Modifiering av ytuppmjukningsbenäget slitlagergrus från Gotland med låga halter bindemedel : En laboratorieundersökning (Modification of low binder wearing course gravel from Gotland prone to surface softening)

(1)

Nr 359- 1984

ISSN0347-6049 Statens vag och trahkmstltu-t (V fl) 58101 Lmkopmg-SwedishRoadandTrafficResearch Institute- S-581 01LmkopmgSweden

2 s x # 4s 15% äv 4 &S s i ä _: hs_hu. En

laboratorleundersokmng

av

Emar Lindh

(2)

Nr 359 . 1984 ISSN 0347-6049

359

Statens väg- och trafikinstitut (VTI) ' 581 01 Linköping Swedish Road and Traffic Research Institute - S-581 01 Linköping - Sweden

Modifiering av ytuppmjukningsbenäget

slitlagergrus från Gotland

med låga halter bindemedel

En laboratorieundersökning

(3)

I N N E E A L L s F Ö R T E C K N I N G Sida REFERAT I ABSTRACT II SAMMANFATTNING III 1 BAKGRUND 1

2 SYFTET MED UNDERSÖKNINGEN 2

3 UNDERSÖKNINGENS GENOMFÖRANDE

2

3.1 Provtagning 2 3.2 Första provserie 2 3.2.1 Vägmaterialens korngradering 3 3.2.2 Bindemedel 3 3.2.3 Packningsegenskaper 4 3.2.4 E-modul 5

3.2.5 Vattenupptagning och tryckhåll- 6

fasthet hos provkr ppar

3.2.6 Vattenupptagningsbenägenhet vid

frysning 9

3.2.7 Tryckhållfasthet 12

3.2.8 Resultat av första provserien 15

3.3 Andra provningen 16

3.3.1 Kapillär vattenupptagning i rums- 17

temperatur

3.3.2 Kapillär vattenupptagning i samband 20

med frysning

3.3.3 Tryckhållfasthet 23

3.3.4 Våtnötningshållfasthet 27

3 3 5 Resultat av andra provserie 29

4 KOMMENTARER TILL PROVNINGSRESULTAT 30

Förteckning över bilagor 32

(4)

Modifiering av ytuppmjukningsbenäget

slitlagergrus från Gotland med låga

halter bindemedel. ,

En laboratorieundersökning av Einar Lindh

Statens Väg- och Trafikinstitut (VTI)

581 01 LINKÖPING

REFERAT

I föreliggande meddelande redogöres för en labora-torieundersökning utförd av VTI på Vägverkets

uppdrag. Undersökningens syfte har varit att

klar-lägga möjligheterna att med låga halter bindemedel

(l,5-3,0 vikt-%) modifiera finkorniga slitlagermate-rials vägtekniska egenskaper och göra dessa mindre vattenkänsliga.

De bindemedel som provats är cement, kalkhydrat, bitumenemulsion, slaggbindemedel, en kalkrik rest-produkt från cementfabrik i Slite, flygaska samt silica.

Provningarna har i huvudsak omfattat kapillär vatten-upptagning dels vid +20°C dels i samband med frysning

av provet. Provkropparnas tryckhållfasthet har också

bestämts. På ett urval av prover har strukturomvand-lingens beständighet provats genom våtnötningsprov-ning.

De bästa resultaten har erhållits med cement och

Merox slaggbindemedel. Laboratorieresultaten visar

att man med dessa bindemedel kan få en bestående

strukturomvandling även vid l,5-3% bindemedelshalt.

Eventuella svårigheter att sprida de låga halterna

av bindemedel och att erhålla ett tillräckligt flexi-belt lager kan dock endast fastställas genom fält-försök.

(5)

II

Modification of low binder wearing course

gravel from Gotland prone to surface softening A laboratory investigation

by Einar Lindh

Swedish Road and Traffic Research Institute (VTI)

S-581 01 LINKOPING, Sweden

ABSTRACT

This bulletin documents a laboratory investigation made by the VTI at the request of the National Road Administration. The aim of the investigation was to clarify the possibilities of using low contents of binder (1.5 - 3.0%) to modify the road construction properties of fine particle wearing course materials and to make these less water-susceptible.

The binders tested were cement, hydrated lime, bitumen emulsion, slag binder, a lime-rich waste product

from a cement factory at Slite, fly ash-lime and silica.

The tests mainly comprised capillary water absorption

both at +200C and in conjunction with freezing of the sample. The compressive strength of the test specimens has also been determined. In a number of specimens, the durability of the structural transfor-mation has been examined through water abrasion tests.

The best results have been obtained with cement and

Merox slag binder. The laboratory tests show that with these binders it is possible to obtain a durable structural transformation even at binder contents of 1.5 - 3.0%. However, any difficulties in distributing these low binder contents and achieving a sufficiently flexible wearing course can only be determined through field tests.

(6)

III

Modifiering av ytuppmjukningsbenäget

slitlagergrus från Gotland med låga

halter bindemedel.

En laboratorieundersökning av Einar Lindh

tatens Väg_ och Trafikinstitut (VTI)

581 01 LINKÖPING

SAMMANFATTNING

Det befintliga materialet i ytskiktet på grusvägar

på Gotland som planeras att beläggas med en enkel beläggning av typ YlG har ofta en alltför hög

halt finmaterial (<0,074 mm) vilket medför att

mate-rialet blir instabilt vid vattenövermättnad. Utförda beläggningar med YlG har också i flera fall skadats av denna orsak.

VTI har av vägverket fått i uppdrag att undersöka möjligheterna att binda finmaterialet med lägre

halter bindemedel, s k material-modifiering, än vad

som brukar användas vid stabilisering och därigenom

minska materialets vattenkänslighet men ändå bibe-hålla ett flexibelt lager. Beständigheten hos

struk-turomvandlingen bedömdes viktig.

De bindemedel som har provats är cement, kalkhydrat, bitumenemulsion, slaggbindemedel, "bypass" (restprodukt från cementfabrik i Slite), flygaska samt Silica.

Provningarna har genomförts på provkroppar med dia-metern = 7,5 cm och höjden = 7,5 om som tillverkats genom pressning.

De provningar som utförts är kapillär

vattenupp-tagning dels vid ca +20°C dels i samband med frysning

(7)

IV

och upptining under en frys-tö-cykel, samt

bestäm-ning av tryckhållfasthet.

Med de provade bindemedlen och -halterna har bästa resultatet erhållits med 1,5% respektive 3% cement samt med 3% Merox slaggbindemedel. Med 3% bitumenemul-sion har också en låg kapillär vattenupptagning

uppnåtts men i samband med frysning tog vissa av

proverna upp större mängd vatten och provkropparna skadades under frysningen.

Sammanfattningsvis visar laboratorieprovningarna att man med en låg halt cement eller Merox

slaggbinde-medel kan uppnå en bestående modifiering av det provade

grusmaterialet som gör materialet mindre benäget att ta upp vatten i samband med frysning och därmed kan vara ett godtagbart underlag för en YlG-belägg-ning.

Svårigheterna att uppnå en homogen inblandning av

bindemedlen vid fältarbeten måste dock uppmärk-sammas .

För att motverka att det modifierade materialet

bildar sammanhängande bundna lager bör man, då det

gäller modifiering med cement och Merox slaggbinde-medel, utöver den vanliga packningen göra en särskild vältning med vibrerande vält dagen efter modifieringen.

(8)

l BAKGRUND

Grusvägar på Gotland som har försetts med

YlG-be-läggning har i flera fall skadats under tjälloss-ningsperiod genom att grusmaterialet i skiktet under beläggningen genom vattenövermättning förlorat

stabiliteten och orsakat krackelering och lossriv-ningsskador i beläggningen. Orsaken är att

grusma-terialet innehåller för hög halt av finkornigt material och då främst material <0,074 mm. Se

bilagorna 1 och 2.

Ett sätt att minska ytmaterialets vattenkänslighet är att genom inblandning av bindemedel förändra kornstrukturen och därigenom minska vattenupptag-ningsbenägenheten.

VTI har av Vägverkets centralförvaltning i samråd med vägförvaltningen på Gotland (VFI) fått i uppdrag att undersöka möjligheterna att förändra ytmate-rialet från en grusväg på Gotland på ovan angivet

sätt.

Metoden att genom inblandning av låga

bindemedels-mängder förbättra ett jordmaterials vägbyggnads-tekniska egenskaper har enligt uppgift använts

utom-lands, exempelvis Västtyskland, för terrass- och

förstärkningslager vid nybyggnad av väg samt i länder som Australien och Sydafrika för bärlager. Litteratursökning över ämnet har dock inte gett

något resultat.

(9)

2 SYFTET MED UNDERSÖKNINGEN

Syftet har varit att på materialet från en grusvägs ytskikt med en laboratorieundersökning prova

effek-ten på materialets vateffek-tenkänslighet och därigenom

dess bärighetsegenskaper av inblandning med små mängder bindemedel samt särskilja vilka bindemedel

som har största effekten.

3 UNDERSÖKNINGENS GENOMFÖRANDE

3.1 Provtagning

Som grund för val av provtagningsplatser fanns en av Vägverkets projekteringskontor, Solna, utförd borrning och provtagning i ett antal grusvägar på Gotland. Siktkurvor från fem vägar har av VTI

er-hållits från VFI. Förteckning över dessa framgår

av PM för provtagning i bilaga 1. Fyra

provtagnings-platser utvaldes av VTI och prover uttogs från dessa

samt från tre upplagsplatser med sandavskilt ma-terial (0-8 mm) som kunde bli aktuellt för provning. Ett av proven från grusvägarna uttogs som huvudprov

(Tyrvalds 0/100) och till större mängd än de öv-riga. Vid provtagningarna åtskildes materialskikten 0-7 cm och 7-15 cm på grund av synbar skillnad mellan ytmaterialet (ca 7 cm djupt) och det underliggande

materialet. Siktkurvor för material ur de två skikten

visas i bilaga 2, sidan 1-4.

3.2 Första provserie

Laboratorieprovningarna, förutom siktanalyser,har

utförts på material Tyrvalds 0/100, 0-7 om under

vägytan. Det bedömdes av VTI att en eventuell

(10)

handling på vägen skulle gälla detta skikt. Prov-ningarna i den första provserien har utförts enligt

följande (3.2.1 - 3.2.7).

