Akademin för hälsa, vård och välfärd
SJUKSKÖTERSKORS
ERFARENHETER AV ATT VÅRDA
PATIENTER MED SMITTSAMMA
SJUKDOMAR I SOMATISK VÅRD
En allmän litteraturöversikt
LINDA STEINGRUBER
Huvudområde: Vårdvetenskap med inriktning omvårdnad
Nivå: Grundnivå Högskolepoäng: 15 hp
Program: Sjuksköterskeprogram, Akademin för Hälsa, vård och välfärd
Kursnamn: Examensarbete i vårdvetenskap med inriktning omvårdnad
Handledare: Helena Lööf Examinator: Jessica Holmgren Seminariedatum: 2020-09-11 Betygsdatum: 2020-10-15
SAMMANFATTNING
Bakgrund: I sjukvården möter sjuksköterskor ofta patienter med olika sorters smittsamma sjukdomar, okunskap och brist på information är en bidragande faktor till att
sjuksköterskorna har en rädsla över att föra smittan vidare mellan patienter eller att ta med sig smittan hem till anhöriga och vänner. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med smittsamma sjukdomar. Metod: Uppsatsen genomförs som en allmän litteraturöversikt och bygger på 11 artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultat: Resultatet visar att det bland sjuksköterskor finns en stor rädsla över smittspridning. Dels så handlar oron om att själv smittas och dels om att smitta andra. Trots oro och rädsla så ansåg sjuksköterskorna att plikten till
professionen vägde tyngre än riskerna att smittas. Mer kunskap och tillgång till
skyddsutrustning, kunskap om smittor och tydliga riktlinjer samt stöd från arbetsgivaren är efterfrågat för att sjuksköterskorna ska känna sig trygga i sitt arbete. Slutsats: Det finns behov av tydligare riktlinjer angående hygienrutiner. Sjuksköterskorna anser att det är arbetsledningens uppgift att se till att det finns beredskap och riktlinjer för att lättare kunna hantera framtida pandemier.
Nyckelord: Hygienrutiner, isolering, litteraturöversikt, pandemi, sjuksköterskor, smittsamma sjukdomar
ABSTRACT
Background: Nurses in healthcare often meet patients with different types of contagious diseases, ignorance and lack of information is a contributing factor to the nurses having a fear of passing the infection on between patients or bringing the infection home to family and friends. Aim: The aim of this literature review is to describe nurses´ experiences of caring for patients with infectious diseases. Method: A general literature review based on 11 articles with both qualitative and quantitative approach. Result: The result shows that there is a concern mixed with fear of being infected and bringing the infection to others. Despite concern and fear, the nurses considered that the duty to the profession weighed heavier than the risk of getting an infection. With the help of protective equipment, knowledge and clear guidelines and support from their employers, nurses can feel safe in their work.
Conclusion: There is a need for clear guidelines regarding hygiene practices in isolation. The nurses believe that it is the task of the management to ensure that there are
preparedness and guidelines for easier handling of future pandemics.
INNEHÅLL
1 INLEDNING ... 1
2 BAKGRUND ... 1
2.1 Beskrivning av centrala begrepp ... 2
2.1.1 Hygienrutiner för personal inom hälso- och sjukvården ... 2
2.1.2 Smittsamma sjukdomar ... 3
2.1.3 Covid -19 ... 3
2.1.4 Isoleringsvård ... 4
2.1.5 Pandemi ... 4
2.2 Lagar och författningar ... 4
2.3 Tidigare forskning ... 5
2.3.1 Ensamhet ... 5
2.3.2 Information ... 7
2.4 Joyce Travelbees omvårdnadsteori ... 7
2.4.1 Omvårdnad ... 7 2.4.2 Kommunikation ... 8 2.4.3 Lidande... 9 2.5 Problemformulering ... 9 3 SYFTE ... 10 4 METOD ... 10
4.1 Urval och datainsamling ... 10
4.2 Dataanalys och genomförande ... 11
4.3 Etiska överväganden ... 12
5 RESULTAT ... 12
5.1 Likheter och skillnader i syfte ... 13
5.2 Likheter och skillnader i metod ... 14
5.3 Likheter och skillnader i resultat ... 15
5.3.2 Förutsättningar för vårdandet ... 16
5.3.3 Hinder för vårdandet ... 16
6 DISKUSSION ... 18
6.1 Metoddiskussion ... 18
6.2 Resultatdiskussion ... 20
6.2.1 Artiklarnas syften och metoder ... 20
6.2.2 Rädsla ... 21 6.2.3 Stress ... 22 6.2.4 Smittprevention ... 23 6.3 Etikdiskussion ... 25 7 SLUTSATSER ... 25 7.1 Vidare forskning ... 26 8 REFERENSLISTA ... 27 BILAGA; A: SÖKMATRIS BILAGA; B: KVALITETSGRANSKNING BILAGA; C: ARTIKELMATRIS
1
INLEDNING
Idag är det vanligt att patienter med smittsamma sjukdomar eller infektioner av olika slag vårdas i isolering. Denna typ av vård sker framför allt på infektionsavdelningar men det förekommer även på andra vårdavdelningar, som vid till exempel smittsamma
influensautbrott och magsjuka. Under den verksamhetsförlagda utbildningen har jag varit på en avdelning som isolerats på grund av RS-virus. Under isoleringen var det få av
sjuksköterskorna som visste hur situationen skulle hanteras och efterfrågade riktlinjer och information från smittskyddsenheten i Västerås, detta tyder på att det behövs mer kunskap inom detta område. Patienterna som vårdas under isolering ger uttryck för känslor som ensamhet och en känsla av isolering från omgivningen. Många av patienterna tycker att de känner sig sjukare än vad de är i och med att personalen ser ut som rymdgubbar med sina andningsmasker och skyddskläder. Jag har som undersköterska och student mött patienter inskrivna på infektionsklinik men även patienter inskrivna på en vårdavdelning som stängts på grund av smitta. Att jag har valt att studera det området beror till största delen på tidigare erfarenheter av en anhörig som tillbringade en längre tid i isolering på en infektionsklinik. Under den tiden blev jag uppmärksammad på brister hos personalen vad gäller deras hygienrutiner, så när ämnet efterfrågades av forskargruppen för vård, återhämtning och hälsa så vart valet självklart. I skrivande stund har världen drabbats av en pandemi vid namn Covid-19 vilket gör det valda området ännu mer angeläget att studera.
2
BAKGRUND
Bakgrunden kommer inledas med en beskrivning av centrala begrepp i arbetet, lagar och författningar kopplade till vården och intresseområdet. Under rubriken tidigare forskning presenteras patienters upplevelse av att vårdas för smittsamma sjukdomar. Bakgrunden avslutas med genomgång av valt vårdvetenskapligt teoretiskt perspektiv och
2.1 Beskrivning av centrala begrepp
För att förenkla förståelsen av examensarbetet så beskrivs nedan de frekvent förekommande begreppen så som hygienrutiner, smittsamma sjukdomar, Covid-19, isoleringsvård och pandemi.
2.1.1 Hygienrutiner för personal inom hälso- och sjukvården
Enligt Socialstyrelsen (2015) ska all personal som arbetar inom hälso- och sjukvården tillämpa basala hygienrutiner. De basala hygienrutinerna innefattar arbetskläder, handhygien och skyddsutrustning. Den vanligaste smittvägen på sjukhus är via
vårdpersonalens händer. Det medför att god handhygienen är den viktigaste preventiva åtgärden. En god handhygien innebär att händerna ska desinfekteras mellan varje uppgift. Händerna ska tvättas med tvål och vatten och engångshandskar ska användas vid patientnära arbete om det finns risk för kontakt med kroppsvätskor. Tvättas och desinfekteras inte
händerna hos besökare och personal minskar effekten av andra skyddsåtgärder då det är via händerna den största smittorisken finns. Svensson (2017) beskriver att smittämnen även kan spridas vidare via arbetskläder. För att minska risken för detta så kan med fördel
plastförkläde användas. Plastförkläderna är engångsartiklar och ska kasseras efter användning. Arbetskläderna ska vara kortärmade, bytas ut dagligen eller om de blir nedsmutsade. Enligt Socialstyrelsen (2015) ska ringar, klockor och andra smycken på underarmarna undvikas och naglarna ska vara kortklippta och nagellack skall undvikas. Sveriges kommuner och landsting (2014) beskriver att brister i hygienrutiner bidrar till en ökad smittorisk mellan patienter via vårdpersonalen, det blir då ett lidande för patienten och oftast en längre sjukhusvistelse, ett vårdlidande som skulle kunna undvikas. Ett vårdlidande kan även innebära ett lidande då ensamheten vid isolering blir påtaglig, det är viktigt att sjuksköterskorna i dessa situationer är öppna för patienternas sårbarhet för att kunna underlätta så mycket som möjligt för patienterna, även om sjuksköterskorna inte kan göra patienterna fria från sjukdom så kan de genom att se patienten lindra lidandet. Kasén,
Nordman, Lindholm och Eriksson (2008) beskriver vårdlidande som ett lidande som inte har något med den ursprungliga orsaken till sjukhusvistelsen att göra utan att det är ett lidande som uppstått under vårdtiden. Ett vårdlidande kan till exempel uppstå om patienten upplever att vården har gett mer skada än nytta, detta kan uppstå om hygienrutinerna inte följts och patienten blir smittad av annan sjukdom än den är inneliggande för. Ett
vårdlidande kan även innebära ett lidande då ensamheten vid isolering blir påtaglig, det är viktigt att sjuksköterskorna i dessa situationer är öppen för patientens sårbarhet för att kunna underlätta så mycket som möjligt för patienterna, även om sjuksköterskorna inte kan göra patienterna fria från sjukdom så kan de genom att se patienten lindra lidandet.
