Vad gör spanskan populär?

(1)

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Kultur, Språk, Medier

Examensarbete

10 poäng

En undersökning av elevers åsikter om sina språkval i grundskolan

What makes Spanish popular? - An investigation of the opinions

behind the language choices made by students in Swedish schools.

Anja Isaksson

Lärarutbildningen 60 poäng Höstterminen 2006

Examinator: Gun Hägerfelth Handledare: Birgitta Schultz

(2)

(3)

Sammandrag

Jag har gjort en undersökning om orsakerna bakom spanskans ökade popularitet som språkval i grundskolan. Undersökningen är både kvantitativ och kvalitativ och syftar till att genom enkäter och intervjuer utröna de bakomliggande orsakerna till språkval i allmänhet och spanskans ökade popularitet synnerhet. Jag har sökt svar på mina frågor både hos de elever som valt spanska som språkval och även hos de elever som har valt andra språk och frågat dem om deras erfarenheter och åsikter. Min slutsats är att spanskan har blivit en medelväg mellan tyskan och franskan där tyskan anses vara ett fult språk och franskan anses mycket svårare än de båda andra.

(4)

(5)

INNEHÅLL

1 INLEDNING ... 7

1.1BAKGRUND... 8

1.2 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR... 11

2 METOD ... 11 2.1URVAL... 12 2.2DATAINSAMLINGSMETODER... 13 2.2.1 Enkäter ... 13 2.2.2 Intervjuer ... 14 2.3 DATABEARBETNINGSMETODER... 14 2.3.1 Enkäter ... 15 2.3.2 Intervjuer ... 15 3 RESULTAT... 16 3.1RESULTAT AV ENKÄTUNDERSÖKNING... 16

3.2SAMMANFATTNING AV ENKÄTRESULTATEN MED FOKUS PÅ SPANSKAN... 26

3.3RESULTAT AV INTERVJUER... 28

3.3.1 Orsaker till valet och allmän attityd till de andra språken ... 28

3.3.2 Åsikter om och intresse för spanskan idag och i framtiden... 29

4 DISKUSSION ... 31

4.1DISKUSSION AV RESULTAT... 31

4.1.1 Vad ligger bakom elevers språkval i allmänhet? ... 31

4.1.2 Skiljer sig attityden till språkvalet och språket hos elever som valt olika språk? ... 32

4.1.3 Vad är anledningen till det ökade intresset för spanska som språkval? ... 34

4.2METODDISKUSSION... 35

4.3AVSLUTANDE KOMMENTAR OCH SLUTSATS... 36

LITTERATURFÖRTECKNING ... 38

(6)

(7)

1 Inledning

Det är ett faktum att fler elever idag väljer spanska som språkval i grundskolan. Det är inte ovanligt att unga människor växer upp med semesterresor till Mallorca, Solkusten eller Kanarieöarna. Fler och fler drömmer också om spännande resor till Sydamerika. I Sverige har vi länge genom tv och film blivit påverkade av den amerikanska kulturen och i USA finns idag en hög andel spansktalande. Även i musikens värld talas och sjungs det mer och mer på spanska. På samma sätt som den amerikanska kulturen genom media blivit en del av den svenska har vi också fått förståelse för, och vant oss vid, denna minoritet i USA, de spansktalande, och dess inflytande där. Detta är en möjlig orsak till att spanskans popularitet i skolorna har ökat. Spanskan tycks av många elever mycket mer relevant i dagens samhälle än tyska eller franska1 . Valet av språk år 6 i grundskolan behöver dock inte alltid vara så genomtänkt eller påverkat av världen omkring oss utan har också att göra med en förändrad inställning till språk i allmänhet. Engelskans betydelse har ökat och därigenom har de mindre språkens betydelse för kommunikationen minskat. Det kan vara så att elever inte alltid väljer det språk som de finner mest intressant eller roligast utan det språk som verkar minst tråkigt och lättast. Därför har spanskans ökade popularitet inte alltid varit enbart positivt i skolan utan medför även stora klasser och ibland elever som inte nödvändigtvis är intresserade av språket utan hoppas på en lätt väg ut. Detta kan också bero på att språkvalet är obligatoriskt i grundskolan med väldigt få undantag.

Detta är mina upplevelser av elevers språkval i grundskolan idag och det finns även ett visst stöd för dessa tankar i den attitydundersökning för Skolverket (2003) som genomförts av Lund & Co AB2 och i rapporten Språklig enfald eller mångfald (Torson et. al, 2003). Jag vill fördjupa mig något i ämnet och ta reda på hur eleverna gör sina språkval och huruvida jag har rätt i mina tankar om stökiga klasser och omotiverade spanskelever.

1_{Jag talar här om spanska/franska och tyska som språkval på grundskolan och kommer även}

fortsättningsvis ibland endast att nämna språkvalen på dessa sätt. Jag kommer också att tala om spansk/fransk/tysk-gruppen och jag hänvisar då till gruppen av elever som har respektive språk som språkval.

2_{Hädanefter kommer jag använda beteckningen Attitydundersökningen när jag talar om denna källa. Om}

(8)

1.1 Bakgrund

Engelska har inte alltid varit det första främmande språket som eleverna lär sig i skolorna utan blev så först efter andra världskriget då det tog över från tyskan. Franskan var länge det tredje främmande språket och blev likställt med tyskan först 1962. Spanskan tillkom som försöksverksamhet under läsåret 1988/1989. Sedan Lpo94 är språkvalet obligatoriskt i grundskolan men om eleven och elevens vårdnadshavare så önskar är det möjligt för eleven att göra andra språkval som hemspråk, svenska som andraspråk, svenska, engelska eller teckenspråk (Sörensen, 1999 s.5-6). 3

I kursplanen för moderna språk i grundskolan finner vi följande beskrivning av spanskan:

Spanska talas i många länder på flera kontinenter. I Latinamerika är spanska det vanligaste språket. Till Sverige har sedan 1960-talet kommit ett stort antal invandrare med spanska som modersmål. Kunskaper i spanska ger möjligheter att ta del av en rik litteratur. (Skolverket 2000 s.33)

Franskan däremot beskrivs bl.a. som ett språk som har ”varit ett viktigt språk i kommunikation av olika slag, internationella organisationer och diplomati.”, och i beskrivningen av tyskan omnämns att ”kunskaper i det tyska språket ger tillgång till centraleuropeisk litteratur och kultur.” Relationen mellan svenskan och tyskan framhävs dessutom och vi ser att beskrivningarna av tyskan och franskan är betydligt mer utförliga än beskrivningen av spanskan. Man kan fråga sig om detta har med spanskans ökade popularitet att göra, att språket säljer sig självt så att säga, eller om det bara handlar om att tyskan och franskan har funnits i grundskolan i flera decennier innan spanskan gjorde sitt intåg.

Denna ökade popularitet skulle just på grund av spanskans nykomlingsstatus kunna ses som en tämligen naturlig utveckling. Franskan och tyskan är redan väletablerade som skolämnen och spanskan är någonting nytt. Både nyhetens behag och nyfikenhet kan ses som naturliga orsaker till att spanskan blivit så populär. Detta borde egentligen ses som enbart positivt även om valet sker på bekostnad av de andra språken. Tyvärr är det inte bara så att ett språk blivit något mer populärt än de andra utan det är också så att intresset för språkinlärning i stort har minskat. Detta trots att språk på senare år har givits större betydelse inom skolan och det läggs större vikt vid språkinlärning. Vi ser

3_{På skolan där jag gjort min undersökning finns alternativet svensk/engelska som fungerar som}

(9)

det bl.a. genom att språkvalet blivit obligatoriskt i grundskolan. Idag är det strävar man efter att språkundervisningen ska vara en integrerad del av hela skolans verksamhet men tidigare var språkundervisningen tämligen isolerad från övriga ämnen i skolan (Malmberg, 2001 s.16). Vi ser också att nyckelord i den nya kursplanen för moderna språk är sådana som kommunikation och internationalisering och det betonas bl.a. att ”moderna språk ger en bakgrund till och ett vidare perspektiv på olika samhälls- och kulturyttringar som eleverna omges av och är en del av.” (Kursplanen för moderna språk, Skolverket, 2000) Det har alltså skett en hel del i hur vi ser på de moderna språken. I Lpo94 fick de moderna språken på grundskolan en timförstärkning och ambitionen som där uttrycks är dubbel: Alla behöver kunna ett främmande språk utöver engelskan och fler behöver kunna sitt andra språk bättre. Både bredd och spets eftersträvas alltså. (Sundell, 2001, s.38) Skolan ska enligt Lpo 94 se till att eleven ”lär sig kommunicera på främmande språk” (Lpo 94, s.9) men det står inte specificerat huruvida det är ett eller flera språk.

