VTI notat 51-1998
Marknadsundersökning
Skyddsutrustning för barn i bil
Författare FoU-enhet Projektnummer Projektnamn Uppdragsgivare Distribution
Anna Anund, Mohammad-Reza Yahya och Gunilla Sörensen
Trafik- och trafikantbeteende 40206
Markningsundersökning: Skyddsut-rustning för barn i bil
Vägverket Fri d Väg- och transport-forskningsinstitutet
Förord
Arbetet har utförts på uppdrag av Vägverkets avdelning för Marknadsanalys. Kontaktperson har varit Anne Heljeback-Nilsson och Bert Svensson.
Vi vill tacka alla medverkande i projektet framförallt Hans-Yngve Berg för goda råd i samband med konstruktionen av enkäten.
Mohammad-Reza-Yahya har ansvarat för datainläsning och databearbetning. Gunilla Sörensen har ansvarat för sammanställningen av de Öppna frågorna och bortfallsintervjuema, samt lämnat värdefulla synpunkter på rapporten.
Anna Anund har ansvarat för enkätkonstruktion, analys och rapportmanus. Annette Karlsson har redigerat utkastet.
Linköping i september 1998 Anna Anund
Innehållsförteckning
12
3
4
4.1 4.2 4.2.1 4.2.25.1
5.2
5.3
5.4
5.5
5.6
Bilaga 1:
Bilaga 2: Bilaga 3: Bilaga 4: BakgrundSyfte
Population, urval och metod
Bortfallsredovisning
Generellt om bortfallsredovisning
Bortfallsbeskrivning
Hypoteser BortfallsintervjuerAnalys
Viktning
Svarsfrekvens
Bakgrundsdata
Hur sitter ditt barn när Ni åker bil?
Vilken information har föräldrarna fått eller skaffat sig?
Vilken kunskap har föräldrarna om rekommendationer,
regler och normer? Slutsatser
Intervjuundersökning till bortfallsuppföljningen
Enkäten
Tabeller
Signifikansberäkningar med hjälp av Chi-två test
1 Bakgrund
För att barn som åker bil ska sägas åka säkert krävs att rekommenderad skyddsut-rustning används. Utskyddsut-rustningen ska dessutom användas på rätt plats och på rätt sätt, dessutom ska bältet som håller fast barnet vara korrekt monterad. Ett flertal av dessa aspekter förutsätter att barnens föräldrar vet vad som är rätt. Vet föräld-rarna det? Olika studier tyder på att det inte är fallet.
o Ca 1/3 av de barn (79 stycken) som omkom som passagerare i bil från den 1 januari 1992 till och med den 30 juni 19971 hade sannolikt överlevt om de haft
rätt sorts skydd på sig.
0 Ca 40 % av barnen färdas inte enligt de lagkrav och rekommendationer som finnsz.
Detta är två faktum som motiverar arbetet med att förbättra möjligheterna för barn att färdas säkert när de åker bil.
I en, av Vägverket finansierad, studie har VTI bland annat genomfört arbete med fokusgrupper3. Syftet med dessa var att generera hypoteser om vad det är som påverkar föräldrarna att agera som de gör. Resultaten från detta arbete ligger till grund vid konstruktionen av den enkät som har använts i denna nationella mark-nadsundersökning.
1 Wenäll, J, VTI, 1992-1994, Dödsolyckor med barn i bil.
2 Skyddsutrustning för barn i bil i ett användar perspektiv, en studie i tre delar, A Anund, 1998 3 Se fotnot 2.
2 Syüe
Marknadsundersökningen syftar till att beskriva i vilken utsträckning barn som färdas i bil har tillgång till och använder rekommenderad skyddsutrustning. Undersökningen ska även belysa föräldrars kunskap i ämnet och källan till den kunskap de erhållit/skaffat sig.
3 Population, urval och metod
Den population som undersökningen avser är dels alla barn i åldern 0-10 år bosatta i Sverige och dels alla målsmän till barn i åldern 0-10 år bosatta i Sverige.
Den urvalsenhet som använts är barn i åldern 0-10 år, bosatta i Sverige. Enkäten sändes till ett slumpmässigt urval av barn i åldern 0-10 år och adresserades till målsman för barnet, vanligtvis föräldrama/förälder till utvalt barn. Samtliga dessa barn har sannolikt inte tillgång till bil i familjen, men vi förutsatte att de trots detta vid olika tillfällen färdas i bil. Urvalet genomfördes av SEMA Group Infodata AB. VTI erhöll en förteckning av utvalda barn samt tre omgångar med etiketter. Totalt gjordes ett urval av 2 100 barn.
Resultaten från marknadsundersökningen ska framförallt möjliggöra en generali-sering för hela landet. I vissa frågor kommer analysen att göras separat för var och en av Vägverkets sju regioner.
De sju regionerna är följ ande: Region Norr 25 Norrbottens län 24 Västerbottens län Region Mitt 20 Kopparbergs län 21 Gävleborgs län 22 Västernorrlands län 23 Jämtlands län Region Mälardalen
18 Örebro län
19 Västmanlands län 3 Uppsala län 4 Södermanlands län Region Väst 13 Hallands län14 Göteborgs och Bohus län
15 Älvsborgs län
14-16 Västra Götaland
16 Skaraborgs län 17 Värmlands län
Region Skåne 12 Malmöhus län 11-12 Skåne 11 Kristianstads län Region Sydöst
5 Östergötlands län
6 Jönköpings län 7 Kronobergs län 8 Kalmar län 10 Blekinge län Region Stockholm 1 Stockholms län 9 Gotlands länAv barnen som är 10 år eller yngre i Sverige så är 8 % 0-12 månader, 17 % 13-36 månader och 75 % 37-120 månader. Antalet utvalda barn i varje region har skett proportionellt mot antal barn i dessa tre åldersgrupper. Från varje region har 300 barn slumpmässigt valts ut. Detta innebar att det från varje region valdes 24 barn i åldern 3-12 månader4, 51 barn i åldern 13-36 månader och 225 barn i åldern 37-120 månader.
Datainsamlingen har skett med postal enkät. För att uppnå bästa möjliga svars-frekvens har två påminnelser skickas ut. Den första påminnelsen bestod av en ny enkät och den andra påminnelsen var ett vykort.
Enkäten skickades ut i slutet på maj, den första påminnelsen i mitten av juni och den andra påminnelsen i slutet av juni. Alla enkäter som inkom fram till och med den 20 juli 1998 har inkluderats i analysen. Efter detta datum har ytterligare drygt ett 40-tal svar inkommit.
I marknadsundersökningen utgår vi från de lagkrav och rekommendationer som finns. Rekommendationerna kan sägas vara mer specificerade och noggrannare än lagkraven.
De lagkrav som finns är de som beskrivs i Vägtrafikkungörelsen. Enligt Väg-trafikkungörelsen ska barn . . .t.o.m. det år varunder barnet fyller sex år istället för eller tillsammans med bilbältet använda bilbarnstol, bälteskudde eller annan sär-skild skyddsanordning för bam . Med särsär-skild skyddsanordning avses babyskydd , bakåtvända respektive framåtvända bilbarnstolar, bältesstolar samt bälteskuddar. Dessutom står det i Trafiksäkerhetsverkets tillämpningsanvisningar att skyddsutrustningen ska vara lämplig för användaren och användas på avsett sätt , dvs. användas i rätt viktklass och monteras på, av tillverkaren, anvisat sätt. Skyddsutrustning tillverkad efter 1:a januari 1990 ska dessutom vara godkänd och användas i enlighet med godkännandet.
4 Barn i ålder 0-2 månader finns inte med i registret.
I Sverige finns det två typer av godkännande ett E och ett T. T-godkännande är ett svenskt godkännande och E-godkännandet är ett europeiskt godkännande. T-god-kännandet är inte bundet till någon viktklass. Detta till skillnad från E-god-kännandet. Rent praktiskt definieras E-godkännandegrupper med avseende på vikt och i någon män på barnets ålders. De utrustningar som testas idag, för att erhålla ett godkännande, testas enligt normen ECE R 44/03.
5 Se fotnot l.
4 Bortfallsredovisning
4.1 Generellt om bortfallsredovisning
Två typer av bortfall hanteras i analysen.
0 Objektbortfall dvs. när svaren på alla frågor, för en individ, saknas
0 Partiellt bortfall dvs. när enbart vissa svar på vissa frågor, för en individ, sak-nas.
De enkäter som kommit tillbaka med så kalladpostretur har vi klassificerat som objektbortfall, de särredovisas inte.
Det totala bortfallet i undersökningen består av såväl Objektbortfallet som det par-tiella bortfallet.
