Hållbarhetsindex : en undersökning om kommuners användning av verktyget

Postadress: Besöksadress: Telefon:

Hållbarhetsindex

– en undersökning om kommuners användning

av verktyget

Sustainability Index

- a survey on municipalities use of the tool

Hanna Börjesson

Christian Ekblom

EXAMENSARBETE

2020

Detta examensarbete är utfört vid Tekniska Högskolan i Jönköping inom Byggnadsteknik. Författarna svarar själva för framförda åsikter, slutsatser och resultat. Examinator: Nasik Najar

Handledare: Samer El Kari Omfattning: 15 hp

Abstract

Purpose: Sustainability Index (SI) is a tool that has been created by Swedish Water with the aim of helping water and sewerage organizations to analyze, develop and improve operations. The first SI survey with 97 participating municipalities was conducted in 2014. In 2019, 171 municipalities participated. The study that forms the basis of this report examined how municipalities' VA organizations use SI in practice and what these organizations think about SI.

Method: A web survey was sent to all VA organizations in Sweden's municipalities. The response time was between 31 March and 9 April 2020. A total of 45 questionnaire responses were received. A subsequent email to 14 of the respondents generated 7 in-depth answers to the study's questions. A literature study of current research in the area and a document analysis of SI's results report 2019 were also used as methods.

Findings: 80% of the survey respondents believe that SI identifies important issues for the business and also provides an overview of the VA operations' status. Only 24% believe that SI has helped them produce documents such as VA plans. The survey results show that 80% think that SI enables comparisons with other municipalities' SI results, but only 27% believe that SI has actually helped them identify areas where collaboration with other municipalities can take place. The results of this study show large variations between different municipalities' use of SI. About a third of the respondents - people in the business who are expected to have the best insight into SI - do not know whether SI has been used to help develop long-term plans or to facilitate communication with politicians.

Implications: Conclusions drawn from this study are that the country's VA organizations view SI positively and that there is a need for the tool. However, the use of SI varies greatly between different municipalities. In order to be able to apply SI and steer the business towards sustainable development, resources and the right skills are required. Recommendations based on the results of the study are to introduce guiding guides about SI in the Swedish Water's statistics database VASS and to develop guidelines and practical tips for how SI can be implemented in the VA operations. Limitations: It is not possible to draw conclusions from the results of this study in relation to the municipalities' different conditions regarding resources, organizational form, size, etcetera. The survey did not refer to SI at the parameter level or did document analysis of respondents' SI results. Despite the limitations and limited possibilities for generalization, the results are still considered useful and provide an insight into how SI has been received and used by the VA organizations.

Keywords: Long-term Planning, Sustainability, Sustainability Index, Water and Wastewater Organization.

Sammanfattning

Sammanfattning

Syfte: Hållbarhetsindex (HBI) är ett verktyg som har skapats av Svenskt vatten med syftet att hjälpa VA-organisationer att analysera, utveckla och förbättra verksamheten. Den första HBI-undersökningen med 97 deltagande kommuner genomfördes 2014. År 2019 deltog 171 kommuner. I studien som ligger till grund för den här rapporten undersöktes hur kommuners VA-organisationer använder HBI i praktiken samt vad dessa organisationer anser om HBI.

Metod: En webenkät skickades till alla VA-organisationer i Sveriges kommuner. Svarstiden var mellan 31 mars och 9 april 2020. Totalt inkom 45 enkätsvar. Ett efterföljande mejlbrev till 14 av respondenterna genererade 7 fördjupade svar kring studiens frågeställningar. Det genomfördes även en litteraturstudie av aktuell forskning i området och en dokumentanalys av HBI:s resultatrapport 2019.

Resultat: 80 % av enkätrespondenterna anser att HBI identifierar viktiga frågor för verksamheten och även ger en överblick av VA-verksamhetens status. Endast 24% menar att HBI har hjälpt dem att ta fram dokument såsom VA-planer. Enkätsvaren visar att 80 % tycker att HBI möjliggör jämförelser med andra kommuners HBI-resultat men endast 27 % anser att HBI faktiskt har hjälpt dem identifiera områden där samverkan med andra kommuner kan ske. Resultatet i den här studien visar på stora variationer mellan olika kommuners användning av HBI. Cirka en tredjedel av respondenterna - personer inom verksamheten som förväntas ha bäst inblick i HBI - vet inte huruvida HBI använts som hjälp för att ta fram långsiktiga planer eller för att underlätta kommunikationen med politiker.

Konsekvenser: Slutsatser som dras utifrån den här studien är att landets VA-organisationer ser positivt på HBI och att det finns ett behov av verktyget. Användandet av HBI varierar dock stort mellan olika kommuner. För att kunna tillämpa HBI och styra verksamheten mot en hållbar utveckling krävs resurser och rätt kompetens. Rekommendationer baserat på studiens resultat är att införa vägledande guider kring HBI i Svenskt vattens statistikdatabas VASS samt att ta fram riktlinjer och praktiska tips för hur HBI kan implementeras i VA-verksamheten.

Begränsningar: Det går inte att dra några slutsatser av den här studiens resultat i

förhållande till kommunernas olika förutsättningar gällande resurser,

organisationsform, storlek etcetera. Undersökningen har inte berört HBI på parameternivå eller gjort dokumentanalys av respondenternas HBI-resultat. Trots avgränsningar och begränsade möjligheter till generaliserering anses resultatet ändå vara användbart och ge en inblick i hur HBI har tagits emot och används av VA-organisationerna.

Innehållsförteckning

1

Inledning ... 1

2

Metod och genomförande ... 4

2.1 UNDERSÖKNINGSSTRATEGI ... 4

2.2 KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER FÖR DATAINSAMLING ... 4

2.3 LITTERATURSTUDIE ... 4

2.4 VALDA METODER FÖR DATAINSAMLING ... 5

2.4.1 Litteraturstudie ... 5 2.4.2 Enkät ... 5 2.4.3 Mejlbrev ... 5 2.4.4 Dokumentanalys ... 5 2.5 ARBETSGÅNG ... 5 2.6 TROVÄRDIGHET ... 7 2.6.1 Validitet ... 7 2.6.2 Reliabilitet ... 8

3

Teoretiskt ramverk ... 9

3.1 KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH TEORI ... 9

3.2 HÅLLBAR UTVECKLING ... 9

3.3 HÅLLBARHETSINDEX ... 10

3.4 LAGAR OCH DIREKTIV ... 11

3.4.1 Vattendirektivet ... 11 3.4.2 REACH ... 11 3.4.3 Miljöbalken ... 11 3.4.4 Livsmedelslagen ... 12 3.4.5 Vattentjänstlagen ... 12 3.4.6 Kommunallagen ... 12

3.5 SAMMANFATTNING AV VALDA TEORIER... 12

4

Empiri ... 14

4.1 LITTERATURSTUDIE ... 14

4.2 ENKÄTUNDERSÖKNING ... 15

Innehållsförteckning

4.2.2 Hur använder VA-organisationer resultatet av HBI? ... 17

4.2.3 Hur har HBI påverkat VA-organisationernas verksamheter? ... 18

4.3 MEJLBREV ... 20

4.3.1 Vad tycker du om HBI? ... 20

4.3.2 Hur använder ni er av HBI i verksamheten? ... 22

4.3.3 Hur har HBI påverkat er verksamhet? ... 22

4.4 DOKUMENTANALYS ... 23

4.5 SAMMANFATTNING AV INSAMLAD EMPIRI ... 24

5

Analys och resultat ... 25

5.1 VAD ANSER VA-ORGANISATIONER OM HBI? ... 25

5.2 HUR ANVÄNDER VA-ORGANISATIONER RESULTATET AV HBI? ... 26

5.3 HUR HAR HBI PÅVERKAT VA-ORGANISATIONERNAS VERKSAMHETER? ... 26

5.4 KOPPLING TILL MÅLET ... 28

6

Diskussion och slutsatser ... 29

6.1 RESULTATDISKUSSION ... 29

6.2 METODDISKUSSION ... 29

6.3 BEGRÄNSNINGAR ... 30

6.4 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER ... 30

6.5 FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING ... 31

Referenser ... 32

1 Inledning

Rapporten är resultatet av ett examensarbete på 15 hp inom Byggnadsteknik, med inriktningen väg- och vattenbyggnadsteknik, vid Jönköpings Tekniska Högskola. Rapporten syftar till att ge svar på hur vatten- och avloppsorganisationer använder resultatet från hållbarhetsindex och hur den användningen förhåller sig till Svenskt vattens syfte med verktyget.

Vatten- och avlopp förkortas VA och hållbarhetsindex förkortas HBI i resten av studien.