(exempelvis en utebliven följsamhet till hygienrutinerna) är en faktor som kan bidra till ett vårdlidande. Sjuksköterskorna ger då inte patienten den vård denne är i behov av. Detta vårdlidande beror oftast på bristande kunskap och är för det mesta omedvetet agerande av sjuksköterskorna.
2.1.2 Smittsamma sjukdomar
Enligt Smittskyddslagen (SFS 2004:168) definieras smittsam sjukdom som en sjukdom som kan överföras mellan människor och som kan innebära ett hot mot människors hälsa. Dessa sjukdomar delas in i samhällsfarliga sjukdomar där smittkoppor och svårt akut respiratorisk sjukdom (SARS) inkluderas, allmänfarliga sjukdomar som salmonellainfektion, tuberkulos och HIV, övriga smittsamma sjukdomar så som kikhosta, legionella och påssjuka. Dessa sjukdomar är anmälningspliktiga.
Två smittsamma sjukdomar som nämns i detta examensarbete är Metacillinresistenta gula stafylokocker (MRSA) och Influensa H1N1. Gula stafylokocker tillhör människans
normalflora av bakterier. Vanligen befinner sig dessa i näsan men kan även förekomma i andra slemhinnor och på huden. Det är de gula stafylokockerna som är den största orsaken till infekterade sår och bölder. Metacillinresistenta gula stafylokocker (MRSA) är resistenta mot flertalet antibiotika och blir därigenom svåra att behandla. Infektioner med MRSA sprids via direktkontakt och har länge varit ett problem i vårdsammanhang och de basala hygienrutinerna är en viktig faktor för att inte sprida smittan vidare. Influensa H1N1, kallas folkmun för svininfluensan hade sin framfart under 2009 med början i Mexico, den fick en global utbredning och klassades som en pandemi. Influensa är en virusinfektion i framför allt svalg och i de övre luftvägarna. Viruset sprids genom både luft och kontakt, det svenska klimatet är gynnsamt för viruset då den kalla och torra luften gör så att viruspartiklarna kan stanna längre i luften innan de faller till marken (Folkhälsomyndigheten, 2017).
2.1.3 Covid -19
Covid-19 är det officiella namnet för den pandemi som drabbat världen år 2020, det är ett virus som tillhör coronavirusfamiljen och orsakas av det nya coronaviruset SARS-CoV-2. Covid-19 upptäcktes i slutet av 2019 i Kina och har under år 2020 fått en spridning över hela världen. Att den sprider sig snabbt har att göra med att det är en ny sjukdom där
befolkningen inte kunnat utveckla någon immunitet. Sjukdomen blir hos de flesta som en vanlig luftvägsinflammation men kan bli farligare för personer i riskgrupper, framför allt hos personer som redan har sjukdomar i luftvägarna, hos dessa kan tillståndet bli allvarligt och i vissa fall leda till döden. I dagsläget beräknas dödligheten vara mellan 1–2% av de som redan är infekterade (Folkhälsomyndigheten, 2020).
2.1.4 Isoleringsvård
Isolering innebär enligt Edstedt och Ransjö (2016) att patienter som är i behov av
isoleringsvård av olika anledningar ska vårdas på sjukhus eller annan vårdinrättning i ett enkelrum för att undvika smittspridning mellan patienter. Det finns olika typer av isolering och vilken isoleringsåtgärd som ska tas beror på vilken smitta patienten har. Handlar det om diarréer eller kräkningar så krävs enkelrum med egen toalett, men om det är en luftburen smitta så används enkelrum, egen toalett och med en sluss där personalen kan tvätta sig och ta av och på skyddskläder. Ericson 0ch Ericson (2018) beskriver att isolering av patienter, bärande på sjukdomar som smittar via luften, är den viktigaste åtgärden för att minska smittspridningen. Isoleringsvård kan även tillämpas för att skydda en infektionskänslig patient mot eventuella smittor, då kallas det för skyddsisolering (Edstedt & Ransjö, 2016). När flera patienter är smittbärare av samma sjukdom kan dessa isoleras tillsammans, avskilt från andra patienter och vårdas då av en speciellt utvald personal, denna vårdform kallas enligt Ericson och Ericson (2018) för kohortvård.
2.1.5 Pandemi
En pandemi definieras enligt Folkhälsomyndigheten (2017) när en smittsam
infektionssjukdom sprids över stora delar av världen, när en stor del av befolkningen i varje land drabbas och det blir stora konsekvenser för samhällen. Sedan början av 1900-talet har världen haft fem pandemier, spanska sjukan 1918, asiaten 1957, Hongkong-influensan 1968, och Influensan H1N1 (svininfluensan) 2009 (Folkhälsomyndigheten, 2019). I skrivande stund har världen drabbats av en ny pandemi, Covid -19 (Folkhälsomyndigheten, 2020).
2.2 Lagar och författningar
Evidensbaserad vård är enligt Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) något som all sjukvårdspersonal ska grunda sin profession på. Det är sjuksköterskornas ansvar att inte utsätta patienter för onödigt vårdlidande. Ett vårdlidande kan uppstå då isolering av patienter som är smittade med smittsamma sjukdomar inte utförs. Enligt Smittskyddslag (SFS 2004:168) bör en patient som bär på en smittsam sjukdom isoleras om det framgår att patienten själv inte är beredd att vidta de åtgärder som krävs för att förebygga
smittspridning. Då får förvaltningsrätten på ansökan av smittskyddsläkaren besluta om tvångsundersökning. Det finns riktlinjer för hur det ska gå tillväga och vilka rättigheter en isolerad patient har. Patienter som sätts i isolering ska erbjudas hjälp och stöd, bli väl omhändertagna och ges god vård under tiden i isolering. Det är smittskyddsläkaren som
fattar beslut om isolering. Patienten kan kräva en omprövning av beslutet och det är smittskyddsläkarens uppgift att kontrollera aktuellt tillstånd (SFS 2004:168).
Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien i vård och omsorg (SOFS 2015:10) beskriver vikten av att vårdpersonalen använder sig av basala hygienrutiner. Genom att alltid tillämpa dessa rutiner minskas risken för att vårdaren för smittan vidare mellan patienter. Vid isolering finns utöver de basala hygienrutinerna särskilda åtgärder beroende på varför patienten är isolerad och vilken smitta som finns. Till exempel när ett caliciutbrott sker på sjukhus och är väldigt smittsamt ska de smittsamma patienterna, om det finns resurser, ha avsedd personal som endast vårdar dessa patienter. Patienterna ska dessutom ha tillgång till egen toalett och dusch. Denna vårdform kallas enligt Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (2015) för kohortvård och ska tillämpas dygnet runt så länge det finns risk för smitta och personalen som vårdar dessa patienter får inte handha några livsmedel.
Patienter med luftburna smittsamma sjukdomar, som till exempel tuberkulos och influensa H1N1, ska vårdas i enkelrum med sluss och vid svårare fall av tuberkulos ska patienten vårdas i ett rum där det inte finns någon recirkulation och personalen som vårdar dessa patienter ska bära andningsskydd (Blomqvist, 2019). Smittskyddslagen (SFS 2004:168) beskriver allmänfarliga sjukdomar som sjukdomar som kräver stor försiktighet vid omvårdnadssituationen för att inte riskera att smitta andra eller bli smittad själv. Att bli smittad av en allmänfarlig sjukdom innebär en sjukdom som orsakar ett stort lidande för den drabbade patienten och flera av de allmänfarliga sjukdomarna kan leda till döden.
2.3 Tidigare forskning
Det finns olika faktorer som påverkar patienter i isolerad vård, nedan beskrivs den tidigare forskningen utifrån två teman, ensamhet och information.
