra studien valde jag att ändå skicka guiden i förväg. Jag upplevde inte någon större skillnad mellan den intervjun och resterande.
27
Samtliga rektorer fick möjlighet att tänka efter, begrunda sina tankar.
Alla intervjuer spelades in med mobilens och Ipadens röstinspelningsapplikation efter att respondenterna godkänt det. Jag valde att ha två inspelningsapparater för att minimera risken för eventuella tekniska missöden (Bryman, 2018). Varje intervju varade mellan 36 och 60 minuter. Intervjun transkriberades antingen direkt efteråt eller med bara kort tidsmarginal för att kunna komma ihåg stämningen och hur respondenten svarade. Två rektorer ville ha transkriptionen hemskickad och fick möjlighet till respondentvalidering (Bryman, 2018). Vid den femte intervjun slutade Ipaden att spela in samtidigt som jag hade glömt att starta
röstinspelningsapplikationen på min telefon. Transkriptionen av den intervjun genomfördes samma dag och rektorn godkände transkriptionen och minnesanteckningarna och hade inget att lägga till. Men jag valde att inte använda mig av intervjun då materialet av förklarliga skäl blivit tunnare.
Pilotstudien och den femte intervjun genomfördes med rektorer som är verksamma på F-9 skolor. Även den rektor som behövde ställa in arbetar på en F-9 skola. På grund av det
bestämde jag mig för att begränsa min studie på fyra grundskolerektorer. Samtliga arbetar på F-6 skolor.
Bearbetning av insamlat material
När det gäller analysen i kvalitativa studier är målet att skapa förståelse genom att hitta innebörder i skriftliga eller muntliga texter och handlingar som registreras (Ahlberg, 2009). Jag använder mig av narrativ analys som är en fenomenologisk ansats (Bryman, 2018). Intervjumaterialet transkriberades, lästes och lyssnades igenom för att ge möjligheten att uppfatta delarna i helheten innan bearbetningen påbörjades. Svaren jämfördes med frågorna i intervjuguiden, sorterades och sammanställdes. Sedan gjordes en sammanfattning av
respondenternas svar. Efter det kunde fenomen vaskas fram som namngavs som till exempel rektors ansvar, rektors möjlighet eller viljan att delegera eller inte delegera, rektors roll i samverkan med vårdnadshavare generellt och med vårdnadshavare till barn i behov av särskilt stöd. Meningen var att försöka att hitta mönster, likheter och skillnader som kunde
klassificeras. De fenomenen kommer att redovisas i resultatdelen. Sedan färgmarkerades svar med likartad innebörd med en färg och skillnader med en annan färg och samlades och
28
sorterades under respektive färg. Under hela processen fördes anteckningar, kommentarer och reflektioner vid sidan av det utskrivna materialet.
Intervjuerna lyssnades igenom igen i sin helhet för att uppmärksamma respondenternas beskrivningar, deras tonfall och betoningar och för att kunna göra tolkningar av innehållet utifrån deras sätt att betona och beskriva. Egna reflektioner och tolkningar på det sagda skrevs ner.
För att kunna analysera det insamlade materialet är det viktigt att vara medveten om den egna subjektiviteten (Bryman, 2018). Det spelade redan roll vid intervjuerna då intervjuarens förförståelse kan ha förhindrat att ställa klargörande öppna följdfrågor. Vid analysen av intervjutranskriptionerna är det också viktigt att reflektera över den egna subjektiviteten. Ny kunskap skapas genom att växla mellan att analysera helheten i materialet och de enskilda delarnas innebörder och relationer samt genom att noga ta ställning till den egna
förförståelsen. Det är omöjligt att påstå att den sanna tolkningen nåtts.
Vid analysen användes den redovisade forskningen för att hitta rektorernas ledarskapshandlingar (Tillberg, 2003; Törnsén, 2003), relationer mellan skolan och vårdnadshavare (Erikson, 2004) och samband mellan individen och dess omgivning (Bronfenbrenner, 1979).
