Hur används delaktighet och inflytande i förskolan?

Examensarbete i Barn och ungdomsvetenskap

15 högskolepoäng, grundnivå

Hur används delaktighet och inflytande i

förskolan?

En kvalitativ studie om pedagogers tankar kring demokratiuppdrag och barns

möjligheter till delaktighet och inflytande i förskolan

How is participation and influence in pre-school used?

Melidona Thamnidou

Olga Taha Hassan

Förskollärarexamen 210hp Handledare: Ange handledare

Barndom och lärande

Ange datum för slutseminarium 2017-05-29

Examinator: Morten Timmerman Korsgaard

Handledare: Peter Lilja LÄRANDE OCH SAMHÄLLE

2

Förord

Vi vill säga stor tack till alla förskolor som vi fick att besöka och samla in material för vår studie. Tack till de förskollärare som var med i intervjuer.

Vi vill tacka vår handledare Peter Lilja som stödde och vägledde oss i detta examensarbete. Tack att du lyssnade på våra tankar och gav nya idéer i den skrivande processen.

Även det vill vi tacka våra familjer och släktingar som stödde oss under den perioden.

Detta examensarbete har vi skrivit tillsammans och vi har varit lika delaktiga under hela processen. I vissa delar har vi delat upp skrivarbetet för att göra en lite djupare litteraturundersökning. Därför har Melina skrivit tidigare forskning-delen och Olga har skrivit teoridelen och metoddelen. Vi har kompletterat varandras texter och vi har skrivit inledning, analys och diskussion tillsammans.

Malmö, maj, 2017

3

Abstract

The study is about the influence and participation of preschool children in the everyday life at the preschool. We try to find out if the preschool children have chances to participate actively and to influence the routines and content of their school. Furthermore, we want to find out how the teachers experience the influence and participation of the preschool children at their work in connection with democracy.

We made observations in different preschools in Skåne and we spoke with preschool teachers in order to hear their opinions about our subject. We based our analysis on Dewey’s theory to help us understand the situations we observed.

The result of our study is that influence and participation are terms with similar meaning some times in the swedish preschools. The conversation helps the children by expressing their ideas to have more influence and to be active in activities that they can organise with the teachers. Documentation give the children another chance to reflect over the things they see in pictures and to develop their speech abilities. Lastly, the preschool's material and environment has a very big impact on the children's influence and participation.

.

5

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 7

1.1. Syfte och frågeställningar ... 9

2. Tidigare forskning ... 10

2.1. Barns delaktighet och inflytande utifrån olika studier... 10

2.2. Problematik gällande delaktighet i förskolan ... 12

2.3. Demokratiskt förhållningssätt till de yngsta barnen ... 13

3. Teoretiska perspektiv ... 14

3.1. Demokrati och utbildning ... 14

3.1.1. Delaktighet ... 15

3.1.2. Inflytande ... 16

3.2. Sammanhang mellan demokrati, delaktighet och inflytande ... 17

4. Metod ... 18

4.1. Metodval ... 18

4.1.1. Observationer och intervjuer ... 18

4.2. Urval och genomförande ... 19

4.3. Forskningsetiska överväganden ... 20

5. Analys och resultat ... 22

5.1. Barns delaktighet i förskolan ... 22

5.2. Barns inflytande i förskolan ... 25

5.3. Demokrati, delaktighet och inflytande ... 27

5.4. Slutsatser ... 30

5.4.1. Hur och när får barnen möjligheter till delaktighet och inflytande i förskolan? ... 30

5.4.2. Hur uppfattar pedagoger förskolans demokratiuppdrag och hur ser de på barns delaktighet och inflytande i vardagsarbete i förskolan? ... 31

5.5. Läroplanens betydelse för förskolans verksamhet ... 31

6. Diskussion ... 33

6.1. Studiens resultat i förhållande till tidigare forskning ... 33

6.2. Läroplan som styrdokument ... 34

6

6.4. Metoddiskussion ... 35 6.5. Förslag till fortsatt forskning ... 36 7. Referenser ... 37

Bilagor

Bilaga 1 ... 40 Bilaga 2 ... 41

7

1.

Inledning

Sverige var ett av de första länderna som började arbeta med barns rättigheter. Idag har barn i Sverige möjligheter att komma till tals och uttrycka sina åsikter (Rädda barnen, 2017). I de svenska skolorna och förskolorna sker värdegrundsarbete där barn och elever ska kunna verka i demokratin genom att ha delaktighet och inflytande (Skolverket, 2016-12-20). I skolor och förskolor ska barn lära sig om demokrati och de mänskliga rättigheter som det svenska samhället vilar på, vilket beskrivs i läroplanerna som alla skolor och förskolor arbetar med idag. Dessa läroplaner guidar pedagoger i deras verksamhet där barnen har rätt att uttala sina tankar och åsikter. I den reviderade Läroplan för förskolan

Lpfö98 (2016) står det att förskolans verksamhet ska grundas på barns utforskande,

nyfikenhet och lust att lära sig. ”Verksamheten ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas till vara för att skapa mångfald i lärandet” (Skolverket, 2016, s. 9). Pedagogerna ska bygga sin verksamhet utifrån barnens intresse och tankar, vilket betyder att vuxna bör lyssna på barnen och respektera barns åsikter. Det innebär att barnet ska ha möjlighet till inflytande över sin situation i förskolan.

Varje förskollärare kan utvärdera sitt eget pedagogiska arbete genom samtal med barn, vilket kan ge varje pedagog ett viktigt redskap i sitt arbete. Shier (2001) presenterar fem steg där barn kan utveckla förståelse och vara aktiva genom ’deltagande i sin omvärld’ från samtalet med förskolläraren / vuxna. De fem stegen är att barn ska bli lyssnade till, att de ska få stöd i att uttrycka sig, att barns perspektiv skall tas i beaktande, att barn är involverade i beslutfattande processer och till sist att barn delar makt och ansvar för beslut med vuxna (Shier 2001, s. 4). Med dessa fem steg menar Shier (2001) att pedagogerna måste vara beredda på att lyssna på vad barnen vill säga och ge möjligheter till barnen att prata. De ska hjälpa och stödja barns språkutveckling, ta hänsyn till deras synpunkter och idéer. De ska ge olika möjligheter till delaktighet för att barn ska ha chans att ta ansvar och beslut i olika situationer (Shier 2001, s.5).

Dagliga samtal i förskolan mellan vuxna och barn sker med olika frågor, till exempel: ”Vad vill du ha att dricka, mjölk eller vatten?”, ”Vilken färg vill du måla med?” eller ”Vad

8

vill du leka med?” – då får barnen välja och bestämma själva. Om dessa situationer säger pedagogerna att de arbetar med barns delaktighet och inflytande och att de därmed ger barnen möjlighet att uttrycka sina tankar. Det står i den reviderade Läroplan för förskolan

Lpfö98 (2016) att ”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att

uttrycka sina tankar och åsikter och därmed får möjlighet att påverka sin situation” (Skolverket, 2016, s.12). Dessa pedagogiska frågor visar delar av pedagogens arbete med barns inflytande, vilket står som strävansmål i läroplanen.

I förskolan ansvarar pedagogen för barns inflytande och delaktighet. Det beskrivs i

Läroplan för förskolan Lpfö98 (2016) att ”förskollärare ska ansvara för att förskolan

tillämpar ett demokratiskt arbetssätt där barnen aktivt deltar” (Skolverket, 2016, s. 8). Men det finns olika situationer i förskolan där barn inte har inflytande och delaktighet. Till exempel om barn inte vill delta i planerade aktiviteter som sker i en grupp eller om ett barn vill ha pedagogens uppmärksamhet hela tiden och det påverkar andra barns inflytande och delaktighet. I dessa fall skapas situationer där barnen inte kan bestämma och påverka sin egen situation. Biteus & Engholm (2016) påpekar att det finns pedagogiska ramar. ”Barnen ska vara medvetna om de gränser som finns inom den pedagogiska ramen och inom dem kunna agera utifrån sig själva” (Biteus & Engholm, 2016, s.31). Författarna anser att pedagogiska ramar hjälper alla aktörer att följa de överenskomna förhållningsreglerna (Biteus & Engholm, 2016). Inom dessa ramar får barnen styra och påverka verksamheten. I vår studie vill vi undersöka hur, när och i vilka situationer som barn får möjligheter till inflytande och delaktighet.