1.1 Bakgrund

Vatten är en förutsättning för liv och en nödvändighet för att samhällen ska fungera. Klimatförändringarna är ett faktum och det finns dokumenterade bevis på att naturliga system som det hydrologiska kretsloppet är under förändring. Stigande havsnivåer, kraftiga regn och översvämningar påverkar både kvaliteten och tillgången på vatten (IPCC Ar5).

Människan behöver ställa om till ett mer hållbart sätt att leva. Under FN:s toppmöte i september 2015 antogs 17 globala mål och Agenda 2030 för en hållbar utveckling. Det sjätte globala målet handlar om att ”säkerställa tillgången till och en hållbar förvaltning av vatten och sanitet för alla”. Sverige ska ha en ledande roll i genomförandet av agendan (Regeringskansliet 2016), och för att möjliggöra det har regeringen upprättat en handlingsplan där det beskrivs hur de olika målen ska uppfyllas (Regeringskansliet 2018).

Svenskt vatten är en branschorganisation för landets VA-organisationer och arbetar för rent dricksvatten, rena sjöar och människors tillgång till hållbara vattentjänster. Verktyget hållbarhetsindex (HBI) har utvecklats av Svenskt vatten och är till för att utveckla och analysera den kommunala VA-verksamheten både på kort och lång sikt. HBI är ett verktyg i form av en enkät som besvaras årligen av kommuners VA-organisationer (Svenskt vatten 2019c). HBI bygger på Bruntlandtkommissionens definition av hållbarhetsgreppet; ekologisk hållbarhet, ekonomisk hållbarhet och social hållbarhet (FN:s världskommission för miljö och utveckling 1987).

1.2 Problembeskrivning

Globalt sett står vattenindustrin inför ett aldrig tidigare skådat begär efter vatten samtidigt som klimatförändringar och växande befolkning ska beaktas (Brookes et al. 2014). Mikroföroreningar finns i vattnet vi dricker och maten vi äter vilket ställer stora krav på vattenindustrin (16 IWA 2019). För att möta dagens behov och det kommande behovet för den växande befolkningen behövs en mer holistisk syn på våra vattenresurser, dricksvatten, dag- och spillvatten (Ma et al. 2015). Det behövs beslutsstödjande ramverk som behandlar klimatförändringarnas inverkan på förvaltningen av lokala och nationella vattenresurser, där intressenter på alla nivåer involveras (Scholz 2013).

Enligt vattentjänstlagen (SFS 2006:412) har Sveriges kommuner en skyldighet att förse kommuninvånarna med allmän vattenförsörjning och avlopp på ett långsiktigt hållbart sätt, med hänsyn till miljö och människors hälsa. I kommunallagen (SFS 2017:725) står att kommunerna har organisatorisk frihet, vilket innebär att det är upp till varje kommun att besluta hur VA-verksamheten ska bedrivas.

Användandet av långsiktiga strategier är värdefullt vid förändringar inom VA-verksamhet och kan ha betydelse för ett projekts resultat (Najar & Persson 2019).

Inledning

Kommuners förmåga att utveckla strategiska planer beror till största delen på den organisatoriska strukturen i kommunen, men även kommunens storlek, ekonomiska situation och allmänna utveckling (Glaas, Hjerpe & Jonsson 2018). Jonsson (2017) menar att för att driva VA-verksamheter på ett långsiktigt hållbart sätt krävs motiverad och kompetent personal, samt aktivt ägarskap, det vill säga en politisk och administrativ ledning som ser till att ekonomiska och personella resurser finns. Utan strategisk kompetens hamnar verksamhetens fokus på daglig drift istället för på långsiktig hållbarhet.

Svenskt vattens syfte med HBI är att ge VA-organisationerna ett verktyg för att analysera, utveckla och förbättra verksamheten, både när det gäller daglig drift, kommunikation mellan beslutsfattare och långsiktig planering för att säkerställa ett kontinuerligt hållbarhetsarbete (Svenskt vatten 2019c). Ännu har inga undersökningar gjorts för att ta reda på vad kommunerna tycker om HBI och om verktyget används av kommunerna på det sätt som Svenskt vatten har för avsikt.

1.3 Mål och frågeställningar

Målet med studien är att undersöka VA-organisationers användning av hållbarhetsindex i relation till Svenskt vattens syfte med verktyget. Målet är även att identifiera den praktiska nyttan av hållbarhetsindex.

 Vad anser VA-organisationer om HBI?

 Hur använder VA-organisationer resultatet av HBI?

 Hur har HBI påverkat VA-organisationernas verksamheter?

1.4 Avgränsningar

Undersökningen omfattar alla Sveriges kommuner som har deltagit i hållbarhetsindex. År 2019 var dessa 171 till antalet (Svenskt vatten 2020). 33 av dessa kommuner var öppna med sina indexresultat. På grund av att deltagandet i HBI kan ske anonymt mejlades enkäten till alla landets deltagande kommuner. VA-verksamheternas organisation och uppbyggnad i detaljnivå studeras inte i denna undersökning. Undersökningen tar inte hänsyn till demografiska faktorer som kön och ålder hos respondenterna. Den går heller inte in på parameternivå i HBI eller fokuserar på VA-taxa eller skillnader i olika organisationsformer. I enkätundersökningen tas ingen hänsyn till kommuners storlek, däremot redovisas kommunstorlek i svaren från mejlbreven enligt definitionen i avsnitt 1.5.

1.5 Definitioner

I rapporten förekommer indelningar av kommuners storlek. Författarnas definition är en förenklad variant av kommungruppsindelningen som Sveriges Kommuner och Regioner (SKR 2020) tagit fram.

Stor kommun: Kommuner med minst 200 000 invånare varav minst 200 000 invånare i den största tätorten.

Mellankommun: Kommuner med minst 50 000 invånare varav minst 40 000 i den största tätorten.

Mindre kommun: kommuner med minst 15 000 men mindre än 40 000 invånare i den största tätorten.

1.6 Disposition

Kapitel 2: Handlar om rapportens undersökningsstrategi, kopplingar mellan frågeställningar och metoder för datainsamling, rapportens arbetsgång och trovärdighet.

Kapitel 3: Beskriver rapportens teoretiska ramverk och den vetenskapliga grund som ligger bakom för att kunna svara på rapportens frågeställningar.

Kapitel 4: Redovisar empirin som samlats in genom litteraturstudie, enkät, intervjuer och dokumentanalys och avslutas med en sammanfattning.

Kapitel 5: Redovisar analys av rapportens insamlade empiri i kapitel 4 och kopplingar till det teoretiska ramverket i kapitel 3 samt besvarar rapportens frågeställningar. Kapitel 6: I kapitlet diskussion och slutsatser ges en kort sammanfattning av resultatet. Av insamlad empiri dras slutsatser och diskussion av studiens resultat och slutsatser förs. Kapitlet ger även förslag till vidare forskning.

Metod och genomförande

2 Metod och genomförande

Kapitlet beskriver data insamlingsmetoder och undersökningsstrategier som valts för att svara på rapportens frågeställningar och ge rapporten trovärdighet.

2.1 Undersökningsstrategi

Forskningsmetoden som använts är beskrivande undersökning där empirin består av både kvantitativa och kvalitativa data. De datainsamlingsmetoder som använts är litteraturstudie, enkät, dokumentanalys och mejlbrev. Populationen är alla de VA-verksamheter som deltagit i HBI. Urvalet bestod av de som valde att svara på enkäten vilket ger ett bekvämlighetsurval (Gustavsson & Säfsten 2019). I slutet av enkäten gavs respondenten möjlighet att frivilligt lämna sin mejladress. När tillräckligt många enkätsvar kommit in skickades uppföljande frågor till de respondenter som uppgett mejladresser. En dokumentanalys av resultatrapport för HBI 2019 genomfördes.

2.2 Koppling mellan frågeställningar och metoder för

datainsamling

Nedan visas vilka datainsamlingsmetoder som använts för att besvara respektive frågeställning (se Figur 1). Litteraturstudien ligger till grund för problemformuleringen och samtliga frågeställningar samt framtagandet av valda metoder.

Figur 1. Koppling mellan frågeställningar och metoder för datainsamling.

2.3 Litteraturstudie

En översiktlig litteraturstudie genomfördes i ett tidigt skede för att skapa en kunskapsgrund och få förståelse för HBI och dess syfte. Ju längre arbetet med rapporten pågått, desto grundligare har genomgången av relevant litteratur varit. Litteraturen som studerats är främst vetenskapliga artiklar och publikationer från Svenskt vatten. Sökningar gjordes i ProQuest, MDPI, Google scholar och Science direct. Sökord som användes ensamt eller i kombination är: ”hållbarhetsindex”, ”hållbar utveckling”, ”långsiktig planering”, ”municipal water supply”, ”wastewater management”, ”sustainability”, ”sustainable water management” ”longterm planning”, ”climate

change”. Kurslitteratur och böcker från högskolebiblioteket ligger till grund för rapportens metod och genomförande.

