Kan kallet hållas varmt? : En kvalitativ studie om de motiv som driver individer att söka sig till sjuksköterskeyrket och vilka motiv som får dem att stanna kvar.

En kvalitativ studie om de motiv som driver individer att

söka sig till sjuksköterskeyrket och vilka motiv som får dem

att stanna kvar.

Johanna Hanson och Nina Dahlberg

Psykologiska Institutionen/ Department of Psychology Examensarbete 15 hp /Degree 15 HE credits

Psykologi

Personal, Arbete och Organisation(180 hp) /Personnel, Work and Organisation (180 credits)

Höstterminen//Autumn term 2020

Handledare/Supervisor: Constanze Leineweber English title: Could the calling be kept warm?

Kan kallet hållas varmt? En kvalitativ studie om de motiv som driver individer att söka sig till sjuksköterskeyrket och vilka motiv som får dem att stanna kvar.

Johanna Hanson och Nina Dahlberg

Det har genomförts många studier på sjuksköterskors arbetsvillkor och arbetsförhållanden, men motiv till varför de söker sig till och stannar kvar i yrket är ett relativt outforskat territorium. En kvalitativ intervjustudie med 6 sjuksköterskor genomfördes där datainsamlingen resulterade i fem teman: “Faktorer som påverkar yrkesvalet”, “Det som uppskattas i yrket”, “Betydelse”, “Det som inte uppskattas i yrket” och “Samhörighet”. Slutsatsen är att upplevelsen av sjuksköterskeyrket som ett kall, djupare mening och personlig utveckling, samt relation med kollegor och patienter, framkom som motiv till att både välja och stanna kvar i yrket. Resultaten från denna studie har därmed betydelse för arbetsgivare inom hälso- och sjukvården genom att ge ökad förståelse för vad som är viktigt i samband med att både söka sig och stanna kvar i yrket.

A plethora of studies have investigated nurses working conditions but their underlying motives to choose the profession and staying in it remain relatively unexplored. A qualitative interview study involving 6 nurses was carried out. The data resulted in five themes: “Factors that influence the choice of profession”, “What’s appreciated at work”, “Meaning”, “What’s not appreciated at work” and “Belonging”. The results showed that the calling to care for others, belonging and the potentiality were some of the most important factors why the participants chose the profession, but also why they chose to stay. The results from this study can provide health care employers with an increased understanding of what makes one both choose and stay in the profession.

En rapport från Socialstyrelsen (2019) visar att det rådde brist på sjukvårdspersonal och framförallt sjuksköterskor. Antagandet var att vårdtrycket ökar på grund av en åldrande befolkning och att fler människor lever med kroniska sjukdomar. Det ökade vårdtrycket bidrar till att det behövs fler sjuksköterskor och bristen blir då uppenbar. Under våren 2020 bröt Covid-19 pandemin ut och detta bidrog till att sjukvården blev mer överbelastad än vanligt. Trycket på sjukvården bidrog till att fler sjuksköterskor än vanligt valde att lämna yrket, då orken tröt hos sjuksköterskorna, framförallt beroende på den ökade personalbristen (Svt, 12/12-20). 70 % fler av sjuksköterskorna på Danderyds Sjukhus i Stockholm valde att säga upp sig under perioden mars-november 2020 jämfört med samma period under 2019. Ur medias synvinkel beskrivs sjuksköterskeyrket ofta i negativa ordalag, där sjuksköterskor tvingas till att arbeta 12-timmarspass (Svenska Dagbladet, 18/11-2020) eller att sjuksköterskekrisen är lika stor idag som den var för 50 år sedan (ur Sveriges Radios program Kropp & Själ 22/5-2018). Leder denna negativa bild av sjuksköterskeyrket till att färre söker sig till yrket och att bristen på sjuksköterskor ökar än mer? De som arbetar inom sjuksköterskeyrket har gemensamt att de valt samma yrke, dock grundar sig deras yrkesval troligen på olika motiv. När någon medvetet tar ett beslut att söka sig till ett yrke grundar sig beslutet vanligtvis på djupare motiv än enbart lön och andra förmåner. Vad är det som motiverar olika personer att välja ett yrke? Vad är motivationen för att stanna kvar i ett yrke där det råder väldigt krävande förhållanden i form av bland annat stor personalbrist och där fokuset framförallt ligger på att vårda och sätta andra först? Vilka drömmar och motiv ligger bakom valet att bli sjuksköterska?

Teorier kring motiv och motivation

Motivationen och drivkraften som driver sjuksköterskorna kan härledas till Self-Determination Theory som antyder att den interna och externa motivationen hos individen påverkas av de faktorer som individen möter.

Motivationen kan även härledas till de psykologiska kontrakt som finns på en arbetsplats mellan arbetsgivare och arbetstagare. Nedan kommer dessa teorier att diskuteras mer i detalj.