Begreppen delaktighet och inflytande kopplas till demokrati och är viktiga i förskolans demokratiuppdrag. Ribaeus (2014) skriver att varje förskola har ett demokratiuppdrag som pedagoger ska omsätta i praktiken. Hur pedagogen ska arbeta med detta uppdrag beror på pedagogens syn på demokrati och läroplanens mål. Det påverkar hur pedagoger bemöter barnen i förskolan. Pedagogens arbete med demokratiuppdraget beror också på dennes förståelse av begreppet. I läroplanen står inte begreppen demokrati, delaktighet och inflytande som pedagoger ska arbeta med, definierade. Därför vill vi också se hur pedagoger uppfattar dessa begrepp för att förstå deras demokratiska förhållningssätt eftersom pedagogens relationer och arbetssätt påverkar barns förståelse av demokrati. Det

9

står även i Läroplan för förskolan Lpfö98 (2016) att ”Vuxnas förhållningssätt påverkar barns förståelse och respekt för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle och därför är vuxna förebilder” (Skolverket, 2016, s. 4).

1.1. Syfte och frågeställningar

Syftet med detta examensarbete är att undersöka barns delaktighet och inflytande i ett urval av förskolor och försöka förstå hur förskolepedagogerna förhåller sig till sitt demokratiuppdrag i de här förskolorna.

Det preciserar vi i forskningsfrågor:

• Hur och när får barnen möjligheter till delaktighet och inflytande i förskolan?

• Hur uppfattar pedagoger förskolans demokratiuppdrag och hur ser de på barns delaktighet och inflytande i vardagsarbete i förskolan?

10

2.

Tidigare forskning

I det här kapitlet kommer vi att redovisa tidigare forskning som relaterar till vår undersökning om barns delaktighet och inflytande i förskolan.

2.1. Barns delaktighet och inflytande utifrån olika studier

Westlund (2011) gjorde en demokratididaktisk studie med syfte att undersöka pedagogers arbete med förskolebarns inflytande. Hon analyserade och problematiserade kring inflytande för att få en bättre bild om vad inflytande innebär för pedagoger. I den studien beskriver hon sina svårigheter att samla informationen om inflytande med hjälp av internationell forskning. Nordisk förskoleforskning använder begreppet inflytande men i den internationella forskningen används flera olika begrepp för inflytande, skriver hon. Exempelvis används participation, influence och consultation för att beskriva begreppet inflytande på engelska (Westlund 2011, s. 25–26). I sin studie uppmärksammade Westlund (2011) att också pedagogerna använder olika termer när de ska beskriva begreppet inflytande. “Ta ansvar, vara delaktiga i verksamheten, bestämma, uttrycka åsikter” är några av dem (Westlund 2011, s. 86).

I Westlunds (2011) studie visar resultatet att frihet och styrning får en annan mening när man arbetar med barn. Frihet kopplas med delaktighet som barn kan ha när de uttrycker sina tankar och styrning ses som makt men också som en viktig del i människors relationer. Kommunikation mellan alla deltagare, både barn och vuxna är en förutsättning för barns delaktighet och inflytande i en demokratisk verksamhet där barn kan bestämma och uttrycka sig (Westlund 2011, s. 167). Olika arbetsformer är viktiga för att klara av en aktivitet där barn kan vara delaktiga tillsammans med pedagogerna och ha inflytande. Samtalet som vuxna och barn har i aktiviteter kan uppmuntra barns kommunikationsförmåga när de delas i grupp för att ha möjligheter att välja och bestämma över sin lek eller olika aktiviteter. Barn kan ge förslag utifrån sitt eget intresse och de kan ha möjligheter att ta ansvar för planering för att göra aktiviteterna mer intressanta (Westlund 2011, s.164).

11

Biteus och Engholm (2016) beskriver i sin bok Utveckla barns inflytande att miljön spelar en stor roll för barns inflytande. De betonar att rummets utformning, möbler samt materialet påverkar barns lärande och inflytande. Författarna kopplar sina tankar till Malaguzzi som anser att miljön påverkar barns lärande och utveckling eftersom material som finns i förskolan ska ge möjligheter till lek och aktiviteter (Biteus & Engholm 2016, s.8). Material som är ofärdigt till exempel lera, lego, färg och så vidare, kan exempelvis skapa lärprocesser när barnen kombinerar olika ofärdiga material tillsammans med en kamrat eller en pedagog (Biteus och Engholm 2016, s.9). Dokumentation upptar en stor del av pedagogernas arbetstid eftersom det är nödvändigt för att kunna följa upp och utvärdera förskolans verksamhet. När pedagogerna dokumenterar, kan de lättare märka barnens delaktighet. Genom reflektioner över barns bilder, när de målar eller ritar, eller när de leker med olika material kan pedagogen lättare synliggöra barnens inflytande över förskolans verksamhet (Biteus & Engholm 2016, s.15).

Emilson (2007) har gjort en studie om förskolebarns inflytande. Hon anser att barns inflytande är viktigt i förskolan. Det förklarar hon med tre grundläggande orsaker. Den första orsaken är att barns inflytande har eget värde, att det är en mänsklig rättighet att höras, ses och respekteras. Den andra orsaken är att barns inflytande hänger ihop med demokrati i förskolan där barnen lär sig att påverka sin egen situation. Den tredje orsaken är att barns inflytande ses som en förutsättning för barns lärande där barnet kan skapa sitt eget språk för att beskriva sina egna inlärningsprocesser (Emilson, 2007, s. 14). Tidigare studier, som Emilson (2007) beskriver i sitt arbete, visar att barns inflytande begränsas av pedagogers förhållningssätt, regler och makt. Ett exempel på det är samlingen där alla barn ofta samlas i en cirkel för aktiviteter som vuxna leder och styr. Det ses som en ritual som barnen har varje dag. Samlingarna bidrar till känslan av gemenskap men visar samtidigt på disciplin, eftersom pedagogen då har kontroll över barnen. Pedagogerna i Emilsons (2007) studie, förklarar att syftet med samlingar är att barnen ska känna samhörighet med gruppen där de lär sig tillsammans, det handlar om kognitiv utveckling, om kommunikation och socialisation och bidrar till att förbereda barnen för skolan. Emilson (2007) anser att samlingar ger till pedagogerna makt och begränsar barns inflytande.

12

Ribaeus (2014) anser att inflytande och delaktighet är viktiga aspekter av demokratibegreppet. Hon skriver i sin doktorsavhandling om demokratiuppdrag i förskolan att konventionen om barns rättigheter inte använder begreppet inflytande i texten, men det tolkas som inflytande eftersom att barn ska höras och bli lyssnad till. Hon förklarar att ett av de viktigaste kriterierna för medborgarskap är den demokratiska delaktigheten (Ribaeus 2014, s.23). Ribaeus (2014) forskning visar att förskollärarna arbetar med inflytande som en del av demokratiuppdraget och att de försöker ge alla barn i förskolan möjligheter till inflytande över verksamheten. Hon upplevde att pedagogerna tar tillvara de initiativ som barnen kommer med samtidigt som de försöker ge barnen möjligheter till inflytande. Barnen kommer med idéer om vad de vill göra på förskolan samt tar egna initiativ till aktiviteter (Ribaeus 2014, s. 126).

2.2. Problematik gällande delaktighet i förskolan

En utvärderingsstudie från Norge, visar att det finns tre problem som uppstår när det gäller delaktighet i förskolan (Bae, 2010). Det första problemet, anser Bae (2010), är tolkning av deltagande kopplat till individualism. Han menar att en förståelse för deltagande med inriktning på individuell frihet att välja och därmed isolera barns deltagande från andra viktiga rättigheter kan underminera sådant som är för barnets bästa, såsom att agera och uttrycka sina åsikter i samarbete med kamrater. Barnen gillar att leka med sina kompisar i förskolan, men i en del aktiviteter delar pedagogerna in dem i grupper för att dessa ska bli lugnare. Rutiner, som gäller alla barn, kan vara tråkiga för många att delta i (Bae, 2010, s. 210).