3 2-1

Yêswêsêriêlsgê_Bergssêäesiag

Siktkurvor gällande de av VTI uttagna proven framgår

av bilaga 2. Siktanalyserna visar för material ur

skiktet 0-7 cm under vägytan att halten finmaterial

(0,074/20) är mellan 17% och 20% och materialens siktkurvor ligger därmed högre än idealgruszonen. De har alltså en finkornigare sammansättning än vad som är lämpligt för slitlagergrus. Även mate-rialet i det som bör vara bärlagerdelen 7-15 cm under vägytan var mycket finkornigt och var i de flesta uttagna proven t o m finkornigare än ytmate-rialet (jfr bilaga 2). Materialproven från skiktet

7-15 cm under vägytan har också ett större innehåll

av material i sandfraktionen. Den petrografiska samman-sättningen i ytmaterialet bedömdes efter

undersök-ning vara 30-40% granitiskt material och 50-70% kalk-stensmaterial.

3.2.2 Bindemedel

De bindemedel som använts vid provningarna är följande:

a) Standard Portland cement

b) Kalkhydrat Ca(OH)2 från Köping

c) Flygaska från Västerås. Analys, se bilaga 3.

d) Bitumenemulsion av katjontyp från Nynäs betecknad BE 60 S.

e) Silica = deponerad restprodukt från

Ferrolege-ringar i Trollhättan. (Analys, se bilaga 3).

f) Restprodukt från cementtillverkning i Slite,

här benämnd "Bypass". (Analys, se bilaga 3).

g) Slaggbindemedel = malen hyttsand från Merox i

Oxelösund tillsatt med 10% kalk. VTI MEDDELANDE 3 5 9

(11)

3-2 3

EêSEEÅBBêåSêBêBêPEE

Som grund för den fortsatta provningen undersöktes packningsegenskaperna för materialet Tyrvalds 0-100,

(0-7 cm u.y) med och utan bindemedel och sambandet mellan vattenkvot och torr skrymdensitet vid packning

enligt metod tung instampning framgår av bilaga 4.

För packningsförsöken valdes genomgående 5% av de olika bindemedlen. Optimala vattenkvoten för packning av prov med lägre halter bindemedel kunde därefter interpoleras fram.

Optimal vattenkvot och maximal torr skrymdensitet enligt packningsförsöken visas också i tabell 1 nedan.

Tabell 1 Optimal vattenkvot och maximal torr

skrym-densitet enligt metod tung instampning (närmast motsvarande AASHTO T180).

Bindemedels- Optimal Maximal torr

halt vattenkvot skrymdensitet

vikt-% kg/dm3 Utan bindemedel 5,0 2,31 5% Kalkhydrat 7,0 2,19 5% "Bypass" 5,5 2,27 5% Cement 5,0 2,30 5% Bitumenemulsion 4,0 2,21 VTI MEDDELANDE 359

(12)

3.2.4 E-modul

För att undersöka möjligheterna att genomföra en provning med bestämning av elasticitetsegenskaperna

vid optimal vattenkvot respektive på vattenmättat

prov samt utmattningsegenskaperna vid pulserande

belastning vid dessa vattenhalter gjordes ett

för-beredande prov. Därvid instampades ett prov i

E-modul-cylinder (D=l8 cm, H=20 cm) med ett packningsarbete

motsvarande "tung instampningsmetod", närmast mot-svarande metod AASHTO T 180.

På provet bestämdes därefter E-modulen enligt

SEB-metodenl) varefter provet arrangerades för vattenmättning genom den perforerade bottenplattan vid en yttre vattennivå ca 10 mm över provets yta. Vattenmättning kunde ej genomföras trots sju dygns vattentillförsel.

Vattenmättning av provet bedömdes vara en förut-sättning för genomförande av denna typ av provning varför ett nytt försök gjordes men denna gång med packning enligt metod lätt instampning (motsvarande

AASHTO, T99). Vattenmättning kunde dock inte

genom-föras på detta prov heller (inom rimlig tid) varför

det beslöts att ett annat provningsförfarande skulle användas, nämligen vattenupptagnings- och

tryckhåll-fasthetsprovning på provkroppar med D=7,5 cm och

H=7,5 cm.

l)Beskriven i rapport nr 31 (Statens Väginstitut 1973).

(13)

3-2 5

Y§E§§§BEB§§92ÅES_99D_§5y959ê22§§§59§2_b9§

PEQYEEQPPêE

Genom pressning i hydraulisk press tillverkades

prov-kroppar (D=7,5 cm, H=7,5 cm) till en skrymdensitet

motsvarande den vid "lätt instampning" erhållna

(instampning gjordes på material ur varje blandning

före pressning av provkroppar). Dessa provades efter 7 respektive 28 dygns lagring skyddade mot uttorkning

(avvikande förfarande användes delvis för prov-kroppar med bitumenemulsion).

På provkropparna undersöktes vattenupptagningsbenägen-heten dels i rumstemperatur dels under frysning från

överytan av prov stående i 10 mm vattenbad.

Tryckhåll-fastheten provades efter vattenlagring respektive efter frysning och upptining.

Den viktigaste faktorn att undersöka bedömdes vara vattenupptagningsbenägenheten genom kapillär vatten-uppsugning och hur den kunde förändras genom inbland-ning av bindemedel. Därför täcktes provkropparnas sidoytor med paraffin som dock senare ersattes av bivax. Anledningen till bytet paraffin-bivax var att

det förra visade sig påverka tryckhållfastheten hos

provkropparna genom sin styvhet i samband med låg

hållfasthet hos provkropparna.

De bindemedel som har provats är cement, kalkhydrat, bitumenemulsion, slaggbindemedel, "Bypass" en kalkrik

restprodukt från cementfabriken i Slite, silica

samt flygaska.

Vattenupptagningsbenägenheten provades genom att provkroppar 1 dygn före provtryckningsdatum ställ-des i ett vattenbad med ca 10 mm vatten. Efter ett

(14)

dygn i vattenbadet vägdes provkropparna och vatten-upptagningen beräknades. Provkropparnas sidor var täckta med paraffin respektive bivax.

Vattenupptagningsbenägenheten för de olika bland-ningarna framgår av tabellerna 2 och 3 samt figur 1.

Tabell 2 Kapillär vattenupptagning i provkroppar,

D=7,5 cm, H=7,5 om som pressats till skrym-densitet motsvarande maximal skrymskrym-densitet enligt "lätt instampning".

Jordmaterial: Tyrvalds 0/100, 0-7 om under vägytan.

7-dygnsprov

Härdningstid: 6 dygn före provning av vattenupptagning.

Härdningssätt: förvaring i fuktrum skyddade mot uttorkning.

Bindemedel Vikt-% Torr Vatten- Vattenkvot i Nom.

skrym- upptag- jprovkroppar

vatten-densi- ning efter vattenkvot

tet efter upptagning vid

1 dygn

till-i 10 mm verkn.

vatten Undre Övre av

halva halva

prov-av av kroppar

prov-

prov-kropp kropp

mdv mdv mdv

kg/dm3 vikt-% vikt-% vikt-% vikt-%

Utan bindem - 2,21 1,5 6,6 6,1 5,0 Cement 1,5 2,20 1,9 6,7 6,1 5,0 Cement 3,0 2,20 2,5 6,3 6,3 5,0 Kalkhydrat 3,0 2,11 3,3 8,3 7,3 5,0 Bitum.-emuls 3,0 2,16 1,4 6,3 6,2 5,0 Slaggbindem. 3,0 2,17 2,1 6,9 6,5 5,0 "Bypass" 3,0 2,13 3,7 8,0 7,0 5,0 Flygaska 3,0 2,17 1,7 6,9 6,4 5,0 Flygaska + 4,0

kalkhydrat

1,0

2:12

2:5

7:6

7:3

5:0

Silica + 1,0 "Bypass" 2,0 2,6 7,4 6,8 5,0 VTI MEDDELANDE 359

(15)

Tabell 3 Kapillär vattenupptagning i provkroppar D=7,5 cm, H=7,5 cm som pressats till skrym-densitet motsvarande maximal skrymskrym-densitet enligt "lätt instampning".

28-dygnspr0v.

Härdningssätt: förvaring i fuktrum skyddade mot uttorkning.

vatten-densi- ning efter vattenkvot

tet efter upptagning vid

1 dygn

till-i 10 mm verkn.

vatten Undre Övre av

halva halva

prov-av av kroppar

prov-

prov-kropp kropp

mdv mdv mdv

Utan bindem - 2,21 1,4 6,9 5,9 5,0 Cement 1,5 2,20 0,9 5,8 4,9 5,0 Cement 3,0 2,20 1,0 5,2 4,4 5,0 Kalkhydrat 3,0 2,11 2,7 7,7 7,7 5,0 Bitum.-emuls 3,0' 2,16 1,4 6,9 6,3 5,0 Slaggbindem. 3,0 2,17 0,9 6,1 4,7 5,0 "Bypass" 3,0 2,13 3,1 8,4 7,3 5,0 Flygaska 3,0 2,17 1,6 6,3 5,6 5,0 Flygaska + 4,0 kalkhydrat 1,0 2112 213 714 7:2 5:0 Silica + 1,0 "Bypass" 2,0 2,14 1,8 6,9 4,8 5,0 VTI MEDDELANDE 359

(16)

r Vattenupp- r -tagning 7 dygnsprov kt-7* 28-dyngsprov 5 -4 _

3 -

V

?ä

/\

2 -

A

_A

_

fä

"1

vi

_i

_g

_e

_{\ A}

a

0 Utan Cem. Cem. KaLk- Bit- Merox By- FLyg4 FLyg- SiLica

binde- 1,5% 3% hydrat emuL- sLagg- pass aska aska 1% +

medel 3% sion binde- 3% 3% 4% + 2% Byn

3% medeL kaLk pass"

3% 1%

Figur 1 Kapillär vattenupptagning i provkrOppar

D=7,5 cm, H=7,5 om efter 1 dygn i 10 mm

vatten. ?ackning motsvarande lätt

instamp-ning".

3-2-6

YêEE§EBPP$§9BÅDSêPêEêSêEEêE-YÅ§_ÃEY§EÅBS

Vattenupptagningsbenägenheten i samband med frysning av provkropparna undersöktes genom att provkroppar

ställdes i en speciell behållare med högeffektiv

isolering runt om provkropparna och med dessa stående i ett vattenbad med 10 mm vatten. Frysning skedde enbart uppifrån simulerande en frysning från vägytan och avbröts när genomfrysning skett av provkropparna. Frysningsprocessen pågick vid en temperatur av -5°C. Vattenupptagningen i provkropparna i samband med

frysningen framgår av tabellerna 4 och 5 samt figur 2.