2.3.1 Ensamhet
I fler av studierna beskrivs olika faktorer som påverkar deras vårdtid och vad som skulle kunna förbättra sjukhusvistelsen (Barrat, Shaban, & Moyle, 2011; Guillemin, Marrel, Lambert, Beriot-Mathiot, Doucet, Kazoglou, Luxemburger, Reygrobellet & Anould, 2014; Stajduhar, Neithercut, Chu, Pham, Rohde, Sicotte, & Young, 2014). Guillemin et al. (2014) beskriver att känslan av ensamhet hos dessa patienter är påtaglig då de är begränsade till ett rum och saknar kontakten med andra patienter.Ensamheten blir mer påtaglig nattetid då bemanningen är mindre och väntan på att få hjälp blir längre. Barrat et al. (2011) beskriver
att känslan av ensamhet minskar för många patienter när det finns tillgång till internet och mobiltelefoner, användandet av telefonen bidrog till en lättare vårdtid då dessa patienter kan hålla kontakt med sin familj, sina vänner och andra närstående. De patienter som har tillgång till internet upplever att tiden gick fortare och de kan hålla sig uppdaterade i vad som händer utanför sjukhuset trots att de inte kunde gå ut. Cohen, Ley, Tarzian (2001) och Stajduhar et al. (2001) beskriver att de patienter som är isolerade vill undvika att störa andra patienter genom att be om hjälp, samtidigt vill de skydda personal och familj från att behöva ta hand om dem vilket äventyrar deras egna hälsa och bidrar till att känslan av ensamhet ökar. Patienter upplever sig vara isolerade från familj och vänner och detta observeras oavsett vilken typ av isolering dessa patienter befinner sig i. Att vara instängd och begränsad till ett rum på obestämd tid beskrivs även vara mycket skrämmande och avskärmande, här antyder patienter att behandlingsrummens sterila miljö förvärrar upplevelserna av instängdhet. Det finns även en uppfattning hos patienter att personalen omöjligt kan förstå patienternas känslor kring situationen om de inte varit med om liknande upplevelser. Barrat et al. (2011) och Newton, Constable och Senior (2001) beskriver faktorer som bidrog till en positiv tid i isolering. Barrat et al. (2011) beskriver att fönster på rummet är uppskattat och de patienter som har fönster utåt upplever en bättre vård trots isoleringen, även patienter som har ett fönster in mot korridoren upplever under vårdtiden det lättare genom att se andra människor gå förbi utanför. Newton et al. (2001) beskriver patienters upplevelser av
isoleringsvård där de flesta av de patienter som intervjuats tycker att det är skönt att ha eget rum med egen toalett men saknar kontakten med personalen, och fler patienter fick en känsla av att personalen var rädda för att vara i närheten och det bidrog till att de känner sig väldigt ensamma på sina rum. I studierna av Persson, Kristensson och Ekvall (2016) och Skyman, Thunberg, Sjöström och Hellström (2010) beskrivs patienters känsla av att vara instängda under vårdtiden framkom det att patienter upplever både positiva och negativa känslor i samband med isolering. Betydelsen av sjuksköterskornas roll under vårdtiden beaktades också. Några patienter menar att det är skönt med ensamheten för att kunna tillfriskna i lugn och ro, medan andra beskriver att ensamheten är påfrestande och att de känner sig mer deprimerade av ensamheten än av själva sjukdomen. Några patienter
beskriver att de inte har någon behållning av att umgås med andra patienter och för dessa så upplevs isoleringen som positiv. Skam och en känsla av att vara oren framkom i studien av Barrat et al. (2011) samt att patienter känner sig utpekade och annorlunda vid
sjukdomsbeskedet. Några patienter beskriver att de känner sig orena och drog sig för att krama sina anhöriga av rädsla för att dessa skulle bli smittade, samt att vardagen blivit påverkad då rädslan för att smitta andra är påtaglig, vidare beskrev patienter bemötandet vid läkarronder som utsatt då en del av läkarna valde bort skyddskläder och istället står utanför dörren till patientrummet och pratar med patienterna. Detta upplever patienterna emellertid som förnedrande och känslan av ensamhet ökade.
2.3.2 Information
I flera av studierna beskrivs skyddsåtgärder som vidtas vid smittspridning och vilka känslor detta medför hos patienterna (Barrat et al. 2011; Cava, Fay, Beanlands, McCay & Wignall 2005; Musau, Baumann, Kolotylo, O'Shea, & Bialachowski 2015; Skyman et al. 2010; Webber, Macpherson, Meagher, Hutchinson & Lewis 2012). När en patient är isolerad på grund av en smittsam sjukdom är det viktigt att sjuksköterskorna som vårdar dessa patienter vidtar särskilda skyddsåtgärder så som användande av skyddskläder (Skyman et al., 2010). Skyddskläderna medförde en trygghet hos sjuksköterskorna medan det i sin tur bidrog till negativa känslor hos flera patienter då de kände sig orena. De flesta patienter uttrycker också att det skulle vara lättare att hantera situationen om de fick mer information om varför de var isolerade, information om sjukdomen och varför personalen använde skyddskläder minskar oron hos dessa patienter. För att kunna informera patienter om detta och kunna svara på frågor krävs det att sjuksköterskorna är väl pålästa och har god kunskap inom området (Barrat et al., 2011; Musau et al., 2015; Skyman et al., 2010). Användandet av handskar och skyddsförkläden upplevs av patienter leda till stigmatisering. Patienter uppfattar sig som nervärderade och förorenade till följd av att personalens använder sig av skyddsutrustning, men har viss förståelse för smittorisken (Barratt et al., 2010; Cava et al., 2005). Genom att förklara syftet med att hålla patienter isolerade bidrar det till att de patienter som känner sig oroliga och ibland rädda för hur allvarlig sjukdomen de drabbats av egentligen är fick lättare att acceptera sinsituation och minskar därmed rädslan och oron för sjukdomstillståndet (Guillemin et al., 2014). Patienter i studien av Barrat et al. (2011) upplever
att tidsbristen medförde att det ibland slarvades med att ta på skyddskläder och detta bidrog till mer oro hos patienterna. Användningen av utrustning under isolering upplevs ge intryck av att omgivningen betraktar dem som smutsiga.
2.4 Joyce Travelbees omvårdnadsteori
Det vårdteoretiska perspektivet i detta examensarbete utgår från Joyce Travelbees
omvårdnadsteori som innebär att varje individ är unik och oersättlig och då ska betraktas därefter (Travelbee, 1971). Joyce Travelbees omvårdnadsteori passar för ämnesområdet då den fokuserar på hela människan och inte bara på de smittsamma sjukdomar som patienter bär på.
2.4.1 Omvårdnad
Travelbee (1971) definierar begreppet omvårdnad som en process där sjuksköterskor hjälper patienter och dess anhöriga att förebygga sjukdom och lidande, samt att finnas där för att
hjälpa till att finna en mening i svåra situationer. Enligt tidigare forskning har den minskade kontakten mellan sjuksköterskor och patienter en negativ påverkan på patienters psykiska hälsa i samband med den isolerade vården. Travelbees omvårdnadsteori utgår från samspelet mellan patienter och sjuksköterskor. Vid varje omvårdnadstillfälle ska sjuksköterskorna enligt Travelbees teori göra en individuell bedömning av patienterna som individer, både kroppsligt och själsligt. Samspelet mellan sjuksköterskor och patienter är en viktig del i omvårdnaden, för att förstå vad omvårdnad handlar om så behövs det en förståelse för hur samspelet kan påverka patienterna i tillfrisknandet och även genom dess lidande. Vidare beskriver Travelbee omvårdnaden utifrån fem olika interaktionsfaser. Med interaktion avses att det ska vara en ömsesidig process där tankar och funderingar delas mellan sjuksköterskor och patienter. Att detta samspel fungerar är en förutsättning för en god omvårdnad.
Relationen mellan patienter och sjuksköterskor går igenom dessa fem faser för att komma till en mellanmänsklig process. Första fasen är interaktionsmötet, det första mötet mellan
sjuksköterskor och patienter, i det första mötet får parterna ett intryck av varandra, vilka styrkor och vilka svagheter som finns hos både sjuksköterskorna och patienterna. I den andra fasen utvecklas relationen mellan sjuksköterskor och patienter genom att deras
personligheter och identiteter synliggörs. I denna fas bryts förutfattade åsikter om den andra personen och ett band mellan sjuksköterskorna och patienterna börjar bildas. I fas tre finns en känsla av empati där förståelsen för varandras tankar och känslor bildas. Den fjärde fasen kallas sympatifasen och den går ut på att ha en medkänsla för patientens lidande samt att försöka lindra detta lidandet. Den sista fasen genomsyras av en ömsesidig förståelse och kontakt där patienter och sjuksköterskor delar sina innersta tankar och känslor med varandra. Det är när sjuksköterskorna och patienterna delar patienters upplevelser och lidande som det blir meningsfulla upplevelser för de båda, patienterna får en känsla av att bli sedd och sjuksköterskorna får en känsla av att göra gott för patienten (Travelbee, 1971).
2.4.2 Kommunikation
I alla fem faserna är kommunikation den viktigaste delen och kommunikationen kan vara både verbal och icke-verbal. Kommunikation anses vara sjuksköterskornas viktigaste redskap i samspelet med patienterna för att kunna ge så bra omvårdnad som möjligt. Genom
kommunikation kan sjuksköterskor hjälpa patienter att ta sig igenom lidandet och kunna finna mening i det. En bra kommunikation ger sjuksköterskorna möjligheter till att kunna utföra en god omvårdnad, och sjuksköterskorna får en bättre förståelse för patienternas lidande. Kommunikationen har nått sitt syfte när sjuksköterskorna kan identifiera och tillgodose patienters behov (Travelbee, 1971). Vidare beskriver Travelbee att det finns faktorer som påverkar kommunikationen mellan sjuksköterskor och patienter negativt. Den
största anledningen till att kommunikationen brister är om sjuksköterskor inte ser patienterna som enskilda individer.
