BARN–UNGA–SAMHÄLLE
Examensarbete i fördjupningsämnet
Barndom och lärande
15 högskolepoäng, grundnivå
Den undervisande barnboken
The teaching children´s book
Emelie Gradinaj
Sofie Persson
Förskollärarexamen: 210 högskolepoäng
2
Förord
Vårt intresse för barnlitteratur fanns redan innan vi påbörjade utbildningen till förskollärare, intresset för begreppet literacy väcktes i kursen Literacy. Vår fundering kring hur barnboken nyttjas i förskolan blev allt starkare efter att vi fått möjlighet att utöva teori samt praktik under utbildningen. Med tanken på införandet av den nya läroplanen blev vi nyfikna på hur de nya formuleringarna togs i form i verksamheten. Genom vårt valda ämne öppnar vi upp för en bredare kunskap som blivande förskollärare.
Då vi tidigare gjort arbeten tillsammans som fungerat bra valde vi att även skriva vårt examensarbete ihop. Vi har under kursens gång träffats på universitetets bibliotek och
bearbetat empirin och därefter utformat vår text. Under studien har vi gemensamt arbetat fram allt vårt material och därefter tillsammans byggt upp examensarbetet.
Vi vill tacka respondenterna till vår enkät för att de tagit sig tid till att besvara våra frågor. Vi vill även tacka vår handledare Mats Lundström för stöd och vägledning under arbetets gång.
3
Abstract
Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur barnboken kan användas som ett
pedagogiskt redskap i förskolan. Vi vill veta hur verksam personal inom förskolan väljer att använda sig av barnböcker, hur de väljer bok och hur de väljer att därefter arbeta vidare med bokens innehåll. Vi har valt att sammankoppla begreppet literacy med läroplanens nyinförda begrepp undervisning.
Vi har använt oss utav en kvantitativ forskningsmetod där vi har skickat ut enkäter till två förskoleområden. Vår förhoppning var att nå ut till ett större antal respondenter inom samma förskoleområde och därigenom kunna presentera en studie som kunde vara representativ för dessa områden. Respondenterna till vår enkät hade olika yrkesroller såsom förskollärare, barnskötare, specialpedagog, förskolechef och förskolestudenter. Utifrån enkätsvaren har vi gjort en analys jämförande mellan de olika yrkesrollernas förhållningssätt angående
barnboken och undervisning. Vi har undersökt hur de väljer barnboken, hur de sedan använder den och därefter arbetar vidare med den. Våra teoretiska perspektiv innefattar literacy och läroplansteori.
Resultatet visar på att barnboken i första hand används som ett språkutvecklande redskap. Det förberedande arbetet innefattade en förberedelse genom att ha läst barnboken innan den presenterades för barngruppen, i viss mån utgick planeringen även ifrån de didaktiska frågorna. Efterarbete kunde ske i form av boksamtal och andra gestaltande former där innehållet gemensamt bearbetades.
5
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 6
1.1 Syfte och frågeställning ... 7
1.1.1 Definitioner ... 8
2. Teoretiska perspektiv och centrala begrepp ... 9
2.1 Literacy ... 9
2.1.1 Högläsning ... 9
2.1.2 Boksamtal, en väg till språkutveckling... 10
2.2 Läroplansteori ... 10
2.2.1 Undervisning ... 11
2.2.2 Undervisning kopplat till literacy ... 12
3. Litteratur och tidigare forskning ... 13
4. Metod ... 16 4.1 Metodval ... 16 4.2 Urval ... 17 4.3 Tillvägagångssätt ... 17 4.4 Bearbetning ... 18 4.5 Etiska överväganden ... 18
5. Analys och resultat ... 19
5.1 Litteraturanvändning ... 20
5.2 Litteraturval ... 21
5.3 Begreppet undervisning ... 23
5.4 Fortbildning ... 24
5.5 Sammanfattande resultat och analys ... 24
6. Diskussion ... 28 6.1 Resultatdiskussion ... 28 6.2 Metoddiskussion ... 30 6.3 Yrkesrelevans ... 30 6.4 Fortsatt forskning ... 31 Referenslista ... 32 Bilaga 1 – Enkät ... 35
6
1. Inledning
Enligt Björklund (2008) har förskolan en betydelsefull roll för barns lärande, där läs- och skrivaktiviteter genom literacy kan öka barns språkutveckling. Hon menar att med ny kunskap om hur barn erövrar literacy kan förskollärarna genom undervisning erbjuda barnen nya insikter och redskap för lärande. Björklund talar om literacy som en mänsklig
kommunikationsform och menar att genom att uppmärksamma begreppet kan barn vägledas till framtida samhällsmedborgare.
I lpfö98. rev 2016 (Skolverket 2016) nämns varken högläsning eller undervisning, i den senaste reviderade läroplanen Lpfö18 som träder i kraft 1:e juli 2019 belyses däremot två nya begrepp inom förskolan, undervisning och högläsning. Införandet av Lpfö18 kopplat till Björklunds tankar kring literacy väcker för oss en undran kring hur begreppen kan påverka användningen av litteratur i förskolan. Utifrån det, finner vi att det kan vara av betydelse att undersöka om och hur barnboken används som ett redskap för språkutveckling och lärande sett till ett undervisningssyfte. Genom att belysa barnbokens betydelse för lärandet vill vi i vår uppsats lyfta boken som ett pedagogiskt användbart material och väcka yrkesverksam
personals tankar och få dem att reflektera kring sitt förhållningssätt gentemot barnboken. Enligt Fast (2019) kan högläsning vara ett verktyg för utveckling av barns språk i dagens mångkulturella samhälle. Vår fundering är om även barn med svenska som modersmål gynnas av språkstimulering och om barnboken således kan användas till fördel för alla förskolans barn.
7
1.1 Syfte och frågeställning
Vi vill undersöka om och hur barnboken används i förskolan. Vårt syfte med uppsatsen är att ta reda på huruvida verksam personal använder barnboken som ett pedagogiskt redskap. Vi vill ta reda på hur boken väljs, vilket pedagogiskt förhållningssätt de använder sig av och om eller hur de sen väljer att arbeta vidare med boken.
Utifrån vårt syfte har följande frågeställningar formulerats:
Hur kan barnboken användas som ett pedagogiskt redskap i förskolan? Hur nyttjas barnboken i relation till begreppet undervisning?
8
1.1.1 Definitioner
I vår studie kommer vi att använda oss av begreppen barnböcker och barnlitteratur. Vår definition av dessa begrepp är att det handlar om skönlitteratur och faktaböcker med texter och bilder som är anpassade för barn. Vi kommer även att tala om begreppen literacy och undervisning. Dessa kommer vi att sammankoppla och benämna som undervisande literacy. Med det menar vi tillfällen där barnen erbjuds literacy där de vuxna har en pedagogisk tanke som sedan leder till undervisning. Begreppen literacy och undervisning presenteras tydligare i följande kapitel.
9
2. Teoretiska perspektiv och centrala begrepp
I detta kapitel kommer vi att beskriva teorier och begrepp som är relevanta för vår studie. De teoretiska begreppen som valts är läroplansteori, literacy, högläsning, boksamtal,
undervisning samt undervisande literacy. Begreppen kommer att ligga till grund för att bearbeta vår empiri.