Det andra problemet är frågan om barns rätt till deltagande och här lyfter Bae (2010) fram betydelsen av lek och lekfull interaktion, eftersom detta är tillfällen då barn ofta får möjlighet att uttrycka sig fritt. Därför blir det viktigt att undersöka hur personalen som arbetar med de yngsta barnen tänker kring lek och dess roll i samband med barns delaktighet och rättigheter. När personalen på förskolor intervjuas angående prioriteringen av lek i deras pedagogiska arbete, visar utvärderingsstudier variationer. Endast ett fåtal lärare säger att de nu ger mer uppmärksamhet och prioritet till lek som ett resultat av faktumet att barn får rätt att uttrycka åsikter i vardagliga aktiviteter. När resultaten

13

summeras, är leken ett tema som oftast inte nämns av personalen eller av de administrativa ledarna. Förskolebarn som har intervjuats under studien, berättar att de gillar att leka för att ha det roligt i motsats till vuxna som ofta ser lek som avgörande för något annat - till exempel social, känslomässig och kognitiv utveckling (Bae, 2010, s. 211).

Det sista problemet gäller huruvida de yngsta barnen är tillräckligt mogna eller inte. På småbarnsavdelningar brukar det inte göras många aktiviteter eftersom pedagogerna tror att barnen inte är mogna och kapabla att förstå och göra aktiviteter (Bae, 2010, s. 213).

2.3. Demokratiskt förhållningssätt till de yngsta barnen

Pascal och Bertrams (2009) studie handlar om demokratiska förhållningssätt till de yngsta barnen i England. Sedan FN:s konvention om barns rättigheter skulle pedagogerna i engelska förskolor börja arbeta med barnen på ett demokratiskt sätt genom att prata och diskutera med barnen för att förstå och anpassa sin verksamhet efter barnens intresse. Pascal och Bertrams (2009) ser barn som människa med egna intresse, tankar och åsikter. Författarna tycker att det är viktigt att höra och lyssna på barnen, uppmuntra deras deltagande i verksamheten och ge dem möjlighet att uttrycka sina idéer och åsikter, vilket ger positivt självförtroende för barnen. Pascal och Bertrams (2009) resultat visar att barn har förmåga att uttrycka sina åsikter och göra bedömningar om sin omgivning och världen omkring dem. Det ger vuxna en ny titt på det dagliga livet för förskolebarnen. Vilka möjligheter förskolebarnen får till delaktighet och inflytande berör av pedagogernas vilja att lyssna på barns åsikter och anpassa förskolans verksamhet efter barnens intresse, enligt Pascal och Bertrams (2009).

Avslutningsvis bidrar vår studie till denna forskning genom att vi vill undersöka hur arbetet med barns delaktighet och inflytande hänger ihop med förskolans övergripande demokratiuppdrag. Med hjälp av vår studie vill vi förstå hur och när barnen får inflytande och får vara delaktiga samt förstå pedagogers tankar kring demokratiuppdraget.

14

3.

Teoretiska perspektiv

I den här delen ska vi redogöra för teorin och de begrepp som vi kommer att använda som analysverktyg i detta arbete.

I vår studie vill vi undersöka barns delaktighet och inflytande i den pedagogiska verksamheten i förskolan. Begreppen delaktighet och inflytande är centrala i demokrati. Därför har vi valt John Deweys teori om demokrati eftersom vi tror att det överensstämmer med vår studie.

3.1. Demokrati och utbildning

John Dewey var den amerikanske filosofen vars idéer om pedagogik förts fram i olika skoldebatter. Han lade den teoretiska grunden för progressiv pedagogik och fick ett stort inflytande på skolfrågor. Deweys filosofi hade en pragmatisk inriktning. Det betyder att han arbetade med att utreda de praktiska följderna av olika idéer och fenomen (Dewey, 2004). Enligt Deweys teori, måste barns utveckling och utbildning genomsyras av praktiska uppgifter och frågor, till exempel problemlösning, där barnen lär sig inte bara om sin omgivning men att arbeta i en gemenskap.

Dewey hade sitt intresse för relationen mellan demokrati och utbildning. Han pratade om utbildning, som psykologiska och sociala processer, där en individ ”tar del av mänsklighetens sociala medvetenhet” (Dewey, 2004, s. 46). Han ansåg att individens intelligens och upplevelser av sig själv påverkas av gruppen som den tillhör och av miljön som den individen lever i. Dewey (2004) ansåg att barn är sociala individer med egna intressen och erfarenheter. Därför måste utbildningen börja i en insikt om barns kapacitet, intressen och vanor, vilket måste tolkas av och anpassas efter individen (Dewey, 2004).

Dewey (2004) ansåg att skolan är en levnadsprocess, där barn socialiserar och kommunicerar med andra barn och vuxna. Han tyckte att skolan skulle byggas på barns aktiviteter som de var förtrogna med från hemmet och känner sig bekväma i. Man borde reproducera dessa aktiviteter i skolan för att göra denna verksamhet meningsfull för barnen, som då skulle få bättre möjligheter att bli delaktiga i dessa aktiviteter. Dewey skrev om

15

skolans organisation och demokrati, om sambandet mellan uppfostran och demokrati. Han ansåg att den ideala skolan borde utgöra en social process anpassat till individens aktivitet på grundval av barns intresse, vilket leder till allas delaktighet och inflytande (Dewey, 2004).

Demokrati betraktade Dewey (2004) som ett medel att nå fram till ett organiskt samhälle med god kommunikation och interaktion mellan samhällets medlemmar. Han framhöll demokrati som jämlikhet, alla människor har samma möjligheter och har rätt att uttala sina åsikter. Kärnan i demokrati är att varje individ ”skall medverka till att skapa de värden som bestämmer den mänskliga sammanlevnaden” (Dewey, 2004, s. 154). Grundtanken, som han hade om demokrati, är att ingen kan styra en annan människa utan dess medverkan.

Biesta (2003) tycker att relationen mellan demokrati och utbildning har ett starkt samband, eftersom det hela tiden finns en fråga om vilken form av utbildning som bäst förbereder individen för delaktighet i samhället. Han skriver att unga påverkas av den miljön som de lever i. Biesta (2003) anser att det bästa sättet att utforma skolans demokratiuppdrag är att utbilda för demokrati genom demokratiska arbetsformer. Med det menar han att unga kan skapa sina egna erfarenheter av demokrati genom att delta i demokratiska miljöer. Han beskriver demokratiuppdraget i utbildningssystem som ett försök att ‘skapa’ demokratiska medborgare (Biesta, 2003).

Demokrati definierar Biesta (2003) som beslutprocesser där alla har rätt att delta. Han beskriver demokrati som kommunikation där alla skapar gemensamma erfarenheter. Sina tankar kopplar Biesta (2003) till Deweys insikt som säger att demokrati är mer än en styrelseform, det är livsform där alla individer kommunicerar och får gemensamma erfarenheter (Biesta, 2003, s. 61).

3.1.1.

Delaktighet

Idag är begreppet delaktighet centralt i läroplaner och skrivs som en norm. Detta begrepp används inom forskning och politik. Melin (2013) beskriver begreppet delaktighet som sociala processer som kan ha olika innebörder. Hon kategoriserar begreppet i tre huvudsakliga dimensioner. Den första är offentlig delaktighet, där barn ska vara delaktiga i beslutsprocesser, vilket ger upplevelse av inflytande. Den andra är personlig delaktighet,

16

där barn ska vara delaktiga i beslut som rör det egna livet, vilket ger känslor av inflytande över saker som påverkar självförtroende. Den tredje är ‘delaktighet i vardagslivet’ som omfattar två olika begrepp, det vill säga ‘individuell delaktighet’ som handlar om eget engagemang och ‘social delaktighet’ som handlar om barns möjlighet att vara och ha sin roll i en gemenskap och göra något tillsammans med andra (Melin, 2013, s. 184). Författaren anser att social delaktighet är ett i grunden mänskligt behov eftersom delaktighet påverkar individens liv och psykiska hälsa.

Dolk (2013) menar att delaktighet är ett vanligt begrepp i pedagogiska sammanhang som används på olika sätt. Hon skriver att begreppet används av olika forskare i analys för att till exempel undersöka barns tillträde till kamratkulturer eller barns röst i beslut och beslutfattande. Dolk (2013) knyter begreppet delaktighet till demokrati och definierar det som möjligheter att bli aktiv och vara med, skapa relationer och påverka pedagogisk verksamhet. ”Att sätta fokus på delaktighet blir därmed ett sätt att undersöka föreställningar om vad barn och vuxna får göra, vad de kan påverka, vad de tillåts tycka och tänka kring, vems idéer som tillåts bidra till förändringar och vilka möjligheter de har till motstånd” (Dolk, 2013, s. 33).

3.1.2.