Trots detta och den internationalisering som faktiskt är en del av vår vardag har vi alltså på senare tid sett ett minskande intresse för studier i moderna språk förutom engelska, inte bara i Sverige utan i hela Europa. För att främja och uppmärksamma den språkliga mångfalden blev 2001 utnämnt till Det Europeiska Språkåret av EU och Europarådet. (Torson et. al, 2003 s.5). 2002 kunde Skolverket bl.a. bekräfta det aktuella läget när vi informerades om att 25 % av de elever som valt språk i år 7 har hoppat av i år 9 (Torson et. al, 2003 s.5). Efter dessa oroväckande resultat gjordes bl.a. den ovan citerade rapporten vid Göteborgs Universitet som handlar om gymnasieelevers och språklärares uppfattningar om elevers val av moderna språk (Torson et. al, 2003). Här kommer författarna bl.a. fram till att både lärare och elever är överens om att språkstudier är förenade med stora arbetsinsatser och man är missnöjd med den utdelning som en satsning på språk ger. Eleverna trycker också på att den tunga arbetsbördan är främsta anledningen till avhopp (Torson et. al, 2003 s.33). Här rapporteras också att eleverna i denna undersökning anser språkkunskaper vara mycket viktiga kunskaper men att det inte är samma sak som att språk är ett viktigt ämne i skolan. Många är av den uppfattningen att de ändå bara kan lära sig språket i målspråkslandet. Här tas även lärarens komplexa roll upp och hur svårt det kan vara för en språklärare att behärska alla de fält som anses viktiga för den ultimata språkinlärningen (Torson et. al, 2003 s.33,34). Denna rapport fokuserar alltså på gymnasiet till skillnad från min undersökning men det

(10)

är mycket möjligt att åsikten att språk inte kan läras i skolan är en åsikt som är djupt förankrad även på grundskolan. Attitydundersökningen pekar också på att majoriteten av eleverna i deras undersökning anser att det viktigaste med ett språk är att göra sig förstådd. Det visar sig dock att de inte alls nöjer sig med en den grundläggande nivå som skolan kan erbjuda och dessutom hoppar av om det blir för svårt. Att få svar på varför så många elever väljer att hoppa av sina språkstudier innan år 9 är en av frågeställningarna i attitydundersökningen.

I denna tid av minskande intresse för språkstudier har det dock funnits en vinnare när det obligatoriska språkvalet gjorts i år 6 eller 7 på grundskolan. En snabb blick på den statistik som finns att hämta på Skolverket (Sveriges Officiella Statistik, del 2, 2005) visar oss en tydlig ökning i popularitet för spanska som språkval. Läsåret 2000/2001 läste 27.3 % av samtliga flickor i år 8 franska, 35.2% tyska och 14,5 % spanska. Läsåret 2005/2006 är siffrorna 21.1% för franska, 22.1% tyska och 34,1% för spanska. Liknande skillnader finner vi bland pojkarna. Vi ser alltså en betydande ökning i popularitet för spanskan och därigenom en minskning i popularitet för de andra moderna språken, i synnerhet tyskan. I attitydundersökningen frågar man sig även vad detta beror på. I denna fastställs det att det är tämligen svårt att få fram någon klar anledning till att fler elever väljer spanska som språkval men att en anledning att inte välja t.ex. tyska är just relevansen för eleverna. En del menar också att spanska verkar roligare, lättare eller det bästa valet. Andra påpekar att de gärna vill resa till spansktalande länder. Många verkar också ha bestämda åsikter om franska och tyska. De som valt franska är attraherade av språket och kulturen. En anledning till att inte välja tyska anges vara att språket helt enkelt är fult, medan en anledning till att välja tyska verkar vara påverkan hemifrån. I attitydundersökningen kommer man således fram till att valet av spanska ofta är ett negativt val, dvs. tyskan och franskan har valts bort snarare än att spanskan väljs.

Både tyska och franska är dessutom märkta av talet om grammatiken. Detta är ett moment i språkundervisningen som ofta har ett mycket dåligt rykte. Många elever verkar dock vara av den uppfattningen att spanskan är enkelt att lära sig. Elever blir också mycket påverkade av sin omgivning och ofta finns syskon eller föräldrar som läst tyska eller franska och som inte tycker att de haft någon hjälp eller användning för detta språk och därför inte ger en positiv bild av språket. Detta är också något som lärare och

(11)

beslutsfattare nämner i attitydundersökningen. Det bekräftas också av elever som valt spanska som nämner att föräldrarna läst franska eller tyska men har mer eller mindre dåliga erfarenheter därav (s.78-79). I ett tidigare examensarbete vid Malmö högskolas lärarutbildning gjorde Micke Jackson (2005) en undersökning om varför tyska som språkval minskat i popularitet. Denna undersökning rör sig inom samma område som min eftersom spanskan är en av orsakerna till att de andra språken tappat elever. Jackson har således i sin undersökning främst tyskstuderande elever men även elever som läser spanska. Hans slutsats är att samhället är att klandra genom att det bidrar till att ge en dålig bild av tyskan som språk, men även att skolan måste ta sitt ansvar så att eleverna ska förstå betydelsen av att lära sig ytterligare ett språk förutom engelskan. I attitydundersökningen kom man också fram till att en anledning att tyska valts var att eleverna ville få möjlighet till hjälp av föräldrar. Detta kom dock inte Jackson (2005) fram till. Endast ett fåtal elever i hans undersökning hade svarat att de valt tyska eftersom de kunde få hjälp hemma.

1.2 Syfte och frågeställningar

Syftet med min undersökning är att ta reda på om elever som läser spanska skiljer sig från elever som läser tyska och franska och i så fall hur och varför. Jag vill ta reda på vad som ligger bakom elevernas språkval och jag vill undersöka anledningarna till spanskans ökade popularitet som språkval på grundskolan. Utifrån detta syfte har jag formulerat följande frågeställningar:

• Vad ligger bakom elevers språkval i allmänhet?

• Skiljer sig attityden till språkvalet och språket hos elever som valt olika språk? • Vad är anledningen till det ökade intresset för spanska som språkval?

2 Metod

När jag väl bestämt mig för vilket område jag ville undersöka i detta arbete funderade jag på vilken metod som skulle passa bäst för syftet. Johansson och Svedner (2006) beskriver enkäten som en metod som ger ”bred men ytlig information” (2006 s.30) och intervjun som den som ger ”djupgående men smal information” (2006 s.41). Jag valde att använda mig av båda dessa metoder. Jag ville ha ett rätt stort underlag för kunna säga något mer generellt om hur eleverna tänker och använde mig därför av enkäter.

(12)

Enkäterna hade dock kvalitativa inslag genom att vissa frågor var öppna. För att komplettera detta material gjorde jag därefter även sex djupare, kvalitativa intervjuer.

2.1 Urval

Undersökningen är gjord bland elever i skolår åtta på en skola i en storstad i södra Sverige. Skolan är en F-9 skola med ungefär 700 elever. Skolan ligger i ett tämligen lugnt bostadsområde. Jag gjorde en enkätundersökning med 72 elever samt sex intervjuer. Undersökningen utfördes på en skola som jag varit i kontakt med under min utbildning och jag kände ungefär hälften av eleverna. Dessa 72 elever hade alla valt franska, spanska eller tyska som språkval. Totalt bestod denna grupp av 86 elever där 46 läser spanska som språkval uppdelat på två grupper på 24 och 22 elever. 24 elever läser franska som språkval och 16 elever läser tyska som språkval. Jag hade dock ett visst bortfall när jag gjorde min undersökning och det totala antal enkätsvar som jag behandlat är alltså 72. Därav består 41 av svar från elever med spanska som språkval, 18 av svar från elever med franska som språkval och 13 av svar från elever med tyska som språkval. Bortfallet berodde enbart på frånvaro av olika anledningar. Intervjuerna gjordes med sex elever som alla läser spanska som språkval. Dessa elever var tagna från båda grupperna. Intervjuerna var frivilliga men eftersom det inte var några problem att hitta elever som ställde upp valde jag delvis av rättviseskäl de som först visat intresse och dessutom ville jag ha en jämn fördelning mellan flickor och pojkar trots att jag aldrig ämnade arbeta ur ett genusperspektiv i detta arbete. Jag hade inte på förhand valt ett exakt antal elever för intervjuerna då jag inte visste hur lätt det skulle vara att planera in dem tidsmässigt med eleverna och hellre såg att jag hade en intervju för mycket än en för lite. Min ursprungliga tanke var dock att genomföra runt fem intervjuer. Jag försökte intervjua en grupp elever som var någorlunda representativ för gruppen i stort och eftersom de var relativt jämnt könsfördelade i klasserna ville jag även ha med detta i den grupp jag intervjuade. Jag kände en av de grupper som hade spanska på skolan och intervjuade två elever från denna grupp. De andra fyra kände jag inte och jag visste därför inte hur studiemotiverade eleverna jag intervjuade var. Jag fick dock intrycket att de flesta av eleverna jag intervjuade var duktiga och motiverade elever. Det är också viktigt att komma ihåg att de elever som inte har något som helst intresse för språk ofta har bytt till svensk/engelska i år åtta om de inte valt detta alternativ från början.