2.1 Literacy
Literacy är ett engelskt begrepp vilket handlar om barns läs- och skrivinlärning. En helt korrekt svensk översättning kan vara problematisk att hitta menar Fast (2019). Dominkovic´, Eriksson och Fellenius (2006) tolkar ordet och menar att det närmaste en svensk översättning som vi kan komma åt är skriftspråklighet. Fast (2001) definierar ordet och beskriver att det är tillfällen där läsande och skrivande sker på ett rutinmässigt sätt. Hon talar även om att det innebär användandet av symboler, som kan läsas och förstås av andra med samma kunskap om symbolerna. Jacquet och Danielsson (2018) beskriver däremot literacy som ett socialt orienterat synsätt. Där barnen genom återkommande sociala handlingar lär sig nya förmågor såsom att tolka, producera och engagera sig i olika texter. Björklund (2008) menar att i dagens samhälle möter små barn tecken och bilder tidigt i livet. Hon poängterar även vikten av att barn utvecklar förmågan att lyssna och få möjlighet att berätta och reflektera kring
barnböckerna.
2.1.1 Högläsning
Enligt Fast (2019) är högläsning en literacyhändelse som är lätt identifierbar. Hon menar att det lästa språket skiljer sig från det talade. Språket är strukturerat, det finns en start och det kommer ett slut. Språket introduceras i en obruten diskurs. Chambers (2011) menar att en del av barnens läsinlärning sker genom att imitera andra och han anser att högläsning är
nödvändigt för att barnen ska bli läsare. Högläsning är värdefullt för barn i alla åldrar och genom att lyssna när någon annan läser har barnen möjlighet att förbereda sig för vad de själva ska komma att möta. Ett ideal är att alla barn varje dag ska få lyssna på när någon läser för dem.
10
Sheridan, Pramling Samuelsson & Johansson (2010) belyser att genom högläsning får barnet tillgång till att lära sig bland annat konkreta ord för föremål, handlingar och egenskaper. Genom att lyssna på när den vuxne läser får barnet även uppleva variationer i rösten och höra olika satsmelodier, röststyrka samt uttal och betoning av olika ord enligt författarna.
Dominkovic´ et al. (2006) talar om hur en god högläsningssituation är uppbyggd och poängterar att det är tre komponenter som är av betydelse, den vuxne, barnet och boken. Barnet och den vuxne agerar kring boken, de tittar tillsammans, samtalar och bläddrar. Detta samspel blir ett steg för många intressanta dialoger som kan bidra till ett utökande av det kommunikativa kunnandet och därmed också språket (ibid.).
2.1.2 Boksamtal, en väg till språkutveckling
Ett annat tillvägagångssätt inom literacy för att utveckla och uppmärksamma barns kunskaper är att använda boksamtal. Fast (2019) menar att genom att samtala om boken och dess
innehåll tar förskolläraren tillvara på barnens tankar och idéer. Hon menar vidare att om förskolläraren utgår från böcker baserade utifrån barnens intressen har barnen en möjlighet att få agera specialister. På motsvarande sätt menar Bruce och Riddersporre (2012) att barn lär sig språk genom att bli inbjudna i samtal. De menar således att barnen utvecklar sitt språk när de får dela sina upplevelser och åsikter, och använder sig av språket för att kommunicera. Även Chambers (2011) betonar att samtala om böcker är en värdefull aktivitet vilken ger barnen träning för att sedan samtala i andra sammanhang. Han talar om samtal som en
grundläggande del av våra liv och menar att många av oss inte känner till våra tankar förrän vi uttrycker dem i ord. Precis som Chambers menar Fast (2019) att barnen genom samtalen bygger sociala relationer, vilket innebär att tankar utbyts där samtalen blir en viktig
utgångspunkt för läsande och skrivande. Hon understryker att allt hänger samman och inte går att skiljas åt. Barnlitteratur benämner hon slutligen som en guldgruva att använda sig av.
2.2 Läroplansteori
“Läroplansteori handlar om vad som väljs ut som giltig kunskap att lära” (Linde 2012 s.100). Kunskaper om läroplansteori kan användas som ett redskap för reflektion och
självmedvetenhet (ibid.). Wahlström (2016) betonar att en utav teorins mest väsentliga delar innefattar ett förtydligande för ständiga förskjutningar och förändringar i dess bakomliggande mening kopplat till ett urval av kunnande. Det väsentliga som representeras i läroplanen har
11
med stor sannolikhet gjorts utifrån ett avsiktligt val av vad som anses vara viktig och giltig kunskap i förhållande till en särskild tid (ibid.).
Wahlström (2016) menar vidare att bitar av läroplansforskning handlar om den historiska läroplansutvecklingen och vilka aspekter det är som inverkar på dess förändringar.
Utvecklingen av den svenska läroplanen utgår således ifrån den pedagogik som idag används i norden.
“Utbildning är inte bara en fråga om kunskaper och färdigheter utan även om fostran- att forma morgondagens medborgare”(Dahlstedt & Olson 2013 s. 9) Även Eidevald och Engdahl (2018) talar om förskolans läroplan utifrån den demokratiska grund som förskolan vilar på. Genom läroplanens strävansmål ska barnen ges möjlighet att utveckla dess kunskaper kring normer och värden. Sedan den första läroplanen publicerades år 1998 har det skett en del förändringar kring utformandet av läroplanen, i den senaste utgivna Lpfö18 har exempelvis begrepp som utbildning och undervisning skrivits in. Andra förändringar som skett är att förskollärarens ansvarsområde kring undervisningen inrymmer ett eget avsnitt (ibid.).
Sheridan et al. (2010) menar att ett av det främsta målet med läroplanen är att lärandet ska ge barnen en vidare kunskap om omvärlden. I läroplanen finns olika innehållsområden som vidarekopplas till de olika strävansmål som barnen förväntas utveckla under sin tid på förskolan. De menar även att läroplanen sedan dess uppkomst till största del har vilat på den sociokulturella teorin. När uppdateringar kring läroplanen sker är det av vikt att förskollärare anpassar sitt synsätt till rådande förändring för att på detta sätt bidra till en förskola utav god kvalité.
2.2.1 Undervisning
“Undervisning innebär att stimulera och utmana barnen med läroplanens mål som
utgångspunkt och riktning, och syftar till utveckling och lärande hos barnen” (Skolverket 2018 s.7)
Källhage och Malm (2018) menar att syftet med undervisning är att lära ut. De benämner undervisning som en målstyrd process och hävdar att det arbetet skett under många år i
12
förskolan. Deras tolkning är att det handlar om att vara närvarande och arbeta mot ett mål, i förskolan handlar undervisning om att observera, reflektera och utmana vidare.
Pihlgren (2017) upplyser om förskolepersonals rädsla för skolifiering när det talas om undervisning i förskolan. Eidevald och Engdahl (2018) menar däremot att undervisningen i förskolan behöver vara konkret och kopplad till barns vardagsliv för att skapa ett meningsfullt lärande för dem. De poängterar dock att de förespråkar att undervisningen i förskolan bör vara ämnesövergripande och inte uppdelat i ämnen som det är i skolans värld.
