Institutionen för Tema Campus Norrköping
C-uppsats från Miljövetarprogrammet, 2021
Johanna Jacobsson & Rebecka Stenmark
Ganska farligt eller ganska
säkert?
En studie om svenska konsumenters syn på
kemikalier i kosmetiska produkter
Rapporttyp Report category Licentiatavhandling Examensarbete AB-uppsats C-uppsats D-uppsats Övrig rapport Språk Language Svenska/Swedish Engelska/English Titel
Ganska farligt eller ganska säkert? En studie om svenska konsumenters syn på kemikalier i kosmetiska produkter Title
Pretty dangerous or pretty safe? A study of Swedish consumers' views on chemicals in cosmetic products
Författare
Johanna Jacobsson & Rebecka Stenmark
Sammanfattning
Studiens huvudsakliga syfte är att undersöka svenska konsumenters förhållningssätt, kännedom och informationssökning om kemikalier i kosmetiska produkter samt hur utbrett fenomenet kemofobi, den irrationella rädslan för kemikalier är. Framförallt har en kvantitativ ansats tillämpats i studiedesignen. Empirin samlades in med en webbaserad enkät som besvarades av 221 personer. Sociala bakgrundsfaktorer har ställts mot huvudvariablerna för att upptäcka möjliga samband. Respondenternas svar redovisas i resultatet med tabeller och grafer och jämförs sedan med en rad olika tidigare studier inom ämnet. Vårt resultat ger en indikation för förhållningssätten bland kvinnor, personer i medelåldern och högutbildade eftersom detta var den mest övervägande gruppen av våra respondenter. Resultatet indikerar på att det finns både en medelnivå av kemofobi och toxikologisk kunskap hos respondenterna. Det finns en negativ förknippning till begreppet kemikalier och riskmedvetenheten av kosmetiska produkter är inte speciellt utbredd. Sedan framgick även att informationssökningen kring innehållet i kosmetika är komplex då innehållsförteckningen som tillhandahålls till konsumenter är bristfällig i att kommunicera risker på ett lättförståeligt sätt. Därför behöver riskkommunikationen ses över för kosmetiska produkter men även att de ska riskbedömas och märkas likt andra produkter utan något undantag i kemikalieregleringen. Detta är ytterst viktigt för att säkerställa medvetna inköpsval och skydd av hälsa och miljö.
Abstract
This study’s main purpose is to investigate Swedish consumers’ approaches, knowledge and how they search for information concerning chemicals in cosmetics as well as how widespread the phenomenon chemophobia, the irrational fear of chemicals, is. A mainly quantitative approach has been applied in the design of the study. Empirical data was collected with a web-based survey resulting in 221 respondents. Sociodemographic factors were connected to the main variables with the purpose of discovering possible correlations. The answers from the respondents are presented in the result with tables and graphs and then compared with several different studies on the subject. Our result indicates the views among women, middle-aged and people with higher education due to this being the most prevalent group of our respondents. The result indicates that there is a medium level of both chemophobia and toxicological knowledge among the respondents. There is a negative association with the word chemicals and the risk awareness for cosmetic products are not that widespread. Furthermore, it appeared that the information search concerning the contents of cosmetics are complex because the table of content that is provided to consumers is lacking in communicating risks in an understandable manner. Therefore, the risk communication concerning cosmetics should be evaluated and the products should also undergo the same risk assessments and labelling equal to other consumer products without exceptions in regulation. This is of outmost importance to ensure conscious purchasing behaviour and protection of health and the environment.
ISBN _____________________________________________________ ISRN LIU-TEMA/MV-C—21/06--SE _________________________________________________________________ ISSN _________________________________________________________________ Serietitel och serienummer
Title of series, numbering
Handledare Stina Backman
Nyckelord
Kemikalier, kemofobi, toxikologisk kunskap, svenska konsumenter, kosmetiska produkter, riskkommunikation, riskuppfattning Keywords
Chemicals, chemophobia, toxicological knowledge, Swedish consumers, cosmetic products, risk communication, risk perception
Datum
2021-05-28
URL för elektronisk version
http://www.ep.liu.se/index.sv.html
Institution, Avdelning
Department, Division Tema Miljöförändring, Miljövetarprogrammet
Department of Thematic Studies – Environmental change Environmental Science Programme
Förord
Vi vill först och främst tacka vår kära handledare Stina Backman som stöttat oss igenom processen med konstruktiva och uppmuntrande kommentarer. Sedan vill vi även ge ett stort tack till Per Sandén som gav oss hjälp med statistik som var guld värd. Även stort tack till alla som besvarat enkäten och hjälpt till att sprida den, utan er hade studien inte varit möjlig att genomföra. Sist men inte minst vill vi ge ett stort tack till alla våra nära och kära som stöttat oss igenom processen, gett oss värdefull feedback och agerat bollplank för alla idéer och tankar som examensarbetet medförde.
Johanna Jacobsson & Rebecka Stenmark Norrköping 2021-04-26
Sammanfattning
Studiens huvudsakliga syfte är att undersöka svenska konsumenters förhållningssätt, kännedom och informationssökning om kemikalier i kosmetiska produkter samt hur utbrett fenomenet kemofobi, den irrationella rädslan för kemikalier är. Framförallt har en kvantitativ ansats tillämpats i studiedesignen. Empirin samlades in med en webbaserad enkät som besvarades av 221 personer. Sociala bakgrundsfaktorer har ställts mot huvudvariablerna för att upptäcka möjliga samband. Respondenternas svar redovisas i resultatet med tabeller och grafer och jämförs sedan med en rad olika tidigare studier inom ämnet. Vårt resultat ger en indikation för förhållningssätten bland kvinnor, personer i medelåldern och högutbildade eftersom detta var den mest övervägande gruppen av våra respondenter. Resultatet indikerar på att det finns både en medelnivå av kemofobi och toxikologisk kunskap hos
respondenterna. Det finns en negativ förknippning till begreppet kemikalier och
riskmedvetenheten av kosmetiska produkter är inte speciellt utbredd. Sedan framgick även att informationssökningen kring innehållet i kosmetika är komplex då innehållsförteckningen som tillhandahålls till konsumenter är bristfällig i att kommunicera risker på ett lättförståeligt sätt. Därför behöver riskkommunikationen ses över för kosmetiska produkter men även att de ska riskbedömas och märkas likt andra produkter utan något undantag i kemikalieregleringen. Detta är ytterst viktigt för att säkerställa medvetna inköpsval och skydd av hälsa och miljö.
Abstract
This study’s main purpose is to investigate Swedish consumers’ approaches, knowledge and how they search for information concerning chemicals in cosmetics as well as how
widespread the phenomenon chemophobia, the irrational fear of chemicals, is. A mainly quantitative approach has been applied in the design of the study. Empirical data was collected with a web-based survey resulting in 221 respondents. Sociodemographic factors were connected to the main variables with the purpose of discovering possible correlations. The answers from the respondents are presented in the result with tables and graphs and then compared with several different studies on the subject. Our result indicates the views among women, middle-aged and people with higher education due to this being the most prevalent group of our respondents. The result indicates that there is a medium level of both
chemophobia and toxicological knowledge among the respondents. There is a negative association with the word chemicals and the risk awareness for cosmetic products are not that widespread. Furthermore, it appeared that the information search concerning the contents of cosmetics are complex because the table of content that is provided to consumers is lacking in communicating risks in an understandable manner. Therefore, the risk communication concerning cosmetics should be evaluated and the products should also undergo the same risk assessments and labelling equal to other consumer products without exceptions in regulation. This is of outmost importance to ensure conscious purchasing behaviour and protection of health and the environment.