Validitet eller trovärdighet
När det kommer till kvalitativa undersökningar så är det svårt att upprepa undersökningen exakt, därför används begreppet trovärdighet istället för extern validitet. Att säga att
insamlade data är trovärdiga betyder att forskaren på goda grunder säger att resultatet hen har kommit fram till är rimligt. En god grund är till exempel att forskaren försäkrat sig om att insamlade data är tolkad på rätt sätt. Forskaren kan fråga sina respondenter i efterhand om hen har tolkat de svar respondenten angav korrekt (Denscombe, 2014). Att alla respondenter som ingick i studien erbjudits möjlighet att läsa sina intervjutranskriptioner innebär att det
insamlade materialet kan anses vara trovärdigt. Två respondenter utnyttjade möjligheten att granska intervjutranskriptionerna. De hade inget som skulle ändras eller läggas till vilket tyder på transkriptionen kan anses som trovärdig.
29
Reliabilitet
För att resultaten ska ha reliabilitet så krävs mer än att insamlade data är giltiga. Resultaten måste kunna upprepas för att betraktas som tillförlitligt det vill säga, kommer forskaren att få samma resultat om hen upprepar allt på exakt samma sätt. Det vanliga är att göra ett sådant ”omtest” för att kontrollera att resultaten upprepas. Man kan också dela sin datamängd i två delar och jämföra mot varandra, de borde rimligen avge liknande resultat (Denscombe, 2014). Det är emellertid inte relevant att använda sig av den metoden i den här studien då det
insamlade materialet inte var tillräckligt omfattande.
Även en analys av möjliga felkällor kan forskaren använda sig av. Forskaren kan kategorisera eventuella felkällor hos respondenten, hos forskaren själv och under själva intervjun. Exempel på sådana felkällor hos respondenten är: Vad har respondenten tagit för givet och inte nämnt? Vad har respondenten glömt att berätta? Exempel på felkällor hos forskaren är: åldern, kön, klass, klädsel, personlighet. Med det menas att forskarens ålder, kön, klass, klädsel eller personlighet kan ha påverkat respondenten på något sätt. Exempel på felkällor vad gäller samspelet under intervjun: var genomfördes intervjun, vilken icke-verbal kommunikation förekom (Cohen, Manion & Morrison, 2018).
Jag har försökt att inte påverka respondenterna, utan har i stället intagit en neutral och nyfiken lyssnarposition. Jag har uppmuntrat och bekräftat rektorernas utsagor och försökt att inte värdera vad som sagts.
Alla respondenterna förutom en var okända för mig. Den respondent som jag känner har jag inte haft någon nära arbetsrelation med innan.
Etiska överväganden
Forskningsetik (Vetenskapsrådet, 2019) berör frågor om forskningens innehåll och om forskarens relation till uppgiften. I en studie vars syfte är att bidra med kunskaper om hur ett begränsat antal grundskolerektorer uppfattar sin roll i samverkan mellan skolan och
vårdnadshavare är det av stor betydelse att beakta Vetenskapsrådets krav på individskydd. I individskyddet ingår fyra forskningsetiska principer. Principerna består av
30
samtliga informerades både skriftligt (Bilaga 1) och muntligt i samband med intervjun. Det poängterades att respondenterna kunnat avbryta sitt deltagande utan förklaring och när som helst. Ingen gjorde anspråk på den rätten förutom den rektorn som behövt ställa in den inbokade intervjun.
Under studiens genomförande fattades några avgörande beslut för att inte riskera skolornas identitet skulle kunna avslöjas genom att bland annat rektorernas kön inte skulle redovisas, modellnamn som bär skolans namn inte skulle lämnas ut.
31
Resultat och analys
I följande kapitel redovisas resultatet av studien utifrån de genomförda intervjuerna med fyra grundskolerektorer som arbetar på F-6 skolor. Två skolor redovisas inte då den ena var pilotintervjun och den andra föll bort på grund av tekniska problem.