2.2.2 Undervisning kopplat till literacy
I studien har vi valt att undersöka hur undervisningsbegreppet kan sammankopplas med literacy. Enligt förklaringarna ovan kan lärande och literacy betraktas som en ständigt
pågående process hos barnen. I läroplanen står det exempelvis att undervisningen ska ses som en utgångspunkt i det planerade eller spontana lärandet (Skolverket 2018). Vårt fokus är dock inriktat på de planerade undervisningstillfällena kopplat till literacy och lärande.
“Undervisning i förskolan innebär en pedagogisk balansgång med ett gemensamt fokus, där barn och förskollärare koncentrerar sig på samma sak, fenomen, norm, eller mål inom ramen för de mål som beskrivs i läroplanen” (Eidevald och Engdahl 2018, s.19) På liknande sätt hävdar Barton (2007) att genom ett gemensamt mål kan förskolläraren erbjuda barnen en literacyutvecklande aktivitet som skapar mening hos barnet. Han talar även om att symboler är till grund för en literacyutveckling, genom symbolerna skapas kommunikation och därmed kan de tillsammans med annan information öppna upp för en vidare världsuppfattning hos barnen.
13
3. Litteratur och tidigare forskning
Vi har till vår studie tittat på tidigare forskning som riktar sig mot literacy, högläsning, språkutveckling och undervisning.
Fast (2019) menar att arbeta med högläsning tillsammans med barnen har många fördelar. Likaså Sheridan, Pramling Samuelsson & Johansson (2010) talar om högläsning som en betydelsefull aktivitet som barn behöver lära sig. Barnen får genom högläsningen tillgång till ord, handlingar och meningsuppbyggnad. Vidare menar Dominkovic´, Eriksson, Fellenius (2006) att det skrivna språket i böckerna oftast är mer utförligt och förklarande än vad det talade är. De poängterar även vikten av bokens innehåll. Förutom ord och meningar innehåller den även ett berättande som kan väcka tankar och reflektioner kring nya samtalsämnen.
Gardner-Neblett, Holochwost, Gallagher, Iruka, Odom och Bruno(2017) presenterar en forskningsstudie vars resultat visar att förskollärares högläsning, tillsammans med barn, med större sannolikhet engagerar barnen mer än när barnen utforskar böckerna på egen hand. Undersökningen genomfördes vid olika tillfällen och bestod av tre olika moment. De olika momenten genomfördes på olika barngrupper. Ett moment var att en förskollärare satt tillsammans och läste boken för barnen. Det tilläts frågor och samtal under och efter lästillfället. Nästa moment var att en förskollärare läste för barnen men vid dessa tillfällen tilläts inga frågor. Det sista momentet gick ut på att barnen fick utforska böckerna på egen hand. Studien visar att tillfällena när barnen får utforska böcker tillsammans med en vuxen varar längre än vid de andra momenten. Utifrån resultatet menar Gardner-Neblett et al. att när barn upplever böcker tillsammans med förskolläraren och samspelar kring dem kan det väcka barnens intresse för böcker. Genom att låta dem utforska böckerna kan detta främja barns kunnande och ge dem förberedande kunskaper inför skolan.
En liknande studie gjord av Quast (2018) visar att vid högläsning i barngrupp kan
förskolläraren bjuda in till ett vidare arbete kring bokens innehåll. I studien fick barn ta del av en bok som i detta fall handlade om genus. Högläsningen följdes därefter upp med boksamtal där förskollärarna använde sig av öppna frågor som fick barnen att tänka efter och reflektera kring innehållet. Barnen blev utmanade i sina tankar och känslor. I undersökningen
14
följaktligen att barn inte ska ses som passiva deltagare i lässituationer utan att de ska betraktas som aktiva konstruktörer av textlig mening.
Ytterligare en studie gjord i Israel utav Vaknin-Nusbaum och Nevo (2017) visar ett liknande resultat där barn som deltagit i gemensamma och lustfyllda lässtunder får ett ökat intresse för läsning. Studien gjordes utifrån två urvalsgrupper från olika städer. En barngrupp fick arbeta med ett högläsningsprogram inriktat på språk och bilderböcker. Den andra barngruppen följde standardutbudet som används i förskolor i Israel. Resultatet av studien visar att gruppen som fick arbeta med högläsningsprogrammet visar ett bättre resultat vid språkinlärning och användning av bilderböcker. Utifrån deras resultat anser författarna slutligen att begreppet literacy bör införas i läroplanen.
Damber, Nilsson och Ohlsson (2013) gjorde en undersökning med hjälp utav 40 studenter från olika högskolor och universitet. Undersökning gjordes i 3 olika län, på 40 förskolor i olika områden och pågick i en vecka. Deras valda metod var observation. Bakgrunden till undersökning baserades på författarnas gemensamma intresse för litteraturläsning, vidare poängterar de att litteraturen i förskolan ofta negligeras, utifrån deras egna erfarenheter. Undersökningen visar att den planerade lässtunden inte förekommer som en kontinuerlig aktivitet i förskolan. Det genomsnittliga antalet lässtunder varierade stort över landet där förskollärarna i Norrland läste 16 gånger i veckan medan de i Skåne läste cirka 2 gånger i veckan. Undersökningen visar dessutom att lässtunden oftast genomförs vid lunch och vila (ibid.).
Eftersom vår studie fokuserar på literacy kopplat till undervisning, har vi tagit del av en forskningsstudie som publicerats i Malaysia av Hendi och Asmawi (2018), vilken även undersöker hur litteratur används vid läs- och språkutveckling i förskolan.
I Malaysia ingår i förskolans uppdrag att utöva forskningsbaserad literacy som en del av undervisningen för att försäkra sig om att barnen är förbereda när de ska börja skolan. Studien genomfördes via intervjuer och observationer där forskarna utgick ifrån följande
frågeställningar: ”Vilka metoder använder sig förskolläraren av för att introducera literacy för yngre barn?”, ”Hur inför förskollärare social interaktion i verksamheten?”. Under studien uppmärksammade forskarna att förskollärarna missade flera meningsfulla tillfällen för
lärande. Studiens resultat visar att förskollärarnas kompetens innebär en påverkande faktor för hur undervisningen utformas. Med rätt förkunskaper anser forskarna att förskollärarna, utifrån
15
ett literacyperspektiv kan hjälpa barnen att utveckla de viktigaste språkliga färdigheterna såsom fonologiskt medvetande, alfabetisk kunskap och deras talspråk inför deras skolgång.
16
4. Metod
I detta kapitel kommer vi att presentera hur undersökningen genomförts och vilken metod vi har valt att använda oss av för att samla in vår empiri. Vi kommer även att beskriva vårt tillvägagångssätt för att bearbeta vårt insamlade material.
