BOENDEKVALITET I
SMÅ MODULLÄGENHETER
LIVING QUALITY IN
SMALL MODULAR APARTMENTS
Huvudområde: Byggd miljö
Kandidatnivå: 17 högskolepoäng VT/2018
Handledare: Karin Grundström
Examinator: Per-Markku Ristilammi
© Felicia Alm, Kerstin Phan & Linnéa Joseph
Malmö universitet, Fakulteten för Kultur och Samhälle, institutionen för Urbana Studier Titel (sve): Boendekvalitet i små modullägenheter
Titel (eng): Living quality in small modular apartments
Nyckelord: Boendekvalitet, små lägenheter, modulbostäder, bostäder kvalite, bostadsbrist Handledare: Karin Grundström
Program/utbildning: Arkitektur, visualisering och kommunikation (180 hp) Kurstitel: Byggd miljö: Självständigt arbete
Kurskod: BY212C
Arbetets omfattning (hp): 17 hp Utgivningsort: Malmö
Utgivningsår: VT 2018
VÄLKOMMEN TILL DETTA KANDIDATARBETE OM
BOENDEKVALITET I SMÅ MODULLÄGENHETER.
Detta kandidatarbete är det avslutande momentet i vår utbildning Arkitektur,visualisering och kommunikation vid Malmö universitet. Vi vill tacka vår handledare Karin Grundström för bra tips och råd under arbetets gång.
I.
Första delen av arbetet beskriver Sveriges bostadssituation och modullägenheters roll i lösningen på bostadskrisen. Därefter behandlas begreppen kvalitet och funktion med hjälp av tidigare arbeten och litteratur av Ola Nylander.II.
Andra delen behandlar hur kvalitet och funktion används i små lägenheter. Detta görs genom en analys av sex olika modullägenheter. Innebörden av fallstudien är att se om boendekvaliteten i små modullägenheter har påverkats av regeländringarna i BBR.III.
Den avslutande delen diskuterar tillvägagångssätt och vidare studier. En reflektionavfallstudiens resultat samt teori visas i form av jämförelser, diagram och ett eget förslag på en planlösning av en liten modullägenhet som uppfyller uppsatta kriterier. Här redovisas även resultat och slutsats.
1
1.1 Bakgrund 1.2 Problemformulering2
2.1 Jämförande fallstudie 2.2 Litteraturstudie 2.3 Webbsökning 2.4 Avgränsningar3
3.1 Bostadsmarknaden 3.1.1 Bostadsbristen 3.1.2 Etableringshinder på bostadsmarknaden 3.2 Små bostäder3.2.1 Regeländringar i Boverkets byggregler (BBR) 3.2.2 Trångboddhet i bostaden
3.2.3 Modullägenheter
4
4.1 Bedömning av arkitektonisk kvalitet 4.1.1 Kvalitet4.2 Hållbar stadsutveckling 4.2.1 Social hållbarhet
4.2.2 Trygghet: Brottsprevention genom arkitektonisk utformning 4.3 Bostadens olika funktioner
4.3.1 Hall: Första rummet man möter
4.3.2 Kök: Ett rum för matlagning och gemenskap 4.3.3 Vardagsrum: Det sociala rummet
4.3.4 Sovrum: En plats för lugn och ro 4.3.5 Arbetsrum: En plats för kreativitet 4.3.6 Badrum: Det privata rummet 4.3.7 Balkong: Det förlängda rummet 4.4 Bostadens omätbara kvaliteter
4.4.1 Material och detaljer
4.4.2 Omslutenhet och öppenhet 4.4.3 Ljusinsläpp
4.4.4 Flexibilitet 4.4.5 Axialitet
4.4.6 Rörelse i bostaden
4.4.7 Relation mellan inne och ute 4.4.8 Ljudmiljö TIO ELVA FJORTON FEMTON ARTON ARTON NITTON TJUGO TJUGOFYRA TJUGOTRE TJUGOTRE TJUGOFYRA TJUGOFYRA TJUGOFEM TJUGOSEX TJUGONIO TJUGONIO TRETTIO TRETTIO TRETTIOETT TRETTIOTRE TRETTIOFYRA TRETTIOFYRA TRETTIOFEM TRETTIOFEM TRETTIOSEX TRETTIOSEX TRETTIOSEX TRETTIOSEX TRETTIOSJU TRETTIOSJU TRETTIOÅTTA TRETTIOÅTTA SEX TRETTIOÅTTA TRETTIOÅTTA TRETTIONIO TRETTIONIO
FÖRORD
SAMMANFATTNING
ABSTRACT
INLEDNING
STUDIENS TILLVÄGAGÅNGSSÄTT
SVERIGES BOSTADSSITUATION
BEGREPPSRAM
5
5.1 Introduktion5.2 Snabba Hus Västberga 5.3 Studeum Malmö
6
6.1 Fallstudie 6.2 Eget förslag 6.3 Tillvägagångssätt 6.4 Ämnesområde7
7.1 Frågeställning 7.1.1 Modulbygget 7.1.2 Tillfälligt bygglov 7.1.3 Trygghet 7.1.4 Regeländringar i BBR 7.2. Slutsats 5.4 Tömmen Lidköping 5.5 EDA Knivsta 5.6 Hallonbergen Stockholm 5.7 Brunnsbo Göteborg 6.5 Vidare studier8
8.1 Referenser 8.3 Bilagor SEXTIOTRE SJUTTIOTRE ÅTTIOFEM NITTIOFYRA ETTHUNDRAFYRA ETTHUNDRANIO ETTHUNDRATRETTON ETTHUNDRATRETTON ETTHUNDRAFJORTON ETTHUNDRASJUTTON ETTHUNDRASJUTTON ETTHUNDRASJUTTON FYRTIOTVÅ FYRTIOTRE FEMTIOTVÅ ETTHUNDRAARTON ETTHUNDRAARTON ETTHUNDRANITTON8.2 Tabeller ETTHUNDRATJUGOTVÅETTHUNDRATJUGONIO ETTHUNDRATRETTIO
FALLSTUDIE AV SMÅ MODULLÄGENHETER
DISKUSSION & ANALYS
RESULTAT & SLUTSATS
SAMMANFATTNING
Bostadsbyggandet har ökat de senaste åren och fortsätter att öka. Byggandet håller fortfarande inte jämna steg med befolkningsutvecklingen vilket får konsekvenser i form av bostadsbrist och ökad trångboddhet som drabbar både individ och samhälle. I Sverige spelar tillgången till bostäder en central roll för både arbetsmarknaden och den ekonomiska tillväxten. Behovet av hyresrätter är stort i de flesta kommuner i Sverige, främst små bostäder till rimliga hyror. Den höga produktionskostnaden innebär att nybyggda, små lägenheter tenderar att bli dyra. Ett förslag till ökat bostadsbyggande är därför att ta fram förslag och lösningar på hur man kan bygga små bostäder med innovativa lösningar.
2015 slog Boverket fast att en ny boendeform måste konstrueras för att kortsiktigt lösa bostadskrisen. Förslaget handlar om olika typer av modulsystem som kan användas till
temporära boenden och byggas på tillfälliga bygglov. En ny föreskrift innebär också att bostäder om högst 35 m2 kan byggas med mindre boarea än tidigare eftersom bostadsfunktionerna daglig samvaro samt sömn och vila tillåts överlappa varandra helt eller delvis. Detsamma gäller funktionerna måltider och hemarbete. En negativ aspekt av att bostäder blir mindre är att trångboddheten ökar vilket påverkar inomhusmiljön och livskvaliteten. Hur har regeländringarna
i BBR påverkat boendekvaliteten i små modullägenheter?
Syftet med detta arbete är att granska små lägenheter i form av moduler och dess boendekvalitet. Arbetet omfattar en litteraturstudie samt sex fallstudier av bostädernas planlösning och dess omgivning.
Litteraturstudien redogör tidigare arbeten och forskning inom ämnesområdet. Litteraturen som använts har berört bostadssituationen i Sverige samt boendekvalitet och har legat till grund för analys av fallstudier. Med hjälp av litteraturstudien utformade vi en begreppsram inom kvalitetsaspekter och denna ram har använts för att utföra analys av fallstudier.
Utifrån vår fallstudie kan vi konstatera att det finns flera olika faktorer som påverkar
boendekvaliteten i små modullägenheter. Trots sänkta krav kan modullägenheter hålla god kvalitet både interiört och exteriört. Kvaliteterna uttrycks inte bara i hur bostaden upplevs inne utan även hur man tar sig till området och lägenheten. Små modulbostäder skulle kunna ses som en temporär lösning på bostadsbristen. Denna bostadsform fungerar bra för studenter som endast behöver bostäder under en kortare period. Att kunna bygga snabbt och i stora mängder underlättar för att nå Boverkets mål och 700.000 nya bostäder till 2025. Men att detta skulle vara ett hållbart sätt kan ifrågasättas och vår studie tyder även på detta.
ABSTRACT
Housing construction has increased in recent years and continues to increase, but it still does not keep pace with population development. It has consequences in terms of housing shortages and increased congestion that affects both individuals and society. In Sweden,
housing plays a central role in both the labor market and economic growth. In particular, there is a great need for rental rights in most of the municipalities in Sweden. What is often demanded is small housing at reasonable rents, but a high production cost means that newly built, small apartments tend to be expensive. A proposal for increased housing construction is therefore to develop proposals and solutions for building small housing with innovative solutions.