Objektbortfallets storlek redovisas som procenttal av urvalet.
Med hänvisning till projektets syfte har vi valtatt presentera endast ett ovägt mått av Objektbortfallet. Det innebär att vi redovisar hur datainsamlingen har fungerat i det aktuella urvalet och inte i relation till populationen.
Partiella bmfallets storlek redovisas för de viktigaste variablema och redovis-ningsgrupperna. För de variabler där det partiella bortfallet är stort gör vi ett för-sök att beskriva den troliga orsaken till bortfallet.
När en individ har besvarat mindre än hälften av frågorna har vi i förväg beslutat att klassificera denna som ett objektbortfall. När data analyserades var det ingen individ som hänfördes till objektbortfall av denna anledning.
Det finns ingen anledning att misstänka att de som svarade direkt, skiljer sig sys-tematiskt åt från dem som svarade efter första eller andra påminnelsen. Vi har därför valt att behandla samtliga svar som likvärdiga och tar, i analysen, ingen hänsyn till när svaren kom in.
4.2 Bortfallsbeskrivning
Telefonintervjuer har utförts med ett urval av de målsmän som inte besvarat enkäten. Intervjuerna genomfördes en torsdag klockan 16.00-20.00. Syftet med telefonintervjuerna var att försöka avgöra om det fanns en risk att bortfallet var systematiskt.
Totalt skickades enkäter ut till 2 100 målsmän, varav 1 259 besvarat och skickat in enkäten i tid. Objektbortfallet blev således 841 (40 %). Från adresslistan, där inkomna svar markerats, valdes systematiskt översta omarkerade namn på varje sida. Dessa fick ingå i bortfallsundersökningen och uppgick till 61 adresser. Tele-fonnummer till målsmännen söktes viaTelias telefonkatalog på CD-ROM.
4.2.1 Hypoteser
Förhoppningen var givetvis att bortfallsindividema inte skulle skilja sig åt från de individer som svarat vare sig om man tittar på bakgrund eller i sitt sätt att skydda barnen i bil. Men oavsett svaren från telefonintervjuema finns det anledning att misstänka att de som inte kan det svenska språket är överrepresenterade bland de som inte har svarat, detta kan vi inte kontroller. Ytterligare en hypotes är att det kan vara svårt att nå de familjer som ännu inte fått någon fast bostad i Sverige, vare sig man väljer att skicka brev eller ringa. En snabb titt på de omarkerade namnen (=ej svarat) på adresslistan tydde på att invandrarfamiljer var överrepre-senterade.
En annan hypotes som fanns var att de som har riktigt små barn skulle vara mer motiverade att svara än de som endast har äldre barn eftersom flera frågor kan kännas inaktuella när barnen slutat använda skyddsutrustning.
Ytterligare en hypotes var att de som haft svårt att svara på vissa frågor valt att ej skicka in enkäten, tex.de som köpt begagnade skydd eller fått/lånat skydd.
En sista hypotes var att de som är mer aktiva i att söka information är mer aktiva över huvud taget och därför även skickar in enkäter i större utsträckning.
4.2.2 Bortfallsintervjuer
Telefonuppringningama resulterade i att 32 av 61 föräldrar nåddes, de flesta av dessa vid första uppringningen. Efter att ha presenterat sig själv och sitt ärende sade intervjuaren: Eftersom vi inte har fått något svar från er så undrar jag om du istället har tid att svara på några frågor via telefon? Det tar inte mer än två minu-ter. Av de 32 som nåddes via telefon var det 23 som var villiga att besvara frågorna i telefon och nio som avböjde.
Vid bortfallsintervjun ställdes 14 frågor, se bilaga 1. Fyra frågor var avsedda att beskriva barnets bakgrund. Dessutom ställdes nio av enkätens kärnfrågor. Detta gjordes för att möjliggöra jämförelser mellan svaren på dessa frågor från indivi-der som skickat in enkätsvar respektive från bortfallsindiviindivi-der. Föräldrarna fick avslutningsvis försöka ange skäl till varför de inte besvarat enkäten.
Frågorna som skulle beskriva barnets bakgrund visade att telefonintervjuaren inte nått något invandrat barn och endast två barn med en invandrad förälder. Däremot syntes inga markanta skillnader i hur ofta barnen åkte bil eller hur många bilar det fanns i hushållet.
Frågorna som valts ut för att belysa hur barnen skyddas när de åker bil visade inte några skillnader jämfört med postsvaren.
Det var lika stor andel i båda grupperna som fått information om hur barn ska sitta när de åker bil. Däremot var det en större andel i bortfallsgruppen som inte själva sökt information om hur barnen ska skyddas när de åker bil. Detta återspeglas också i graderingen av hur säkra föräldrarna känner sig på om de har skyddat sitt barn på rätt sätt. Föräldrarna från telefonintervjuema säger sig i huvudsak vara
mycket säkra medan föräldrarna som lämnat postsvar inte till lika stor andel angi-vit detta svar.
Som skäl till att inte ha skickat in postenkäten angavs följ ande:
Skäl Antal svar
För svår enkät Ointressant fråga
För mycket marknadsundersökningar Har inte sett/fått den
Hade inte tid Orkade inte Ingen anledning
Enkäten hade blivit liggande 8 Glömt Tappat Har ej bil Flyttat Separerat Totalt 29 M O N -P b . ) t h
Fyra av desom besvarade telefonfrågoma har sagt att de ej fått eller ej sett enkäten. Eftersom enkäten adresserats till målsman för barnet är det möjligt att den andra målsmannen ändå sett/fått enkäten.
Eftersom vi inte nådde invandrarfamiljer i våra bortfallsintervjuer kan vi inte uttala oss om vilka skäl denna grupp haft.
Den grupp av föräldrar som Vi nått har inte angivit några skäl som kan ses som alarmerande för resultaten av marknadsundersökningen. Möjligen kan de som ej besvarat postenkäten ses som mindre aktiva, vilket också antyddes när vi frågade om familjen sj älv hade sökt information (se ovan).
5 Analys
Analyskapitlet innehåller tabeller som redovisar vad föräldrarna har svarat. I anslutning till tabellerna redovisas en analys av tabellen samt i några fall en dis-kussion om varför resultaten ser ut som de gör.
Ibland kan det vara så att innehållet i en rad eller kolumn inte summerar till 100 trots att total visar 100. Detta beror på att vi i de bearbetningsprogram som använts (SPSS och Excel) angett att vi vill använda avrundade siffror på heltals-nivå för varje värde.
I analysarbetet har vi inte gjort generella signifikanstester av resultaten. Vi har valt att signifikanstesta i de fall det funnits anledning att misstänka skillnader. Signifikanstestema har genomförts med så kallat chi-två testö. Testet är genomfört på 5 %-nivå. I bilaga 4 redovisas chi-två tabeller för ett urval av de tabellerna som presenteras nedan, dessutom finns det ett exempel som visar hur beräkningen har gått till.
5.1 Viktning
Urvalet är konstruerat för att det ska vara möjligt att beskriva hur det ser ut dels i hela nationen och dels i Vägverkets regioner. Detta innebär att de resultat som anges för hela Sverige har bearbetats, viktats, för att ge en rättvisare bild av hur det ser ut i Sverige. Optimal vikt är antal barn i ålder 0-10 år i varje region i för-hållande till totalt antal barn i Sverige. Detta har vi intelyckats erhålla. Istället har vi använt antalet invånare i respektive region i förhållande till Sveriges befolk-n1ng .
Vikterna var följ ande:
'Norr
521480
0,059 '1(1521480/8 847 626):
"
Mitt 957 365 0,108 Mälardalen 1 081 047 0,122 Väst 2 037 114 0,230 Skåne 1 268 295 0,143 Sydöst 1 161 609 0,131 Stockholm 1 820 715 0,206 Totalt 8 847 626 15.2 Svarsfrekvens
Hur många barn som skulle väljas ut inom varje region skedde proportionellt mot antal barn i motsvarande ålder i hela Sverige. I varje region var 8 % av barnen som fick enkäten 0 år, 18 % 1-2 år och 72 % 3-10 år. Fördelningen av de sva-rande motsvarade ungefär samma relationer. Ca 9 % av de svasva-rande
represente-6 SPSS för Windows 95, En introduktion version 7.5.