(13)

Jag valde att göra enkäterna helt anonyma och frivilliga. Jag behövde dock ett sätt att låta eleverna bli identifierade, givetvis fortfarande frivilligt, för att eventuellt kunna välja ut elever för intervjuer. Därför lät jag eleverna välja ett fingerat namn eller en sifferkombination som endast de kunde identifiera. På detta vis kunde jag sedan ropa upp namn eller nummer och om eleven ville ställa upp på intervju kunde denna identifiera sig. Det visade sig dock att jag inte behövde använda mig av de fingerade namnen eftersom jag behövde planera in intervjuerna i samband med att jag genomförde enkäterna. För intervjuerna fick jag föräldrarnas tillåtelse via e-mail, telefon eller skriftlig beroende på vad som fungerade bäst. Allt material behandlades med största diskretion och elever, skola och ort nämns inte vid namn för att utesluta att någon blir identifierad.

2.2 Datainsamlingsmetoder

Jag har valt att arbeta med en enkätundersökning och även ett fåtal intervjuer. Enligt Trost (1994 s.54) ska man alltid eftersträva högsta grad av standardisering och de som deltar i en undersökning ska, om möjligt, delta på samma premisser. Självklart är det omöjligt att se till att alla är på samma plan eller kommer från samma sociala bakgrund eller mår på samma sätt dagen då enkäten fylls i. Jag har tagit detta i beaktande i min undersökning. Alla deltagare går därför i skolår åtta och eftersom jag endast gör min undersökning på en skola kommer de flesta från en liknande uppväxtmiljö. Jag har dessutom valt att genomföra undersökningen under språklektionerna så att alla deltagare är i ungefär samma miljö när de genomför undersökningen.

2.2.1 Enkäter

Enkäten som jag har arbetat med består delvis av öppna frågor (se bilaga s.39). Detta är ett arbetssätt som är något mer svårbearbetat än alternativet med bundna frågor med fastlagda svarsalternativ. Det kräver mer arbete vid sammanställande av resultaten men samtidigt öppnar det för en helt annan typ av svar och binder inte eleverna eller leder deras tankar till samma grad. Trost (2001 s. 57) diskuterar dessutom det faktum att graden av standardisering blir lägre vid användande av öppna frågor. Detta ansåg jag mig kunna undvika delvis eftersom det trots allt var en liten enkät och även om vissa frågor var öppna så inbjöd de till kortfattade svar. En nackdel med enkäter är enligt

(14)

Ejlertsson (2005 s.12) bl.a. att man inte har möjlighet att ställa kompletterande frågor eller korrigera svar som grundar sig på uppenbara missuppfattningar. Detta är ett problem med enkäter men med hjälp av intervjuerna hoppades jag dock få den fördjupning som undersökningen kräver. Jag valde dessutom att själv vara närvarande för att dela ut enkäterna för att ha möjlighet att klargöra frågor som eleverna må ha. Jag utarbetade tre enkäter med den skillnaden att jag individualiserade dem för att passa det språkval som eleverna hade. I bilagan (s.39) ses enkäten för elever med spanska som språkval. Den enda skillnaden i de andra enkäterna är att ordet spanska bytts ut mot franska eller tyska. Enkäterna delades ut på plats och jag presenterade mig och mitt arbete för eleverna samt förklarade enkäten lite. Jag valde att inte övervaka eleverna när de fyllde i enkäten för att de inte skulle känna sig besvärade eller påverkade av min närvaro. Sedan samlade jag in enkäten och gav möjlighet att ställa eventuella frågor.

2.2.2 Intervjuer

Intervjuerna var upplagda på samma sätt som enkäterna och med samma grundfrågor. Jag höll mig dock inte strikt till ordningen utan följde eleven som intervjuades. Förutom följdfrågor som varierade beroende på hur intervjun gick ställde jag även frågan ”Skulle du fortfarande ha valt att läsa spanska om du inte hade behövt göra något språkval?”, och ”Varför tror du att det är så många som valt spanska som språkval?”. Jag gjorde intervjuerna på skoltid för att detta inte skulle vara en anledning för eleverna att säga nej. Jag gav dem dessutom mycket frihet i att välja tid för intervjun. All frånvaro godkändes av inblandade lärare. Jag gjorde intervjuerna i klassrum som fanns tillgängliga. Jag ville se till att jag kunde skapa en lugn och avskild miljö. Intervjuerna bandades för att jag skulle kunna lägga all uppmärksamhet på eleven som jag intervjuade och undvika att göra anteckningar. Sedan transkriberade jag intervjuerna för att lättare kunna arbeta fram resultat och om det visade sig nödvändigt, använda direkta citat. Varje intervju tog ungefär 15 minuter.

2.3 Databearbetningsmetoder

I denna del ska jag kortfattat redogöra för de metoder för databearbetning som jag använt mig av. Jag har delat upp avsnittet i två separata delar där jag går in på enkätundersökningen först och sedan intervjuerna. Jag har i min resultatredovisning

(15)

använt mig av tre former av redovisning, närmare bestämt tabeller, diagram och sammanfattningar med belysande elevcitat. Jag kommer här att gå in närmare på varför jag valt att använda mig av dessa former av redovisning.

2.3.1 Enkäter

Eftersom jag ställde vissa frågor som var mycket öppna var det inte helt självklart hur svaren skulle kategoriseras. I frågor där eleverna gav flera olika svar valde jag därför att redovisa så många svar som möjligt och tog med alla svar som eleverna gav. De flesta kategorierna är ganska tydliga men eventuella otydligheter förklaras närmare i resultatavsnittet. Jag har valt att presentera resultaten av enkätundersökningen kvantitativt eftersom jag hade ett relativt stort antal enkäter att arbeta med. Det är emellertid viktigt att minnas att det dock rör sig om en liten undersökning och därför kan siffrorna i procent ibland vara missvisande. I resultatavsnittet är det bra att minnas att det endast deltog 13 elever med tyska som språkval i enkäten. Därför utgör en elevs svar 8 % av svaren. I fråga 8b (se bilaga s.39) är svaren dessutom relaterade tillbaka till fråga 8a vilket gör att det är ett ännu mindre antal elever som svarat. Även detta förklaras närmare i avsnitt 3. Som nämns ovan valde jag att använda mig av tre former av redovisning i resultatavsnittet. De diagram som finns med gäller främst svaren på de öppna frågorna. Diagrammen kändes då som bästa sättet att redovisa dessa på. För att resultatavsnittet inte skulle bli alltför omfattande valde jag dock att även redovisa vissa resultat i tabeller, där resultaten som lätt kunde avläsas i denna form. Några frågor valde jag att inte visa i tabeller utan enbart sammanfatta, eftersom de visade sig bli väldigt svårredovisade och dessutom framkom delvis samma resultat i andra frågor. Fråga 8b är en följdfråga till fråga 8a och denna var jag således tvungen att redovisa i relation till svaren på denna fråga. Därför fick jag dela upp denna fråga på två diagram. Kategorierna är relativt tydliga och förklaras även med exempel ur elevsvaren i resultatavsnittet.