(17)

10

Tabell 4 Kapillär vattenupptagning vid frysning i

provkroppar (D=7,5 cm, H=7,5 om) som pressats

till en skrymdensitet motsvarande maximal skrymdensitet enligt "lätt instampning". Jordmaterial: Tyrvalds 0/100, 0-7 om under vägytan.

7-dygnsprov.

Härdningstid: 5 dygn före frysning i

samband med vattenupptagning.

Härdningssätt: förvaring i fuktrum vid +200C skyddade mot uttorkning.

skrym- upptag- ;provkroppar

vatten-densi- ning 1 efter vattenkvot

tet samband upptagning vid

med vid frysning

till-frys- verkn.

ning

Undre

Övre

av

stående halva halva

prov-i 10 mm av av kroppar

vatten prov-

prov-kropp kropp

mdv mdv mdv

Utan bindem. - 2,21 3,9 16,6 9,7 5,0 Utan bindem. - 2,21 11,0 ca 15,1 17,2 5,0 Cement 1,5 2,20 1,9 6,7 5,8 Cement 3,0 2,20 2,8 6,7 6,7 5,0 Kalkhydrat 3,0 2,11 5,3 8,7 9,2 5,0 Bitum.-emuls 3,0 2,16 2,5 6,6 6,6 5,0 Slaggbindem. 3,0 2,17 2,1 7,8 6,2 5,0 Bypass 3,0 2,13 4,4 8,5 7,6 5,0 Flygaska 3,0 2,17 5,0 ca 10,2 8,9 5,0 Flygaska + 4,0 kalkhydrat 1,0 2112 5:0 Ca 10:2 917 510 Silica + 1,0 "Bypass" 2,0 2,14 3,1 8,0 7,3 5,0 VTI MEDDELANDE 359

(18)

11

provkroppar (D=7,5 cm, H=7,5 cm) som pressats till en skrymdensitet motsvarande maximal skrymdensitet enligt "lätt instampning". Jordmaterial: Tyrvalds 0/100, 0-7 om under vägytan.

28-dygnsprov.

Härdningstid: 26 dygn före frysning i samband med vattenupptagning.

Härdningssätt: förvaring i fuktrum vid +200C skyddade mot uttorkning.

*vatten-densi- ning 1, efter vattenkvot

tet - samband upptagning vid

med vid frysning

till-frys- verkn.

ning

Undre

Övre

av

stående halva halva

prov-i 10 mm av av kroppar

vatten prov-

prov-kropp kropp

mdv mdv mdv

kg/dm3

vikt-%

vikt-% vikt-% vikt-%

Utan bindem - 2,21 3,9- (se 7-dygns- 5,0

11,0 prov) Cement 1,5 2,20 1,3 5,9 5,3 5,0 Cement 3,0 2,20 0,3 4,4 4,2 5,0 Kalkhydrat 3,0 2,11 3,3 10,4 8,3 5,0 Bitum.-emuls 3,0 2,16 0,8 7,4 7,3 5,0 Slaggbindem. 3,0 2,17 2,1 7,8 6,2 5,0 "Bypass" 3,0 2,13 3,5 8,1 7,5 5,0 Flygaska 3,0 2,17 5,0 ca 10,7 - 5,0 Flygaska + 4,0

kalkhydrat

1,0

2,12

5:0 ca 10,8

9,8

5,0

Silica + 1,0 "Bypass" 2,0 2:14 1,8 7:2 510 5:0 VTI MEDDELANDE 359

(19)

12 Vatten-I

? Ca 11% g 7-dygnspirov

upptag-

2

ning ä 28-dygnsprov vikt-% _{_} /_/'

5 é

,//

4- 4

,/ / w ;i \

3"' ,/

á \ i/ 2._ // /

á

/ ,/

1- 4

/_/ 0 l \ \

Utan Cem. Cem. KaLk- Bit- "By- FLyg- FLyg- SiLica

binde- 1,5% 3% hydrat emuL- pass" aska aska 1% +

medeL 3% sion 3% 3% 4% + 2%

3%

kalk

"ay-1% pass"

Figur 2 Kapillär vattenupptagning i provkroppar

, D=7,5 cm, H=7,5 cm i samband med frysning.

Packning motsvarande "lätt instampning".

3 2.7

Irysfbêl_§ê§§b§$

Trots att vattenupptagningsbenägenheten och

föränd-ringar av denna ansågs viktigast så provades även tryckhållfastheten på provkroppar som behandlats på

olika sätt. Vid provtryckningen användes

gummimellan-lägg för tryckutjämning. Vid väl bundna material

reduceras därvid tryckhållfastheten jämfört med

den som erhålls om man gör provningen utan sådana

mellanlägg. tydelse.

I gengäld minskar slankhetstalets

be-Tryckhållfastheten framgår av figur 3 och 5. Vatten-kvoten i provkropparna vid provtryckningstillfället

Visas i figur 4 och 6.

(20)

13

ProvkrOppar förvarade i tuktrum fram tiLL

TryckhâLL- ä .

fasthet_' kPa prOVtrkan1ng

Provkroppar stäLLda 1 dygn i 10 mm vatten

2800 E3 före provtryckning

_ Eg ProvkrOppar utsatta för frysning 1 dygn

2400 stående i 10 mm vatten före provtryckn.

2000 - Ej tryckbara prov

i

A1_ . 1600 1200 "' 7-dymsgrov

Nä

800 - ät.:

a::

:a

400 '- /

§5:

W

%

ä

0 xx

i

än

i

s

X

X _ \,

Utan Cem. Cem. KaLk- Bit.- Merox "By- TFLyg- Flyg- SiLica

binde_ 1,5% 3% hydrat emuL- sLagg- pass" aska aska 1% +

medel 3% sion binde- 3% 3% 4% + 2%'

3% medeL 1% kal

By-3% Ipass

Figur 3

Tryckhållfasthet för provkrOPpar som före

prov-tryckningen behandlats på olika sätt under härd-ningstidens slutskede. 7-dygnsprov.

Vatten-kvot vikt-% 14" 12-10_ v '3:

8-

-301

V4

?i

:33

1. a

än

en

xa

wa

ä

6-

sis

_v

_N*

så:

_§*

M

_i"

at:

_*5

#3

₅

:

:<

N N % \% §d No 0

så

§å

§2 ;än

\5

Nä 5 ä

#-

_9%:

?Nä

Nä

_se

Nä

_aa

Nä

_aa

§á

_vä

gg

_{w / w}

/ g

fä? Nä NS N? NE iä 5 E

2 _'

_{â*% øäâ}

rss

\& 'än

_än

au

_§8

§%

_än

ig / g

_{hv / 4}

N axe

5%

Ny

ä»

r w

ä ä

i %

få?

\

N4

i

Nä

/ a

0 i fää fäs ä ' .ä NA 5a / a

Utan Cem. Cem. KaLk Bit.- Merox By- FLyg- FLyg- Silica

binde- 1,5% 3% 3% emuL- sLagg- pass aska aska 1% +

medeL sion binde- 3% 3% 4% + 2%

3% medeL 1%

By-3% kalk pass

Figur 4 Vattenkvot i provkroPpar vid provtryckning enligt

figur 3. VTI MEDDELANDE 359

(21)

14

I

1

TryckhâLL- Ej ProvkrOppar förvarade i fuktrum fram tiLL

fasthet provtryckning

kPa _{Provkroppar stäLLda 1 dygn i 10 mm vatten}

2800 '1 E före provtryckm'ng

_ Eg Fankroppar utsatta för frysning 1 dygn

2400 stående i 10 mm vatten för provtryckn.

2000__ ' X Ej tryckbara <5; 28-dygnsg rov 1600 q §94_Ewa 'ifä *

§

1200 - §94

_Na

än

_är.

Ewa §ä

:a

_§3*

800 -

äta*

_;P4

nä

_§9. a är.

:a

_tå

400'd Nå:

_»3

.üâ

_är.

ap:

r

&

är.:

0 4x

'5%

i

E13 1

i

X1

1 Nää

Utan Cem. Cem. KaLk- Bit.- Merox "BY- FLyg- FLyg- SiLica

binde- 1,5% 3% hydrat emuL- sLagg- pass" aska aska 1% +

medeL 3% sion binda- 3% 3% 4% + 23'

3% medeL 1%

"By-370 pass

Figur 5 Tryckhållfasthet för provkr0ppar som före

prov-tryckningen behandlats på olika sätt under

härd-ningstidens slutskede. 28-dygnsprov Vattenkvot vikt-% 14'" 12._ P?

10 ..

_:§1

'9: .a 8- '%

₄₄

₁

'3

_to:

'Nää Få 'ägg 1%

6 - g

_/

55:

_Nå _Nä

#3

r.

_ü

§51

_Na _ha

så

/ . Nå \Ä R a .a

/

\

Na

Ng

0 ua

4_ ;j 5% 5% §% 'än 5%

/

§ä

ää

hä âää

ää

// ggg! gi 'ägs i"iñi 'mg / v ?04 .D4 / 2 _ / .54 i? \@ '.54 x <

5 *54

§.4

*4

âüs

'4

/k

5 /

aa

:M

gå

/

0 i

_ *i

,. '0'

i

.

Utan Cem. Cem. Kaik- Bit.- Merox I Byn FLyg- FLyg- SiLica

binde- 1,5% 3% hydrat emuL- sLagg- pass" aska aska 1% +

medeL 3% sion binde- 3% 3% 4% + 2%

3% medeL 1%

"By-3% pass"

Figur 6 Vattenkvot i provkroppar vid provtryckning

enligt figur 5. VTI MEDDELANDE 359

(22)

15

3 2-8

B?§El§ê§-§2_§§E§E§-PEQY§§EÅ§B

Av tabell 2 och 3 samt diagrammet i figur 1 där tabellvärdena uppritats framgår att sammantaget för 7-dygns och 28-dygnsprov har största

vatten-upptagningen skett i prov med kalkhydrat och "Bypass". Något mindre har upptagits av prov med flygaska och kalk samt silica med "Bypass". Minsta vattenupptag-ningen har skett i prov utan bindemedel samt i prov med cement, bitumenemulsion, Merox bindemedel samt flygaska utan tillsats. För vissa av blandningarna skiljer sig värdena på vattenupptagningen mellan 7-dygns och 28-dygnsproven och när det gäller bland-ningar med cement och slaggbindemedel bör detta ha samband med den fortgående bindningen.