2.4.3 Lidande
Travelbee (1971) beskriver varje människa som en unik och oersättlig individ, varje individ existerar endast en gång och ingen är den andra lik. Hur den enskilda individen upplever lidandet är individuellt. Travelbee menar att sjukhusvistelsen i sig kan medföra en känsla av ensamhet och kan då upplevas som ett lidande för patienten. Tidigare erfarenheter under livet ligger till grund för det lidandet som uppstår när livet förändras. Sjuksköterskornas viktigaste uppgift är att hjälpa patienter att finna meningen med livet trots det lidandet som sjukdomen fört med sig.
2.5 Problemformulering
Smittsamma sjukdomar har funnits i alla tider men förmågan att hantera dessa har vart olika, isoleringsvård är en åtgärd som funnits med sedan länge. Tidigare forskning visar att isoleringsvård kan medföra att patienter upplever en känsla av att vara sjukare än de egentligen är. Genom att vara isolerad blir patienten begränsad på olika sätt, att vara instängd mellan fyra väggar bidrar till mindre social kontakt och mindre rörelsefrihet. Att vara bärare av en smittsam sjukdom kan vara påfrestande både fysiskt och psykiskt för de smittade patienterna. Det finns olika anledningar till att patienter blir isolerade, det kan vara patienter som bär på en smittsam allmänfarlig sjukdom eller patienter som har kraftigt nedsatt immunförsvar men oavsett anledning så blir sjuksköterskorna patienternas kontakt med omvärlden. Tidigare forskning visar att patienter reagerar olika på att vara isolerade och att det finns olika faktorer som kan påverka tiden i isolering och att isoleringsvård kan bidra till negativa tankar och känslor hos patienter som under vårdtiden förlorar sin sociala kontakt med vänner och anhöriga. Enligt Joyce Travelbees omvårdnadsteori bör hela
patienten tas i beaktande. För att minska känslan av ensamhet hos isolerade patienter behövs en ökad kunskap hos sjuksköterskorna om hur isoleringsvård och smittprevention kan påverka patienterna, denna kunskap kan då medföra att vården kan förbättras. I och med att sjuksköterskor och övrig vårdpersonal i vissa fall blir den enda kontakten patienterna träffar inom infektionsvården, detta bör sjuksköterskorna ha i beaktande. Att sammanställa och beskriva sjuksköterskornas erfarenheter av att vårda patienter med smittsamma sjukdomar är därav av vikt.
3
SYFTE
Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med smittsamma sjukdomar.
4
METOD
En allmän litteraturöversikt har genomförts i detta examensarbete, där både kvalitativa och kvantitativa artiklar har granskats för att få en bredare bild över det valda
forskningsområdet. Enligt Friberg (2017) är en litteraturöversikt en del i att beskriva redan befintlig forskning inom det valda ämnesområdet. Denna metod valdes för att erhålla en sammanställd bild över kunskapsområdet.
4.1 Urval och datainsamling
Vid datainsamling och urval har Fribergs (2017) olika faser använts. Dessa faser innebär att identifiera och avgränsa ett problemområde som ska undersökas, söka vetenskapliga artiklar som var relevanta för syftet i detta examensarbete, att genom ett helikopterperspektiv
avgränsa antalet artiklar och till sist granska artiklarnas kvalitet.
Första steget var att göra enstaka sökningar för att få en överblick över litteraturen. Nästa steg var att avgränsa sökningarna och därmed få ett antal artiklar som var relevanta utifrån syftet. Databaser som använts är CINAHL Plus, Medline och PubMed, dessa databaser rekommenderas av Polit och Beck (2017) då de innehåller en mängd vårdvetenskapliga artiklar och tidskrifter. Genom att begränsa sökorden valdes artiklar som var mest relevanta för det valda området lättare ut. Ämnessökorden som användes var caring, clostridium difficile, experience, healthcare workers, infection control, influenza pandemic, isolation, nurse, nurses´perceptions, nursing staff, patients, registrated nurse och work. För att underlätta sökningen och översätta sökord så användes Swemech. Sökorden clostridium difficile, influenza, pandemic och tuberculosis användes i sökningen i syfte att begränsa antalet sökträffar. För att kunna få fram ett bra litteratururval användes en teknik som kallas boolesk söklogik, med det menas att sökorden på olika sätt kombineras med operatorn AND för att maximera sökningen. Operatorn AND används för att binda samman sökorden (Östlundh, 2017). Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med smittsamma sjukdomar. Sökningen begränsades till en början till årtalen 2013 - 2019 och endast till artiklar som var ”peer reviewed”. Denna sökning gav inte tillräckligt med
artiklar för att besvara syftet så sökningen utökades till ett tidsspann mellan 2009 – 2019, se bilaga A
Litteratursökningen påbörjades genom ett helikopterperspektiv söka på titelnivå för att sedan läsa syfte och sammanfattning i de aktuella artiklarna. Vid första urvalet sorterades artiklarna enbart på titeln, de titlar som inte gav intryck av relevans för det egna syftet valdes bort. De valda artiklarna lästes därefter igenom enligt metodiken i Friberg (2017), därefter sorterades artiklar som inte motsvarade syftet bort.
Inklusionskriterier som användes var att artiklarna som valdes ut var att de var skrivna på engelska och hade en tydlig problemformulering och ett tydligt syfte. I de artiklar som valdes ut var alla deltagare över 18 år och hade själva valt att delta i studien. De valda artiklarna beskrev sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter som bär på smittsamma sjukdomar inom såväl öppna vårdavdelningar som på isolerade avdelningar. I några av artiklarna hade intervjuer gjorts med både legitimerade sjuksköterskor och annan vårdpersonal men där det enkelt gått att urskilja sjuksköterskornas svar. Som
exklusionskriterier valdes artiklar som inte var ”peer reviewed” och artiklar som var inriktade på isolering i samband med psykisk tvångsvård och vård på isolerade
kriminalvårdsavdelningar valdes bort.
Det sista steget i datainsamlingen var att göra en kvalitetsgranskning över artiklarnas vetenskapliga nivå. Friberg (2017) beskriver att en kvalitetsgranskning innefattar kvalitetsfrågor för både kvalitativa och kvantitativa artiklar. De kvalitativa respektive
kvantitativa artiklarna granskades för sig med utgångspunkt i Fribergs (2017) kvalitetsanalys. Vid kvalitetsanalysen användes samtliga frågor. Varje kvalitetsfråga gav ett poäng. Artiklarna kunde uppnå hög, medel eller låg kvalitet beroende på antal poäng. För att uppnå en hög forskningskvalitet behövdes över tio poäng, för medelkvalitet sex till nio poäng och mindre än sex poäng gav låg forskningskvalitet. De valda artiklarna höll god forskningskvalitet även om inte alla uppnådde full poäng. Kvalitetsgranskningens frågor beskrivs i bilaga B och resultatet av kvalitetsgranskningen finns att tillgå i artikelmatrisen (bilaga C). Efter kvalitetsgranskningen valdes 8 kvalitativa och 3 kvantitativa artiklar ut.
4.2 Dataanalys och genomförande
Friberg (2017) beskriver hur en dataanalys i en litteraturöversikt görs i tre steg. I första steget sorterades artiklarna som valts ut genom kvalitetsgranskningen i bokstavsordning efter författarnas efternamn. För att underlätta analysen av materialet numrerades artiklarna från 1-11. De artiklar som valdes ut lästes igenom ett flertal gånger för att enligt Friberg (2017) få en övergripande förståelse av innehållet samt att resultatet i artiklarna svarade an på det
egna syftet. I det andra steget sorterades artiklarnas syften, metoder och resultat ut var för sig för att kunna jämföra likheter och skillnader. Analysen börjades med att jämföra artiklarnas syften genom att skriva ner de för hand på separata papper vilket gav en tydlig överblick då likheter och skillnader skulle föras in i examensarbetets resultat. Därefter analyserades artiklarnas metoder och tillvägagångssättet i varje artikel lästes igenom flera gånger för att få en djupare förståelse. Metoden skrevs sedan ned för hand på separata papper och sorterades sedan in i olika högar och då kunde likheter och skillnader urskiljas. Därefter lästes artiklarnas resultat igenom noggrant ett flertal gånger. Det som besvarade examensarbetets syfte i varje artikel skrevs ned för hand för att underlätta jämförelsen av likheter och skillnader. I det tredje och sista steget av dataanalysen ska likheter och skillnader sammanställas. Det analyserade materialet bör enligt Friberg (2017) sorteras genom att samla likvärdigt resultat under olika teman och därefter skapa lämpliga rubriker. Genom att urskilja likheter och skillnader kunde två rubriker skapas och det handskrivna materialet kunde sorteras in under respektive rubrik.