2.4 Valda metoder för datainsamling

Här redogörs för de metoder som används vid insamling av empiri. 2.4.1 Litteraturstudie

I sökandet efter ny kunskap är det nödvändigt att läsa in sig på befintlig litteratur inom det område man är intresserad av. Det kan innebära att man söker efter olika former av publicerat material såsom böcker, vetenskapliga artiklar, konferensrapporter och avhandlingar (Blomqvist & Hallin 2017). Genom att strukturerat välja ut och läsa relevant litteratur för att till sist sammanställa den, kan man skapa sig en bild av det aktuella kunskapsläget inom ett visst område. Genomgång av litteratur kan ha olika syfte, hur djup en litteraturstudie behöver vara beror på när i forskningsprocessen den utförs (Gustavsson & Säfsten 2019).

2.4.2 Enkät

Att genomföra en enkätundersökning lämpar sig väl när man vill ta reda på människors uppfattning om någon företeelse samt när man vill nå ut till många samtidigt (Gustavsson & Säfsten 2019). En enkätstudie kan hjälpa till att beskriva ett visst fenomen och generera en stor datamängd. Ofta genomförs enkätundersökning med syftet att kunna generalisera för en viss population (Blomqvist & Hallin 2017).

2.4.3 Mejlbrev

Internetbaserade intervjuer kan ske genom sociala medier, sms, Skype, Zoom eller e-post. Fördelarna med internetbaserade intervjuer är att ingen transkribering behövs och därmed minskar risken för att transkriberingsfel uppkommer, dessutom går svaren att lyfta direkt in i rapporten vilket sparar tid. Nackdelar kan vara att intervjun kan ta längre tid då mejl ska skickas mellan intervjuaren och respondenten. Respondenten får även tid på sig att tänka efter och formulera sina svar, vilket gör att man går miste om de spontana svaren (Denscombe 2018).

2.4.4 Dokumentanalys

En genomgång av relevanta dokument kan ge kompletterande uppgifter (sekundärdata) till en undersökning (primärdata). Dokument kan till exempel vara arkivmaterial, företagsdokument, statistik, protokoll, olika register och websidor (Gustavsson & Säfsten 2019).

2.5 Arbetsgång

Kapitlet beskriver de arbetssätt som använts för att besvara rapportens frågeställningar. Litteraturstudie

En översiktlig litteraturstudie gjordes inledningsvis för att få en bild av aktuell forskningsfront. Utifrån funnen litteratur växte en problemformulering fram som i sin tur resulterade i tre frågeställningar. Dessa frågeställningar har legat till grund genom hela arbetet.

Kontakt med Svenskt vatten

För att säkerställa att ingen liknande undersökning redan gjorts och samla information om allmänintresset av en sådan undersökning etablerades en kontakt med Magnus Bäckström, Enheten för vattentjänster på Svenskt vatten. Magnus tyckte att

Metod och genomförande

frågeställningarna var intressanta och ville gärna bidra med sina kunskaper och kontakter.

Enkät

Undersökningens tre frågeställningar utgör grundstrukturen i enkäten. Utifrån dessa har frågor formulerats för att ge svar dels på frågeställningen dels på något av syftena med HBI, som finns förklarade i avsnitt 3.3.2. Svarsformatet i enkäten bygger på Likertteknik, vilket innebär att respondenten ska ta ställning till hur hen känner inför olika påståenden. Om en fråga följs av flera påståenden bildar dessa ett frågebatteri. Genom att använda sig av frågebatteri med olika formuleringar med samma innebörd uppmuntras respondenten att reflektera över sina svar, vilket ökar svarens tillförlitlighet (Hagevi & Viscovi 2016).

Enkäten förhandsgranskades av Magnus Bäckström och hans branschkollega Gilbert Svensson. Ett Zoom-möte med Magnus och den här rapportens författare hölls den 30 mars. Under mötet gick Magnus igenom den feedback han och Gilbert hade och ändringar av enkäten gjordes. Enkäten kan ses i sin helhet i bilaga 1.

Magnus gjorde ett mejlutskick som såg ut som följande (se figur 2):

Figur 2. Mejlutskick med länk till studiens webenkät.

I VASS-databasen fanns över 400 mejladresser kopplade till landets alla VA-organisationer. För att spara tid och arbete med att utreda vilka mejladresser som var aktuella och fortfarande i bruk, skickades mejlet till alla dessa adresser. På så vis säkerställdes att ingen kommun missades.

Bearbetning av data

Enkäten låg ute i 10 dagar, därefter gjordes en översiktlig genomgång av de insamlade svaren. En djupare genomgång av relevant litteratur gjordes för att säkerställa att bearbetning och redovisning av empirin gjordes på ett vetenskapligt korrekt sätt.

Till Undersökningsansvariga VASS Hållbarhetsindex

Svenskt Vatten ser positivt på det ökade intresset för Hållbarhetsindex (HBI).

Vi utvärderar årligen HBI-resultaten på nationell nivå, använder detta i vår kommunikation och påverkansarbete. Men hur används HBI-resultatet i kommunen eller inom VA-organisationen? Vad är den praktiska nyttan av HBI?

Under våren 2020 genomförs ett examensarbete av två blivande väg- och vatteningenjörer vid Jönköping University (Hanna Börjesson och Christian Ekblom) på temat kommuners användning av Hållbarhetsindex (HBI). Svenskt Vatten har agerat bollplank till studenterna. En del av studien är en webenkät somtar mellan 10–15 minuter att svara på.

Vi vill uppmuntra er att besvara enkäten, men det är självklart valfritt.

Enkätundersökningen pågår under perioden 31 mars – 9 april, dvs svar önskas före påsk. Här är länken till enkäten:

https://forms.gle/AXfo8DsZSxd6GoqT7

Med vänlig hälsning, VASS-teamet, Svenskt Vatten

Mejlfrågor

Enkäten innehöll ett fält där respondenterna frivilligt kunde fylla i sin mejladress, vilket 14 av dem valde att göra. Eftersom enkäten enbart hade stängda svarsalternativ ville författarna kunna återkomma med uppföljande frågor som var öppna. Ett mejl skickades till de angivna adresserna den 22 april där respondenterna uppmanades att svara fritt med egna ord på undersökningens frågeställningar (se Figur 3).

Dokumentanalys

Resultatrapport för hållbarhetsindex 2019 analyserades för att ge sekundärdata till enkäten och mejlbreven.

2.6 Trovärdighet

För att få fram ett trovärdigt resultat i studien är det mycket viktigt att det finns en hög validitet och reliabilitet, det vill säga att mäta det som avsågs att mätas och att göra det på rätt sätt.

2.6.1 Validitet

För att uppnå validitet måste arbetet göras på ett sätt som säkerställer att det som undersöks verkligen är det som avses att undersöka (Gustavsson & Säfsten 2019). Enligt Blomqvist & Hallin (2017) uppnås det genom att hålla sig inom det ämnesområde som problemformulering och frågeställningarna handlar om, både i litteraturstudien och i teorikapitlet.

Det var viktigt att genom hela arbetet tänka på att syftet och frågeställningarna styrde hur data samlades in och hur den sedan diskuterades för att ge svar på frågorna. För att stärka validiteten utformades frågorna i enkäten för att stämma överens med undersökningens syfte och problemformulering, så att enkäten faktiskt mätte det som avsågs att mätas. Genom att utgå från de syften med HBI som Svenskt vatten formulerat och ställa dessa i relation till frågeställningarna kunde operationalisering ske av de begrepp som skulle undersökas. Det innebar att större begrepp bröts ned i mindre delar för att sedan resultera i enkätfrågor (Gustavsson & Säfsten 2019).

Hej!

Tack för att du deltog i vår enkät: Praktisk nytta av VASS Hållbarhetsindex. Enkäten är en del av vårt examensarbete där vi undersöker kommuners inställning och användning av HBI.

Du får detta mejl eftersom du i enkäten uppgett att vi kan kontakta dig för några uppföljande frågor. Detta vill vi göra eftersom svarsalternativen i vår enkät var stängda och risken finns att vi kan ha missat eller missuppfattat någon del.

Svara fritt med egna ord så utförligt som möjligt både positiva och negativa kommentarer uppskattas. 1.Vad tycker du om HBI? (Vad är bra? Vad är mindre bra? Vilka användningsområden ser du?) 2.Hur använder ni er av HBI i verksamheten?

3.Hur har HBI påverkat er verksamhet? (Har HBI förändrat sättet ni arbetar på, både på kort och lång sikt?) OBS: ALLA SVAR ÄR HELT KONFIDENTIELLA!