Self-Determination Theory

Self-Determination Theory (hädanefter kallat SDT) är en teori som formulerades av Ryan och Deci 1985 och utgör en modern behovsteori. Teorin säger att det finns grundläggande psykologiska behov som behöver vara uppfyllda för att individer ska trivas, må bra och vilja prestera på sina jobb. Graden av motivation går från ett yttre motiv som exempelvis lön eller andra förmåner till ett inre motiv som styrs av individens eget intresse att utföra sitt jobb samt dennes autonomi vilket bidrar till tillfredsställelse av de grundläggande behoven (Aronsson et al., 2012). De psykologiska behoven består av tre komponenter: Kompetens, Autonomi och Samhörighet. I vilken grad dessa behov är uppfyllda kommer att påverka individens motivation. Med kompetens avses att individen känner sig duktig och behärskar det hen tar sig för samt känner att hen utvecklas och lär sig nya saker. Behovet av autonomi tillfredsställs när individen upplever sig ha valfrihet och möjlighet

att styra över sina handlingar och arbetsuppgifter. Samhörighet avser däremot upplevelsen av ömsesidighet, goda, trygga och stabila relationer till andra människor på arbetsplatsen, samt att individen känner att hen är tillhörig i gruppen på arbetsplatsen (Aronsson et al., 2012).

Psykologiska kontrakt

Det psykologiska kontraktet utgörs av de uttalade och outtalade överenskommelser som uppstår mellan arbetstagare och arbetsgivare. Kontraktet består av de förväntningar som inte finns med i anställningsavtalet, exempelvis rättvisa arbetsförhållanden och rättvis behandling på arbetsplatsen och kan delas in i två olika kategorier, transaktionella och relationella (Aronsson et al., 2012). Medan det transaktionella kontraktet innebär monetär ersättning eller andra utbyten som gagnar såväl arbetstagaren som arbetsgivaren, utgörs det relationella kontraktet av det som ger framförallt arbetstagaren tillfredsställelse i sin anställning. Det kan exempelvis vara att arbetstagaren anser att arbetet är intressant och utvecklande, samt att arbetsvillkoren anses vara rättvisa (Aronsson et al., 2012). Det relationella kontraktet kan även vara outtalade förväntningar från arbetsgivarens sida på arbetstagaren, som att arbetstagaren ska ta egna initiativ och vara självständig. Från arbetstagarens sida kan de outtalade förväntningarna på arbetsgivaren vara att de krav som ställs är rimliga. Uppstår ett kontraktsbrott kan tilliten mellan arbetstagaren och arbetsgivaren minska. Ett kontraktsbrott skulle t. ex. kunna vara att arbetstagaren upplever att arbetsgivaren ställer för höga krav, eller att arbetsgivaren inte behandlar arbetstagaren rättvist och detta kan då få negativa konsekvenser för arbetet. Arbetstagaren kan exempelvis sluta anstränga sig i sina arbetsuppgifter eller tappa tilltron till arbetsgivaren, vilket kan bidra till att effektiviteten och arbetstillfredsställelsen hos arbetstagaren minskar. Eftersom de subjektiva upplevelserna för individerna är vitt skilda, så är de psykologiska kontrakten inte exakt samma för alla utan skiljer sig åt mellan individer. Att psykologiska kontrakt spelar roll för en arbetstagare såväl som för arbetsgivaren är tydligt och det har betydelse för att arbetstagaren ska trivas i sitt arbete och finna motivation för att stanna kvar.

Varför söker sig individer till sjuksköterskeyrket

Vad som ligger bakom beslutet av ett yrkesval kan delas in i yttre och inre motiv, där de yttre motiven är relaterade till transaktionell gagn, såsom lön eller andra förmåner. De inre motiven avser däremot drivkrafter och den motivation som ger individen tillfredsställelse i sitt arbete, men även för egen del.

För somliga individer kan sjuksköterskeyrket fungera som ett kall. Med kall avses att individer känner sig kallade till att utföra yrket för att hjälpa andra individer och samtidigt känner att de kan göra en skillnad (Sara Heyman, 2018). Den motivationen sägs vara en betydande faktor varför individer söker sig till sjuksköterskeyrket (Mooney, Glacken och O’Brien, 2008).

En del yttre motiv har beskrivits i litteraturen. Enligt en studie av Mooney et al. (2008) kan påtryckning från familj verka som yttre motiv. Även personer i individens bekantskapskrets som jobbar inom sjukvården, kan bidra till individens egen önskan om att söka sig till sjuksköterskeyrket, liksom önskan om en trygg anställning. Mooney et al. (2008) hävdar att det kan finnas andra yttre motivatorer som kan bidra till att individer söker sig till sjuksköterskeyrket. Dessa kan exempelvis vara medias sätt att presentera synen på yrket. Om yttre motiv uttalade sig även Sara Heyman som deltog i Sveriges Radios program (Kropp & Själ 22/5-2018). Enligt henne kan även statusen av att vara sjuksköterska och därmed få respekt från samhället fungera som ett yttre motiv för att söka sig till yrket.