2.3.2 Intervjuer

Inför redovisningen av resultaten av intervjuerna har jag valt att dela upp svaren i fyra kategorier under två rubriker som jag namngivit Orsaker till valet av spanska och

allmän attityd till de andra språken samt Åsikter om och intresse för spanskan nu och i framtiden. Under den första rubriken ingår frågorna 1,2,4,6 och 7 från enkäten (se

(16)

uppdelning är enbart gjord för att förenkla redovisningen. Jag valde att arbeta på detta sätt med resultaten eftersom det framkom att intervjusvaren var tämligen lika. Jag ansåg därför att individuella redovisningar av intervjuerna skulle bli alltför mycket en upprepning av samma svar och jag valde då att sammanfatta svaren.

3 Resultat

I detta avsnitt kommer jag att redovisa resultaten av enkätundersökningen samt intervjuerna. Enkäterna redovisas fråga för fråga medan intervjuerna redovisas på ett mer sammanfattande vis.

3.1 Resultat av enkätundersökning

Jag skall här redovisa resultaten av min enkätundersökning fråga för fråga. I denna undersökning deltog totalt 72 elever varav 41 elever med spanska som språkval, 18 med franska som språkval och 13 med tyska som språkval. För att kunna redovisa mina resultat på bästa möjliga sätt har jag valt att redovisa resultaten i procent. På grund av de skillnader i antal som finns i grupperna blir resultaten ibland dock något missvisande då procentsatser som må verka relativt stora kan handla om ett eller två individuella svar. För att göra svaren så översiktliga och lättanalyserade som möjligt har jag valt att redovisa i hela procent utan decimaler. Detta betyder dock att det med korrekta avrundningar ibland blir totalt 101 %. Det är också värt att nämna att i de frågor som varit helt och hållet öppna har jag valt att räkna alla elevernas svar och det blir då mycket sällan totalt 100 % eftersom de flesta eleverna har givit mer än ett svar. Vidare förklaringar finnes vid respektive frågor. Jag har därtill valt att redovisa resultaten från undersökningarna i alla tre språkgrupper tillsammans så att jämförelser kan göras.

Fråga 1 Varför valde du spanska, franska eller tyska som språkval?

De flesta elever hade uppgett mer än en anledning till att de valde sitt språk. Därför valde jag att räkna alla anledningar istället för att försöka välja ett svar per elev. Detta gäller även för frågor 2 och 3. Svaren på fråga 1 har jag delat in i nio kategorier. Den första kategorin Stort språk/användbart är främst en sammanfattning av svar som: det

talas av många, det är ett stort språk, det är ett av de största språken, det är användbart eftersom det pratas av så många. Kategorin familjen påverkar var från början två

(17)

endast var en elev som svarat att familjen påverkat negativt så valde jag att slå ihop dessa kategorier och lägga till en kommentar. Inom denna kategori finner vi svar som t.ex. att eleven har familj som talar det valda språket eller familj som bor i ett land där språket talas men även svar som att mamma kan spanska eller alla i familjen valde detta språk. Kategorin Andra elevers val påverkade innefattar svar som: alla andra valde det,

de flesta valde det samt svaret från eleven med franska som språkval som säger att valet

gjordes för att eleven ville välja annorlunda än kamraterna som alla valde spanska.

Negativt val betyder här att eleven som svar på frågan varför de valt just sitt språk, har

förklarat varför den inte valt de andra två språken. Annat består här av ej givna svar och svar som inte var allvarligt menade.

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% Stort språk, användbart Familj påverkade Språket är fint/vackert

Verkade roligt Verkade intressant Intresserad av kulturen/vill resa dit Andra elevers val påverkade

Verkade lätt Negativt val Annat

Spanska Franska Tyska

Diagram 1 Varför valde du spanska/ franska/tyska

Vi ser här i diagram 1 att nästan 40 % av spanskeleverna svarat att spanskan är ett stort språk vilket bidragit till deras val, men ingen franskelev har angett denna anledning. Däremot ser vi att 67 % av franskeleverna nämnt att språket är fint eller vackert och detta har endast 5 % av spanskeleverna svarat och ingen tyskelev. Vi ser också en skillnad i elevernas bedömning av språket, där 23 % av tyskeleverna svarat att språket verkade lätt och där vi har låga siffror i spanskan och ingen i franskan har ansett detta. För övrigt är resultaten relativt lika.

(18)

Frågor 2 och 3 Varför valde du inte spanska, tyska eller franska?

Eftersom jag här hade tre tabeller att arbeta med har jag försökt att i möjligaste mån använda mig av samma kategorier. Ibland var jag dock tvungen att tillägga någon kategori eftersom den endast tillhörde detta språk. I kategorin Ville ha valt språk har eleverna svarat att de inte valt de andra språken just för att de redan gjort sitt val och ville ha det språk som de nu läser. Kategorin Negativt val finner vi enbart i diagram 4 och det beskrivs ovan under fråga 1. Kategorin Annat innefattar här två svar från franskelever och två från tyskelever angående spanska i diagram 2 där franskeleverna är tveksamma och en nämner att han/hon ångrar att han/hon inte valt spanska. En tyskelev svarar att han/hon tycker spanskan är onödig och den andra vet inte, språket intresserar bara inte. I diagram 4 finner vi tre svar under denna kategori där en inte svarat, en svarat

vet ej och den tredje svarat att den gjort ett misstag.

0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45%

Svårt Tråkigt Fult Ville ha valt språk Familjen påverkade Ej användbart/litet språk Inget intresse för kulturen

Negativt val Annat Negativt om grupp eller lärare

Franska Tyska

Diagram 2 Varför valde du inte spanska?

Här i diagram 2 ser vi fransk- och tyskelevernas svar på varför de inte valde spanska och vi ser att franskelevernas främsta orsak är att de ville ha franska. En viss procent svarade även att läraren var dålig eller att gruppen var stor eller stökig. Bland

(19)

tyskeleverna angav en stor del som skäl att spanskan var för svår eller tråkig, svar som nästan inte återfanns bland franskeleverna. Även här valde över 30 % bort spanskan p.g.a. grupp eller lärare.

0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% 50%

Svårt Tråkigt Fult Ville ha valt språk Familjen påverkade Ej användbart/litet språk Inget intresse för kulturen eller språket

Negativt val Annat

Spanska Tyska

Diagram 3 Varför valde du inte franska?

Här ser vi tydligt att både tysk- och spanskeleverna valt bort franskan för att de anser det vara för svårt. Vi ser dock att det främst är tyskeleverna som valt bort franskan för att det anses tråkigt medan endast spanskelever nämnt att det är fult. Värt att nämna är dock att ett antal spanskelever som svarat att det verkar för svårt faktiskt påpekat att franskan är ett mycket fint språk.

(20)

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60%

Svårt Tråkigt Fult Ville ha valt språk Familjen påverkade Ej användbart/litet språk Inget intresse för kulturen eller språket

Negativt val Annat För likt svenskan/för

lätt

Spanska Franska

Diagram 4 Varför valde du inte tyska?

Här ser vi att en stor del av både fransk- och spanskelever valt bort tyskan eftersom de anser det vara ett fult språk. Detta är värt att jämföra med diagram 2 där ingen elev angett att spanskan var ful som orsak och endast ett fåtal ansåg franskan ful (se diagram 3). Återigen ser vi att 20 % av franskeleverna nämnt att det ville ha franska som anledning till att de inte valt tyska. Intressant är dock att nästan 40 % nämnde detta som orsak till att de inte valde spanska (se diagram 2).

Fråga 4a) Har du ändrat åsikt om det språk som du valt sen du har börjat läsa det?

Tabell 1 Ändrad åsikt

Språkval Ja Nej Tveksam/inget svar

Spanska 59% 34% 7%

Franska 61% 39% 0%

Tyska 23% 62% 15%

Här ser vi att fransk- och spanskeleverna har gett mycket liknande svar och skiljer sig från tyskelevernas svar där siffrorna är nästan de omvända och en större andel av eleverna anger att de inte har ändrat åsikt om språket sedan de börjat läsa det. Värt att

(21)

nämna här är att alla de elever som svarat att de ändrat åsikt hade gjort det till det sämre förutom en spanskelev som tycker att det är mycket roligare sedan ett gruppbyte.

Fråga 4b) Tycker du att det är roligare eller tråkigare? Tabell 2 Roligare eller tråkigare

Språkval Roligare Tråkigare Både och/som förväntat Tveksam/inget svar

Spanska 12% 44% 37% 7%

Franska 17% 44% 39% 0%

Tyska 46% 15% 23% 15%

Här ser vi återigen att det är tyskeleverna som skiljer sig från de övriga grupperna i att betydligt fler tycker att det är roligare. Siffrorna för fransk- och spanskeleverna är mycket lika. De flesta anser att det blivit tråkigare och nästan lika många anser att det är som förväntat eller att det går upp och ner. En relativt liten andel tycker att franskan och spanskan har blivit roligare.