Stort tack för att du deltar!

Med vänlig hälsning Christian Ekblom och Hanna Börjesson

Metod och genomförande

Ett sätt att stärka validiteten i forskningssammanhang är att använda sig av triangulering. Det kan handla om metodtriangulering där flera metoder används, eller datatriangulering där datainsamlingen sker med hjälp av olika tekniker (Gustavsson & Säfsten 2019). Metoder för datainsamling som användes i den här studien var litteraturstudie, enkät, mejlbrev och dokumentanalys. Svaren från mejlbreven redovisas i rapporten i sin helhet och utan omskrivningar för att ytterligare stärka validiteten. 2.6.2 Reliabilitet

Om validitet handlar om att studera rätt sak, så handlar reliabilitet om att studera det på rätt sätt. Det insamlade materialet ska inte kunna tolkas på olika sätt (Blomqvist & Hallin 2017). Reliabilitet handlar alltså om undersökningens pålitlighet. Om det är möjligt att genomföra samma undersökning igen och få samma resultat anses undersökningen ha en hög reliabilitet (Gustavsson & Säfsten 2019).

Eftersom enkäten mäter respondenternas uppfattning om HBI har sökningar gjorts efter verifierade instrument för enkätfrågor som mäter just det, med syftet att stärka undersökningens reliabilitet. Valet föll på Likertteknik, som är en vanligt förekommande metod för att mäta människors uppfattning genom att låta respondenterna ta ställning till ett antal påståenden. Genom att använda sig av frågebatteri med både positiva och negativa påståenden uppmuntras respondenten att reflektera över sina svar, vilket ökar svarens pålitlighet (Hagevi & Viscovi 2016). Vägledande för framtagandet av enkäten har varit boken ”Enkäter – att formulera frågor och svar” (Hagevi & Viscovi 2016).

3 Teoretiskt ramverk

Avsnittet redovisar den teoretiska grunden som använts i rapporten för att besvara frågeställningarna.

3.1 Koppling mellan frågeställningar och teori

Nedan redovisas de utvalda teoretiska ramverk som förväntas ge svar på de tre frågeställningarna, (se Figur 4).

Figur 4. Koppling mellan frågeställningar och teori.

3.2 Hållbar utveckling

I rapporten Vår gemensamma framtid (även kallad Brundtlandrapporten) från 1987 definieras hållbarhetsbegreppet utifrån ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet (FN:s världskommission för miljö och utveckling 1987) (se Figur 5).

Figur 5. Definition av hållbarhet.

FN:s världskommission formulerade även i samma rapport, definitionen av hållbar utveckling:

”Hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.” (UNDP 2017)

Teoretiskt ramverk

3.3 Hållbarhetsindex

Hållbarhetsindex (HBI) är en del av Svenskt vattens statistikdatabas VASS. Verktyget består av fjorton parametrar och bygger på ett antal frågor som sammanställts i en enkät som besvaras frivilligt av kommunala VA-organisationer. Användandet av verktyget startade 2014 och då deltog 97 kommuner. Sedan dess har anslutande kommuner ökat till 171 (Svenskt vatten 2020). Hållbarhetsindex har under de senaste åren visat att svenska kommuner har en bra organisation när det gäller drift av kommunala VA-nät, men det framkommer brister vad gäller de kommunala VA-organisationernas förmåga att utveckla långsiktiga planer, strategier och processer. 2018 års index visar att den största utmaningen VA-organisationerna står inför är förbättringsåtgärder som kräver stora investeringar där ekonomisk framförhållning och långsiktig planering är nödvändigt (Svenskt vatten 2019b).

Koppling av HBI till VA-verksamhet

För att hållbarhets begreppet ska ha tydlig koppling till den kommunala VA-verksamheten, har ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet tolkats på följande sätt vid framtagandet av verktyget hållbarhetsindex (se Figur 6):

Figur 6. Hållbarhetsbegreppet kopplat till VA-verksamhet (Svenskt vatten 2019c). De tre grundpelarna Miljömässig hållbarhet, Hållbara resurser och Hållbara tjänster för brukare innehåller ett antal parametrar som handlar om respektive hållbarhetsaspekt. Varje parameter innehåller i sin tur ett antal frågor som besvaras av VA-organisationen. Svaren på frågorna ger upphov till en färg; grönt (bra), gult (bör förbättras) eller rött (måste åtgärdas). Varje parameter värderas sedan enligt samma färgindex och då görs en sammanvägning av underliggande frågor och angivna villkor och parametern får en sammanfattande färg; grönt, gult eller rött (Svenskt vatten 2019c).

Syftet med HBI

Hållbarhetsindex har tagits fram för att vara de kommunala VA-verksamheterna till hjälp med att arbeta med olika strategiska behov (Svenskt vatten 2019c):

 Med hjälp av HBI ska det bli överskådligt och tydligare att se styrkor och svagheter i verksamheten för att kunna ta rätt beslut gällande prioriteringar och investeringar.

 Underlätta kommunikationen mellan verksamhetsansvariga och politiska

beslutsfattare.

 Ligga till grund för en bredare och fördjupad diskussion kring taxa. Istället för procentuella höjningar och jämförelse med andra kommuner ska fokus ligga på vilka behov intäkterna ska täcka och vilken kvalitet VA-verksamheten kan leverera.

 Kunna användas för systematisk uppföljning av förbättringsarbete genom att årligen följa upp resultatet i HBI.

 Synliggöra långsiktig hållbarhet för VA-verksamheter genom att underlätta uppföljningen av långsiktig planering, genomförda åtgärder och uppsatta mål.  Underlätta vid framtagandet av strategiska dokument som VA-planer och

regionala vattenförsörjningsplaner.

 Användas för analys av närliggande kommuners VA-organisationer genom att

jämföra gemensamma styrkor och svagheter för att identifiera områden där samverkan kan ske.

 Användas för analys på nationell nivå för till exempel jämförelser av olika stora kommuner och identifiering av viktiga frågor.

3.4 Lagar och direktiv

EU, svenska regeringen och svenska myndigheter har tagit fram lagar, direktiv och förordningar för att säkerställa att vi har ett hållbart och väl fungerande VA-ledningsnät. 3.4.1 Vattendirektivet

Bakgrunden till EU:s vattendirektiv är den stora efterfrågan som finns för rent vatten och är till för att skydda och förbättra det vatten som finns. Tanken bakom vattendirektivet är att vi ska ta hand om de resurser vi har på ett hållbart sätt så att kommande generationer inte drabbas. Lagstiftningen listar 25 artiklar och ett antal punkter under dessa artiklar som ställer tydliga krav på medlemsländernas myndigheter om hur man ska behandla vatten för att säkerställa god miljö (2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område).

3.4.2 REACH

EU-förordningen REACH; Registration, Evaluation, Authorisation and Restriction of Chemicals, reglerar kemiska ämnen inom både import, tillverkning och försäljning. Nästan alla ämnen som finns omfattas av denna förordning, det innebär att nästan alla verksamheter berörs av den och för att uppfylla ställda krav måste man visa att de ämnen som man hanterar och använder kan användas på ett säkert sätt genom hela livscykeln. I stort sett berörs hela VA-verksamheten av denna förordning ((EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier).

3.4.3 Miljöbalken

Miljöbalken trädde i kraft 1999. Syftet med lagen är att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer kan leva i en hälsosam och god miljö (SFS 1998:808). Miljöbalken innehåller 33 kapitel och flera hundra paragrafer. Miljöbalken införlivar EU:s miljöbestämmelser och har även kopplingar till flera andra

Teoretiskt ramverk

svenska lagstiftningar. Grundstenarna är hälsa och miljö, natur och kulturområden, den biologiska mångfalden, god hushållning av mark och vatten, återanvändning och återvinning, vilka ska främjas och skyddas. Miljöbalken riktar sig till myndigheter, näringsidkare och privatpersoner, således gäller den för alla i Sverige och för allt som motverkar miljöbalkens mål. Paragraferna reglerar alla delar av en kommuns VA-organisation (SFS 1998:808).

3.4.4 Livsmedelslagen

Livsmedelslagen är till för att skydda konsumenter, den kompletterar EU-förordningar inom samma område. Den gäller hela livsmedelkedjan, det vill säga från produktion till konsumtion. Inom VA-verksamheten innebär det från det att vattnet tas in till vattenverket till dess att det levereras till konsumenten (SFS 2006:804).