In 2015, Boverket established that a new housing form must be invented in order to solve the housing crisis in the short term. The proposal deals with different types of modular systems that can be used as temporary housing and can be built on temporary building permits. A new regulation also means that housing of up to 35 m2 can be built with less living space than before. This because residential functions daily living together as well as sleep and rest allowed to overlap each other in whole or in part. The same applies to the meals and home work functions. A negative aspect of housing is that more people will stay crowded, which affects the indoor environment and quality of life. How have the changes in BBR affected housing quality in
small modular apartments?
The purpose of this work is to review small apartments in terms of modules and their quality. The work comprises a literature study and six case studies of the residential planning and its surroundings.
The literature study describes previous work and research in the subject field. The literature used has affected housing quality and the basis for analysis of case studies. Using the literature study we formulate a conceptual framework for quality aspects.
Based on our case study, we can find that there are several factors that affect the quality of accommodation in small modular apartments. Despite reduced demands, modular apartments can keep good quality both interior and exterior. The qualities are expressed not only in how the home is experienced but also how to get to the area and the apartment. Small modular housing could be seen as a temporary solution to housing shortages. This housing form works well for students who only need housing for a shorter period. Being able to build quickly and in large quantities facilitates reaching Boverket’s goals on 700,000 new homes by 2025. But that this would be a sustainable way can be questioned and our study also suggests this.
1
1.1 Bakgrund1.2 Problemformulering
1.1 BAKGRUND
Bostadsbyggandet har ökat de senaste åren och fortsätter att öka, men det håller fortfarande inte jämna steg med befolkningsutvecklingen. Det får konsekvenser i form av bostadsbrist och ökad trångboddhet som drabbar både individ och samhälle. I Sverige spelar bostäder en central roll för både arbetsmarknaden och den ekonomiska tillväxten. Speciellt finns ett stort behov av hyresrätter i de flesta kommunerna i Sverige. Detta på grund av att befolkningen har ökat i en snabbare takt än antalet bostäder (Bjurenvall, Holmberg & Olofsson, 2015). De flesta som har ett behov av bostäder är medborgare som har en relativt låg inkomst. Därför är byggandet av nya och dyrare bostadsrätter något som kommer att skapa mer problem på bostadsmarknaden eftersom de blir svårare att sälja (Ivarsson, 2017).
Runt 82 procent av Sveriges befolkning uppger att de bor i kommuner med ett underskott på bostäder. 91 procent av kommunerna bedömer att det finns ett behov av nyproduktion under de kommande åren, framförallt i centralorten (Bjurenvall & Holmberg & Olofsson, 2015). Boverket uppskattar att det behöver byggas 700.000 nya bostäder fram till 2025 (Hagen, 2016). Det som ofta efterfrågas är små bostäder till rimliga hyror, men en hög
produktions-kostnad innebär att nybyggda, små lägenheter tenderar att bli dyra. Ett förslag till ökat bostadsbyggande är därför att ta fram förslag och lösningar på hur man kan bygga små bostäder med innovativa lösningar (Waldermansson, 2014).
En ny föreskrift innebär att bostäder om högst 35 m² kan byggas med mindre boarea än tidigare. Detta eftersom bostadsfunktionerna daglig samvaro samt sömn och vila tillåts överlappa varandra helt eller delvis. Detsamma gäller funktionerna måltider och hemarbete. En negativ aspekt av att bostäder blir mindre är att fler kommer att bo trångt, vilket påverkar inomhusmiljön och livskvaliteten (Boverket, 2014). Det finns gränser och regler för hur små bostäder kan vara för att uppfylla grundläggande kriterier och mål om en hälsosam livsmiljö. De nya regeländringarna påverkar även dagsljusinsläpp då det enbart behövs ett fönster. Detta gör att det också finns följder på de boendes hälsoaspekter (Crush, 2016).
2015 slog Boverket fast att en ny boendeform måste uppfinnas för att kortsiktigt lösa bostadskrisen. Förslaget handlar om olika typer av modulsystem som kan användas som temporära boenden. Micael Nilsson är utredare på Boverket och menar att denna typ av förproducerade bodar uppbyggda som lego är vanligt i andra länder. De kan byggas ihop till flervåningshus där varje lägenhet blir 20-25 m². Fördelen är att dessa bodar lätt kan byggas upp, monteras ner och sedan flyttas beroende på behov (Borg, 2015).
Utformningen av stadsdelar, bostadsområden och gårdar är en viktig del av samhället. Trygghet och trivsel i boendemiljön är ett grundläggande mänskligt behov och en förutsättning för god hälsa och välbefinnande (Skanska, 2017). Då människan spenderar stor del av sitt liv inomhus behöver det ställas högre krav på innemiljöer. Välbefinnande är en avgörande faktor för en god hälsa. Därför är det betydelsefullt att etablera innemiljöer som upplevs som goda (Byggforskningsrådet, 2000).
1.2 PROBLEMFORMULERING
Som lösning på bostadsbristen har man behövt bygga bostäder snabbare och billigare. Även regeländringar i BBR för små bostäder har gjorts för att underlätta detta. Boverket menar att dessa ändringar skulle leda till att bland annat mark tillgängliggörs för byggande av enkelsidiga små bostäder genom nya allmänna råd om buller utomhus.
Men på grund av detta påverkas trångboddheten och boendekvaliteten i bostäderna. Då menar bland annat Nylander, Sandin Bülow och Rönn att hög kvalitet inte går att tillverka slarvigt, okunnigt eller med dåliga material under undermåliga arbetsförhållanden. Hög kvalitet kräver omsorg och skicklighet. Att utveckla en känsla för kvalitet, både synlig och osynlig, kräver träning, tid, engagemang och intresse.
Med tanke på detta finns det ett behov av att undersöka om små modullägenheter erhåller god boendekvalitet trots sänkta krav. Arbetet kommer därför omfatta analyser av både bostädernas planlösning och dess omgivning.
Baserat på litteratur och sex fallstudier av små modullägenheter så ska detta arbetet svara på frågeställningen: Hur har regeländringarna i BBR påverkat boendekvaliteten i små
modullägenheter?
2
2.1 Jämförande fallstudie 2.2 Litteraturstudie 2.3 WebbsökningSTUDIENS TILLVÄGAGÅNGSSÄTT
GSTHS K/F
tustrum dolor mo te consequae. Untotae puditaque que volorionet optas dolorro occum inctini h
ilique con plibu. Atia quis dolor mo te consequae. Untotae puditaque que volorionet optas dolorro occum incti-ni hilique con plibu. Atia quis poreptatem consequae. Untotae puditaque que volori -onet optas dolorro occum inctini hilique con plibu. Atia quis poreptatem rehent Untotae
puditaque que volorionet optas dolorro occum inctini hilique con plibu
LITTERATURSTUDIELitteraturstudie FALLSTUDIEFallstudie AnalysANALYS Resultat RESULTAT
En fallstudie har till syfte att beskriva ett fenomen eller objekt på djupet. Fallstudier görs för att förstå hur man arbetar. Studien beskriver ett eller flera specifika fall som oftast väljs ut med ett specifikt syfte. Man gör inte anspråk på att slutsatserna är direkt generaliserbara till andra fall. Men om man gör en serie fallstudier ökar sannolikheten för att man kommit ett mönster på spåren. I en fallstudie använder man sig av någon av följande tekniker för datainsamling: intervjuer, observationer eller arkivanalys.
Vi har genomfört en kvalitativ arkivanalys som i grunden handlar om att skapa struktur på det insamlande materialet. Till hjälp i analysen kan man sätta upp matriser där observationer samlas under olika kategorier (Höst, Regnell & Runeson, 2006:33ff). I detta fall har vi gjort en fallstudie baserad på sekundära källor. Som mall för denna studie har vi både gjort en tabell över frågor att analysera efter (se bilaga 1) men även en tabell över kriterier som måste uppfyllas för att en bostad ska erhålla god boendekvalitet (se bilaga 2).
2.1 JÄMFÖRANDE FALLSTUDIE
Arbetets syfte avgör vilken metodik som är lämplig för undersökningen. För detta arbete är forskningsfrågans syfte utforskande. Detta innebär att djupgående förstå hur något fungerar (Höst, Regnell, & Runeson, 2006:29).
Litteratur och tidigare forskningsarbeten har tagits fram genom sökningar i databaser så som Google Scholar, DiVA, Libris och Libsearch via Malmö Universitets bibliotek. Sökord som använts har varit: modullägenheter, små bostäder, Boverket, bostäder om högst 35 m², bostadsbrist,
bostäder modul, små lägenheter, bostäder kvalitet, boendekvalitet.
Vi har gjort en sammanställning på tidigare forskningsarbeten i form av en matris (se bilaga 3). Med hjälp av den har vi gjort ett urval av vilka arbeten som varit mest relevanta. Denna bedömning har gjorts utifrån arbetenas syfte, urval, metod, resultat och slutsats. Alla arbeten har varit högst 15 år gamla.
Litteraturen som använts har berört boendekvalitet och legat till grund för analys av fallstudier. All relevant litteratur har varit högst 20 år gamla.