Fråga 4c) Tycker du att det är lättare eller svårare än du förväntat dig?

Tabell 3 Lättare eller svårare

Språkval Lättare Svårare Både och/som förväntat Tveksam/inget svar

Spanska 20% 49% 20% 12%

Franska 17% 72% 11% 0%

Tyska 23% 38% 31% 8%

Här ser vi att en mycket stor andel av franskeleverna, 72 % och nästan hälften av spanskeleverna tycker att det blivit svårare. Däremot är åsikterna mer spridda hos tyskeleverna. Ungefär en femtedel i alla grupperna anser att det blivit lättare.

Fråga 5 a) Har någon i din familj läst spanska, franska eller tyska tidigare? b) I så fall, vad tyckte de om sina språkstudier?

På fråga 5a svarade de flesta elever att deras föräldrar läst något språk. En ungefär lika stor andel i alla grupperna hade föräldrar eller syskon som läst samma språk som de själva hade valt. Denna andel var något större i tyskgruppen. På fråga 5b var det många

(22)

som inte visste vad föräldrar eller syskon tyckte om sin tidigare språkundervisning. De elever som visste svarade nästan alla att de tyckte det var bra eller ok.

Fråga 6 Påverkade deras åsikt ditt val av språk? Tabell 4 Påverkade deras åsikt ditt val?

språkval Ja Nej Inget svar

Spanska 37% 54% 10%

Franska 39% 56% 6%

Tyska 46% 54% 0%

Här ser vi väldigt lika resultat i grupperna. En knapp majoritet har svarat att de inte blivit påverkade och resten att de har blivit påverkade utom ett fåtal elever som valt att inte svara.

Fråga 7 Har du många kompisar som också valde spanska/franska/tyska som språkval? 90% 56% 23% 5% 28% 77% 5% 17%

Ja Nej Tveksam/inget svar

Diagram 5 Kompisars val

Här ser vi att en mycket stor majoritet av spanskeleverna anger att många kompisar valt samma språk, samma gäller av franskeleverna. Bland tyskeleverna är resultatet dock det

(23)

motsatta med 77 % av eleverna som anger att de inte har många kompisar som valt samma språk.

Fråga 8a) Kommer du att fortsätta läsa spanska/franska/tyska på gymnasiet?

Tabell 5 Fortsatta studier på gymnasiet

språkval Ja Nej Kanske Tveksam/inget svar

Spanska 32% 17% 20% 32%

Franska 50% 28% 6% 17%

Tyska 46% 23% 0% 31%

Här ser vi att hälften av franskeleverna och nästan hälften av tyskeleverna ämnar fortsätta sitt språkval på gymnasiet medan en knapp tredjedel av spanskeleverna är säkra på att de vill fortsätta med spanskan. En lika stor andel av spanskeleverna svarar dock att de inte vet. Även bland tyskeleverna svarar nästan en tredjedel att de inte vet. Däremot är det ingen av tyskeleverna som svarat kanske, medan 20 % av spanskeleverna givit detta som svar. Över 10 procentenheter fler franskelever än spanskelever har svarat att de inte vill fortsätta läsa sitt språk på gymnasiet och tyskan ligger där emellan.

(24)

Fråga 8b) Varför/varför inte? 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60%

Vet ej Det är skoj När man ändå börjat… Roligt att bli duktig Vill kunna ett språk till Bra att kunna i framtiden Spanska Franska Tyska

Diagram 6 Om ja varför?

Svaren från tysk- och spanskeleverna är här tämligen spridda och i tyskgruppen liksom i franskgruppen är det svar främst från kategorierna när man ändå börjat… och roligt att

bli duktigt som finns representerade. Här finner vi svar som: synd att avbryta när man börjat

jag har inte lärt mig tillräckligt än jag pallar inte med ett nytt språk jag vill inte förlora det jag redan kan vill lära mig flytande

Ingen elev från spanskgruppen har svarat att språket är bra att kunna i framtiden. Vi ser även att den största andelen svar ligger på alternativet det är skoj men med en tämligen liten marginal.

(25)

0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45%

Tråkigt Svårt Inget svar, vet ej Ligger så långt efter Vill läsa annat

Diagram 7 Om nej, varför inte?

Här ser vi relativt jämna resultat där det första vi noterar är att 43 % av spanskeleverna inte vill läsa vidare eftersom det är tråkigt. Detta är dock ett tämligen väntat svar. Intressantare är att ingen tyskelev svarat att anledningen är att det är för svårt eller att de ligger långt efter. Dessa svar finns dock representerade hos både fransk- och spanskelever. Vi ser även att ingen spanskelev svarat att han/hon vill läsa något annat och att eleverna därför inte vill läsa spanska på gymnasiet. Detta är dock ett diagram där det handlar om mycket få individuella svar och därför blir är det lite svårare att dra slutsatser från siffrorna här. Det handlar här om tre elever från tyskan, fem elever av franskan och sju från spanskan.

Fråga 8 c) Om inte, tänker du byta språk? d) Till vilket i så fall och varför?

På fråga 8c svarade de flesta elever att de inte visste eller att de var osäkra. På fråga 8d var svaren mycket spridda och inga direkta tendenser kan utläsas från dessa svar. Ett antal elever svarade att de gärna skulle vilja läsa italienska och även kinesiska och japanska nämndes.

(26)

Fråga 9 Tror du att du att du kommer få användning för spanskan/franskan/ tyskan i framtiden? 63% 72% 77% 20% 17% 15% 12% 11% 8% 5%

Ja Nej Kanske Tveksam/inget svar

Diagram 8 Användning i framtiden

Här ser vi återigen att eleverna svarat tämligen lika i de olika grupperna, i spanskgruppen finns en något lägre andel som tror att de kommer att få användning av språket i framtiden och fler är osäkra, men majoriteten av eleverna i de olika språkgrupperna tror att de kommer att få användning för sina språkkunskaper i framtiden.

3.2 Sammanfattning av enkätresultaten med fokus på

spanskan

Eftersom jag i mitt arbete fokuserar på elevernas åsikter angående spanskan och dess popularitet i grundskolan skall jag här sammanfatta resultaten i avsnitt 3.1 med fokus på eleverna med spanska som språkval och även de andra elevernas syn på spanskan. Om vi ser på spanskelevernas svar på varför de har valt spanska ser vi att de flesta har svarat att spanskan är ett stort språk, att det är användbart (39 %) och att språket verkar roligt (29 %), 17 % hade blivit påverkade av familjen och av dem var det 15 % som antingen hade familj i spansktalande land eller familjemedlemmar med positiva erfarenheter av spanskan. Här motsvarar 2 % en elev som hade familjemedlemmar som

(27)

alla läst andra språk och ville därför välja något annat som ingen annan i familjen läst. Det är dock intressant att notera att endast 5 % av spanskeleverna angivit att andra elevers val påverkat. Tittar vi däremot på diagram 5 för frågan: Har du många kompisar

som också valde spanska som språkval? ser vi att hela 90 % av spanskeleverna svarar

att de har många kompisar som valde samma språk. De flesta eleverna svarade att familjens tidigare studier eller allmänna åsikter inte hade påverkat deras val. Detta kan dock vara intressant att jämföra med siffrorna i diagram 3 där, som nämns ovan, 39 % svarade att franskan är för svår, vilket är en åsikt som man kan anta ofta kommer från kompisar men även från hemmet genom familjemedlemmars tidigare studier.

Vidare ser vi att anledningen till att spanskeleverna inte valde franska främst är att de ansåg det vara för svårt (39 %), 15 % svarar att de inte var intresserade av språket eller kulturen och 12 % svarade att det tyckte franskan var för ful. Bland spanskeleverna anser dock 37 % att tyskan är för ful och 17 % svarade att den var för tråkig, 7 % svarade att franskan var ett för litet språk och 12 % ansåg att tyskan var ett för litet språk.

På frågorna om elevernas åsikter om språket efter sitt val ser vi att en betydligt större andel av spanskeleverna är missnöjda med sitt val än nöjda. 44 % tycker att det är tråkigare mot 12 % som tycker att det är roligare. 49 % tycker att det är svårare mot 20% som tycker att det är lättare. Det är dock värt att notera att 37 % tycker att det är lika roligt/tråkigt som förväntat och 20 % upplever att svårighetsgraden är som förväntat.