Det kan synas förvånande att proven utan bindemedel har tagit upp så lite vatten men det obehandlade materialets kornstorleksfördelning medger en stor

täthet vid packning vilket också avspeglar sig i den uppnådda skrymdensiteten, 2,31 vid tung instamp-ning enligt tabell 1 och 2,21 vid lätt instampinstamp-ning enligt tabell 2.

Genom att materialet innehåller hög halt finmate-rial och även ler (se bilaga 2, sidan 4) så har de blandningar som innehåller kalk orsakat den största strukturomvandlingen att döma av den låga skrymden-siteten vilket ju också är ett uttryck för hålrummet i den packade blandningen.

Vattenupptagningsprovningen i samband med frysning vid -SOC under 1 dygn (tabell 4 och 5 samt figur 2) visade att prov utan bindemedel tog upp avsevärt med vatten. För cement 3,0%, kalkhydrat och bitumen-emulsion samt Silica + "Bypass" har 28-dygnsproverna varit betydligt mindre vattenupptagningsbenägna än

(23)

16

7-dygnsproverna, vilket troligen sammanhänger med

den fortgående bindningen.

De prov som gett bäst resultat är blandningar med cement, bitumen samt Merox slaggbindemedel.

Tryckhållfasthetsprovningarna (figur 3 och 5) visar

att cement och Merox slaggbindemedel gett största

7-dygnshållfastheten både för luftlagrade,

vatten-mättade samt frys- och tö-provade provkroppar. Figur 3 visar att efter 28 dygn är skillnaderna större mellan de olika typerna av bindemedel vilket var väntat. Provet med Silica 1% + "Bypass" 2% visar

också en avsevärd hållfasthet efter 28 dygn.

3.3 Andra provningen

På grundval av resultaten från den genomförda

prov-UÅlgEL utvaldes de bindemedel som gett de bästa3 S

resultaten ifråga om förbättrade egenskaper i det packade materialet vid Vattenupptagning utan

respek-tive med samband av frysning. Dessa bindemedel,

cement, slaggbindemedel och bitumenemulsion användes vid en andra provning vars huvudsyfte var att

under-söka hållbarheten hos den strukturförändring av

materialen som uppkommit genom bindemedelsinbland-ningen och packbindemedelsinbland-ningen. Denna hållbarhetsprovning

utfördes genom en våtnötningsprovning på material

ur provkroppar som härdats på sedvanligt sätt. Under härdningstiden och före våtnötningen under-söktes vattenupptagningsbenägenheten och tryckhåll-fastheten på provkroppar. Packningsgraden i prov-kropparna ändrades något i denna andra provserie eller från att ha motsvarat maximal skrymdensitet enligt "lätt instampning" till att motsvara 98% av "tung instampning".

(24)

l7

Härdning av provkroppar med cement och slaggbindemedel skedde under lagring i plastaskar i fuktrum så att uttorkning förhindrades. Provkroppar utan bindemedel

förvarades på samma sätt fram till provning. Prov-kroppar med bitumenemulsion hade tillverkats i två

serier varav den ena lagrades på ovan angivet sätt skyddade mot uttorkning medan den andra förvarades

öppet i rumsluft så att provkropparna kunde torka

ut. Orsaken till den olika behandlingen var önskemålet att prova ytterligheter av härdningsförhållandena

på vägen.

3 3-1

EêPÅllêf_YêEEEEEPPêêgngS_Å-:§E§E§EP§E§EBE

På samma sätt som i den första provserien undersök-tes här den kapillära vattenupptagningen i prov-kroppar (H=7,5 cm, D=7,5 cm) när dessa stått ned-sänkta i 10 mm vattenbad under ett dygn. I den andra provserien undersöktes också om ytterligare vatten upptogs under ett andra dygn. Tabellerna 6 och 7 samt figur 7 visar vattenupptagningen för 7-dygns och 28-dygnsprover.

(25)

18

Tabell 6 Kapillär vattenupptagning i provkroppar

(D=7,5 cm, H=7,5 cm) som pressats till en skrymdensitet motsvarande 98% av maximal

skrymdensitet enligt metod "tung instampning". Jordmaterial: Tyrvalds 0/100, 0-7 om under vägytan.

7-dygnsprov

Bindemedel Vikt-96 Torr Vattenupptagning Vattenkvot i

Verk-skrynm- provkroppar .üg

densi- efter efter efter vatten-

vatten-tet 1 dygn 2 dygn upptagning kvot

i i Undre Övre vid

10 mm 10 mm halva halva

till-vatten vatten av av verkn.

prov- prov- av

kropp kropp

prov-rndv rndv kroppar

kg/dm3 vikt-96

vikt-o/o vikt-%

vikt-96 vikt-%

Utan bindem - 2,27 0,4 Material 6,0 5,9 5,1

upplösn.1 Ckanent 1,5 2,26 1,3 1,5 6,2 5,8 5,0 Cknnent 3,0 2,27 1,9 2,1 6,6 6,3 5,5

Bitum.-emuls 3,0

2 20

5,12)

5,42)

6,0

5,5

5,3

UJttorkad i rumstemp) EüIunL-ennüs 3,0 2,20 0,8 0,9 6,7 5,7 5,3

(Ingen

ut-torkning) Slaggbindem. 3,0 2,27 1,1 1,4 6,1 5,7 5,5

l1Delar av provkroppar lossnade vid vattenlagringen. Vattenupptagningen kunde därför ej bestämmas

21Provkroppar uttorkade i rumsluft före provning.

(26)

19

Tabell 7 Kapillär vattenupptagning i provkroppar

(D=7,5 cm, H=7,5 cm) som pressats till en skrymdensitet motsvarande 98% av maximal skrymdensitet enligt "tung instampning". Jordmaterial: Tyrvalds O/lOO, 0-7 om under vägytan.

28-dygnsprov

Bindemedel Vikt-96 Torr Vattenupptagning Vattenkvoti

Verk-skrym- provkroppar lig

densi- efter efter efter vatten-

vatten-tet 1 dygn 2 dygn upptagning kvot

i

Undre

Övre

vid

10 mm 10 mm ha1va halva

till-vatten vatten av av verkn.

prov- prov- av

kropp kropp

prov-rndv rndv kroppar

kg/dm3 vikt-%

vikt-96 vikt-96

Utan bindem. - 2,27 0,6 Materia1 6,0 5,6 5,1

upplösn. Cement 1,5 2,26 1,0 1,3 6,2 5,5 5,0 Cement 3,0 2,27 1,0- 1,2 6,1 ',6 5,5 Bitum.-emu15 3,0 2,20 4,7 5,7 5,8 5,5 5,3

(Uttorkad i

rumstemp.) Bitum.-emu15 3,0 2,20 0,6 0,6 5,8 5,6 5,3

(Ingen

ut-torkning) Slaggbindem. 3,0 2,27 0,3 0,4 5,0 4,3 5,5 VTI MEDDELANDE 359

(27)

20

1 _ou:C ?' = 7-dygnsprov Vatten-.3: upptag-N, :ZS-dygnsprov ning L vikt-% 2:; 2 dygn *+- I 5'" m

9

4._ .E 1 dygn U)

2 :

3-

_jga

å

2 _{_} _2:'to: / . CD ä

1"' i

7?

ns A

\ än

0 %&

e

\

Utan Cem. Cem. Bitumen- Bitumen- Merox

binde- 1,5% 3% emuLsion emuLsion

sLagg-medeL 3% 3%

binde-Uttorka- Ej ut- medeL

de prov torkn. 3%

Figur 7 Kapillär vattenupptagning i provkroppar

D=7,5 cm, H=7,5 om efter 1 dygn resp 2 dygn i 10 mm vatten.

3 3.2

Espillêr_yssssyypp$§9§329_i_§§m§ê2§_ms§

ÅSYêBÃEB

Den under första provserien utförda provningen av

den kapillära vattenupptagningen vid frysning upprepa-des i den andra provserien. Provkropparna ställupprepa-des

i ett frysskåp med temperaturen -5°C. Genom att prov-kropparna isolerades runt om på sidorna skedde frys-ningen uppifrån under möjlighet att kapillärt suga

upp vatten underifrån till frysgränsen genom att

provkropparna stod i 10 mm vattenbad. Tabellerna 8 och 9 samt figur 8 visar vattenupptagningen i samband med frysning för 7-dygns och 28-dygnsprover.

(28)

21

provkroppar (D=7,5 cm, H=7,5 om) som pressats till en skrymdensitet motsvarande 98% av

maximal skrymdensitet enligt "tung instamp-ning".

7-dygnsprov

Härdningstid: 5 dygn före frysning under vattenupptagning.

Härdningssätt: förvaring i fuktrum vid +20°C skyddade mot uttorkning med undantag för provkroppar ur ena serien med

bitumen-emulsion vilka lufttorkades vid +200C.

Nomi-skrym- i samband med provkroppar nell

densi- med frysning efter vatten-

vatten-tet stående i 10 mm upptagning kvot

vatten Undre Övre vid

halva halva

till-av av verkn.

prov- prov- av

kropp kropp

prov-kroppar

rndv Indv Indv rndv

kg/dm3

vikt-96

vikt-% vikt-96

Utaninndenm - 2,27 Sönderhwstal) 10,5 7,4 5,1 Cknnent 1,5 2,26 1,7 6,8 6,1 5,0 Ckwnent 3,0 2,27 1,8 6,1 6,0 5,5 füxunL-ennns 3,0 2,20 5,0 5,9 4,9 5,3 UJttorkad i rurnsluft) Bitum.-emu15 3,0 2,20 Sönderirystal) 9,2 6,3 5,3

(Ingen

ut-torkning) Slaggbindem. 3,0 2,27 1,5 6,1 6,0 5,5

1)Delar av provkropparna lossnade och vattenupptag-ningen kunde därför ej bestämmas.

(29)

22

provkroppar (D=7,5 cm, H=7,5 cm) som

pressats till en skrymdensitet motsvarande 98% av maximal skrymdensitet enligt "tung

instampning".

Jordmaterial: Tyrvalds O/lOO, 0-7 cm under

vägytan. 28-dygnsprov

Härdningstid: 26 dygn före frysning under vattenupptagning.