4.1 Metodval
Syftet med studien är att undersöka om och hur barnboken används i förskolan. Vi vill ta reda på huruvida verksam personal använder barnboken som ett pedagogiskt redskap samt hur boken väljs, vilket pedagogiskt förhållningssätt de använder sig av och om eller hur de sen väljer att arbeta vidare med boken.Studien har genomförts utifrån en kvantitativ metod med inslag av kvalitativa delar. Vi har skickat ut en webbenkät med frågor kopplade till vår frågeställning (Bilaga 1). Enkäten består av kategorifrågor såsom vilken yrkesroll de har, hur många år de har arbetat inom yrket samt hur de använder sig av barnböcker i verksamheten. Undersökningsfrågorna gav respondenterna chans att fylla i ett eller flera svarsalternativ samt möjlighet att utveckla svaren med egna ord. Genom att välja att skicka ut en enkät har vi nått ett bredare och större antal informanter än vad vi hade gjort genom personliga intervjuer. Larsen (2009) menar att kvantitativ forskning som i vårt fall utgår ifrån enkäter, kan öka sannolikheten för att få fram ärligare svar eftersom respondenterna är anonyma.
Frågorna i enkäten består utav en kombination av öppna och slutna frågor. De slutna frågorna innehåller flera svarsalternativ där respondenten kunnat välja att fylla i ett eller flera kryss samt att de även haft möjlighet att fylla i en kategori vi benämner som övrigt där de har kunnat utveckla sina svar. De öppna frågorna är ställda med koppling till ämnet och även här har det funnits möjlighet att ge mer utförliga svar utifrån varje respondent. Larsen (2009) menar att de nackdelar som finns i den kvantitativa forskningsmetoden med fördel vägs upp genom att kombinera de båda svarsalternativen. Dock krävs det ett större arbete för forskaren att sedan sammanställa ett resultat, vilket innebär ett övervägande som alla forskare ställs inför vid val av metod.
17
4.2 Urval
Enkäten skickades via mailkorrespondens till två förskoleområden i en större stad. Anledningen till att vi valde dessa områden beror på att vi tidigare haft kontakt med de ansvariga förskolecheferna. På så sätt hade vi möjlighet att nå ut till ett större antal deltagare som arbetar inom deras respektive förskoleområde. Enligt Backman (2016) är det av vikt att välja ut relevanta karakteristiska respondenter för undersökningen. Enkäten skickades ut till 90 personer som arbetar i förskolan och svarsfrekvensen var 42 stycken vilket innebär att vi fick 47 procent respons på enkäten. Respondenterna i vår studie har varit förskolechef, specialpedagog, förskollärare, pedagoger, förskollärarstudenter och barnskötare. Vi är medvetna om att vår studie inte kan utgöra ett exempel för hela förskoleverksamheten, därav har vi valt att begränsa området för vår undersökning. Larsen (2009) menar att eftersom det är svårt att göra en undersökning som representerar en hel yrkesgrupp, behöver forskaren veta vad forskaren vill uppnå med undersökningen och därefter göra ett urval.
4.3 Tillvägagångssätt
Studien utgår ifrån vårt gemensamma intresse för barnböcker samt intentionen att undersöka hur arbetet kring den ser ut i den dagliga verksamheten på förskolor.
Följaktligen har vi utformat en enkät, till hjälp har vi använt oss av facklitteratur kring hur en kvantitativforskningsstudie kan framställas. Genom att vi förberett oss vid utförandet av enkätfrågorna strävade vi efter att ställa de “rätta frågorna” för att få fram adekvata slutsatser till analysen. Enligt Larsen (2009) är detta tillvägagångssätt till hjälp för att undvika riskerna med att få fram felaktiga slutsatser som kan uppstå vid enkätundersökningar. Vid
framställandet av enkäten skapade vi även en inledande text där vi informerade
respondenterna kring de olika etiska principerna kopplat till vetenskapsrådets humanistisk- och samhällsvetenskaplig forskning (bilaga1). Enkäterna skickades ut elektroniskt och
18
4.4 Bearbetning
Efter materialet samlats in skrev vi ut alla svarsformulär, för att därefter kunna kategorisera dem och sedan räkna ut statistik med hjälp av frekvenstabeller och diagram. Därmed kunde vi få fram tillförlitlig fakta baserad på respondenternas svar. Svaren i analysen presenteras således i antal och procent i en deskriptiv statistisk redovisning.
4.5 Etiska överväganden
Som tidigare nämnt, utgår enkäten från Vetenskapsrådets (u.å) fyra etiska riktlinjer. I enlighet med informationskravet och samtyckeskravet har vi informerat undersökningsdeltagarna om syftet med studien samt att deras medverkan är frivillig och att de har rätt att avbryta vid önskemål. Enligt konfidentialitetskravet har deltagarna upplysts om att enkäten är anonym och utifrån vetenskapsrådets fjärde krav som är nyttjandekravet har vi även upplyst om att datamaterialet enbart kommer att användas till denna studie.
19
5. Analys och resultat
Vi kommer i detta kapitel att presentera enkätresultatet. Av totalt 42 respondenter var det 21 förskollärare (50%), 14 barnskötare (33 %) och 7 deltagare (17 %) som vi valt att benämna pedagoger. Beroende av vad som ska analyseras i studien, väljer vi att inte alltid inkludera kategorin pedagoger. Utifrån våra frågeställningar har vi valt ut kategorier som är centrala i analysen.
Diagram 1: Yrkesroll.
En av våra inledande enkätfrågor utgick ifrån frågan, hur många verksamma yrkesår de har. Tabell 1 redovisar för de inkommande svaren.
Tabell 1: Antal verksamma yrkesår.
Yrkesroll 0–5 år 6–10 år 11–15 år Mer än 15 år
Förskollärare 5st (24 %) 9st (43 %) 3st (14 %) 4st (19 %) Barnskötare 6st (43 %) 4st (29 %) 2st (14 %) 2st (14 %) Pedagoger 3st (43 %) 2st (29 %) 1st (14 %) 1st (14 %)
Yrkesroll
20
5.1 Litteraturanvändning
I enkäten ställde vi en fråga om hur många minuter som i genomsnitt lästes tillsammans med barnen i veckan. Undersökningen visar att lästiden varierar mellan 30–300 minuter.
Procentuellt är det störst andel som läser 60–120 minuter i veckan. I kategorin förskollärare framgår det att de som arbetat mellan 0–10 år läser i högre utsträckning än de som arbetat 11 år och mer.
Vidare resultat som kan utläsas är att 62 % av förskollärarna använder sig av barnboken som ett pedagogiskt redskap, 90 % av dem använder det för ett språkutvecklande ändamål och 71 % av dem använder det till att erbjuda barnen en lugn stund. Motsvarande siffror i kategorin barnskötare visar att 50 % använder barnboken som ett pedagogiskt redskap, 93 % använder den riktat till språkutveckling samt att 71 % använder den i lugnande syfte. Vi hade även en kategori kallad övrigt där respondenterna fick möjlighet att själva besvara med egna ord, alternativen som uppkom där var att böckerna används vid spontana tillfällen och vid temaarbete.