Angående vidare studier ser vi att spanskeleverna i jämförelse med de andra grupperna visar fler tecken på tvekan angående framtiden. Endast 32 % svarar att de ämnar läsa vidare. Lika många svarar tveksamt eller inte alls på denna fråga och 17 % respektive 20 % svarar nej eller kanske. De som svarat ja ger mycket varierande anledningar till detta, det är skoj och det är roligt att bli duktig är de svar som förekommer mest. Även svaren från dem som svarat nej varierar mycket även om vi här ser att så många som 43% har svarat att det är tråkigt.

(28)

3.3 Resultat av intervjuer

När jag försökte ta reda på hur eleverna resonerade inför sitt språkval och för spanskan som språk talade eleverna ofta mer om just sin klass, grupp eller lärare. Det är här viktigt att notera att en av grupperna har gått igenom flera lärarbyten och detta påverkar självklart gruppen.

Jag har här valt att redovisa svaren som sammanfattningar istället för varje elevsvar för sig. Detta både p.g.a. att intervjuerna var relativt korta men framför allt eftersom de svar som jag fick var så pass lika att jag kände att en redovisning intervju för intervju inte skulle ge så mycket. Jag kände därför att det skulle fungera bättre som en sammanfattning och låta intervjuerna ta plats som den fördjupning till enkäterna som de var menade istället för en undersökning i sig. Jag redovisar här svaren under två underrubriker som förklaras närmre i metodavsnittet (se 2.3.2)

3.3.1 Orsaker till valet och allmän attityd till de andra språken

Under denna rubrik redovisar jag svar på frågor som handlar om varför eleverna valde spanska framför franska och tyska och varför de inte valde de andra språken. Under intervjuerna framkom det att eleverna på denna skola hade fått prova på språken i en vecka innan de skulle välja. Det verkar dock som om det var samma lärare som höll i alla så kallade ”minikurser”. I alla sex intervjuer nämnde eleverna att de anser tyskan vara ett fult eller kantigt språk. En elev nämnde att tyskan har svår grammatik och en nämnde att han tänkte för mycket på nazisterna när han tänkte på tyskan. I samband med franskan nämnde alla att franskan verkade vara eller hade rykte om sig att vara ett svårt, komplicerat och krångligt språk. En del hade syskon somstyrktedessa åsikter och en del åsikter verkade komma från allmänna idéer som eleverna själva inte riktigt kunde härleda. En elev hade en teori om att tyskan är lätt i början och blir svår sedan medan franskan är svår i början och blir lättare sen. Spanskan skulle däremot vara mer jämn i svårighetsgrad. Fyra elever nämnde också att spanskan var ett stort språk och mycket användbart, men det verkar som om detta är information som de fått antingen under introduktionsveckan eller senare. Tre elever hade tidigare varit i Spanien och ämnade resa dit igen och var därför speciellt intresserade av språket och kulturen. En elev nämnde att man vid val av spanska har man större möjligheter att välja andra språk på

(29)

gymnasiet, någonting som jag inte kände till men denne elev trodde att detta var en möjlig orsak till det stora antal elever som valt spanska på grundskolan.

Angående påverkan utifrån frågade jag både om hur familjen påverkat och hur andra elevers val påverkat elevernas val. Generellt var svaret nej när jag frågade om familjen hade påverkat deras val. Som nämns ovan är det dock ofta från familjen som eleverna fått negativ information om de andra språken så det går att uttyda en viss undermedveten påverkan. En elev medgav att möjlighet till hjälp av en förälder som läst spanska påverkade lite. En annan elev sa att han/hon valt spanska eftersom det var det språk som föräldrarna inte kunde och eleven ville undvika föräldrarnas inblandning. Eleven medgav dock att han/hon ångrade detta något och att han/hon nu med facit i hand tyckte att det hade varit bra att få hjälp hemma. En tredje elev var efter diskussioner med föräldrarna mycket medveten om tyskans användningsområden i framtida yrkesliv men var trots detta fast besluten att läsa spanska. Alla elever påpekade att väldigt många valde spanska och att de flesta av deras kamrater valt samma sak och att detta givetvis påverkade något. Endast en elev hade flera nära vänner som valt andra språk. Fyra av eleverna nämnde även att kamraterna som valt spanskan valt detta alternativ för att det var det lättaste språket.

3.3.2 Åsikter om och intresse för spanskan idag och i framtiden

Här har jag valt att sammanfatta de frågor som handlade om elevernas åsikter om spanskan nu när de hade läst språk ett tag och även om deras intresse för att läsa vidare. Jag frågade även om de tror att de skulle ha valt att läsa språk, och då spanskan i synnerhet, även om det inte hade varit ett obligatoriskt val.

Alla elever utom en trodde att de skulle ha valt spanska även om de inte hade varit tvungna att välja ett språk. En av dessa reflekterade över att hans/hennes allmänna språkintresse hade varit mycket högre när valet gjordes i sexan och att då hade han/hon utan tvekan valt språk även om det inte var obligatoriskt. Nu skulle han/hon troligtvis dock ha valt ett annat ämne än språk om möjligheten funnits. Alla elever höll dock med om att det var ganska bra att vara tvungen att läsa ett språk eftersom det är väldigt bra att ha i framtiden och även om man inte kan använda det så ser det bra ut att ha viss kunskap i fler språk än två. En elev svarade dock på denna fråga: Alltså det är säkert

(30)

fanns även andra åsikter som tydde på en allmän idé om att språk är bra även om eleverna kanske inte känner till dess direkta användningsområde just nu. En elev svarade på frågan om den trodde sig få användning av språket i framtiden: Inte så

mycket tror jag men det är ju alltid bra för jobb och så. Det ser bra ut att kunna tre språk. Eleven ovan svarade på denna fråga:

Tja… om man kommer till Spanien är det kanske inte det första man börjar

använda sådär… i första hand pratar man ju engelska för det är det som dom förstår bra och så, jag tror inte dom förstår så bra om man försöker traggla fram någonting på spanska.

Alla elever verkade dock mer eller mindre nöjda med sitt val och det var ingen av de elever som jag intervjuade som var helt och hållet negativ. En elev informerade mig om att det var en hel del som under den första terminen eller något senare valt bort spanskan och istället valt att läsa det som allmänt kallas svensk/engelska eller engelska som tillval. En del elever hade även valt att byta till ett annat språk. Två av eleverna nämnde att de var lite smått intresserade av andra språk. En sade t.ex. att tyskan verkade ha lätta glosor. En annan var mycket nöjd med spanskan men funderade på om det kanske hade varit roligt att klara den påstått svåra franskan. Eleven såg det som en utmaning. Det fanns också de elever som tyckte att det blivit svårare eller tråkigare pga. läraren eller lärarbyte. I alla intervjuer fick jag intryck av att spanskan trots uppgångar och nedgångar var ungefär som eleverna förväntat sig . Eleverna trodde inte att det skulle bli jättelätt, det viktigaste var att den var lättare eller roligare än de andra språken. Som nämns ovan är det franskan som har rykte om sig att vara det svåraste språket och detta intryck verkar sitta kvar även efter att eleverna läst i fem terminer. En elev sa om spanskan:

Spanskan är ju ganska logiskt och det är inte så mycket uttal, franskan är ju väldigt mycket uttal och helt annorlunda när man skriver eller när man pratar. På frågan om eleverna ville fortsätta läsa spanska i gymnasiet var svaren relativt varierade. Tre elever nämnde betyg och svårighetsgrad. En kunde tänka sig fortsätta om betygen var bra nog för att möjliggöra detta. En annan ville endast fortsätta om det var möjligt att fortfarande prestera bra och kunna få bra betyg. Två elever var oroliga för att steget skulle bli för stort till gymnasiet och att de inte riktigt var säkra på att den nivå de låg på i denna klass stämde med den nivå de var på i jämförelse med andra elever. De

(31)

ville alltså inte sänka sig eller plötsligt vara sämre än andra elever. Generellt kunde jag uttyda en medvetenhet om betyg redan här hos elever i åttan.

4 Diskussion

Jag ska här diskutera resultaten av min undersökning och de svar eleverna gett på de frågeställningar som jag arbetat med i undersökningen. Därefter följer en kort diskussion av mina metoder följd av några avslutande tankar och kommentarer.