2.2 LITTERATURSTUDIE
Figur 1. Arbetsprocess. Egen illustration 2018
SÖKNINGSPROCESS URVAL 1
STORSTADSREGIONER URVAL 3 RESULTAT
SÖKNINGSPROCESS URVAL 1 STORSTADSREGIONER
URVAL 2 RESULTAT
Urvalet av projekt genomgick en process bestående av flera steg. Till en början samlades en stor mängd projekt in som sedan begränsades genom olika faktorer. Projekten skulle endast vara smålägenheter och täcka storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö. Detta för att allt fler väljer att bosätta sig i storstadsregionerna på grund av studier, jobbmöjligheter och närhet till stadsliv. De skulle ha tillräckligt med information för en analys, såsom: planritningar, exteriörbilder och möjlighet till att göra fasadritningar, situationsplaner och stadsplaner. Projekten representerar en bredd av boendeprojekt av varierande karaktär, förutsättningar och målgrupper.
För att hitta projekt till fallstudien har det sökts på internet om: modullägenheter, modulbostäder
och modulsystem. Det har även hittats projekt i andra arbeten om modulbostäder. Då har vi
kunnat söka direkt på projekten och dess arkitekt. Genom dessa sökningar har vi hittat ritningar på arkitekternas hemsidor och mer information om bostäderna hos kommunen och i artiklar.
2.3 WEBBSÖKNING
Figur 2. Urval webbsökning. Egen illustration 2018
PROJEKT STAD BOSTADSFORM M2 SORT BYGGLOV SÖKORD Snabba Hus Studeum Tömmen EDA Hallonbergen Brunnsbo Västberga Malmö Lidköping Knivsta Stockholm Göteborg 31-33 23 26 33 26 24,2 Hyreslägenhet Studentlägenhet Hyreslägenhet Bostadsrättsförening Studentlägenhet Studentlägenhet Modul Modul Modul Modul Container Container Tillfälligt 15 år Tillfälligt 5+5 år Permanent Permanent Tillfälligt 10+5 år Tillfälligt 10 år Modulsystem ny boendeform Studeum, Wikeborg Lägenheter i moduler Modulbostäder knivsta Xlnt Living Modullägenheter Göteborg
Tabell 1. Projekt till fallstudie. Egen tabell 2018
Studien gäller endast svenska små lägenheter i modulform. Studien berör inte ekonomiska och matematiska aspekter som exempelvis konstruktioner och dess beräkningar.
Vissa teoretiska avgränsningar kring kvalitetsbegreppen har genomförts.
Begreppet social hållbarhet analyseras endast utifrån koppling till resten av staden och befolkning i området. Detta eftersom det är det enda som gått att reflektera över utan platsbesök. Begreppet finns med i litteraturstudien då social hållbarhet är en viktig aspekt vid undersökningen av vår frågeställning. I analyserna kan vi däremot inte ta med mycket kring social hållbarhet då det är ett för stort begrepp.
Begreppet trygghet analyseras inte utifrån den upplevda tryggheten utan begreppet undersöker hur man med hjälp av arkitektur ska tänka kring trygghet i ett område. Begreppet flexibilitet kommer ej att analyseras då begreppet flyter in i de andra. Begreppet ljusinsläpp kommer ej att analyseras efter dagsljusets riktning då många av lägenheterna ligger i olika väderstreck.
2.4 AVGRÄNSNINGAR
3
SVERIGES BOSTADSSITUATION3.1 Bostadsmarknaden 3.1.1 Bostadsbristen 3.1.2 Etableringshinder på 3.2 Små bostäder 3.2.1 Regeländringar i Boverkets byggregler (BBR) 3.2.2 Modullägenheter bostadsmarknadenBostadssektorn utgör en central del av svensk ekonomi och produktion av bostäder har en central roll i samhället. Utan bostäder faller infrastrukturen. Tillgång till bostäder är nödvändigt för att vi ska kunna etablera oss och utveckla våra liv, att arbetsmarknaden ska fungera och att samhällets ekonomiska tillväxt ska fortgå (Boverket, 2016:6).
3.1 BOSTADSMARKNADEN
Regionala byggbehovsanalyser för bostäder har gjorts i decennier av Boverket och den senaste gjordes 2015 för perioden 2012-2025. Att bostadsmarknaden präglas av långsiktig ekonomisk hållbarhet är väsentligt för bostadsmarknaden och därför av stor vikt vid utformandet av de spelregler som gäller på marknaden.
Vart tredje år gör Statistiska Centralbyrån mer omfattande befolkningsprognoser. Den senaste publicerades i maj 2015 och det är denna som Boverkets senaste riksprognos har utgått ifrån. I prognosen över behovet av nya bostäder till 2025 ingår det latenta byggbehovet som orsakats av att antalet färdigställda bostäder inte svarat mot behoven sedan 2012. I figuren framgår byggandets utveckling i relation till befolkningens utveckling under åren 2012-2015.
Bostadsbyggandet har ökat de senaste åren och fortsätter att öka, men det håller fortfarande inte jämna steg med befolkningsutvecklingen. Det får konsekvenser i form av bostadsbrist och ökad trångboddhet som drabbar både individ och samhälle. Så länge denna obalans kvarstår kommer problemen att tilltaga och volymerna som krävs för att återställa balansen öka successivt (Boverket, 2016:6ff).
3.1.1 BOSTADSBRISTEN
0 20 40 60 80 100 120 2012 2013 2014 2015 Befolkningsökning Färdigställda bostäderAntal färdigställda bostäder och befolkningsökning 2012-2015 (tusental).
0 20 40 60 80 100 120 2012 2013 2014 2015 Befolkningsökning Färdigställda bostäder
Antal färdigställda bostäder och befolkningsökning 2012-2015 (tusental).
Figur 3. Diagram över bostäder och befolkning. Egen illustration 2018
Som en följd av bostadsbristen har olika grupper såsom arbetssökande, studenter, ungdomar, samt nyanlända svårare att etablera sig på bostadsmarknaden på grund av konkurrensen. De grupper som är mer utsatta än andra är de som ska skaffa sig sin första bostad.
Återinträdet på bostadsmarknaden är ett annat etableringshinder som handlar om att individer blivit vräkta på grund av hyresskulder och störning. För att dessa grupper ska få en rättvis chans att etablera sig på bostadsmarknaden behöver deras behov mötas av rimliga krav gällande hyror, kötid och fler lediga lägenheter. Några anledningar som försvårar möjligheten att få inträde till bostadsmarknaden kan vara fastighetsägarens bedömningsgrunder, brist på bostäder, samt prissättning. Hyresrätten är oftast det enda alternativet att etablera sig för de hushåll som har sämst ekonomiska och sociala förutsättningar.
Bostadsbyggandet är en central del i en fungerande bostadsmarknad. Men ett ökat byggande löser sannolikt inte problemen för de som redan har en svag ställning på bostadsmarknaden. Nybyggda bostäder kräver stora ekonomiska resurser och bostadsbyggandet utvecklas ej för att ge tillräckligt med bostäder för människor med svaga ekonomiska resurser (Boverket, 2013a:23).
3.1.2 ETABLERINGSHINDER PÅ BOSTADSMARKNADEN
Små bostäder kan byggas och ha en friare planprocess på grund av tillfälligt bygglov. Vi talar om en bostad som kan vara högst 35 m² och minst 21 m² och kan variera i utformning. Tidigare har det varit viktigt att funktioner i en bostad ska vara avskiljbara. För en liten bostad kan det istället medföra att det skapas en sovalkov eller dörrar som fungerar som rumsavskiljare (Crush, 2016:35ff).
3.2 SMÅ BOSTÄDER
3.2.1 REGELÄNDRINGAR I
BOVERKETS BYGGREGLER (BBR)
En ny föreskrift innebär att bostäder om högst 35 m² (tidigare ungdomsbostäder) kan byggas med mindre boarea än tidigare. Detta eftersom bostadsfunktionerna daglig samvaro samt sömn och vila tillåts överlappa varandra helt eller delvis. Detsamma gäller funktionerna måltider och hemarbete. Om möjligheten att bygga mindre bostäder gör att fler sådana byggs innebär det minskad bostadsbrist hos bland annat ungdomar. Även hyrorna kan förväntas bli lägre för de mindre bostäderna eftersom hyran är kopplade till boarean. Men alla bostäder ska ha bostadskomplement såsom förråd för säsongsutrustning och rum för förvaring av cyklar samt tillgång till tvättstuga (Boverket, 2014).
Boverket (2013b) menar att dessa ändringar skulle leda till att bland annat mark tillgänglig-görs för byggande av enkelsidiga små bostäder genom nya allmänna råd om buller utomhus. De ekonomiska möjligheterna för byggherrar som uppför byggnader under tidsbegränsade bygglov förbättras och att vissa tekniska egenskapskrav förtydligas, får sänkt kravnivå eller tas bort helt, vilket tillgängliggör mark och sänker produktionskostnaderna.