Härdningssätt: förvaring i fuktrum vid +200C skyddade mot uttorkning med undantag

för provkroppar ur ena serien med

bitumenemulsion vilka lufttorkades vid +200C.

Nomi-skrym- i samband med provkroppar nell

densi- med :frysning efter vatten-

vatten-tet stående i 10 mm upptagning kvot

vatten Undre Övre vid

halva halva

till-av av verkn.

prov- prov- av

kropp kropp

prov-kroppar

rndv rndv rndv rndv

kg/dm3

vikt-%

mmm/0

vikt-96 vikt-96

Utan bindem. - 2 , 27 Sönderfryst 8 , 7 6 , 4 5 , l

Cement 1,5 2,26 1,7 6,1 5,1 5,0 Cement 3,0 2,27 1,8 5,4 4,6 5,5 Bitum.-emuls 3,0 2,20 3,7 4,9 2,8 5,3 UJttorkad.i

rumstemp)

Bitum.-emuls 3,0 2,20 Sönderiryst 8,3 5,8 5,3 (Ingen ut-torkning) Slaggbindem. 3,0 2,27 0,4 5,9 4,1 5,5 VTI, MEDDELANDE 359

(30)

23 Vatten_ z = 7-dygnsprov :läååag- = 28-dygnsprov vikt-%

5-4-

/

3.. ä ä 2- i* N /, \ ä

tj

/ \

.

t)

1-

:S i

A A

:E I

0 Åk

ás

,

m

Utan Cem. Cem. Bitumen- Bitumen- Merox

binde- 1,5% 3% emuLsion emuLsion

sLagg-medeL 3% 3%

binde-Uttorka- Ej ut- medeL

de prov torkn. 3%

Figur 8 Kapillär vattenupptagning i provkrcppar

D=7,5 cm, H=7,5 cm i samband med frysning.

3 o 3 - 3

?El/Sljbêllåêêliålêê

Före våtnötningsförsöket provtrycktes provkropparna. Tryckhållfastheten framgår av tabell 10 samt figurerna 9 och 11.

Vattenkvoten i provkropparna vid provtryckning framgår av figurerna 10 och 12.

(31)

24

Tabell 10 Tryckhållfasthet hos provkroppar

(D=7,5 cm, H=7,5 om) som pressats till en

skrymdensitet motsvarande 98% av maximal

skrymdensitet enligt "tung instampning". Jordmaterial: Tyrvalds 0/100, 0-7 om under vägytan.

7- och 28-dygns prov.

Bindemedel Vikt-% Torr Behandling sista

Tryckhållfast-skrym- dygnen före prov- het

densi- tryckning

tet 7-d 28-d

prov prov

kg/dm3

kPa

Utan binde- - 2,27 Forts. härdning 296 324

medel Vattenlagr (10 mm) 174 152

Frysn o upptining Ej Ej

tryck-

tryck-bar bar

Cement 1,5 2,26 Forts. härdning 1403 1466

Vattenlagr (10 mm) 1154 1034

Frysn o upptining 1040 1312

Cement 3,0 2,27 Forts. härdning 1995 2244

Vattenlagr (10 mm) 1915 1909

Frysn o upptining 1874 2011

Bitum.-emuls 3,0 2,20 Forts. härdning 1159 1193

(Uttorkning Vattenlagr (10 mm) 290 361

i rumsluft Frysn o upptining 296 548

+200C)

Bitum.-emuls 3,0 2,20 Forts. härdning 222 202

(Ingen ut- Vattenlagr (10 mm) 200 165

torkning Frysn o upptining Ej Ej

under lag- tryck-

tryck-ring) bar bar

Merox 3,0 2,27 Forts. härdning 1438 2705

slagg- Vattenlagr (10 mm) 1267 2273

bindemedel Frysn o upptining 1079 2545

(32)

25

Provkroppar förvarade i fuktrum tiLL provtryckn.

7/1.

ä

@

Provkroppar ståLLda 2 dygn i 10 mm vatten före tryckn. Provkroppar utsatta för frysning 1 dygn stående i 10 mm vatten före provtryckning

M üååwc v 7-dygnsprov EW Q. Ö09 . . . . . . . w .I

.\

\\\

\\

o 00 0 n ya » 04 04 04 00 04 04 0 . 0 0 0 0 6 0 vüxäåüg . '%

Utan _ . X G ue . L O G i d e n |. d n . d e I L . . . l e o / o M n c uk u m a j . n _ n nu 3 V 6 . 1 . . . . J k 0 m S E P r . U I L 0 0 . T. U . t .1 m m e + L e i R un u7 J U . d e _ n V . d H 0 n vq a G u e . . . l . b l k n m Q uD a n l r . 1 U . I » O n e n ! ; L U -. t . d G u .1. m e r n a R a s e n _ U H ul t . m 9 0 0 F vZ J . V w m r D 9 I C 1 _ e l l . . . 0 e n uc . . . 1 6 . D m TryckhâLL-fasthet kPa 2800' 2400. 2000' 1600' 1200- 800-400" 0

Figur 9 Tryckhâllfasthet för provkroppar som före

provtryck-i D U . D P D D

< 4 . 4 4 Q 1 4 ( '

å

7-dygnsprov.

» F D D D D

,,,,,

ningen behandlats på olika sätt under härdnings-tidens slutskede. _ . X G ue . L O n äA u e r . . d n . d e I L . . |e % M u. b |D m q j e _ n .G H 0 a 8 . 1 . 1 J k m C a c k a ! U I; 0 V +L U . + L 0 ... I m o / o t n . . H U D E Z J U h v . n n o _ g 8 . 1 . 5 . . . . -n m s un r . 1 . U I » L K e r t u. . n g . 1 . m m W h O n a B G B t U a L -m e V w F uZ J 0 0 0 m s e I P u4 | . E L n A u e 3 n . d t ål e H U . D m Vattenkvot

Fi ur 10 Vattenkvot i provkr0ppar vid provtryckning enligt figur 9.

(33)

26

Provkroppar förvarade i fuktrum tiLL provtryckn.

Provkroppar utsatta för frysning 1 dygn stående ProvkrOppar stäLLda 2 dygn i 10 mm vatten före

i 10 mm vatten före provtryckning provtryckn.

Z

.ä

@

yckning

enligt figur 11. TryckhåLL-fasthet kPa _ _ .d V r 0 "a m a n ud äñåi äåâd âåâåâåêâi âåâY E F , . r Q Q ÃY Q E W Q W X 00 00 0 00 0 00 00 00 00 00 00 0 0 0 0 ul mwm wzzh »h üm wwüäüu& xxxxäa üüa ñøn _ _ mq w wa zxxxf aa fr x rd ?. L xn a e . L

\

§\

\

og

de

ön

ä

mwm

w

/

a

m

.

m

e

f

u

e

t

i

e

z

, / M . a h . m 2 4 m . t M . : h . m 2 4 _ n _ : V ä O G S E G Q E Q E ÄüQ $ ê _ n _

n

0 a

v

5 r

..

u.

.»äüvvâa

âävvw

n

0 a

v

6 . 1 . . 1 J k 0 L p 1 \ e . . l . . 1 J |K .U

m

3

5 r

r

\\\

\\

\

m

3e

r

_r

U ..L 0 p a a 5 1, U .L 0 0.

t

u

.t

pk

n

å

t

U

...L

. . . I m zl t e p . l g V . . . n m w/ o t e B e 3 ud n f i y B e 3 ud I 0 .d . n v _ r .K _ za üüüa wq u _ n m " wm r M M wm , Vo aR V m üg ñåg ñwr m m m . v . W m . b p . r n n M O P D H \\ t h uf m m m ñ .w Im. . w U 9 M. . 5 0 T. U -F: d 9 i m ym + . e a t e i m ym o n. a V B G B U d I L B e 3 t U |L 0 . . W g äêg äêååäññäåm âüåäa , mm mM % M äääW d üå s zxñøm ma mxüñün nwwåzn wwuxw, n s ab ba øb .b 0 .

m

§\

\

m

t

at

m

VL e % e h nu e o/o d , / , / r u3 h e 1 i r v3

&

r

t.

nn

_a

S

2 0330

.3..

?0

0%

a

m

_m

såäg

a?

?

n k ääüääääg äåw 1i dd e u$ ®? &§% 53 88 % N 0 z 1 d \ s 7 0 H mp : oa .i .i wr p e 1 h mi g C

,

/

C

1 k

k

s

1 w..cm

. V 4 4 . 4 . 4 . . . 00 00 0 00 00 00 00 00 0 _ r r1 i W ñyäg åäyk g ñäg g ä . e .I L T t n ! e '0 . h .d e t n .0 e , a n ud 1 W m nm w t « e ...i um m 1 M . H ub m r 0 _ _ _ d _ _ _ u .m +.L _ _ _ -_ 0 .U 0 0 .U 0 O 0 9 . t h O 8 6 4 2 O 0 .U 0 O O 0 D .1 a . |1 8 .4 O 6 .d 8 4 F V uv .4 .d 2 1 1

Figur 12 Vattenkvot i provkr0ppar vid provtr VTI MEDDELANDE 359

(34)

27

3 3-4

YêfEêEBÅESêBêllâêêEBêE

Avsikten med modifieringen av materialstrukturen har varit att minska vattenupptagningsbenägenheten hos materialet i packat tillstånd och inte att skapa ett bundet styvt lager av typ cementstabiliserat lager.

Avsikten har alltså främst varit att förändra

kornstorlekssammansättningen och ändå få ett flexi-belt lager som medger rörelser utan att bärlager eller beläggning skadas. I ett flexibelt lager kan materialkornen nötas mot varandra och en viss nedbryt-ning av materialagglomerat ske. För att få en

uppfatt-ning om hållfastheten i agglomeratbilduppfatt-ningarna har

materialet i provkropparna utsatts för våtnötning enligt en vid VTI utvecklad metod.

Före våtnötningsprovningen tvättsiktades material

ur provkroppar från respektive serie sedan de krossats så att allt material passerade 20 mm sikt.

För varje våtnötningsprovning erfordrades 6 kg material varför material från flera provkroppar ur

respektive serie slogs samman till ett prov som

förutom till våtnötningen även räckte till

tvätt-siktning.