4.1 Diskussion av resultat

Resultaten av enkäterna för spanskans del har jag sammanfattat i avsnitt 3.2. Vad som framkommer här är att det finns stöd för vissa tankar som jag hade före undersökningen kring spanskans ökade popularitet (se 1 Inledning) men långt ifrån alla. Jag har valt att diskutera resultaten utifrån mina frågeställningar och kommer att diskutera varje fråga separat.

4.1.1 Vad ligger bakom elevers språkval i allmänhet?

Detta är en fråga som undersökts betydligt närmare i tidigare undersökningar, i synnerhet i Skolverkets attitydundersökning och jag kan inte med säkerhet säga att jag kommit fram till några nya resultat utan de resultat som jag redovisat i avsnitt 3 stämmer till stor del med de som attitydundersökningen redovisat och även de som Jackson (2005) redovisat i sitt arbete. I attitydundersökningen (s.21) nämns att elever väljer franska för att det är ett vackert språk och t.ex. för att de ibland åker på semester dit. Spanskan väljs likt franskan p.g.a. att spansktalande länder är möjliga och attraktiva semestermål och andra orsaker som ges är att det verkade roligast vid ”testlektioner” och för att det är ett stort språk. Tyska väljs däremot främst för att eleverna kan få hjälp hemifrån. Jackson (2005 s.21) kom inte fram till samma resultat när det gällde val av tyska i sin undersökning utan eleverna svarade där bl.a. att det var intressant eller att de hade släktingar eller vänner som bodde i tysktalande länder. Endast tre av 29 elevsvar stämmer överens med svaren i attitydundersökningen nämligen att de valt tyska för att de kunde få hjälp av föräldrarna. Svaren från eleverna som valt spanska i Jacksons undersökning (2005) stämde dock med vad attitydundersökningen redovisade.

(32)

I min undersökning finner vi alltså relativt likriktade resultat. Likt Jackson (2005) fick jag ingen majoritet av tyskelever som nämnde hjälp från familjen som främsta orsak till sitt språkval. Lika många elever som svarat detta alternativ svarade att det var lätt och en något större andel svarade att det verkade intressant. (se 3.1, diagram 1). Angående spanska och franska var resultaten dock liknande både dem i attitydundersökningen och Jacksons (2005) undersökning. Vi finner här att spanskeleverna valde spanska för att det verkade roligt eller att de var intresserade av språket eller kulturen och många svarade även att det var ett stort språk som var användbart i världen. Av franskeleverna gav nästan 70 % av eleverna svaret att franskan är ett vackert språk. Vi ser alltså här att min undersökning inte skiljer sig i stort från attitydundersökningen.

På frågan varför eleverna inte valt de andra språken (se 3.1, diagram 2,3 och 4) var svaren också liknande dem som jag väntat mig och även liknande tidigare nämnda undersökningar (attitydundersökningen och Jackson 2005). Tyskan ansågs för ful av den största andelen elever och även för lätt av några franskelever. Franskan ansågs för svår av en mycket stor grupp och även för tråkig, främst av tyskeleverna. Angående spanskan tyckte främst tyskeleverna att det var för svårt eller tråkigt medan nästan 40 % av franskeleverna hade valt just franskan för att de ville ha franska, inget annat. I attitydundersökningen fick man mycket liknande svar förutom att det där angavs att franskan var snobbig. Detta var något som jag nog trodde skulle komma upp i min undersökning men som jag inte alls fick några belägg för. Att franskan anses svår kommer fram mycket tydligt i min undersökning men under intervjuerna i synnerhet och även i samband med enkätsvaren fick jag, dock endast av spanskelever, intrycket att de tyckte franskan är ett mycket vackert språk men att de p.g.a. den påstådda svårighetsgraden valt spanska.

4.1.2 Skiljer sig attityden till språkvalet och språket hos elever

som valt olika språk?

Under rubriken Inledning talar jag bl.a. om lägre motivation hos elever som valt spanska och högre hos elever som valt andra språk, både beroende på hur de har valt och på hur undervisningen sedan har format dem. Jag trodde även när jag påbörjade den här undersökningen att jag skulle komma fram till större skillnader mellan de olika språkvalsgrupperna. Som nämnts i avsnitt 4.1.1 nämner Skolverket i sin

(33)

attitydundersökning att elever valt bort franskan p.g.a. att den verkar snobbig (s.22). Det framkom i vissa enkätsvar att spanskan valts bort p.g.a. att gruppen var stökig eller läraren dålig (se diagram 2) och jag fick även detta bekräftat i intervjuerna, dock inte till den grad som jag förväntat mig. En anledning till detta kan dock vara att min undersökning är tämligen liten och att jag därför inte kunnat få fram den mängd resultat som hade behövts. Man skulle kunna tro att de elever som valt franska eller tyska skulle vara väldigt mycket mer nöjda med sina val eftersom de gått mot strömmen, och man därför kan tänka sig att deras val varit något mer genomtänkta. Detta har jag dock inget stöd för utan av resultaten av enkätundersökningen att döma tycker en majoritet av franskeleverna att det blivit svårare och en lika stor procent franskelever som spanskelever tycker att det har blivit tråkigare. Däremot ser vi här att tyskeleverna var de enda där fler tycker att det har blivit roligare att läsa tyska. Vi ser dock att på frågan varför eleverna inte valde de andra språken var det många franskelever som inte valt spanska eftersom de från början ville ha just franska. (se 3.1, diagram 2) Även spanskeleverna har svarat att de inte valt franska eller tyska för att de bestämt sig för att de ville ha spanska (se 3.1, diagram 3 och 4). Det är dock betydligt färre spanskelever än franskelever som svarat på detta vis. Däremot är det ingen tyskelev som har givit detta svar (se 3.1, diagram 2 och 3). Med tanke på att tyskeleverna verkar mer nöjda med sitt val är detta en intressant iakttagelse.

En orsak till de påstått stökiga klasserna med mindre motiverade elever antog jag vara just att många elever valde spanska p.g.a. att det ansågs lätt och att de snart upptäckte att det inte var så lätt som förväntat. Det förvånade och intresserade mig därför att det tydligt framkom i intervjuerna att eleverna som valt spanska hade trott att det var lätt men inte på det sätt som jag trott. Spanskeleverna verkar alltså inte ha trott att spanskan är ett lätt språk i sig utan de är mycket medvetna om att alla språk är svåra att lära sig. Därför var det inte många som direkt ångrade sitt val eller tyckte att spanskan är mycket svårare än de trott. Att många elever svarat att de valt spanskan eftersom det är ett lätt språk handlar alltså om en direkt jämförelse i svårhetsgrad med franskan och tyskan. Vi ska dock komma ihåg att de som upptäckte att språket var alltför svårt efter en kort period deltog inte i undersökningen om de valt svensk/engelska som alternativ.

(34)

4.1.3 Vad är anledningen till det ökade intresset för spanska som

språkval?

De skäl för spanskans ökade popularitet som spåkval som jag främst kan utläsa av resultaten av min undersökning är att spanskan har visat sig vara en medelväg för många elever. En allmän åsikt är att franskan är ett svårt språk och många anser att tyskan är ful och tråkigt. Detta är tankar som vi återfinner redan i avsnitt 1.1 där både attitydundersökningen och Jackson (2005) anger liknande orsaker för spanskans popularitet. Detta svar bekräftades alltså i min undersökning, populariteten i sig ökar dessutom populariteten genom att elever påverkar varandra och väljer samma sak som kompisen. Detta var en åsikt som inte kom fram lika tydligt i enkäterna men som däremot bekräftades i intervjuerna (se avsnitt 3.3.1) då alla elever där nämnde det stora antalet elever som valt spanska och uppgav detta som en bidragande orsak till sitt eget val.

Mina resultat stämmer alltså huvudsakligen överens med de som attitydundersökningen (s. 78) har kommit fram till d.v.s. att valet av spanska är ett negativt val. Man väljer bort tyska för att det är trist och låter fult och franska för att det är för svårt. En intressant avvikelse är att man i attitydundersökningen också talar om att tyska skulle vara för svårt och komplicerat. Detta är inget som bekräftats av min undersökning. Tvärtom svarade några franskelever svarat att de inte valt tyska eftersom de ansåg att det var för lätt (se 3.1, diagram 4). I Jacksons undersökning (2005) hade de flesta spanskelever i undersökningen svarat att tyskan var för likt svenskan och därför inte roligt.