En negativ aspekt av att bostäder blir mindre är att fler kommer att bo trångt, vilket påverkar inomhusmiljön och livskvaliteten (Boverket, 2014). Det finns gränser och regler för hur små bostäder kan vara för att uppfylla grundläggande kriterier och mål om en hälsosam livsmiljö. De nya regeländringarna påverkar även dagsljusinsläpp då det enbart behövs ett fönster. Detta gör att det också finns efterföljer på de boendes hälsoaspekter. Små bostäder har byggts i flerbostadshus och kvarter där identiska enheter staplas ovanpå varandra och lokaliseras på mark som tidigare ansetts mindre lämplig. Detta sätt att bygga innebär att bygga in en ökad trångboddhet i bostadsbeståndet och det riskerar att förstärka social polarisering och segregation. Genom undantag från BBR är det även möjligt att bygga bostäder genom tillfälliga bygglov, där tillfälligt betraktas som en period på 15 år (Crush, 2016:32ff).
Livsmiljön har stor påverkan på människors hälsa och trevnad. Upplevelser av trångboddhet i bostaden kan påverka detta. Trångboddhet berör boarea och utrymme men är även kopplat till kvaliteter som utgör en optimal bostad. I mindre bostäder blir det svårare att skapa avskiljbarhet. Här spelar praktiska aspekter större roll, såsom förvaring så det blir lättare att hålla ordning. I små bostäder är också inredningsfrihet viktig. Det är viktigt att bostaden känns som ens egen då människor har stort behov av att sätta prägel och skapa en inredningsstil. I små bostäder är detta svårt då de ofta är byggda med fast inredning för att kunna kombinera flera olika funktioner i ett och samma rum. På kort sikt kan denna fasta inredning upplevas som positiv men på längre sikt riskerar det att resultera i en känsla av att inte kunna påverka sin egen boendemiljö och trevnad. Detta kan ge sociala konsekvenser som olust att bjuda hem vänner. Bostadsbristen i kombination med byggandet av små lägenheter kan leda till att vissa grupper tvingas acceptera trångboddheten under längre perioder. Detta kan i sin tur påverka hälsan hos de boende (Crush, 2016:36ff).
3.2.2 TRÅNGBODDHET I BOSTADEN
3.2.3 MODULLÄGENHETER
Istället för att bygga en hel bostad på plats så kan en större del av delarna tillverkas på fabrik för att sedan transporteras till bygget och placeras på en förgjuten grund. Det är på detta sätt modullägenheter byggs. Fördelen med att bygga på detta sätt är att klimatet inte blir en störande faktor, som exempelvis regn och vind. Man kan också bygga mer effektivt och flera lägenheter i ett flerbostadshus kan tillverkas samtidigt (Rönnbeck & Stigenberg, 2013). Detta sättet att bygga gör att produktionskedjan effektiviseras, svinnet minskar, likaså minskas risken för fuktskador. Byggkostnaderna sänks, vilket även medför till en lägre hyra, och bostäderna blir färdigställda snabbare än vanligt (Jagvillhabostad.nu, 2017). Byggnader kan på så sätt vara klara på bara några månader.
I ett tidigt skede måste samarbetet mellan arkitektur och teknik integreras. Detta har stor betydelse för att undvika standardisering och enformig produktion. Denna typ av modulbyggnation har haft en långsam utveckling och bristen på detta samarbete kan ha varit en bidragande faktor. De senaste åren har arkitekturen haft en större betydande roll i nyproduktionen av moduler. Hus av enbart moduler kan idag byggas upp till fem eller sex våningar. Dock skulle de kunna bli högre i kombination med andra system (Elfström & Singh, 2013).
Figur 4. Modulbygge. Egen illustration 2018 TJUGOSEX° SVERIGES BOSTADSSITUATION ° MODULLÄGENHETER
4
BEGREPPSRAM4.1 Bedömning av arkitektonisk kvalitet 4.1.1 Kvalitet4.2 Hållbar stadsutveckling 4.2.1 Social hållbarhet
4.2.2 Trygghet: Brottsprevention 4.3 Bostadens olika funktioner
4.3.1 Hall: Första rummet man möter 4.3.2 Kök: Ett rum för matlagning 4.3.3 Vardagsrum: Det sociala rummet 4.3.4 Sovrum: En plats för lugn och ro 4.3.5 Arbetsrum: En plats för kreativitet 4.3.6 Badrum: Det privata rummet 4.3.7 Balkong: Det förlängda rummet 4.4 Bostadens omätbara kvaliteter
4.4.1 Material och detaljer
4.4.2 Omslutenhet och öppenhet 4.4.3 Ljusinsläpp
4.4.4 Flexibilitet 4.4.5 Axialitet
4.4.6 Rörelse i bostaden
4.4.7 Relation mellan inne och ute 4.4.8 Ljudmiljö
genom arkitektonisk utformning
Enligt Rönn (2007:92f) syns arkitektonisk kvalitet då form, funktion och konstruktion
sammanfogas till en helhet där sammanhanget och relationen till anslutande landskap eller bebyggelse är avgörande. Det mystiska och svårförklarade estetiska fenomenet är en kvalitet som tillför en överraskande upplevelse av något bra i miljön. Inom arkitektonisk kvalitet är kombination av tidstypiska och tidlösa värden viktiga aspekter där Rönn menar att det ska finnas något evigt som överlever tidens skiftande modeströmningar. Även en praktisk bruksaspekt är viktig. Byggnader med funktionellt formspråk och som uppfyller tekniska krav anses ha hög kvalitet. Även val av material, konstruktion, tekniska system, utförande och hållbarhet påverkar arkitektonisk kvalitet. Den rumsliga organisationen ska vara anpassad till verksamheter och berörda användargrupper.
4.1 BEDÖMNING AV ARKITEKTONISK KVALITET
Inom begreppet kvalitet ryms både mätbara och omätbara värden. Mätbara värden är sådant som går att mäta eller beräkna. Omätbar kvalitet kan vara något vi alla upplever olika men har ett påtagligt inslag i upplevelsen av kvalitet. Vi upplever att något särskiljer sig, har karaktär eller karismatisk utstrålning. En miljö kan uppfattas som antingen enkel eller exklusiv. Det kan vara form, ytstruktur eller färg som fångar vårt intresse. Hög kvalitet går inte att tillverka slarvigt, okunnigt eller med dåliga material under undermåliga arbetsförhållanden. Hög kvalitet kräver omsorg och skicklighet. Att utveckla en känsla för kvalitet, både synlig och osynlig, kräver träning, tid, engagemang och intresse (Sandin Bülow, 2007:58f).
Då människan spenderar stor del av sitt liv inomhus menar Byggforskningsrådet (2000:3) i undersökningen Hus och hälsa: Människors hälsa och innemiljö att det behöver ställas högre krav på innemiljöer. Välbefinnande är en avgörande faktor för en god hälsa. Därför är det betydelsefullt att etablera innemiljöer som upplevs som goda. För att etablera den goda innemiljön måste man ta hänsyn till olika faktorer. Det finns faktorer som går att mäta såsom temperatur, luftfuktighet, luftrörelse, ljus- och ljudförhållande. Men det finns också faktorer som inte går att mäta såsom känslor. Dessa faktorer är lika viktiga att ta hänsyn till för att skapa en god innemiljö.
4.1.1 KVALITET
Boendemiljö samt stadsutformning har stor påverkan på välbefinnande och hälsa (Malmö Stad, 2013:69). Hälsa är en av de viktigaste förutsättningarna för individens möjlighet till utveckling genom utbildning och sociala relationer. Det är också viktigt för deltagandet i samhällslivet samt för att åtnjuta de mänskliga samt politiska rättigheterna. Hälsa i denna aspekt är nyckeln till andra mänskliga rättigheter och utgör även en egen rättighet. Samtidigt motverkas den hållbara utvecklingen av sociala skillnader i hälsa (Malmö Stad, 2013:18).
Sandin Bülow (2007) menar att hållbar utveckling är en osynlig men inte omätbar kvalitetsfaktor. Det handlar om att i samklang med ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella betingelser medvetet förvalta och utveckla ting och miljöer. Framtiden kommer att kräva en medvetenhet om hållbar utveckling vid teknisk utveckling och gestaltning av produkter och miljöer. Den hållbara utvecklingen kommer på sikt att genomsyra stora delar av det svenska samhället.
4.2 HÅLLBAR STADSUTVECKLING
En socialt hållbar stadsutveckling kännetecknas av att hänsyn tas till olika gruppers behov och att förutsättningar för människors möten förbättras. Begreppet socialt hållbar stadsutveckling används för att beteckna en utveckling av staden mot ökad integration och minskad boendesegregation. För att en stad ska anses vara socialt hållbar innebär det att bostadsbyggandet samt planeringen av bostäder ska ske tillsammans med medborgarna (Boverket, 2010).
Frågor som rör social hållbarhet integreras med hållbarhetsbegreppets andra två ben, det ekonomiska och det ekologiska. Men det är tydligt att kommunerna i Sverige upplever att just den sociala dimensionen utgör en särskild utmaning för en framtida hållbar utveckling. Fysiska åtgärder ses som en pusselbit och för att motverka boendesegregation och främja integration krävs olika typer av insatser av social karaktär. Vad som kan göras inom ramen för den fysiska planeringen hänger samman med hur de fysiska förutsättningarna ser ut samt hur städerna väljer att växa (Boverket, 2010).