Våtnötningen utfördes i en laboratorieblandare

där materialet efter uppfuktning till optimal vatten-kvot (för packning) utsattes för nötning med ett

roterande blandarverktyg (planetomrörare) under

5 minuter. Därefter uttogs ett siktprov efter neddel-ning. Detta våtsiktades och förändringen i kornkurvan är därigenom ett mått på våtnötningshållfastheten. Även ursprungligt obehandlat material provades på samma sätt. Viktigast bedöms finmaterialhalten

vara och ett mått för denna är hur stor andel som

passerar 0,074 mm sikt.

(35)

28

Finmaterialhalten och dess förändring vid

våtnöt-ningen framgår av tabell 11 och siktkurvorna före

och efter våtnötning visas i bilaga 5.

Tabell ll Finmaterialhalt före och efter våtnötning

av vägbanematerial Tyrvalds O/lOO, (0-7 cm

under vägytan) som modifierats med olika

bindemedel och därigenom strukturomvand-lats.

Bindemedel Vikt-96 Behandling av Andel <0,074 mm

provkroppar Ur- Före Efter

före prov- sprungs- vâtnöt-

vâtnöt-ning material ning ning

vikt-96 Utanlnnde- 17,8 17,3 18,2 rnedel

Cement

1, 5

Luft+vattenU

9 , 1

9 , 8

Cement 1, 5 Frys o töz 9,7 10,6 Cement 3 , 0 Luft+vatten 4 , 8 8 , 7 Cement 3 , 0 Frys o tö 5, 8 7 , 0 Bitumenemuls. 3,0 Luft-:Natten 17,1 5,4 (Härdning under uttork-ning vid +200C) - - 3,0 Fry54-tö 14,4 8,5 Bit.emu15ion 3 , O Luit+vatten 8 , 9 14, 9

(Ingen

uttork-ning under härdning) -"- 3,0 Fry54-tö 15,8 11,6

Merox siagg- 3,0 Luft+vatten 8,0 11,6

bindemedel

-"- 3,0 FryS4-tö 11,5 13,2

l) Härdning i luft vid +20°C skyddade mot uttorkning fram till två dygn före provtryckning. Därefter

härdade i vattenbad två sista dygnen.

2) Härdning i luft vid +200C därefter sista två dygnen före provtryckning utsatta för en frys-och tö-cykel.

(36)

29

3 3.5

Bs§§l§§$_§y_ê9§5§_Prsyêsris

Som framgår av figur 7 och 8 har provkropparna utan bindemedel inte klarat behandlingen, varken enbart vattenlagring eller frys- och tö-testen. Materialet har upplösts vid ändytorna och en rättvisande

Vägning av vattenupptagningen har därför inte kunnat göras.

Minsta vattenupptagningen har skett i provkroppar med bitumenemulsion (ej uttorkade före provning)

men ändå har de enligt figur 8 vid frys- och tö-testet

skadats. Den parallella serien med bitumenemulsions-provkroppar där bitumenemulsions-provkropparna under lagringen tillåtits torka har på nytt kapillärt fyllts med vatten under vattenlagringen. De har dock klarat frys- och tö-testet utan skador. Emulsionens brytning bör här ha blivit mera fullständig under uttorkningen.

Merox slaggbindemedel visar en markant förbättring mellan 7 och 28 dygn och har vid 28 dygn den lägsta vattenupptagningen.

Tryckhållfasthetsprovningen visar (figur 9) att vid 7 dygn har endast provkroppar med cement eller Merox

slaggbindemedel gett någon nämnvärd tryckhållfasthet.

Vid 28 dygn visar (figur ll) Merox slaggbindemedel den högsta hållfastheten.

Våtnötningsförsöket visar (tabell ll) att den

hållbaraste strukturomvandlingen erhållits med 3% cement men att av de övriga även Merox

slaggbinde-medel liksom l,5% cement åstadkommit en hållfast

omvandling av materialet.

Bitumenemulsionen reagerar på ett speciellt sätt under våtnötningsförsök och bakar ihop sig i små

(37)

30

kulor med jordmaterialet vilket förklarar att en mindre andel finmaterial (<0,074 mm) blivit

resul-tatet efter våtnötningen. Men tvättsiktningen före våtnötningen visar att bitumenemulsionen då

inte kunnat binda nämnvärt med material till håll-fasta större agglomerat. Huruvida man kan utnyttja bitumenemulsionens agglomeringsegenskaper från våt-nötningen för strukturomvandling av materialet i vägen är oklart och kräver ytterligare undersök_ ning.

4 KOMMENTARER TILL PROVNINGSRESULTAT

De från ytskiktet på några Gotländska vägar

uttag-na materialproven visade enligt en tidigare av väg-verket utförd provtagning en mycket hög halt (ZS-30%) finmaterial <0,074 mm. VTIs provtagning senare visar

även den en hög halt (0,074/20) eller ca 19% i

skiktet 0-20 cm på väg 562 (Tyrvalds 0/100) där

det största materialprovet tagits ut. Materialet är emellertid mycket finkornigt i hela överbyggnaden enligt vad som framgår av siktkurvorna i bilaga 2. Materialet har dock samtidigt en jämn korngradering

och låter sig packa till mycket stor täthet vid

optimal vattenkvot. Även utan bindemedel har

där-för det packade materialet en god bärighet vid

optimal vattenkvot eller lägre. I samband med vatten-upptagning kan dock materialet uppmjukas. Speciellt kan detta enligt provningsresultaten inträffa vid kapillär vattenupptagning i samband med frysning.

Vid inspektion på några vägar på Gotland våren -83

kunde konstateras att materialet i skiktet 0-5 cm

under den enkla beläggningen (YlG) på skadade

(38)

31

avsnitt hade plastiska egenskaper på grund av övermättnad. Att göra materialet mindre

vatten-känsligt och mindre kapillärt vattenupptagande

förefaller därför vara en riktig åtgärd.

För provningarna har ej funnits standardiserade provningsförfaranden och vissa praktiska problem

har därför uppstått.

De bästa resultaten har erhållits med cement respek-tive Merox slaggbindemedel. Däremot har resultaten med bitumenemulsion inte varit lika bra. Orsaken kan vara att resthalten bitumen (ca 1,5%) är alltför låg för att ge avsedd effekt. Den provade emulsions-halten har valts av kostnadsskäl.

För praktisk användning av resultaten i form av eventuella provsträckor på vägar på Gotland kan rekommenderas cement och Merox slaggbindemedel i första hand.

(39)

32

Förteckning över bilagor

Bilaga 1: PM ang provtagning av vägmaterial från

Bilaga Bilaga

Bilaga

Bilaga 2:

grusvägar på Gotland våren 1982.

Siktkurvor för de av VTI uttagna proven.

Kemiska och fysikaliska uppgifter om några

restprodukter som använts som bindemedel. Packningsegenskaper för material från Tyrvalds O/lOO utan respektive med olika bindemedel.

Siktkurvor före och efter våtnötning av

material ur provkroppar.

(40)

STATENS VÄG- OCH TRAFIKINSTITUT Bilaga. 1

Vägavdelningen Sidan 1 (3)

E Lindh/ GL

P.M.

ang. provtagning av vägmaterial från grusvägar på Gotland våren 1982.

Enligt uppgift frân VTI är det främst tre grusvägar som är aktuella för förstärkning, nämligen väg 562, 621 och 670.

VTI har vid tre tillfällen (30/11-81, 17/12-81 och 13/4-82) erhållit

siktkurvor på provtaget material ur skikten 0-0,2 m respektive 0,2-0,4 m under vägytan på vägarna 562, 590, 612, 621 och 670 enligt nedan:

Väg Provtagnings- Sektion Djup under

plats vägytan m 562 Tyrvalds 0/000 0 - 0,2 -"- 0,2 - 0,4 0/100 0 - 0,2 -"- 0,2 - 0,4 0/200 0 - 0,2 -"- 0,2 - 0,4 0/300 0 - 0,2 -"- 0,2 - 0,4 590 Saumunds 0/100 0 - 0,2 -"- 0,2 - 0,4 0/200 0 - 0,2 -"- 0,2 - 0,4 0/300 0 - 0,2 -"- 0,2 - 0,4 0/400 0 - 0,2 -"- 0,2 - 0,4 0/500 0 - 0,2 -"- 0,2 - 0,5 612 Stava 0/440 0 - 0,2 621 Hallfreda 0/000 0 - 0,2 -"- 0,2 - 0,4 0/100 0 - 0,2 -"- 0,2 - 0,4 670 Mos 0 - 0,2 0,2 - 0,4 -"- Tystebol 0 - 0,2 0,2 - 0,4 VTI MEDDELANDE 359

(41)

STATENS VÄG-Vägavdelningen E Lindh/ GL

OCH TRAFIKINSTITUT B i laga 1 Sidan 2 (3)

Som representativa prov har utvalts för provtagning:

l. Tyrvalds O/lOO Väg 562

2. Saumunds 0/200 -"- 590 (562?)

3. Hallfreda O/lOO -"- 621

4. Mos -"- 670

Av dessa uttages ett huvudprov från Tyrvalds 0/ 100 och ett mindre

prov från vardera Saumunds 0/200, Hallfreda O/lOO och Mos.

Provet från Tyrvalds O/ 100 bör omfatta ca 200 kg ur vardera

skiktet 0-7 cm och 0-15 cm.

Proven från Saumunds, Hallfreda och Mos bör omfatta vardera ca

25 kg ur skiktet 0-7 cm och 7-15 cm.

Dessutom provtages från upplag krossat material 0-8 mm avskiljt som restmaterial. Provmängd ca 50 kg.

Motiveringen vid urval av prov har varit främst

grundförutsättningen för behovet av stabilisering av Vägarnas ytskikt vilken är materialens vattenkänslighet. De flesta proven

har också en finkornhalt <0,074 mm av ZO-EO vikt-?6, vilket

antyder att dessa är starkt vattenkänsliga.

Flera av materialen har också s k sandpuckel vilket minskar materialens stabilitet.

En hög men ändock ej extrem finkornhalt har eftersträvats i

huvud-provet. Eftersom siktproverna avser skiktet 0-20 cm under vägytan

är det möjligt att ytmaterialet (slitlagret) innehåller en annan

finkornhalt. Därför avses i varje provpunkt ytmaterialet 0-7 cm

särskiljas från underliggande material 7-15 cm. Ett troligt behand-lingsdjup har bedömts vara ca 7 cm samt högst 15 cm.

(42)

Bilaga 1 Sidan 3 (3)

.A

146

816 Goihe

\6.,, 4

strand ' EJMUNDS

141.

. jfr

I !