4.3 Etiska överväganden
Artiklarna i examensarbetet har granskats med ett etiskt perspektiv genom att kontrollera att artiklarna har granskats och godkänts av en forskningsetisk kommitté innan studien
genomförts. Det finns för forskare forskningsetiska regler att förhålla sig till, så som att inte plagiera eller förvränga resultat i tidigare forskning (Codex, 2017). En god forskningssed enligt Vetenskapsrådet (2017) har efterföljts genom detta examensarbete, källor och
referenser angavs för att underlätta för läsaren i bedömning av trovärdigheten. Ett öppet och kritiskt förhållningssätt har använts i syfte att undvika att förutfattade meningar påverkar utgången av detta examensarbete. Detta betyder att ett transparent förhållningssätt har strävats efter genom hela uppsatsarbetet. Personliga värderingar, erfarenheter och
upplevelser har därför lämnats utanför i analysen. För referensangivning så har författaren i detta examensarbete tillämpat APA-systemets sjätte utgåva (Eriksson, 2015).
5
RESULTAT
I resultatet presenteras likheter och skillnader för samtliga artiklar i den allmänna litteraturöversikten. Tre kvantitativa och åtta kvalitativa har undersökts. Likheter och
tre ämneskategorier: psykologiska faktorer, förutsättningar för vårdandet samt hinder för vårdandet.
5.1 Likheter och skillnader i syfte
I analysen av de kvantitativa artiklarna framkom att i alla tre studierna är syftet att
undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter smittade av H1N1-influensa (Damery, Draper, Wilson, Greenfield, Ives, Parry, Petts och Sorell, 2009; Martin, Brown & Reid, 2013; McMullan, Brown, och O´Sullivan, 2016). Det som skiljer studierna åt är utgångsläget. I studien av McMullan et al. (2016) undersöktes sjuksköterskors erfarenheter av att vårda smittade patienter på en vårdavdelning där det fanns möjlighet till isolering, medan i studien av Damery et al. (2009) undersöktes sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med influensa rent allmänt och i studien av Martin et al. (2013) undersöks sjuksköterskors erfarenheter av att vårda smittade patienter under en konstaterad pandemi. I två av artiklarna undersöktes sjuksköterskornas plikt att arbeta trots att vårdandet handlade om patienter med smittsamma sjukdomar och vilka skyldigheter som finns, samt vilka hinder som kan uppstå (Damery et al., 2009; Martin et al, 2013).
I analysen av de kvalitativa artiklarna framkom att i tre av artiklarna undersöktes
sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter som är smittbärare av meticillinresistenta stafylokocker (Andersson, Andreassen, Gleissman, Lindholm, & Fossum, 2016; Lindberg, Carlsson, och Skytt, 2014; Seibert, Speroni, Oh, DeVoe, och Jacobsen, 2014). Det som skiljer studierna åt är att i studierna av Andersson et al. (2016) och Seibert et al. (2014) så
undersöktes erfarenheten av att vårda patienter med MRSA och rädslan för att själv bli smittad på arbetsplatsen, medan i studien av Lindberg et al. (2014) undersöktes
sjuksköterskors erfarenheter av samspelet mellan patienter och sjuksköterskor samt vilken roll sjuksköterskorna hade i det infektionsförebyggande arbetet hos MRSA-smittade
patienter. I artikeln av Woith, Volchenkov, Larsson (2012) beskrevs sjuksköterskors vilja att arbeta med smittade patienter trots rädslan över att själva bli smittade, även en rädsla av att föra med sig smittan hem till familj och vänner var påtaglig. I artikeln av Lam och Hung (2013) beskrevs sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med influensa H1N1 på en akutmottagning medan artikeln av Koh, Hegney och Dury (2012) beskrev sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter smittade av olika smittsamma sjukdomar i luftvägarna. I artikeln av Chen, Chen, Lee och Yang (2016) undersöktes sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta under hög belastning på en isolerad avdelning där patientflödet var högre än vad sjuksköterskorna ansågs klara av. En av artiklarna skiljer sig från de övriga då den ur ett sjuksköterskeperspektiv beskriver hur spridningen av clostridium difficile kan minskas på en
isolerad avdelning och vilken uppgift sjuksköterskorna hade i samband med vårdandet av smittade patienter (Ngam, Hundt, Haun, Carayon, Stevens & Safdar, 2017).
5.2 Likheter och skillnader i metod
I artiklarna som granskats har både kvalitativ och kvantitativ forskningsansats använts. En av de valda artiklarna baserades på strukturerade öppna frågor som skickats ut till olika antal deltagare. I studien deltog 127 sjuksköterskor och 72% besvarade dessa frågor i beskrivande text, svaren sammanställdes för att sedan urskilja olika teman i studien (McMullan et al., 2016). I studien av Martin et al. (2013) gjordes en pilotstudie, 735 sjuksköterskor svarade på enkäter och intervjuer som handlade om sjuksköterskornas avsikter och rädslor att arbeta under en pandemi av influensa A. I studien av Damery et al. (2009) deltog 1032 personer inom yrken som kan klassas som sjukvårdspersonal, varav 134 av dessa var sjuksköterskor som svarade på enkäter om att arbeta under en influensapandemi.
I de åtta kvalitativa artiklarna har djupgående intervjuer med sjuksköterskor gjorts
(Andersson et al., 2016; Chen et al., 2016; Koh et al., 2012; Lam et al., 2013; Lindberg et al., 2014; Ngam et al., 2017; Seibert et al., 2014; Woith et al., 2012). Det som skiljer studierna åt är utformningen av intervjuerna. I studien av Andersson et a. (2016) ställdes en öppen fråga till sjuksköterskorna med flera följdfrågor som formulerats efter svaret på den första frågan för att få en djupare inblick i enskilda sjuksköterskornas erfarenheter. I Seibert et al. (2014) ställdes fyra likadana frågor till alla sjuksköterskor som deltog i intervjun och i fyra av studierna utfördes individuellt utformade intervjuer med flertalet öppna frågor och
följdfrågor beroende på svaret (Chen et al. 2016; Koh et al. 2012; Lindberg et al. 2014; Lam et al. 2013). Sex av artiklarna analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys där det insamlade materialet stegvis analyserades för att kunna urskilja likheter och olikheter i intervjuerna (Andersson et al. 2016; Chen et al. 2016; Koh et al. 2012; Lindberg et al. 2014; Lam et al. 2013; Seibert et al. 2014).
I tre av de åtta kvalitativa studierna har forskarna använt sig av intervjuer i sammansatta fokusgrupper (Lindberg et al., 2014; Ngam et al., 2017; Woith et al., 2012). I studien av Ngam et al. (2017) deltog tio stycken sjuksköterskor i en fokusgrupp där målet var att identifiera hinder och hjälpmedel i syfte att förhindra smittspridning. Under studieperioden fick
sjuksköterskorna följa ett program som innefattade olika steg i den patientnära kontakten så som skyddskläder, hantering av medicinsk utrustning som flyttas mellan patienter och därigenom kunna identifiera eventuella hinder som kan tänkas uppstå under vårdtiden. Till skillnad från studien av Ngam et al. (2017) så har Lindberg et al. (2014) använt sig av både individuella intervjuer med smittade patienter och intervjuer i en fokusgrupp bestående av
sjuksköterskor för att kunna urskilja erfarenheter av samspelet mellan patienter och sjuksköterskor. I studien av Woith et al. (2012) användes 15 fokusgrupper, det var 96 personer inom yrken som klassas som hälso- och sjukvårdspersonal deltog. De fick alla samma frågor som handlade om att identifiera hinder och drivkrafter för användning av vårdhygieniska åtgärder bland hälso- och sjukvårdspersonal.
5.3 Likheter och skillnader i resultat
Nedan presenteras artiklarnas resultat i tre underkategorier som identifierats: psykologiska faktorer, förutsättningar för vårdandet, samt hinder för vårdandet.
5.3.1 Psykologiska faktorer
I flera av artiklarna beskrev sjuksköterskorna att det fanns en oro över att bli smittad. Rädslan att själva bli lika sjuka som patienterna som vårdades var stor för många
sjuksköterskor. Rädslan beskrevs också som särskilt stark om sjuksköterskorna kunde se likheter mellan sig själva och patienterna, till exempel om åldern var den samma (Andersson et al., 2016; Lam et al., 2013; Siebert et al., 2014). Under en epidemi med svininfluensa beskrev sjuksköterskorna att de var mer oroliga för att bli smittade då mortaliteten i svininfluensa är betydligt större än en vanlig influensa och trots kunskapen om åtgärderna för att minimera risken så fanns en påtaglig oro för att bli smittad eller för att bära med sig smittan hem. Martin et al. (2013) beskriver att familjens hälsa vägde tyngre hos majoriteten av sjuksköterskorna och viljan att arbeta med smittade patienter minskade väsentligt och det fanns familjemedlemmar hemma som var sjuka eller om den egna familjen hotades av smitta (p <=0,05). Rädslan ökade påtagligt i de fall där kollegor insjuknade (Lam et al., 2013). I studien av Woith et al. (2012) framkom att sjuksköterskorna upplevde en rädsla för att smitta sina nära och kära och en rädsla för att bli straffade, vilket var en av de främsta drivkrafterna för att motverka smittspridning. Liknande erfarenheter beskrivs i studien av Damery et al. (2009) där sjuksköterskorna upplevde en stor rädsla över att vårda smittade patienter samtidigt som de kände en stor pliktkänsla vilket medförde att det blev en konflikt mellan den egna känslan och plikten till professionen (p=0,003).