I Sverige strävar man efter att nå dessa mål genom att utforma en tät stad. Den täta staden är ett sätt för städer att växa resurseffektivt, med såväl miljömässiga som sociala vinster. Exempelvis visar Malmös översiktsplan att förtätning kan bidra till social hållbarhet genom att stadens olika delar kan länkas samman, minska barriäreffekter och uppdelning samt möjliggöra att hela staden förses med ett mer varierat bostadsbestånd. I Göteborg pekas boendesegregationen ut som den viktigaste frågan att arbeta vidare med för att uppnå social hållbarhet. Man vill främja ett blandat bostadsbestånd och sträva efter att öka kontakten människor emellan. Enligt Stockholms översiktsplan ska ny kollektivtrafik, mer sammanhållna stadsmiljöer och mer attraktiva park- och grönområden leda till en sammankoppling mellan den centrala staden och ytterstaden (Boverket, 2010).
4.2.1 SOCIAL HÅLLBARHET
Lite förenklat ses förtätning som ett sätt att förändra stadsbilden och skapa den variation och de samband som man menar modernismens funktionsuppdelning bröt och som har bidragit till en separering av människor (Boverket, 2010).
När det gäller boendesegregationen framstår ett varierat bostadsutbud som
storstadskommunernas tydligaste strategi. Förtätning ger möjlighet att komplettera med de bostadstyper, upplåtelseformer och lägenhetsstorlekar som saknas, vilket skapar förutsättningar för en mer blandad befolkning i stadens olika delar (Boverket, 2010).
Trygghet är en viktig faktor för en socialt hållbar boendesituation. Därför har BRÅ haft i uppdrag av regeringen att utveckla arbetet med bebyggelseinriktade åtgärder som ökar tryggheten och förebygger brott. Uppdraget har genomförts i samverkan med Boverket och Rikspolisstyrelsen (Törnqvist et al., 2002). Arkitektur var i början av 2000-talet en av de viktigaste men fortfarande oupptäckta formerna av brottsbekämpning. Att förstå förhållandet mellan brottslighet och arkitektur är särskilt viktigt. Detta eftersom det blir allt tydligare att den konventionella lagens verkställningsmetoder i bästa fall är endast delvis effektiva i kampen mot brottslighet (Katyal, 2002).
Sandberg (2014) har skrivit en rapport om Brottsprevention Genom Arkitektonisk Utformning, eller på engelska Crime Prevention Through Environmental Design (CPTED). Detta är en teori som funnits sedan 70-talet inom den amerikanska kriminologin. Denna gren av forskning grundades av kriminologen C. Ray Jeffersson och arkitekten Oscar Newman vidareutvecklade ämnet och är den person vars arbete ligger till störst grund för ämnet idag. De lyfte fram fyra trygghetsskapande åtgärder. Dessa är naturlig övervakning, naturlig territoriell förstärkning, naturliga mötesplatser samt underhåll av utsatta platser.
Den första tekniken är naturlig övervakning och anses minska brott. Detta eftersom personer tenderar att utföra färre brott om de riskerar att bli upptäckta. Ett område där det finns saker att göra under alla tider på dygnet och under alla årstider, medför en konstant ström av
människor utomhus. Strömmar av människor kan motverka döda ytor där brott kan begås utan störningar (Rönnberg 2006 i Sandberg, 2014:6). Grönområden som ligger i anslutning till bostadsområden är ett tydligt exempel på områden som bidrar till rörlighet, då de uppmuntrar till rekreation utomhus. Bostadsområden som utformas för att möjliggöra etablering av
verksamheter i bottenvåningar såsom affärer, restauranger, fritidsverksamheter och servicelokaler, attraherar olika åldrar och grupper av människor. Detta kan vara en väg till ett mer levande bostadsområde under olika tider på dygnet. Nischer, pelargångar och växtlighet kan göra området trivsammare men på natten skapar de skuggor och dolda vinklar som kan skapa rädsla för förbipasserande (Listerborn 2000 i Sandberg, 2014:6f).
4.2.2 TRYGGHET: BROTTSPREVENTION GENOM
ARKITEKTONISK UTFORMNING
Överblickbarheten är också en viktig faktor inom naturlig övervakning. Bättre överblickbarhet kan åstadkommas genom att byta ut höga häckar till låga eller solida murar till ribbade staket. Genom att placera fönster och dörrar så att gator och torg kan överblickas inifrån byggnader får de boende en bättre överblick. Denna typ av arkitektur kan ersätta behovet av övervakningskameror (Nygren 2011 i Sandberg, 2014:7).
Territoriell förstärkning är den andra tekniken som förespråkas. Detta är det samma som N.J Habrakens territoriella djup där det finns tre olika gränser: publikt, semi-privat och privat. Publika zoner är offentliga miljöer där vem som helst får vistas. Privata zoner är enbart tillgängliga för ett fåtal personer som har ansvar för zonen. Det finns även semi-privata zoner där några få grupper delar på ett område, som exempelvis trappuppgångar och korridorer i lägenhetshus (Habraken, 1998). Privata och semi-privata zoner ger de boende en ökad känsla av ägande och ansvar för området (Nygren 2011 i Sandberg, 2014:8).
Här finns ett tydligt exempel på hur territorialitet kan skapas på en gård. I figur 5 visas nio hus utan någon gemensam ingång. Detta medför att personer går över gården då det inte är tydligt om gården är privat. Om en portal sätts upp mellan två av husen skapas en gemensam ingång och det blir tydligt att de som går igenom entrén ska till något av de nio husen. Portalen medför på så sätt att gården upplevs som en mer privat zon och personer som inte har ett ärende på gården väljer istället att gå runt.
Bostäder för sex till tolv familjer skapar en känsla av territorialitet. Hus med en entré för
hundratals boende gör det omöjligt för de boende att känna igen alla sina grannar och på så sätt kan obehöriga och brottslingar riskera släppas in i huset.
Forskning på detta har visat att detta leder till lägre nivåer av rädsla och sänkt brottslighet (Katyal, 2002:1059ff). Vissa motsätter sig dock denna teori. Hillier och Merry hävdade att detta sätt skapar fler tillfällen för brott än vad höghus i rutnätskvarter gör. Vid övervakningsbara bostadsområden blir vägnäten utanför områdena svåra att övervaka. Det skapas en tomhet utanför området där inga människor rör sig (Listerborn 2002 i Sandberg, 2014:9). Exempel på detta är gated communities i USA.
Figur 5. Öppet område. Egen illustration 2018 Figur 6. Slutet område. Egen illustration 2018 TRETTIOTVÅ ° BEGREPSSRAM ° TRYGGHET
Den tredje tekniken, naturliga mötesplatser, är till för igenkänningsfaktorn. För att öka
gemenskapen går det att strategiskt bygga mötesplatser som uppmuntrar till spontan social interaktion. Exempel på detta är tvättrum, vid brevlådor, i hissar, eller liknande ställen för möte och väntan. En strategi som har visat sig fungera är att placera dörrar så att de står mittemot varandra då grannar som har dörrar som möter varandra känner igen varandra i större utsträckning.
Andra studier har visat att den tid som människor hänger kvar i ett gemensamt område är avgörande för utvecklingen av sociala nätverk. (Katyal, 2002:1064). Terrasser och sittplatser vid husentrér är ett sätt att skapa mötesplatser och få grannar att känna igen varandra. Likaså kan lekplatser och grillplatser på vägen till entrén bidra till ökad samhörighet i området (Nygren 2011 i Sandberg, 2014:10).
Den fjärde tekniken är underhåll av området. Ett estetiskt tilltalande område attraherar fler människor vilket ger en ökad känsla av trygghet. Människor är mindre benägna att störa ordningen i ett tilltalande, tryggt och attraktivt stadsrum. Ett sådant kan skapas genom konst, funktioner och ljussättning (Boverket 2010 i Sandberg, 2014:11). Attraktiva områden bidrar till att den sociala kontrollen blir högre. Ett område med hög arkitektonisk kvalitet bidrar till trivsel och motverkar skadegörelse då fler personer rör sig ute (Miljö och stadsbyggnad 2001 i Sandberg, 2014:11).
Tillgänglighet och användbarhet är viktiga faktorer för en bostad, speciellt för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Karin Lidmar menar att god användbarhet är en fråga om etik. Om det finns brister i grundläggande funktionskrav i bostäderna drabbar det vissa grupper. Vad en bostad behöver för funktioner varierar beroende på vem som bor i bostaden (Lidmar, 2002:9).
För att skapa en trivsam bostad finns det rekommendationer samt kriterier som är
grundläggande kvalitetskrav. De boendes önskemål och förutsättningar är speciellt viktiga kriterier när det kommer till att utforma bostäder. Däremot är det också betydelsefullt att skapa bostäder som kan passa många olika typer av hushåll. En annan aspekt när det gäller utformning av bostäder är att behov och förutsättningar är i ständig utveckling, detta påverkar därmed att prioriteringar av bostadsutformning är i ständigt förändring.
Bostadens planlösning berättar hur bostadens olika rum samspelar. Den förklarar också hur rummens läge är i förhållande till varandra. Men en planlösning måste också ta hänsyn till praktiska funktioner såsom hur lätt det är att förflytta sig, prata och se varandra mellan bostadens olika rum. En öppen planlösning har fördelen att bidra till en bra visuell och praktisk kontakt. Stora dörröppningar och glaspartier bidrar till möjligheten av kunna skilja av och öppna upp. De senaste åren har det blivit allt viktigare i norra Europa att öppna upp mot naturen, solen och granngemenskap (Lidmar, 2002:46).