En teori om varför elever väljer det ena eller det andra moderna språket när de ska göra sitt obligatoriska språkval i grundskolan är att föräldrar och syskon har stort inflytande. Innan jag gjorde min undersökning funderade jag över om detta kunde vara en anledning till att så många elever nu väljer spanska. Föräldragenerationen har de senaste decennierna endast kunnat välja franska och tyska och de som inte haft så stor nytta av dessa språk eller tyckt att undervisningen var tråkig påverkar kanske då sina barn negativt så att barnen väljer ett annat språk som de tror är roligare och lättare. Detta fick dock inte stort stöd i min undersökning. Det visade sig också vara tämligen svårt att få reda på just hur mycket föräldrar och syskon påverkat elevernas val. I intervjuerna talade några elever om hur de diskuterat sitt val med föräldrarna men sade att det i

(35)

slutändan var det deras eget val som gällde. Jag noterade dock i undersökningen att många elever hade väldigt bestämda åsikter om hur franskan och tyskan är som språk och i intervjuerna framkom det att det ofta är föräldrar, syskon och äldre kompisar som bidragit med dessa åsikter.Enligt Jacksons undersökning (2005) var det endast ett fåtal elever som uppgav detta som anledning till att de läste tyska även om detta var det skäl som attitydundersökningen huvudsakligen kom fram till när det gäller tyskan. Det kan också vara så som Jackson (2005 s.3) kom fram till att samhället och de värderingar som vi alla bär på också spelar en viktig roll för vilken bild vi har av olika språk och kulturer. Detta är dock något som jag inte tog fasta på i min undersökning. Resor och familjens intresse tycks emellertid spela en viss roll eftersom språkets relevans förstärks på detta vis.

4.2 Metoddiskussion

Det finns flera delar av mitt arbete, i synnerhet gäller det enkäterna som jag känner att jag skulle kunna ha ändrat eller skulle ha gjort annorlunda om jag fick möjligheten. Jag tror t.ex. att undersökningen hade blivit intressantare om jag hade använt två skolor för att se om åsikterna är olika i grupper med andra lärare och en annan gruppdynamik. Eftersom jag endast använt mig av en skola påverkar lärare och grupper där hela undersökningen. En spanskgrupp på skolan där jag utförde undersökningen hade bytt lärare flera gånger under de tre år som eleverna läst språket och det påverkar självklart intresse och motivation. Flera elever verkar dessutom missnöjda med nuvarande lärare och grupp. Jag har här ingen möjlighet att jämföra för att se om det är så också på andra skolor eller om denna skola är ett specialfall. Detta är ett problem för validiteten.

Jag känner också att det fanns vissa frågor i enkäten som var något överflödiga och senare visade sig vara mycket svåra att sammanställa och redovisa, t.ex. frågor fem och åtta (se bilaga s.39). Flera förändringar och förbättringar kunde vara möjliga om jag skulle använda en liknande enkät i framtiden. Vi ser t.ex. att frågorna som krävde uppföljning och var relaterade till varandra blev något svåra att analysera. En lösning på detta problem skulle vara att lägga större vikt vid intervjuerna.

Det hade varit mycket bra om jag haft möjlighet att testa enkäterna och eventuellt även en intervju tidigare för att se vad som kunde ändras och vilka frågor som gav bäst utslag. Vissa praktiska problem uppstod även med tid för att komma in för enkäterna

(36)

och tid för att göra intervjuerna. Då jag endast hade en dag avsatt för att göra intervjuerna betydde en frånvarande elev en intervju mindre. Jag önskar också att jag haft möjlighet att göra något längre och mer ingående intervjuer men känner här att ett problem är att det inte är någon enkel uppgift att få eleverna att prata och dessutom prata om det som är viktigt för undersökningen.

Jag är inte helt säker på om det är någon skillnad på de intervjuer där jag kände eleverna och de där jag inte kände eleverna. Alla intervjuer kändes relativt avslappnade. Däremot fick jag intrycket att de elever som jag slutligen intervjuade främst var motiverade och intresserade elever. Endast en skulle kunna beskrivas som något svagare, men eleven var dock relativt positivt inställd till spanskan under intervjun. Som nämns i avsnitt 2.1 är ett alternativ för de elever som har svårigheter med språk den så kallade svensk/engelskan. Dessa elever deltog inte i min undersökning och det resultatet hade blivit ett annat om så varit fallet. Det hade varit mycket intressant att inkludera alla elever för att få ett bredare underlag för svaren.

Som nämnts i avsnitt 3.2 hade väldigt få elever svarat att de valt sitt språk p.g.a. andra elevers inflytande. Däremot var det väldigt många som svarat att de hade många kompisar som valt samma språk i synnerhet spanskan. Dessa frågor skulle eventuellt med hänsyn till detta kunna ha ställts något annorlunda så att resultaten blev intressantare. Jag känner dock att just vad det gäller frågan om kompisars påverkan så hjälpte intervjuerna till att klargöra detta.

4.3 Avslutande kommentar och slutsats

Vi ser alltså i avsnitt 4.1 att de resultat som jag kommit fram till i min undersökning är snarlika de som vi finner i attitydundersökningen. Vi hittar dock ett fåtal intressanta skillnader som visar på att detta är ett område som ännu ej är uttömt. Jag tror att det är otroligt viktigt för lärare idag att veta vad som styr elevers val och hur elever tänker med sina språkval. Endast på detta vis kan läraren ge eleverna den individualiserade undervisning som idag är målet i skolan. Det är också viktigt att veta vad som är målet för eleverna. Inte enbart målen som står i kursplanen utan även vägen dit. Vill eleven enbart läsa ett språk för att det är tvång? Är eleven genuint intresserad av detta språk och kulturen i länderna där språket talas? Olika inställningar kräver olika arbetsmetoder

(37)

och jag hoppas att detta arbete kan belysa problemet något och hjälpa lärare förstå hur eleverna tänker. Jag tror också det är viktigt att belysa situationen för moderna språk. Vad jag främst anser att jag kommit fram till i min undersökning är som nämnts ovan att spanskan anses som en medelväg och att språket dessutom är något nytt och därigenom intressant.

Slutligen tycker jag att språkvalet i grundskolan är ett mycket intressant område och det finns många anledningar att undersöka elevers attityd till språk på ett djupare plan och även trender inom språkinlärning som t.ex. spanskans ökade popularitet. Vad jag anser som något av det viktigaste är dock att fundera över huruvida spanskans popularitet, om det nu visat sig vara en medelväg, kanske, så som resultaten av attitydundersökningen pekar på, handlar om ett negativt val. Om så är fallet är kanske det viktigaste att undersöka nya vägar inom språkundervisningen och hur man kan få språk att bli ett relevant ämne i en skola som skall vara en del av samhället och en skola för alla.

(38)

5 Litteraturförteckning

Ejlertsson, Göran (2005), Enkäten i praktiken – En handbok i enkätmetodik. Lund: Studentlitteratur

Jackson, Micke (2005), Deutsch macht Spaβ! Oder? Lärarutbildningen. Malmö högskola

Lund & Co AB, Andreas (2003), Attitydundersökning om språkstudier i grundskola och

gymnasieskola - resultat av en kvalitativ undersökning. Stockholm: Skolverket Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet

(Lpo94) Stockholm: Utbildningsdepartementet

Malmberg, Per.(2001) Språksynen i dagens kursplaner I Språkboken -En antologi om

språkundervisning och språkinlärning. Stockholm:Liber

Skolverket (2000), Kursplaner och betygskriterier Grundskolan 2000. Stockholm: Skolverket

Sundell, Ingvor. (2001) Från kursplan till klassrum några reflektioner. I Språkboken

-En antologi om språkundervisning och språkinlärning. Stockholm:Liber

Sörensen, Christer (1999), Språkvalet i grundskolan - en pilotundersökning. Stockholm: Skolverket

Sveriges Officiella Statistik, del 2, (2005) Barn elever och personal Riksnivå, Rapport 227, Enheten för utbildningsstatistik, Skolverket

Torson, S., Molander Beyer, M. & Dentler, S., (2003) Språklig enfald eller mångfald...?

En studie av gymnasieelevers och språklärares uppfattningar om elevers val av moderna språk. Göteborgs universitet: Utbildnings- och forskningsnämnden för

lärarutbildning

Trost, Jan (1994), Enkätboken, Lund:Studentlitteratur

Otryckta källor

Elevenkäter Intervjuer

(39)