Vi kan utläsa i datamaterialet, beträffande deltagarna som helhet, att respondenterna som har lägst antal lästa minuter använder barnboken spontant, vid stunder när barngruppen behöver lugnas ner eller vid samling. Den deskriptiva statistiken visar dessutom att de som läser i högre utsträckning, oftare har ett pedagogiskt förhållningssätt, där läsningen används i
21 Diagram 2: Hur används barnboken i verksamheten?
Som en följdfråga till hur barnboken användes i förskolan bad vi respondenterna att beskriva hur de arbetar vidare efter lästillfället. 90 % av förskollärarna och 79 % av barnskötarna arbetar vidare genom boksamtal och gestaltning. Boksamtalen kan ske genom tankar,
reflektioner och frågor kopplat till bokens innehåll. Gestaltning tas i form genom sång, dans, teater och skapande såsom rita, måla och med lera.
5.2 Litteraturval
Med blicken riktad mot begreppet undervisning och vår definition undervisande literacy ligger det i vårt intresse att undersöka hur respondenterna tänker kring val av litteratur. Procentuellt kan vi se att alla yrkeskategorierna till största del väljer sin barnlitteratur utifrån barngruppens intresse. Vi kan även utläsa att böckerna väljs utifrån aktuellt tema eller spontant för kommande lästillfällen.
0 20 40 60 80 100 120 Som ett pedagogiskt redskap kopplat till läroplansmål och andra styrdokument. Som ett språkutvecklande redskap När barngruppen behöver en lugn stund
I samling Vid vilostuder Övrigt
Hur används barnboken i verksamheten?
22 Diagram 3: Hur väljs litteraturen?
När vi bad respondenterna att berätta hur de planerar inför en lässtund fick vi en stor bortfallsgrupp. I kategorin förskollärare är det 6 respondenter som inte planerar sina lässtunder och i kategorin barnskötare är det 9. Resultaten som kan utläsas är att av de 15 förskollärare som svarat planerar 5 stycken och förbereder sig genom att ha läst boken, 7 stycken väljer bok utifrån aktuellt tema och 3 stycken utgår ifrån de didaktiska frågorna kopplat till läroplanen. I kategorin barnskötare är det 5 respondenter som planerar sina lässtunder. 4 av dem förbereder sig genom att läsa boken innan den presenteras för barngruppen och 1 arbetar utifrån aktuellt tema.
Diagram 4: Hur lässtunden förbereds. 0 20 40 60 80 100 120
Utifrån aktuellt tema Utifrån barngruppens
intressen Utifrån eget intresse Väljer spontant
Hur väljs litteraturen?
Förskollärare Barnskötare Pedagoger
0 1 2 3 4 5 6 7 8 Förberedande arbetssätt kring aktuell bok Planerat utifrån
tema kopplat till läroplanUtifrån didaktik Förskollärare Barnskötare
23
5.3 Begreppet undervisning
I kategorin förskollärare är det 13 (62 %) stycken som svarar att införandet av begreppet inte kommer att påverka deras användande av barnböcker. Av dessa är de 9 stycken som motiverar sina svar med att de redan anser sig använda barnböcker i undervisningssyfte. De 8 (38 %) respondenter som svarar att undervisningsbegreppet kommer att påverka deras användning av barnböcker motiverar sina svar med att de, i högre utsträckning, kommer att nyttja begreppet kopplat till temaarbete och med ett tydligare syfte när de skapar lärandetillfällen.
I kategorin barnskötare är det 11 (79 %) stycken som besvarar samma fråga med att begreppet undervisning inte kommer påverka deras användande av barnböcker. 5 stycken av de svarande skriver att de redan använder sig av barnböcker som ett redskap för undervisning. De övriga respondenterna väljer att ej motivera sitt svar. De 3 (21 %) respondenterna som svarar ja, motiverar sina svar genom att undervisningsbegreppet kommer att öka deras användning av barnboken vid tema och projektarbete.
I kategorin pedagoger svarar 5 (71 %) stycken nej i samma fråga. Motiveringen hos dem är densamma som de föregående kategorierna. Dock anser en respondent att begreppet
undervisning är ett starkt ord i förhållande till förskolans verksamhet. 2 (29 %) stycken av respondenterna anser att begreppet kommer att påverka deras användning av barnböcker, de anser att begreppet kommer att öka deras pedagogiska medvetenhet i verksamheten.
Tabell 2: Om begreppet undervisning kommer att påverka användandet av barnböcker.
Yrkesroll Nej Ja
Förskollärare 13st (62 %) 8st (38 %)
Barnskötare 11st (79 %) 3st (21 %)
24
5.4 Fortbildning
I enkäten ställdes frågan huruvida respondenterna fått någon fortbildning kopplat till
barnlitteratur under de senaste tre åren. Utifrån enkätsvaren kan vi utläsa att majoriteten inte fått någon. I de fall där fortbildning förekommit är det i form av literacykurs, seminarier, workshop, pedagogisk inspiration och bokcirkel.
Tabell 3: Fått någon form av fortbildning.
Yrkesroll Nej Ja Fortbildning
Förskollärare 13st (62 %) 8st (38 %) 8st
Barnskötare 10st (71 %) 4st (29 %) 4st
Pedagoger 2st (29 %) 5st (71 %) 5st
5.5 Sammanfattande resultat och analys
Resultatet av vår studie visar att i gruppen som helhet så varierar den totala lästiden som respondenterna läser tillsammans med barnen, mellan 30–300 minuter i veckan. Högst andel läser dock mellan 60–120 minuter. Bland förskollärarna kan vi urskilja att de som arbetat upp till 10 år inom yrket är de som läser i störst utsträckning. Våra tankar kring resultatet var först att Lpfö98 rev.2016 (Skolverket 2016) strävansmål med riktlinjer kring hur barns
språkutveckling ska stimuleras och uppmuntras, och intresse ska väckas mot den
skriftspråkliga världen, inte funnits med i den första publicerade läroplanen och att det var anledningen till att förskollärare som varit yrkesverksamma under en längre tid inte läser i lika höga grad. Men efter studerat Lpfö98 (Skolverket 1998) insåg vi att strävansmålet fanns med även i den. Vår hypotes är att en anledning istället skulle kunna vara förändringar och variationer inom förskollärarutbildningens utformning och fokus. Vårt resultat från studien kan vi koppla samman och se likheter med Dambers, Nilssons och Ohlssons (2013)
undersökning där resultatet visar att det genomsnittliga antalet lässtunder varierar stort över landet. Vi tänker även att vi utifrån vårt resultat kan se koppling till Hendis och Asmawis (2018) studie, där forskarna såg att skillnader mellan förskollärarnas kompetens kunde påverka undervisningens utformning.
25
Enkätsvaren visar dessutom att de som läser i högre utsträckning gör det utifrån ett
pedagogiskt förhållningssätt, det går även att utläsa att vid tillfällen där barnboken ska nyttjas som ett redskap i verksamheten väljs den utifrån barnens intressen eller aktuella teman och projekt. Källhages och Malms (2018) tolkning kring undervisning är att det handlar om att arbeta mot ett mål, likaså Eidevald och Engdahl (2018) som definierar undervisning och menar att det handlar om lärande kopplat till barns vardagsliv och att det bör ske
ämnesövergripande. Vi tänker att genom temaarbeten arbetar förskolläraren med ett fokus där barnen erbjuds ett vidare perspektiv utifrån det valda temat. Detta kan kopplas till Bartons (2007) tankar där han menar att förskolläraren utifrån ett riktat mål kan erbjuda barnen meningsskapande literacyaktiviteter, där symboler och kommunikation bidrar till en vidare världsuppfattning hos barnen. Utifrån Fasts (2019) tankar kring val av bok, där hon menar att barnens intresse kan ses som en styrka och där de har möjlighet att få agera specialister inom ämnet, tänker vi att vid de tillfällen där barnets intresse är den huvudsakliga utgångspunkten kan stärka barnen och deras tro på sig själv med stöd utav förskolläraren. Detta kan
sammankopplas med Dominkovic´s et al. (2006) resonemang om den goda
högläsningsstunden där barnet och den vuxne tillsammans agerar och samtalar kring barnboken.