7 Sveriges befolkning, 971231, källa:SCB
rade barn i åldern 0 år, 15 % representerade barn i åldern 1-2 år och 76 %
repre-senterade barn i åldern 3-10 år. Variationen mellan regionerna var obetydlig. Det partiella bortfallet på frågor var obetydligt. I de flesta fall var det endast enstaka föräldrar som inte svarat på samtliga frågor. De Öppna frågorna har en svarsfrekvens på ca 65 % av de 1 259 svarande. Detta får anses som ganska högt. I tabell 1 redovisas svarsfrekvensen i de 7 regionerna.
Tabell 1 Svarsfrekvens i de Sju regionerna uppdelat på tre åldersgrupper.
Antal
Åldersgrupp
Barn
Region
TOtalt %
184 61 180 60 169 56 202 67 169 56 193 64 162 54 1 259Sammanlagt var det 1259 föräldrar som besvarade enkäten. Detta innebär en svarsfrekvens på 60 % och ett objektbortfall på 40 %. Svarsfrekvensen är förhål-landevis likai de sju regionerna.
Det höga objektbortfallet på ca 40 % kan bero på att enkäten skickats ut i semes-tertid. Eftersom det är ett lågt partiellt bortfall finns det ingen anledning att miss-tänka att bortfallet beror på att frågorna i enkäten varit svåra och att det varit anledningen till att föräldrarna inte har svarat.
5.3
Bakgrundsdata
I tabell 2 presenteras vem i familjen som besvarade enkäten. Tabell 2 Könsfördelning på de svarande.
Majoriteten av desom besvarade enkäten var kvinnor. Kvinnor och män har säkerligen olika informationskanaler när det gäller såväl att få som att söka
mation. Exempelvis är det vanligtvis kvinnorna som besöker mödravårdscentraler och bamavårdscentraler, åtminstone när barnen är små.
I tabell 3 redovisas hur ofta barn i Sverige åker bil. 8
Tabell 3
En beskrivning av har ofta barnen åker bil. Värdena i tabellen a'r
procent.
Åldersgrupp
%
>'<Fråga 4
22
44
'47
44
67 48 44 47 10 7 7 8: 100
100
100
100
* Fråga 4: Hur ofta åker barnet bil?
Ca 91 0/0 åker bil minst någon gång varje vecka. Av dessa barn åker ca 44 0/0 av barnen bil dagligen.
Det finns anledning att tro att de föräldrar som föder barn i Sverige i större utsträckning än de som invandrar med barn får information via mödravårds- och barnavårdcentraler. Det finns också anledning att tro att en del av de invandrade föräldrarna kan ha problem att förstå det svenska språket och därmed har svårare att tillgå och ta till sig information. Med anledning av detta samlade vi in upp-gifter om barnen var födda i Sverige eller inte samt om någon eller båda föräld-rarna var invandrade. Resultaten presenteras i tabell 49.
Tabell4 Barnens Och föräldrarnas födelselana'. Värdena i tabellen är procentandelar.
Är barnet fött
Är någon av föräldrarna
in andra '7
I Sverige?
Sverige
Alla barn
Alla bam och Sverige för såväl raden som kolumen är viktad. Av 1242 svarande var det 12 % av debarn som var födda i Sverige och där minst en av
8 I bilaga 3, tabell 1 finns tabell med antal redovisade.
9 I bilaga 4, tabell 2 finns tabell med antal redovisade.
föräldrarna var invandrare. För ca 7 % av barnen var båda föräldrarna invandrare.
Ca 3 % av barnen var inte födda i Sverige.
Dessa frågor anses ofta vara känsliga frågor. Trots detta har vi ett förhållandevis litet partiellt bortfall. Endast 17 av 1 259 (ca 1 %) har avstått från att besvara frågorna.
För att spegla i vilken utsträckning föräldrar har beaktat och planerat för den första bilresan med babyn så ställde vi frågan Hur åkte barnet hem på sin första resa från BB . Resultatet presenteras i tabell 5.
Tabell 5 Färdsätt hem från BB. Värdena i tabellen är procentandelar.
%
Hur åkte barnet hem på
sin första resa från BB?
7 6 5 6 13 6 1 1 l 1 100 100 Drygt 12 % av barnen färdades i barnvagnsinsats löst inställd i bilen eller i
mam-mans famn. De som svarade annat sätt var ofta sådana som gick hem från BB eller tog bussen. Det partiella bortfallet var 21 föräldrar (ca 1,5 0/0). Om vi delar upp data på regionerna kan vi se att ca 18 0/0 av barn i region Stockholm åkte hem i mammas famn eller i barnvagnsinsats löst inställd i bilen, detta är en signifikant skillnad jämfört med i övriga Sverige. I region sydöst var det endast ca 5 % av barnen som åkte på detta vis, detta är signifikant bättre jämfört med samtliga andra regioner.
Skillnaderna mellan regionerna är svåra att förklara och det finns anledning att tro att de skillnader vi uppfattar snarare är en spegling av geografiska skillnader. Exempelvis så bedriver alla landsting utom ett i region Sydöst uthyrningsverk-samhetloäven insatserna från de olika trafiksäkerhetsförbunden varierar. Några är mycket aktiva i dessa frågor och vissa är i stort helt passiva.
För att erhålla en bild av hur många barn som konkurrerar om platserna i bilen bad vi föräldrarna att ange hur många barn i åldern 0-10 år som bor i familjen. Detta finns redovisat i tabell 6 .
10 Lise Hansen, En belysning av föräldrars möjlighet att hyra/låna/köpa skyddsutrustning för barn i bil, B-uppsats ekonomprogrammet vid Linköpings Universitet 1998.
11 I bilaga 3, tabell 3 finns tabellen med antal som beräkningarna grundats på.
Tabell 6
andelar. Boende barn, 0-10 år, ifamiljerna. Värdena i tabellen är
Fördelningen av antal barn, 0-10 år, i varje familj är lika i regionerna. I genom-snitt bodde det 2,0 bam/familj (standardavvikelse 0,81) yngre än 10 år. I de flesta bilar finns det fyra 3-punktsbälten. De familjer som består av två vuxna och två barn kan utan problem färdas enligt rekommendationerna. I de fall familjen har tre eller fler barn uppstår problem. Ca 22 % av familjerna hade tre eller fler barn boende hemma.
Det finns anledning att gå ut med speciell information till dessa föräldrar eftersom det vanligtvis krävs speciella arrangemang för att samtliga i bilen ska kunna fär-das enligt rekommendationerna.
Även om vi vet hur ofta barnen åker bil så är det av intresse att se om familjerna har bil och i så fall hur många bilar som finns att tillgå. Detta finns presenterat i tabell 7.
Tabell 7 Bilar ifamiljerna. Värdena i tabellen a'r procentandelar.
Sverige \ 4 5 6 8 5 13 7 58 48 56 55 51 59 54 54 38 43 37 37 39 35 32 37 1 4 3 1 1 l 1 2 Totalt 100 100 100 100 100 100 100 100
I genomsnitt fanns det 1,35 bilar/familj. Ca 7 % av familjerna hade inte tillgång till bil. Ca 37 % av familjerna i Sverige har två bilar. Det är vanligare att leva utan bil i region Stockholm jämfört med Övriga regioner.
Nästa bakgrundsaspekt är kanske inte helt motiverad med tanke på projektets syfte, men den skapar ändå en förståelse för hur barnen som färdas i bil lever. Aven om en familj har en bil så är det ju inte helt självklart att barnen har tillgång
till denna. I tabell 8 redovisas svaren på frågan hur ofta har du och barnen till-gång till bil? . Vi har valt att korstabellera frågan mot kön. Detta med anledning av fördomen att det vanligtvis är männen i familjen som har tillgång till bilen.
Tabell 8
Korstabell av tillgång till bil fördelat på kön. Värdena i tabellen är
i procentandelar.
%
Tillgång nu bil?
En viss skillnad mellan tillgången på bil bland kvinnor och män går att se. Sam-manlagt svarade 91 % av männen att de alltid eller ofta hade tillgång till bil, mot-svarande siffra för kvinnorna var 85%. Skillnaden mellan män och kvinnors svar var signifikant.
5.4 Hur sitter ditt barn när Ni åker bil?
Denna del av redovisningen beskriver tillståndet. Med tillstånd avses här hur barnen sitter och är bältade när de åker bil. Frågorna i enkäten bygger på att olika felanvändningar beaktas var för sig och därför presenteras resultaten även var för srg.
Enligt rekommendationerna ska barn som är under 10 år färdas på någon typ av skyddsutrustning. Vi börjar med att ställa frågan hur ofta det händer att barnen åker bil utan att sitta på någon utrustning? Svaren redovisas i tabell 9.
Tabell 9 Beskrivning av om barn åker utan att använda rekommenderad utrustning, uppdelat på barnets ålder. Värdena i tabellen är procentandelar.