Flera av sjuksköterskorna efterfrågade mer utbildning och information om sjukdomen och smittspridning då de ansåg att rädslan skulle bli lättare att hantera om kunskapsnivån var högre. Det skulle även vara bra om det fanns personal som hela tiden uppdaterar om infektionsläget och som kan svara på frågor som uppkommer både av personalen men även från anhöriga (Siebert et al., 2014). Sjuksköterskorna beskrev i studierna av Damery et al.
(2009) och Martin et al. (2013) att de ansåg sig skyldiga att arbeta oavsett omständigheter då de medvetet valt sjuksköterskeyrket. Enligt Damery et al., (2009) vägde plikten till
professionen tyngre än faran att bli utsatt för smittsamma sjukdomar och flera av
sjuksköterskorna ansåg det vara oetiskt att lämna arbetet på grund av smitta (p=0,003). I studien av Andersson et al. (2016) framkom att det fanns en ovilja att vårda MRSA-smittade patienter hos några av sjuksköterskorna vilket i sin tur bidrog till konflikter mellan de sjuksköterskor som såg vårdandet som sin plikt och de sjuksköterskor som inte vill vårda dessa patienter.
5.3.2 Förutsättningar för vårdandet
Kommunikationen ansågs vara en viktig pusselbit i vårdandet och för att kommunikationen ska fungera krävs det att sjuksköterskorna tar sig tid med patienterna och den tidsbrist som eventuellt uppstår ökar stressen hos sjuksköterskorna och patienterna får mindre tid. För att kunna minska denna stress och kunna ge patienterna mera tid efterfrågas mer personal, speciellt under dagtid då patienterna är vakna (Ngam et al., 2017).
För att minska smittspridningen av luftburen smitta ska det finnas skärpta
handhygienrutiner även om det inte har varit någon direkt fysisk kontakt med patienten. Förflyttning in och ut ur rummen av föremål som brickor och medicinsk utrustning som stickvagnar ska i möjligaste mån undvikas. Genom att följa riktlinjerna och rutiner så skapades möjlighet för vårdandet för sjuksköterskorna (Ngam et al., 2017).
Sjuksköterskor som arbetat med smittsamma patienter under utbrott tyckte själva att den erfarenhet och kunskap de fått under arbetets gång gjort dem mer förberedda för eventuella pandemier i framtiden (Lam et al., 2013). Sjuksköterskor som hade tillräcklig kunskap om MRSA och dess smittspridning tog enligt Seibert et al. (2014) ett större ansvar i att följa de basala hygienrutinerna trots tidspressen som uppstod. I Koh et al. (2012) beskriver
sjuksköterskor att en högre kunskapsnivå om smitta och smittvägar bidrog till att de hade en större förmåga att möta och vårda smittade patienter. Något som ansågs viktigt av flera av sjuksköterskorna var kontakten med sjukhusledningen inför kommande pandemier (Koh et al., 2012). Martin et al., 2013 beskriver att viljan att arbeta ökade när de hade stöd från ledningen och 78% av sjuksköterskorna hade stor tillit till sin arbetsgivare då det gällde den egna säkerheten i vårdandet under influensapandemin 2009 (p <=0,05).
5.3.3 Hinder för vårdandet
Flertalet av sjuksköterskorna beskrev att de hade brist på kunskap om de smittsamma sjukdomarna som de utsätts och att det i sig utgjorde en utmaning i vårdandet. Enligt
sjuksköterskorna som deltog i studien av Siebert et al. (2014) så upplevde de en ökad stress vid vårdandet av smittade patienter och stressen ledde i sin tur till brister i
kommunikationen, vilket försvårade vårdandet. I Andersson et al. (2016) beskriver sjuksköterskorna att de känner en ökad stress då kunskapen inte var tillräcklig och efterfrågade en fortlöpande utbildning om smittsamma sjukdomar och hur man kunde förhindra smittspridning. Enligt McMullan et al. (2014) sågs enligt sjuksköterskorna ofta isolering som ett problem i vårdsammanhang och sjuksköterskorna ansåg att
skyddsutrustningen tog värdefull tid från patienterna (p <=0,05). Det bidrog till en ökad belastning för sjuksköterskorna då mer tid gick åt till att ta av och på skyddsutrustning och sjuksköterskorna ansåg att det handlade om obekväma skyddskläder som försvårade arbetet (Koh et al., 2012; Lindberg et al., 2014; McMullan et al., 2016; Siebert et al., 2014). Enligt sjuksköterskornas erfarenheter försvårades hygienarbetet av tidspress i arbetet och därmed blev omvårdnaden lidande. Sjuksköterskorna beskriver att stressen medförde att det
slarvades med hygienrutinerna (Andersson et al., 2016; Ngam et al., 2017; Seibert et al., 2014). Sjuksköterskorna beskrev att de upplevde att patienterna kunde känna sig i vägen och ibland smutsiga då de kom in i rummen med full skyddsutrustning. Skyddsutrustningen ansågs skapa en distans mellan patienter och sjuksköterskor. Sjuksköterskorna beskrev då vikten av att förklara varför deras skyddskläder måste användas (Siebert et al., 2014). Tidsbrist bidrog till färre eller kortare besök hos patienterna som då kunde upplevas ledsna, ensamma och deprimerade (Ngam et al., 2017). När en avdelning isoleras så får patienterna inte ta emot besökare. Detta medför att anhöriga inte kan besöka patienterna. Det blev då sjuksköterskornas uppgift att fungera som en länk mellan patienter och anhöriga (Chen et al., 2016; McMullan et al., 2016).
Enligt McMullan et al., (2016) hade fler av sjuksköterskorna på en infektionsavdelning upplevde en stress och en frustration över att inte räcka till för patienterna (p <=0,05). Arbetsbelastningen var enligt sjuksköterskorna tyngre då patientflödet var stort och tiden inte räckte till att hålla den hygieniska standarden på en nivå där smittspridning kan undvikas. Enligt sjuksköterskorna krävdes en halvtimmes jobb mellan varje patient för att städa rummet, toaletten och byta ut utrustningen (Ngam et al., 2017). Vid isolering av smittbärande patienter upplevde sjuksköterskorna att arbetet blev tuffare och mer
tidskrävande (Koh et al., 2012; McMullan et al., 2016; Siebert et al., 2014). För att orka med det krävande arbetet beskrev sjuksköterskorna vikten av att ta hand om sig själva, att sova bra och äta rätt, en del av sjuksköterskorna nämnde att de åt extra vitamintillskott varje dag (Chen et al., 2016). Sjuksköterskor som arbetade under en influensapandemin upplevde att det var svårt att skydda patienter från varandra då platsbristen var påtaglig. Några av sjuksköterskorna upplevde en ökad stress då det inte fanns tillräckligt med isoleringsrum
(Andersson et al., 2016). Sjuksköterskorna i Chen et al. (2016) beskrev att isolering hade både positiva och negativa sidor för patienterna.
Sjuksköterskorna upplevde också att bemanningen var av betydelse i vårdandet av smittade patienter, speciellt under nattskiften då bemanningen är betydligt mindre än på dagpassen (Chen et al., 2016). De ansåg att en nödsituation kunde bli svår att hantera när personalen inte räckte till, exempelvis om en patient skulle behöva hjärt- och lungräddning. Några av sjuksköterskorna rekommenderade att ansvariga chefer justerade bemanningen. De ansåg att det var viktigt att bemanningen inte bara baserades på antalet patienter utan också på
komplexiteten och tillstånd. Sjuksköterskorna rapporterade att de ansvariga
sjuksköterskorna tycktes oförmögna att ordna mer personal. Problemet med personalbrist upplevdes vara svår att åtgärda och sjuksköterskorna upplevde att vårdkvalitén påverkades negativt, vilket beskrevs som ett hinder för vårdandet. De kände också att detta ökade deras risk att själva smittas (Woith et al., 2012). En sjuksköterska uppgav att hon fick ta hand om 19 isolerade patienter på egen hand. Hon kände att hon inte kunde kalla på hjälp trots att två sjuksköterskor arbetade utanför rummet då det fanns risk att andra patienter vart drabbade, denna personalbristen försvårade vårdandet av smittade patienter (Chen et al., 2016).
6
DISKUSSION
Nedan följer en diskussion som inleds med en metoddiskussion, resultatdiskussion och därefter en etikdiskussion. Därefter diskuteras likheter och skillnader i artiklarnas syfte och metod. Slutligen diskuteras likheter och skillnader i resultat.