Inflytande

Arnér (2009) tolkar begreppet inflytande i förskolan som barns möjligheter att påverka sina villkor på ett tydligt sätt. Det betyder att barnen kan ta initiativ och får en röst, vilket kan påverka lärarens planering. Men det beror på vuxna som ”har makt att välja om barns röster ska höras och respekteras eller inte” (Arnér, 2009, s. 14). Arnér (2009) tycker att lärare ska utveckla sin planering med uppmärksamhet på barnens erfarenheter, idéer och initiativ och ska kunna utveckla den planeringen utifrån barns perspektiv (Arnér, 2009).

Biteus och Engholm (2016) skriver att begreppet inflytande är svårt att förklara samt är svårt att arbeta med för att uppnå inflytande för barnet. De menar att varje pedagog gör sin tolkning av det här begreppet och anpassar sin verksamhet efter det. ”Barnen vill bara leka och kasta med kuddarna i kuddrummet och vi som pedagoger ska ju inte säga nej för då hindrar vi barnen från att ha inflytande” skriver Biteus och Engholm (2016, s. 18). När begreppet inflytande kommer på tal i förskolan kan det uppfattas som makt. För att förstå

17

begreppet, förklarar Biteus och Engholm (2016) barns inflytande genom ett samband mellan anpassad lärmiljö, inspirerande material och medvetna och närvarande pedagoger för att utmana barnen och öka barns inflytande. Barnen ska ha tillgång till det inspirerade materialet som ska stimulera barn. Med stimulerande lärmiljöer utmanar barnet sig själv och sina kamrater, vilket ger inflytande över sin utveckling (Biteus & Engholm, 2016, s.19).

3.2. Sammanhang mellan demokrati, delaktighet och

inflytande

I vår undersökning kommer vi att utgå utifrån begreppen demokrati, delaktighet och inflytande. Dolk (2013) skriver att begreppen delaktighet och inflytande ofta används tillsammans och ibland kan man använda dem som synonymer. Johannesen och Sandvik (2009) skriver att i förskolan uppfattas ofta begreppen delaktighet och inflytande som barns deltagande i verksamheten, där barn ska vara med och ta beslut, bestämma och välja. Författarna påpekar dock att delaktighet och inflytande inte bara handlar om att bestämma och ta beslut. ”Det handlar om att alla är del av en gemenskap där man måste visa respekt och inkludera, oavsett åsikter och inställningar” (Johannesen & Sandvik, 2009, s. 31).

Arnér (2009) tycker att det finns skillnad mellan de två begreppen även om begreppen används som synonymer i förskolan och förskoleforskning. När man ska göra någonting som andra bestämt, kan man använda begreppet delaktighet, men när barn har möjlighet att föreslå någonting som kan göras då är det rätta begreppet inflytande (Arnér, 2009).

Delaktighet och inflytande hänger ihop och kopplas till det övergripande begreppet demokrati. Arnér och Sollerman (2013) anser att demokrati kan uttryckas på två sätt: när man har rätt att vara oenig och när man tillåter varandra att ha olika uppfattningar och åsikter. De tycker att demokrati för förskolan är intressant ur dessa två sätt, eftersom livet i förskolan ”präglas av ett mångfacetterat samspel mellan alla som befinner sig i den miljön” (Arnér & Sollerman, 2013, s. 15).

18

4.

Metod

I den här delen ska vi beskriva de metoder som vi valt för vår undersökning.

4.1. Metodval

Vår studie handlar om barns delaktighet och inflytande i förskolan och detta planerade vi studera med kvalitativ forskningsmetod. Alvehus (2013) anser att med kvalitativ forskningsmetod kan man se olika vardagssituationer och uppleva det som är viktigt och intressant. I kvalitativ forskning finns fördelar med det att forskaren möter informanterna ansikte mot ansikte och kan gå på djupet när det är nödvändigt, vilket ger möjligheter att förstå ett fenomen bättre (Larsen, 2009). Vi har valt kvalitativ metod för att möta och se de situationerna som skapas under dagen i förskolan. För att samla in material för vår studie planerade vi göra fältobservationer av situationer som barn och pedagoger deltar i samt intervjuer med pedagogerna.

4.1.1.

Observationer och intervjuer

Vi har valt att observera för att få reda på pedagogernas syn på barns delaktighet och inflytande. Observation är ett bra sätt för att samla in information om ”naturligt förekommande” situationer som pågår under dagen. Alvehus (2013) tycker att dessa ’naturliga’ situationer påverkar observatören på ett eller annat sätt, till exempel kanske andra saker sägs eller görs under aktivitet och samtal i förskolan. Men poängen med observationer är att de uppstår ur naturliga händelser. Patel och Davidson (2003) tycker att observationsmetoder hjälper att studera olika ”beteenden och skeenden i ett naturligt sammanhang i samma stund som de inträffar” (Patel & Davidson, 2003, s. 88).

Vi tänkte observera olika situationer som skapas naturligt i förskolan. Våra observationer har varit öppna vilket betyder att vi var kända för dem som observerades. Vi var icke-deltagare och ville hålla oss i bakgrunden medan vi observerade för att inte påverka beteendet hos dem som observerades.

19

”Det finns beteenden och skeenden som inte är tillgängliga för observation, /…/, men dem finns det istället möjlighet att fråga om”, påpekar Patel och Davidson (2003, s. 88).

Under olika intervjuer kan man förstå deltagarnas tankar och synpunkter. För att förstå pedagogers tankar om barns delaktighet och inflytande, ville vi intervjua pedagoger. Alvehus (2013) anser att genom intervjuer kan man förstå andras känslor, tankar och åsikter. Vi vill se hur förskollärare uppfattar begreppen delaktighet och inflytande och vad de tycker om barns möjlighet till påverkan i verksamheten. Vi hade planerat strukturerad intervju. Det betyder att vi hade bestämda frågor som vi i förväg hade skrivit ner på papper för att ställa dem i samma ordning till varje intervjuade förskollärare. Alvehus (2013) anser att den typ av intervjuer har fördelen att man kan jämföra alla intervjuades svar.

4.2. Urval och genomförande

Dessa åtta förskolor som vi har besökt för att observera, ligger i södra Sverige. Till varje förskola, som vi har varit i, bokade vi tid via telefonsamtal. I alla förskolor fick vi förmiddagstid när alla barn var inne på avdelningen.

I förskolorna berättade vi för pedagogerna om vår undersökning samt lämnade samtyckesblankett (bilaga 1) till barnens vårdnadshavare där vi förklarade syftet med vår studie och hur den skulle genomföras.

För att samla in information till vår studie dokumenterade vi för oss intressanta situationer med hjälp av fältanteckningar. Under intervjuerna frågade vi pedagoger och fem förskollärare har svarat på våra frågor (bilaga 2). Alla pedagoger som vi pratade med, är legitimerade förskollärare i Sverige och arbetar på olika platser och har olika arbetslivserfarenheter. Intervjuerna genomfördes på respondenternas arbetsplatser i ett avskilt rum så att vi inte skulle störas.

Samtliga intervjuer spelades in och transkriberades sedan för att underlätta analysarbetet. Hela materialet som vi hade fått, samlade vi i ett textdokument som vi båda hade tillgång till. Detta material har vi bearbetat och systematiserat. Vi valde sex situationer att analysera i vår text.

20

4.3. Forskningsetiska överväganden

Under vår studie försökte vi följa ett forskningsetiskt förhållningssätt. ”De viktigaste principerna är: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet” (Larsen, 2009, s. 14).

Löfdahl, Hjalmarsson och Franzén (2014) skriver att informationskravet och samtyckeskravet är de viktigaste principerna inom forskningsetiken. Dessa principer handlar om att ge information om sin studie till dem som ska delta i undersökningen. ”Personerna ger samtycke till att delta samt att de samtidigt ges information om att de kan avbryta sin undersökning även om de från början samtyckt till att delta” (Löfdahl, Hjalmarsson & Franzén, 2014, s. 36). Författarna påpekar att det är viktigt att informera

alla som ingår i undersökningen samt förskolechefen, oavsett om man observerar eller

intervjuar. Vi har följt dessa principer i vår undersökning genom att ge information om vår studie till alla deltagare. Barnens vårdnadshavare har fått skriftlig information och pedagogerna har fått muntlig information. Alla deltagare samt vårdnadshavare har haft möjlighet att fråga oss på plats om vår studie om de hade frågor. Alla personer fick veta att deltagandet är frivilligt och att det kan avbrytas när som helst.