* Fråga 8 löd Ibland händer det att barn åker bil utan att sitta i babyskydd, bilbarnstol eller på kudde/bältesstol. Hur ofta händer det att Ert barn åker bil utan att sitta på någon utrustning?
Ca 75 % av föräldrarna svarade aldrig eller 1 av 100 resor . Detta innebär att 25 % av barnen färdades från och till utan att sitta på rekommenderad skyddsut-rustning. Ca 10 % av barnen färdades alltid utan skyddsutskyddsut-rustning. Dessa var i huvudsak de äldre barnen.
Av 1259 svarande föräldrar var det 15 stycken (1%) som avstod att svara på denna fråga. Detta får anses som ett mycket litet partiellt bortfall.
En av frågorna var riktad till de föräldrar vars barn använder utrustning. Frågan löd Vilken typ av utrustning använder barnen? Svaren redovisas i tabell 10. De frågor som handlar om olika typer av utrustning inleddes med en beskrivning av vad de olika skyddsutrustningarna kallas för och för vilken åldersgrupp de är avsedda. Det finns alla anledning att trots detta vara något försiktig i tolkningen av resultaten, eftersom svaren bygger på att föräldrarna har förstått innehållet i presentationen.
Tabell 10 Beskrivning av vilken typ av utrustning som barnen använder. Värdena i tabellen är procentandelar.
%
Åldersgrupp
Totalt 100 100 100 100
*Fråga 9 Vilken typ av utrustning använder barnet vanligtvis?
Av 1 259 svarande var det 1 122 som svarade att barnen ibland använde utrust-ning. Vi förutsätter då att dessa har någon form av utrustning att tillgå. Av dessa
1 122 barn har vi fått in uppgift om vad 1 116 barn sitter på.
Enligt rekommendationerna ska barn som är 0 år färdas i någon form av baby-skydd. Totalt var det 44 % som satt i rekommenderat babyskydd, 54 % satt i bil-barnstol och ytterligare 3 % av barnen som var yngre än ett är satt på bältesstol eller kudde.
Barn 1-2 år rekommenderas att sitta i bakåtvänd bilbarnstol. Ca 87 % av barn satt i rekommenderad bilbarnstol, 12 % av barn satt i stället på bältesstol eller kudde. Barn i åldern 3-10 år rekommenderas att sitta på bältesstol eller på kudde, 4 % av barnen uppfyllde inte detta villkor.
I enkäten ombads föräldrarna att skriva ner det E- eller T- godkännandenummer som eventuellt fanns på utrustningen som användes. Totalt angav 520 föräldrar att det fanns ett E- eller T-nummer. Ytterligare 300 kryssade i att de inte hittade något och övriga drygt 400 hade inte svarat. Det partiella bortfallet är stort. Om det beror på att föräldrarna inte har orkat se efter eller om man missat frågan är svårt att avgöra. Av de som svarat kan vi dock konstatera att på ca 60 % av utrust-ningama fanns det någon form av godkännandenummer.
Till de föräldrar som hade barn som använde någon form av skyddsutrustning ställdes även frågan Hur har Ni skaffat utrustningen . Syftet med frågan var att se i vilken utsträckning utrustningar köpta i andra hand förekommer, men även hur vanligt det är att man köper respektive hyr eller lånar utrustning. I tabell 11 visas en sammanställning av svaren.
Tabell 11 En beskrivning av varifrån föräldrarna skajfat skyddsutrustningen. Värdena i tabellen a'rprocentandelar.
|%
Hur har Ni skaffat utrustningen?
12 12 5 7 20 6 2 5 3 4 6 6 7 8 5 6 11 3 2 3 1 1 100 100 100 100
Majoriteten ca 74 % har köpt ny utrustning. Ca 5 % har hyrt och ca 7 % har köpt begagnad. 20 föräldrar avstod att svara på denna fråga.
De föräldrar som köpt eller hyrt utrustning fick besvara följdfrågan Var gjorde Ni det? Den vanligaste inköpsplatsen var Leksaksaffär. Därefter kom stormark-nader/varuhus och i viss mån bilförsäljare och bensinstationer.
En amerikansk studie hävdade att utrustning som ofta flyttas löper större riskatt felmonteraslz. Föräldrarna fick därför frågan Hur ofta händer det att Ni monterar ur eller flyttar skyddsutrustningen till en annan bil? De flesta (ca 85 %) flyttade stolen någon gång i månaden eller mer sällan. Det får därmed anses som mindre vanligt att utrustningama flyttas mellan bilarna.
Barn som är under tre år rekommenderas att sitta bakåtvända. Vi frågade därför föräldrarna i vilken riktning barnen satt. I tabell 12 redovisas resultaten.
Tabell 12 Antal barn som färdas bakåtvända, framåtvända respektive liggande. Värdena i tabellen är procentandelar.
Vi fick in uppgifter om 1 100 barn, av dessa var 282 barn under 3 år. Totalt var det 7 % av barnen under 1 år som åkte framåtvända och 23 0/0 av barnen i ålder
12 UMTRI, Research review, University of Michigan transportation research Institute, April-June
1997, Volume 28, number 2.
1-2 år. Vi frågade även hur gamla barnen var när de började att åka framlänges. I genomsnitt var barnen strax under tre år. Huvudanledningen till att barnen vändes var att barnets fötter inte fick plats eller att huvudet stack upp över kanten på skyddet. För 10 % av barnen var anledningen illamående.
Det partiella bortfallet var 159 objekt (ca 10 %). Detta är förhållandevis stort. Var-för är svårt att avgöra. En möjlig Var-förklaring är att de Var-föräldrar vars barn inte använder utrustning har hoppat över frågan.
Den säkraste platsen i bilen för yngre barn är i baksätet, i mitten på bilen, i en bakåtvänd stol (förutsatt att utrustningen är godkänd för detta). I tabell 13 finns det redovisat var i bilen barnen vanligtvis sitter.
Tabell 13 Barnens placering i bilen. Värdena i tabellen är procentandelar.
O
|%
Var i bilen sitter barnet?
Tabell 13 visar att de riktigt små barnen (0 år) vanligtvis sitter fram. Detta gäller i viss mån även barnen i ålder 1-2 år. Ca 1 % av barnen som var 0 år satt på denna plats och 7 % av barnen som var 1-2 år. Ca 32 % av barnen färdades på olika platser i bilen.
För att få en uppfattning om det förekommer att barn åker utan bilbälte så ställde vi frågan Ibland åker barn utan att sitta fast med bälte (stolens eller bilens bero-ende på vilken utrustning som används). Hur ofta åker Ert barn utan bälte. (*Fråga 15). Itabell 14 redovisas resultaten.
Tabell 14 Tabellen beskriver i vilken utsträckning det förekommer att barn åker utan bälte. Värdena i tabellen är procentana'elar.
|%
Fråga 15
...
78
14
42
1
1
... v, 1100
Av de 1 229 som besvarade frågan var det 78 % som sade att barnet aldrig åker utan bälte. Sammanlagt var det 1 % av barnen där föräldrarna sade att barnen all-tid åker utanbälte. Ca 9 % av barnen slarvar med bältet mer eller mindre. Om hänsyn togs till om föräldrarna var invandrare eller inte så kunde vi urskilja att barn med invandrarföräldrar i något större utsträckning än de med svenskfödda föräldrar färdas utan bilbälte.
Föräldrarna fick besvara frågan: Hur trivs barnet med att åka bil? . Ca 85 % av föräldrarna svarade att barnen trivs mycket bra eller bra med att åka bil. Det fanns inget i data som talar för ett samband mellan de som avstår från att använda bil-bälte och i vilken utsträckning barnet trivdes med att åka bil.
5.5 Vilken information har föräldrarna fått eller skaffat sig?
I detta kapitel redovisas svaren på de frågor som handlade om i vilken utsträck-ning föräldrarna fått eller sökt information i ämnet.
Den första frågan som föräldrarna fick besvara var Har du fått någon information om hur barn ska sitta när de åker bil, för att det ska vara säkert? (Fråga 17*) I tabell 15 redovisas svaren.
Tabell 15 En beskrivning av i vilken utsträckning föräldrar i olika regioner i Sverige harfail* information om barn i bil. Värdena i tabellen är procentandelar.
Ca 78 % av alla föräldrarna hade fått information om barn i bil. Någon signifikant skillnad mellan svarande i olika regioner fanns inte att se.
Föräldrarna fick även ta ställning till vad informationen handlade om. Var det om val av utrustning, montering och placering av utrustning eller handlade det om hur bältet ska sitta som håller fast barnet?