Innehållsförteckning
Förord ... 2 Sammanfattning ... 3 Abstract ... 4 1. Inledning ... 7 2.1 Frågeställningar ... 83. Tidigare forskning och problembeskrivning ... 9
3.1 Kosmetika ... 9
3.2 Exponering och användning av kosmetika hos olika grupper av människor ... 9
3.3 Effekter på miljö ...10
3.4 Kemikaliereglering av kosmetika ...10
3.5 Riskkommunikation till konsumenter ...11
3.6 Riskuppfattning ...12
4. Metod ... 12
4.1 Studiedesign och kvalitetsaspekter ...12
4.2 Studiens vetenskapliga förankring ...13
4.3 Enkätutformning ...13
4.4 Specifik frågeformulering och förankring ...15
4.4.1 Informationssökning ...15
4.4.3 Kunskap och kännedom ...16
4.4.4 Normer och attityder ...17
4.4.5Attityder och prioritering vid inköp ...18
4.4.6 Riskassociationer ...18 4.5 Pilotstudie ...19 4.7 Analys ...20 4.7.1 Databearbetning ...20 4.7.2 Index ...20 4.7.3 Statistisk analys ...21 4.7.4 Kodning ...21 4.8 Etiska aspekter ...21 5.1 Beskrivning av respondenter ...22 5.2 Riskuppfattning kemikalier ...24
5.3 Associationer med ordet kemikalie ...25
5.4 Associationer med kosmetiska produkter ...26
5.5 Informationssökning ...27
5.6 Kunskap och kännedom ...30
5.8 Attityder och normer ...34 6. Resultatdiskussion... 35 7. Metoddiskussion ... 40 8. Slutsatser ... 41 Referenser ... 43 Bilagor ... 46
Bilaga 1. Associationer till specifika produkter...46
Bilaga 2. Associationer till specifika produkter, innehåll ...47
Bilaga 3. Associationer till ordet kemikalie...48
Bilaga 4. Riskassociationer ...49
Bilaga 5. Sambandsanalyser ...50
1. Inledning
Människan har alltid med hjälp av sina sinnen kunnat utföra en så kallad intuitiv toxikologi där man med lukt, smak och doft kunnat subjektivt avgöra om mat, vatten eller luft är säkert. De potentiella riskerna med att exponeras för kemiska substanser däremot är sinnena
begränsade i att bedöma och därför utvecklades vetenskapsgrenar som toxikologi och riskbedömning (Neil et al. 1994). De riskbedömningar som utförs på kemikalier som är ämnade för mänsklig användning och konsumtion är ofta omfattande men även komplexa vilket lett till kontrovers gällande osäkerheten kring dessa bedömningar. Som följd av detta försvårar det kommunikationen mellan experter och gemene man. Gemene man har jämfört med experter inte samma kunskap, tid eller motivation att bedöma osäkerheter i diverse riskbedömningar av kemikalier (Bearth et al. 2019).
Studier av riskuppfattning hos konsumenter i relation till kemiska substanser i produkter tenderar att fokusera enbart på de hälsoskadliga riskerna för människor (Bearth et al. 2019). Det är dock tydligt att de kemiska substanser som används i diverse produkter inte enbart kan innebära risker för människor utan även för miljö och djurliv (Brausch & Rand, 2011). Många kemikalier finns redan utspridda i miljö, byggnader och varor vars eventuella risker för hälsa och miljö det finns begränsad kunskap om. När kemikalier upptäcks ha effekter på miljön är det främst efter skadan har skett som det upptäcks. Kemikalier anses ofta inte vara giftiga förrän man har kunnat bevisa motsatsen, om man inte kan bevisa att en kemisk substans till exempelvis framkallar cancer är det väldigt svårt att besluta om riskbegränsning (Formas, 2006). För ämnet Triclosan har dock motsatsen kunnat bevisats, då ämnet visat sig vara hormonstörande, giftigt för vattenlevande organismer och bioackumulerande. Detta har lett till att ämnet förbjudits i en del produktgrupper inom EU men får fortfarande användas som konserveringsmedel i kosmetika (Kemikalieinspektionen, 2016). Anledningen till detta är att det inte behöver göras några miljöbedömningar för kosmetika vilket gör det svårt att förbjuda ämnen i dessa produkter (Offerman, 2016). Många vanligt förekommande ingredienser i kosmetika har visats ha negativa effekter på både miljö och hälsa. Detta samtidigt som redogörandet för produkternas innehåll ofta är otillräcklig och försvårar konsumenters möjlighet att tolka möjliga risker utifrån dess innehåll (Craig & Ziv-Gal, 2018).
Uppfattningen om kemikalier hos gemene man är ofta negativa och grundar sig i många av fallen i rädsla och missuppfattning. Naturliga kemikalier, som utvunnits från naturliga processer, uppfattas vanligtvis som säkrare och mindre riskabla jämfört med syntetiska (Saleh et al. 2019). Denna uppfattning anses förstärkas av fenomenet kemofobi, som definieras som en irrationell rädsla för kemikalier (Salet et al. 2019). En vanlig
missuppfattning bland människor är att en kemikalie antingen klassas som säker eller farlig, men oavsett kemisk substans är säkerheten relativ till frekvensen, varaktigheten och
omfattningen av dess exponering (Entine, 2011). Ofta förknippas kemikalier med cancer, giftighet och död (Saleh et al. 2019). Trots medvetenhet kring olika regleringar för produkters innehåll av kemiska substanser kan konsumenter fortfarande uppleva oro och undvika vissa produkter som följd av känslor eller lågt förtroende för de som riskbedömer och utformar lagar (Bearth et al. 2019). För mycket irrationell rädsla eller oro för risker kan i sig fungera som en risk för samhället då det exempelvis kan leda till att fler människor avstår vaccin, vilket kan öka spridningen av förebyggbara sjukdomar (Ropeik, 2012). Det kan även leda till att personer utsätter sig för större fara då andra risker underskattas, exempelvis hos
miljömärkta produkter (Saleh et al. 2019). Faktorer som leder till ökad kemofobi är även relativt outforskade (Saleh et al. 2019). En befogad och realistisk riskuppfattning är därför viktig att främja framförallt för produktgrupper som kosmetika där reella risker har
identifierats för både miljö och hälsa. Betydelsen blir även ännu mer förstärkt då riskkommunikationen gällande kosmetiska produkter kritiserats utifrån
innehållsförteckningen och att undantag görs i riskmärkning och riskbedömning för dessa produkter (Klaschka & Rother, 2013). Det är därför intressant och relevant att undersöka vidare hur konsumenter förhåller sig till kemikalier i kosmetika och ifall
riskkommunikationen gör det möjligt för konsumenter att göra riskmedvetna inköp utifrån både miljön och sin hälsa.
2. Syfte
Denna studies huvudsakliga syfte är att undersöka svenskarespondenters förhållningssätt till förekomsten av kemikalier i kosmetika, för att se hur omfattande riskuppfattningen är och ifall den är rationell eller inte utifrån graden av kemofobi. Detta eftersom om konsumenter har en låg riskuppfattning eller irrationell rädsla för kemikalier kan det tyda på ett behov av ökad och förbättrad riskkommunikation för att de ska kunna göra medvetna inköpsval. Detta är ytterst viktigt då kosmetiska produkter används regelbundet i vardagen av många
konsumenter, en del kemikalier i dessa produkter misstänks även ha negativa effekter på hälsa och miljö vilket gör det till en relevant produktgrupp att fokusera på. Då studiens övergripande ambition är hög kommer associationer till olika typer av kosmetika, kunskap om grundläggande toxikologiska principer, associationer till ordet kemikalie och
informationssökning även att beröras. Det är intressant att undersöka ifall associationer till olika typer av kosmetika skiljer sig åt, då vissa produkter kanske anses mer problematiska än andra. Kunskaper om grundläggande toxikologiska principer är relevant då tidigare forskning visat att det kan påverka graden av kemofobi. Associationer med ordet kemikalie visar på konsumenternas förhållningssätt till kemikalier i en bredare bemärkelse och ifall en balanserad bild med både fördelar och nackdelar med begreppet förekommer. . Allmän informationssökning kan belysa hur konsumenter söker eller förstår information om kemikalieinnehållet i kosmetika. Innehållsförteckningen på kosmetiska produkter är den huvudsakliga informationsskällan till konsumenter och därför kommer studien att beröra deras uppfattning om denna förteckning och ifall den är hjälpsam eller inte. Resultatet kommer att ställas i relation till intersektionella aspekter såsom kön, ålder, utbildningsnivå, föräldraskap, ålder på barn och inköpsansvar. Förhoppningsvis kan resultatet ge en bild ifall riskkommunikationen till konsumenter behöver förbättras eller inte och ifall den ger
förutsättningar för hälso- och miljömedvetna inköpsval. 2.1 Frågeställningar
Studien kommer besvara följande frågeställningar
• Vilken kännedom har respondenterna om grundläggande toxikologiska principer? • Hur hög grad kemofobi har respondenterna
• Hur ser riskuppfattningen och förhållningssättet ut gällande förekomsten av kemikalier i kosmetika och kemikalier i bredare bemärkelse?
• Hur väl kan respondenterna ta till sig information om kosmetikas innehåll och hur går detta oftast till?
3. Tidigare forskning och problembeskrivning
Nedan redogörs det aktuella forskningsläget gällande kosmetika. Först beskrivs
produktgruppen ingående, sedan redogörs kosmetikas risker för miljö och mänsklig hälsa, hur lagstiftningen ser ut för kosmetiska produkter, hur riskkommunikationen går till för dessa produkter och slutligen beskrivs fenomenet kemofobi. Forskningsläget grundar sig främst i vetenskapliga artiklar från tidskrifter inom miljövetenskap, miljökemi och toxikologi. 3.1 Kosmetika
Personal Care Products (PCP) är ett förekommande begrepp inom vetenskapen som grupperar ihop vanliga kosmetiska produkter som tvål, hudkräm, parfym eller solkräm (Klaschka & Rother, 2013). Samma typer av produkter benämns framförallt som kosmetika eller kosmetiska produkter inom både europeisk och svensk kosmetikalagstiftning (nr 1223/2009/EG; 2013/413/EG). Kosmetikaförordningen (EG) nr 1223/2009 definierar kosmetiska produkter som de produkter som innehåller kemiska ämnen eller blandningar avsedda att appliceras på människokroppens yttre delar, tänder eller slemhinnor i munhålan med huvudsakligt eller uteslutande syfte att rengöra eller parfymera, förändra utseende, skydda, bibehålla ett gott skick eller korrigera kroppslukt. Både användningen och produktionen av kosmetika har ökat årligen globalt, år 2010 var försäljningen av dessa produkter i EU värda drygt 66 miljarder euro, vilket stod för drygt en tredjedel av kosmetiska produkter på den globala marknaden. Kosmetika innehåller ofta ingredienser som doftmedel, färgämnen, lösningsmedel och konserveringsmedel, där många visats vara farliga substanser eller farliga blandningar som kan ha skadliga effekter på konsumenter och miljö (Klaschka & Rother, 2013).
3.2 Exponering och användning av kosmetika hos olika grupper av människor För att förstå eventuella hälsorisker som kan uppkomma som följd av vissa ämnen är det viktigt att ta hänsyn till exponeringen. Faktorer såsom frekvens, mängd och typ av kemikalier har betydelse (Biesterbos et al. 2013). Beroende på typen av kemikalie det handlar om ser exponeringsvägarna olika ut, då vissa huvudsakligen exponerar via inhalation, när ämnen avdunstar i luften, eller exponering genom hudkontakt (Mouhamadou et al. 2020).
Användningen av kosmetika har visat sig leda till komplexa exponeringsmönster av flertal olika kemikalier dagligen, eftersom det härstammar från diverse källor och är starkt beroende av en individs personliga användningsmönster (Husøy et al. 2019). Kunskap finns idag främst om akut exponering vid hög dos av enskilda kemikalier, mindre utforskat är kontinuerlig exponering vid låg dos av blandningar av olika ämnen (Craig & Ziv-Gal, 2018). Eftersom den stora mängden av ingredienser som används i kosmetika är så pass stor blir även riskbedömningen väldigt omfattande och resurskrävande (Klaschka & Rother, 2013). Av den forskning som har undersökt effekten av kemikalier i kosmetika på människors hälsa visar en del på oroväckande symptom kopplat till vissa specifika kemikalier och att det finns utsatta grupper som exponeras mer. Parabener, triclosan och ftalater är exempel på vanligt förekommande kemikalier som visats kunna orsaka negativa hälsoeffekter och kan bland annat agera hormonstörande (Biesterbos et al. 2013). Parabener används vanligtvis som konserveringsmedel i kosmetika och dess förekomst i mänsklig urin har kopplats till användningen av produkter som hudkräm, smink och munskölj. Kemikalier som används i plastförpackningar som exempelvis ftalater har möjligheten att läcka ut i kosmetiska
till negativa effekter på fertilitet och reproduktionsförmåga men kan även leda till äggstockscancer, missfall eller minskad hormonproduktion (Craig & Ziv-Gal, 2018). Ingredienser i kosmetika har även kopplats ihop med kontaktallergi (Biesterbos et al. 2013; Klaschka & Rother, 2013). Uppkomsten av kontaktallergi som följd av doftallergener har även visats vara ett växande kliniskt problem i Norden (Klaschka & Rother, 2013).
Kvinnor är i större utsträckning exponerade för kemikalier i kosmetiska produkter eftersom deras användning är mer frekvent jämfört med män (Craig & Ziv-Gal, 2018; Biesterbos et al. 2013), de tenderar även att använda en större variation av kosmetiska produkter (Husøy et al. 2019). Höga halter av parabener har visats kunna påverka kvinnors menscykel (Craig & Ziv-Gal, 2018; Nishihama et al., 2016), ftalater och parabener har även kopplats ihop med en för tidig pubertet hos unga flickor (Petca et al. 2019). Gravida kvinnor är en grupp som är särskilt känsliga för hormonstörande ämnen. Exempelvis kan exponeringen av ftalater och parabener utgöra negativa hälsoeffekter för både modern och fostret och resultera i både reproduktion- och utvecklingsproblematik (Hsieh et al. 2019; Barret et al. 2014; Craig & Ziv-Gal, 2018). En annan viktig grupp att ha i åtanke gällande exponeringen av kemikalier är barn. Barn är ännu mer känsliga än vuxna för kemikalieexponering eftersom deras kroppar fortfarande utvecklas. I vissa tidiga steg i utvecklingen av ett barns liv kan exponeringen av kemikalier leda till permanent skada (Garica-Hidalgo et al. 2017).
3.3 Effekter på miljö
Kosmetiska produkter är jämfört med läkemedel inte ämnade att användas invändigt utan ska användas externt på människokroppen. Som följd av detta bryts inte ämnena ned av kroppen på samma sätt och de når därför regelbundet miljön oförändrade som följd av den frekventa användningen (Brausch & Rand, 2011). Den vardagliga användningen av kosmetika leder till en stor miljökontaminering, främst i vatten då stora mängder av produkterna spolas ner i avloppssystem eller läcker från deponier (Klaschka & Rother, 2013). Kemiska substanser från kosmetika är bland de mest detekterade kemiska föreningarna i världens ytvatten och har visats ha persistenta, bioaktiva och bioackumulerande egenskaper (Brausch & Rand, 2011). I och med en ökning i både konsumtion, tillgång och valmöjligheter av kosmetika tros
utsläppen till miljön fortsätta stiga (Hopkins & Blaney, 2016). Jämfört med läkemedel finns det däremot inte lika mycket kunskap kring kosmetikas toxicitet, framförallt i akvatiska miljöer (Brausch & Rand, 2011) och förståelsen av dess konsekvenser är till viss del bristfällig (Hopkins & Blaney, 2016). Vissa ämnen i kosmetika har dock visats ha
hormonstörande effekter vid låga koncentrationer, exempelvis UV-filter (Brausch & Rand, 2011; Montesdeoca-Esponda et al. 2018). Triclosan, parabener, ftalater och polyetylenglykol (PEG) är vanligt förekommande bland kosmetika, och har av flera myndigheter och
miljögrupper blivit identifierade som särskilt skadliga för hälsa och miljö (Craig & Ziv-Gal, 2018).
3.4 Kemikaliereglering av kosmetika
REACH förordningen (EG) nr 1907/2006 syftar till att säkerställa en hög skyddsnivå för människors hälsa och miljö, främja alternativa metoder för att riskbedöma ämnen samt att låta ämnen cirkulera fritt på EU:s inre marknad samtidigt som innovation och
konkurrenskraft gynnas. Förordningen utgår från försiktighetsprincipen och hänvisar till att tillverkare, importörer och nedströmsanvändare är ansvariga för att de ämnen som de
tillverkar, släpper ut på marknaden eller som de använder inte har några skadliga effekter på hälsa eller miljö. När kemiska ingredienser används i kosmetika regleras de av
kosmetikaförordningen (EG) nr 1223/200 som inte kräver en riskbedömning men istället en säkerhetsutvärdering av en kompetent säkerhetsbedömare. Denna bedömning baserar sig huvudsakligen på irritation och kontaktallergi då andra effekter på mänsklig hälsa och miljö inte täcks av förordningen. Kosmetiska produkter behöver inte märkas enligt
CLP-förordningen (EG) nr 1272/2008, som berör klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar, även om de skulle innehålla farliga substanser över
klassificeringsgränserna (Klaschka & Rother (2013). Om kosmetika klassificerades enligt CLP-förordningen hade många av produkterna behövt ha faropiktogram på sig likt andra produkter enligt Klaschka & Rother (2013).
Reglerande transparens har benämnts vara den tredje vågen inom kontroll av giftiga substanser efter direkt reglering och ekonomiska styrmedel (Schenten et al. 2020). Detta utifrån argumentet att reglerande transparens korrigerar informationsglapp mellan industrier och konsumenter, vilket tros skapa marknadsbaserade initiativ för företag genom påtryck från konsumenter (Schenten et al. 2020). Artikel 3(3) av REACH förordningen (EG) 1907/2006 ger konsumenter rättigheten att begära ut information om Substances of Very High Concern (SVHC), däremot sträcker sig detta inte till kosmetiska produkter som har en
innehållsförteckning. Cancerogena, mutagena och substanser giftiga för reproduktion är i princip förbjudna enligt Kosmetikaförordningen (1223/2009/EG), undantag görs däremot när användning av dessa substanser visats vara säker av den Vetenskapliga Kommittén för Konsumentsäkerhet (SCCS) (Klaschka & Rother, 2013).
3.5 Riskkommunikation till konsumenter
Riskkommunikation är den process då individer informeras om möjliga faror eller risker för att underlätta riskminskande beteenden. För konsumenter har det visat sig kunna vara
komplicerat att förstå vilka kemikalier som kosmetiska produkter innehåller och i vilken grad de kan vara farliga för deras hälsa. Vid varje köp av kosmetiska produkter fungerar
innehållsförteckningen som deras huvudsakliga verktyg för riskbedömning, oavsett om de gör det medvetet eller ej. Förhoppningen med innehållsförteckningen är att konsumenter ska utvärdera ingredienslistan och identifiera vilka risker ingredienserna kan innebära för dem själva och sen antingen välja att köpa produkten eller inte utifrån detta (Klaschka & Rother, 2013). Klaschka & Rother (2013) anser att detta är ett orealistiskt antagande och att det är en för tung uppgift för konsumenterna att förväntas utföra eftersom gemene man kanske inte har den vetenskapliga bakgrund eller läsförståelse som behövs. Detta anser Klaschka & Rother (2013) gör att innehållsförteckningen inte uppfyller konsumenternas rättigheter till
riskinformation som möjliggör välgrundade och medvetna inköpsval. En brist på nödvändiga resurser så som tid, motivation, uppmärksamhet och utbildning har visats bidra till att deras riskbedömning framförallt baseras på känslor istället för på tillgänglig information och att den därför skiler sig från experter (Bearth et al. 2019). Ofta är medicinsk information svår att ta till sig för gemene man, oavsett utbildningsgrad, men personer som har gått ut gymnasiet har generellt sett visat större tendenser till att eftersöka och använda sig av information gällande hälsa. Användningen av internet spelar även en stor roll, då mycket av
informationen idag finns att tillgå där och därför kan ses som ett viktigt hjälpmedel. De personer som inte använder internet i lika stor utsträckning kan därför möta svårigheter i att inhämta samma förståelse och kunskap kring hälsa och sjukdomar i jämförelse (Feinberg et al. 2015).
3.6 Riskuppfattning
Beck (2018) menar att allmänhetens riskmedvetenhet i det moderniserade samhället
framförallt är vetenskapligt bestämd och att risker inte längre bedöms från egna erfarenheter utan utifrån en allmän kunskap fri från personliga erfarenheter. Riskerna tenderar därför att vara osynliga och de måste undersökas och värderas i en annan verklighet som endast är teoretisk och som existerar i våra tankar (Beck, 2018). Baserat på detta anser Beck (2018) att spekulationer och motstridiga tolkningar frodas och osynliga risker så som föroreningar blir föremål för kontrovers gällande hur verkliga de är. En form av irrationell riskuppfattning är kemofobi som karaktäriseras av en ologisk oro för kemikalier och som framförallt baserar sig på kemikaliers ursprung, om de är naturliga eller syntetiska, trots att det inte är en indikator på en kemikaliers toxicitet (Saleh et al. 2020). Personers riskuppfattning har visats påverka deras beteende och beslutsfattande, därför menar Saleh (2020) att kemofobi kan hindra människor från att göra informerade val gällande kemikalier i produkter. Vissa studier visar att graden av kemofobi bland allmänheten har överskattats medan andra studier tyder på det motsatta. Till exempel vissa konsumenter underskattar riskerna med receptläkemedel men de överskattar riskerna med tillsatser i mat (Bearth et al. 2019). Det finns även en utbredd tro om att miljövänliga produkter eller produkter med naturliga ingredienser är mindre skadliga jämfört med produkter med syntetiska ämnen (Bearth et al. 2021). Att vissa produkter exempelvis marknadsförs som kemikaliefria kan bidra till ökad rädsla för kemikalier och att en värld utan dem är möjlig (Saleh et al. 2020).
Kemofobi är enligt Bearth et al. (2019) ett symptom på misstro till vetenskap och låg
vetenskaplig läskunnighet vilket leder till att vetenskaplig osäkerhet inte kan accepteras. Ens angelägenhet över ens egna hälsa kan även påverka hur mycket rädsla kemikalier framkallar (Bearth et al. 2019). Graden av kemofobi har av flertal studier kopplats ihop med kunskaper om grundläggande toxikologiska principer, då högre kunskap leder till mindre kemofobi (Bearth et al. 2021; Saleh et al. 2019). Dock är andra faktorer som leder till kemofobi relativt outforskade (Saleh et al. 2019). Det kan därför vara av betydelse för riskkommunikation att förstå sig på olika missförstånd eller kunskapsglapp som existerar hos konsumenter gällande toxikologi och säkerheten hos kemikalier (Bearth et al. 2021)
4. Metod
Här beskrivs studiens design, vetenskapliga förankring, enkätutformning, datainsamling och analys. Validitet och reliabilitet kommer först att förklaras och sedan beröras löpande genom hela avsnittet. Den vetenskapliga förankringen innefattar fem studier med snarlika
inriktningar och syften och som kommer att fungera som metodförankring och jämförelse till resultatet.
4.1 Studiedesign och kvalitetsaspekter
Studiens utformning är explorativ och använder sig av en kvantitativ metodik och analys med enkät som datainsamlingsmetod som sedan följs av statistisk analys och kodning. Enkät är en passande metod när man vill undersöka vad människor generellt tycker om vissa frågor och undersöka skillnader mellan olika grupper i samhället (Barmark & Djurfeldt, 2020). .Säkerheten och kvalitén i studien är starkt beroende av begreppen validitet och reliabilitet. Validitet innebär exempelvis hur väl studiens enkätfrågor lyckas mäta det de avser att mäta, detta innebär att frågorna ska ha inget eller enbart litet systematiskt fel (Ejlertsson, 2019). Reliabiliteten grundar sig i att mätningen kan leda till samma resultat vid upprepade
mätningar, ju högre grad av överensstämmelse mellan svar desto högre reliabilitet får mätningen (Barmark & Djurfeldt, 2020). Detta speglar ett frågeinstruments eller enskilda frågors tillförlitlighet, alltså att frågorna ska kunna besvaras ett flertal gånger vid upprepade tillfällen, med liknande svar (Ejlertsson, 2019). Att göra flera mätningar är dock väldigt resurskrävande och inget som tidsramen för ett examensarbete innefattar och ett komplement kan vara att utgå ifrån tidigare studier av ämnet (Barmark & Djurfeldt, 2020). Fördelarna med detta är att frågorna kan redan ha blivit kvalitetstestade och kan användas som
jämförelsematerial med ens resultat (Ejlertsson, 2019). 4.2 Studiens vetenskapliga förankring
Saleh et al. (2019) har med en webbenkät undersökt kemofobi bland 633 schweiziska konsumenter i förhållande till faktorer såsom kunskap om grundläggande toxikologiska principer. Under studien utvecklades en skala för att kunna undersöka graden av kemofobi som sedan skulle kunna appliceras och användas i andra studier (Saleh et al. 2019).
Buchmüller et al. (2020) undersökte 1109 schweizares spontana riskuppfattningar av kemiska hushållsprodukter och förutsättningar för säker hantering av dessa produkter med hjälp av en webbenkät. Studien undersökte även respondenternas grad av kemofobi med modifierade påståenden från Saleh et al. (2019).
Två liknande studier om konsumenters kemofobi och kunskap om toxikologiska principer har utförts i åtta europeiska länder (Bearth et al. 2019) och i Sydkorea (Bearth et al. 2021) där skalan som Saleh et al. (2019) utformat har tillämpats.
I ett projekt “Attityder till farliga kemiska ämnen i varor” av Lindström (2007) med Stockholm Stad har man undersökt stockholmares attityder till farliga kemiska ämnen i produkter, olika kriterier för inköpsval av varor, betydelsen av olika informationskällor, normer gällande ansvar och motiv till att minska farliga kemiska ämnen i produkter samt kunskap om specifika kemiska ämnen. Detta utifrån en enkät som besvarades av 365 boende i Stockholm.
Samir Ismail (2018) har i sitt examensarbete undersökt svenska konsumenters kunskap, riskuppfattning och förhållningssätt kring kemikalier i hygienprodukter. Detta gjordes bland annat via webenkät som besvarades av 102 respondenter (Samir Ismail, 2018).
4.3 Enkätutformning
I en enkätutformning är det viktigt att använda sig av enkelt språk, att undvika teoretiska begrepp och att anpassa språket efter målgruppen (Barmark & Djurfeldt, 2020). För att undvika otydligheter i vår enkät gjorde vi valet att använda begreppet kemikalie istället för kemisk substans som andra studier (Saleh et al. 2019; Bearth et al. 2019) använts sig av. I den inledande informationstexten till enkäten förklarades även begreppet kemikalie och
skillnaderna mellan syntetisk och naturlig kemikalie för att säkerställa att alla respondenter gick in med samma grundläggande förståelse (Bilaga 6). I enkäten benämndes kosmetika som hygien och kosmetiska produkter för att underlätta förståelsen hos respondenterna då
kosmetika möjligtvis kan förknippas med endast sminkprodukter. Exempel på hygien och kosmetiska produkter nämndes även i informationstexten och i en del av frågorna för att förtydliga begreppet. Vid fråga 18 beskrivs även vad vi menar med begreppet farlig kemikalie, eftersom enkäten fokuserade på vanligt förekommande kemikalier som inte klassats som farliga.
Tabell 1. Frågor till enkäten.
1. Samtyckefråga 14. Läs följande påståenden och fyll i det alternativ
som stämmer överens med vad du tycker. (Påståenden som mäter kemofobi)
2. Är du folkbokförd i Sverige? 15. Vilka ord, begrepp eller fenomen förknippar du
med följande produkter? 3. Fyll i det påstående gällande inköp av hygien eller
kosmetiska produkter som stämmer överens med dig
16. Vad är särskilt viktigt för dig när du köper hygienprodukter?
4. Köper du och använder dig av kosmetiska produkter, utöver parfym?
17. Vad är särskilt viktigt för dig när du köper kosmetiska produkter?
5. Läser du ofta innehållsförteckningen på hygien eller kosmetiska produkter innan du köper dem?
18. Vilka risker för hälsa och miljö tror du att kemikalier i hygien och kosmetiska produkter kan orsaka?
6. Tycker du att innehållsförteckningar på hygien eller kosmetiska produkter hjälper dig att förstå vad för kemikalier produkterna innehåller?
19. Fyll i hur väl du tycker att dessa påståenden stämmer överens för dig (Påståenden gällande normer och värderingar)
7. Hur viktigt är det för dig att du är medveten om vad dessa hygienprodukter innehåller för kemikalier?
20. När du hör eller läser ordet kemikalie, förknippar eller tänker du på något särskilt då? Exempelvis ord, begrepp eller fenomen.
8. Hur viktigt är det för dig att du är medveten om vad dessa kosmetiska produkter innehåller för kemikalier?
21. Vad är din könstillhörighet?
9. Hur viktig informationskälla kring innehållet av kemikalier i hygien och kosmetiska produkter är följande för dig?
22. Är du gravid?
10. Fyll i vilka påståenden du tror är sanna respektive falska.
23. Vilken är din högsta genomförda utbildning? 11. Har du hört talas om följande kemikalier? 24. Hur gammal är du?
12. Har du hört talas om följande? 25. Har du barn?
13. Har du någon gång kontaktat ett företag eller en återförsäljare för att få mer information om vilka kemikalier en produkt innehåller?
26. Hur gammalt är ditt yngsta barn?
Enkäten bestod av en inledande information- och samtyckestext, följt av 26 frågor, därav 21 fasta frågor, tre öppna frågor och två obligatoriska kontrollfrågor (Bilaga 6 och tabell 1). De mer neutrala frågorna placerades i början och de mer känsligare mot slutet av enkäten för att minska risken för internt bortfall. Fasta frågor har specifika formuleringar och begränsar hur respondenten kan besvara frågan, detta kan göra innehållet begränsat då man inte vet hur respondenterna resonerar kring frågan. Eftersom statistisk analys skulle senare utföras underlättar det att ha flertal fasta frågor (Barmark & Djurfeldt, 2020). En femgradig Likert skala har använts för frågor där respondenter tillbetts tagit ställning till påståenden. Likert skalor är vanliga att använda för att kunna undersöka hur mycket respondenter håller med om påståenden men även hur troligt det är att de utför en handling, hur mycket de värderar något eller hur viktigt något är för dem (Mohn, 2019). Hur pass stor ens skala är kan enligt Barmark & Djurfeldt (2020) ha betydelse för det slutgiltiga resultatet. Vid val av en udda siffrig skala ger man respondenterna möjlighet att kunna ställa sig neutralt, det finns både fördelar och nackdelar med detta. När neutrala svarsalternativ inkluderas kan detta leda till att
respondenter som är trötta på enkäten eller inte alls är intresserade av enkätens ämne endast svarar på måfå för att bli färdig med enkäten. När respondenterna kan tänkas inte ha en särskilt stark uppfattning eller åsikt om ett ämne kan neutrala svarsalternativ passa sig bättre. Utan dessa kan respondenterna tvingas ta ställning till frågor de egentligen inte har någon åsikt eller vetskap om (Barmark & Djurfeldt, 2020). I relation till studiens syfte ansåg vi det
begränsande att inte inkludera neutrala förhållningssätt då ämnet kemikalier kan vara ett komplicerat och svårt ämne att relatera till.
De öppna frågorna har haft en maxgräns på 100 tecken, detta för att underlätta senare analys och för att uppmana till mer koncentrerade svar från respondenterna. De öppna frågorna var nr. 15, 18 och 20. De öppna frågorna berörde associationer med specifika kosmetiska produkter, riskuppfattningar och associationer med ordet kemikalie. Det finns en större risk för internt bortfall vid användande av öppna frågor eftersom oftast en liten del av
respondenterna besvarar dessa, därav kan svaren inte analyseras med samma säkerhet som de andra frågorna men de kan belysa intressanta teman (Ejlertsson, 2019). Enkäten bestod av sex stycken bakgrundsfrågor gällande: kön, utbildningsnivå, inköpsansvar, ålder och ifall
respondenterna var gravida, hade barn och då vilken ålder deras yngsta barn var. För att minimera risken för internt bortfall under tiden respondenten besvarade enkäten, gjordes enbart fråga 1 och 2 obligatoriska som berörde samtycke och folkbokföring i Sverige. Enligt Trost (2012) kan för många obligatoriska enkätfrågor annars leda till att respondenten väljer att avbryta enkäten ifall de inte kan eller vill svara. Dock ökar istället risken för en större mängd obesvarade frågor, men det kan vara att föredra över minskad mängd respondenter. Frågor 7 och 8 uppmanade respondenterna att inte svara för de produkter de inte brukade använda för att få relevanta svar. För att undvika fel i enkätsvaren har en del spärrar
tillämpats i konstruktionen,exempelvis hade vi en maxgräns på 120 år vid svar på frågan om ens ålder för att inte få felaktiga värden eller att man skrev sitt födelseår. Fråga 4 frågade ifall respondenten var en användare av fler än en typ av sminkprodukter, om man svarade nej gick inte de sminkrelaterade frågorna 8 och 17 att besvara.
4.4 Specifik frågeformulering och förankring
4.4.1 Informationssökning
Fråga 5 utformades för att se om respondenterna ofta läste innehållsförteckningen på
kosmetiska produkter innan inköp och fråga 6 huruvida den hjälpte till att bidra med en ökad förståelse kring innehållet av kemikalier. Fråga 9 syftade till att undersöka betydelsen av olika informationskällor gällande kemikalieinnehållet i kosmetiska produkter, därav sociala medier, nyhetsmedier, peer review artiklar, folk i ens omgivning, myndigheter,
försäljare/butiker och företag undersökts. Dessa frågor motiverades av att Klaschka & Rother (2013) påpekat att innehållsförteckningar på kosmetika möjligtvis inte är ett tillräckligt effektivt riskkommunikationsverktyg för konsumenter. Fråga 13 undersökte även ifall konsumenter har, utöver innehållsförteckningen, kontaktat företag/återförsäljare om ytterligare information om innehållet.
4.4.2 Kemofobi
För att undersöka respondenternas grad av kemofobi har fem påståenden utformade av Saleh et al. (2019) samt två från Buchmüller et al. (2020) använts till fråga 14 (Tabell 2).
Respondenterna fick på en Likert skala mellan 1 – 5 besvara om de höll med eller inte angående respektive påstående. Påståendena översattes från engelska till svenska. Två egna påståenden har även formulerats som hade en mer positiv ansats gentemot kemikalier, nr 5 och 9.
Tabell 2. Jämförelse mellan påståenden från Saleh et al. (2019) samt Buchmüller et al. (2020) och de som denna studie tillämpat.
Saleh et al. (2019) Påståenden Våra påståenden (nr)
I believe that chemical substances are the main reason why people suffer from cancer
Jag tror att kemikalier är huvudanledningen till varför folk drabbas av cancer idag (4)
I do everything I can to avoid in my daily life contact with chemical substances
Jag gör allt jag kan i mitt vardagliga liv för att undvika kontakt med kemikalier (1)
I would like to live in a world where chemical substances do not exist
Jag skulle vilja leva i en värld där kemikalier inte existerar (2)
Chemical substances scare me Kemikalier skrämmer mig (3)
I believe that chemical substances are the reason for most environmental problems
Jag tror att kemikalier är anledningen för de flesta miljöproblem vi upplever idag (6)
Buchmüller et al (2020) Påstående
I would like all chemical substances to be risk- free. Jag skulle vilja att alla kemikalier var riskfria (7) I am scared of chemical substances I cannot pronounce Jag är rädd för kemikalier vars namn jag inte kan
uttala eller förstå (8)
- Kemikalier har lagt grunden för den välfärd som vi
har idag (5)
- Kemikalier är en nödvändighet i vårt samhälle (9)
4.4.3 Kunskap och kännedom
För att undersöka respondenternas kunskap om grundläggande toxikologiska principer har påståenden utformade av Saleh et al. (2019) använts (Tabell 3). Ursprungligen bestod det av fjorton sanna eller falska påståenden som sedan har modifierats till tolv. Respondenterna fick besvara sant, falskt eller vet ej på varje påstående. Påståenden 3 och 13 berör
kemikaliereglering och utformades av oss själva i enlighet med vårt syfte gällande
konsumenters rättigheter till information och är utifrån källor från Cosmetics Europee (u.å.) och Kemikalieinspektionen (2021-01-22).
Tabell 3. Jämförelse mellan påståenden från Saleh et al. (2019) och de som denna studie tillämpat.
Saleh et al. (2019) påståenden Våra påståenden (nr)
The poisonousness of a chemical substance does not only depend on the amount that you are exposed to, but also on the frequency with which you are exposed to this chemical substance
Giftigheten av en kemikalie är inte endast beroende av mängden du exponeras för utan även hur ofta du exponeras (2)
Both synthethic and natural chemical substances can cause cancer in humans
Både syntetiska och naturliga kemikalier kan orsaka cancer (1)
The human body can deal with the toxicity of natural chemical substances but not with that of synthetic chemical substances*
Den mänskliga kroppen kan hantera giftigheten av naturliga kemikalier men inte av syntetiska kemikalier* (4)
In Switzerland, consumer products that are labelled with dangerous symbols only contain synthetic chemical substances
Användes ej.
The dose at which toxic synthetic chemical
substances causes illness is always smaller than that of toxic natural chemical substances*
Det krävs alltid en mindre mängd av giftiga syntetiska kemikalier för att orsaka sjukdomar jämfört med giftiga naturliga kemikalier* (5) The chemical structure of the synthetically produced
salt (NaCl) is exactly the same as that of salt found naturally in the sea.
Den kemiska strukturen av syntetiskt producerat salt (NaCl) är exakt samma som saltet man hittar naturligt i havet (6)
Being exposed to a toxic synthetic chemical substance is always dangerous, no matter what the level of exposure is*
Att bli exponerad för farliga syntetiska kemikalier är alltid farligt oavsett hur stor mängd man exponeras för* (7)
Synthetic chemical substances accumulate in the human body to a greater extent than natural chemical substances*
Syntetiska kemikalier ansamlas i människokroppen mer än naturliga kemikalier* (9)
In Switzerland, consumer products are monitored and controlled to ensure their safe application
Användes ej. Any chemical substance, synthetic or natural, can
cause death if a person is exposed to it in large amounts
Vilken kemikalie som helst: syntetisk eller naturlig, kan orsaka död hos en person om man exponeras för en för stor mängd (10)
Just because a small amount of a toxic chemical substance is present in a consumer product, it doesn’t mean that it is harmful in the amount present
Bara för att en liten mängd av en giftig kemikalie finns i en produkt måste det inte betyda att mängden är direkt skadlig vid användning (11)
In Switzerland, chemical substances, whether natural or synthetic, are tested for safety in animal studies before being used in consumer products
Användes ej.
If a scientific study provides evidence that a chemical substance, whether synthetic or natural, causes cancer in animal, then it definitely causes cancer in humans*
Om en vetenskaplig studie visar bevis på att en kemikalie, oavsett syntetisk eller naturlig, orsakar cancer hos djur då orsakar den definitivt även cancer hos människor* (12)
Synthetic chemical substances from consumer products are the main cause of cancer in humans
Användes ej.
- I en innehållsförteckning skrivs alltid ämnen i
fallande storleksordning, alltså ämnet som skrivs först i förteckningen finns det mest av i produkten (3)
- Jag har ingen rätt som konsument att begära ut
information om en produkts innehåll av särskilt farliga kemikalier från producenten* (13) *Falska påståenden
För att undersöka respondenternas kännedom om specifika kemikalier efterfrågades det i fråga 11 om respondenternas hade hört talas om kemikalierna: parabener, triclosan, PEG, PFAS och ftalater. Dessa valdes ut utifrån litteratursökning, som visade att de kan
förekomma i kosmetikaprodukter och är riskfyllda. Frågan modifierades utifrån studien utförd av Lindström (2007). Fråga 12 efterfrågade på liknande sätt respondenternas
kännedom kring begrepp om reglering av kosmetika samt Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö och Kemikalieappen.
4.4.4 Normer och attityder
Lindström (2007) har tillämpat en rad olika påståenden för att undersöka respondenters olika motiv och värderingar till att minska användningen av farliga kemikalier som tillämpades i enkätfråga 19 där respondenterna fick svara utifrån en femgradig Likertskala (Tabell 4). Enbart en modifiering förekom där ordet farliga kemiska ämnen byttes ut till farliga kemikalier. De två normer som undersöktes var subjektiv och personlig norm. Subjektiv norm menas de krav som en individ upplever att sin omgivning och personer ställer på dem och personlig norm innebär de krav som individen ställer på sig själv (Lindström, 2007). De övriga påståendena symboliserade olika värderingar; socialaltruistisk, biosfärisk och egoistisk (Tabell 4). Värderingar har i tidigare forskning visats vara betydelsefulla för att förklara miljömedvetna beteenden eller angelägenheter. Socialtruistisk värdering visar på en omtanke
för andra människor och en biosfärisk på omsorg för naturen. En egoistisk värdering definieras framförallt av fokus på personliga intressen (Greiger & Keller, 2018).
Tabell 4. Påståenden från Lindström (2007) som har använts till enkätfråga 19 med respektive värderingar eller normer som varje påstående representerade.
Lindström (2007) påståenden Värdering eller norm som påståendet undersöker
Jag tycker det är viktigt att minska användningen av farliga kemiska ämnen med tanke på kommande generationer
Socialaltruistisk
Jag tycker att det är viktigt att minska användningen av farliga kemiska ämnen med tanke på alla levande organismer i naturen
Biosfärisk
Jag vill att andra människor ska uppfatta mig som att jag tar hänsyn till naturen
Personlig
Jag tycker det är viktigt att minska användningen av farliga kemiska ämnen med tanke på min hälsa
Egoistisk
Jag upplever att min familj och mina vänner förväntar sig att jag ska köpa varor som är fria från farliga kemiska ämnen
Subjektiv
4.4.5 Attityder och prioritering vid inköp
För att undersöka respondenternas attityder och prioriteringar vid inköp av kosmetika inkluderade fråga 16 och 17 sju påståenden gällande egenskaper hos produkterna. Påståendena modifierades utifrån Lindström (2007) (Tabell 3).
Tabell 4. Jämförelse mellan påståenden från Lindström (2007) och de vår studie tillämpat för fråga 16 och 17.
Lindström (2007) påståenden Våra påståenden
Att varan är miljömärkt Att produkten är miljömärkt
Att priset är lågt Att priset är lågt
Att varan är av ett välkänt märke Att produkten är av ett välkänt märke
Att varan är tillverkad i Sverige Att produkten är tillverkad i Sverige
- Att produkten är allergivänlig
- Att jag har använt produkten flera gånger tidigare
- Att förpackningen är miljövänlig
4.4.6 Riskassociationer
I fråga 18 fick respondenterna fritt fylla i vilka risker de trodde kemikalier i kosmetiska produkter kunde utgöra för både hälsa och miljö. Samir Ismail (2018) har i sin studie
från Buchmüller et al. (2020) som undersökte respondenternas riskuppfattning gentemot fyra specifika hushållsprodukter genom fria associationer. I fråga 20 ombads respondenterna att fritt skriva ner ord, begrepp eller fenomen som de förknippade med ordet kemikalie. Frågan baserades på Saleh et al (2019) studie som hade en liknande fri associeringsfråga med begreppet kemiska substanser. För att undersöka associationer med specifika kosmetiska produkter användes en öppen fråga modifierad från Buchmüller et al. (2020), där de i vår studie fick besvara för produkterna: shampoo, tandkräm, parfym, solkräm, deodorant och mascara. Fråga nr 7 och 8 undersökte vilka kosmetiska produkter som respondenterna helst ville ha kännedom om innehållet av kemikalier. Val av produkter i vår fråga motiverades av litteratursökning som visade att vissa av produkterna var mest nämnda i studier gällande kemikalieinnehållet i kosmetika samt att produkterna var vanliga kosmetiska produkter. 4.5 Pilotstudie
Ifall frågor eller svarsalternativ är otydliga och svåra för respondenterna att besvara kan det slumpmässiga mätfelet öka och sänka studiens reliabilitet. Detta kan leda till att
respondenterna svarar på måfå och svaret blir godtyckligt (Barmark & Djurfeldt, 2020). En pilotstudie genomfördes för att minimera risken för detta och öka enkätens kvalitét överlag. En första provenkät skickades därför ut till sex utvalda personer för att testa hur den
uppfattades. Kommentarer på exempelvis formulering, grammatik och upplägg framkom som sedan sågs över och reviderades. En andra provenkät skickades sedan ut till ytterligare tre personer i samma syfte. De personer som valdes ut för att delta i pilotstudien var både män och kvinnor i olika ålderskategorier och utbildningsnivåer för att få en så blandad testgrupp som möjligt som stämmer överens med studiens målgrupp. Studiens validitet förstärktes även då vi kunde se över att frågorna stämde överens med vad vi initialt ville ha ut av dem. En låg validitet indikerar annars på att frågan inte mäter vad den var avsedd att mäta, vilket kan förekomma vid felformuleringar eller liknande (Trost, 2012).
4.6 Datainsamling
Datainsamling skedde i form av en webbenkät som skapades i verktyget Survey & Report. Enkäten riktade sig till personer över 18 år och folkbokförda i Sverige. Eftersom den publicerades online krävdes tillgång till internet och att enkäten var på svenska innebar att personer behövde behärska det svenska språket för att kunna besvara. Att använda en webbaserad metod istället för fysiska enkäter kan ha flera fördelar, såsom tidseffektivitet (Trost, 2012). Enligt Trost (2012) är det svårt och tidskrävande att nå en hel population eftersom det skulle kräva att skicka ut enkäter till ett stort antal respondenter. I enlighet med Trost (2012) gjordes det ett urval av den population studien syftar att undersöka.
Datainsamlingen baserar sig på ett icke-slumpmässigt urval och mer specifikt
bekvämlighetsurval och snöbollsmetod. Jämfört med ett slumpmässigt urval som ger ett mer representativt urval gör icke-slumpmässigt urval det svårare att kunna generalisera resultatet och risken för systematiska fel och bias ökar (Barmark & Djurfeldt, 2020; Ejlertsson, 2019). Förutsättningen för ett slumpmässigt urval är ofta tillgång till något slags register över ens utvalda population, exempelvis folkbokföringsregistret (Barmark & Djurfeldt, 2020). Detta var inte praktiskt möjligt för studien då man behöver ansöka om tillstånd och betala en avgift för att få tillgång (Ejlertsson, 2019).
Enkäten publicerades med en webblänk på Facebook och Instagram tillsammans med en kortare beskrivning av studien och dess syfte, den 15 mars via båda författarnas konton. Efter
drygt en och en halv vecka publicerades påminnelser på Facebook för att ytterligare försöka öka spridningen och höja svarsfrekvensen för enkäten. Personer hade tills den 4 april på sig att besvara enkäten, den var alltså öppen i drygt tre veckor. Eftersom vi även uppmuntrade respondenterna att dela vidare enkäten till vänner och bekanta bidrog det till snöbollsmetod och ökad spridning.
4.7 Analys
Programmet IBM SPSS Statistics 25 har använts vid den kvantitativa databearbetningen och analysen. Kodningen och analysen av det kvalitativa datamaterialet har skett i Nvivo 12. I följande stycken beskrivs hur dessa steg har gått till.
4.7.1 Databearbetning
Det är viktigt att kontrollera det insamlade datamaterialet och rensa det på alla fel som har uppstått (Ejlertsson, 2019). Innan påbörjan av analys kontrollerades det insamlade
datamaterialet i enlighet med Ejlertsson (2019), till exempel för att säkerställa att endast de svarsalternativ som enkäten hade fanns i datafilen. Under kontrollen av datamaterialet upptäcktes att en 16-årig person hade svarat, som på grund av studiens avgränsning där efter rensades bort. Sedan gjordes en allmän databearbetning för att förbereda data inför analys, exempelvis bestämma vilka värden som var “missing data” i SPSS.
Trost (2012) beskriver att det ibland kan krävas att en gruppering av värden görs innan sambandsanalyer utförs. Inom exempelvis ålder, där det fanns en stor variation av olika värden, gjordes det ålderskategorier. Dessa kategorier var; yngre, medel och äldre. Grupperingen gjordes utifrån en avvägning mellan jämn svarsfördelning och teoretiskt rimliga ålderskategorier. Liknande omkodning skedde för flera andra frågor exempelvis utbildningsnivå. Alla frågor som inkluderade en femgradig Likert-skala kodades om till tre eller fyra värden, och blev då exempelvis inte viktigt, varken eller och viktigt samt vet ej för vissa frågor. Sammantaget skedde omkodningen av variabler för att kunna förenkla den statistiska analysen och göra den mer överskådlig samt tolkningsbar.
4.7.2 Index
För fråga 10 tilldelades varje korrekt svarsalternativ ett poäng, för att kunna generera ett sammanslaget kunskapsindex för respektive respondent där högsta möjliga poäng var 11. Detta gjordes i enlighet med Saleh et al. (2019). Sedan gjordes en indelning där låg kunskap var mellan 0–4, medelkunskap 5–8 och slutligen hög kunskap mellan 9–11. Ett index
skapades även för fråga 14 angående respondenternas grad av kemofobi. Här användes Cronbachs Alpha (CA) som är ett reliabilitetsmått på den inre konsistensen av ens frågeinstrument och används för att se ifall samtliga påståenden i frågan samvarierar och mäter samma fenomen. Enligt Barmark och Djurfeldt (2020) bör CA helst överstiga 0,7. CA kan vara mellan 0 och 1, där desto högre värde innebär desto högre samvariation. De
påståenden som skulle höja CA om de togs bort uteslöts ur indexet, vilket var “Kemikalier har lagt grunden för den välfärd vi har idag” och “Jag skulle vilja att alla kemikalier var riskfria”. Efter korrigeringen blev CA=0,808. När den inre korrelationen säkerställts
skapades en poänggradering för graden av kemofobi. För de två påståenden som antydde låg kemofobi vändes Likert-skalan, där exempelvis 1 kodades om till 5. Lägsta poäng var 7 och högsta möjliga 35. Här gjordes en indelning då låg 7 - 16, medel 17 – 25 och slutligen hög kemofobi mellan 26–35. CA beräknades inte för kunskapsfrågorna eftersom de ansågs
undersöka fler än ett fenomen då både toxikologisk kunskap, kemikaliereglering och kunskap om egenskaperna hos syntetiska och naturliga kemikalier undersöktes.
4.7.3 Statistisk analys
För att få en översikt över samtliga variabler gjordes först frekvenstabeller, detta resulterade i en överblick av urvalet som sedan presenteras i resultatet. Beskrivande statistik i form av grafer och tabeller gjordes även. För att analysera eventuella signifikanta samband mellan variabler har korstabeller och chi2-tester genomförts (Barmark & Djurfeldt, 2020).
Signifikansnivån bestämdes till 5% (p= 0,05). De beroende variabler som testades var kemofobi (fråga 15), informationssökning (fråga 5, 6 och 9), och kunskap (fråga 10). De oberoende variablerna var ålder, kön, utbildning, att ha barn, ålder på barn, normer, kunskap, kemofobi och informationssökning. I bilaga 5 presenteras samtliga genomförda sambandsanalyser.
4.7.4 Kodning
Kategorisering av data baserar sig på att delar i ens data symboliserar möjliga svar till ens studies frågeställningar. Dessa delar kan vara enbart några ord som en respondent använder för att beskriva känslor eller fenomen. Det man kodar ska vara den minsta delen av
information som kan tala för sig själv, det ska kunna tolkas utan ytterligare information och i den bredare kontext som det befinner sig i (Merriam & Tisdell, 2015). Analysen av svaren på de öppna frågorna 15, 18 och 20 gjordes genom att först försöka finna teman i svaren och kodades in i olika kategorier utifrån ett kodningsschema som utvecklades under analysens gång. Kategoriers betydelse definierades tillsammans för att generera ett schema att förhålla sig till, exempelvis korta informationstexter om varje kategori inkluderades i filerna ifall osäkerhet uppstod gällande kategorins innebörd. Kategorierna i början av kodningen utvecklades under analysprocessen då vissa komprimerades till andra eller utvecklades till fler i enlighet med studiens syfte och svarens mest förekommande teman. Svaren kodades av båda författarna till en början för att säkerställa att kodningen var systematisk, här kunde vi utifrån en Coding Comparison Query se att det fanns en hög procent av “agreement” i Nvivo mellan kodningarna. På grund av tekniskt strul förekom tyvärr en dataförlust av denna kodningsfil och vi fick utgå ifrån kodningen av en av oss som vi istället gick igenom tillsammans manuellt för att säkerställa en likartad kodning av oss båda. På grund av detta kunde inte interbedömarreliabiliteten kvantifieras och presenteras i studien.
. För fråga 18 gällande riskuppfattning skapades kategorierna av oss själva medan de andra öppna frågornas kategorier baserades på tidigare forskning. Kategoriseringen av svaren på frågan om associationer till ordet kemikalie gjordes utifrån tidigare använda kategorier som identifierats av Saleh et al. (2019). Fråga 15 utgick delvis ifrån Buchmüller et al. (2020) som hade kodat utifrån ifall en risk för hälsa eller miljö tydligt nämnts eller ifall andra
associationer som produktanvändning nämndes. De slutgiltiga kategorier som tillämpades presenteras och behandlas vidare i resultatet.
4.8 Etiska aspekter
Det finns en rad etiska perspektiv att ta hänsyn till vid genomförande av en enkätstudie, främst för att undvika att kränka eller på andra vis skada de som deltar (Berntson et al. 2016). Berntson et al. (2016) diskuterar hur det i en enkätstudie annars kan vara lätt att anta att detta inte är en risk som kan uppstå. Exempelvis kan vissa frågor vara känsliga att besvara och författarna tar här exempel kring psykisk ohälsa. Studiens syfte och berörda ämnen kan därför
utgöra skillnad (Berntson et al. 2016). I vårt fall kan risken anses som hyfsat liten att frågorna sätter igång skadliga processer för respondenten med hänvisning till vårt ämne. Möjligtvis kan de frågor som rör rädslor för kemikalier och cancer vara känsliga eller triggande, men eftersom undersökningen inledningsvis informerar vad den handlar om samt kan avslutas när som helst förebygger det förhoppningsvis att det skall uppstå.
Respondenterna fick i början av enkäten läsa en inledande informationstext angående
behandling av insamlade personuppgifter enligt GDPR (Bilaga 6). Enkäten var helt anonym, bortsett från bakgrundsfrågor rörande ålder, kön och utbildning. Dessa var dessutom frivilliga att besvara, ifall någon skulle uppfatta det som känsligt. För att få delta var samtyckte till personuppgiftbehandling tvunget, annars kunde inte enkäten fortsätta att besvaras. De insamlade personuppgifterna går inte i efterhand att koppla till den specifika individen av en utomstående person, vilket förstärker undersökningens konfidentialitet (Berntson et al. 2016).
5. Resultat
I detta avsnitt presenteras studiens resultat där studiepopulation först beskrivs och presenteras, följt av resultatet från de öppna frågorna sedan de fasta frågorna. Resultatet presenteras löpande i grafer och tabeller och signifikanta samband berörs.
5.1 Beskrivning av respondenter
Enkäten besvarades av 222 respondenter men endast 221 användes till slutliga analysen. En stor majoritet på 78,7% respondenterna var kvinnor medan en femtedel var män, samt två som uppgett annat och en som inte velat uppge (Tabell 5). Åldersfördelningen var mellan 18 år och 87 år. Störst del av urvalet var i medelåldern mellan åldrarna 31–55 och minst andel var äldre mellan 56 och 87 år. 34,5% av respondenterna klassades som yngre (18–30 år). Medelvärdet på ålder var 42,58. Urvalet består till mestadels av personer med hög utbildning, resterande 24% hade låg utbildning.
Gällande inköpsvanor har hälften svarat att de huvudsakligen köper kosmetika till både sig själva och till sitt hushåll, en stor del har även svarat att de enbart handlar åt sig själv (43,9%) och endast 2,7% köper varken åt sig själv eller resten av hushållet. En stor majoritet är
användare av fler än en sminkprodukt (79,2%) och en femtedel använde inte mer än en sminkprodukt i sin vardag. Hälften av studiepopulationen hade barn därav en majoritet hade vuxna barn, 22,8% hade unga barn och resterande tonåringar. Nästan hälften av
respondenterna uppgav att de inte hade barn (43,9%). Endast 5 respondenter av de 176 tillfrågade kvinnorna eller dem med annan könsidentitet uppgav att de var gravida.
Tabell 5. Beskrivning av studiepopulationen.
Variabel Nya underkategorier N (%)
Kön N= 221 Kvinna 174 (78,7) Man 44 (19,9) Annat 2 (0,9) Vill ej uppge 1 (0,5) Kosmetikaanvändare av mer än en kosmetikaprodukt N=221 Ja 175 (79,2) Nej 46 (20,8) Gravid N= 176 Gravida 5 (2,8) Icke-gravida 171 (97,2) Ej fått svara 45 (79,6) Utbildning N= 215
Grundskola, folkskola, realskola eller liknande
Lågutbildad
4 (1,8)
2-årig gymnasieutbildning eller fackskola
Lågutbildad 7 (3,2)
3- eller 4-årig gymnasieutbildning 42 (19)
Universitets, högskole- eller yrkesutbildning kortare än 3 år
Högutbildad
38 (17,2)
Universitets- eller högskoleutbildning 3 år till 5 år Högutbildad 118 (53,4) Licentiatexamen 3 (1,4) Doktorsexamen 3 (1,4) Ej svarat 6 (2,7) Inköpsvanor N= 221
Köper enbart till sig själv 97 (43,9)
Köper till sig själv och hushållet 118 (53,4)
Köper oftast inte alls 6 (2,7)
Har barn N= 221
Ja 124 (56,1)
Nej 97 (43,9)
Ålder yngsta barn N= 123
2-12 Unga Barn 28 (22,8) 13-17 Tonåring 19 (15,4) 18-55 Vuxna barn 76 (61,8)* Ej svarat 1 Ålder N= 220 18-30 Yngre 76 (34,5)* 31-55 Medel 92 (41,8) 56-87 Äldre 52 (23,6) Ej svarat 1 (0,5)
5.2 Riskuppfattning kemikalier
Graf 1. Kodningsresultat för enkätfråga 18 med frekvens av antal associationer (x-axel) inom varje kategori (y-axel).
Enkätfråga 18 besvarades av drygt 66% av respondenterna vilket resulterade i totalt 445 associationer inom varje kategori, inklusive kategorin inte applicerbar som användes för svar som inte gick att uttyda för kategorisering (Bilaga 4). Flest riskassociationer till kemikalier i kosmetika berörde allergi (15,5%), cancer (13,5%) och föroreningar (11,5%) (Graf 1 & Bilaga 4). “Jag tror att vattnet är väldigt förorenat av kemikalier” eller “Cancer, sterilitet, missväxt, allergi, överkänslighet, eksem.” är exempel på svar som respondenterna gav. Inom kategorin föroreningar förekom det flest gällande förorening i vatten jämfört med luft eller mark. Ett av svaren uppgav att riskerna var försumbara. Endast en liten del av associationerna berörde risker för strålning och övergödning. Det var något fler risker kopplade till allmän hälsa (11,2%) jämfört med allmän miljö (5,6%). Specifika risker kopplade till miljö var biologisk mångfald, global uppvärmning, försurning och mikroplaster.
5.3 Associationer med ordet kemikalie
Graf 2. Kodningsresultat för enkätfråga 20 med frekvens av antal associationer (x-axel) inom varje kategori (y-axel).
Likt fråga 19 besvarades även fråga 20 av drygt 66% av respondenterna (Bilaga 3). Totalt var det 319 associationer därav sex stycken inte kunde appliceras i någon kategori (Graf 2). Ordet kemikalie associerades framförallt med kategorierna “farligt” (22,5%) och
“miljöeffekter” (14,4%). 8,7% av associationerna hörde ihop med “vetenskap”,
“hälsoeffekter” och “negativ förknippning”. Att kemikalier hade nytta var det något mindre som svarade (4,3%) och 3,7% av associationerna uppgav att kemikalier var mångtydigt. Här svarade en respondent exempelvis “Det finns olika definitioner av kemikalier vilket gör det svårt att föra diskussioner om ämnet”. Fler syntetiska associationer (6,5%) nämndes jämfört med naturliga associationer (0,6%) och att kemikalier fanns överallt var 1,5% av svaren. Minst antal associationer berörde “strålning” och “jordbruk”.
5.4 Associationer med kosmetiska produkter
Graf 3. Kodningsresultat för enkätfråga 15 med frekvens av antal associationer på y-axeln och kodningskategorier och produkttyper längs x-axeln.
För alla produkter förekom internt bortfall, framförallt för mascara där nästan hälften av respondenterna inte svarade (Bilaga 1). Minst bortfall hade solkräm med en svarsandel på ungefär 74%. Svaren för varje produkt kodades in kategorierna: användning, positiva associationer, risker, innehåll, skepticism och inte applicerbar (Graf 3).
Överlag för alla produkter hade flest av associationerna koppling till användning eller positiva associationer. Kategorin användning berörde svar som kunde kopplas till fenomen relaterade till användningen av en produkt eller produktspecifika egenskaper. Här kunde exempelvis svar som “sol” eller “strand” för solkräm förekomma. Inom kategorin
användning, var det övervägande flest svar för solkräm med 73% och minst för parfym med 39,2% av svaren som berörde detta. Positiva associationer berörde alla svar som uppgav en positiv effekt eller känsla som konsumenten själv upplever som följd av användning av produkten. Flest positiva associationer hade tandkräm (35%) och sedan shampoo (34,2%). Solkräm (11%) och mascara (16%) hade minst positiva associationer av produkttyperna. Kategorin skepticism berörde alla associationer som tydde på misstänksamhet mot produkten och dess innehåll eller nödvändighet. Här uppgavs högst skepticism mot parfym (6%) där mestadels av svaren var “onödigt” eller “syntetiskt”. 3% av associationerna till deodorant uppvisade skepticism, här förekom svar som att produkten var obehaglig eller att den innehöll