4.3 BOSTADENS OLIKA FUNKTIONER
Den tidiga funktionalismens bostad betraktades som en starkt differentierad lägenhet. Med detta menas att varje utrymme hade en definierad användning och funktion. Detta tankesätt fungerar inte för dagens bostäder då vi vill etablera bostäder som ska fungera för olika typer av livsstilar samt hushåll. Med detta sagt finns det en efterfråga att skapa rum som kan användas på olika sätt (Lidmar, 2002:67).
När man går in i en bostad är hallen det första rummet man möter. Det är därför viktigt att rummet känns välkomnande och öppet. Hallen fungerar som en sluss som leder dig vidare till bostadens andra rum. En hall ska innehålla bra förvaring och ytor för avhängning av ytterkläder och skor. Förvaring i andra delar av bostaden önskas också (Dranger Isfält 1987 i Hedlund & Linbro, 2006:18). Då de flesta hallar är relativt små och väggytorna är korta mellan dörr och öppningar är rummet svårmöblerat. Det försvårar också för boende som har en rullator, rullstol eller barnvagn (Lidmar 2002 i Hedlund & Linbro, 2006:18).
Vid utformningen av en hall bör rummet fungera som en barriär mot smuts, buller och kyla (Planering av byggnader 2004 i Hedlund & Linbro, 2006:18). Här bör man tänka på att ha tåliga golvmaterial såsom klinker, linoleum eller gummimatta då rummet utsätts för slitage. Även väggarna bör vara lätta att torka av och därför ej vara tapetserade (Slipher & Osvold, 2003).
4.3.1 HALL: FÖRSTA RUMMET MAN MÖTER
Köket har blivit en alltmer viktigare plats i bostaden och används för olika ändamål. Köket är det rum där de boende tillbringar mest tid i. Då bostaden idag utformas mer efter vardagen är behovet av en särskild matplats i vardagsrummet ej lika efterfrågat (Westerberg & Eriksson 1998 i Hedlund & Linbro, 2006:18). Under de senaste åren har förutsättningarna för hur ett kök ska utformas ändrats. Detta för att allt fler vill ha möjlighet att laga mat tillsammans och små kök kan därför vara ett hinder för detta (Dranger Isfält 1987 i Hedlund & Linbro, 2006:19).
I en bostad bör köket ligga i anslutning till hallen, vardagsrummet och balkongen om möjligt. Sambandet mellan kök och vardagsrum underlättar kommunikationen mellan de boende, likaså de vanligaste vistelserummen (Planering av byggnader 2004 i Hedlund & Linbro, 2006:19). En praktisk planlösning i köket är viktigt för att underlätta arbetet i köket. Då ska man tänka på bland annat arbetstriangeln som innebär att diskbänk, spis och kylskåp är placerade i förhållande till varandra. Linjerna mellan dem ska vara så korta och raka som möjligt (Slipher & Osvold, 2003:34).
4.3.2 KÖK: ETT RUM FÖR MATLAGNING OCH GEMENSKAP
Det rum som ska kunna fylla många olika funktioner såsom läsa, vila och titta på TV är just vardagsrummet. Det har blivit allt vanligare att man integrerar kök och vardagsrum för att skapa fungerande samvaroutrymme. Integrationen av dessa rum gör att gränserna av rummens olika funktioner suddas ut (Planering av byggnader 2004 i Hedlund & Linbro, 2006:19).
För att ett vardagsrum ska kunna innehålla olika funktioner är det viktigt med en god och flexibel planlösning, rummet ska vara lättillgängligt och centralt placerat. Vardagsrummet är också det rum där boende önskar stor möjlighet till ommöblering (Westerberg & Eriksson 1998 i Hedlund & Linbro, 2006:19). Tydliga zoner bör skapas för de olika användningsområdena och kan delas av med en rumsavdelare (Slipher & Osvold, 2003:16f).
4.3.3 VARDAGSRUM: DET SOCIALA RUMMET
Att placera sovrum avskilt från delarna av bostaden som är mer livliga är en fördel. Man ser gärna att rummet placeras mot en tyst sida av huset (Lidmar 2002 i Hedlund & Linbro, 2006:20).
I små sovrum kan man behöva ändra vinklarna i rummet. Man kan få ut mer av rummen om man ställer möblerna på snedden. Trekantslösningar utnyttjar hörnen i rummen (Slipher & Osvold, 2003:43)
4.3.4 SOVRUM: EN PLATS FÖR LUGN OCH RO
Figur 7. Trekantslösningar. Egen illustration 2018
Idag spelar arbetet hemma större roll än tidigare då arbetet kan behöva varvas med fritiden. Nästan alla har datorer som gör det lättare att arbeta hemifrån. Då datorn kan ha fler
användningsområden kan ett eget rum, en stor hall eller en egen vrå i vardagsrummet behövas (Lidmar 2002 i Hedlund & Linbro, 2006:20).
4.3.5 ARBETSRUM: EN PLATS FÖR KREATIVITET
Kunnig och omsorgsfull planering krävs för att effektivt ta tillvara på ytorna i ett badrum. Funktionen borde stå i fokus och planeras så att de boende själva kan komplettera på sitt sätt. Även här är det viktigt med dagsljus. Hänsyn bör tas till insyn och belysningens placering (Sigurd 1981 i Hedlund & Linbro, 2006:21).
4.3.6 BADRUM: DET PRIVATA RUMMET
En lätt möblerbar balkong med soligt läge och regn- och vindskydd är oftast uppskattat. De som spenderar mycket tid i sitt hem använder ofta balkongen under en lång period, därför uppskattas det om balkongerna har ett soligt läge. De lägenheter som är vända mot norr och ligger i våningsplanen som ligger lite längre ner kan bli mörka och tråkiga. Likaså kan bristen på ljus bli större om balkongen är placerad i ett innerhörn. Då är det mest troligt att balkongen används till förvaring. Eftersom gemenskapen äger rum i vardagsrummet är det naturligt att balkongen oftast är placerad i samband med vardagsrummet (Dranger Isfält 1987 i Hedlund & Linbro, 2006:22).
4.3.7 BALKONG: DET FÖRLÄNGDA RUMMET
4.4 BOSTADENS OMÄTBARA KVALITETER
Nylander har tillsammans med Forshed skrivit boken Bostadens omätbara värden (2011:9f). Här skrivs det att en bra bostad ska bestå av tre delar som alla är lika stora; hållbarhet, skönhet och bekvämlighet. Detta innebär att byggnaders alla delar förstärker helheten som i sin tur belyser detaljernas värde. Samverkan mellan bekvämlighet, hållbarhet och skönhet är det som styr arkitektonisk kvalitet. Ingen av egenskaperna ska dominera på den andres bekostnad. Inom dessa egenskaper finns kvaliteter som påverkar de boende. Dessa är material och detaljer, omslutenhet och öppenhet, ljusinsläpp, flexibilitet, axialitet, rörelse i bostaden och relationen mellan inne och ute.
Det är viktigt för de boendes välbefinnande att deras bostad är väl omhändertagen. Att den boende möts av välgjort hantverk och material är betydelsefullt för upplevelsen av själva arkitekturen. Materialval och detaljer är viktiga kvaliteter för att skapa samhörighet mellan alla rum. Val av material och färgsättning har även stor påverkan på hur vi uppfattar en bostad (Byggforskningsrådet, 2000). Det är även viktigt att bostadens installationer såsom el, vatten och ventilation integreras med arkitekturen. Likaså att materialet går att underhålla och ej behövs bytas ut. Material som trä upplevs äkta, eftersom dess tillkomst, bearbetning och bruk är välkänt (Nylander & Forshed, 2011:14). Trä, sten och plåt kräver minimalt underhåll eftersom de är förnyelsebara material (Nylander & Forshed, 2011:25). Ett hållbart boende är en bostad där man låter materialen åldras på ett värdigt och vackert sätt. Med ett ekologiskt tankesätt och hälsosamma materialval skapar man ett hållbart boende (Hedlund & Linbro, 2006:11).
4.4.1 MATERIAL OCH DETALJER
För många är bostaden en trygg zon där hemkänsla ska upplevas. Till exempel kan ett slutet rum upplevas tryggt men också instängt. I motsats kan ett öppet rum upplevas fritt men även känslan att vara utsatt och exponerad. Öppenhet och omslutenhet är därför viktigt för balansen i en bostad och en stor kvalitet. Detta innebär mindre öppningar och mindre insyn i kontrast med det öppna. Utformningen av själva öppningarna är också betydelsefulla för rummets kvalitet. Med hjälp av överstycken ovanför dörrar och fönster som ramar in öppningarna främjas omslutenheten i rummet. Placeringen av dörrhålet påverkar hur rummet läses.
I en bostad är det positivt med öppna rum exempelvis mellan kök och vardagsrum, så de kan samverka i ett gemensamt utrymme (Nylander & Forshed, 2011). En öppen planlösning ger bättre överblick över bostaden och skapar gemenskap. Öppenhet underlättar rörelsemönstret i en bostad samt att kommunikationen mellan rummen förbättras (Sigurd 1981 i Hedlund & Linbro, 2006:12).