Det kan vara tveksamt om föräldrarna kan avgöra detta, eftersom en hel del av informationen som föräldrarna får handlar om samtliga aspekter. Tabell 16 som presenterar resultaten ska med anledning av detta tolkas med försiktighet.
Tabell 16 Tabellen visar antal angivna svar (oviktat och viktat) samt alternati-vens rangordning.
Vad fick Du informationen om?
Total Viktade summa Rang nr.
..
.
v
.. ,,,,,, ...
_,
703
102
1
650 93 3 695 100 2 641 93 3 198 29 5 33 5 6 Totalt 2 920Föräldrarna kunde ange flera svarsalternativ, därför är totalen 2 920. Totalen har rangordnats efter antalet gånger som olika alternativ nämndes.
I tabellen kan vi se att det som flest föräldrar kryssat i var att informationen handlade om val av utrustning. På en god andra plats kom placeringen av utrust-ning och därefter information om monteringen och bältets placering på barnet. Det finns ingen skillnad i vad informationen handlade om då jämförelser görs mellan de svar som föräldrar med barn i olika åldersklasser har angett.
Vem har föräldrarna fått informationen av? Varje förälder kunde ange flera svars-alternativ. Det vanligast förekommande svaret var mödravårdscen-tral/BB/barnavårdscentral därefter återförsäljare och tillverkare. I de regioner där NTF aktivt arbetar med dessa frågor så sker det vanligtvis vid bamavårdcentra-lerna(BVC). Det arbete som de utför kan därför även ha hamnat under denna rubrik.
För att beskriva när, i förhållande till barnets ålder, som föräldrarna får informa-tionen så ställdes frågan Hur gammalt var barnet när du fick information?" (Fråga 20*) (Flera alternativ kunde kryssas i). I tabell 17 redovisas resultaten uppdelat på regioner.
Tabell 17 Barnets ålder då föräldrarna fick information, uppdelat på region. Värdena i tabellen är procentandelar.
%
Ca 67 % av föräldrarna upplevde att de fick information i samband med att barnen var yngre än ett år. I region norr var barnen något äldre när informationen erhölls och i region Stockholm var barnen något yngre än i övriga regioner, då föräld-rarna upplevde att de fick information. Båda dessa skillnader är signifikanta. Säker föräldrarna själva information i detta ämne och finns det skillnader mellan information som föräldrarna fått och den de själv har sökt? I tabell 18 presenteras resultaten på frågan Har du själv sökt någon information om hur barn ska sitta när de åker bil.
Tabell 18 Antal föräldrar som själva Liet information. Värdena i tabellen är procentandelar.
%
Region
Fråga 21
Sverige 51 56 51 52 58 55 68 56 45 37 40 39 35 34 20 35 4 7 10 9 7 11 11 9 Totalt 100 100 100 100 100 100 100 100
Ca 56 % av föräldrarna har sj älva sökt efter information. Svaren från föräldrarna i region Stockholm skiljer sig åt signifikant jämfört med svaren från föräldrarna i övriga regioner. I region Stockholm var det ca 68 % som ansåg att de hade sökt efter information detta att jämföra med 56 % i hela Sverige.
De föräldrar som sökte information; Vad sökte de information om? Detta redo-visas i tabell 19.
Tabell 19 Tabellen visar antal angivna svar (oviktat och viktat) samt alterna-tivens rangordning.
Vad sökte Du informationen om?
Total Viktade summa Rang nr.
591
86
1
510 74 2 495 72 3 373 54 4 61 10 5 25 4 6 2 055 300När vi studerade vad informationen som föräldrarna fått handlade om så rangord-nade vi efter antal svar på de olika alternativen. Om vi gör motsvarande för de som sökt information ser vi att rangordningen skiljer sig åt något. I båda fallen var det vanligast att informationen handlade om att välja utrustning. Därefter var det vanligaste att man sökte information om monteringen av utrustningen medan föräldrarna upplevde att det var vanligare att man fick information om placeringen av utrustning. Skillnaderna mellan dessa alternativ är små och som vi redan nämnt bör de tolkas med försiktighet. Skillnaderna kan antingen förklaras med att föräld-rarna inte behöver söka information om sådant de redan fått information om, men det kan även vara så att föräldrarna har andra önskemål om vad informationen ska handla om jämfört med vad informationen de får faktiskt handlar om.
Föräldrarna fick besvara frågan vad de sökt för information. Om resultaten på denna fråga jämförs med motsvarande för information som föräldrarna har fått så fanns det inga skillnader.
När korstabellen av om man har fått information respektive om man har sökt information studeras kan vi notera att det var ca 6 % av de svarande föräldrarna som uppgav att de varken fått eller sökt information om barn i bil.
Vi bad föräldrarna att ta ställning till om de känner sig säkra eller osäkra på om de har valt rätt utrustning, monterat utrustningen rätt och satt fast barnet rätt. Svaren finns presenterade i tabell 20.
Tabell 20 Beskrivning av om man känner sig säker eller osäker på val, mon-tering och bältning av barnen. Resultaten är uppdelade för Vägverkets olika regi-oner. Värdena i tabellen är procentandelar.
%
egion
Valt rätt
verige
48
4
5
33 27 3] l l%
onterat rätt verige 6 2%
ältat rätt
verige
58 28 12 2 1 Totalt 100 l i 100Ca 81 % av föräldrarna är säkra eller mycket säkra på att de har vält rätt utrust-ning. Ca 87 % var säkraeller mycket säkra på att de monterat utrustningen rätt och ca 86 % var säkra eller mycket säkra på att de satt fast barnen rätt.
Denna fråga har korstabellerats mot i vilken utsträckning man fått respektive sökt information. Det fanns inget som tydde på att detta spelade en roll för hur säker eller osäker föräldrarna upplevde sig vara.
Det fanns ingen signifikant skillnad mellan föräldrarnas uppgifter om hur säkra respektive osäkra de kände sig i de olika regionerna.
I tre Öppna frågor ombads föräldrarna att själva säga vilken information de skulle vilja ha, när, hur, var och varifrån de vill ha den.
Sammanlagt erhölls ca 800 synpunkter på var och en av de tre frågorna.
Den första öppna frågan löd: Vilken information, om barnskydd skulle du vilja ha? Ett försök till att sammanfatta vad som förekom vanligast visas nedan:
0 När är det lämpligt att byta skyddsutrustning, vända barnen osv.
0 Klarare rekommendationer efterfrågas som innefattar såväl barnens längd, vikt och ålder.
0 Föräldrar efterfrågar information om vad som händer om man inte har gjort enligt rekommendationerna. Vilka avvikelser är farliga?
Information om vilka som är de vanligaste felanvändningarna. Information om vilka lagkrav och rekommendationer som gäller.
Tips på utrustning. Aspekter som enkel, billig, säkrast och bäst förekom. Hur vet man när utrustningen är för gammal?
Information om hur familjer med många barn ska göra för att barnen ska åka säkert är det några som skrivit att de vill ha.
För att exemplifiera vad som skrevs så har vi slumpmässigt valt ut några föräld-rars kommentarer. Dessa presenteras nedan:
När ska barnet vändas?
Hur ska bältet sitta, bältesjusterare? Hur gör man när barnen inte passar?
Vad händer vid en krock framifrån respektive bakifrån? Vad är det som gäller?
Vilka stolar passar vilka bilar? Vem ska sitta med tvåpunktsbälte? Lagkrav
EU-standard
Information om var man kan erhålla information Säkerhetstest resultat
DEMO/info när man köper utrustning Kontinuerligt på internet
Motivation till äldre syskon
Information som är anpassat till mitt barns längd och vikt Hur skyddar man barnet utan att det sitter obekvämt/får obehag? Hur kombinerar man barnets säkerhet med körsäkerhet?
Den andra frågan löd: När (med avseende på barnets ålder), har och var skulle du vilja att informationen fanns tillgängligför dig?
Denna frågan består egentligen av tre olika frågor. Syftet med den är framförallt att fånga in vad föräldrarna i stort anser som bästa tid och plats för information.
Om vi sammanfattar de synpunkter som erhölls så ger det följ ande bild: Information som man får ska komma i god tid före det är dags att byta. All information ska inte komma på en gång/all information ska ges samtidigt Informationen som kommer ska vara adresserat till målsman eller gärna direkt till barnet.
Informationen ska finnas i bilens instruktionsbok. Information ska erhållas i samband med bilköp Information ska erhållas i samband med bilprovning
Information ska erhållas i samband med att man tar körkort. Mer information till äldre barn efterfrågas
Möjlighet att få personliga råd och att få ställa frågor till någon som kan. Möjlighet att beställa information via knapptelefon.