Konfidentialitetskravet betyder att all den insamlade informationen ska behandlas och bevaras på ett sådant sätt att obehöriga inte ska kunna ta del av den (Hartman, 2003). Den principen har vi följt genom att använda insamlat material bara för vår studie där vi bearbetar materialet som har vi fått. Hartman (2003) skriver att det finns också krav på anonymitet som skiljer sig från kravet på en konfidentiell materialbehandling. Han anser att det finns ofta “en nödvändighet för forskaren att kunna identifiera enskilda uppgifter i ett material” (Hartman, 2003, s. 131). I detta fall ökar kraven på konfidentiell behandling, vilket ger större ansvar för att skydda deltagarnas integritet. Våra anteckningar som vi har gjort under undersökningen samt vårt examensarbete, innehåller inte namn på personer eller platser.

Nyttjandekravet innebär att insamlat material får man inte använda till något annat än det som forskaren kommit överens med respondenterna om. Hela materialet, som forskaren har fått inom samling av information, inte får säljas eller lånas ut till kommersiellt bruk, enligt

21

Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning

(Vetenskapsrådet, 2002). Vi har också följt den principen. Vårt insamlade material har vi inte lämnat ut till någon. Detta har vi använt bara i vår undersökning och efter avslutande examensarbetet ska vi förstöra hela det insamlade materialet.

22

5.

Analys och resultat

Under vår studie hade vi sett hur pedagogerna bemöter barnen, på vilket sätt och hur de arbetar med barnens inflytande och delaktighet. I det här kapitlet kommer vi att tolka och analysera vårt insamlade material med hjälp av teori och de begreppen som vi hade valt: demokrati, delaktighet och inflytande. Delen ska vi strukturera upp genom att analysera våra observationer om barns möjligheter till delaktighet och inflytande i förskolan samt analys av förskollärarnas intervjusvar. I våra observationer använder vi begreppen pedagog (till personalen som är barnskötare eller har en annan utbildning som är irrelevant för förskolan) och förskollärare. I det här kapitlet ska vi också diskutera om läroplanens betydelse för förskolans verksamhet.

5.1. Barns delaktighet i förskolan

Melin (2013) beskriver begreppet delaktighet som sociala processer som kan ha olika innebörder. Dolk (2013) definierar delaktighet som möjligheter att bli aktiv och vara med, skapa relationer och påverka verksamhet. Utifrån dessa definitioner tolkar vi begreppet delaktighet som sociala processer, där alla är delaktiga, aktiva och kan påverka verksamheten.

De intervjuade förskollärarna säger att de arbetar mycket med barns delaktighet. I intervjuerna berättar förskollärarna att de brukar diskutera om det i arbetslaget, nämligen hur de kan tillgodose varje enskilt barns intresse, behov och utveckling. ”Vi diskuterar

miljön hur vi kan få in det som intresserar och motiverar barnen. Vi har barnsamtal där vi samtalar om varje barn och hur vi ska möta dem och göra dem delaktiga och ge dem inflytande” (Intervju 3, april, 2017). På varje avdelning, som har vi varit, finns olika lärandematerial som barnen har tillgång till, till exempel böcker, pussel med olika tema, lego, leksaker och så vidare. Barnen rör sig på avdelningen och hittar alltid det som de vill göra eller leka med. Vi har noterat att barnens pärmar (med dokumentation) ofta finns på barnens nivå och de tar ofta dem för att bläddra tillsammans med kompisar och berätta vad som finns på bilderna. Barnen visar intresse för det som de själva har gjort och berättar med engagemang för kompisar eller vuxna vad det handlar om.

23

Det är en avdelning med 3–6 åriga, där nästan alla barn har svenska som andraspråk. En aktivitet med tema “Vatten” är på gång och de arbetar i grupp. På låga bordet står en modell av kretsloppsprocessen som de har byggt och målat. Förskolläraren samtalar med barnen om vattnets kretslopp. De stannar vid modellen av vattnets kretslopp som de har gjort. Hela tiden sker samtalet mellan förskolläraren och barnen. Barnen berättar och visar med gester om vattnets kretslopp och varifrån vattnet från kranen kommer. Förskolläraren nickar jakande (det ses som hon bekräftar det som barnen berättar), förklarar och pratar med barnen.

(Observation 2, mars, 2017)

Situationen ovan visar att barnen har intresse för vattnets kretslopp. Man kan tolka det som att förskolläraren förstod barnens intresse och tog det på allvar. I den aktiviteten är alla barn med, de är aktiva, samtalar eller visar med gester om vatten och uttrycker sina tankar. Den situationen visar hur barnen får delaktighet.

Dewey påstår att för att förstå barns intresse och behov, måste man prata med barnen. I samtalet ”kommer upp frågor, man diskuterar olika ämnen och barnen lär sig hela tiden. De formulerar sina erfarenheter, missuppfattningar rättas till” (Dewey, 2004, s. 75). Genom samtalet och deltagandet skapar barnen sina kunskaper och erfarenheter, påpekade Dewey (2004).

Barnen kan vara delaktiga i en planerad aktivitet i förskolan. Dewey (2004) ansåg att förskolebarn är mycket intresserade om de ska få vara delaktiga i aktiviteterna som förskolläraren planerar och de ställer många frågor till pedagogen. “Vi kan påverka barnets aktiviteter, öva dem i enlighet med vissa principer, och på så vis leda fram till det mål som de vägar vi följt helt logiskt leder till” (Dewey, 2004, s. 76).

Observationen ovan visar att alla barn är engagerade i aktiviteten. Vi frågade pedagoger om hur de planerar aktiviteter för barn. I intervjuerna berättar förskollärarna att de planerar aktiviteter för barnen med utgångspunkt i de didaktiska frågorna.

”Vi startar med att göra en planering där vi utgår från de didaktiska frågorna Vad, Vem, Hur och Varför för att det står i skollagen och läroplanen, vad är mitt syfte och uppdrag

24

samt tar jag in det som intresserar och motiverar barnen. Vi ser på den aktuella barngruppen och planerar aktiviteterna därefter, för att alla barn ska vara aktiva och delaktiga.”

(Intervju 3, april, 2017)

Man kan tolka förskollärarens svar som att de planerar aktiviteter utifrån läroplanens mål och anpassar sin verksamhet efter barnens intresse med tanke på pedagogens uppdrag. Enligt Dewey (2004), måste pedagogen leda barnen i lärprocesser. Aktiviteterna med barnen måste bli målinriktade och organiserade för att leda till värdefulla resultat (Dewey, 2004).

I förskolan är alla planerade aktiviteter målinriktade. Pedagogerna arbetar med dokumentation och följer Läroplan för förskolan Lpfö98 (2016). Nästa observation visar en planerad aktivitet där alla barn var delaktiga.

Det är syskonavdelningen. Alla barn har fri lek. En förskollärare kommer in i rummet där barnen leker och säger att alla måste börja städa eftersom de ska göra ett experiment. Barnen plockar snabbt alla leksaker, papper med pennor och sätter sig i ring på mattan. Förskolläraren kommer med en stor låda. Hon tar en pärm och börjar läsa vad de ska göra. En pojke (6 år) säger “Jag vill inte vara med. Jag vill gå och leka i andra rummet.” “Nej”, svarar förskollärare, “alla måste vara med!” Efter en stund börjar alla göra experimentet.

(Observation 3, april, 2017)

Situationen ovan visar att inte alla aktiviteter planeras utifrån barns intresse och även om inte alla barn är intresserade att vara delaktiga, får dem inte lämna gruppen. I den situationen uppmuntrar inte förskolläraren pojken och pratar inte med honom. Hon gör bara sin planerade aktivitet med barngruppen. Utifrån definitionen av begreppet delaktighet, som handlar om alla aktiva och deltagande barnen, kan man se att det barnet inte har möjlighet till delaktighet i den här situationen ovan. Men intervjuade förskollärare säger att de arbetar mycket med barns delaktighet på förskolan genom att till exempel ge barnen tillgång till olika miljöer inne och ute, lärmiljöer, som de skapar utifrån barns intresse. De intervjuade förskollärarna säger att de ger barnen möjligheter att välja vad och med vem de ska leka. “Vi jobbar mycket med barns delaktighet och inflytande så tycker jag inte att det skulle behövas att göra något mer, vi kan fortsätta jobba på samma sätt”, säger en förskollärare

25

(Intervju 4, april, 2017). Dolk (2013) tycker att delaktighet kräver lite mer än möjligheter att välja och uttrycka sina tankar. Hon menar att delaktighet snarare handlar om mänskliga relationer och att bli inkluderat i verksamheten (Dolk, 2013, s. 180).