Stora öppningar i fasaden kan skapa gränslöst kontakt mellan inne och ute. Hög takhöjd och fönster på två sidor om ett rum skapar ljus och rymd (Nylander & Forshed, 2011:29ff). Låg bröstning på fönsterbänkar ger också en bra kontakt mellan ute och inne men fungerar även att sitta på (Nylander & Forshed, 2011:24).
4.4.2 OMSLUTENHET OCH ÖPPENHET
4.4.3 LJUSINSLÄPP
För arkitekturupplevelsen har dagsljuset en fundamental betydelse, speciellt i den skandinaviska bostaden med mörka och långa vintrar. Men ljusets kvalitet och gestaltningen av fönster är också viktig. Ljuset utgör mål för riktningar och rörelser men förstärker också rummets karaktär. Utformning av fönsterhålet och fönsterdetaljerna avgör dagsljusets karaktär. Dagsljus med hög arkitektoniskt kvalitet skapas genom ett rikt spel av skuggor och ljus. Rikligt med ljus kan förstärka vardagsrummets offentliga karaktär, likaså kan ett mindre dagsljusbelyst sovrum få en mer
intim och privat stämning. Även för ljuset är bröstningshöjd på fönstret viktig eftersom den ger möjlighet till att blicka ut från sängen eller soffgruppen (Nylander & Forshed, 2011:41f).
Proportioner och storlek på rum är viktiga för bostadens användbarhet och tillgänglighet (Nylander & Forshed, 2011:53). Med hjälp av flexibilitet blir bostäderna anpassningsbara och både nuvarande och framtida boende ges möjlighet till förändring av sin miljö (Sundqvist 2010 i Nylander & Forshed, 2011).
4.4.4 FLEXIBILITET
Inom arkitektur förknippas axialitet med stadsplanering, där man grupperar gator, byggnader och planteringar kring en rätlinjig axel. I bostaden är detta en linje som förbinder två intressanta punkter. Axelns längd och vinkel är viktig för upplevelsen av axialitet. Om axeln går genom flera rum stärks axialiteten, speciellt när rummen som axeln går igenom har samma form, material och storlek. Även utformningen av öppningarna har betydelse. En viktig kvalitet är att man direkt från entrén kan se genom lägenheten. Utgångspunkt och mål är viktiga, exempelvis kan målet för axeln vara ett hörnrum med fönster mot två väderstreck (Nylander & Forshed, 2011:71ff).
4.4.5 AXIALITET
4.4.6 RÖRELSE I BOSTADEN
För att uppleva arkitektur som helhet är rörelse en förutsättning. Genom rum inbjuder arkitektur till rörelse. Rörelsen samverkar även med andra egenskapsområden såsom axialitet. Rundgång är en typ av rörelse och är möjligheten att gå runt i en bostad från rum till rum. Detta skapar en känsla av stor volym och rymlighet i en liten bostad. Rörelsen har också en rytm, man rör sig med olika hastighet genom de små, respektive de stora rummen. Detta eftersom det är lättare att läsa av de små rummen medan de stora kräver att vi orienterar oss först (Nylander & Forshed, 2011:83f).
4.4.7 RELATIONEN MELLAN INNE OCH UTE
I detta ingår gestaltningen av mötet mellan rummen i bostaden och de yttre offentliga rummen. Det handlar om hur vi möter bostaden med utformning av trapphus och entréer. Gestaltningen av det yttre rummet med avseende på integritet ingår i begreppet. Entrén till bostadshuset och intill lägenheten är en punkt där det privata och det offentliga möts därför ska den kännas välkomnande men samtidigt utstråla trygghet och integritet. Gränsrum såsom balkong
förmedlar en kontakt mellan ute och inne genom öppenhet och ljus (Nylander & Forshed, 2011:95f).
Inom trivsel är trygghet en naturlig del och det krävs tydlighet mellan det offentliga och privata. Yttre rum med olika grader av avskildhet innebär att de boende kan göra sig hemmastadda successivt. Man kan tydligt se skillnader i de yttre rummens rumsorganisation om man jämför den klassiska stadens slutna kvarter med 1930-talets utvecklade stadsrumsideal. Den privata gården försvann och ersattes av parallella hus vilket gjorde att de privata gårdsmiljöerna blev offentliga parker (Nylander & Forshed, 2011:109f).
4.4.8 LJUDMILJÖ
Ljudmiljön i flerbostadshus är det vanligaste klagomålet. Detta beror oftast på att isoleringen av bjälklag och lägenhetsskiljande väggar inte är tillräckligt isolerade. Ljudavskärmningen inom bostaden kan försämras av en öppen planlösning (Byggforskningsrådet, 2000). En stor bullerkälla i bostadshuset är trapphuset, speciellt om där finns hiss. Placering av sovrum bredvid bostadshusets trappa bör därför undvikas eftersom det kan upplevas som störande (Planering av byggnader 2004 i Hedlund & Linbro, 2006:16).
5
FALLSTUDIE AV
5.1 Introduktion
5.2 Snabba Hus Västberga 5.3 Studeum Malmö 5.4 Tömmen Lidköping 5.5 EDA Knivsta 5.6 Hallonbergen Stockholm 5.7 Brunnsbo Göteborg SMÅ MODULLÄGENHETER
De sex modullägenheter som valts ut till fallstudien är följande:
Snabba Hus: Hyreslägenheter i Västberga på tillfälligt bygglov. Byggnaden består av 280 lägenheter med en boarea på 31-33 m². Lägenheterna är riktade till sökande mellan 18-30 år. Projektet är ritat av arkitekten Andreas Martin-Löf. Byggstart sommaren 2015 och inflytt juni 2016. Studeum: Permanenta studentlägenheter i Västra Hamnen, Malmö. Byggnaden består av
103 lägenheter med en boarea på 23-46 m². Projektet är ritat av arkitekten Mikael Wikeborg. Uppfördes 2001-2002.
Tömmen: Hyreslägenheter i Lidköping på tillfälligt bygglov. Byggnaden består av 52 bostäder med en boarea på 26-55 m². Lägenheterna är till för alla, däremot är 50% av bostäderna reserverade för nyanlända. Modulerna är prefabricerade av ett estländskt bolag.
Inflytt januari 2017.
EDA: Bostadsrättsförening i Knivsta. Byggnaden består av 124 lägenheter på 33 m².
Lägenheterna är utformade för unga vuxna. Projektet är ritat av arkitekten Andreas Martin-Löf. Byggstart 2013.
Hallonbergen: Studentlägenheter i Stockholm på tillfälligt bygglov i form av containrar. Byggnaden består av 65 lägenheter med en boarea på 26 m². Projektet har uppförts av Xlnt Living. Byggstart 2015, inflytt hösten 2015.
Brunnsbo: Studentlägenheter i Göteborg på tillfälligt bygglov i form av containrar. Byggnaden består av 54 ettor som varierar från 13-24 m². Projektet har uppförts av Flexator. Byggdes 2014.
5.1 INTRODUKTION
Projektet Snabba Hus består av 280 bostäder där alla förutom tre lägenheter har en yta på 31-33 m2. Bygget fick beviljat bygglov 2015 och stod klart för inflytt juni 2016. Bostäderna ska hålla samma höga standard som andra boenden. Det ska vara höga miljökrav gällande materialval som ge bra boende för unga vuxna mellan 18-30 år i Stockholm. Bostäderna förmedlas genom ett system där de fördelas jämnt mellan de olika åldrarna. Snabba Hus innebär att flyttbara hyresrätter byggs på tomter som av någon anledning inte förbrukas eller på tomter som väntar på detaljplanering. Detta projekt har ett tidsbegränsat bygglov som gäller i femton år och därefter finns det möjlighet att flytta byggnaden till en annan tomt. Målet är att modulerna en dag i framtiden ska kunna stå kvar permanent men går just nu att flytta på ett antal gånger under modulernas livstid. Bostäderna är prefabricerade i en fabrik inomhus och levererades till platsen inredda med badrum, kök, förvaringsutrymmen samt balkong. Man har utformat en betongkonstruktion utifrån tomtens förutsättningar samt ljusförhållanden där modulerna sedan monterats in. Snabba Hus är ett resultat på att man kan bygga bostäder på tillfälligt bygglov till rimliga hyror av hög kvalitet (Jagvillhabostad.nu, 2017).
5.2 SNABBA HUS VÄSTBERGA
Figur 8. Snabba Hus. Egen illustration 2018
Social Hållbarhet Kommunikation:
Varierat bostadsbestånd: Trygghet Naturlig övervakning:
Territoriell förstärkning: Naturliga mötesplatser: Underhåll av området: Funktion Hall: Kök: Vardagsrum: Sovrum: Arbetsrum: Badrum: Balkong: Handikappsanpassning: Material & Detaljer Hållbart material:
Neutral färgsättning: Omslutenhet & Öppenhet Integritet:
Utsikt & Insyn:
Öppenhet för olika rum: Ljusinsläpp
Axialitet En:
Flera:
Rörelse Rundgång:
Relation mellan inne och ute Entré: Trapphus:
Relation mellan inne och ute:
Ljudmiljö Inne: Ute: Uppfylls helt Uppfylls delvis Uppfylls ej Information saknas
FYRTIOFYRA ° FALLSTUDIE AV SMÅ MODULLÄGENHETER ° SNABBA HUS VÄSTBERGA
Då stor del av de som bor i området är pensionärsfamiljer sänks medelåldern i området. Detta leder till att området har ett mer blandat bostadsbestånd då medelåldern nu är 36 år och därmed överrepresenteras av singel- och sambohushåll (Elektravägen 1, n.d.). Under byggprocessen fick medlemmar från jagvillhabostad.nu delta på kreativa workshops där de kunde bidra med idéer och synpunkter kring byggnaden och lägenheterna. Medlemmarna fick också vara med i utformningen av planlösningar samt påverka vilka utrymmen som ska prioriteras i bostaden och miljön kring byggnaden (Jagvillhabostad.nu, 2017).