Demonstrationer av fastsättning Temakvällar på BVC
Information på olika språk
Den tredje frågan löd: Från vilka källor tycker du att informationen ska komma eller var ska det vara möjligt att hitta information om bilbarnskydd? Svaren på denna fråga resulterade i sex olika grupper av informatörer/producenter. Landstinget MVC BB/KK BVC Vårdcentral Barnläkarmottagning I väntrum (även tandläkare) I BB:s babygåva Distriktssköterska Sjukhus Bamhabiliteringen FUB Räddningstjänst Apotek Kommunen Barnomsorg Dagis/dagbarnvårdare Fritids Skola
Öppna förskolan
Kommunens informationskontor/stadshus/kommunkontor e t 0 Bibliotek 28 VTI notat 51-1998Staten , opartisk instans Vägverket TSV? Polisen Lagstiftare Universitet/högskolor VTI Bilprovningen Riksskatteverket Socialstyrelsen Försäkringskassan Intresseorganisationer NTF Motororganisationer Turistföreningen Trafik Trolle (NTF) Motormännen Media SVT: Invandrarkanaler, lokal TV Dagstidningar Facktidningar/Föräldrartidningar Råd & Rön Radio Internet Kommersiella intressenter Bilhandlare Återförsäljare på inköpsstället Tillverkare Biluthyrare Bensinstationer Affärer/stormarknader Försäkringsbolag Övriga Posten Körskolor Telefon/landstingskatalog Arbetsplatser
Information i bilen/bilens instruktionsbok
5.6 Vilken kunskap har föräldrarna om rekommendationer,
regler och normer?
Ett sätt att beskriva vilken kunskap föräldrarna har respektive inte har är genom kunskapstest. Vi har formulerat ett antal påståenden som föräldrarna fick ta ställ-ning till om de var rätt eller fel. Det fanns även möjlighet att svara vet ej . Om påståendet är sant eller falskt står angivet inom parentesen efter påståendet.
Tabell 21 Föräldrarnas kunskaper om val av utrustning. Värdena i tabellen är procentandelar. Påståenden 75 5 1210 79 6 1226 91 4 1226 76 1 1 1108 77 12 1195 64 17 1142
Kunskapen på dessa sex påståenden var lika. Mellan 64-79 % svarade korrekt på alla påståenden, utom på ett påstående där det var 91 % som svarade korrekt. Ca 9-36 % av de svarande visste inte vad som gällde.
Tabell 22 Föräldrarnas kunskap om M i bilen babyn åker säkrast.
Var i bilen åker en baby
normalt säkrast
33 80 7 1 210 Totalt
Det svar som är riktigt är markerat med en pil. Endast 14 % av föräldrarna svarade rätt på denna fråga. De flesta (62 %) trodde att babyn åkte säkrast i frarnsätet.
Tabell 23 Föräldrarnas kunskaperOm ha_r en baby åker säkrast.
Hur i bilen åker en baby normalt säkrast?
Det svar som är riktigt är markerat med en pil. Ca 82 % svarade rätt på denna fråga. Ca 8 % trodde att barnet var säkrast om det låg ner, med huvudet in met mitten.
Tabell 24 Föräldrarnas kunskaper om vem som får sitta fram i fordon med krockkudde på passagerarsidan.
Vad gäller för att man skall få sitta fram I
i bilar med krockkudde på
Passagerarsidan?
Det svarsalternativ som är korrekt är markerat med en pil.
Det var en stor andel (33 %) av föräldrarna som svarade vet ej på denna fråga. Ca 44 0/0 svarade k0rrekt på frågan.
Tabell 25 Föräldrarnas kunskap om hur ett babyskyda' ska monteras.
Skall ett bakåtvänt
Babyskydd ligga an mot
Instrumentpanelen?
Det svarsalternativ som är korrekt är markerat med en pil. Ca 56 % av föräldrarna svarade korrekt på denna fråga, 17 % svarade vet ej och 28 % svarade felaktigt. Tabell 26 Föräldrarnas kunskap om har en bilbarnstol ska monteras
Skall en bakåtvänd
Bilbarnstol ligga an mo
Instrumentpanelen?
Det svarsalternativ som är korrekt är markerat med en pil. En stor del av föräld-rarna svarade korrekt på denna fråga (71%). Ca 13 0/0 svarade vet ej.
Tabell 27 Föräldrarnas kunskap om hur diagonalbältet ska vara placerat på barnet.
Vilket är farligast: att
Diagonalbältet ligger för nära axeln
eller för nära halsen?
107 4_ 994 81 17 1 104 9 Totalt 1 222 100
Det svarsalternativ som är korrekt är markerat med en pil. Detta var en svår fråga för föräldrarna. Hela 82 % svarade felaktigt på denna fråga. Endast 9 % svarade korrekt.
Tabell 28 Föräldrarnas kunskap om hur midjebältet ska vara placerat på barnet.
Hur skall midjebältet vara
Placerat över barnet?
Det svarsalternativ som är korrekt är markerat med en pil. En stor del av föräld-rarna visste vad som gäller. Ca 85 % svarade korrekt på denna fråga.
Tabell 29 Föräldrarnas kunskap vad som gäller om man åker många i bilen.
Om man är många i bilen får man då ha små barn i
knät om man kopplar bilbältet om både barnet och
den vuxne?
Det svarsalternativ som är korrekt är markerat med en pil. Glädjande nog visste de flesta att man inte får koppla bältet om både barnet och den vuxne. Ca 4 % sva-rade vet ej.
Tabell 30 Föräldrarnas kunskap om vad som gäller då barnen åker bil med kommunalt dagis.
TNär ett kommunalt dagis är ute och åker bil med
barnen vilka regler gäller då?
Totalt
Det svarsalternativ som är korrekt är markerat med en pil. Ca 76 % av föräldrarna svarade korrekt på denna fråga. Ca 13 % svarade vet ej.
Tabell 31 Föräldrarnas kunskap om vad som gäller då barnen åker bil med en kommunal dagmamma.
När en kommunal dagmamma är ute och åker bil med
barnen vilka regler gäller däl7
Det svarsalternativ som är korrekt är markerat med en pil. Ca 85 % av föräldrarna svarade riktigt på denna fråga, ca 9 % svarade vet ej.
Det visade sig att formulering av fråga 40 var olycklig och vissa frågor/svar går ej att tolka. Dessa har därför inte tagits med i redovisningen.
Tabell 32 Föräldrarnas kunskaperom lagkrav, val av utrustning, godkännande-nummer, montering och placering av utrustningen. Värdena i tabellen är procent-andelar.
% Påståenden
Motsvarande tabeller har gjorts uppdelade på regionerna. Det fanns inga skillna-der på kunskapsnivån i de olika regionerna.
VTI notat 51-1998 45 15 1203 41 21 1214 11 39 1168 15 68 1211 61 32 1217 27 59 1210 63 17 1213 78 15 1213 54 18 1212 72 25 1220 63 26 1219 35
För att sammanfatta kunskapsnivån på regionerna har ett Övergripande mått beräknats, se tabell 33. Detta mått är baserat på antal personer som svart rätt respektive fel på samtliga frågor i varje region.
Tabell 33 Sammanfattande kanskapsmått. Värdena i 'tabellen är procent-andelar.
Kunskapsnivån är jämn i de olika regionerna. Några skillnader mellan regionerna finns inte anledning att misstänka.
Enkäten avslutas med att föräldrarna gavs möjlighet att lämna övriga synpunkter. Totalt var det 166 som skrev något här. En vanligt förekommande åsikt var att man efterfrågade hårdare tag från polisen. Vidare krävdes att återförsäljarnas kun-skaper skulle förbättras, att NTF skulle vara mer aktiva och att information vid daghem och dagmammor är ett måste.
En hel del åsikter handlade om att skydden var alldeles för dyra. Subventionerade skydd var ett av förslagen. Flera skrev att de ville att märkningen skulle vara enklare att förstå och att hitta. Andra kommentarer handlade om att informationen måste förbättras om vad som gäller för de äldre barnen. Många tyckte att det var svårt att behöva kombinerar barnets säkerhet med körsäkerhet? Två aspekter var vanliga, dessa beskrivs med hjälp av exempel. Den ena aspekten var jag måste låta barnet åka framåtvänt för annars kräks det om barnet sitter bakåtvänt och kräks är jag inte säker på att jag är en trafiksäker förare. Den andra aspekten var om jag har barnet bak kan jag inte stimulera/hjälpa barnet när det påkallar min uppmärksamhet, därför har jag valt att sätta barnet fram.