3.4.5 Vattentjänstlagen

Vattentjänstlagen är en speciallag som gäller före andra allmänna lagar. Den reglerar förhållandet mellan kommun och konsument och beskriver de rättigheter och skyldigheter distributör och brukare har. Lagen är till för att säkerställa att VA ordnas i ett större sammanhang och i ett långsiktigt hållbart perspektiv dvs kommunen är skyldig att ordna VA till befintlig bebbygelse och nyexploatering inom det område som kommunen beslutat är deras verksamhetsområde. Även utanför verksamhetsområdet kan fastighetsägare få koppla in sig men får då betala för dragning av ledningar själv, kommunen har dock ingen skyldighet att tillåta detta. (Svenskt vatten 2019). Fastigheter inom verksamhetområdet är skyldiga till att betla avgift för VA -tjänster. Avgifterna för dessa tjänster får inte överskrida de kostnaderna som är nödvändiga för att driva anläggningen. Medel kan sättas undan i en fond för framtida investeringar om det finns en fastställd investeringsplan, avsättningen avser bestämd åtgärd, åtgärden och de beräknade kostnaderna redovisas i planen, det av planen framgår när de avsatta medlen är avsedda att tas i anspråk och planen innehåller de upplysningar som i övrigt behövs för att bedöma behovet av avsättningens storlek (SFS 2006:412).

3.4.6 Kommunallagen

Kommunallagen är en ramlag som säkerställer kommunernas självstyre och talar om vad kommuner får göra och hur det ska gå till när kommunerna tar beslut. Kommunallagen reglerar bland annat det kommunala självstyret, vem som är kommunmedlem, kommunens organisation, principer för kommunala beslut och hur beslut överklagas. Kommuner kan driva VA-verksamhet i egen regi eller tillsammans med andra kommuner, antingen i kommunal förvaltningsform eller i form av kommunalt bolag. Om verksamheten bedrivs i bolagsform sker det utan vinstsyfte och med allmänhetens bästa i fokus. Oavsett organisationsform måste varje kommun redovisa sina verksamhetsresultat för att leva upp till vattentjänstlagens krav på redovisning. VA-huvudman är den som låter bygga och därmed äger VA-anläggningen (det kommunala verksamhetsområdet) (SFS 2017:725).

3.5 Sammanfattning av valda teorier

Lagar och direktiv ligger till grund för hur VA-verksamheten ska organiseras, att kommuner ska ordna vatten och avlopp i ett större sammanhang och i ett långsiktigt hållbart perspektiv och det kopplar ihop FN:s 17 globala mål och Agenda 2030 och att Sverige ska ha en ledande roll i genomförandet av agendan. Svenskt vatten som är en branschorganisation för VA-organisationer har med hållbarhetsindex skapat ett verktyg

för att analysera och utveckla VA-verksamhetens på ett hållbarhet sätt både på kort och lång sikt.

Empiri

4 Empiri

Under empiri redovisas den insamlade data som ligger till grund för analysen och resultatet i kapitel 5.

4.1 Litteraturstudie

Jonsson (2017) menar att för att driva VA-verksamheter på ett långsiktigt hållbart sätt krävs motiverad och kompetent personal, samt aktivt ägarskap, det vill säga en politisk och administrativ ledning som ser till att ekonomiska och personella resurser finns. Om strategisk kompetens hos personalen saknas eller inte prioriteras är det lätt att tappa fokus på långsiktig hållbarhet och istället enbart fokusera på den dagliga driften. Jonssons studie visar även att kommunalt VA i framtiden blir mer regionalt orienterat och att samarbeten mellan kommuner möjliggör nödvändiga investeringar och gör det lättare att attrahera kompetent personal med strategiska kunskaper.

Kommuner har olika förutsättningar för att kunna planera och genomföra investeringar i VA-verksamheten. I en rapport gjord på uppdrag av Svenskt Vatten Utveckling analyseras budgeterade och genomförda investeringar per invånare i relation till befolkning, finansiella förutsättningar, kapacitet i kommunen och organisationsform. Resultatet visar att mellanstora kommuner (10 000–50 000 invånare), större andel högskoleutbildade och högre avgiftsnivå är faktorer som leder till ökade planerade investeringar per invånare. När det handlar om att genomföra planerade investeringar är avgiftsnivå, tillgång till kompetens (högskoleutbildade) inom kommunen och organisationsform av betydelse. Kommunala bolag tenderar att i högre utsträckning än offentliga organisationsformer genomföra planerade investeringar. Mindre kommuner (<10 000 invånare) kan med fördel samverka för att öka sin förmåga att kunna genomföra investeringar (Haraldsson 2019).

Enligt Soto Rios, Deen, Nagabhatla & Ayala (2018) är väl genomtänkta strategier för vattenpriser ett sätt att förändra brukares beteenden och uppnå bättre förvaltning av vattenresurser. Finansiella reserver behövs för att kunna investera i infrastruktur och på så vis bidra till en hållbar utveckling. Att låta brukarna täcka kostnaderna är en väg att gå för att bygga upp ekonomiska reserver. Soto Rios et. al menar att hållbara strategier som reglerar utnyttjande vatten, förvaring, underhåll, inkomster och medel för expansion, är en nödvändighet för att garantera säkert vatten på både kort och lång sikt. Thomasson (2015) menar att VA-organisationerna i små och medelstora kommuner är sårbara på grund av kompetensbrist både inom organisationen men även hos tillsynsmyndigheter. Avsaknad av kompetens leder till att brister inom VA-verksamheter riskerar att inte lyftas fram. I mindre kommuner kan det vara svårt att få politiskt gehör för verksamhetens behov, resurserna i kommunen är knappa och prioriteringar läggs på annat håll. Trots att många små kommuner vill samverka med andra saknas det ofta politiskt stöd och resurser för att ens kunna utreda möjligheterna till samverkan.

Glaas et al. (2018) fann att svenska kommuners förmåga att utveckla strategiska planer för hållbar vattenhantering beror på ett antal faktorer. Kommunens storlek, ekonomiska situation och allmänna utveckling påverkar det strategiska planerandet, men störst inverkan har den organisatoriska strukturen i kommunen. Studien visade även att särskilda händelser som exempelvis översvämningar kan hjälpa till att lyfta vissa frågor på den politiska agendan, men de leder i sig sällan till större systemförändringar. Vid

stadsutveckling däremot, är kommuner mer benägna att ta med strategiska frågor för hållbar vattenhantering i planeringen.

Växjö kommun har med lyckat resultat genomfört stora åtgärder i sin dricksvattenförsörjning. Efter många år av grundliga utredningar och noggrann planering togs en artificiell grundvattentäkt i Bergaåsen i bruk år 2009. 10 år senare, har en utvärdering av projektet visat att utvecklandet av långsiktiga strategier har varit värdefulla för projektets resultat. Studien betonar vikten av god politisk förankring och engagerad, kompetent ledning för att kunna planera långsiktigt och nå en hållbar utveckling (Najar & Persson 2019).

Malm, Mårtensson & Persson (2019) förespråkar ökad användning av smarta digitala lösningar i VA-ledningsnätet. Genom att ha en hög kontroll av ledningssystemen, till exempel med hjälp av läckdetektering tillsammans med GPS, kan verksamheterna arbeta mer förebyggande tack vare att försämringar av rörens funktion snabbt kan upptäckas och på så vis åtgärdas innan skadan är skedd. Bredare användning av teknik möjliggör insamling av mer data som kan hjälpa VA-verksamheterna att prioritera var behovet av investeringar är störst. Enligt Malm et al kan smarta tekniska lösningar hjälpa verksamheterna att bli mer effektiva, vilket är en förutsättning för att klara av konsekvenserna av pågående klimatförändring, med allt vad det innebär.

VA-ledningsnätet i Sverige är i starkt behov av förnyelse. Målet är att de ledningar som byggs eller förnyas idag år 2020 ska ha en livslängd på minst 100–150 år. För att det ska vara möjligt behöver förnyelsetakten öka med 40 % (Svenskt vatten 2018; Svenskt vatten 2019a), vilket innebär stora investeringskostnader. För att säkerställa att investeringar läggs där de gör mest nytta krävs mycket goda kunskaper om statusen på ledningssystemet. För att kunna förstå komplexiteten i VA-ledningsnätet och säkerställa en hållbar utveckling krävs kompetens, kunskapsöverföring, mer forskning och utökat samarbete mellan berörda yrkeskategorier på beställar- konsult- och entreprenadsidan (Mårtensson, Malm, Sederholm, Sällström, & Trägårdh 2018).

4.2 Enkätundersökning

Sammanlagt inkom 45 enkätsvar av 171 möjliga. Redovisningen av data följer samma upplägg som själva enkäten. Påståenden som är av liknande betydelse eller på annat sätt hänger ihop är samlade i ett frågebatteri. Antalet respondenter (n) som kryssat i ett visst svarsalternativ redovisas i respektive kolumn från ”Stämmer mycket bra” till ”Stämmer inte alls”. På raden under redovisas svaren i procentandelar av det totala antalet respondenter (N=45) efter att de två övre svarsalternativen slagits samman till antingen ”Instämmer” eller ”Instämmer inte”. Siffrorna presenteras i fallande ordning, med högst andel respondenter som ”Instämmer” längst upp i tabellen (se Tabell 1–4). Från och med tabell 4 finns även kolumnen ”Vet ej”. I litteraturen återfinns stöd för redovisningen av data (Denscombe 2018; Hagevi & Viscovi 2016). Enkätens rådata återfinns i bilaga 2.