6.1 Metoddiskussion
Examensarbetets syfte var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter som bär på en smittsam sjukdom. En allmän litteraturöversikt med kvalitativa och
kvantitativa artiklar användes. Enligt Olsson och Sörensson (2011) är det positiva med att använda kvalitativ metod att resultatet oftast grundar sig på ett mindre antal respondenter och bidrar till en mer djupgående information av det område som undersöks. Friberg (2017) beskriver hur utformningen av en litteraturöversikt bör se ut för att på ett enkelt sätt ska få en övergripande bild av artiklarnas syften, metod och resultat. Genom att sammanställa och jämföra de olika artiklarna kan likheter och skillnader urskiljas. Även kvantitativa studier har använts då de har lite större omfång på deltagande personer, vilket gav resultat på
specifika frågor fast med slutna frågor med svarsalternativ ja eller nej. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar har använts för att uppnå en bredare förståelse för det valda
problemområdet.
I databaserna CINAHL Plus, Medline och PubMed finns en stor mängd artiklar att tillgå och för att underlätta sökningen 0ch för att hitta rätt sökord användes Svensk MeSH. Elva artiklar valdes ut där varje artikel inkluderade det föreliggande examensarbetets syfte. Genom att endast använda elva vetenskapliga artiklar ökade möjligheten till en djupare förståelse av ämnet. Sökningen begränsades till en början till sex år för att fokusera på den mest aktuella forskningen. Men då det framkom att urvalet av relevanta artiklar var begränsat så utökades sökspannet till nio år. Enligt Olson och Sörensen (2011) används fördelaktigt ett mindre antal artiklar vid en litteraturöversikt. Vid datainsamlingen användes sökord som var lämpliga för studiens syfte. Sökorden användes i olika kombinationer för att inte missa någon artikel som kan vara relevant för syftet. Databassökningen genererade många artiklar där forskningen handlade om isolering i samband med psykiatrisk vård vilket inte var relevant för denna studie då det är specialistsjuksköterskornas område, därmed exkluderades dessa. Vid sökningen framkom även att det finns mer forskning om patienters upplevelser av isoleringsvård, vilket visar på att det finns en begränsad kvalitativ forskning kring föreliggande studie och att det finns möjligheter för vidare forskning inom ämnet. Artiklar i denna studie har genomgått så kallad ”peer review”. Enligt CODEX (2017) innebär ”peer review”-stämpeln att artikeln är vetenskapligt granskad innan publicering. I Pubmed finns ingen möjlighet att avgränsa artikelsökningen till ”peer reviewed” artiklar vilket föranledde kontroll av artiklarna genom Ulrichs web. På det sättet kunde den vetenskapliga kvaliteten skulle säkerställas. Flera av de valda artiklarna hade ett bredare syfte än det syfte som undersökts i detta examensarbete. De undersökte även andra aspekter som inte var relevanta och därför har endast de delar som svarade på den föreliggande studiens syfte använts till denna litteraturöversikt. I några av artiklarna har även andra yrkesgrupper är sjuksköterskor inkluderats men endast artiklar där det tydligt gått att skilja dessa grupper åt har använts då det endast är sjuksköterskors erfarenheter som efterfrågas i detta
examensarbete.
Polit och Beck (2012) beskriver begreppen giltighet, tillförlitlighet och överförbarhet inom vetenskaplig forskning. Giltighet i forskningssammanhang belyser kvaliteten och
sanningshalten i artiklarna. Samtliga artiklar i den allmänna litteraturöversikten är studier där sjuksköterskor antingen intervjuats eller svarat på enkäter och det stärker giltigheten då studierna är baserade på människors erfarenheter. Ett kritiskt förhållningssätt har använts vid analys- och skrivprocessen för att återge data på ett sanningsenligt sätt vilket också ökar
giltigheten. Dessutom har alla artiklar en tydlig referering, en utförlig metodbeskrivning och vetenskaplig granskning.
Tillförlitlighet beskrivs av Polit och Beck (2012) som ett begrepp där forskningsdatas stabilitet över tid beskrivs, det vill säga att en studie ska kunna utföras med samma metod och av andra utövare och ändå uppnå ett liknande resultat. Artiklarna i den föreliggande studien är studier från olika delar av världen och förutsättningarna för att vårda skiljer sig mellan olika kulturer och länder och därmed skiljer sig resultatet. Genom att forskningen hela tiden uppdateras kan det uppstå svårigheter att uppnå samma resultat då nyare artiklar kan tillkomma. Tillförlitligheten kan därmed ifrågasättas.
Överförbarhet inom forskning innebär enligt Polit och Beck (2012) i vilken utsträckning forskningens resultat kan överföras till andra sammanhang. Forskaren kan ge förslag på sammanhang eller populationer till vilka resultaten kan överföras men det är läsaren som avgör om överföringen är möjlig. Trots att det skiljer sig i artiklarnas syften, artiklarnas ursprungsland och olika årtal kunde likheter identifieras i de valda studiernas resultat vilket visar att kriteriet överförbarhet uppfyllts.
6.2 Resultatdiskussion
Nedan förs en resultatdiskussion där likheter och skillnader artiklarnas syfte och metod diskuteras. Vidare diskuteras likheter och skillnader av artiklarnas resultat i den allmänna litteraturöversikten.
6.2.1 Artiklarnas syften och metoder
Alla artiklarna i artikelmatrisen undersöker sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter som har en smittsam sjukdom. Det som skiljer sig åt är vilken typ av smittsam sjukdom det handlar om. Åtgärderna som vidtas skiljer sig åt beroende på sjukdom. I två av artiklarna undersöks sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med H1N1-influensa medan det i tre av artiklarna handlade om MRSA. En annan artikel handlade om en studie där sjuksköterskors erfarenheter av att vårda smittade patienter på en akutmottagning undersöktes, ytterligare en artikel undersökte hur sjuksköterskor upplevde vårdandet av patienter på en vanlig avdelning, som fått isoleras på grund av smitta. En artikel undersökte sjuksköterskors erfarenheter av att vårda Ebolasmittade patienter i livets slutskede. En annan artikel undersökte vilka drivkrafter och hinder det fanns för att använda
vårdhygieniska produkter i vård av sjukdomen Tuberkulos. Sammantaget så fokuserar alltså artiklarna på olika smittsamma sjukdomar. Genom denna variation kunde uppsatsen erhålla
en bredare förståelse och en bredare inblick i olika åtgärder som kan vidtas för smittprevention.
I samtliga artiklar i artikelmatrisen är sjuksköterskornas egna erfarenheter baserade på deras egna ord. Genom muntliga och skriftliga intervjuer har sjuksköterskorna fått svara på öppna frågor. Detta har resulterat i en bred inblick i sjuksköterskornas erfarenhet eftersom svaren har varit berättande och öppna. Eftersom studierna är baserade på människors erfarenheter så blir resultatet mindre generaliserbart (Friberg,2017). Erfarenheterna är gällande för de som erfar inom den kontexten. De blir dock inte allmängiltiga, i bemärkelsen att kunna generalisera till andra kontexter, vilket minskar överförbarheten. Eftersom detta är en C-uppsatts som skrivits under begränsad tid och begränsad kunskap så har innehållet i denna allmänna litteraturöversikt en begränsad överförbarhet. Valda artiklar var publicerade mellan åren 2009 och 2019, något som kan anses vara en relevant årsbegränsning i hänsyn till trovärdigheten, vilket enligt Polit och Beck (2012) handlar om det förtroende som finns för sanningen i data och tolkningen av den. Försök gjordes för att inkludera så aktuella studier som möjligt.
6.2.2 Rädsla
I resultatet i det föreliggande examensarbete påvisades att sjuksköterskor kände en rädsla för att själva bli smittade av allmänfarliga sjukdomar. Det var något som de flesta
sjuksköterskorna erfor under tiden då de vårdade smittade patienter. Vidare så bestod rädslan av att ta med sig smittan hem och föra smittan vidare till familjen. Denna rädsla bidrog till att vissa av sjuksköterskorna undvek att gå in till dessa patienter vilket i sin tur ledde till mycket ensamhet för de smittade patienterna. I tidigare forskning har artiklar som beskriver patienters upplevelser av att vara smittbärare och isolerade från andra patienter (Barrat et al., 2011; Newton et al., 2001; Persson et al., 2016; Skyman et al., 2010), där de beskriver att de känner sig ensamma och smutsiga då sjuksköterskorna upplevs vara
stressade och avståndstagande när de kommer in på rummet vilket då stämmer överens med sjuksköterskornas erfarenheter av att vårda dessa patienter. De beskriver även en tydlig oro av att smitta andra i sin omgivning och detta är då en gemensam upplevelse som delas av sjuksköterskorna och patienterna. Patienterna upplever även att sjuksköterskorna endast kom in på rummet om det var absolut nödvändigt och det stämmer överens med
sjuksköterskornas erfarenheter av rädslan att gå in på rummet. Enligt Travelbee (1971) är det viktigt att se personen bakom sjukdomen och om sjuksköterskorna har det synsättet blir det lättare att vårda dessa patienter trots smitta. Rädslan för att bli smittad bidrar till en minskad kontakt mellan sjuksköterskorna och patienterna och det blir svårare att tillgodose
enligt Travelbee är en viktig del i vårdandet blir då lidande. Dock kan en bra kommunikation sjuksköterskorna sinsemellan bidra till en minskad rädsla (Ngam et al., 2017). Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) ska vården vara på lika villkor för alla, rädslan som identifierats i resultatet i föreliggande studie påverkar vården negativt vilket i sin tur gör att vården inte blir likvärdig för alla. Författaren till föreliggande arbete menar att
sjuksköterskorna bör därmed bortse för den egna rädslan för att kunna ge god omvårdnad i alla situationer. Denna rädsla behöver hanteras för att sjuksköterskorna på ett adekvat sätt ska kunna vårda patienter med smittsamma sjukdomar. I föreliggande resultat framkom att riktlinjer och rutiner som följdes bra och även dämpade rädslan för att bli smittad. Varje sjuksköterska bär ett eget ansvar för att följa dessa riktlinjer enligt tidigare forskning (Andersson et al., 2016).