6 Slutsatser
Undersökningen har berört tre olika områden: tillståndsbeskrivning, information och kunskap hos föräldrarna.
Analysen av de frågor som berör aspekter om hur barnen är skyddade när de åker bil visar att redan vid första bilresan hem från BB är det 12 % av barnen som åker utan skydd ochden korrekta användningen blir inte större när barnen blir äldre. För att minimera risken att fel utrustning används till barnen är det viktigt att märkningen av godkännandenumret finns och är väl synlig. Ca 40 % av utrust-ningarna saknade denna märkning. För de ca 25 0/0 av föräldrarna, som inte hade köpt utrustningen ny är det extra viktigt att såväl godkännande nummer som monteringsanvisningar finns tillgängliga på utrustningen. Insatser för att förbättra varaktigheten, men även förståelsen, på/av dessa märkningar är angelägna.
De som köper skyddet nytt (75 %) har varierande möjligheter att få information och hjälp med monteringen beroende på var de köper skyddet. Vanligast var inköp hos leksaksaffärer. Från de besök vi gjort vid olika försäljningsplatser är det vanligtvis vid leksaksaffärer man erhåller mest och bäst information. Vissa av tillverkarna av skydd kräver att återförsäljama är utbildade. Det är ett krav som det är lätt att instämma i. Föräldrarna harunder övriga synpunkter även uttryckt önskemål om större krav på återförsäljarnas kunskaper. Eftersom det ofta är till återförsälj arna som föräldrarna vänder sig då de söker efter information är det av betydelse att dessa kan ge en objektiv information. Några av de försäljare som vi har haft kontakt med föreslog att alla som säljer skyddsutrustning för barn i bil ska vara certifierade .
Det är vanligt att föräldrarna vänder barnen för tidigt dvs. före 3 års ålder. Anled-ningen är vanligtvis att barnen vuxit ur utrustAnled-ningen. Det finns dock utrustning på marknaden som möjliggör att de flesta barn kan åka bakåtvända även under det tredje levnadsåret, även om de är stora. Några av föräldrarna efterfrågade kunskap om vad som händer om man gör fel, t.ex. vänder barnen för tidigt. Ett sätt att motivera föräldrarna att låta barnen åka bakåtvända är att visa vad som faktiskt händer om de små barnen sitter framåtvända i en krocksituation.
Placeringen av de små barnen sker, ur krocksäkerhets synpunkt, säkrast i mitten bak. Endast 1 0/0 av barnen som var 0 år och 7 % av barnen som var 1-2 år satt där. Föräldrarnas bristande kunskap på denna fråga framkom även i resultaten från kunskapsdelen. Ca 14 % av föräldrarna svarade att detta var den säkraste platsen för en baby. Föräldrarna behöver förbättrade kunskaper om var barnen sitter säk-rast.
Ca 9 % av föräldrarna uppgav att barnen vid minst 1 av 20 resor slarvar med bäl-tet. Detta är inte acceptabelt.
Analysen av de frågor som handlar om information visar att det finns anledning att förstärka dessa insatser.
MVC/BB/BVC samt återförsäljare var de som framförallt försåg föräldrarna med information. Informationen var i huvudsak riktad till de yngre barnen. Detta
speglas även i de kommentarer som fanns att läsa i de Öppna svaren. Föräldrarna efterfrågade information om vad som gäller för de äldre barnen Likaså var de intresserade av information om när det är dags att byta utrustning i förhållande till såväl barnens ålder som vikt och längd. Detta gäller framförallt barnen som snart
skulle fylla tre år.
Det fanns stora variationer i varifrån föräldrarna ansåg att informationen skulle komma. I svaren på de öppna frågorna fanns det framförallt två inriktningar. De som vill ha information och de som vill finna den själv. Många ansåg att polisen borde ha en större roll och bättre följa upp barnens situation vid färd i bil. Flera ansåg att riktad information ska ges i invandrartäta områden.
Föräldrarna upplevde sig vanligtvis säkra eller mycket säkra på att de valt rätt utrustning, monterat den rätt samt satt fast barnet med bältet på ett korrekt sätt. Detta går stick i stäv med en del av resultaten på kunskapstestet. Det är alarme-rande att så många kände sig säkra på att de satt fast barnet rätt med bältet, när ca 81 % inte vet hur diagonalbältet ska placeras för att det ska fungera optimalt. Det är viktigt att få fram information om hur bältet ska vara placerat för att det ska fungera optimalt. Detta visar att det inte är tillräckligt att låta föräldrarna själva söka informationen.
Vem som ska informera om detta är svårt att säga. Det finns anledning att angripa problemet från flera håll. I de öppna frågorna var det flera som föreslog att det ska finnas någon lämplig plats/instans dit man kan vända sig och få svar på frågor, men även för att få hjälp att välja, montera och använda rätt skydd.
I fler än 20 % av familjerna konkurrerar tre eller flera barn om säkra platser i bilen. Till denna grupp av föräldrar krävs riktad information. Detta är något som efterfrågas i de öppna frågorna.
Kunskapsfrågorna visar tydligt att det finns en hel del brister i föräldrarnas kun-skap om barns säkerhet i bilen. Det gäller framförallt vilka lagkrav som finns, placering av barnen i bilen samt fastsättning av bältet. Detta är frågeställningar som även framkom i de öppna frågorna. Föräldrarna verkar förhållandevis omed-vetna om sina kunskapsbrister. Det är viktigt att medvetengöra dessa för föräld-rarna.
Några skillnader mellan regioner har vi inte funnit. Det arbete som bedrivs inom regionerna varierar avsevärt mellan olika landsting och NTF förbund. De der som eventuellt kunnat skönjas är snarare en spegling av geografiska skillna-der. En beskrivning av hur arbetet inom varje region fungerar kräver en separat studie.
En sammanfattning av slutsatserna ser ut enligt följ ande:
0 Analysen av de frågor som berör aspekter om hur barnen är skyddade när de åker bil visar att redan vid första bilresan hem från BB är det 12 % av barnen som åker utan skydd och det blir inte bättre när barnen blir äldre.
0 Kunskapsluckor som föräldrarna är omedvetna om bör lyftas fram. Det är inte tillräckligt att låta föräldrarna söka information sj älva.
0 Godkännandenummer samt monteringsanvisningar skafinns tillgängliga på all utrustning. Insatser för att förbättra varaktigheten på och förståelsen av dessa märkningar är angelägna.
0 Ökat krav på kunskap hos de som säljer skyddsutrustning.
0 Ökad information om lagkrav, råd, tips och konsekvenser av felanvändning, särskilt när det gäller aspekter som att sätta fast bältet rätt och val av plats i fordonet.
0 Opartisk information efterlyses.
0 Mer information till de äldre barnen och deras föräldrar.
0 Öka kraven på statens och kommunens verksamhet inom området, speciellt polisen och bilprovningen.
- Det finns anledning att angripa problemet med vem som ska förse föräldrarna med information från flera håll och på ett strukturerat och någorlunda enhet-ligt sätt i Sverige.
0 Riktad information till speciella grupper t ex familjer med många barn och invandrarfamiljer.
Bilaga 1 Sid 1 (3)
Intervjuunderlag till bortfallsuppföljningen
Syftet med bortfallsintervjuerna är att i någon mån beskriva om det finns anledning av misstänka att bortfallet är systematiskt.
Avsikten är inteatt genomföra en bortfallsanalys utan en bortfallsbeskrivning. Vid intervjun samlas data in om bakgrundsfaktorer. Några få utvalda kämfrågor ställs
samt en övergripande fråga om varför målsman inte har besvarat enkäten.
Presentation
Hej, jag heter.... ..
Jag ringer från Statens Väg och transportforskningsinstitut.
För några veckor sedan fick ditt barn ...Namn .... .. en enkät med posten. Enkäten handlade om hur barnet sitter och är bältat när han/hon åker bil.
Eftersom vi inte har fått något svar från Er så undrar jag om Du istället har tid att svara på några frågor via telefon? Det tar inte mer än två minuter.
Bilaga 1 Sid 2 (3) Barnets nummer: ... ..
Ingen svarar: |:I 1:a |:| 2:a |:| 3:e
Svarar, men vill inte deltaga: |:| Svarar och vill deltaga |:|
4. Hur ofta åker barnet bil?
I: Dagligen
E] Någon eller några gånger per vecka, men inte dagligen [3 Någon eller några gånger per månad, men inte varje vecka
lj Aldrig
5a. Är barnet fött i Sverige?