4.2.1 Vad anser VA-organisationer om HBI?

I enkäten fick respondenterna svara på påståenden som handlade om åsikter och uppfattningar om HBI och dess användning.

Empiri

Tabell 1. Hur väl stämmer följande påståenden med vad du tycker om HBI?

Instämmer Instämmer inte

Stämmer mycket bra (n) Stämmer ganska bra (n) Stämmer ganska dåligt (n) Stämmer inte alls (n)

Syftet med HBI är tydligt. 19 24 1 1

96 % 4 %

Jag förstår vad min organisation har för

nytta av HBI. 20 21 3 1

91 % 9 %

Jag har bra uppfattning om varför min

kommun deltar i HBI. 24 16 4 1

89 % 11 %

Majoriteten av respondenterna (96 %) tycker att syftet med HBI-undersökningen är tydligt, 91 % förstår nyttan HBI har för organisationen och 89 % anser sig ha en bra uppfattning om varför VA-verksamheten deltar.

Tabell 2. Hur väl stämmer följande påståenden med din uppfattning om HBI-undersökningens innehåll?

Instämmer Instämmer inte

Stämmer mycket bra (n) Stämmer ganska bra (n) Stämmer ganska dåligt (n) Stämmer inte alls (n) De parametrar som mäts i HBI har en

tydlig koppling till hållbarhet. 18 25 2 0

96 % 4 %

HBI-undersökningen täcker alla delar av

VA-verksamheten. 10 29 5 1

87 % 13 %

De flesta (96 %) tycker att HBI-undersökningen är heltäckande och 87 % anser att HBI har en tydlig koppling till hållbarhet.

Tabell 3. Hur väl stämmer följande påståenden med din åsikt om HBI-undersökningen?

Instämmer Instämmer inte

Stämmer mycket bra (n) Stämmer ganska bra (n) Stämmer ganska dåligt (n) Stämmer inte alls (n) Det är viktigt att lämna så korrekta

uppgifter som möjligt. 38 7 0 0

100 % -

Själva HBI-verktyget är lätt att jobba med

(när man är inloggad i VASS). 21 18 6 0

87 % 13 %

Det är inga större svårigheter att ta fram underlag för att svara på

HBI-undersökningen.

6 22 15 2

62 % 38 %

Alla respondenter (100 %) tycker att de är viktigt att lämna korrekta uppgifter och 87 % tycker att det är lätt att jobba med HBI-verktyget i VASS. 38 % håller inte med om att det är lätt att ta fram underlag till att fylla i enkäten.

Tabell 4. Hur väl stämmer följande påståenden med din uppfattning av HBI:s användningsområden?

Instämmer Instämmer inte

Stämmer mycket bra (n) Stämmer ganska bra (n) Stämmer ganska dåligt (n) Stämmer inte alls (n) Vet ej (n) HBI lyfter fram styrkor och

svagheter i VA-verksamheten.

16 25 1 1 2

91 % 4 % 5 %

HBI hjälper verksamheten att

formulera långsiktiga mål. 15 20 4 2 4 78 % 13 % 9 % HBI underlättar kommunikationen mellan verksamhetsansvariga och politiker. 13 19 4 3 6 71 % 16 % 13 %

HBI underlättar uppföljning av genomförda åtgärder och uppsatta mål.

9 22 8 1 5

69 % 20 % 11 %

HBI hjälper verksamheten att besluta om prioriteringar och investeringar.

8 21 9 2 5

64 % 25 % 11 %

Det är fler (91 %) som håller med om att HBI lyfter fram styrkor och svagheter i verksamheten, än som tycker att HBI hjälper till att besluta om prioriteringar och investeringar (64 %). 13 % vet inte om HBI kan underlätta kommunikationen mellan verksamheten och politiker.

Som avslutning på enkäten ställdes frågan ”Hur är din inställning till HBI som helhet?”1_{. 93 % (n=42) svarar att de är mycket positiva eller ganska positiva, 4 % (n=2)}

varken positiva eller negativa och 2 % (n=1) att de är mycket negativa. 4.2.2 Hur använder VA-organisationer resultatet av HBI?

I enkäten fick respondenterna svara på påståenden som handlade om hur HBI används eller har använts. Siffrorna presenteras i fallande ordning, med högst andel respondenter som ”Instämmer” längst upp i tabellen (se Tabell 5 och 6).

Tabell 5. Det är min uppfattning att HBI används eller har använts...

Instämmer Instämmer inte

Stämmer mycket bra (n) Stämmer ganska bra (n) Stämmer ganska dåligt (n) Stämmer inte alls (n) Vet ej (n) ...för att skapa en övergripande

bild av verksamhetens status. 13 23 5 2 2

80 % 16 % 4 %

...för att identifiera styrkor och

svagheter i VA-organisationen. 10 22 9 1 3

71 % 22 % 7 %

Empiri ...för att jämföra kommunen med

andra kommuner.

9 18 6 6 6

60 % 27 % 13 %

...till förbättringsarbete genom resultat och årlig uppföljning.

7 19 7 6 6

58 % 29 % 13 %

...för att sätta upp långsiktiga

mål. 7 _{53 %} 17 8 _{29 %} 5 _{18 %} 8

...vid uppföljning av uppsatta

mål. 5 16 16 3 5

47 % 42 % 11 %

...för att lättare få politiker att

förstå verksamheten. 5 13 11 4 12

40 % 33 % 27 %

...som underlag för att ta fram

VA-planer. 3 13 10 8 11

36 % 40 % 24 %

...som underlag för politiska

beslut. 1 15 18 2 9

36 % 44 % 20 %

...för framtagandet av regional

vattenförsörjningsplan. 2 6 9 9 19

18 % 40 % 42 %

Flest svarar att HBI används eller har använts för att få en övergripande bild av verksamhetens status (80 %) och för att identifiera styrkor och svagheter i VA-organisationen (71 %). Omkring 50 % är av uppfattningen att HBI har använts vid formulering och uppföljning av mål. Cirka 60 % anger att HBI har lett till förbättringsarbete samt använts för jämförelse med andra kommuner. Huruvida HBI hjälpt till vid framtagandet av regionala vattenförsörjningsplaner kan 42 % inte svara på och 40 % ”Instämmer inte”. 44 % är inte av uppfattningen att HBI använts som underlag vid politiska beslut. 36 % är av uppfattningen att HBI använts för att ta fram VA-planer.

Tabell 6. Det är min uppfattning att… ...resultatet från HBI jämförs med

tidigare års HBI, som en form av uppföljning.

17 13 6 5 4

67 % 24 % 9 %

...resultatet från HBI har lett till praktiska förändringar i verksamheten.

2 17 16 3 7

42 % 42 % 16 %

67 % är positivt instämmande till att HBI använts vid uppföljning av tidigare års HBI. Huruvida HBI lett till praktiska förändringar i verksamheten är svaren jämnt fördelade mellan de som instämmer (42 %) och de som inte instämmer (42 %).

4.2.3 Hur har HBI påverkat VA-organisationernas verksamheter?

I enkäten fick respondenterna svara på påståenden som handlade om hur HBI har påverkat VA-verksamheten. Påståendena som handlar om den dagliga verksamheten (se Tabell 7) är rangordnade i fallande ordning efter antal respondenter som ”Inte instämmer”. I Tabell 8 och 9 presenteras siffrorna i fallande ordning med högst andel respondenter som ”Instämmer” längst upp i tabellen.

Tabell 7. Hur väl stämmer följande påståenden om hur HBI påverkat den dagliga verksamheten?

Instämmer Instämmer inte

Stämmer mycket bra (n) Stämmer ganska bra (n) Stämmer ganska dåligt (n) Stämmer inte alls (n) Vet ej (n) HBI används dagligen som

underlag för drift- och underhållsåtgärder.

1 4 19 15 6

11 % 76 % 13 %

På grund av HBI arbetar vi med

förbättringsarbete varje dag. 0 9 18 14 4

20 % 71 % 9 %

HBI hjälper oss att dagligen se styrkor och svagheter i verksamheten.