När vi frågade hur respondenterna väljer att förbereda sig inför en lässtund fick vi en stor borfallsgrupp. En tanke kring detta skulle kunna vara att det är många som väljer barnboken spontant och inte planerar inför kommande läsaktiviteten. Detta skulle kunna tolkas som att lässtunden inte är en planerad undervisningssituation. I studien av Hendi och Asmawi (2018) uppmärksammade forskarna att flera möjliga undervisningstillfällen missades av
förskollärarna och vi tänker att en det finns en risk för att de sponta lästillfällena kan leda till det. De respondenter som valt att besvara frågan delgav att de till största del förbereder sig inför lässtunden genom att själva läsa boken innan den presenteras för barngruppen. Utifrån det resultatet tänker vi att ett förberedande arbete kring bokens innehåll gör det möjligt för läsaren att se till aktuellt tema samt att ha förberett frågor och tankar som kan bjuda in till givande samtal tillsammans med barnen.
Det pedagogiska syftet är att högläsningstillfällena ska leda till samtal kring bokens innehåll utifrån barnens tankar och reflektioner. Vi tänker att genom samtalen kan barnen stärka sina sociala relationer, de får tillfälle att göra sin röst hörd utifrån sina tankar och erfarenheter samt att de får träna på att lyssna till andras åsikter. Vi tänker även att de barnen som inte fullt
26
utvecklat språket har möjlighet att lyssna och imitera resten av barngruppen. Detta kan kopplas till Fasts (2019) och Chambers (2011) tankar kring samspelet i sociala relationer där de anser att samtalen är av vikt för barns läsande och skrivande. Enkätsvaren visar att
samtalen ses som ett språkutvecklande redskap. Bruce och Riddersporre (2012) nämner att genom kommunikation stärker barnen sitt verbala språk. Utifrån detta resonemang skulle boksamtal kunna ses som tillfällen där barnen ges möjlighet att utveckla sitt språk.
Respondenternas svar om hur efterarbetet kring boken tas i uttryck innefattar även gestaltande och skapande moment. Detta kan tolkas utifrån Jacquets och Danielssons (2018) tankar kring literacy som ett socialt orienterat synsätt, där barnen lär sig nya förmågor såsom att tolka, producera och engagera sig i olika texter genom sociala handlingar. Utifrån det tänker vi att det är när barnen erbjuds literacyaktiviteter som är öppna för en vidare tolkningsmöjlighet. Sammankopplat med resultatet kring respondenternas efterarbete, visar enkätsvaren att de använder sig av boken som ett pedagogiskt redskap kopplat till läroplansmål och andra styrdokument. I den nya läroplanen Lpfö18 står högläsning och samtal kring litteraturen inskrivet som ett strävansmål.
“Språk, lärande och identitetsutveckling hänger nära samman. Förskolan ska därför lägga stor vikt vid att stimulera barnens språkutveckling i svenska, genom att uppmuntra och ta tillvara deras nyfikenhet och intresse för att kommunicera på olika sätt. Barnen ska erbjudas en stimulerande miljö där de får förutsättningar att utveckla sitt språk genom att lyssna till högläsning och samtala om litteratur och andra texter. Utbildningen ska ge barnen förutsättningar att kunna tänka, lära och kommunicera i olika sammanhang och för skilda syften. Därigenom läggs grunden till att barnen på sikt tillägnar sig de kunskaper som alla i samhället behöver. Förmåga att kommunicera, söka ny kunskap och samarbeta är nödvändig i ett samhälle som präglas av stort informationsflöde och kontinuerlig förändring” (Lpfö18 s.8)
I relation till undervisningsbegreppet ställde vi frågan till respondenterna ifall införandet av begreppet undervisning kommer påverka deras förhållningssätt gentemot barnboken som pedagogiskt redskap, till största del svarar de att begreppet inte kommer att förändra deras arbetssätt. Anledningen till det var att de redan anser sig bedriva en undervisande verksamhet. De som däremot svarat ja på frågan, menar att införandet av begreppet kommer att stärka deras pedagogiska tanke vid ett undervisningstillfälle. Sheridan et al. (2010) anser att det är av vikt att förskollärare håller sig uppdaterade vid förändring av rådande styrdokument för att erbjuda barnen en verksamhet av god kvalité. Vidare menar Wahlström (2006) att läroplanens
27
strävansmål utgår ifrån vad som anses som viktig kunskap i rådande tid. Utifrån dessa resonemang funderar vi kring problematiken att mer än hälften av respondenterna anser att införandet av begreppen inte kommer påverka deras arbetssätt kring barnboken. I likhet med Sheridan et al. (2010) tänker vi att det är av stor vikt att förskollärare håller sig uppdaterade kring aktuell forskning och rådande styrdokument samt att de kan bortse från sina egna åsikter och att de arbetar med fokus riktat mot sitt uppdrag. Detta tänker vi även kan sammankopplas med resultatet kring satsningen på fortbildning i relation till barnlitteratur och hur den tas i uttryck i verksamheten. Enkätsvaren visar att majoriteten av respondentgruppen inte fått någon fortbildning under de senaste tre åren. Detta är en möjlig faktor kring respondenternas syn på barnbokens betydelse för undervisning.
28
6. Diskussion
Vi kommer i denna del att diskutera och summera studiens resultat i förhållande till dess syfte, frågeställningar och sammankoppling till tidigare forskning. Genom vårt fokus mot barnboken som redskap och införandet av undervisningsbegreppet har vi i vår studie kunnat synliggöra ett par olika aspekter i förhållande till dessa frågor.
6.1 Resultatdiskussion
Syftet med vår studie har varit att ta reda på huruvida verksam personal använder barnboken som ett pedagogiskt redskap. Enkätsvaren visade att nyttjandet av barnboken i förskolan varierade stort. En variabel vi kunnat urskilja är hur länge förskolläraren har varit verksam inom yrkesrollen. De förskollärare som arbetat mer än 10 år läser i genomsnitt mindre tillsammans med barnen än de som arbetat kortare tid. Vår funderingar var först ifall
språkutveckling inte varit i fokus i den tidigare läroplanen men efter studerat den såg vi att det även där finns riktlinjer kring hur barns språkutveckling ska stimuleras och uppmuntras samt att förskolan ska väcka deras intresse för den skriftspråkliga världen. Vår hypotes är att variationer kring lästiden istället skulle kunna bero på förskollärarutbildningens utformning samt fokus. Möjligen kan utformning och fokus variera beroende på när och vart utbildningen genomförts.