Resultaten har bearbetats och analyserats så att både fenomens kontenta och dess variationer framkommer (Ahlberg, 2009; Bryman, 2018). Resultatet redovisas i olika kategorier, först beskrivs varje skola för sig, sedan likheter, därefter skillnader och avslutningsvis sammanfattas resultatet kort utifrån följande frågor som identifierats som bärande:
- Vad är en god samverkan?
- Vem är den främsta initiativtagaren till samverkan? - Hur arbetar elevhälsan?
- Vilka rutiner finns kring ny personal?
Resultaten speglas mot Eriksons (2004) principer (Bilaga 4) över vårdnadshavares relationer till skolan och den tidigare forskningen samt Bronfenbrenners (1979) teori för att skapa en helhetsbild. Redovisningen följer ett visst schema, då först skolorna redovisas var för sig. Efter att varje skola redovisats ges en sammanfattande analys enligt följande mönster: 1. Eriksons principer, 2. Tillbergs (2003) och Törnséns (2009) ledarskapshandlingar och 3 framgångsfaktorer enligt Jarl, Blossing och Andersson (2017) för varje enskilt skola. Det görs för att bibehålla en objektivitet och likvärdighet.
Relativt långa exempel från intervjuerna har tagits med för att öka graden av autenticitet och transparens (Bryman, 2018).
Skola A
Skolans rektor har arbetat som rektor på samma skola i 8,5 år.
Samverkan sker enligt rektorn utifrån elevens bästa och utifrån skolans förutsättningar. Hen berättar att skolan har engagerade vårdnadshavare som ibland inte ser helheten utan bara sitt eget barns behov. Det är visserligen inte förvånande ur ett vårdnadshavare-perspektiv, då vårdnadshavare ska se till sitt eget barns bästa. Rektorn bedömer att skolan gör ett bra jobb,
32
framför allt med elever i behov av särskilt stöd. Det arbetet anpassas ständigt efter elevens behov och förutsättningar.
Vi måste bromsa in och tala om att det är vi som är experter på detta, det är vi som gör allt vi kan, vi gör allt enligt lagen. Ibland har vi prövats, föräldrar hade tyckt att vi inte gjort tillräckligt och anmält oss till skolinspektionen men vi har alltid fått rätt. Vi vet att vi gör mycket. Vi har också fått mycket beröm från andra aktörer inom skolans värld, från barn- och
ungdomspsykiatrin, från barn och familj utifrån hur vi jobbar med just barn i behov av särskilt stöd. Vi gör ett bra jobb. Sedan är det också ett väldigt kreativt arbete. Vi kommer på nya sätt hela tiden, ibland utanför lagen. Vi vet att vi tassar utanför lagen, men vi måste vara kreativa för att stötta barnet på bästa sätt. Det spelar ingen roll vad vi gör. Vi gör det bästa för barnet för att ta tillbaka barnet från hemmet till skolan så att det inte riskerar att bli en hemmasittare.
Skolans rektor eftersträvar en dynamiskt lärande organisation när det gäller att samverka med vårdnadshavare. När något upplevs som mindre fungerande prövas olika andra
förhållningssätt för att förbättra kvalitén.