De inre motiv som har kopplats ihop med valet av sjuksköterskeyrket omfattar viljan att ta hand om och hjälpa andra människor, samt personlighetsdrag såsom empati och altruism (Eley, Eley, Bertello & Rogers-Clark, 2012). Detta kan i sig bidra till att individerna söker sig till ett yrke där de kan använda sig av sina personlighetsdrag för att känna tillfredsställelse. Liknande slutsatser drogs även i studien av Eley et al. (2012) som visade på att just viljan att ta hand om andra var en av de mest dominerande motivatorerna som fick individerna att söka sig till sjuksköterskeyrket. I studien av Eley et al. (2012) visade det sig att känslan av att kunna göra och se skillnad i människors liv utgör en stark motivator.

Personlighetsdrag som empati och altruism samt viljan att ta hand om och vårda andra har visats vara bakomliggande motiv i valet av sjuksköterskeyrket i tidigare studier, men är det samma motiv som leder till att man fortsätter jobba och stannar kvar i yrket?

Varför stannar individer kvar i ett krävande yrke

Även i samband med frågan varför individer tycks välja att stanna kvar i det krävande yrket kan det göras en distinktion mellan yttre och inre motiv.

En del yttre motiv har beskrivits i litteraturen. En studie genomförd av Ariely, Gneezy, Loewenstein och Mazar (2005) påvisade hur externa motivatorer som arbetsuppgifter och belöning kan påverka en individs beslut att vilja fortsätta arbeta. Att de arbetsuppgifter som ska utföras behöver vara varierande och utmanande visade sig vara en stark motivator till att fortsätta arbeta och att en belöning i form av monetär kompensation var välkommen, oavsett storlek. Om arbetsuppgifterna istället var för monotona och rutinmässiga spelade det ingen roll hur stor belöningen var, individerna var ändå inte motiverade att fortsätta arbeta.

Även olika inre motiv har beskrivits i litteraturen. En bidragande orsak till sjuksköterskors egen drivkraft för att stanna kvar i yrket kan vara att de blir motiverade av sina chefer. Gardner, Wright och Moynihan (2011) påpekade att påtryckningar utifrån kunde förändra en individs inre motiv och drivkrafter. Det kan exempelvis vara just motivation från en chef som kan påverka en individs inre motivation och drivkraft till att vilja stanna kvar i yrket. Hängivenheten till yrket och kollegorna kan också vara bidragande inre motiv som får individerna att stanna kvar och att det på så sätt kan minska personalomsättningen i organisationen.

Yahya, Ismaile, Allari och Hammoudis (2018) gjorde en studie som byggde vidare på Deci och Ryans teori om Self-Determination Theory (1985). I denna studie fann de att de motiv som nämndes i samband med att söka sig till sjuksköterskeyrket, såsom empati, altruism samt viljan att ta hand om och vårda andra, även utgjorde starka drivkrafter för att vilja stanna kvar i yrket, samt att det bidrog till trivsel på arbetet.

Det har forskats en del kring varför individer söker sig till sjuksköterskeyrket, där arbetsmiljö och lön inte direkt tyder på att yrket anses som uppskattat. Dock saknas det studier kring varför individer stanna kvar i det, och det är varför denna studie är nödvändig. Det behöver undersökas ifall motivbilden till att arbeta som sjuksköterska har förändrats sedan individerna började sin utbildning och fram till nu, medan de arbetar med det.

Enligt en artikel från Svenska Dagbladet (2019) är bristen på sjuksköterskor större än någonsin och de som arbetar på avdelningar som innefattar oregelbundna arbetstider flyr till avdelningar och roller som innehar regelbundna arbetstider och kan erbjuda en lugnare och kanske bättre arbetsmiljö. Kan motivet till att söka sig till sjuksköterskeyrket grunda sig på att det råder så stor brist på sjukvårdspersonal i dagens samhälle, vilket utlöser ett kall hos vissa individer? Ligger drivet i att individer vill hjälpa andra och stötta upp där andra inte orkar, samt att stanna kvar i yrket då det vet att de behövs? På längre sikt kan studien kanske även bidrar till att formulera strategier för att kunna behålla sjuksköterskor i yrket och därmed minska bristen något.