Enligt Stockholms översiktsplan ska ny kollektivtrafik, mer sammanhållna stadsmiljöer och mer attraktiva park- och grönområden leda till en sammankoppling mellan den centrala staden och ytterstaden (Boverket, 2010). Byggnaden ligger placerad i ett industriområde intill en större väg och är även omringad av mycket grönska. Härifrån finns en god kommunikation till resterande delar av staden. Intill området finns en busstation som tar en vidare in mot de mer centrala delarna och på 10-20 minuters gångväg kommer man till närmaste tunnelbanestation som är Midsommarkransen eller Telefonplan. Ungefär 500 meter bort från byggnaden finns Västberga Handel. I detta område ligger Coop, systembolaget samt apotek (Elektravägen 1, n.d.).
SOCIAL HÅLLBARHET
B T Cykelled Livsmedelsbutik Tågstation Busshållplats B B B B B B B T TFigur 9. Stadsplan Snabba Hus. Egen illustration 2018
Grönområden som ligger i anslutning till bostadsområden är ett tydligt exempel på områden som bidrar till rörlighet då de uppmuntrar till rekreation utomhus. Bostadsområdet är inramat med träd som tydligt visar en gräns mellan området, gatan och byggnaderna. Växtlighet, pelargångar och nischer kan göra området trivsammare men på natten skapar de skuggor och dolda vinklar som kan skapa rädsla för förbipasserande.
Privata och semi-privata zoner kan ge de boende en ökad känsla av ägande och ansvar för området enligt Sandberg (2014). Attraktiva områden bidrar till att den sociala kontrollen blir högre, likaså den territoriella förstärkningen. Ett område med hög arkitektonisk kvalitet bidrar till trivsel och motverkar skadegörelse då fler personer rör sig ute. Ingångarna till området ger en privat känsla då det är som ett tak över dem. Detta gör att endast de som bor där eller ska hälsa på går genom området. Byggnadernas placering formar en semi-privat innergård som de boende har balkong som vetter in mot. Genom att placera fönster och dörrar så att gårdar och torg kan överblickas inifrån byggnader får de boende en bättre överblick. Denna typ av arkitektur kan ersätta behovet av övervakningskameror. Naturliga mötesplatser finns då bänkar finns placerade mitt på gården. Med tanke på allt detta uppfylls kriterierna för en god trygghet i området.
TRYGGHET
Figur 10. Situationsplan Snabba Hus. Egen illustration 2018
Hallen innehåller bra förvaring och ytor för avhängning av ytterkläder och skor. Samtidigt är den formad för att enkelt kunna röra sig med rullstol. Köket är i öppen planlösning med vardagsrummet och är inrett med glaskeramikhäll, fläkt, kyl/frys och har plats för mikro. Med tanke på den öppna planlösningen är det möjligt att ha kontakt med omgivningen när man lagar mat och även kunna laga mat tillsammans. Enligt Hedlund och Linbro (2006) bör köket ligga i anslutning till hallen, vardagsrummet och balkongen om möjligt, vilket detta kök gör. Integrationen av kök och vardagsrum gör att gränserna av rummens olika funktioner suddas ut. För att ett vardagsrum ska kunna innehålla olika funktioner är det viktigt med en flexibel planlösning. I denna bostad är rummet lättillgängligt och centralt placerat, vilket underlättar variationen av funktioner i rummet. Vardagsrummet är det rum där boende önskar stor möjlighet till ommöblering.
FUNKTION
I badrummet finns det plats för att duscha och använda toaletten. Det finns även tvättställ, spegel och förvaring. Detta är funktioner som krävs för ett väl fungerande badrum. Förvaringsmöjligheter finns längs hallen som sedan går över till köksdel. I bostaden finns dessutom en bokhylla i
vardagsrummet där det är möjligt att förvara annat. En egen plats för arbete eller studier finns i anslutning till vardagsrummet. Detta är en fördel eftersom små bostäder oftast utformas på ett sådant sätt att bostadsfunktioner överlappar varandra helt eller delvis. En egen plats för arbete gör att bostadsfunktionerna för daglig samvaro ändå inte behöver överlappa varandra. Allt detta göra att kriterierna för bra funktioner uppfylls.
Figur 11. Planritning Snabba Hus. Egen illustration 2018
Figur 12. Arbetsplats. Martin-Löf n.d. Figur 13. Kök. Martin-Löf n.d. Figur 14. Rumsavdelare. Martin-Löf n.d.
Hallen har plastmatta som är ett tåligt material och klarar av slitage. Med material har de tydligt separerat hallen från resterande ytor. Parkettgolv finns i resten av lägenheten. Enligt Nylander och Forshed (2011) upplevs material som trä äkta, eftersom dess tillkomst, bearbetning och bruk är välkänt och kräver minimalt underhåll.
Färgvalen är neutrala och bidrar till att boendet är tilltalande till de flesta. Materialval och detaljer är viktiga kvaliteter för att skapa samhörighet mellan rummen. Badrummet har plastmatta på golvet och helkaklade väggar, precis som i hallen är detta passande på grund av slitage och vattenanvändning.
MATERIAL OCH DETALJER
Sovdelen är avskärmad med en platsbyggd bokhylla. Med tanke på bostadens storlek är sovdelen avskild från resterande rum, detta leder till att sovdelen känns avskild och privat och bidra till en trygg känsla.
OMSLUTENHET OCH ÖPPENHET
Figur 15. Planlösning i 3D. Jagvillhabostad.nu 2017
Figur 16. Rum som skapas genom balansen mellan omslutenhet och öppenhet i Snabba Hus. Egen illustration 2018
Rikligt med ljus förstärker vardagsrummets öppna och luftiga karaktär. De stora glaspartierna resulterar i att man kan se ut från vardagsrummet till balkongen. Balkongen blir som ett extra rum som öppnar upp sig ut mot gården. Stora fönster ger gränslös kontakt mellan inne och ute. Ett mindre dagsljusbelyst sovrum får en mer intim och privat stämning, vilket stämmer bra i denna bostad tack vare bokhyllan som skärmar av sittdelen. Både axialitet och rörelse främjas i denna lägenhet då hallen har riktlinjer från sin lite mörkare, omslutande karaktär till det öppna och ljusa vardagsrummet. Detta ger en upplevelserik bostad.
LJUSINSLÄPP
Figur 17. Ljusinsläpp. Egen illustration 2018
Sovrummet ligger inte intill ett trapphus vilket innebär att bullernivån minskar. Bokhyllan fungerar som både förvaringssystem och rumsavskiljare. Därför minskar bullernivån in till sovrummet.
LJUDMILJÖ
Figur 18. Ljusinsläpp. Martin-Löf n.d.
Då axialitet och ljus leder en mot vardagsrummet förstärks ett naturligt rörelsemönster genom hallens korridor och förbi sovrummet. Rundgång i lägenheten är delvis möjlig då sovdelen har en egen plats.
RÖRELSE I BOSTADEN
Bostaden har en balkong som vetter mot innergården. Man når balkongen från vardagsrummet vilket är en fördel då gemenskapen sker i vardagsrummet. Balkongen blir då som ett extra rum. Entrén till bostadshuset känns välkomnande för de som bor där men privat för utomstående tack vare taket över ingången. Trapphuset släpper in ljus genom plasten vilket gör korridorerna trevligare att transporteras i. Gården är uppdelad i olika grönområden och på så sätt kan man känna sig mer avskild från andra om man vill, samtidigt som man delar yta.
RELATIONEN MELLAN INNE OCH UTE
Figur 19. Axialitet Snabba Hus. Egen illustration 2018
Figur 20. Balkong Snabba Hus. Egen illustration 2018
Arkitekten Mikael Wikeborg har ritat Studeum som är belägen i Västra Hamnen i Malmö. Enligt Malmö stad (2016) är Västra hamnen en havsnära och hållbar stadsdel där gammalt och nytt möts. Förr var området ett industriområde men är idag ett populärt bostadsområde med närhet till allt. Byggnaden har 103 lägenheter för studenter och präglas av långsiktigt hållbara lösningar. I byggnaden finns det lägenheter med en boarea på 23-46 m². Genom att planera bygget på detta sätt har en effektivare användning av byggmaterial gjorts och avfallet kunde minska med hela 80 procent. De gröna satsningar som lovats vid bygglov har förändrats för att exempelvis ge plats till cyklar. Varje lägenhet är formad som en kub som har en sida av glas och resten i betong. Kuben innehåller pentry, dusch, toalett och klädförvaring (Miljöförvaltningen, n.d).
5.3 STUDEUM MALMÖ
Figur 21. Studeum. Egen illustration 2018