Annars har vi formella möten med alla föräldrar. Det har vi genom ett skolsamråd som vi kallar det för. Det är klassrepresentanter, två stycken, som är med på ett sådant möte, ett per termin. Tidigare har vi haft två, fyra per läsår där vi har kommit fram till efter uppföljningar och analyser: egentligen är föräldrarna mest intresserade av matsalsfrågor, städningen och duschningen. Vi är inte så intresserade att samverka kring dessa frågor. Det kan vi sköta via mejl. Vi vill mer involvera dem i elevernas utveckling och vår undervisning, vårt arbete, hur vi tänker, på vilket sätt grundskoleförvaltningen organiserat undervisningen och berättar hur vi arbetar, vad vi har för planer inför nästa läsår, hur vi t.ex. sköter digitalisering som nya skollagar som kommer till. Vi introducerar föräldrarna i dem. Vi berättar hur vi tänker ta oss an uppdraget. Vi har två möten per läsår som det är nu. Då kommer klassrådrepresentanterna,
föräldrarepresentanter från varje klass, så berättar vi vilket tema vi har för den här gången. De skickar frågor till oss inför mötet som vi i förväg förbereder oss på, samtidigt som vi förbereder oss för ett sådant möte som en lektion, fast med föräldrarna. Då har vi kanske gjort en
undersökning med eleven innan utifrån ett visst tema. Sedan ställer vi frågorna till föräldrarna: ”Vad tror ni era barn har svarat?”. ”Vad tror ni vi kan ta till oss genom er för att göra ett ännu bättre arbete?” Vi har alltid olika tema på de mötena. De tycker att det är roligt. Vi organiserar de mötena, vi har över trettio föräldrar, det är mer än en klass. Då måste vi organisera det som en lektion, fast mötet varar två timmar istället, vi grupperar dem och de får diskutera utifrån vissa frågeställningar. Sedan får en presenterar vad gruppen har kommit fram till. Sedan får de skriva precis som elever på post it lappar: ”Vad tar jag med mig från mötet?” Så får de sätta upp dem på dörren eller mejlar.
Rektorn involverar vårdnadshavare när det gäller att antingen anpassa undervisningen eller upprätta ett åtgärdsprogram.
Vi tar gärna till annorlunda lösningar, frågar föräldrarna vi kan få stöd av: ”Vad tror ni om det här?” Vi har förslag. ”Kan det hjälpa om läraren kommer hem varje morgon och hämtar eleven till skolan?”, ”Kan ni göra det?”. Det är klart att vi kan om det är det som krävs för att hen ska komma tillbaka till skolan, så gör vi det. Vi har lyckats med flera elever och fått dem tillbaka till skolan. Det har fungerat bra.
33
Rektorn är länken mellan vårdnadshavare och lärare när vårdnadshavare vänder sig till rektorn för att ha synpunkter. Rektorn arbetar för en dialog mellan vårdnadshavare och skolpersonalen. Hen vill koppla tillbaka till pedagogerna att missförstånd kan uppstå och att de kanske beror på en viss otydlighet från pedagogernas sida. Hen vill att skolpersonalen intar en professionell position.
På den här skolan mejlar de rektorn. De skickar inte mejl till klassföreståndaren. Fast jag kanske inte känner till vad som har skett där. Då vänder jag mig i min tur till klassföreståndaren. Ibland ber jag klassföreståndaren att besvara frågan och så skriver jag till föräldrarna att det här är en fråga för lärarna eller arbetslaget. Ibland besvarar jag frågan, men det är alltid i samråd med lärarna eller arbetslaget som jag besvarar frågorna. Jag behöver inte förklara. De förstår att det sker i samspråk med dem. Jag kan inte se allt som sker. Det är alltid utifrån föräldrarnas uppfattning och tolkning vad barnet har berättat. Det kan verka helt annorlunda än vad lärarna har uppfattat, eller de har inte ens märkt någonting. Vi diskuterar det inom arbetslaget. Hur ska vi göra att det blir rätt uppfattat av eleven. Då måste arbetslaget i samspråk med varandra tänka på: ”Vad ska jag göra?”. Det är aldrig elevens fel. Det är vi som är de professionella som måste se på oss i vår roll som pedagoger. Hur ska vi förmedla detta så att det uppfattas på rätt sätt. Vi jobbar väldigt mycket med relationskapital. Vi bygger på relationskapital elev och pedagog emellan, ledning och personal emellan men också skolpersonal och föräldrar emellan. Har jag den bästa ingången till de föräldrarna, har jag lättast att nå ut till föräldrarna då har jag möten. Är det lättare att min biträdande rektor tar möten då blir det hen. Vi vill underlätta, ju lättare det går att genomföra, ju lättare vi kan genomföra vårt arbete desto roligare är det. Desto mer klarar vi av. Man måste se möjligheterna.
Rektorn arbetar även systematiskt med skolpersonalen genom att ha regelbundna
kvalitetsdialoger för att få insyn i deras tankar. På så vis får hen veta vilka styrkor de har men även om de behöver utvecklas i något område.