Syfte

Syftet med studien var att få en djupare förståelse varför individer söker sig till sjuksköterskeyrket, men även att få ett grepp om vilka motiv och drivkrafter som får personer att stanna kvar i yrket. De specifika frågeställningarna som skulle besvaras var: 1. (a) Vilka motiv och inre driv ligger bakom valet av sjuksköterskeyrket och

(b) hur förändras dessa motiv under arbetets gång för sjuksköterskorna? 2. Vilken motivation och vilket driv hos sjuksköterskorna bidrar till att de stannar kvar i yrket?

Metod

En kvalitativ metod användes i denna studie, då den ansågs vara mer användbar än en kvantitativ metod, eftersom syftet var att ta reda på hur respondenterna tyckte, kände och att tolkningen sedan skulle kunna analyseras i text snarare än i siffror.

Undersökningsdeltagare

För denna studie rekryterades och intervjuades sex sjuksköterskor i olika åldrar. Deltagarna utgjordes av 1 man och 5 kvinnor där åldersspannet var mellan 23 till 63 år, och har arbetat inom yrket mellan ca 6 månader och 38 år. Urvalet var ett bekvämlighetsurval ur författarnas bekantskapskrets och första kontakten med deltagarna togs via Facebook. Först sonderades terrängen genom att sjuksköterskorna tillfrågades ifall de skulle vara intresserade av att delta i en studie för en kandidatuppsats och när författarna fått ett skriftligt svar så skickades ett formellt informationsbrev ut till respondenterna. I informationsbrevet blev deltagarna informerade om studiens syfte, samt att det fanns möjlighet att rätta till eller förtydliga sina svar. Ingen ersättning utgick till de deltagande deltagarna.

Datainsamling

Intervjuerna genomfördes via Zoom, med hjälp av en av författarna själva i förhand konstruerad intervjuguide. Intervjuguiden bestod totalt av 21 frågor varav 3 var demografiska frågor och resterande 18 frågor var öppna. Intervjuguiden konstruerades så att frågorna skulle kunna vara så öppna som möjligt, samt att frågorna inte skulle vara alltför ledande. Ett muntligt samtycke spelades in, och respondenterna fick skriva under ett samtyckesformulär och scanna in det till författarna. I samtyckesformuläret blev deltagarna informerade om att de kunde avbryta sin medverkan i studien när som helst utan att behöva motivera varför.

Intervjuguiden användes som grund i intervjuerna, men utökades med vissa följdfrågor för att kunna få en djupare förståelse för respondentens svar, samt för att låta respondenterna utveckla sina svar.

Författarna utförde en pilotintervju på varandra, för att se hur flödet av frågorna kändes, samt hur det kändes för en respondent att få dessa frågor ställda till sig. Detta gjordes för att kunna utesluta onödigt svåra och framförallt alltför känsliga frågor. En av författarna (J.H) genomförde samtliga intervjuer medan den andra (N.D) antecknade och kunde flika in med frågor. Intervjuerna spelades in via Zoom och varierade i längd mellan 19 minuter och 43 sekunder till 32 minuter och 32 sekunder, vilket resulterade i 146 minuter och 7 sekunder inspelat material. Det som var oväsentligt för datainsamlingen (småprat i början och slutet av intervjun) transkriberades inte. Det inspelade materialet transkriberades sedan ordagrant av båda författarna gemensamt till text. Det transkriberade materialet analyserades sedan på varsitt håll och sedan diskuterade författarna tillsammans vilka kodningar, teman och citat som var relevanta för resultatet.

Analys

Analysmetoden som användes i denna studie var både en induktiv och deduktiv tematisk analys, vilket betyder att specifika teman redan var förutbestämda eftersom intervjuerna var semistrukturerade (Langemar, 2008). Andra, induktiva teman kunde utrönas efter det att intervjuerna genomförts eftersom författarna inte kunde veta vilka svar som skulle ges av respondenterna.

Datamaterialet analyserades genom en process som beskrivits av Hayes (2000) som följde följande steg:

1) Först transkriberades intervjuerna verbatimt direkt efter respektive intervju och lästes igenom noggrant för att få en överblick av materialet. 2) Nyckelord och citat som var intressanta för frågeställningarna plockades ut från varje intervju och nyckelorden kodades. 3) De nyckelord och citat som valdes ut kategoriserades till olika teman som inte överlappade varandra. 4) Varje transkription gicks sedan igenom återigen utifrån respektive tema och de teman som valts korrigerades och nya teman tillkom. 5) Slutgiltig benämning av respektive tema valdes. 6) Citat som belyste de olika teman som valdes presenterades i resultatavsnittet och undersökningsdeltagarna fick olika täcknamn för att avidentifieras.

Resultat

De fem teman som framkom med tillhörande underkategorier var “Faktorer som påverkar valet av yrke”, “Betydelse”, “Det som uppskattas i arbetet”, “Det som inte uppskattas i arbetet” och “Samhörighet”. Figur 1. redovisar samtliga teman.