Johannesen och Sandvik (2009) tycker att alla vuxna har en maktposition i förhållande till barnen i förskolan. Makten kan begränsa eller ge möjligheter till barn att ha inflytande och vara delaktiga i förskolans verksamhet. Många gånger reagerar barn mot vuxnas makt för att få ge sin åsikt och bli hörda (Johannesen och Sandvik, 2009, s. 40). Delaktighet och inflytande betyder att visa respekt, inkludera och samspela med andra människor i en gemenskap. Det handlar inte om att bestämma och spekulera vad barnen kan göra eller tänka (Johannesen och Sandvik, 2009, s.31).

5.2. Barns inflytande i förskolan

Arnér (2009) förklarar inflytande som barns möjligheter att påverka sina villkor på ett tydligt sätt, vilket betyder att barnen får röst och kan påverka verksamheten. Biteus och Engholm (2016) förklarar inflytande som samband mellan anpassad lärmiljö med inspirerande material och närvarande pedagoger som kan öka barns inflytande genom att utmana dem. Utifrån dessa definitioner tolkar vi begreppet inflytande som barns möjligheter att uttrycka sina tankar och åsikter, att påverka verksamhet och förskolans miljö.

I intervjuerna är förskollärare överens att barnen måste ha inflytande i förskolan. ”Jag tycker att det är viktigt att barnen får inflytande över sin dag. Det är även mitt uppdrag att ge barnen inflytande över sin dag på förskolan”, säger en av de intervjuade förskollärarna (Intervju 3, april, 2017). Arnér (2009) tycker att barns inflytande i förskolan styrs av lärarna och barn ska få uppleva att de har en röst som vuxna lyssnar till. Utifrån förskollärares intervjuer och observationerna har vi sett att pedagogerna låter barnen prata om sina intressen och uttrycka sina åsikter eller visa det som barnet intresserar sig för.

Det är småbarnsavdelning och två vuxna med barnen. En pedagog har en aktivitet med flanosaga. Några barn med en förskollärare sitter på mattan. När pedagogen börjar berätta sagan, kommer en flicka (2 år) till. Förskolläraren tar flickan till sig på mattan. Hon förklarar för flickan att hon stör dem andra barnen i deras lyssnande. Men flickan rör sig

26

igen till pedagogen som berättar sagan. Hon låter flickan vara med och erbjuder henne att hjälpa med bilderna. Flickan ler och hänger bilderna på skärmen.

(Observation 1, april, 2017)

Situationen ovan visar hur förskolepersonal arbetar med barns inflytande. Barnet kunde påverka sin egen situation genom att visa att hon vill vara med och hjälpa pedagogen som berättade sagan. Dewey (2004) tyckte att barn måste prata om de saker som intresserar

dem. Om barn inte tillåts göra det så försvinner så småningom “barnens förmåga att uttrycka sig ledigt” (Dewey, 2004, s. 85). Han ansåg att tillgång till olika material inspirerar barnen att prata och kommunicera. Det hjälper barnen att utveckla deras språk att bli mer precist.

Dewey (2004) tyckte att varje barn har sina egna intressen och erfarenheter. Därför måste pedagogerna bygga sin verksamhet med insikt om barns kapacitet, intressen och vanor, vilket pedagogerna måste kunna tolka. I våra intervjuer berättar förskollärarna att de organiserar miljön utifrån barnens intresse för att ge barnen möjligheter till inflytande.

I intervjuer har vi frågat förskollärarna om hur de ser på barns inflytande i förskolan. Alla intervjuade var överens om att de pratar med barnen för att förstå deras intresse och behov. “Vi ska vara lyhörda, närvarande och tillmötesgående inför barns intresse, behov och förutsättningar”, säger en förskollärare (Intervju 1, april, 2017). I sina intervjuer kopplar alla förskollärare barns inflytande till miljön, det vill säga att de anpassar förskolans miljö efter barns intresse och idéer. “Miljön ger barnen olika möjligheter att vara självständiga,

vilket kan leda till att barnen kan ta fler egna initiativ och kan på så sätt kan både ge inflytande och ansvarstagande på barnets egen nivå”, säger en förskollärare (Intervju 5, april, 2017).

Under våra observationer framkom att barnen byter sina aktiviteter / fri lek varje 10–30 minuter, beroende på åldern. På varje avdelning, som vi besökt, finns det 6–8 rum med olika material. Vi märkte att den miljön som pedagoger skapar i förskolan, bjuder in barnen till olika aktiviteter. Den inspirerande miljön som pedagogerna skapar och anpassar efter barnens intresse, hjälper barnen att kommunicera med varandra. Dewey (2004) ansåg att sociala situationer hjälper barnet att uppleva sig själv i en gemenskap. I förskolan har

27

barnen ofta fri lek. I den fria leken får barnen möjligheter att välja och bestämma själv över sin lek och med vem. Det visar en observation:

Det är syskonavdelning. Efter samlingen har barnen fri lek. En förskollärare kom med en tavla. På tavlan finns barnens foto och bilder av olika rum som de har på avdelningen. “Ni vet vad det betyder”, säger förskollärare. “Jaaa”, svarar barnen tillsammans. “Det betyder att vi ska välja vad vi ska leka med”, säger en flicka. “Precis”, svarar fröken och kallar alla barnen till tavlan. Barnen väljer rum för leken utifrån vad deras kompisar har valt. Alla börjar leka och förskolläraren tar fram en katalog med material som hon vill beställa. Två flickor sitter bredvid henne och frågar om de kan hjälpa henne. Hon svarar “Ja“ och de diskuterar tillsammans om olika pärlor och papper för att beställa.

(Observation 5, mars, 2017)

Situationen ovan visar hur pedagogen ger barnen möjlighet att välja, vilket vi tolkar som inflytande. Att förskolläraren låter flickorna att vara med, visar hur pedagogen uppmärksammar barnens intresse och idéer, vilket också säger något om barnens inflytande. Arnér (2009) anser att inflytande betyder att ge barn röst men läraren bestämmer om den rösten ska höras och respekteras eller inte. Utifrån vår förståelse av begreppet kan vi tolka att i observationen ovan får barnen möjligheter till inflytande i fri lek, där barns röst hörs och respekteras av förskolläraren.

5.3. Demokrati, delaktighet och inflytande

Dewey (2004) betraktar demokrati som jämlikhet och alla människor har samma möjligheter och rätt att uttala sina tankar och åsikter. Biesta (2003) definierar demokrati som beslutprocesser där alla har rätt att delta. Ribaeus (2014) tycker att den vanligaste definition av demokrati är folkets beslutsform eller livsform. Utifrån dessa definitioner tolkar vi begreppet demokrati som att alla respekterar varandra, har samma rättigheter till röst och möjligheter att delta i beslutprocesser.

Arnér och Sollerman (2013) anser att skapa demokratisk vardag i skolan och förskolan är en svår konst. Läraren behöver hitta tid för att prata med barnen eftersom de gillar att prata med vuxna och berätta om händelser som de har varit med om. Författarna tycker att samtalet med barnen hjälper pedagogen att förstå barnens tankar och förbättra relationen

28

mellan dem (Arnér & Sollerman, 2013, ss. 75–76). De intervjuade förskollärarna säger att de ber barnen att tala om sina tankar, välja i och bestämma över olika situationer, till exempel när det gäller mat eller lek. Under vår undersökning har vi noterat att pedagogerna samtalar med barnen om olika situationer och de lyssnar på varandra. Det kan vi tolka som att förskolepedagogerna arbetar med barnen på ett demokratiskt sätt.

En avdelning med 3–6 åriga barn. På avdelningen finns en pojke (5 år) som gör allt för att få allas uppmärksamhet. Tid för samling och alla barn går in i ett rum. Här finns en tavla där barnen sätter ett kort med datum och ett kort med ”väder”. Förskolläraren tittar på barnen och väljer vem ska komma till tavlan. Den 5-årige pojken börjar skrika och säger att han vill. ”Du var igår och det är andra barns tur” säger förskolläraren. Pojken börjar skrika och gråta. Pedagogen pratar med honom och förklarar att andra barn också måste vara aktiva i samlingen, att han inte kan vara ensam deltagare.