Vi har kvalitetsdialoger med all vår personal, en gång i månaden under en halvtimmes tid, utifrån frågeställningar, som är gällande för hela grundskoleförvaltningen i hela XXX. Då utgår vi från våra utvecklingsområden och utifrån varje personals uppdrag runt den elevgruppen som hen leder. Då pratar vi just om:” Vad är svårt för dig och på vilket sätt kan jag stötta dig som din chef. På vilket sätt kan du få stöd från ditt arbetslag? Vad ska vi göra för att få det optimalt för dig att utföra ditt uppdrag?” Det tror jag genomsyrar allt. Det är därför som jag tror att vi har lyckats längre med vissa elever så att de inte blir hemmasittare som de kanske blir på andra skolor.
Jag upplever att rektorn på skola A eftersträvar Eriksons (2004) partnerskapsprincip, typ 1 för att underlätta lärandet, typ 2 för att underlätta kommunikationen mellan skolan och hem, typ 3 är också representerad då vårdnadshavare frivilligt hjälper sina barn och skolan genom att delta i skolans aktiviteter (utvecklingssamtal, föräldramöten, hälsodagar, temadagar), även typ 5 nämligen att inkludera vårdnadshavare i beslutsfattande som till exempel föräldraråd eftersträvas. Jag uppfattar även att isärhållandets princip ibland tillämpas på skolan eftersom rektorn beskrivit att det finns vårdnadshavare som tror sig ha kunskap om
34
rättigheter men som tolkar lagtexten felaktigt. Det är dock förståeligt eftersom
vårdnadshavare sätter sitt barn i centrum. Även brukarinflytandeprincipen följs genom
skolrådsmöten och föräldramöten. Valfrihetsprincipen är uppfylld i alla skolor på grund av det fria skolvalet. Enligt min uppfattning arbetar rektorn aktivt och skapande när det gäller
samverkan med vårdnadshavare (Tillberg, 2003) då rektorn beskriver vårdnadshavare som aktiva vid föräldramöten och skolrådsmöten. Rektorns ledarskapshandlingar (Tillberg, 2003; Törnsén, 2009) är både direkta och indirekta, direkta genom att hen har regelbundna möten med sin personal och vårdnadshavare. Indirekta ledarskapshandlingar förekommer också vid till exempel stormötens början, då skolledningen är en enad trupp som håller i möten.
Skolans framgångsfaktorer (Jarl, Blossing & Andersson, 2017) består i en tydlig ledning, gemensamma föreställningar om vad det innebär att arbeta i en skola. Vidare är det
framgångsrikt att verksamheten anpassas efter elevernas behov och förutsättningar. Även att rektorn har varit verksam i 8,5 år är en bidragande orsak för skolans framgång.
Skola B
Skolans rektor har varit biträdande rektor på samma skola innan och har arbetat som rektor i 5,5 år.
Rektorn berättar att hen fått en lite förändrad syn på samverkan, att hen har utvecklats i sin ledarroll. Hen upplever nu att det är viktigt att vårdnadshavare arbetar tillsammans, stöttar varandra.
Jag har tyckt att man pratade liksom mantra att föräldrarna är en resurs. Jag har inte riktigt ägt den på något vis, liksom. Men framför allt, då kommer vi in i elever med svårigheter, men över huvud taget så känns det som är otroligt viktigt, det är ju att föräldrarna har tillit till skolans arbete. För om föräldrar inte har det utan går hem och den skolan och den läraren och på något vis undergräver auktoriteten då går det ju inte någonting. Om föräldrar förhåller sig lite mer neutrala ok då kanske ingen skada skedd, men det är heller ingen vinst, plus minus noll på något vis. Det är viktigt att inte baktala skolan det är viktigt.
Rektorn beskriver god samverkan som respektfull. Hen uttrycker att det är viktigt att inse att både skolan och vårdnadshavare är experter på barnet respektive eleven och att man kan ha olika upplevelser.