6.2.3 Stress
Resultatet i föreliggande examensarbete visar att sjuksköterskorna upplevde stress på olika sätt, en del upplevde sig stressade över alla moment som behövdes göras i arbetat för att förhindra smittspridning, andra upplevde en stress över att riskera smitta sina anhöriga. Att vårda patienter med smittsamma sjukdomar och samtidigt riskera att själva bli smittade upplevdes stressande av många av sjuksköterskorna. Många av sjuksköterskorna upplevde även att det vart mindre tid för var och en av patienterna då det var tidskrävande med de åtgärder som sattes in för att förhindra smittspridning, som på och avklädande av
skyddskläder vid varje tillfälle vid kontakt med patienterna, enligt resultatet i föreliggande arbete. Travelbee (1971) beskriver vikten av att alla patienter ska vårdas på samma villkor. Tidsbristen och de stressade arbetssituationerna vid vård i isolering försvårar det, enligt resultatet till föreliggande arbete. En del av patienterna som har inkluderats i den tidigare forskningen (Andersson et al., 2016; Ngam et al., 2017; Seibert et al., 2014) beskriver att de upplevde många av sjuksköterskorna som stressade och avståndstagande. Studierna
beskriver att i vissa fall upplevde patienterna att sjuksköterskorna struntade i att gå fram till dem, istället lade sjuksköterskorna mer tid på skyddsutrustningen. Wong et al. (2012) beskriver att det tar oftast längre tid att vårda patienter som är isolerade men att dessa patienter har rätt till samma vård som patienter utanför isoleringen (Wong et al., 2012). Trots tidsbrist och stress försökte sjuksköterskorna, i föreliggande resultat, att se till patienten och ge en så god omvårdnad som möjligt. Personalbrist och långa arbetspass var också en faktor som bidrog till ökad stress och negativa konsekvenser för patienterna då stressen gick ut över omvårdnadsarbetet och patienterna fick inte alltid den tiden de behövde, vilket påvisas i resultatet. Sjuksköterskorna upplevde att den minskade
bemanningen nattetid ökade stressen. En av sjuksköterskorna i resultatet beskrev att hon hade hand om alla patienter som var isolerade på avdelningen ensam under natten, det var
då 19 patienter och detta ansåg hon inte var hållbart i längden, arbetsbelastningen bidrog till mer sjukskrivningar och därmed ökade arbetsbelastningen ytterligare på den kvarvarande personalen. I resultatet i föreliggande studie framkommer att sjuksköterskorna ansåg att det inte bara var den smittade patienten som behövde omvårdnad utan även anhöriga. I de fall som de isolerade patienterna fick ta emot besök upplevdes det ibland vara stressande för många av sjuksköterskorna i resultatet. Detta då besökarna behövde information om de smittskyddsåtgärder som tillämpats samt att anhöriga ofta hade frågor som behöver besvaras och det tar enligt flera av sjuksköterskorna onödig tid från patienten som vårdas. Omvårdnad beskrivs enligt Travelbee (1971) som en process där sjuksköterskorna fokuserar på att hjälpa patienter, dess anhöriga eller hela samhällen att förebygga sjukdom, lindra lidande och att finna mening med livet trots detta lidandet.
6.2.4 Smittprevention
Resultatet i föreliggande arbete visade att sjuksköterskorna såg smittprevention som både positivt och negativt. Under stress och hög belastning ansågs smittpreventionen som så pass krävande att patienterna blev lidande. Samtidigt ansåg sjuksköterskorna att det var en nödvändighet då smittprevention kunde minska antalet insjuknanden. Enligt
Smittskyddslagen (SFS 2014:168) är det viktigt med förebyggande åtgärder vid utbrott av allmänfarliga sjukdomar. Dessa åtgärder innebär att basala hygienrutiner tillämpas, att arbetskläder och skyddsutrustning använd rätt och i vissa fall isolering. För att en patient ska bli isolerad krävs det att det att det finns risk för exponering av smitta och att isoleringen medför förhindrande och förebyggande av smittspridning. För sjuksköterskorna i resultatet var det viktigt att känna trygghet på arbetsplatsen och ansåg därför att smittprevention var en nödvändighet. Woith et al. (2012) beskriver i sin studie hur sjuksköterskorna upplever att ansiktsskydden genererar obehag samt att de upplever att de saknar tillräcklig kunskap om hur sjukdomen Tuberkulos förs vidare. Genom att arbeta med smittprevention gavs ett skydd för både patienter, vårdgivare och anhöriga (Woith et al., 2012). För att förhindra
smittspridning ansåg sjuksköterskorna i föreliggande resultat att skyddskläder var en viktig del i arbetet. Detta medförde då att smittspridningen mellan patienter och sjuksköterskor minskades och att sjuksköterskorna minskade risken att föra smittan vidare mellan patienter. Trots att ett effektivt arbete för att minska smittspridning bidrog till en ökad trygghet på arbetsplatsen så har flera av sjuksköterskorna i föreliggande arbete påtalat att dessa skyddsåtgärder påverkar omvårdnadsarbetet negativt och tar tid från patienten. Mycket tid anses åtgå till att hantera skyddsutrustning som engångshandskar, skyddsrock och munskydd. Även handtvätt med tvål och vatten kunde upplevas som tidskrävande och kunde resultera i att patienter fick mindre kontakt med sjuksköterskorna, i föreliggande resultat. Enligt tidigare forskning så har isolerade patienter en tendens att känna sig väldigt
ensamma under vårdtiden och det framkom i resultatet att flera av patienterna som isolerats fick mindre besök eller inga besök alls från anhöriga på grund av smittorisken (Barrat et al., 2011; Guillemin et al., 2014; Stajduhar et al., 2014). Ensamheten blev påtaglig och
sjuksköterskorna upplevde detta som ett problem då tidsbristen gjorde att flera besök hos patienterna var näst intill omöjligt att genomföra. Utifrån föreliggande examensarbetets resultat framkom att vid isolering kan kommunikationen mellan sjuksköterskorna och isolerade patienter lindra lidandet och minska känslan av ensamhet. Även en god
kommunikation med anhöriga gynnar patienterna i den utsatta situationen de befinner sig i. Sjuksköterskorna kan informera patienternas anhöriga om situationen, och mötet mellan patienter och anhöriga fokuseras på annat än sjukdomen, vilket kan gynna patienternas tillfrisknande. Sjuksköterskors erfarenhet av att vårda patienter som är isolerade kan ge en bild av hur Travelbees omvårdnadsteori fungerar inom detta område. Travelbee (1971) beskriver att en fungerande kommunikation mellan sjuksköterskor och patienter är en viktig del för vårdandet, för att patienterna ska känna sig sedda och trygga i den utsatta situationen den befinner sig i. Utifrån föreliggande examensarbetets resultat framkom att en del
patienter ändå såg isoleringen som något positivt då isoleringsrummen oftast hade egen toalett och behövde då inte delas av andra patienter. Trots att omvårdnaden av smittade patienter var både tidskrävande och påfrestande för sjuksköterskorna så upplevde sjuksköterskorna en meningsfullhet i detta. Omvårdanden är den största delen i sjuksköterskornas arbete. Omvårdnadsarbete innefattar att både lindra lidandet hos patienten men även se den unika personen bakom sjukdomen. Sjuksköterskorna, i föreliggande resultat, uttryckte att de försökte se till varje enskild individ och dess behov samt att de försökte sätta sig in i patienternas situation för att få en bättre förståelse för patienten.
I föreliggande examensarbete framkommer att det finns en hög efterfrågan på mer kunskap och fakta kring de smittsamma sjukdomar som patienterna bär på. Genom att få information om både sjukdomen och riktlinjer för smittprevention kan smittspridning lättare undvikas. Att ha en god kommunikationsförmåga och en bra kunskapsgrund att luta sig mot ansåg sjuksköterskorna vara nödvändigt, både i mötet med patienter och dess anhöriga men även gentemot andra sjukvårdare som inte tillhörde professionen, det ligger på sjuksköterskornas ansvar att förmedla sin egen kunskap till dessa för att kunna bedriva en så god vård som möjligt (SFS 2004:168).