Faktorer som påverkar yrkesvalet

Samtliga deltagare presenterade motiv för vad som drev dem att söka sig till sjuksköterskeyrket. Det som nämndes av samtliga var en stark vilja att hjälpa och vårda andra människor. Även andra faktorer såsom intresse för kroppen och sjukdomar, samt tryck från familj och vänner nämndes i det sammanhanget. De olika deltagarna hade arbetat inom yrket mellan ca 6 månader och 38 år, men motiven för att söka sig till yrket var snarlika hos samtliga. En av deltagarna nämnde dock att det inte var de “vanliga” motiven som fick henne att söka sig till yrket, utan att hon blev övertalad in i det.

Kall till att vårda andra

“Ja men jag har väl alltid tyckt om att hjälpa människor.. verkligen, så det är väl mycket det som grundar sig i det...”

Detta citat av Sibille förtydligar att hon alltid har känt att hon vill ägna sig åt att hjälpa andra människor. Det var hon inte ensam om, utan flera deltagare uttryckte sig likadant och nämnde vid frågan om vilket motiv som fått dem att söka sig till yrket, ett kall att hjälpa och vårda andra människor som en av de mest avgörande faktorerna. Samtliga deltagare nämnde i någon form att de alltid tyckt och tycker om eller brinner för att hjälpa och vårda andra, samt känner en vilja att kunna finnas där för någon annan. En av deltagarna beskrev det som något som måste göras. Att just få göra en bra insats och se till att patienterna fick en bra upplevelse av den vård de fått, nämndes som en viktig del av deras motiv. Ett flertal av deltagarna beskrev även hur de har en passion som gör att de brinner för att finnas till för patienterna och att det även är en av de delar som yrket faktiskt går ut på. Josephine nämnde att hon tycker om att:

“kunna vara nån slags stöttepelare gentemot patienterna, att vara den som står ut i både glädje och sorg på nåt vis”

Intresse för kroppen och sjukdomar

En annan faktor som nämndes i samband med motiven för att söka sig till sjuksköterskeyrket var att deltagarna hade ett genuint intresse för hur kroppen och sjukdomar fungerar. Det visade sig vara en viktig faktor för att söka sig till yrket, eftersom en stor del av arbetet går ut på att förstå och kunna hjälpa människor i deras sjukdom.

Betydelse

Att vara sjuksköterska innebär enligt deltagarna inte enbart att ha ett intresse för kroppen och att vilja hjälpa andra människor. Under intervjuernas gång visade det sig att det finns ett djupare underliggande motiv till varför deltagarna utför detta jobb som väger tyngre i jämförelse med att enbart tycka om eller uppskatta något inom jobbet. Det blev även tydligt av deltagarnas svar att betydelsen utgör något som växte fram under arbetets gång. Dessa djupa motiv utgör för varje deltagare en individuell betydelse av yrket. Den betydelse som finns hos sjuksköterskorna som intervjuades kunde delas in i två olika underkategorier som visar på just hur pass viktigt yrket är för dem. Även att se hela människan nämndes i den meningen att det var viktigt att se mer än sjukdomen hos patienten.

Meningsfullhet och djupare mening

Yrket anses av de sjuksköterskor som intervjuades vara oerhört meningsfullt. Deltagarna uttryckte att arbetet ger en känsla av att det de gör är något som är viktigt, samt att de bidrar till att göra skillnad för samhället och att yrket gynnar fler än bara dem själva. Att det även fanns en djupare mening med arbetet framkom under intervjuerna.

Det beskrevs som att yrket upplevdes som självförverkligande när de kan se att arbetet som utförs gör skillnad och leder till att någon annan har det bättre. Ett citat av Josef påvisar denna djupare mening på ett bra sätt:

“tycker om att jobba med saker som är större än mig själv”

En av deltagarna, Ariane beskrev i samband med yrkets betydelse att det är de mjuka värdena som är viktig för henne. Hon beskrev det som att det från början var kul med de hårda värdena, det som var mer praktiskt. En förändring hade skett för henne under de 10 år som hon arbetat inom sjukvården och hon ansåg att de mjuka värdena spelade större roll nu än då:

“I början var det jättekul att vara sjuksköterska, sätta nålar, hänga dropp, ge mediciner och nu handlar det om så himla mycket mer och det är skönt att hamna där man kan

“lyfta blicken lite och se någonting större”

Att se en effekt

Förutom att deltagarna tyckte om att hjälpa och vårda andra och därmed kunna göra skillnad, var det av betydelse att just kunna se denna förändring och att deras handlingar faktiskt gav en effekt. Det beskrevs som en härlig känsla att kunna se en förändring hos väldigt sjuka patienter som sen kan gå hem friska. Att kunna se denna handlingseffekt rättfärdigade enligt Ariane även att sätta andras behov före sina egna. Hon nämnde:

“Att få se att det man gör får en positiv effekt, då blir det värt att inte äta, sova… ta pauser osv”

Det som inte uppskattas i arbetet

En faktor som inte gick att undgå under samtliga intervjuer var vad som inte uppskattades i arbetet och det som nämndes främst var arbetsbelastningen. Deras arbetsmiljö beskrevs även som tuff och överbelastad. För att kunna utföra sitt arbete på ett bra sätt behövs det en fungerande arbetsplats med en vettig belastning. Josef beskrev, liksom flera av deltagarna, att det är en alltför hög belastning som råder:

“Att jobba 100 % det gick inte för mig för jag kände för första gången väldigt snabbt att jag var på väg att gå in i väggen”

Personalbrist

Det som togs upp av samtliga deltagare var att det råder en stor personalbrist och att denna brist försvårar arbetet för dem. Bristen kan ibland även leda till dåligt samvete vid förfrågan om de kunde ta extrapass som de egentligen inte orkade med. Dock visste deltagarna att ifall de inte arbetar så påverkas kollegorna negativt och belastningen ökar. En av deltagarna var tydlig med att poängtera att vården behöver sjuksköterskorna mer än vad de behöver vården. Att personalomsättningen bidrar till en stor personalbrist och det påpekades att det framförallt på helgerna saknades sjuksköterskor och att det bidrar till att patientsäkerheten blir sämre. Det påpekades även av deltagarna att det behöver finnas fler sjuksköterskor, just för att de behöver återhämta sig de dagar som de ska vara lediga och att de som arbetar inte behöver arbeta mer, för då kanske det inte skulle bli lika stressigt och att det skulle vara lönt att arbeta hårdare.

“vi hade brist på sjuksköterskor till att börja med och sen var det en stor ruljangs, många som slutade och sådär så det var perioder där jag faktiskt var en av de mest

erfarna liksom på avdelningen fast jag bara hade jobbat någon månad”. (Josef)

Who’s to blame

Flera av deltagarna påpekade att viktiga beslut kommer uppifrån. En av deltagarna tryckte på att de direktiv som kommer från politiken påverkar hur arbetet ska utföras, det kan svänga beroende på vem som styr för tillfället. Ibland läggs det för mycket vikt vid det administrativa, vilket hindrar sjuksköterskorna från att hinna utföra det arbete de måste utföra under de timmar de arbetar.

I samma anda nämndes ledningen/organisationen och synen på det praktiska arbetet som en stoppkloss vid just lönefrågor. Ett par av deltagarna nämnde att ledningen bidrog till att det blev en polarisering mellan sjuksköterskorna och administrationen. En av deltagarna nämnde att det blev en ‘’vi och dem-känsla’’ och att hen ansåg att ledningen inte hade så bra koll på hur själva arbetet utfördes på golvet utan försvårade det praktiska arbetet. Det nämndes även att de närmsta cheferna hade förståelse för sjuksköterskorna och ville höja lönerna, men att det i grund och botten ligger på en högre politisk nivå att kunna ändra lönerna. En av sjuksköterskorna var dock tydlig med att ledare och chefer hade blivit mer medvetna om sin viktiga roll för personalen, vilket bidrog till att hon ansåg att arbetet kunde utföras på ett bättre sätt. Även Josef uttalade sig om det:

“jag vill inte klandra dem … i slutändan är det ju politik ...de har ju de sjuksköterskor de har och måste få pusslet att gå ihop och, det är lite det jag menar med dem gör ju det

de kan….och när det skickas upp till sjukhusledningen då kommer dem att titta på det här och bara jo men det går ju jättebra, vi har bara tio sjuksköterskor men det funkar

ju, de klarar ju av det här jobbet, fast alla går på knäna liksom... det måste få misslyckas för att bristerna ska uppmärksammas.“

Lön

Det blev tydligt var att lön inte räcker till som ett externt motiv, då samtliga av deltagarna ansåg att lönen var för låg. Dock bekräftades det att det fanns en viss skillnad ur lönesynpunkt, både beroende på vilken region och vilken avdelning sjuksköterskorna arbetar på. Samtliga deltagare påpekade att lönen som betalas ut är alltför låg med tanke på vilket arbete de utför och att löneutvecklingen för vård- och omsorgspersonal överlag har varit oerhört långsam, samt att just vård- och omsorgspersonal som är väldigt viktiga för samhället, oftast nedprioriteras ur lönesynpunkt. En av deltagarna poängterade att lönen under sommaren och rådande Covid-19, användes som ett lockbete för att få flera sjuksköterskor att ta extrapass för att tjäna mer. Det poängterades dock att ifall de skulle arbeta mer för att tjäna extra pengar, skulle de inte orka i längden.