Skillnader i kompetens mellan förskollärare och barnskötare framkom även i vår statistik, exempelvis vid frågan kring planering inför kommande lässtund där valde barnskötare att i första hand förbereda sig genom att läsa boken och skapa en förförståelse, dock var det ingen av dem som arbetade utifrån de didaktiska frågorna till skillnad från förskollärarna. Detta resultat är i linje med Hendis och Asmawis (2018) studie, vilken visade att undervisningens utformning kan påverkas av förskollärarens kompetens och kunskaper. Enligt 2016 års reviderade läroplan ingår det i uppdraget att “förskollärares ansvar för att arbetet sker i enlighet med målen i läroplanen, dels det ansvar som vilar på var och en i arbetslaget i förskolan” (Skolverket 2016 s. 8) Wahlström (2016) menar att det som representeras i
läroplanen anses vara aktuell och viktig kunskap i gällande tid och utifrån det tänker vi att det är av vikt att verksam personal i förskolan håller sig ständigt uppdaterade kring aktuella styrdokument. Genom en inblick i läroplansteorin kan läroplanen användas som ett verktyg
29
för reflektion och självmedvetenhet (Linde 2012). Wahlström och Lindes tankar
sammankopplar vi med resultatet av vår studie där vi kan utläsa att endast 38% förskollärare, 21% barnskötare och 29% pedagoger anser att begreppet undervisning som skrivs in i den nya läroplanen kommer att påverka deras användning av barnlitteratur i den dagliga
verksamheten. När vi jämför dessa siffror med siffrorna från diagram 2 kan vi där utläsa att 71 procent i båda kategorierna förskollärare samt barnskötare använder barnboken vid stunder där barngruppen behöver en lugn stund. Vi tänker utifrån dessa resultat att användning av barnboken vid lugnande stunder inte skapar ett undervisningstillfälle och därmed inte är någon literacyaktivitet. Vid exempelvis vilostunder är fokus inriktat på vila och inte på bokens innehåll, det bjuder därmed inte in till något vidare fortsatt arbete kring boken såsom boksamtal, gestaltning och estetiska uttrycksformer. Genom att arbeta med boken ur ett literacyperspektiv kan det skapas lärtillfällen. Kopplat till Quast (2018) studie menar vi att barnen skall få möjlighet att vara aktiva deltagare i sitt lärande. I jämförelse med Gardner-Neblett´s et al. (2017) studie visar det sig där att när barnen får möjlighet att vara aktiva deltagare och samtala kring innehållet kan det främja deras kunnande och förbereda dem inför skolan. Genom att bjuda in barnen till samtal kan de tillsammans utveckla sitt språk samt dela upplevelser och åsikter (Bruce och Riddersporre 2012).
Vidare i studien ställdes frågan huruvida barnboken används i verksamheten, utifrån
enkätsvaren går det att utläsa liknande svar i alla yrkeskategorierna. Huvudsakligen används barnboken som ett språkutvecklande redskap. Det kan tolkas som att högläsning av barnboken anses vara av vikt för att stimulera barnens språkutveckling i verksamheten.
Vid val av bok svarar alla respondenter att de i största mån väljer bok utifrån barnens intresse, genom att utgå ifrån det som intresserar barngruppen tänker vi att det ökar möjligheterna till ett större engagemang hos barnen. Vidare kopplar vi detta till Fast (2019) tankar om att nyttja barns förkunskaper och ge dem möjligheter att få vara experter inom ämnet kopplat till den valda boken. Förutom att använda barnboken för ett språkutvecklande syfte svarar flera respondenter att de använder boken vid temaarbeten där lärandet utgår ifrån ett tydligt syfte. Vid dessa stunder har litteraturen valts ut för ett särskilt ändamål med fokus på lärande, det kan stämma överens med det teoretiska begreppet literacy, vilket här även kan
sammankopplas till begreppet undervisning och följaktligen till studiens sammansatta begrepp ”undervisande literacy”.
30
Utifrån frågeställningarna var vi även intresserade av att ta reda på hur ett vidare arbete kring barnboken kan ske. Resultatet från enkätsvaren visar att ett efterarbete vanligen kan fortsätta genom exempelvis boksamtal och gestaltning i olika former, med bokens innehåll som utgångspunkt. Respondenternas svar kan kopplas till ett av läroplanens strävansmål där verksamheten ska ge barnen möjlighet: “Att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer såsom bild, sång och musik, drama, rytmik, dans och rörelse liksom med hjälp av tal och skriftspråk utgör både innehåll och metod i förskolans strävan att främja barns utveckling och lärande” (Skolverket 2016 s.7). Utifrån studiens fokus på barnboken och dess koppling till literacy och läroplansteori sammanbinder denna diskussion helheten av vår utgångspunkt för arbetet.
6.2 Metoddiskussion
Vår studie har utgått ur en kvantitativ ansats där vi har samlat in empiriskt material genom en enkätundersökning. Vi skickade ut vår enkät till två förskoleområden, antalet utskick var 90 stycken varav 42 gav svar. Anledningen till att vi valde att använda oss av kvantitativ metod beror på att vi ville nå ut till ett större antal respondenter inom samma förskoleområde. Vi utformade vår enkät med både öppna och slutna frågor, genom de öppna frågorna kunde respondenterna ge mer utförliga svar och synliggöra sina tankar kring ämnet. Vår metod kändes lämplig för vårt syfte och vi upplever att vi fick svar på våra frågor. Vår studie beskriver hur verksam personal i förskolan använder sig av barnböcker tillsammans med barnen. Vi anser att vi fick in ett högt antal gensvar men det krävdes dock att vi skickade ut påminnelser. En fördel med vår valda forskningsmetod är att respondenterna är anonyma och på detta sätt ökas möjligheten att få in ärligare svar. En nackdel har varit att ett fåtal
respondenter valt att inte besvara alla frågor utförligt samt att vi inte har kunnat återkoppla till de respondenter som gav mer utförliga svar för vidare frågor.
6.3 Yrkesrelevans
Utifrån tidigare erfarenheter uppmärksammade vi att litteratur inte alltid fick så stort utrymme i verksamheten som vi önskat oss. Genom förskollärarprogrammets literacykurs stärktes våra tankar kring värdet av läsning tillsammans med barn. Detta födde tankarna till vår studies fokus, där vår inriktning har varit att titta på de tillfällen där läsning används i
31
undervisningssyfte. Särskilt med tanke det kommande införandet av begreppen högläsning och undervisning.
Studiens resultat kan vara till hjälp för vidare förståelse tillsammans med aktuell forskning kring literacy och begreppet undervisning. Vi tänker att studien har stor relevans för alla yrkesverksamma inom förskolan, enligt den kommande läroplanen Lpfö18 (Skolverket 2018) ansvarar förskolläraren för att undervisning sker, dock kan alla yrkesverksamma inom
förskolan utföra undervisningen. Resultatet av studien kan väcka tankar hos yrkesverksam personal inom förskolan och hur de förhåller sig till sitt uppdrag.