2 7 23 8 5

20 % 69 % 11 %

Resultatet från HBI påverkar mitt

dagliga arbete. 0 11 20 10 4

24 % 67 % 9 %

Att HBI används dagligen vid drift- och underhållsåtgärder stämmer inte enligt 76 % av respondenterna. Cirka 70 % är av uppfattningen att HBI inte har lett dagligt förbättringsarbete och inte hjälper verksamheten att dagligen se styrkor och svagheter. 24 % anser att HBI påverkar deras dagliga arbete.

Tabell 8. Hur väl stämmer följande påståenden om hur HBI påverkat den långsiktiga planeringen?

Instämmer Instämmer inte

Stämmer mycket bra (n) Stämmer ganska bra (n) Stämmer ganska dåligt (n) Stämmer inte alls (n) Vet ej (n) HBI identifierar viktiga frågor för

verksamheten. 16 20 3 4 2

80 % 16 % 4 %

HBI har gjort oss mer medvetna

om hållbarhet. 6 21 11 5 2

60 % 36 % 4 %

HBI visar på vilka ekonomiska resurser som behövs för verksamheten.

6 15 12 4 8

47 % 36 % 18 %

HBI har identifierat områden där samverkan med andra kommuner kan ske.

3 9 15 8 10

27 % 51 % 22 %

HBI har hjälpt oss att ta fram dokument såsom VA-planer.

2 9 11 12 11

24 % 51 % 24 %

Att HBI identifierar viktiga frågor för verksamheten instämmer 80 % av respondenterna till. 51 % tycker inte att HBI hjälpt till att ta fram VA-planer eller identifierat samverkansområden och drygt en femtedel svarar ”Vet ej” på dessa påståenden. Fler än hälften anser att HBI har gjort dem mer medvetna om hållbarhet. Något färre än hälften tycker att HBI visar på vilka ekonomiska resurser verksamheten behöver.

Empiri

Tabell 9. Hur väl stämmer följande påståenden om hur HBI påverkat verksamheten som helhet?

Instämmer Instämmer inte

Stämmer mycket bra (n) Stämmer ganska bra (n) Stämmer ganska dåligt (n) Stämmer inte alls (n) Vet ej (n) HBI möjliggör jämförelser med

andra kommuners HBI-resultat.

17 19 3 3 3

80 % 13 % 7 %

HBI ger en överblick av

VA-verksamhetens status. 17 19 3 4 2

80 % 16 % 4%

HBI har gjort kommunikationen mellan verksamhet och politiker bättre.

3 18 7 5 12

47 % 27 % 27 %

HBI har gjort att vi fått ökade ekonomiska resurser.

0 10 12 11 12

22 % 51 % 27 %

80 % av respondenterna tycker att HBI ger en överblicksbild av verksamhetens status och att resultatet möjliggör jämförelser med andra kommuner. Enligt 51 % av respondenterna har HBI inte lett till ökade ekonomiska resurser och 27 % vet ej. 47 % är av uppfattningen att kommunikationen mellan verksamhet och politiker har förbättrats.

4.3 Mejlbrev

Respondenterna som i enkäten uppgav att de kunde svara på följdfrågor frågor fick ett mejl med rapportens frågeställningar och uppmanades att svara fritt med egna ord så utförligt som möjligt, både positiva och negativa kommentarer. Totalt inkom mejlsvar från 7 av 14 tillfrågade.

4.3.1 Vad tycker du om HBI?

”HBI är ett verktyg/vägledning för att förbättra och prioritera de olika VA-områden. Mindre bra skulle kunna vara att det inte finns en uppföljning av de parametrarna som har blivit röda. Det är mest ett konstaterande från år till år. Så här ser det ut. Det är många mindre kommuner som inte jobbar med strategiska frågor mer än att släcka bränder därför skulle vara bra med nätverk kring frågorna som har blivit röda. Det skulle hjälpa att kanske året efter blir det gul eller grönt för vissa kommuner.” (Miljöingenjör, stor kommun)

”HBI hjälper oss på strategisk nivå identifiera områden som vi behöver fokusera på, dvs områden som kan vara eftersatta av olika anledningar. Jämförelse med andra kommuner kan vara intressant men eftersom förutsättningarna skiljer sig åt så är det svårt att pricka in vilka man skall jämföra sig med för att det skall ge någon praktisk mening.” (VA-chef, stor kommun)

” HBI, det kommer för sent och till fel person, man får därför två veckor på sig att fylla i. Det blir stressigt och man slarvar med siffror. Det finns

ingen FAQ2_{, det är svårt att hitta förra årets resultat. De borde}

uppdatera och kolla VEM som fyller i och skicka detta direkt och tidigt. HBI ses mer som ett måste att fylla i, som en administrativ börda om jag ska vara ärlig. Syftet är oklart och användningsområdet med. Bra? Jag vet faktiskt inte. Jag har inte använt data från HBI någon gång. Jag har inte sett sammanställningar heller, jag har inte haft behov. Vi kollar på miljörapporter ibland från andra kommuner. För oss är det mer ett jobb att fylla i uppgifter. Jag skulle gärna veta vad jag an använda detta till.” (Utredningsingenjör, stor kommun)

”Vi arbetar inte aktivt med HBI (än…) utan ser det som ett redskap att kunna följa upp vårt arbete på längre sikt. Svaren på frågorna blir nog därför lite torftiga. Bra med sammanställning av data som går att följa från år till år. Potential att bli ett bra verktyg för planeringen och prioriteringen för långsiktig planering.” (VA- och miljöstrateg, mindre kommun)

” Jag tycker att HBI är bra frågor som man behöver ha med i den långsiktiga planeringen. Men att bara visa den samlade bilden med gult rött och grönt kan vara lite trubbigt. Vi har ibland fått ändrad samlad färg utifrån hur många frågor som vi svarat på. Sen har vi legat precis på gränsvärdet nån gång då decimalen har avgjort om vi är gröna eller gula men nån stans måste ju gränsen sättas. När det gäller reinvesteringstakten på ledningsnäten så har vi tagit fram en förnyelsetakt per ledningsslag utifrån anläggningsår på befintliga ledningar men dessa ligger inom intervallet gult vatten 0,64%, spill 0,63% och dag 0,57%. Dagvattennätet är i många delar byggt senare än spillvattenledningarna vilket gör att vi inte behöver byta dessa i samma takt som spillvattenledningarna än. Vi ser dock ett ökat förnyelsebehov så vi kommer att komma upp i grönt framöver.” (VA-strateg, mellankommun)

” Vi tycker att HBI är ett bra verktyg. Det är enkelt uppbyggt och lätt att förstå. HBI hjälper oss att få kunskap om vår verksamhet genom att identifiera de områden där vi behöver utvecklas och genomföra förbättringsarbeten och att stödja vår verksamhet att prioritera och att fatta beslut. Det är också bra att kunna följa upp hur verksamheten utvecklas över tid. Det är därför viktigt att frågorna är samma/likande år från år.” (Miljöingenjör, stor kommun)

” Jag tycker att HBI är bra och helt klart har en funktion att fylla. Det är bra att det är utformat för att ge en uppskattning av VA-organisationens förmåga både på kort och lång sikt. En del kommuner kanske räds färgmarkeringen (vill inte gärna visa rött) men jag tycker att det är bra. Jag har inte jobbat jättemycket med verktyget men har uppfattat att en del som kan vara svår är att göra självskattningen på de områden/frågor som inte är tydligt ja eller nej, eller anges med siffror. Viktigt därmed med stödinformation/tips kring hur man ska/kan tänka/resonera.” (Ny VA-chef, mellankommun)

Empiri

4.3.2 Hur använder ni er av HBI i verksamheten?

”Vi har en verksamhetsstrategin som är baserad på

verksamhetsstrategin 2015-2019 från Svenskt vatten. Så HBI berör oss indirekt då Svenskt vatten använde HBI som verktyg för att nå varje effektmål.” (Miljöingenjör, stor kommun)

”Vi använder främst HBI som diskussionsunderlag med ledningsgrupp, styrelse och politiken. Vi har lite svårt att hitta praktiska tillämpningsområden i den operativa driften. Där blir HBI lite väl trubbigt.” (VA-chef, stor kommun)

”Vi använder inte HBI alls. Kan man ens få ut annan data och statistik? Man måste göra mer reklam för detta och göra det mer lättåtkomligt och visa hur man får ut grejer. Vissa undersökningar kanske bottnar i HBI? Om det är så så är det bra, vi läser många artiklar från sv vatten.” (Utredningsingenjör, stor kommun)

”Väldigt lite i dagsläget” (VA- och miljöstrateg, mindre kommun) ” Vi går igenom svaren på HBI tillsammans. Vi har sedan med HBI som en punkt i den årliga reinvesteringsrapporten som tas fram och redovisar årligen hur vi ligger till i HBI för bolagets styrelse.” (VA-strateg, mellankommun)