“Sen är det såklart det här med lönen, jag tycker att vi ska ha mer än vad vi har. Nu har ju vi, vi här uppe i xxx har ju den sämsta sköterskelönen av alla sköterskor i hela

Sverige”

Sätta gränser:

Att lära sig sätta gränser för sig själv och kunna känna efter när det är rimliga och orimliga krav inom yrket togs upp av samtliga deltagare. För att kunna orka arbeta kvar i det krävande yrket är det enligt deltagarna nödvändigt att kunna sätta gränser.

Det nämndes ett flertal olika egenskaper som en individ som söker sig till yrket borde inneha, just för att underlätta arbetet och kunna skydda sig själv. Även om yrket framförallt går ut på att sätta någon annan först, påpekade deltagarna hur viktigt det är att även tänka på sig själv och sätta sitt eget värde främst, samt att se till att ta hand om sig själv. För att kunna göra det måste individen enligt deltagarna ”ha skinn på näsan” och våga säga ifrån och säga nej. Det sägs vara en väldigt viktig egenskap som är avgörande för om och hur länge man ska orka jobba kvar.

“Att lära sig att ducka sig från så många bollar som möjligt, att kunna våga säga nej.” (Josephine) “Det jag måste göra är att säga ifrån när jag inte orkar eller kan liksom, för sitter man

och tackar ja hela tiden... och det är där man måste våga säga ifrån att vi kan inte jobba såhär vi kan inte ta de här extrapassen, det kommer inte att gå runt.”

(Josef)

Det som uppskattas i arbetet

Samtliga deltagare nämnde ett flertal faktorer som bidrog till att de trivdes med sitt arbete och som drev dem till att stanna kvar i yrket, trots vissa brister. En faktor som upprepades flera gånger var framförallt att yrket är så pass brett och att de kan arbeta med många olika saker, samt att det finns oändliga möjligheter att utvecklas. Att arbetet var roligt och utmanande var en faktor som togs upp flera gånger. Många av deltagarna ansåg att arbetet var väldigt roligt och samtliga deltagare påpekade att de skulle söka sig till samma tjänst igen om de fick möjligheten att välja. På vilket sätt yrket var roligt togs inte upp i någon större utsträckning.

“Men så det är ett jätteroligt yrke men det vill jag verkligen att alla ska veta, det är skitkul, vi klagar mycket utåt liksom, men det är super superkul majoriteten av tiden”

(Ariane) Obegränsade möjligheter till utveckling

En av de faktorerna som nämndes främst i samband med vad deltagarna uppskattade med yrket var just att det alltid finns en utvecklingspotential. Då sjuksköterskeyrket är så pass brett, finns det många olika vägar till exempelvis specialistutbildning eller möjligheter att förvärva ny kunskap, en faktor som påverkade deras arbetsmotivation positivt. Att det alltid finns en möjlighet till att kunna utveckla sig själv och lära sig väldigt mycket och nytt uppskattades av samtliga. Ingen dag liknar den andra och de hamnar alltid i nya situationer, träffar nya patienter och lär sig genom samspelet med kollegor.

“Ja så skulle jag .. den dagen jag skulle känna att nej men nu kan jag det här, ja den kommer ju aldrig komma för det är fånigt att ens tänka så men då skulle jag sluta”, samt“nej men det är ju det att man fortfarande kan lära sig en massa saker, man blir ju

aldrig fullärd”

(Emma) Att aldrig bli fullärd, utan få möjligheten att lära sig varje dag nämndes som en anledning att älska sitt arbete.

Mötet/Interaktionen med människor

Att mötet och interaktionen med människor nämndes som en faktor som uppskattades i arbetet återkom i samtliga intervjuer. Det är just den mänskliga kontakten som flera av deltagarna uppskattar och brinner för i sitt arbete. Att sjuksköterskorna spenderar så mycket av sin vakna tid på jobbet och umgås med sina kollegor och patienter dagligen, beskrevs som en av orsakerna till varför relationen till såväl patienter som kollegor var av stor betydelse. Dessa relationer till såväl patienter som kollegor nämndes även som en av faktorerna till varför de gick till jobbet varje dag. Flera menade att de hjälper dem att stanna kvar i sitt yrke, eftersom de gav dem mycket energi. En av deltagarna poängterade att interaktionen med framförallt patienterna gav mycket, då hon kunde lära sig mycket av att träffa så många olika människor i sitt arbete. Hon menade också på att interaktionen med människor gav henne ett driv att fortsätta.