J ...Z-A-TYRVALDS VTI MEDDELANDE 359

(43)

VTI MEDDELANDE L359 on 04% 0,25 05 19 4 &6 8 11,2 16 20 32 50 64 C3 .A C) FJ C3 LA ) _C:) Pa ss er an de män gd , vi kt pr oc en t

:S

LH CD 0\ CD i \ 1 0 CD CD CD VD C) 100 ;. .p z_ _ _ _ L _ _ _ _ L_ _ _ .. L _ _ h k -a . -- F-1 _ _* L _q _ _ . F -4 .. _ 1 _ _ H __ L _ m 11 11 11 11 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 '1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 11 11 11 11 1 1 11 11 1 11 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 11 1 1 11 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 111 1 1 11 11111 1111 11 11 1 m _1 _ -_ : N un n -_ L _ -11 11 11 _ _ L -_ 1 1 1 1 111 1 1

\§:

_1

11 11 11 11 1 _ _L .. -11 11 11 11 1 _ -l _ _ -1 1 1 1 1 1 1 1 1 _ -L. _ .-._ _. L. _ . 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 _ _ L. -_ 1 1 1 1 1 1 1 1 1 _ _1 _ _ -1 1 1 1 1 1 1 1 1 H1 11 H1 1 11 11 11 11 1 1 11 1 1 F \ ; L 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 11 11 11 I1 1 H H U H I m. _ . _L _ 4 l 1 1 111 1 1 1 1 1 111 1 1 1 1 1 _. L. L m 4 1 1 1 1 1 1 1 1 1 _. .L .-.4 11 11 11 11 1 _ _. LA _ _ 11 11 11 11 1 _ -1 . _.4 11 11 11 11 1

\

-_ L -. I H 1 1 1 H 1 -_ L _ _ r nn ww _ _ L _ -11 11 11 11 1 1 1 11 1. 11 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1H11 1H 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 T I 1 11 1 H 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 111 _ _l _ _ -. . 1 [1 11 1111 1 1 l e q xl u l 1 H 1 1 1 H 1 1 11 11 11 11 1 l 1 1 1 1 1 1 1 1 1 yfâ1 11 11 I 11 11 11 1H l 11 11 11 11 1 l 1 1 1 1 1 1 1 1 1 Ir Tq TT n 1 4 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 111 11 11 11 11 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 alds 0/111 11 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 111 1 1 1 1 1 1 1 1 1 11 11 L1 11 1 . -. 4 -4 1 1 1 1 1 1 11 1 . . . 4 _ -4

i:

1 l

0,

J 111 1 1 1 1 1 1 1 1 1 -. . . 0 -4 1 1 1 1 ' 1 1 1 1 " _ L __ 11 11 11 11 u _ -q

UU

LE

E

L l 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 . 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 111 1 1 1 1 11 1111 11 1 g_ 1 1 1 11 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 \ 1 111 1 1 1 1 1

\

11 11 11 11 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 11 11 11 11 1 U1 1 L 4 3 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 11 11 11 11 1 1 1 N * l ; : 1 1 1 1 1 1 1 1 1 __ 1 -. . 4 1 1 1 1 1 1 1 1 1 .. _ L _ _ 1 1 1 1 1 1 H 1 _ _l _ -_ ' 1 1 1 1 1 11 1 -_ L. -_ 11 11 11 11 1 _. _ L._. d CJ 'V [( 31 11 11 1

_åL

_u

1 1 1 1 1 1 1 1 1 -_ L. -_ 11 11 11 11 1 -L _ _ 1 1 1 1 1 1 1 1 1 -L -_ 11 11 11 \; L _ -L _ -1. .. . 11 11 11 11 1 .. -1111 11 11 1

1111 11 11 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 11 11 11 11 1 gyta H 13 11 11 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 11 11 11 11 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 . . 11 11 11 11 11 .

-Q% Grovmo 0:Mellanscnd 06 GroVsand 2 Fingrus 6 Grovg rus 20

Opu 0,125 035 05 10 4 5,6 8 11,2 16 20 32 50 64 CD -J s CD t h 'C D Pa ss eran de män gd ,vl kt pr oc en i (A ) C: ) L" CD 0\ CD *4 CD -1 33 . CD HD (3 100 _ -1 : _ _ _ -1 . _ . _ -- L-- -L _. -_ _1 ;. .. . -. . p . _ _ _ * L _ H _ -1 ; _ -_ _ . F . -« -F . -_ 006 11 11 1111 1 1 1 1 1 11 1 1 \ 1 1 1 1 1 1 1 1 1

\

1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 f1 11 11 11 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 11 1 1 1 1 1 1 1 1 11 11 (1111 II II IT IT f _ _I _ -1 1 1 1 1 1 1 11 _ -L _ _ 1 11 1111 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 _ _ L _1 1 1 1'1 1. 1 1 1 1 _ -L .-u . 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 _ -1 -_._ .. .. L. -_ .. ..L. -. _ _ _ L. -_ 1 1 1 1 1 1 1 1 1 .. .. L _ 4 Grcvmo 1 1 1 1 1 1 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 ! 0 1 1 1 11 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 111 1 1 \ 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 111 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 -. _ L. -4 1 1 1 1 11 1 1 1 -- L-J 11 H1 1n 1 -_ a n 1 . 1 1 1 1 1 1 1 _ _. L -4 -11 11 11 r. L. -q 1 1 1 1 1 1 1 1 1 --1 . _. _ 1 1 1 1 1 1 1 1 1 _ -L -. 1 1 1 1 1 1 1 1 1 _ _. L -4 1 1 1 1 1 1 1 1 1 -. .L .. -1 1 1 1 1 1 1 11 -L -J Mellansand 1 1 I 111 111 1 1 1 1 1 111 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 111 1 1 1 1 1 1 ' 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 TY 1 1 1 111 1 1 1

\.

1 1 1 1 111 1 1 1 1 1 111 1 1 1 l 11 11 1r1T 1 l 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 11 1111 11 1 1 1IIH 11 11 l [1 11 1. 11 1 l 1 11 11 11 rva 1 11 11 11 17 1 1 1 F \ < ; ; ; ; I 11 11 11 11 1

\

1 1 1 1 1 1 111 1 1111 11 11 1 1 1 1 1 111 1 1 1 I |1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 11 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 läs G11 .1 1 1 11 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 F X §ÄL 1 1 1 1 1 1 1 1 1 \, 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 L 1 1 1 1 -. 1 1 1 1 ' 1 1 1 _ ÅL _ -[I LI L 1 1 U L U U U L L ' 1 11 11 1

/1CH31

11 1T '1 11 1 -_. L. .. -11 11 :111 U _ _ L 1 1 1 1 1 1 1 1 ' I v' fr rv 1 . 1 1 1 1 1 1 1 11 11 11 11 1 1 1 1 111 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 åj 9 1 1 1 1 1 1₇ 1 1 11 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 111 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1

\

1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 r 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 11 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 l wççç1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 ._ - -l ... _ _ . k. .. 1 1 |1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 -_L .. ._ 1 1 1 1 1 1 1 1 1 -_ L. -# O ;31 -1 1 1 1 1 1 1 1 S L L -4 0 < m: 1 1 1 1 1 1 1 1 1 _. -L. . _ 1 1 1 1 1 1 1 1 1 -_ L. -_ 1 1 1 1 1 1 1 1 1 -_ L -4 1 1 1 1 1 1 1 1 1 -L. -_ 1 1 1 1 1 1 F 3 ; _54 1 1 1 1 11 1 1 1 . 4 . . 4 . 1 1 1 1 1 11 1 1

111 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 Hå1 n111 1 r f m 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 111 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 T 2 . FingrusA 6 Grng rus 20 Grovscmd .Q

Siktkurvor over provtaget material Tyrvalds 0/100.

(44)

VTI MEDDELANDE 3 5 9 Qm4 0325 0,25 0,5 1,0 4 5,6 8 11,2 16 20 32 50 64 0 .. .Å _O N O Pa ss er an de män gd , vi kt pr oc en t (p O .3 : O U1 O O\ O N O O) O -Ä C3 -g -_ _ wF - w-k -1 -L »_ -F -d -F -ñ ._ .. 1-.. .-_ _ F -. _ -u _ -. F . _ . . . . I -. . . . -. I J H I H H 11 11 11 51 ' I H I I I I I I H T I f H H H I I I I H I I T H I H H Hl ll il ll H H H T H I T 1 7 I I H I Il ll ll ll l 'MVH I l l l i l l H -L -H II I I H -. .. -L -_ -_ L. -. l l H T T T i I I H I H I H -_ L-. I I I I I H I I -_1 -. ._ H H |H H I I W I H H H H I H I I -L -_ _ I I H I H I H _ -L -_ 1 H I I I H I I H I N H I AL H H N \ I I H i l l l l l l

\

H H I I I H I I H [ H I [ I H I I H H :I Hl HH I H M I I F I I H T E T H I -L -H W Q T T H -. -L -. . . J T T H I H H -L -. : . T |1 1 \ -L -i l i 1 |1 \ . _ . . . _ . H I I I H H -L -I H I I H I I -L -\II I H T 7- E5l [ H H I I H -_ l . -. . . -L -. H I I I H I I l H I l H H l H I T I H J I n q un I H I I H H a n n x H H I H I H I l l l l H l l H I F H I . cm 11.37. I i [7 11 I TT 1 1 1 1 1 1 1 I T 1 T I T I H l I H I I ' H I l H I I I H H I I H I I H I I J H I I I H H T H I i l I I N l H I I I I I U l I l l l l H H 1 l l l l l H H H H I H H T ul i l l l l H I F U I H H 7 T U T H I n uñn I H I I I I I I H H I I H F \ I I H I H H _U UU UL IU J U E H I I ' H H H I ' I I H -L I ' I I * I l L] 1 _ L H H H I T I Uüää H I ' T T F

\

-L -UU UF 4 ' n l l l l l l l H ug r n r . T T T U H I H I I I T T H H H E H H i-HI II HI +4 th H I I I I I H HI I I H I I H 11 11 T I I I I I I H I H l l l H l I T I F T H H I I H I H H U I I I H H T I T I i H I I i-15 'H IH H m Q4 H l l l l U T I H I I I H I [I H' IH I T I I T F I I T ul l l l l '4 :. _L _-1 1 |l i l l l l _ . . L -_ I l l l l |l l _ --L. I H I I I H I -L -. -_ _ L -T I I I I I T H W I I I I H T 1 1 1 1 1 1 1 1 1 _ _ L _ . _ _ . _ . . L _ a d H H I I H I -L -H H I I I H -L -. . I I H |I . . . . L . _ .-H I I I H I I r_ -1 l l i l 1 T I l H I I I T T H I |H |I |H : I I I I H I I I H I I W T T H H ' T H I T H I I T U I H H I T H T

II T T U H T

Grovmo Meiiansand 006 02 0,6

GroVsand Fing rus

L 6 G rovgrus 20 0074 Qns 025 0,5 1,0

4

5,6 8 11,2 16 20 32 50 64 n u* ₀ O N 0 (g 0 Pa ss er an de män gd , vi kt pr oc en t

8

O* O N 0 00 0 \O O _ -1 -_ . -p -_ -L --. 1: .. .. -F -* F -1 -1 -4 . -F -. . _ < _ -_ F _ -_ F -q i!! ? T TT T H ål H I I I T H I [ K i n n '\ I I H X H H H I I i H H T I F I i I H I . a n n H H I H H I I H I H H I H I I H I I 111 :TH: H T T T W J _ _ L . . -H H I H H -L -Il l [ H N _ _ L _ H H I I I I I [ T H I I I H -l. ..