Det ska naturligtvis vara respektfullt. Jag tänker att det är viktigt att man har förståelse för att man är expert på barnet båda två, vårdnadshavare är det ju hemma, på semester eller vad man nu vill göra. Personalen är det på skolan… För i de situationer, gruppdynamik, det är något helt annat liksom. Att inte skolan avsäger sig ansvaret, liksom det är du som vet. Nej, jag vet inte hur mina
35
barn funkar i skolan. Det har jag inte koll på, för jag är inte där. Att man har respekt för varandras syn på det också. Att man inte hamnar i fällan att det bilden jag har är den sanna utan att det faktiskt finns fler.
Rektorn vill verka för att stötta lärarna i sin professionalism och förespråkar att mentorn är den som ska ha kontakten med vårdnadshavare, även vårdnadshavarna till barn i behov av särskilt stöd.
Att man har en professionalitet, en tydlighet i… det här är viktigt. Så här ser det ut. Så här ser vi på det. Vi har gjort den här kartläggningen, det här har framkommit, vi har tagit det här beslutet. Så skapar en trygghet för föräldrarna.
Som pedagog eller mentor eller vem nu har kontakt med … att man är professionell. Man är väl underbyggd och liksom så, att man inte går in med en massa känslor som man har i sin ryggsäck. Jag vill att i första hand är mentorn som ska ha kontakten, att EHT och jag ska kopplas in när det verkligen är stort men så är det inte heller nu upplever jag. Ofta vill man ha hjälp att jag ska ta hand om saker och ting. Jag är dålig på att skyffla tillbaka men jag försöker det. Det blir ju väldigt konstigt om jag går in och tar någonting, då blir det som om lärare inte är professionell, att läraren inte har mandat men det ska ju verkligen. Det är ju de som har detaljkunskap, de har mandat osv, det ska ju synas det är de här som är era tillgångar, inte jag, herregud.
Det finns rutiner på skolan som ska säkerställa att ingen elev faller mellan stolarna. Det finns schemalagda möten där rektorn träffa personal i olika konstellationer. Rektorn
eftersträvar att skolpersonalen ska ha ett helhetsperspektiv, inte bara elevernas måluppfyllelse.
Vi har ett uppföljningssystem. Vi, jag och EHT träffar en årskurs varje vecka. I varje team är det ungefär sex, sju personal och det handlar om två klasser. De har gjort förberedelse,
måluppfyllelse, frånvaro … Där diskuterar vi mycket.
Jag tänker väldigt mycket på de här träffarna som vi har. Genomlysningar som vi kallar dem för där vi träffar ett varje arbetslag vecka. Så sätter vi ett S i färgschema när det finns ett problem i de sociala sammanhangen. Men då viftas det ibland undan: Men han fungerar i klassrummet, så det är egentligen inte något problem. Men att det inte funkar på rasterna, att det finns en massa positioneringar, sänkningar men att man presterar osv. Man viftar undan så himla många grejer. Att man inte tar tag i dem på ett tidigt stadium och sedan när det är skarpt läge, då är det svårt. Men man hamnar där hela tiden eftersom man inte tar tag i det när det är litet och då är det personalen som måste ta tag i saker och ting. Samtidigt är det så himla komplext.
Rektorn uppfattar att det finns några resursstarka vårdnadshavare som kräver en elevassistent till sina barn som rektorn inte anser som bästa lösningen.
Vårdnadshavare kommer med lagtext: man ska ha … Det ser ut att man ska ha inflytande över skolan samtidigt som jag känner: Hur kan man ha det, när man inte vet vad som gäller, eller vad som händer? Där sitter vi ju i ett moment 22. Men då tänker jag att jag måste agera för elevens bästa och jag anser att elevens bästa inte är elevassistent, samtidigt är det ju också elevens bästa om föräldrarna är nöjda och glada också. Det är klurigt. Jag har två föräldrapar som inte är nöjda med att ha en resursperson i klassen som ibland riktar sig mot vissa elever. Mitt barn behöver så mycket säger de.