(Observation 4, mars, 2017)

Observationen 4 visar hur förskolläraren arbetar med barnens rättigheter. Hon försöker förklara för pojken att alla förskolebarn har samma rätt att vara deltagande i aktiviteten. Man kan säga att den förskolläraren arbetar med barnen på ett demokratiskt sätt. Dewey (2004) definierade demokrati som jämlikhet, där alla människor har samma möjligheter. Han påstod att i skolan framhåller lärarna demokrati och organiserar alla barns deltagande, vilket resulterar i barns uppfostran och påverkar barns personlighet. Biesta (2003) skriver om demokrati utifrån Deweys insikt som sa att demokrati är viktigt i barns utveckling. Demokrati är en samhällsform vilken kan ge varje individ möjligheter till personlig utveckling (Biesta, 2003, s.71).

Under vår undersökning har vi varit på olika avdelningar för att se hur förskolans demokratiuppdrag funkar med barn i olika ålder, till exempel med små barn som inte kan prata och förklara det som de vill.

I följande situationen, bestämmer barnen själv över sin situation. Alla barn har rätt att välja själv vad de vill göra i vissa situationer i förskolan. Demokratiförståelse påverkas inte av människans ålder. Demokrati i förskolan gäller för alla barn, eftersom alla barn har en röst. De stora kan prata och de små kan gråta eller visa med kroppen vad de vill, med andra ord använda kroppsspråk (Johannesen & Sandvik, 2009).

29

Det är en småbarnsavdelning i en förskola. Tre vuxna samlar alla barn i ett rum. De lägger en stjärnmatta på golvet och tar frukter med sig. Barnen följer med och sätter sig på mattan. En pedagog delar ut frukter och en förskollärare tar en bok. De vuxna försöker sätta barnen i en ring men det går inte. De låter barnen sitta som dem vill. När alla barn (utom en flicka) fått sin frukt, börjar förskolläraren läsa boken med stora bilder. En flicka (1 år) vill inte ha frukt. Hon går omkring bland de andra barnen och lyssnar inte på sagan. Efter en stund vill hon gå till den andra rummet. Pedagogen frågar henne igen om vill hon ha en frukt. Hon svarar “Nej” och går till andra rummet. Pedagogen följer med henne.

(Observation 6, mars, 2017)

I den situationen kan ses hur flickan själv tillåts påverka sin situation och visar det med kroppen. Förskolepersonalen tvingar inte henne att sitta med de andra barnen på mattan med frukt och lyssna på sagan. Genom det ger de barnet möjligheter till inflytande. De intervjuade förskollärarna berättade att barnen bör ha möjligheter att påverka verksamheten. En förskolepedagog säger:

”Barnet kan påverka sin dag. Hur mycket de vill delta i aktiviteter, vad de vill leka, vem de vill leka med, vad de tycker är roligt och lärorikt/utvecklande. Barnen påverkar alltid vår verksamhet, det är vi pedagoger som ska anpassa verksamheten efter barnen.”

(Intervju 1, april, 2017)

Dewey (2004) påstod att pedagoger är ledare och i skolan framhåller han demokrati och skapar en social miljö. ”Skolmiljöns uppgift att balansera den sociala miljöns olika element och att se till att varje individ får möjlighet att höja sig över begränsningarna i den sociala grupp som han föddes i och att få god kontakt med en vidare miljö” (Dewey, 1999, s. 56). Dewey (1999) ansåg att skolans uppgift är att ge barnet delaktighet och inflytande för att de kunde utveckla sina sociala förmågor och vanor.

Under vår studie har vi sett att barnen får bestämma över de momenten som vuxna/fröknar tror att barnen klarar av. De får bestämma till exempel om de vill gå ut eller stanna inne. Om det berättar intervjuade förskollärare:

“Jag frågar alla som finns inne, brukar vara 10 barn, och skapar stapeldiagram med pennor på bordet direkt – alla ser och vet hur många röster/poäng varje variant fick. Sedan räknar

30

vi och jag säger beslutet, högt och tydligt för att alla skall höra och förstå. Men nästan alla brukar vilja stanna inomhus, jag föreslår då att vi stannar inne typ 25 minuter, men sedan går vi ut ändå. Det brukar funka bra.”

(Intervju 2, april, 2017)

Utifrån intervjuer ses det att barnen får bestämma över deras kläder, vilan efter lunch – barnen får bestämma själv om de vill ligga eller sitta på madrassen, vilken mat de ska äta eller dricka, om ska de leka ute, vilken sång ska vi sjunga på förskolans sångsamling. Demokratiska beslut tar alla förskollärare när de vill respektera barnets åsikter.

5.4. Slutsatser

Studiens resultat visar hur förskolepedagogerna arbetar med barns inflytande och delaktighet. Eftersom begreppen inflytande och delaktighet är centrala i demokrati, kan man säga att studien visar hur pedagoger arbetar med demokrati, nämligen förskolans demokratiuppdrag.

5.4.1.

Hur och när får barnen möjligheter till delaktighet och inflytande

i förskolan?

Vår studie visar att barnen i olika åldrar alltid kunde bestämma och välja i fria leken, vilket hjälper barnen att kommunicera och få nya kunskaper. Med äldre barnen fås en bättre bild över deras inflytande i förskolan eftersom de kan uttrycka sina tankar och åsikter. Men med de yngsta barnen kan möjligheter till inflytande bli mindre. Med det menar vi att pedagogen behöver förstå barns kroppsspråk för att ge dem möjligheter till inflytande. Alla förskollärare som vi har intervjuat tycker att barnen får inflytande i olika moment. Det visar att pedagogerna ger barnen möjligheter till inflytande och delaktighet i förskolan. Barnen kan välja och påverka sin dag i förskolan men inte helt och hållet.

I frågan om barnen behöver mer inflytande och delaktighet i förskolan svarar nästan alla de intervjuade förskollärarna att det behövs inte. Flera förskollärare känner att det fungerar bra med det inflytande som barnen har och att de är delaktiga när de vill. Förskollärarna har betonat att de arbetar mycket med dokumentationen som hjälper att ge barnen mer

31

delaktighet och inflytande. De förklarar att genom att titta på dokumentation i form av bilder, teckningar och så vidare, tänker barn, uttrycker sina åsikter och har idéer för att leka, göra aktiviteter samt utvecklar språket.

5.4.2.

Hur uppfattar pedagoger förskolans demokratiuppdrag och hur

ser de på barns delaktighet och inflytande i vardagsarbete i

förskolan?

Utifrån intervjuer och observationer tolkar vi att förskollärarna arbetar på ett demokratiskt sätt med barnen, det vill säga att barnen får säga sina tankar och åsikter eller visa med kroppen och förskolepersonal hör det. Personalen på förskolan skapar sin verksamhet och anpassar miljön utifrån barnens intresse och för att inspirera och utmana barnen, vilket betyder att barnen kan påverka den pedagogiska verksamheten. I våra intervjuer pratar förskollärarna om inflytande och delaktighet som ett sammanhang. Vi kan tolka det som att förskollärarna uppfattar förskolans demokrati som barns inflytande och delaktighet, där barn har rätt till en röst. Nyfikenhet spelar huvudroll i barns inflytande och delaktighet. När barnen är intresserad av ett tema, kommer de med olika idéer för att uttrycka sina tankar och åsikter. Det tolkar vi som demokrati. Det finns situationer som visar att pedagogerna kan begränsa barnens inflytande och delaktighet i planerade aktiviteter (observationerna 3 och 4). Nästan alla intervjuade förskollärarna knyter sina svar till läroplanen och prioriterade mål som de arbetar med i förskolan. Pedagogerna planerar sina aktiviteter för barnens utveckling och lärande där alla barn skall vara aktiva deltagare och ha samma möjligheter till delaktighet. Vi kan tolka det som att förskollärarna kan begränsa enskilda barns inflytande och delaktighet för att ge andra barn möjligheter till att delta.

5.5. Läroplanens betydelse för förskolans verksamhet

Idag styrs alla svenska skolor och förskolor av läroplaner. Under vår studie har vi sett att alla förskolepedagoger utgår ifrån planerade aktiviteter utifrån läroplanens mål, vilket dokumenteras och visas på olika platser, till exempel bilder på väggarna och i barnens pärmar. Även i intervjusvaren refererar förskollärarna till läroplanen. Utifrån det tolkar vi att förskolepedagoger följer läroplanen.