EUa |:|Nej
5b. Är någon av föräldrarna invandrare?
|:|Ja, den ena föräldern |:| Ja, båda föräldrarna |:|Nej
7a. Har Ni tillgång till bil i familjen?
Ja, antal |:| bilar Nej [3
9. Vilken typ av skyddsutrustning använder barnet vanligtvis?
|:| Babyskydd D Bilbarnstol I:I Båltesstol :I Kudde |:| Annat... ..
11a. Hur har Ni skaffat utrustningen?
|:|Köpt ny EIKöpt begagnad |:|Hyrt EIFått :I Hade redan I:| Lånat :I Annat ... ..
1 1b. Om de köpt/hyrt utrustningen: Var gjorde Ni det? (Flera alternativ
kan kryssas i) D Landstinget
|:I NTF (Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främj ande) |:| Leksaksaffår
|:| Bilförsäljare
|:| Biltillbehörsförsälj are t ex Micro, Biltema
:I Stormarknad/varuhus t ex IKEA, ICA Maxi, Robin Hood. |:| Bensinstation
|:| Försäkringsbolag' I
EI Annat, ... ..
13a. I vilken riktning åker barnet?
|:| Bakåtvånd |:| Framåtvänd |:| Liggande
Bilaga 1 Sid 3 (3)
13b. Om barnet åker framåtvänd: Hur gammalt var barnet när
det började göra det?
D lår D 1,5 år D 2år D 2,5 år [33 år E35 år D4 år D45 år E]
Äldre, ...år
13e. Vad var huvudanledningen till att Ni vände barnet?
D Barnet var illamående
D Fötterna fick inte plats
E Huvudet stack upp Över kanten på skyddet
[:] Annan orsak... ..
17. Har Du fått någon information om hur barn ska sitta när de åker
bil, för att det ska vara säkert?
Ja E
Nej E
Vet ej [3
21. Har Du själv sökt efter någon information om hur barn ska sitta
när de åker bil?
Ja E
Nej E
Kommer inte ihåg D
25. Känner Du dig säker eller osäker på att du har:
barnet inte använder utrustning kan du hoppa över frågan.)
tex rätt
Mycket säker:) D D D D
Mycket osäker
bilbarnstol med hänsyn till barnets längd och vikt eller med hänsyn till vilket bilfabrikat som används.
t ex
Mycket säkerD E] D D D
Mycket osäker
satt fast underförankringen rätt eller satt diagonalbältet rätt omkring babyskyddet
Mycket säker[:] D D D D Mycket osaker
t ex att höftbältet sitter rätt justerat eller att diagonalbältet sitter rätt över barnet
Var det av någon speciell anledning som du inte Ville svara på
enkäten?
För svår enkät Ointressant fråga
För mycket marknadsundersökningar Har inte sett/fått den
Annan orsak... ..
Hade inte tid D Orkade inte D
E
D
D
D
E
VTI notat 51-1998notat 51-1998 + Ma rk na ds un de rs ök ni ng , sk yd ds ut rus tn in g för ba rn ib il . O m in ge t an na t an ge s sk a D u kr ys sa ie n rut a vi d va rj e fr åg a. Di tt sva rk om me r att avl äs as op ti sk ti en sk sc an ne r. De t är där för vi kt ig t at tt än ka på föl ja nd e när Du be sva ra r fr åg or na . Ma rk er a di tt sva r m e d et t kr ys s ir ut an så här :I in te så här :I O m Du ån gr ar di g oc h vil l ta bo rt et tk rys s så täc k he la rut an me d de t fe la kt ig a kr ys se t så här D De t är vi kt ig ta tt du te xt ar tyd li gt när du sk ri ve r. Ba kg run ds da ta 1. Är du s o m fyl le r ie nk ät en |: | m a n el le r |: | kvi nn a? 2. I vi lk et län bo r du? .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 3. H ur ga mm al t är ba rn et s o m en kät en sk ic ka ts ti ll ? Ij Oår lj lår El zår Eb år |: |4 år DS år El éår D7 år E|8 åxE l9 åxl j1 0år
|:|Äl
dre
I:
Iår
+ + 521 . Är ba rn et föt t iS ve ri ge ? D u DN ej 5b . Är någ on av för äl dr ar na in va nd rare ? |: |J a, de n en a för äl de rn [3 Ja , båd a för äl dr ar na DN ej Se .Är ba rn et ad op te ra t? El la I: |N ej Sd . Hur åk te ba rn et he m på si n för st a re sa fr ån BB ? I: i ba bys kyd d/ bi lb ar ns to l D i fa st sp än d ba rn va gn si ns at s D i bamva gn si ns at s lös t in st äl ld i bi le n [3 im a m m a s fa mn I : an na t sät t .. .. .. .... .. .. . .. EI ve t ej 6a . Hur mån ga ba rn (0 -1 0 år ) bo r if am il je n?[31
[32
D3
D:
EIS
Ann
at
-1: a 2: a 3: e 4: e 5: e 6b .Vi lk en ål de r ha r barn et /b ar ne n E E |: ] : I I : ( O m de t bo r fl er än 5 ba rn i fa mi lj en , an ge de yn gs ta ba rn en ) 4. H ur of ta åk er ba rn et bi l? I: Da gl ig en EJ |:| Någ on el le r någ ra gån ge r pe rm ån ad , me n in te va rj e ve ck a EI Någ on el le r någ ra gån ge r pe rve ck a, me n in te da gl ig en Al dr ig 7a . Ha r Ni ti ll gån g til l bi l if am il je n? Ja , an ta l l : : l bi la r Ne j EI 7b . O m du be höve r tr an sp orte ra di g oc h ba rn en någ on st an s, hur of ta ha r du då ti ll gån g til l bi l? Al lt id EI D D B [: | Al dr ig + + + Bilaga 2 Sid 1 (6)[ notat 51-1998 + + H ur si tt er di tt ba rn när Ni åk er bi l? 8. Ib la nd hän de r de tat tb ar n åk er bi l ut an at t si tt a ib ab ys kyd d, bi lb ar ns to l el le r på kud de /b äl tess to l. Hur of ta hän de r de t at tE rt ba rn åk er bi lut an at t si tt a på någ on ut rus tn in g? ca 1a v ca 1 av ca 1a v ca 2-5 av ca 6-9 av Al dr ig 10 0 re so r 20 re so r 10 re so r 10 re so r 10 re so r Al lt id
D
E!
El
El
El
EJ
D
O m al lt id ,g å vi da retil lf råg a 14 . 9. Vilk en typ av sk yd ds ut rus tn in g an vän de rba rn et va nl ig tvi s? [j Ba bys kyd d [: | Bi lb ar ns to l EI Bäl te ss to l [: | Kud de I] An na t. ... .. .. 10 . Någ on st an s på sk yd de t st år de t et t num me r som bör ja r på E el le rT , va d st år det på de n ut rus tn in g so m ba rn et an vän de r? Här föl je r et t exe mp el på hur et ik et te rna ka n se ut : ( O m de t fi nn sbåd e E. . oc h T. . så räc ke r de t at t an ge någ ot av de m) D u sk ri ver t. ex. E 50 20 87 el le r T 01 9S B. Ne da n ka n du se et t exe mp el .T0
19
33
02 08 7EI
|
TI
I
I: Hi tt arin ge t go dk än na nd en um me r + + Biläga 2 Sid 2 (6)notat 51-1998 + + 11 a. Hur ha r Ni sk af fa t ut rus tn in ge n? I: |K öp t ny D K öp t be ga gn ad D H yr t BF åt t :I Ha de re da n E] Lån at |: | An na t .. .. .. .. 11 b. O m Ni köp t/ hyr t ut rus tn in ge n: va r gj or de Ni de t? (F le ra al te rn at iv ka n kr ys sa s i) _ La nd st in ge t NT F (N at io na lf ör en in ge n för tr añk säk er he te ns fr äm ja nd e) Le ks ak sa ff ar Bi lf ör säl ja re Bi lt il lb eh ör sf ör säl ja re te x Mi cr o, Bi lt em a St or ma rk na d/ va ruh us te x IK EA , IC A Ma xi , Ro bi n Ho od . Be ns in st at io n För säk ri ng sb ol ag ' I An na t, .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. II II II ll |I II |L II I + + 15 . Ib la nd åk er ba rn ut anat t si tt a fa st me d bäl te (s to le ns el le r bi le ns be ro en de på vi lk en ut rus tn in g so m an vän ds ). Hur Of ta åk er Er t ba rn ut an bäl te . ca 1 av ca 1 av ca 1 av ca 2-5 av ca 6-9 av Al dr ig 10 0 re so r 20 re so r 10re so r 10 re so r 10 re so r Al lt id