6.4 Fortsatt forskning
Vidare intressant forskning skulle kunna vara att studera de förändringar som kan ske när läroplanen verkställs, ifall de införda begreppen undervisning och högläsning har bidragit till någon förändring i verksamheten. Hade vi haft mer tid till vår studie skulle det vara intressant att se om resultatet hade sett annorlunda ut ifall vi valt fler förskoleområden på olika ställen i landet. Dessa tankar är i linje med Dambers, Nilssons och Ohlssons (2013) studie vars resultat visade att antalet lässtunder varierar stort över landet.
32
Referenslista
Backman, Jarl (2016). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur
Barton, David (2007). Literacy: an introduction to the ecology of written language. Malden, MA: Blackwell
Björklund, Elisabeth (2008). Att erövra litteracitet: små barns kommunikativa möten med berättande, bilder, text och tecken i förskolan. Göteborg: Göteborgs universitet, 2009 Tillgänglig på Internet:
http://gupea.ub.gu.se/dspace/bitstream/2077/18674/1/gupea_2077_18674_1.pdf
Bruce, Barbro & Riddersporre, Bim (2012). Kärnämnen i förskolan: nycklar till livslångt lärande. Stockholm: Natur & Kultur
Chambers, Aidan (2011). Böcker inom och omkring oss. Huddinge: X Publishing
Dahlstedt, Magnus & Olson, Maria (2013). Utbildning, demokrati, medborgarskap. Malmö: Gleerup
Damber, Ulla, Nilsson, Jan & Ohlsson, Camilla (2013). Litteraturläsning i förskolan. Lund: Studentlitteratur
Dominković, Kerstin, Eriksson, Yvonne & Fellenius, Kerstin (2006). Läsa högt för barn. Lund: Studentlitteratur
Eidevald, Christian & Engdahl, Ingrid (2018). Utbildning och undervisning i förskolan: omsorgsfullt och lekfullt stöd för lärande och utveckling. Stockholm: Liber
Fast, Carina (2001). Berätta!: inspiration och teknik. Stockholm: Natur och kultur Fast, Carina (2019). Literacy: i familj, förskola och skola. Lund: Studentlitteratur
Gardner-Neblett, N. et al. (2017) ‘Books and Toddlers in Child Care: Under What Conditions Are Children Most Engaged?’, Child & Youth Care Forum, 46(4), pp. 473–493.
https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=eric&AN=EJ1145156&site=ehost-live (Hämtad: 12 April 2019).
33
Hendi, N. S. and Asmawi, A. (2018) ‘Preschool English Teachers’ Practices and Early Literacy Instruction: Montessori vs. International Preschool Curriculum’, Malaysian Online
Journal of Educational Sciences, 6(2), pp. 29–36
https://search-ebscohost-com.proxy.mau.se/login.aspx?direct=true&db=eric&AN=EJ1176121&site=ehost-live
(Hämtad: 8 Maj 2019).
Jacquet, Ewa & Danielsson, Maria (2018). Uppdrag literacy: med klassrummet som arena. Stockholm: Liber
Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Malmö: Gleerup
Källhage, Sofie & Malm, Josefin (2018). Uppdrag undervisning. Stockholm: Gothia fortbildning
Linde, Göran (2012). Det ska ni veta!: en introduktion till läroplansteori!. Lund: Studentlitteratur
Läroplan för förskolan: Lpfö98. (1998). Stockholm: Utbildningsdep., Regeringskansliet
Läroplan för förskolan Lpfö98. rev. 2016. Stockholm: Skolverket
http:www.skolverket.se/publikationer?id=2442
Läroplan för förskolan: Lpfö18. (2018). Stockholm: Skolverket
http://www.skolverket.se/publikationer?id=4001
Perger, P. and Major, K. (2018) ‘Counting in Children’s Picture Books: Digging Deeper’,
Teachers and Curriculum, 18(1), pp. 27–32.
https://search-ebscohost-com.proxy.mau.se/login.aspx?direct=true&db=eric&AN=EJ1183426&site=ehost-live
(Hämtad: 14 April 2019).
Pihlgren, Ann S. (2017). Undervisning i förskolan: att skapa lärande undervisningsmiljöer. Stockholm: Natur & Kultur
34
Quast, E. (2019) ‘“And He Could Wear a Dress?”: A Preschool Transformative Book Conversation’, Reading Teacher, 72(4), pp. 445–451.
https://search-ebscohost-com.proxy.mau.se/login.aspx?direct=true&db=eric&AN=EJ1200932&site=ehost-live (Hämtad: 12 April 2019).
Sheridan, Sonja, Pramling Samuelsson, Ingrid & Johansson, Eva (2010). Förskolan: arena för barns lärande. Stockholm: Liber
Vaknin-Nusbaum, V. and Nevo, E. (2017) ‘A Joint Interactive Storybook Intervention
Program for Preschool and Kindergarten Children’, Reading Psychology, 38(3), pp. 231–261.
https://search-ebscohost-com.proxy.mau.se/login.aspx?direct=true&db=eric&AN=EJ1126569&site=ehost-live (Hämtad: 12 April 2019).
35
Bilaga 1 – Enkät
Barnboken som pedagogiskt redskap
Vi är två studenter på Malmö universitet som just nu läser vår sjätte termin och skriver vårt examensarbete. Vår studie handlar om att undersöka hur barnboken används som ett pedagogiskt redskap i verksamheten och hur pedagogerna förhåller sig till begreppet
undervisning i den nya läroplanen kopplat till användandet av barnlitteratur. Enkäten är helt anonym och kommer endast att användas till denna studie. Deltagandet är frivilligt och
enkäten kan när som helst avbrytas. På frågorna är det möjligt att kryssa i flera svarsalternativ. Vi skulle vara tacksamma om ni skulle vilja ta några minuter och besvara våra frågor.
Vilken är din yrkesroll? Barnskötare
Förskollärare Övrigt:
Hur länge har du arbetat inom yrket? 0-5 år
6-10 år 11-15 år Mer än 15 år
Hur många minuter per vecka läser ni i genomsnitt tillsammans med barnen? Ditt svar:
36
Hur använder ni er utav barnböcker i verksamheten?
Som ett pedagogiskt redskap kopplat till läroplansmål eller andra styrdokument Som ett språkutvecklande redskap
När barngruppen behöver en lugn stund I samlingen
Vid vilostunder Övrigt:
Hur planerar ni för en lässtund? Ditt svar:
Ifall barnboken används som ett pedagogiskt redskap, hur arbetar ni vidare med boken efter lästillfället?
Ditt svar:
Hur tänker ni vid val av böcker? Väljer utifrån tema
Väljer utifrån barngruppens intressen Väljer utifrån eget intresse
Väljer spontant Övrigt:
Får barnen vara delaktiga vid val av böcker? Ja, alltid
Ja, utifrån ett begränsat urval kopplat till aktuellt tema Nej, inte vid lån från biblioteket
37 Nej, val av bok ansvarar vi pedagoger för Övrigt:
Kommer införandet av begreppet undervisning i den nya läroplanen att påverka ditt användande av barnböcker?
Ja Nej
Motivera ditt svar på föregående fråga. Ditt svar:
Har du under senaste tre åren fått någon fortbildning kopplat till barnbokslitteratur? Ja
Nej
Om ja, i vilken form? Ditt svar:
