ANTI-MOBBNINGSPROGRAM - VAD SÄGER FORSKNINGEN OM NÅGRA AV DE VANLIGASTE ANTI-MOBBNINGSPROGRAMMEN I SVERIGE?

Examensarbete i Kriminologi Malmö högskola

61-90 hp Hälsa och samhälle

Kriminologiprogrammet 205 06 Malmö

VT 2015

ANTI-MOBBNINGSPROGRAM

VAD SÄGER FORSKNINGEN OM NÅGRA AV

DE VANLIGASTE

ANTI-MOBBNINGSPROGRAMMEN I SVERIGE?

2

ANTI-MOBBNINGSPROGRAM

VAD SÄGER FORSKNINGEN OM NÅGRA AV

DE VANLIGASTE

ANTI-MOBBNINGSPROGRAMMEN I SVERIGE?

ERIKA TÖRNLYCKE BROBECK

Törnlycke Brobeck, E. Anti-mobbningsprogram - Vad säger forskningen om några av de vanligaste anti-mobbningsprogrammen i Sverige? Examensarbete i

kriminologi 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och

samhälle, enheten för Kriminologi 2015.

Mobbning i sig själv är inte olagligt i Sverige men metoderna som används för att mobba är ofta olagliga. Denna litteraturöversikt utgår från en utvärdering som Skolverket genomförde på effekterna av åtta vanliga anti-mobbningsprogram i Sverige. Resultaten visar att flera programkomponenter är korrelerade till ökad, minskad samt neutrala effekter på mobbning. Faktorer som kultur, ålder, kön osv. kan påverka åtgärdernas inverkan. Därmed drogs slutsatsen att ingen

rekommendationer gällande vilket anti-mobbningsprogram som bör användas kunde dras. Framtida forskning behöver genomföras för att etablera

komponenternas faktiska effekter.

Nyckelord: antimobbningsprogram, anti-mobbningsprogram, effekter, effektivitet,

3

ANTI-BULLYINGPROGRAMS

WHAT DOES RESEARCH SAY ABOUT SOME

OF THE MOST COMMON

ANTI-BULLYINGPROGRAMS IN SWEDEN?

ERIKA TÖRNLYCKE BROBECK

Törnlycke Brobeck, E. Anti-bullyingprograms - What does research say about some of the most common anti-bullyingprograms in Sweden? Degree project in

criminology 15 credit points. Malmö University: Faculty of health and society,

Department of Criminology, 2015.

Bullying is not in itself illegal in Sweden but the methods used to bully often are. This literature review is based on an evaluation performed by The Swedish National Agency for Education that evaluated the effects of eight common anti-bullying programs in Sweden. The results show that several program components are correlated to increased, decreased and neutral effects on bullying. Factors such as culture, age, sex and so forth can affect the components effectiveness.

Therefore the conclusion drawn was that no recommendations regarding what anti-bullying program to use could be made. Future research is needed to establish the components actual effects.

Keywords: antibullying programs, anti-bullying programs, bullying, effectiveness,

4

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Mobbning som problem ... 7

Bakgrund ... 7

Sammanfattning av Skolverkets utvärdering ... 8

Anti-mobbningsprogrammen ... 9

Farstametoden ... 9

Friends ... 10

Lions Quest ... 10

Olweusprogrammet ... 11

SET – social och emotionell träning ... 11

Skolkomet ... 12 Skolmedling ... 12 Stegvis ... 13 Programsammanfattning ... 14 Metod ... 14 Inför litteratursökningen ... 15 Litteratursökningen ... 16 Bearbetning av material ... 16 Metodmedvetenhet ... 16 Etiska överväganden ... 17 Resultat ... 18

Pedagogiskt material och särskilda lektioner ... 19

Personalutbildning ... 19

Kooperativt lag ... 20

Handhavande av mobbare/mobbade ... 20

Relationsfrämjande insatser elev-elev, elever som aktörer och elever aktiva i det förebyggande arbetet ... 20

Föräldrainformation/utbildning ... 21 Klassrums-/skolregler ... 22 Disciplinära strategier ... 22 Stormöten om mobbning ... 22 Rastvaktssystem ... 22 Medling ... 22 Övriga resultat ... 22

5 Diskussion ... 24 Slutsatser ... 26 Framtida forskning ... 27 Referenser ... 28 Bilaga 1 ... 33 Bilaga 2 ... 34 Bilaga 3 ... 37

6

INTRODUKTION

Skollagen 1:2 § lyder:

”Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan

1. Främja jämställdhet mellan könen samt

2. aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden.”

Här framstår det tydligt att skolpersonal har en skyldighet mot eleverna att förebygga och åtgärda mobbning i skolan. Mobbning i sig är inte förbjudet enligt lag i Sverige, dock är många om de handlingar som mobbare genomför olagliga, så som kränkningar och misshandel (Brå, 2013). Majoriteten av de elever som är involverade i skolskjutningar har varit offer för mobbning (Kärnä m.fl., 2011a). Självdeklarationsundersökningar bland årskurs nio i Sverige är det ungefär lika många flickor som pojkar som utsätts för mobbning (Brå, 2005). Bland mobbarna är pojkarna överrepresenterade (a.a.). Dock har det framkommit att mobbning förekommer bland barn yngre än fem år (Burkhart m.fl., 2013), därmed är det viktigt att insatser även sätts in tidigt.

Detta arbete kommer vara en litteraturöversikt som grundar sig i en utvärdering som skolverket genomfört (Skolverket, 2011a). Denna utvärdering baseras på resultat från enkäter och intervjuer av skolpersonalens erfarenheter medan detta arbete kommer redogöra för det aktuella forskningsläget. Anledningen bakom detta arbete är att se huruvida forskningen överensstämmer med Skolverkets utvärdering eller inte. Utvärderingen resulterade i slutsatsen att inga

rekommendationer angående program kunde göras. En mer utförlig beskrivning av utvärderingen och de utvalda anti-mobbningsprogrammen finns under rubriken

Bakgrund.

Nedan kommer syftet för arbetet att presenteras därefter kommer begreppet mobbning att diskuteras.

Syfte

Uppsatsens syfte är att undersöka huruvida Skolverkets utvärderade

anti-mobbningsprogram bör rekommenderas till svenska skolor utifrån forskningsstöd. Frågeställning fastställdes således som:

Vad säger forskningen om anti-mobbningsprogrammen som inkluderades i Skolverkets utvärdering?

Vad är mobbning?

Det finns flera olika former av mobbning som är värda att förtydliga. Tyst/indirekt mobbning syftar till tysta beteenden samt gester så som blickar, suckar,

uteslutning osv. (Höistad, 2001; Sharp & Smith, 1994). Verbal och skriftlig mobbning uttrycker sig genom t.ex. viskningar, sms, ryktesspridning, hot,

7

negativa kommentarer (Höistad, 2001; Sharp & Smith, 1994). Fysisk mobbning är all form av mobbning som är fysisk så som slag, knuffar, förstöra kläder, ta den mobbades saker osv. (a.a.).

Det finns många olika definitioner av begreppet mobbning. Hur mobbning definieras kan påverka hur anti-mobbningsprogram utformas och därför är det viktigt att diskutera olika definitioner.

Psykologen Dan Olweus menar att ”mobbning är det när en eller flera personer utsätter någon för negativa handlingar upprepade gånger och under en viss tid. En negativ handling är det när någon tillfogar en annan person skada eller obehag” (Skolverket, 2011a, s. 34). Med det som utgångspunkt valde Skolverkets att definiera mobbning som ”en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag” (a.a.).

Efter att ha genomfört den generella sökningen av artiklar och rapporter

konkluderades det snabbt att majoriteten av dem definierar mobbning på olika sätt men i likhet med Dan Olweus definition. Då det inte återfanns någon direkt återkommande definition ansågs det inte lämpligt att sluta sig till en. Därmed kommer ingen enskild definition att vara utgångspunkt i detta arbete utan istället ska definitionen likna den som Dan Olweus formulerade. Detta innebär att artiklar vars definitioner inte liknar Dan Olweus kommer att exkluderas från detta arbete.

Mobbning som problem

Både pojkar och flickor utsätts för mobbning, dock utsätts pojkar främst för fysisk mobbning medan flickor oftast utsätts för tyst och verbal mobbning (Brown m.fl., 2007). Pojkar tenderar att mobba mer, bli mer utsatta och att mer aktivt delta i mobbningssituationer jämfört med flickor (Kärnä m.fl., 2011a). Mobbning som följd av övervikt och uppfattad sexuell läggning är mer vanligt förekommande än mobbning som följd av etnicitet, religion eller handikapp (Puhl m.fl., 2013). Vid kronisk mobbning däremot identifierades familjens socioekonomiska status som en avgörande faktor då barn från familjer med låg socioekonomisk status var mest utsatta (Bowes m.fl., 2013).

BAKGRUND

Merrel m.fl. (2008) genomförde en litteraturstudie med syfte att undersöka effektiviteten hos anti-mobbningsprogram. Studien utgick från sexton tidigare studier från olika länder. Resultaten från översikten påvisade att

anti-mobbningsprogram inte hade någon signifikant inverkan på nivåerna av mobbning vilket gjorde att författarna drog slutsatsen att programmen inte är effektiva. Författarna menade också att i de fall där positiva resultat antyddes så berodde detta troligtvis på en ökad medvetenhet och självinblick än en faktisk minskning i mobbning.

Även Ttofi och Farrington (2011) utförde en litteraturöversikt av fyrtiofyra programutvärderingar. Resultatet blev att efter implementering av ett anti-mobbningsprogram minskade förekomsten av mobbning med tjugo till tjugotre procent och utsattheten med sjutton till tjugo procen. Författarna identifierade

8

komponenterna föräldrautbildning/information, disciplinära strategier och rastvaktssystem i samband med intensivt arbete som mobbningsminskande. De identifierade även att involvera andra elever ökade utsattheten. Deras slutsatser blev att det behövs mer forskning kring anti-mobbningsprogram.

Då detta arbete är en litteraturöversikt så bygger resultaten på vad tidigare forskning påvisat. Därmed ger ovan enbart en inblick i vad tidigare

litteraturöversikter med liknande frågeställningar givit för resultat. Under rubriken

Resultat presenteras ytterligare forskning kring programkomponenterna och annan

forskning relevant för detta arbete. Nedan presenteras Skolverkets utvärdering i mer detalj som följs av en detaljerad beskrivning av de utvalda

anti-mobbningsprogrammen.

Sammanfattning av Skolverkets utvärdering

Syftet med utvärderingen som Skolverket genomförde var att se vilka metoder som faktisk fungerar mot mobbning (Skolverket, 2011a). Deras frågeställningar gällde (1) skolpersonalens och elevernas erfarenheter av arbetet med anti-mobbningsprogrammen och (2) hur och på vilket sätt komponenterna påverkar mobbningssituationen. Enkäter och intervjuer användes för att besvara dessa frågeställningar (a.a.). Författarna kom fram till att ingen svensk skola som var med i utvärderingen kunde identifieras som en ren programskola då samtliga skolor använde delar från olika program. På grund av detta ändrades fokus från vilket program som gav bäst effekt till vilka enskilda komponenter som gav effektivast resultat (a.a.).

Utgångspunkten var att utvärdera programmen Farstametoden, Friends, Lions Quest, Olweusprogrammet, SET, Skolkomet, Skolmedling och Stegvis (Skolverket, 2011a). Varje enskilt program innehåller olika enskilda insatser varav en del komponenter förekommer i flera program (a.a.). De komponenter som undersöktes i utvärderingen var elever medverkar aktivt i det förebyggande

arbetet mot mobbning, uppföljning/utvärdering, stormöten, kooperativt lag, handhavande av mobbare och mobbade, personalutbildning, rastvaktssystem, relationsfrämjande mellan elever, dokumentation av ärenden, klassrums-/skolregler, disciplinära strategier, pedagogiskt material,

föräldrautbildning/information, särskilda lektioner, elever som aktörer och medling (a.a.).

Utvärderingens resultat påvisade skillnader mellan vilka komponenter som fungerade för flickor och pojkar (Skolverket, 2011a). Gemensamt för båda könen var att insatserna elever medverka aktivt i det förebyggande arbetet mot

mobbning, handhavande av mobbade och mobbare, och uppföljning/utvärdering

hade en minskande effekt på antal mobbningsfall (a.a.). Båda könens utsatthet minskade som följd av komponenten kooperativa lag (a.a.). För flickor visade sig även komponenterna rastvaktssystem, personalutbildning och stormöten minska fallen av mobbning (a.a.). För pojkar var de mobbningsminskande komponenterna

dokumentation av ärenden, personalutbildning, disciplinära strategier och skolregler (a.a.). Dessutom identifierades vissa insatser ha större inverkan på

särskilda former av mobbning jämfört med andra (a.a.). Slutsatserna från detta var att vad som funkar i ett fall inte nödvändigtvis fungerar i ett annat (a.a.).

9

Utöver vilka komponenter som visade sig vara effektiva identifierades också vilka som saknade effekt eller som ökade förekomsten av mobbning (Skolverket, 2011a). Pedagogiskt material och föräldrautbildning/information visade sig sakna effekt medan särskilda lektioner, elever som aktörer och medling ökade

förekomsten av mobbning (a.a.).

Av de utvalda anti-mobbningsprogrammen innehåller alla både

mobbningsminskande och mobbnings ökande komponenter (Skolverket, 2011a). Därmed blev slutsatsen att inget specifikt program bör rekommenderas utan att programmen istället bör användas som inspirationskälla (a.a.). Utvärderingen understryker vikten av att anpassa insatserna efter skolans förutsättningar samt att inkludera all personal och alla elever (Skolverket, 2011a).

Skillnaden mellan denna utvärdering och det här arbetet är främst att detta arbete utgår från en litteraturöversikt istället för enkäter och intervjuer. Syftet är att se huruvida forskningen överensstämmer med Skolverkets slutsatser.

Frågeställningen för det här arbetet blir således vad forskningen säger om anti-mobbningsprogrammen. En likhet är att även detta arbete kommer bryta ner det i programkomponenter, dock fortfarande med syfte att se om något program bör rekommenderas.

Anti-mobbningsprogrammen

De anti-mobbningsprogram som presenteras nedan är de som Skolverket valde att inkludera i sin utvärdering. Anledningen till att just de här programmen valdes var för att de antingen var vanligt förekommande i svenska skolor eller om det fanns indikatorer på att det var effektiva (Skolverket, 2011a). De strävade även efter att inkludera olika sorters program och till sist valdes Farstametoden, Friends, Lion Quest, Olweusprogrammet, SET, Skolkomet, Skolmedling och Stegvis (a.a.).

Farstametoden

Farstametoden är ett program som syftar till att förebygga och åtgärda mobbning (Skolverket,2011a). Enligt Farstametoden ska skolor sätta ihop ett

behandlingsteam bestående av skolpersonal, gärna från olika kompetensområden (a.a.). När skolan får ett misstänkt fall av mobbning ska detta anmälas till teamet som ska vidta åtgärder (a.a.). Det första teamet ska göra är att utreda situationen och om fallet anses som mobbning ska teamet kontakta mobbningsoffret för att förtydliga sig om hur situationen ser ut (a.a.). I samband med samtalet ska föräldrarna till offret kontaktas (a.a.). Nästa steg i processen är att medlemmar ur teamet genomför överrumpligssamtal (behandlingssamtal) med mobbarna som följer en mall som ger mobbarna litet utrymme att försvara sitt beteende (a.a.). Samtalet syftar till att mobbarna ska förstå att beteendet är oacceptabelt (a.a.). För att förebygga fortsatt mobbning så ska mobbaren/-arna under en till två veckor hållas under extra uppsikt och efter ytterligare en till två veckor genomförs uppföljningssamtal som vid behov kan upprepas (a.a.). Farstametoden rekommenderar att mobbarens föräldrar inte kontaktas förrän efter det att uppföljningssamtalet genomförts (a.a.). Tanken är att föräldrarnas inblandning kan komplicera situationen och kan därmed förhindra att mobbaren förändrar sitt beteende (a.a.). Skulle mobbningen fortsätta trots insatser så delegeras fallet till skoledningen som även gör en polisanmälan eller förflyttar mobbaren/-arna till en annan skola (a.a.). Före implementering av farstametoden genomfår

10 Programkomponenterna inkluderar:  ”Pedagogiskt material  Personalutbildning mobbning/kränkning  Kooperativt lag  Dokumentation av ärenden  Handhavande av mobbare

 Handhavande med mobbade” (Skolverket, 2011a, s. 54) En lista på förtydligande av komponenterna finns i Bilaga 1.

Friends

Friends är en kamratstödsmodell som syftar till att eleverna ska ha en aktiv roll vid förebyggandet av mobbning, kränkning och diskriminering (Skolverket, 2011a). Från varje klass väljs anonymt två elever som uppfattas som positiva förebilder till kamratstödjare (a.a.). Skolans kamratstödjare leds av vuxna men antas kunna hjälpa de vuxna att upptäcka mobbning (a.a.). Kamratstödjarna ska även agera stöd till de elever som är eller riskerar att bli utsatta och därmed vara bra förebilder för övriga elever (a.a.). Innan implementering bör all skolpersonal genomgå en kortare utbildning (a.a.). Utbildningen följs av att en teater framförs för elever för att ge information och inspiration (a.a.). De åtgärder som

rekommenderas är de strukturella samtal som genomförs i Farstametoden (a.a.). Programkomponenterna inkluderar:

 ”Uppföljning/utvärdering

 Relationsfrämjande insatser elev-elev

 Elever som aktörer

 Elever aktiva i det förebyggande programmet

 Pedagogiskt material

 Personalutbildning mobbning/kränkning

 Föräldrainformation/utbildning” (Skolverket, 2011a, s. 61)

Lions Quest

Lions Quest är ett värdegrundsstärkande program som syftar till att fostra moraliskt och etiskt tänkande hos elever så att de kan stå för sina åsikter

(Skolverket, 2011a). Tanken är att eleverna tack vare detta ska klara av att säga nej till beteenden så som mobbning (a.a.). ”Tillsammans” är ett läromedel som utgår från grundläggande värderingar och som utgör det etiska ramverk för hela programmet (a.a.). Målet är att eleverna ska utveckla självdisciplin, respekt, empati, gott omdöme, ansvar, ärlighet, tillförlitlighet och engagemang (a.a.). Programmet innehåller både teoretiska och praktiska övningar för att bidra till elevernas utveckling (a.a.). En viktig del är kritiskt tänkande för att eleverna ska kunna ta egna beslut och stå emot negativa påtryckningar (a.a.). All skolpersonal utbildas över två dagar men utgår från ”Tillsammans” som en manual för hur upplägget ska se ut för att ökningen av den emotionella kompetensen ska utvecklas ordentligt (a.a.).

Programkomponenterna inkluderar:

 ”Uppföljning/utvärdering

 Särskilda lektioner

 Skolregler

11

 Personalutbildning mobbning/kränkning” (Skolverket, 2011a, s. 67)

Olweusprogrammet

Olweusprogrammet är ett förebyggande och åtgärdande program (Skolverket, 2011a). Syftet med programmet är att genom flera parallella insatser minska mobbning (a.a.). Skolpersonalen får stöd av ansvarig personal för

Olweusprogrammet (a.a.). Den skriftliga handledningen som lärare ska följa innehåller en enkät som eleverna ska fylla i för att ge skolpersonalen en överblick av mobbningsläget på skolan (a.a.). Enkätundersökningen ska upprepas årligen för att följa utvecklingen på skolan (a.a.). När arbetet inleds bör en temadag anordnas där regler kring mobbning ska bestämmas samt att ett bättre rastvaktningssystem ska introduceras (Skolverket, 2011a). Fortlöpande utbildning ges sedan till samtalsgrupper av skolpersonal som träffas regelbundet (a.a.). Eleverna får delta vid bestämmelser kring klassrumsregler och föräldrarna informeras vid ett möte om skolans arbete mot mobbning (a.a.). Klassrumsmöten ska sedan genomföras minst en gång i veckan för att öka kunskap om mobbning (a.a.). Föräldrarna ska kontinuerligt uppdateras om det sociala klimatet i skolan (a.a.). Om en lärare upptäcker mobbning ska samtal genomföras med både mobbaren och

mobbningsoffret (a.a.). Där ska det tydligt framgå att mobbning inte är acceptabelt och samtligas föräldrar ska det också samtalas med, både enskilt och gemensamt (a.a.). Efter det att ett åtgärdsprogram är upprättat ska uppföljningsmöten bokas in (a.a.).

Programkomponenterna inkluderar:

 ”Uppföljning/utvärdering

 Särskilda lektioner

 Elever som aktörer

 Elevers aktiva medverkan

 Disciplinära strategier  Klassrumsregler/skolregler  Stormöten om mobbning  Pedagogiskt material  Personalutbildning  Föräldrainformation/utbildning  Rastvaktssystem  Dokumentation av ärenden  Handhavande av mobbare

 Handhavande av mobbade” (Skolverket, 2011a, s. 74)

SET – social och emotionell träning

Social och emotionell träning (SET) är ett värdegrundsstärkande program som syftar till att utveckla elevers sociala och emotionella kompetens (Skolverket, 2011a). Tanken är att påverka individens beteende och på så vis förebygga sociala problem samt psykisk ohälsa (a.a.). Programmet lär eleverna att hantera sina känslor, använda problemlösningsstrategier, hantera stress, lära känna sig själva, utveckla sin motivation och sin empati (a.a.). Det finns ett läromedel med material för både elever och lärare för varje skolår från förskoleklass till och med

gymnasieskolan (a.a.). Förutom schemalagda lektioner, rekommenderat två till tre timmar i veckan bör tänkandet genomsyra all undervisning (a.a.). Det är viktigt att lärarna strikt följer manualen, till skillnad från andra mer flexibla program för att

12

programmet ska vara effektivt (a.a.). De lärare som ska ha huvudansvaret för programmet och utbilda sina kollegor genomgår en handledarutbildning på sju dagar (a.a.). Programmet är långsiktigt och det tar ungefär tre år innan

programmet börjar ge effekt (a.a.). Programkomponenterna inkluderar:

 ”Särskilda lektioner

 Klassrums-/skolregler

 Pedagogiskt material

 Personalutbildning

 Föräldrainformation/utbildning” (Skolverket, 2011a, s. 79)

Skolkomet

Skolkomet är ett värdegrundsstärkande program som syftar till att skapa arbetsro och ett positivt klassrumsklimat (Skolverket, 2011a). Detta strävas efter genom att stödja och hjälpa de elever som är bråkiga eller utåtagerande (a.a.). Tanken med programmet är att bryta negativa beteenden där stökiga elever blir synliga och istället lyfta fram positiva beteenden (a.a.). Det är med andra ord lärarna som ska förändra sitt handlande för att skapa förändring i klassrumsklimatet (a.a.).

Programmet utbildar handledare som i sin tur vidareutbildar sina kollegor (a.a.). Skolkomet är ett manualbaserat program som består av tre delar (a.a.). Lärarens ledarskap är den första delen som lär vikten av att skapa motivation för eleverna genom att uppmuntra positiva beteenden (a.a.). Kompisarbeten i klassrummet är den andra delen där fokus ska vara på samarbete (a.a.). Bemötandet av

provokationer är den tredje delen som syftar till att lära eleverna strategier de bör använda vid provokationer (a.a.).

Programkomponenterna inkluderar:

 ”Disciplinära strategier

 Klassrums-/skolregler

 Pedagogiskt material

 Personalutbildning

 Föräldrainformation/utbildning” (Skolverket, 2011a, s. 87)

Skolmedling

Skolmedling är en konfliktlösningsmodell som syftar till att ge eleverna de strategier för konflikthantering som behövs för att skapa en fredlig atmosfär mellan eleverna på en skola (Skolverket, 2011a). Utifrån detta synsätt så anses konflikt vara ett naturligt inslag i sociala förhållanden och ses som en motsättning mellan två parter (a.a.). Skolmedling strävar efter att lära elever hantera konflikter på ett konstruktivt vis (a.a.). Företrädare för programmet anser att mobbning grundas i outredda konflikter och därmed är konfliktlösning viktigt för att förebygga mobbning (a.a.). Minst en inom skolpersonalen ska utbildas till

medlingssamordnare vars främsta uppgift är att utse och utbilda elevmedlare från de elever som själv anmält intresse (a.a.). Urvalet bör vara representativt för skolan (a.a.). Dessutom ska medlingssamordnaren ta emot medlingsärenden, utvärdera om ärendet passar för medling och utse vilka elevmedlare som är

lämpliga (a.a.). Skulle konflikten anses vara för komplicerad för elevmedlarna ska medlingssamordnaren själv hålla i medlingen (a.a.). Utöver detta ska

medlingssamordnare hålla annan skolpersonal, föräldrar och elever uppdaterade på hur arbetet går (a.a.). När en situation anses lämplig för elevmedling så

13

informeras alla om att deltagandet är frivilligt sedan utses två elevmedlare (a.a.). Elevmedlarna ska opartiskt leda samtalet på ett sätt så att de involverade parterna själva kan lösa konflikten (a.a.). Tanken är att alla parter ska känna sig nöjda med lösningen (a.a.). Trots att det är elevmedlare så faller huvudansvaret på

skolpersonalen, främst medlingssamordnare (a.a.). Kontinuerlig utbildning av elevmedlarna behövs för att öka deras kompetens i samband med deras utveckling vilket kan ske genom möten med medlingssamordnaren (a.a.).

Programkomponenterna inkluderar:

 ”Uppföljning/utvärdering

 Elever som aktörer

 Elevers aktiva medverkan i det förebyggande arbetet

 Klassrums-/skolregler

 Pedagogiskt material

 Personalutbildning

 Rastvaktssystem

 Dokumentation av ärenden

 Medling” (Skolverket, 2011a, s. 94)

Stegvis

Stegvis är ett värdegrundsstärkande program som syftar till att träna elevernas sociala färdighet och utveckla deras emotionella kompetens (Skolverket, 2011a). För att vara effektivt bör programmet implementeras så tidigt som möjligt då tanken är att kunskaperna gör att mobbning förebyggs (a.a.). Målet är att eleverna ska lära sig hantera sociala situationer samt att de ska kunna kontrollera sina känslor utan att mobbning uppstår (a.a.). En grundpelare i programmet är att lära eleverna sätta ord på sina känslor för att på så sätt mer självständigt kunna lösa konflikter (a.a.). Socioemotionellt lärande är en annan grundpelare av programmet som består av tre delar (a.a.). Den första delen är empati där syftet är att stärka elevernas empatiska förmåga (a.a.). Den andra delen är impulskontroll och problemlösning vars syfte är att begränsa aggressivt beteende samt lära ut

strategier för problemlösning (a.a.). Den tredje och sista delen är självkontroll där målet är att känna igen, kontrollerna och identifiera vad som kan framkalla deras ilska (a.a.). Lärarna genomför en utbildning på en dag där de lär sig hur de ska arbeta med eleverna (a.a.). Materialet består främst av en fotoplansch som skildrar en viss situation (a.a.). Det rekommenderas att läraren lägger en halv timme i veckan på programmet (a.a.). Utifrån planscherna diskuteras olika ansiktsuttryck som hör ihop med olika känslor och eleverna ska utvärdera olika

problemlösningsstrategier med hjälp av t.ex. rollspel (a.a.). Programkomponenterna inkluderar:  ”Uppföljning/utvärdering  Särskilda lektioner  Klassrumsregler/skolregler  Pedagogiskt material  Personalutbildning

14

Programsammanfattning

Nedan presenteras en sammanfattning av vilka komponenter som programmen innehåller i form av en tabell.

Tabell 1: Visar vilka insatser som är närvarande i de utvalda

anti-mobbningsprogrammen. Program

Komponent

FM* Friends Lions Quest

OP** SET Skolkomet SM*** Stegvis Pedagogiskt material x x x x x x x x Personal- utbildning x x x x x x x x Kooperativt lag x Dokumentation av ärenden x x x Handhavande av mobbare x x Handhavande av mobbade x x Uppföljning/ utvärdering x x x x x Relations- främjande insatser elev-elev x

Elever som aktörer x x x

Elever aktiva i det förebyggande arbetet x x x Föräldra- information/ utbildning x x x x x Särskilda lektioner x x x x Klassrums/ skolregler x x x x x x Disciplinära strategier x x Stormöten om mobbning x Rastvaktssystem x x Medling x

*Farstametoden, **Olweusprogrammet, ***Skolmedling

METOD

Syftet var att sammanställa tidigare forskning, således valdes en litteraturöversikt som metod. De lämpligaste källor för litteraturundersökningar anses vara

vetenskapliga artiklar och böcker (Denney & Tewksbury, 2013). Då publicering i vetenskapliga tidsskrifter är den vanligaste formen av publicering för forskning (Mellgren & Tiby, 2014) så kommer detta arbete fokusera på artiklar. Dock kommer även Brå rapporter, som inte publiceras i vetenskapliga tidsskrifter, att inkluderas eftersom de ansågs relevanta.

15

Då en litteraturstudie ger en överblick över tidigare forskning i relation till ett specifikt ämne, där både vad forskning kommit fram till och var forskning saknas framgår (Denney & Tewksbury, 2013) ansågs denna metod vara lämpligast för detta arbete.

Innan en litteraturöversikt kan genomföras behöver kriterier för inklusion samt exklusion fastställas (Landén, 2011). Dessutom behöver tillgängliga resurser identifieras och sökord ska föreskrivas (a.a.).

Inför litteratursökningen

Innan själva litteratursökningen kunde genomföras behövde kriterier för inkludering samt exkludering fastställas, sökord och databaser identifieras.

För att fastställa kriterier för inkludering och exkludering genomfördes en generell sökning i Summon. En artikel kom enbart att inkluderas om det i abstraktet

framgick att den var av relevans, dvs. att den handlade om ett

anti-mobbningsprograms eller komponents effektivitet på mobbning. Rapporterna från Brå kom enbart att inkluderas om detta framgick i dess sammanfattning.

Definitionerna i artiklarna eller rapporterna behövde dessutom likna den som Dan Olweus utformade för att inkluderas. Artiklar skrivna på andra språk än engelska exkluderas. Brå rapporterna var skrivna på svenska då de förmedlar svenska resultat. Tidsramen 1999-2015 valdes för att begränsa antalet träffar. Anledningen till att artiklar äldre än tio år gamla valdes att inkluderas var för att vid den

generella sökningen visade det sig att många relevanta artiklar publicerades för mer än tio år sedan. Det ansågs därmed för begränsande att inte ha med äldre artiklar. Alla artiklarna som inkluderades hade blivit peer-reviewed i en strävan att öka reliabiliteten och validiteten för detta arbete. Dock gäller inte detta Brå

rapporterna. Material som behövde beställas exkluderas på grund av tidsaspekter och ekonomiska resurser. Material som handlade om mobbning på arbetsplatser eller liknande exkluderades då det var mobbning inom skolan som var av intresse. Vid den generella sökningen upptäcktes att söka på själva programmen inte

genererade gynnsamma resultat så därmed valdes andra sökord ut. Att söka på komponenterna visade sig inte ge de eftersträvade resultaten. Sökorden som visade sig ge mest relevanta träffar och som därför valdes att användas var:

Svenska Engelska

Antimobbningsprogram Antibullying program Anti-mobbningsprogram Anti-bullying program

Mobbning Bullying

Förebyggande Prevention

Effekter Effects

Resultat Results

För att erhålla en mångfald av resultat valdes det att söka i databaserna

PsychARTICLES, PsychINFO, Sociological Abstracts och Brå. PsychARTICLES har artiklar publicerade inom ämnet psykologi. Databaserna innefattar

tillsammans psykologi, sociologi och relaterade ämnen. Brottsförebyggande rådet (Brå) däremot publicerar rapporter mer allmänt relaterade till kriminologi (Brå, 2015). Anledningen till att begränsa sökandet till artiklar från de här databaserna var för att få ett hanterbart antal träffar samt att detta är den vanligaste

16

eftersom det är en väl etablerad myndighet som publicerar svenska resultat på undersökningar (Brå, 2015).

Litteratursökningen

Litteratursökningen genomfördes mellan 2015-04-25 och 2015-04-29.

Undersökningen genomfördes systematiskt med en databas per dag och med i princip identiska sökningar (se Bilaga 2 för sökschema och detaljerade

beskrivningar). Beroende på antal träffar så anpassades sökningarna. När det kom till granskning så blev inte alla abstrakt eller sammanfattningar granskade då det för en del tydligt framgick i titeln att det inte var relevant, t.ex. en del artiklar handlande om mobbning på arbetsplatser.

Bearbetning av material

För att alla artiklar skulle granskas likadant så gjordes det även upp en plan för hur detta skulle genomföras. En artikel ansågs relevant om den nämnde

effektiviteten hos ett av de utvalda anti-mobbningsprogrammen eller om någon av de komponenter som programmen innehåller. Detta skulle nämnas i abstraktet eller sammanfattningen för att artikeln eller rapporten skulle anses vara tillräckligt relevant för att inkluderas. Det skulle även framgå att definitionen av mobbning liknade Dan Olweus definition.

Efter granskningen var genomförd valdes 46 artiklar och rapporter ut för att användas till litteraturöversikten.

Metodmedvetenhet

En begränsning med detta arbete är att enbart artiklar och rapporter inkluderades trots att relevanta resultat kan ha publicerats på andra ställen. Detta val gjordes som en följd av tidsbegränsning fullt införstått med att viktiga resultat kan ha förbisetts då arbetet behövde begränsas.

Insamlandet av material hade en del begränsningar som säkerligen påverkat resultaten av litteraturöversikten. Tidsaspekten gjorde att mängden material behövde begränsas för att vara hanterbart, en större mängd material hade troligtvis påverkat resultatet. Tidsaspekten samt ekonomiska resurser gjorde även att

material som behövde beställas exkluderades. Detta material hade säkerligen också kunnat ha en påverkan på det slutgiltiga resultatet, antingen genom att ge motstridande resultat eller ytterligare stöd. Sökorden är också potentiellt

begränsande då andra sökord hade avkastat annat material och därmed ett annat resultat. Begränsningen i form av tidsramen som gjordes dels för att hålla materialet hanterbart men även för att hålla det aktuellt kan ha gjort att relevant material förbisetts. Detsamma gäller om fler databaser hade använts för

sökningarna.

Valet att bara inkludera artiklar som blivit peer-reviewed kan ha gjort att relevant material försummats. Dock gjordes här ett övervägande av förväntad försummelse och för den ökade reliabiliteten och validiteten av arbetet på grund av den

17

I arbetet har sekundärdata varit utgångspunkten i form av metaanalyser. Detta innebär att viktig data för detta arbete kan ha blivit förlorad när metaanalys författarna sammanställt sina resultat. Data som varit av relevans kan därför ha blivit förlorad eftersom originalstudierna inte undersökts.

Forskningen som inkluderats i detta arbete härstammar från olika länder vilket gör att resultatens applicerbarhet och generaliserbarhet begränsas. Eftersom kulturer skiljer sig åt kan en komponent som är effektiv i en kultur visa sig vara ineffektiv i en annan kultur. Majoriteten av studierna härstammar från USA vilket gör att applicerbarheten till Sverige är begränsad. Dock hade det kunnat ses som en styrka om särskilda komponenter för att motverka mobbning visar sig fungera i olika kulturer.

Begreppet mobbning har olika definitioner vilket kan påverka resultatet om materialet syftat till olika mening. Dock bör inte detta ha en betydelsefull

inverkan på detta arbete eftersom enbart artiklar eller rapporter vars definition av mobbning liknar den som Dan Olweus formulerade har inkluderats.

Komponenterna beskrivs olika och ibland otydligt i de artiklarna och rapporterna vilken kan innebära att en del resultat blivit placerade under fel komponent eller att misstolkningar skett.

Den personliga förförståelsen kan påverka benägenheten mot en viss tolkning, vare sig den är medveten eller omedveten hos forskaren. Misstolkningar kan därför ha inträffat. Ämnet för detta examensarbete valdes eftersom min personliga erfarenhet från att ha arbetat på en grundskola är att mobbningsarbetet är ytterst bristfälligt. Då denna medvetenhet funnits med under hela arbetsgången så är dess påverkan förhoppningsvis minimal.

Ovannämnda begränsningar samt potentiella begränsningar bör redogöras i strävan efter att ha intersubjektivitet i arbetet. Dock bör inte någon av dessa begränsningar ha någon större inverkan på just detta arbete.

Trots en del begränsningar så finns det fördelar med att genomföra en litteraturstudie. En av dessa är att författaren är tvungen att noga undersöka forskningsläget vilket genomsyrar arbetet då författaren besitter god kunskap om ämnet (Denney & Tewksbury, 2013). Författaren demonstrerar dessutom sin kunskap inom ämnet för läsaren vilket ökar författarens trovärdighet samt att begränsningarna med tidigare forskning förtydligas vilket kan underlätta argument för framtida forskning (a.a.).

ETISKA ÖVERVÄGANDEN

Mobbning, speciellt när det gäller barn, är ett känsligt ämne. Det är känsligt eftersom det handlar om minderåriga och att de inblandade är utsatta. Eftersom ingen kontakt med de involverade förekommit har detta ingen betydelse för arbetet. Då arbetet utgår från tidigare undersökningar antas det att dessa tagit hänsyn till de etiska aspekterna som är relevanta.

18

RESULTAT

En del av de komponenter som visat sig minska mobbningsproblem effektivt återfinns även i andra anti-mobbningsprogram (Bilaga 3). De övriga

programkomponenterna i programmen kan ha påverkat, dock har studierna fokuserat på effekterna av enskilda komponenter.

Nedan kommer komponenternas forskningsresultat att presenteras sedan kommer även åtgärder som inte är inkluderade i programmen att presenteras. Dock har komponenterna relationsfrämjande insatser elev-elev, elever som aktörer och

elever aktiva i det förebyggande arbetet slagits ihop då det var svårt att identifiera

vilken av dessa som en del artiklar syftade till eftersom de är så snarlika. Detsamma gäller för handhavande av mobbare och handhavande av mobbade samt pedagogiskt material och särskilda lektioner. De komponenter där det inte fanns några forskningsresultat för kommer inte att presenteras vidare.

Likt Skolverkets utvärdering gav även denna litteraturöversikt olika resultat för samma komponent. För att få en bättre överblick av vilket stöd de olika

komponenterna fick presenteras detta nedan i en tabell.

Tabell 2: Visar forskningsresultaten för varje komponent utifrån denna

litteraturöversikt. Stöd

Komponent

Positivt Negativt Annat Pedagogiskt material, särskilda lektioner x x Personal- utbildning x x Neutral inverkan Kooperativt lag x Dokumentation av ärenden

Fann ingen studie som undersökte dess effektivitet Handhavande av mobbare/mobbade x Uppföljning/ utvärdering

Fann ingen studie som undersökte dess effektivitet

Relations-

främjande insatser elev-elev, elever som aktörer, elever aktiva i det förebyggande arbetet x x Föräldra- information/ utbildning x x Neutral inverkan Klassrums/ skolregler x Disciplinära strategier x Stormöten om mobbning x Rastvaktssystem x Medling x

19

Pedagogiskt material och särskilda lektioner

Pedagogiskt material med syfte att förändra de sociala normerna hos eleverna har visat sig vara mobbningsminskande (Perkins m.fl., 2013). Att inkludera videor om mobbning i arbetet har visat sig ha fördelaktiga resultat för att minska mobbning (Brå, 2008; Brå, 2009; Farrington & Ttofi, 2009; Ttofi & Farrington, 2009). Rollspel och uppmuntran till ett socialt acceptabelt beteende har visat sig minska förekomsten av mobbning (Polanin m.fl., 2012).

Särskilda lektioner angående mobbning har påvisat positiva effekter med

minskade mobbningsproblem (Nese m.fl., 2014). Det finns stöd inom forskningen för program som lär eleverna att hantera mobbningssituationer själva (Bell m.fl., 2010; Farrington & Ttofi, 2009; Ttofi & Farrington, 2009). Uppmuntran till ett socialt beteende bland eleverna kan minska mobbningen (Polanin m.fl, 2012). Lektioner där elever med fokus på social och emotionell utveckling kan ge motsatt effekt då det kan lära elever med stark socialförmåga att manipulera kamrater och därmed öka mobbningen (Frey m.fl., 2005). Dock har

aggressionsinriktad träning visat på positiva resultat, främst hos de elever som både mobbar och blir mobbade (a.a.). God empatisk förmåga och hög

självkontroll gällande känslor hos eleverna är kopplat till lägre utsatthet samt lägre benägenhet att själv mobba (Lomas m.fl., 2012). När före detta

mobbningsoffer besvarade frågan varför mobbningen slutade uppgav en del att den slutat i samband med att dem började hantera det på nytt sätt genom t.ex. säga till mobbaren att sluta, ignorera mobbaren (Frisén m.fl., 2012).

Mängd pedagogiskt material som läraren använder sig av i undervisningen visade sig till viss del kunna predicera nivån av mobbning (Smith, 2011). När läraren gick igenom mycket material så ökade sannolikheten för positiva effekter (a.a.).

Personalutbildning

Forskning har visat att personalutbildningar för att öka lärarnas kompetens gällande att ingripa vid mobbningssituationer har haft en positiv effekt på nivån av mobbning på en skola (Bell m.fl., 2010; Fox m.fl., 2012; Goncy m.fl., 2015). Desto bättre lärarna var på att förmedla programinnehållet till eleverna desto positivare effekt kunde återfinnas hos eleverna (Fox m.fl., 2012; Goncy m.fl., 2015). Om eleverna ansåg att läraren hade en negativ inställning till mobbning så minskade mobbningen i klassen (Saarento m.fl., 2014). När en lärare uppvisade ett tydligt ledarskap i klassrummet så minskade förekomsten av mobbning (Brå, 2009; Fox m.fl., 2012). Dock bör även skolrelaterad personal, t.ex. fritidspersonal, som inte är direkt involverade i undervisningen utbildas för att få så effektiva resultat som möjligt (Hawley & Willford, 2014). Sannolikheten för positiva effekter ökar om all skolpersonal utbildas och inte bara lärarna (a.a.).

Att lärarna uppfattas som viktiga inom arbetet mot mobbning ökade deras effekter på skolans mobbning (Smith, 2011). Även att lärarna har en öppen

kommunikation med varandra visade sig ha en positiv inverkan (a.a.). Elevers negativa upplevelser av mobbning minskade när de kände att de fick stöd från sin lärare (Flaspohler m.fl, 2009). Dock rapporterade enbart ungefär en fjärdedel att mobbningen upphört till följd av detta stöd (Frisén m.fl., 2012). De som blivit utsatta tenderade att känna mer stöd än de som utsätter, medan de som tillhör båda kategorier kände minst stöd av alla (Flashpohler m.fl., 2009).

20

Att personalen hade en positiv attityd mot programmet var korrelerat till större positiva effekter hos eleverna (Biggs m.fl., 2008). Inställningen hos lärarna påverkade också huruvida de valde att integrera det pedagogiska materialet i sin undervisning (a.a.). Desto mer engagerad läraren var desto större positivt effekt kunde återses hos eleverna och på mobbningssituationen (a.a.). Detta indikerar att det är viktigt att ha lärarnas förtroende och stöd för ett anti-mobbningsprogram om detta ska påvisa positiva resultat (a.a.). Även elevernas förtroende för lärarnas förmåga att motverka mobbning påverkar mängden mobbning i en klass (Veenstra m.fl., 2014).

Barn som utsätts för mobbning tenderar att inte berätta detta för sin/sina lärare (Farrington & Ttofi, 2009; Fox m.fl., 2012). Därför borde lärare utbildas i att upptäcka varningstecken och hur detta bör hanteras (Farrington & Ttofi, 2009; Fox m.fl., 2012).

Lärarutbildningarna i sig tenderar att vara bristfälliga (Smith, 2011). Forskning har visat att lärare tenderar att inte agera vid mobbningsfall om dem inte känner att de har adekvat träning för att kunna hantera situationen (Bell m.fl., 2010). Att utbilda lärare som en insats i arbetet mot mobbning har visat sig minska mobbning, vara neutralt och även att öka mobbning (Fox m.fl., 2012).

Kooperativt lag

Kooperativt lag som samarbetar för att minska mobbning har visat sig vara en effektiv åtgärd då denna samverkan kan ge stöd och erfarenhetsutbyte (Fox m.fl., 2012; Farrington & Ttofi, 2009). Detta främst om gruppen innehar någon form expert inom mobbning som kan bidra med sin expertis (Brå, 2009).

Handhavande av mobbare/mobbade

Desto mer uppmärksamhet skolan riktade mot mobbare och mobbade desto positivare effekter påvisades (Smith, 2011). Dock specificerades det inte vilken sorts uppmärksamhet det rörde eller varför detta hade en positiv effekt på mobbning.

Relationsfrämjande insatser elev-elev, elever som aktörer och elever aktiva i det förebyggande arbetet

Att få stöd från kamrater kan minimera de negativa effekterna av att utsättas för mobbning (Flaspohler m.fl., 2009). Vid mobbning på grund av övervikt så föredrogs stöd från klasskamrater framför stöd från vuxna genom t.ex.

inkluderings strategier (Puhl m.fl., 2013). Uppfattningen om att klasskamraterna skulle ingripa i en försvarande position om mobbning skulle förekomma ledde till lägre antal mobbningsfall (Saarento m.fl., 2014). Dock har även forskning visat att arbete med att engagera klasskamrater faktiskt ökat mobbningen (Ttofi & Farrington, 2011).

Elever tenderar att inta olika roller gällande mobbning; mobbad, mobbare, medlöpare, förstärkare, tysta godkännare och försvarare (Brå, 2013). Att lära eleverna om hur denna dynamik fungerar samt om det individuella ansvaret kan minska deras involvering och därmed minska mobbningen (O´Connell m.fl.,

21

1999; Polanin m.fl., 2012). Majoriteten av mobbning äger rum inför kamrater, där majoriteten av kamraterna utan att ingripa står tyst bredvid eller går därifrån även om de inte stödjer mobbaren (Greene, 2006). Oftast är de som försvarar en minoritet (Brå, 2013; O´Connell m.fl., 1999) och många elever uppger att de vill hjälpa men ingriper trots detta sällan (O´Connell m.fl., 1999; Veenestra m.fl., 2014). När kamrater väljer att ingripa så tenderar det att vara effektivt i att få stopp på mobbningen (Frey m.fl., 2005; O´Connell m.fl., 1999). Ålder har visat sig påverka hur ofta en åskådare ingriper där en del forskning visar att äldre mer sällan ingriper medan andra visat att yngre mer sällan ingriper (Kärnä m.fl., 2013). För att ett program ska uppnå positiva resultat bör därför hela skolan involveras och inte enbart mobbare och mobbade (Greene, 2006).

Insatser måste riktas specifikt mot åskådare för att vara effektiva och när det görs så påvisas mängden mobbning minska (Polanin m.fl., 2012). Det räcker inte med att informera eleverna om att t.ex. gå därifrån, ”alla får vara med” eller hämta en vuxen utan det måste vara mer specifikt (a.a.). Dock kan åtgärder som att lära eleverna att ”alla får vara med” göra att även de utsatta barnen blir inkluderade i leken vilket i sin tur kan ge positiva effekter på deras utsatthet (Flaspohler m.fl., 2009).

Att involvera eleverna i det mobbningsförebyggande arbetet har visat sig ge positiva effekter och minska förekomsten av mobbning (Brå, 2009; Farrington & Ttofi, 2009; Flaspohler m.fl., 2009). Inflytelsefulla elever behöver inkluderas extra mycket i det mobbningsförebyggande arbetet för att det ska vara effektivt att involvera klasskamraterna (Hawley & Willford, 2014). Insatser som på något sätt involverar elever, t.ex. faddersystem, involvera åskådare, har visat sig öka

mobbning (Fox m.fl., 2012; Ttofi & Farrington, 2011; Ttofi & Farrington, 2012).

Föräldrainformation/utbildning

Barn som utsätts för mobbning tenderar att inte berätta detta för sina föräldrar därför bör föräldrarna utbildas i att upptäcka varningstecken och hur detta bör hanteras (Farrington & Ttofi, 2009; Fox m.fl., 2012).

Att informera föräldrar om mobbningssituationen och anti-mobbningsprogrammet som skolan valt att använda sig av har visat sig ha en positiv inverkan på

mobbning (Brå, 2008; Brå, 2009; Fox m.fl., 2012; Farrington & Ttofi, 2009; Hawley & Willford, 2014; Ttofi & Farrington, 2009; Ttofi & Farrington, 2011). Föräldrautbildningar har också visat sig minska mobbningen på skolor (a.a.). Vid risk för kronisk mobbning visade det sig att involvera familjen kunde denna risk minskas (Bowes m.fl., 2013). När åtgärder implementeras inom familjen bör föräldrars fientligheter tas i åtanke då detta var en signifikant föräldraindikator på framtida mobbning (Burkhart m.fl., 2013). Om föräldrarna genomfört ACT-RSK1 programmet så minskar risken för att deras barn senare involveras i mobbning (a.a.). Även för föräldrar som saknade egenskapen fientlighet så påvisades samma effekter hos barnen (a.a.). Att involvera familjerna i arbetet mot mobbning har visat sig minska mobbning, vara neutralt och även att öka mobbning (Fox m.fl., 2012).

1

The American Psychological Association´s ACT Raising Kids Safe program: ett program som riktar sig till föräldrar till unga barn för att förebygga våld, såväl mot partners som mot barnen (Burkhart m.fl., 2013).

22

Klassrums-/skolregler

Speciella klassrumsregler gällande mobbning har visat sig minska mobbningen mellan eleverna då dessa uppmärksammar eleverna på hur allvarligt det är med mobbning (Brå, 2008; Brå, 2009; Fox m.fl., 2012; Farrington & Ttofi, 2009; Ttofi & Farrington, 2009).

Disciplinära strategier

Tydliga disciplinära strategier för hur mobbning ska hanteras har en positiv effekt på mobbningens utbredning då eleverna vet vilka konsekvenserna blir vid

mobbning (Brå, 2008; Brå, 2009; Fox m.fl., 2012; Farrington & Ttofi, 2009; Ttofi & Farrington, 2009; Ttofi & Farrington, 2011).

Stormöten om mobbning

Stormöten där personal från hela skolan samlas för att diskutera hur

anti-mobbningsarbetet går, vad som behöver förbättras och vad som fungerat bra har visat sig ha positiva effekter (Brå, 2008; Farrington & Ttofi, 2009; Fox m.fl., 2012; Ttofi & Farrington, 2009).

Rastvaktssystem

Att ha rastvakter närvarande har visat sig minska mobbning (Alvant, 2009; Farrington & Ttofi, 2009; Fox m.fl., 2012; Frey m.fl., 2009; Ttofi & Farrington, 2009; Ttofi & Farrington, 2011; Ttofi m.fl., 2008) och annat aggressivt beteende på skolgården (Frey m.fl., 2009). Tyst och verbal mobbning ute på rasterna minskade också vid införandet av rastvakter (Low m.fl., 2010).

Medling

Genomförandet av medling kan ge negativa effekter på alla involverade i

medlingen då mobbare och mobbade ofta känner lågt socialt stöd från kamraterna (Flaspohler m.fl., 2009). Medling har även visat sig öka nivån av mobbning (Flaspohler m.fl., 2009; Fox m.fl., 2012).

Övriga resultat

Forskning har visat att anti-mobbningsprogram baserade på Olweusprogrammet var de mest effektiva (Brå, 2008; Brå, 2009; Farrington & Ttofi, 2009; Limber, 2011) om det anpassas efter lokala förutsättningar (Brå, 2009).

Dan Olweus och Susan P. Limber (2010) genomförde en utvärdering av programmet som visade att programmet inte bara minskade förekomsten av mobbning utan även vandalism, stöld och skolkning. Författarna identifierade också tre huvudanledningar till att anti-mobbningsprogram, trots att de påvisats vara effektiva för att minska mobbning, inte tillämpas i skolor. Första anledningen är bristande kunskap om mobbning, den andra anledningen är bristande

motivation till implementering och den tredje är bristande resurser (Olweus & Limber, 2010).

23

En nackdel med Olweusprogrammet är att det ignorerar individuella och situationella faktorer utan menar att all mobbning ska bemötas på samma sätt (Brown m.fl., 2007). Dan Olweus lägger ingen större vikt vid kön, social klass, etnicitet och sexuell läggning när det kommer till mobbning (a.a.). En styrka med Olweusprogrammet är att det förebyggande arbete ständigt sker på skolnivå, klassnivå och individnivå (Brå, 2001).

Kultur har visat sig vara en viktig faktor angående huruvida ett program ger önskevärda effekter eller inte. Olweusprogrammet visade sig vara mycket svårare att implementera i USA jämfört med i Norge, därmed gav det även inte lika

positiva resultat i USA som i Norge (Farrington & Ttofi, 2009; Smith m.fl., 2005). Programmet påvisar dock främst positiva effekter, men inte i alla länder och inte för alla etniciteter (Lund m.fl., 2012).

Forskning har visat att ett och samma anti-mobbningsprogram kan minska flera sorters mobbning (Salmivalli m.fl., 2011). En del program vänder sig specifikt till mobbare och mobbade men glömmer bort dem som tillhör båda kategorier. Det har dock påvisats att KiVa anti-mobbningsprogram (se Bilaga 3) minskar

förekomsten av de som tillhör båda kategorierna jämfört med de som bara tillhör en (Salmivalli & Yang, 2015). Program som innehåller många olika komponenter har visat sig vara effektivare i att minska mobbning jämfört med program med färre komponenter då de med fler komponenter med större sannolikhet kan nå alla olika elever (Fox m.fl., 2012).

Desto intensivare och mer noggrant ett program följts ju större har sannolikheten för positiva resultat varit (Brå, 2008; Brå, 2009; Farrington & Ttofi, 2009; Fox m.fl., 2012; Salmivalli m.fl., 2013; Smith m.fl., 2005; Ttofi & Farrington, 2011). Ju längre tid ett program har varit implementerat desto större blir dess gynnsamma resultat (Brå, 2008; Brå, 2009; Farrington & Ttofi, 2009; Fox m.fl., 2012; Smith m.fl., 2005; Ttofi & Farrington, 2011; Wong m.fl., 2011). För en del program tar det lång tid att ge positiva resultat då det tar tid innan åtgärderna ger verkan (Smith m.fl., 2008; Wong m.fl., 2011). Dare to care programmet mot mobbning (se Bilaga 3) med utgångspunkt i Olweusprogrammet påvisade positiva resultat i attityder hos elever mot mobbning med bättre resultat ju längre det var

implementerat (Beran m.fl., 2004).

Program som visar på starka positiva effekter för vissa årskurser behöver inte ha samma goda resultat för andra årskurser (Salmivalli & Poskiparta, 2012). KiVa programmet (se Bilaga 3) t.ex. har visat sig ha bäst effekt för årskurs 4 (Kärnä m.fl., 2011b; Kärnä m.fl., 2013; Salmivalli m.fl., 2013) medan

Olweusprogrammet är som effektivast för elever i årskurs 3-7 (Limber, 2011). Forskning på program har visat en generell trend att anti-mobbningsprogram är effektivare med yngre elever jämfört med äldre elever för samma program

(Salmivalli m.fl., 2013). Dock finns det forskning som visar att program generellt fungerar bättre på äldre elever (Brå, 2009; Farrington & Ttofi, 2009; Tfofi & Farrington, 2011).

Flickor anger högre andel tyst och verbal mobbning jämfört med lika gamla pojkar (Brown m.fl., 2007; Frey m.fl., 2005) medan pojkarna anger högre andel fysisk mobbning (Brown m.fl., 2007). Pojkarna visade sig ha större tillit för lärarna jämfört med flickorna (Frey m.fl., 2005). Pojkar visade sig dessutom påverkar mer positivt än flickorna av anti-mobbningsprogram (Frey m.fl., 2005).

24

Pojkar har påvisats mobba mer, bli utsatta mer och delta mer i

mobbningssituationer jämfört med flickor (Kärnä m.fl., 2011a). Pojkarnas högre grad av inblandning i mobbning pekades ut som anledning till att insatserna gav en större positiv effekt hos dem (Kärnä m.fl., 2013). Den individuella effekten på båda könen var dessutom högre i klasser med högre andel pojkar (Kärnä m.fl., 2013). Anti-mobbningsporgrammet KiVa (se Bilaga 3) visade sig ha positiv effekt för flickorna men en negativ effekt för pojkarna (Smith m.fl., 2005). När det kom till att ingripa vid mobbning så återfanns ingen märkbar skillnad mellan flickor och pojkar, oberoende på vilken form av mobbning det gällde (O´Connell m.fl., 1999). Pojkar var i större grad kroniskt mobbade än flickor (Bowes m.fl., 2013). Merrel m.fl. (2008) hittade att majoriteten av anti-mobbningsprogram varken har en positiv eller negativ inverkan på själva mobbningssituationen utan snarare att de ökar kunskapen och medvetenheten. En förklaring till att en del

anti-mobbningsprogram påvisar neutrala eller negativa resultat kan bero på att

utvärderingsmetoderna är bristfälliga (Ryan & Smith 2009). Forskning har också visat att många program bara påverkar attityder men stöd finns för att KiVa anti-mobbningsprogram hade en positiv inverkan på beteenden som klasskamraterna kunde observera (Kärnä m.fl., 2011a).

DISKUSSION

Uppsatsen syfte var att undersöka huruvida något av Skolverkets utvärderade anti-mobbningsprogram bör rekommenderas till svenska skolor utifrån forskningsstöd. Frågeställningen blev såldes: Vad säger forskningen om

anti-mobbningsprogrammen som inkluderades i Skolverkets utvärdering?

Litteraturunderlaget har undersökt komponenterna antingen enskilt eller som del av ett anti-mobbningsprogram, även program som inte inkluderades i Skolverkets utvärdering. Om komponenterna studeras enskilt så kan det vara problematiskt eftersom det då är okänt hur komponenten fungerar tillsammans med andra insatser. En del komponenter är nära sammankopplade och därmed kan det vara svårt att studera dem isolerade från varandra. Att undersöka en enskild

komponents inverkan när denna är del av ett program innebär att det kan vara problematiskt att se vilken effekt som faktiskt är ett resultat av den specifika komponenten. Det är utifrån detta avseende som det inte kan rekommenderas att skapa ett anti-mobbningsprogram som innehåller alla de komponenter som fått positivt stöd då det är oklart hur de verkar tillsammans. Det kan även vara så att en del komponenter inte visar något positivt stöd när undersökts enskilt men kan ha en positivt inverkan om de kombineras med andra åtgärder. De olika

kombinationerna av insatserna kan förklara det blandade stödet för

komponenterna. Detta faktum gör att frågeställningen blir problematisk att besvara eftersom komponenterna inte undersökts utifrån de

anti-mobbningsprogram som inkluderades i Skolverkets utvärdering.

Alla artiklar och rapport som använts som litteraturunderlag för detta arbete har granskats och trots en del begränsningar ansets bidra med kunskap. En del artiklar och rapporter förklarar inte varför en komponent får antingen ett positivt eller negativt stöd. Detta är en begränsning då resultaten blir svårare att applicera och tolka. Graden av inverkan angavs i en del artiklar och rapporter men inte i alla. Trots att det angavs i vissa var det problematiskt att jämföra dessa då metoderna

25

för att få fram dessa resultat skiljt sig åt, t.ex. litteraturöversikt, intervjuer. Detta gjorde att även om graden angavs i procent så gav jämförelser inte särskilt mycket. Dock har alla resultat varit signifikanta. Det valdes därmed att alla stöd skulle ses som indikatorer på en viss effekt. Dock undersöktes inte alla

komponenter lika många gånger, därmed går det inte att anta att antal studier för eller emot är av betydelse.

Utifrån resultaten framgår det tydligt att komponenterna måste anpassas efter rådande omständigheter. Det pedagogiska materialet bör återspegla det faktum att varje elev är unik genom att vara varierat och innehålla olika delar, t.ex. videor, rollspel. Desto mer material som läraren använder sig av i sin undervisning desto större är sannolikheten att det påverkar alla elever (Smith, 2011). Andra viktiga faktorer för att nå så många elever som möjligt visade sig vara ett långsiktigt, intensivt program med många olika komponenter. De inkluderade komponenter bör vända sig till alla elever, oavsett om de är direkt delaktiga i mobbningen eller inte.

Utbildning av personal och föräldrar visade sig vara viktiga komponenter. Lärarna bör få en djup förståelse för mobbning och det aktuella mobbningsprogrammet då det påvisats att deras inställning samt engagemang är viktigt för att positiva resultat ska påvisas (Biggs m.fl., 2008). Personalutbildningarna bör uppdateras regelbundet för att följa utveckling av såväl forskning som mobbning (Smith, 2011). Internet har t.ex. försett fler tillfällen för mobbning, därmed behöver utbildningen av såväl skolpersonal som föräldrar anpassas för att kunna bemöta detta. Även när den allmänna kunskapen om mobbning ökar så bör lärarna uppdateras för att hela tiden kunna jobba så effektivt som möjligt. Riktad

utbildning mot den personal som ska rastvakta kan öka deras förmåga att upptäcka och ingripa vid mobbning. Kunskap om riskzoner och potentiella riskzoner där mobbning med störst sannolikhet sker kan göra arbetet mer effektivt, därför bör även detta vara del av utbildningen. Föräldrarnas utbildning bör även den

uppdateras för att följa samhällets förändringar. Att mobbning kan förändras eller kunskapen om mobbning förändras betyder att utbildningar bör erbjudas

kontinuerligt för att involverade ska hållas uppdaterade.

Komponenterna dokumentation av ärenden, handhavande av mobbare/mobbade och uppföljning/utvärdering uttrycktes inte i de granskade artiklar och rapporter. Dock var dessa komponenter del av andra insatser. En del komponenter kan vara svåra att undersöka vilken kan betyda att deras effektiviteten av denna anledning är okända.

Mobbningsåtgärderna bör anpassas efter skolans struktur, elevernas ålder,

skolmiljön, könsfördelningen och kulturen. Inverkan av komponenterna har visat sig påverkas av dessa faktorer. Materialet som varit underlag för denna

litteraturstudie har kommit från olika länder med olika kultur, därmed är det svårt att avgöra hur pass dessa resultat går att generalisera till Sverige. Att göra

rekommendationer för svenska skolor är därför problematiskt.

Olweusprogrammet verkar utifrån tidigare forskning vara det effektivaste programmet för att minska mobbning. Dock kan detta också bero på att

programmet är så etablerat och varit implementerat under en längre tid och det har skett mer forskning om detta program jämfört med andra.

26

Utifrån tabell 3 nedan framgår det att Skolverkets utvärdering (Skolverket, 2011a) fick mer enformiga resultat jämfört med vad denna litteraturöversikt visade. Troligtvis är detta en konsekvens av att utvärderingen bygger på skolpersonals erfarenheter medan detta arbete bygger på tidigare forskning. Resultatet från detta arbete stödjer dock generellt Skolverkets resultat. Detta innebär att trots olika metoder användes, Skolverkets enkäter och intervjuer gentemot uppsatsens litteraturöversikt så överensstämmer resultaten till stor del.

SLUTSATSER

Majoriteten av de resultaten från denna litteraturöversikt överensstämmer med resultaten från Skolverkets utvärdering (se Tabell 2 under rubriken Resultat).

Tabell 3: Sammanställning av resultat för denna litteraturöversikt och Skolverkets

utvärdering (Skolverket, 2011a). Studie

Komponent

Skolverkets utvärderings stöd Denna litteraturöversikts stöd Pedagogiskt

material

Neutralt Positivt

Negativt Särskilda lektioner Negativt

Personal- utbildning

Positivt Positivt

Negativt Neutralt Kooperativt lag Positivt Positivt Dokumentation av ärenden Positivt Saknas Handhavande av mobbare Positivt Positivt Handhavande av mobbade Positivt Uppföljning/ utvärdering Positivt Saknas Relations- främjande insatser elev-elev Positivt Neutralt Positivt Negativt Elever som aktörer Negativt

Elever aktiva i det förebyggande arbetet Positivt Föräldra- information/ utbildning Neutralt Positivt Negativt Neutralt Klassrums/ skolregler Positivt Positivt Disciplinära strategier Positivt Positivt Stormöten om mobbning Positivt Positivt

Rastvaktssystem Positivt Positivt

Medling Negativt Negativt

Att resultaten från detta arbete till stor del överensstämmer med resultaten från Skolverkets utvärdering ökar validiteten för både detta arbete och utvärderingen.

27

Slutsatsen för detta arbete är att varje skola är unik därmed behöver också de anti-mobbningskomponenterna anpassas efter dessa omständigheter. Detta innebär att inget specifikt anti-mobbningsprogram bör rekommenderas för svenska skolor utan varje skola behöver välja ut och anpassa komponenter utifrån vad aktuell forskning visar.

FRAMTIDA FORSKNING

Det framstår tydligt att det behövs mer forskning inom mobbningsåtgärder eftersom många insatser visat olika resultat. Dock bör framtida forskning utifrån detta arbete bland annat fokusera på vilket pedagogiskt material som bör

användas, hur involvering av elever faktiskt påverkar, om motiven bakom mobbning spelar roll, hur komponenterna bör anpassas utifrån ålder, kultur och kön. Samspelet mellan de olika komponenterna, hur de påverkar varandra, behöver det också forskas på.

28

REFERENSER

Alvant, P. (2009). Effekter av anti-mobbningsprogram – vad säger forskningen? BRÅ-rapport, Stockholm: Brottsförebyggande rådet.

Bell, C. D., Raczynski, K. A., Horne, A. M. (2010). Bully busters abbreviated: Evaluation of a group-based bully intervention and prevention program. Group

Dynamics: Theory, Research, and Practice, 14(3), 257-267.

Beran, T. N., Tutty, L., Steinrath, G. (2004). An evaluation of a bullying prevention program for elementary schools. Canadian Journal of School

Psychology, 19(1-2), 99-116.

Biggs, B. K., Vernberg, E. M., Twemlow, S. W., Fonagy, P., Dill, E. J. (2008). Teacher adherence and its relations to teacher attitudes and student outcomes in an elementary school-based violence prevention program. School Psychology

Review, 37(4), 533-549.

Bowes, L., Maughan, B., Ball, H., Shakoor, S., Ouellet-Morin, I., Caspi, A., Moffitt, T.E., Arseneault, L.(2013). Chronic bullying victimization across school transitions: The role of genetic and environmental influences. Development and

Psychopathology, 25(2), 333-346

Brodén Andersson, K. , (2001). Brottsförebyggande arbete i skolan. BRÅ-rapport 2001:9, Stockholm: Brottsförebyggande rådet.

Brown, L. M., Chesney-Lind, M., Stein, N. (2007). Patriarchy matters: Toward a gendered theory of teen violence and victimization. Violence Against

Women, 13(12), 1249-1273.

Brå. (2015). Om Brå. Tillgänglig: https://www.bra.se/bra/om-bra.html. Hämtad 2015-04-24.

Burkhart, K. M., Knox, M., Brockmyer, J. (2013). Pilot evaluation of the ACT raising safe kids program on children’s bullying behavior. Journal of Child and

Family Studies, 22(7), 942-951.

Denney, A.S., Tewksbury, R. (2013). How to Write a Literature Review. Journal

of Criminal Justice Education. 24 (2), 218–234.

Farrington, D. P., Ttofi, M. M. (2009). How to reduce school bullying. Victims &

Offenders, 4(4), 321-326.

Flaspohler, P. D., Elfstrom, J. L., Vanderzee, K. L., Sink, H. E., Birchmeier, Z. (2009). Stand by me: The effects of peer and teacher support in mitigating the impact of bullying on quality of life. Psychology in the Schools, 46(7), 636-649. Fox, B. H., Farrington, D. P., Ttofi, M. M. (2012). Successful bullying prevention programs: Influence of research design, implementation features, and program components. International Journal of Conflict and Violence, 6(2), 273-283.

29

Frey, K. S., Hirschstein, M. K., Edstrom, L. V., Snell, J. L. (2009). Observed reductions in school bullying, nonbullying aggression, and destructive bystander behavior: A longitudinal evaluation. Journal of Educational Psychology, 101(2), 466-481.

Frey, K. S., Hirschstein, M. K., Snell, J. L., Edstrom, L. V. S., MacKenzie, E. P., & Broderick, C. J. (2005). Reducing playground bullying and supporting beliefs: An experimental trial of the steps to respect program. Developmental

Psychology,41(3), 479-490.

Frisen, A., Hasselblad, T., Holmqvist, K. (2012). What actually makes bullying stop? Reports from former victims. Journal of Adolescence, 35(4), 981-990. Goncy, E. A., Sutherland, K. S., Farrell, A. D., Sullivan, T. N., Doyle, S. T. (2015). Measuring teacher implementation in delivery of a bullying prevention program: The impact of instructional and procedural adherence and competence on student responsiveness. Prevention Science, 16(3), 440-450.

Greene, M. B. (2006). Bullying in schools: A plea for measure of human rights. Journal of Social Issues, 62(1), 63-79.

Hawley, P. H., Williford, A. (2014). Articulating the theory of bullying intervention programs: Views from social psychology, social work, and organizational science. Journal of Applied Developmental Psychology Höistad, G. (2001). Mobbning och människovärde. Stockholm. Förlagshuset Gothia AB.

Kärnä, A., Voeten, M., Little, T. D., Alanen, E., Poskiparta, E., Salmivalli, C. (2013). Effectiveness of the KiVa antibullying program: Grades 1–3 and 7– 9. Journal of Educational Psychology, 105(2), 535-551.

Kärnä, A., Voeten, M., Little, T. D., Poskiparta, E., Alanen, E., Salmivalli, C. (2011b). Going to scale: A nonrandomized nationwide trial of the KiVa antibullying program for grades 1–9. Journal of Consulting and Clinical

Psychology, 79(6), 796-805.

Kärnä, A., Voeten, M., Little, T. D., Poskiparta, E., Kaljonen, A., Salmivalli, C. (2011a). A large‐scale evaluation of the KiVa antibullying program: Grades 4– 6. Child Development, 82(1), 311-330.

Landén, M. (2011). Att söka vetenskapliga artiklar – En vägledning i systematisk

litteratursökning. Lund: Lunds Universitet.

Limber, S.P. (2011). Development, Evaluation, and Future Directions of the Olwues Bullying Prevention Program. Journal of School Violence, 10(1), 71-87. Lomas, J., Stough, C., Hansen, K., Downey, L. A. (2012). Brief report: Emotional intelligence, 29ictimization and bullying in adolescents. Journal of