-\

.. ._ L -I I I I I H I I 11 11 11 11 1 I I H I H H . . . . . . . _ . _ . _ _ . _ . -. l l T I I I H I H H I H I I -L -. . -H H I I H I HH IH II H l l l l l l l H I I I I H I X H I I I H I H n n n l HH II HI . H I I I I I I : H H H H l ll l l H H -L -I I HI H H -L _ -HI II II H -L . _ -: I i ' l I l l l ' _ -L -J H I I I H H -L -\ l l l l l ul _ -1 1 _ -.. .A U1 l T l I I H H -l -ll ll ll ll l -L -I I I I I H H -L -'FITIF HH IH H_ I I H I H H 1 1 1 m m q uH n r n q n n 0 I \1 n. I I I ] I I \ I H I Q T I

\

\.§

H H I H T T H H I I H I H H I H I I ... A O 0 0,06 1- T L I I H I I I H l I I H I H H I I W T I H H l ll ll ll ll l l H äl l l I u.y. I H H l I H I I I H I I \ I I H I I I I I I I Il ll ll ll l l I I H I H H T Y I W H H I H I I I I H [ H m m H I I I I I I I l i l l _. T I M I I H I H H I I I I \ I

(N

1 H I I I T I H H I I H I EU UL L ._ ._ | .-,EI I T I I H I I I H H ' ñr I -L -. .

\

UU Uüt -.1 91 11 11 11 I H I l I I H l T H I I I H L-L_ H H l e I I H I I H I H I I I H H I 1 IT T I H \ I I l H l I

\

H H ' H I I T T H I H H I N V -[ H H I H I I H H SaumundsE H H I H H H I I I I H I H I I I H H H H I I I I I H H \ T I I I T I H l l l l g l 1 |1 l -L -4 l I l I l I I H . _ -_ l . -I I i I l l l H -L -I I H I A I H H I I I I H I I H I I T I H -L _ -_ . -l .. -L _ -H H I H H -l -H H I H H . -L -l s H l H T I -I -I H I I I I H

IH I I H I I l l l l l H H I T T I I H I I l H l l H H

HHII H I I I I I H

HITI HI I II HI HH

TI T I U I H Till!

Grovmo Mellansand GroVsand Fing rus

02 05 A 2 L 6 L

Grovg rus 20

Siktkurvor Över provtaget material från Saumunds och Hallfreda.

(45)

Pa ss er an de män gd , vi kt pr oc en t Pa ss er an de män gd , vi kt proc en t -Å N U) 8 U1 O\ N (1 ) \0 O O O O O O O O O 100 ... L --3 N 00 .h k U1 0\ \I 00 \0 O O O O O O O O O O O O u-F «j -F -F -F -a n -F -d -F -F -m -F -d «-F - «-F -F »-wL -«F -a -L -* F -a -F - w-a na -F * -F -a w 0,06 I. . Qm4 _ l l '1 1. 11 I I H H I I H I H H H H U H I I H I P H I T H I I I I H I I T H I I I I T I I I I I I I I I I T U H T T H H I H I I l l H l l l l l H I I J a T 1 H I I I H I I I H I I H H H H I I I H H I I H I W T H I I H H T T H N I H H H I H T T I H I I T H I Y 0074 1 OAZS i' m us . : I H e r Onu I I H I I I H I I I I I H H Il ll l' ll ll n I I I I H I I H H I I T H H H l H n T I T I N I I I I I I I U H T

Grovmo __4 I I I . I H I I I I H I H \ H I I I T I I I I I I I I H H H H I H I I : I H I I I H H H n g ] l H I I H H H I I U T H I I H ] H I I _ _ L h . _ _ . _ L A _ -L . _ . . _ -L . _ _ -_ . L _ . _ . _ _ l _ _ _ . . -, _ L _ _ _ . _ _ L . . -_ _ L _ . _ _ :HIHIF -L i -_ _ L _ i _ _ L _ M i _ L -m _ -L _ _ H _ L _ i _ -L _ _ _ L _ i i _ L _ -_ 1 5 0,2 L. . " E 7 0,25 VTI MEDDELANDE 359 I I H I T H I

H I I P HI ll ll iul ll Il ll ll ll l T F I T I H I I I I I l e H I I I H I I n T i Tn 1 T 1 H I I H H I l l T p H r TI H U I H ,_ H I H I I I H I H H I H H H I I I I I I I H H U I H H H I H H l l H I I I H H I F I l e OJS Mellansand irani _ _-- j., 0,5 /: 0,5 I I H I H H I H I I H H

. A I I I I I I I I I I I I I |I I 1 I I I |1 1 1 [ l l l l l l l l -_ _ L _ _ _ _ |_ _ _ _ _ L _ .I 1

\

I I I I H H I I H I H H I l H l I l H . -_ L . -.4 _ _ -1 _ _ -T T U U U I H H I H H l H l l H H I I H I H H H I I I H H H I H H I I H I H H T I U [ T T H I l l l l l l l l I I H I H H . . . _ L _ _ _ . _ L _ _ _ . . L _ -_ . _ _ L -_ . . _ . L . . _ l .i l . _ _ l _ -_ _ _ . L . _ . E _ . _ . . . -H _. ._ _L .. __ .. ._ .. .. L. .. _J ._ .. .L ._ .. _-_ __ . 0,6 I* 1 v 1.0 1 ?40 11a " I' * " I' ' " l h 'H II 'H I H IT IH H IF I H I H H H H H I H H H H d e II HI II II H H l e H H I H H H H I H H H H p I H v H H I H I I Y I H H I I H I H A I H T N N

.

\

'

\

1,0 Grovscmd RmmÖltñil 4 2 2 | I I I l l 7 T 1 T i l l l l l i l l åH H I I I I I l I U H T I I M H H H I I I I I T H I I I I H T I I H I I I H I H I T ' 1 I I I 1 I J ll ll ll ll l H H I H H I I H I H H H H L I H I I H I Y H H I H H H I \ H H ] I H | H I I I H I I I I H I HT T \ 4 T T T T I H H I M I I H H H H I H H I T T T I I T H I H I I L I I H i I l H U T l l l H I I I I ' i l T H [ H I l e 0_ 4 Fungrus / // 5,6 H H I H F F T H I I I I H I H H H H H T H H H HH |I aH HJ IH IH H H ] ll l !\ IT .H I E H H H F H T I I H H -< 0 H H ' H H HH 'I IH HI I' I I I w u v v ' ' 1 'I I II' 'H I H I' m-;_ __ L. _. .. __ L-i_ ._ _L_I .. .L U L J L'L I H I H H L H J L C L E U U L I U L -. [ L % _ ' _ L _ . . _ L L _ _ , _ \ '.3 rt -_L L. \_ . A_ UI JL _U L1 ._ ._ '_Y '., 'i.__ ,'L 'l' _"I E'E '_ LH L_ L' ---. . . (D \ w t. .. | 55 slå? 6 .. .. ._ Ll ii __ _L .. __ __ _L _. _w .-_ _ H H I H H

8 /.

1. 11 11 11 1 H H ' I M T A H I I H I I H H U H I l H I I H I I V H I I H H H H I I I I I Y 0 I 1 [1 11 11 11 H I I I I I I T [I ll il ll l I I H U I I N X I H I I H I I T I J H H I I I H i H I I T l H T T T W I H H I I I I I H I I T T T T I H H F F B F T H I I I I H I H H H H I H I I h l " o m I rf \ q u' r l l l l l H H I I H I H H I I I H H H l I H A H H i I l I I m l l l l W I I I I H I H H l H H H H I I I I I H H I T I I å C) T H I I H H H H I H I I T T T T i H H I I H I H I I I l i l i H H Grovg rus MO 8 11,2 16 20 [ I H I I I H I H : 1: 11 I H T I IU I I I T I I H H I I I I H H I [ [ B p l n I ' l l T H H I H I I I I H I T F I I H H [ H I I H H . 1 . H . 1 I I * H I I I ' I H H ' I H H I H I I IH ål l l l l l r l r l xl H H H | H 1 H I I I H I ll ll ll l U j i l l l l . l . H I U H l l §b i' :_ .|_ __ .. _l -l . _ _ i _H J . -_ _ L . . _ _ _ L _ . , -_ L . _ _ _ _ L _ _ . _ -L _ . -_ _ l _ _ _ _ _ L _ -_ J ' ; _ L _ -_ . . L _ . . .-_L _ -. -_ L i i i _ L _ -_ _ _ L _ -@ _ l _ _ _ . -. .L .. __ 4 __ L-' 5 . i -_ L _ 1 11,2 16 20 20 .. __ d i ,77 / 32 32 H H I H H I H F I I H I H M I H H H T I I I H I ll ll ll ll l U H ] H I I H H H l e T ' I H I H I I H H I H H T I T T T I I H H I I I T H I I I H I I I H T T H I H I I I I I I I H H T 1 1 1 I 1 1 7 T H H U H I T I I I I H H I I I I I I I H I I I l I H I I .. ._ .A . _ -<

50 64 50 64 '- Gfovmo 006

Siktkurvor over provtaget krossmaterial från Lista, i. Mellansand 0.2 0.6 Bilaga 2 Sidan 3 ' Grovécmd 2 Fingr'us