32

I Läroplan för förskolan Lpfö98 (2016) står strävandemål där barn ska utveckla sig i matematik, literacy, naturvetenskap, drama och bild. Det säger att barnen har bestämda ämnen som dem måste lära sig, vilket pedagogen bör planera och undervisa för barnen. Vi tolkar det som att läroplanen som alla förskolepedagoger följer, kan inkräkta på barnens inflytande och frihet. I sin bok försökte Dewey (2004) visa sammanhang mellan läroplanen och barnets lärande. Han ansåg att ”barnet och läroplanen utgör tillsammans en enhet som utvecklas i en aktiv process” (Dewey, 2004, s. 107). Han menade att det måste bli en balans mellan barnets intresse och lärostoffet, där de ska inte överordna varandra.

För att uppnå läroplanens strävansmål krävs barns disciplin. Det kan sätta gränser för barns delaktighet och inflytande. Det har vi sett i observation 3 när barnet inte ville vara med i aktiviteten men var tvungen att stanna med de andra barnen. Att barnet har möjligheter till delaktighet och inflytande i förskolan betyder det att barnet kan påverka verksamheten, med andra ord har barnet frihet. Men det betyder inte att barnet kan göra som det vill. I detta fall ska friheten värderas som ett medel för makt, nämligen makt att välja och ordna efter sina egna målsättningar (Dewey, 2004, s. 199). Utifrån det uppfattar vi att barnens frihet i förskolan skulle ha gränsar. Vi menar att vuxna ger barnen möjligheter till delaktighet och inflytande genom att skapa verksamhet som inbjuder dem till olika lärandeaktiviteter. Men barnen kan inte bestämma allt i förskolan. Enligt Dewey (2004), frihet betyder att man kan få observera, tänka och prata fritt, göra sina bedömningar medvetet och omsätta det i praktiken.

33

6.

Diskussion

I det här kapitlet kommer vi att diskutera resultatet av vår studie i förhållande till tidigare forskning. Därefter ska vi skriva vårt förslag till fortsatt forskning.

6.1. Studiens resultat i förhållande till tidigare forskning

Vår studie bygger på en undersökning om barns delaktighet och inflytande i förskolan. Studiens resultat visar att barnen kan bestämma själva över sin situation och påverka verksamheten genom att uttrycka sina tankar och åsikter. Pedagogerna, som var med i undersökningen, har visat hur de arbetar med demokrati i förskolan, nämligen att de tog barns idéer och intresse på allvar för att ge dem möjligheter till delaktighet och inflytande.

Våra resultat ligger väl i linje med tidigare forskning på området. Biteus och Engholm (2016) betonar materialets vikt i förskolan. De anser att det kan skapa inflytande för barnen samt det kan ge inspiration i deras lek. Intervjuade förskollärarna säger att de ger barn mer inflytande när det gäller att köpa in nytt material och att de tar del i planeringen av nya teman.

Under vår studie har vi varit på olika platser i Skåne och märkte att alla förskolor hade bilder med barnen som gjorde aktiviteter i en hörna eller på andra ställen. Dokumentation fanns i barnens höjd för att barnen alltid skulle ha möjligheter att reflektera kring sitt lärande. Detta möjliggör också att spontana reflektioner fångas upp av pedagogerna. När man dokumenterar förskolans verksamhet, förstår man bättre barns intresse, vilket hjälper pedagogerna att planera nästa aktivitet och inspirera samt utmana barnen i den. Med dokumentationen kan pedagogen följa barns utveckling. Enligt Biteus och Engholms (2016) leder reflektioner dokumentation till att barn utvecklas. Nästan alla intervjuade förskollärare pratade om dokumentation som ett redskap för att utmana barns delaktighet.

Vår studie visar att alla pedagoger arbetar med förskolans demokratiuppdrag genom att ge barn möjligheter att bli aktiva deltagare i verksamheten. Våra observationer visar hur pedagogerna håller planerade aktiviteter. När barnen deltar i aktiviteter har de chans att uttrycka sina tankar och åsikter. Under alla aktiviteter sker samtal mellan vuxna och barn

34

eller barn och barn. Resultatet av Westlunds (2011) studie visar att samtalet mellan barn och vuxna är viktigt i pedagogiskt arbete med barns inflytande. Genom samtalet får barnen möjlighet att uttrycka sina tankar och åsikter samt ge förslag utifrån sitt eget intresse. Ribaeus (2014) studies resultat visar att förskollärarna arbetar med barns inflytande genom att ta tillvara barns idéer och barns initiativ i aktiviteter. Utifrån vår undersökning tolkar vi att i förskolorna som vi har besökt, sker mycket kommunikation mellan barn och vuxna som ger barnen mer möjligheter till delaktighet och inflytande. Vuxna samtalar ofta med barn och lyssnar på det som barn säger eller berättar. Resultatet av vår studie är att förskolepedagoger arbetar med demokratiuppdrag och uppfattar det som barns möjligheter till delaktighet och inflytande i förskolan.

Emilson (2007) visar i sin studie att barns inflytande begränsas av pedagogers förhållningssätt, regler och makt. Som till exempel nämner hon samlingar. Liknande situationen med samling har vi observerat (observation 3), där förskolläraren bestämde att alla måste vara med i aktiviteten. Emilson (2007) anser att samlingarna bidrar till känslor av gemenskap och skapar samtidigt disciplin. Observation 3 kan vi också tolka som att den observerade förskolläraren ville att alla barn ska vara deltagare i samma aktivitet, där de lär sig tillsammans. Därför kan vi inte tolka det som pedagogens makt. Vi uppfattar det som pedagogens påverkan av situationen på barns lärande.

6.2. Läroplan som styrdokument

Enligt läroplanen för förskolans mål, bör “alla barn får ett reellt inflytande på arbetssätt och verksamhetens innehåll” (Skolverket, 2016, s.14). Läroplanen ger riktningslinjer för alla moment i förskolan, och beskriver hur man ska arbeta med barn, deras vårdnadshavare samt i arbetslaget. Dokumentationen måste visa specifika resultat. Personalen och chefen i förskola har skyldigheter mot skolverket att visa resultat. Läroplanen är ett styrdokument som styr förskolan och sätter gränser för barnens demokratiska rättigheter. Därför undrar vi hur barn i förskolan kan bestämma, ha inflytande och delta på ett demokratiskt sätt för att göra vad de tycker om bäst?

35

6.3. Lärdomar för professionen

Vi uppfattar att alla tre begrepp demokrati, inflytande och delaktighet har ett starkt betonat inte bara i litteraturen men i praktiken. Alla förskolepedagoger arbetar med läroplanen där demokrati är viktigt begrepp. Förskollärarens roll är att förmedla demokrati till barnen samt visa vad demokrati betyder.

I läroplanen står inte definitioner av begreppen demokrati, inflytande och delaktighet. Vår undersökning ger oss förståelse för vad förskolans demokratiuppdrag innebär och hur förskollärare ska arbeta med det. För att få barnen samma möjligheter till inflytande och delaktighet i varje förskola och på varje avdelning, bör pedagogerna prata om dessa begrepp och betydelsen av dem. Pedagoger som arbetar med dessa begrepp bör uppfatta dem på samma sätt för att visa och ge samma budskap till barnen. Studien som har vi gjort hjälper oss, som blivande förskollärare, att se skillnad mellan barns delaktighet och inflytande.

Under den tiden som vi gjorde observationer och hade samtalat med olika förskollärare, fick vi mycket erfarenheter och många idéer från både barn och vuxna. Hela processen hjälpte oss att se hur pedagogerna arbetar med demokrati, inflytande och delaktighet i vardagliga situationer. Vi märkte att litteraturen som vi läser under utbildningen är ett redskap som vi ska använda utan att tänka.

6.4. Metoddiskussion

För att samla in material för vår studie har vi valt metoder som öppna fältobservationer och strukturerad intervju.

Oavsett det att vi var icke-deltagare i observationer, involverade pedagogerna oss i det som skedde genom att de vill förklara barnens beteende i olika aktiviteter. Den bokade tid som hade vi fått för att observera, var vi alltid inomhus och de flesta observationerna gjordes under planerade aktiviteter, där pedagogerna visade hur de arbetar med förskolans demokratiuppdrag. Om vi skulle kunna göra om observationen, då skulle vi använda en kamera för att undvika att prata eller påverka observationen.