” Vi har använt det för att visa för politiker i vår nämnd hur vi ligger till jämfört med andra kommuner och inom vilka områden vi behöver lägga resurser för att bli bättre. Intresset från politiker har dock inte varit så stort och det kan ha berott på att vi inte har lyckats förmedla resultatet på ett pedagogiskt sätt.” (Miljöingenjör, stor kommun) ” Jag vet inte hur kommunen tidigare har använt HBI så det är svårt att svara på. Jag skulle gärna använda det ffa i VA:s egna verksamhet för att åskådliggöra hur vi ligger till och vad vi behöver arbeta med framöver. Kanske finns det även anledning att använda det i avseende politik, budget, styrmodell etc men det har jag inte hunnit kolla upp eller bilda mig en uppfattning om.” (Ny VA-chef, mellankommun)

4.3.3 Hur har HBI påverkat er verksamhet?

”Det har inte påverkat oss all i dagsläget. Detta är något som vi tänker se över inför uppföljning av vår nya VA-plan.” (Miljöingenjör, stor kommun)

”Egentligen inte, men HBI ger oss ett antal indikationer på var vi befinner oss och områden som vi kan utveckla och/eller förbättra.” (VA-chef, stor kommun)

”Alltså HBI är för oss just nu endast ett jobb för att fylla i uppgifter. Det ses mer som en börda. Det är som en administrativ uppgift som ska skickas in, som ett måste, som en slags deklaration. Vi använder ingenting i HBI (vad vi vet, om inte rapporter från sv vatten baseras på detta, då tar vi in inspiration och tar in information i verksamheten) just nu. Vi vet inte vad vi skulle kunna använda det till heller. Jag får inte ens ut mina förra års resultat, så hur ska jag få ut andra kommuners resultat?” (Utredningsingenjör, stor kommun)

”Har inte påverkat.” (VA- och miljöstrateg, mindre kommun)

”HBI har inte ändrat vårt arbetssätt så mycket det som vi har påbörjats är övergripande 10-årsplaner som inte fanns tidigare. Men det är bra att ha alla områden som man behöver arbeta med samlat så att man kan visa behovet för styrelsen t.ex nödvattenplaner, reservvatten, ledningsförnyelse. Det är också bra att gå igenom kompetensen årligen för att se om det är några förändringar och hur det ser ut framåt.” (VA-strateg, mellankommun)

” Än så länge inte så mycket. Vi har fortfarande inte riktigt lyckats få in HBI som en naturlig del i vårt planeringsarbete. Det är mer så att resultatet från HBI-undersökningen har bekräftat det vi redan vet. Förhoppningsvis kommer HBI att kunna användas för att motivera olika åtgärder och för att visa på behov av resurser i form av investeringsmedel och personal för ledning och nämnd.” (Miljöingenjör, stor kommun)

” Har tyvärr inte svar på detta. Vet inte alls i vilken utsträckning HBI har använts tidigare. (Ny VA-chef, mellankommun)

4.4 Dokumentanalys

I Figur 8 visas sammanfattningen från hållbarhetsindex 2019. Enligt Svenskt vatten (2020) syns en genomgående trend att driften fungerar bra men att VA-organisationerna saknar resurser för långsiktig planering. Den största utmaningen ligger i att upprätthålla och förbättra anläggningarnas status vilket kommer kräva resurser, och här ses en koppling till resultatet av parametern personalresurser och kompetens. Att höja investeringsnivån i kommunerna kommer kräva både en högre investeringsbudget och mer personal. Liksom tidigare års undersökningar visar 2019 års rapport att VA-organisationerna har god operativ förmåga att leverera vattentjänster i ett kortare perspektiv. Många kommuner saknar dock långsiktig planering, såväl övergripande VA-planering som åtgärds- och förnyelseplaner. 25 % av kommunerna saknar helt en VA-plan och endast 15 % har en förnyelseplan. Små kommuner med VA i egen regi är särskilt svaga när det gäller planering knutna till investeringar. Knappa personalresurser för planering och projektgenomförande slår hårt på graden av förnyelsetakt. Planering som kräver samverkan med andra förvaltningar tenderar att fungera sämre i små kommuner.

Empiri

Figur 8. Sammanfattande resultatredovisning av HBI 2019.

4.5 Sammanfattning av insamlad empiri

Enkäten och mejlbreven tyder på att majoriteten av VA-verksamheterna tycker att HBI är ett bra verktyg särskilt när det kommer till långsiktig planering, kommunikation och att identifiera problemområden. Samtidigt verkar flera VA-verksamheter inte riktigt ha kommit igång med att använda verktyget fullt ut och en del har svårt att se hur de ska implementera det i sin verksamhet. Forskningen visar att kompetens och ekonomiska resurser är förutsättningar för att kunna säkerställa en hållbar utveckling av VA-verksamheter (Jonsson 2017; Najar & Persson 2019; Soto Rios et al. 2018; Thomasson 2015; Mårtensson et al. 2018). Faktorer som påverkar kommuners tillgång till kompetens och möjligheter till investeringar är bland annat kommunstorlek och hur VA-verksamheten är organiserad (Haraldsson 2019; Glaas et al. 2018). Samverkan mellan mindre kommuner kan säkra kompetensen och ge ökade investeringsmöjligheter (Haraldsson 2019; Jonsson 2017. Resultatrapporten 2019 (Svenskt vatten 2020) visar att den största utmaningen är att upprätthålla och förbättra anläggningarnas status. Det kräver ekonomiska resurser, personalresurser och kompetens.

5 Analys och resultat

Analys och resultat redovisar och analyserar den insamlade empirin från studien och relaterar till det teoretiska ramverket för att besvara på studiens frågeställningar.

5.1 Vad anser VA-organisationer om HBI?

Analys:

Dokumentanalysen visar att antalet deltagande kommuner i HBI-undersökningen har ökat från 97 vid starten år 2014, till 171 år 2019 (Svenskt vatten 2020), vilket tyder på ett ökat intresse för HBI. Enkätsvaren visar att 93 % av respondenterna är positiva till HBI och de flesta (96 %) tycker att syftet med HBI är tydligt och att verktyget är heltäckande för VA-verksamheten. 91 % ser HBI som ett bra verktyg för att få en övergripande bild av verksamheten och för att tydliggöra styrkor och svagheter. Resultaten bekräftas av mejlbreven där det i fem av sju svar går att utläsa att HBI är bra för att identifiera och/eller konstatera verksamhetens styrkor och svagheter. Tre av sju mejlrespondenter tycker att HBI är bra att ha med sig i den långsiktiga planeringen. Vidare visar enkätsvaren att 71 % tycker att kommunikationen mellan organisationen och politiker kan underlättas med hjälp av HBI, men 47 % (se Tabell 9) anser att HBI faktiskt har gjort kommunikationen bättre. Flera studier understryker vikten av politiskt stöd och motiverad personal för att få gehör för VA-verksamhetens behov (Glaas et al. 2018, Najar & Persson 2019, Thomasson 2015).

Alla enkätrespondenter är överens om att det är viktigt att lämna så korrekta uppgifter som möjligt i VASS, men 38 % av respondenterna är av uppfattningen att det finns vissa svårigheter med att ta fram underlaget som krävs för att kunna göra HBI-undersökningen i VASS. Två av mejlrespondenterna efterfrågade mer vägledning inne i VASS, i form av hjälpmedel som ”Vanliga frågor” och steg-för-steg-guider.

78 % tycker att HBI hjälper verksamheten att sätta upp långsiktiga mål och 69 % att genomförda åtgärder följs upp gentemot uppsatta mål. Det är fler (91 %) som håller med om att HBI lyfter fram styrkor och svagheter i verksamheten, än som tycker att HBI hjälper till att besluta om prioriteringar och investeringar (64 %). Enligt Malm et al. (2019) kan ökad användning av smarta digitala lösningar hjälpa VA-verksamheterna att prioritera var behovet av investeringar är störst.

Resultat:

 De flesta VA-organisationer som deltagit i den här undersökningen är positiva till HBI som helhet och tycker att kopplingen till hållbarhet är tydlig.

 Det finns en övervägande uppfattning att HBI har potential att underlätta kommunikationen med politiker, men färre än hälften tycker att HBI faktiskt har lett till förbättrad kommunikation. Studier har visat att det är viktigt att VA-organisationer har politiskt stöd.

 Det finns en utbredd uppfattning av att HBI fyller en funktion och är direkt applicerbar på den egna verksamheten, särskilt när det kommer till att skapa en översiktlig bild av verksamhetens styrkor och svagheter, samt att formulera långsiktiga mål.

 De flesta respondenter tycker att HBI som verktyg är lätt att jobba med, men att det finns vissa svårigheter med att ta fram underlag till att fylla i HBI-enkäten.  Det finns en viss efterfrågan av hjälpfunktioner i VASS.