En av deltagarna nämnde:

“Det känns bra i mig när jag får jobba med människor”

Hon ansåg att just mötet med människor var det som var roligt med yrket och att det var det som fick henne att känna att arbetet kändes mer på riktigt. Hon menade även att det var för patienterna som hon fortsatte att gå till jobbet, att kunna göra något för sina patienter var det som yrket gick ut på.

Ansvar

Yrket beskrevs som väldigt självgående med mycket eget ansvar. Det som deltagarna uppskattade med ansvaret var att kunna arbeta fritt och ta egna beslut utan att ständigt vara övervakade. Deras ansvar tydde på att det innebar stort handlingsutrymme, med ganska fria tyglar som medförde att de kan göra sina egna bedömningar och kan agera utifrån dem. Emma beskrev det som följande:

“...så att man kan jobba bara ett helt arbetspass utan ens ha en doktorskontakt och det tycker jag också känns spännande och utmanande för mig, att får tänka mycket själv”

Flera deltagare beskrev dock att de även kan uppleva ansvaret som för stort. Detta framförallt i samband med den pågående pandemin. Emma uttryckte det som följer:

“Ansvaret har blivit alltför stort många gånger under coronatiden”

Samhörighet

Det sista temat som dök upp under intervjuerna var samhörighet. Samtliga deltagare betonade vikten av sammanhållning, möjligheten till stöd, samt relationerna till patienter och kollegor. Att just samhörighet i arbetet påverkade hur de upplevde sin yrkesroll samt deras motivation till arbetet, betonade varför samhörighet var en så betydande faktor. We’re all in this together:

Sammanhållning kollegorna emellan var en betydande faktor, då det visade sig att om de inte kände samhörighet till sina kollegor så var det enkelt att hamna utanför och tappa motivation till rollen. Gemenskapens vikt för yrket beskrevs som att sjuksköterskorna blir tätt sammansvetsade i arbetet och att de lär känna varandra som sina egna familjer. En av deltagarna beskrev även att sammanhållningen var viktig i det att han upplevde att samtliga kollegor var väldigt hjälpsamma och helt underbara människor. Han menade även att det var viktigt att han kände att han var en del av laget och att han fyllde en viktig roll i arbetet. Andra deltagare nämnde att sammanhållningen framförallt nu under Covid-19 blivit ännu mer sammansvetsad då kommunikationen blivit bättre.

Det nämndes att sammanhållningen och samarbetet kollegor emellan hjälpte vid behandling av patienter, då de kunde diskutera och dela med sig om olika fall gemensamt och komma fram till en vettig behandlingsplan. En av deltagarna tryckte också på att samarbetet förmedlar en känsla av trygghet och att det finns någon att vända sig till när det känns som att man ha kört fast, samt att kunna ta hjälp av teamet och lyfta och reflektera över frågor gemensamt. Det nämndes dock också under intervjuerna att ifall personalen inte kunde komma överens så var det svårt att ta sig in i gruppen, vilket ledde till att hen blev helt ensam. Andra deltagare menade dock att de kunde samarbeta med kollegor de egentligen inte tyckte något vidare om, att de hade överseende med detta för patienternas skull.

“Att man har bra kollegor som man trivs med, sen är det ju klart att man jobbar ju inte alltid med personer som man funkar hundra med, så är det alltid, men man kan ändå

med respekt hanka sig fram ett arbetspass liksom, alla vet vad man ska göra och var man har varann och så. På natten blir vi ju också lite mer tighta med varann på något sätt för vi är inte lika många och de flesta har jobbat natt ganska länge så vi känner ju

varann som vår egen familj i princip”

(Emma) Samtliga ansåg att kollegorna var av stor betydelse, flera nämnde att kollegorna och personalen var ett motiv för att stanna kvar i yrket. Enligt Josephine är just kollegorna en anledning till varför hon stannade i yrket:

“Tror också att jag har hållit mig kvar så länge tror jag också beror på att jag har jobbat ihop med väldigt bra läkare hela vägen”

Möjligheten till stöd från såväl kollegor som ledning är en viktig del av arbetet för samtliga deltagare. Att få och ha möjligheten till att ta hjälp när arbetet tynger eller det känns svårt är viktigt, eftersom arbetet kan tynga ordentligt ibland. En av deltagarna nämnde att sjukhusledningen hade sett till att stötta upp från flera olika håll, bland annat med samtalsgrupper och möjlighet att prata med företagshälsovården om arbetet blev för jobbigt. Andra deltagare nämnde att de kände mer stöd från sina kollegor än från ledningen och att anledningen till detta var att kollegorna och de närmsta cheferna hade större förståelse för arbetet och på så sätt kunde sätta sig in i hur de mådde. Att stöd i form av samtalsgrupper uppskattades var tydligt. Framförallt var det tydligt att det innebar en lättnad av att inte känna sig ensam om att tycka att specifika situationer var jobbiga.

“eftersom att jag är ny är det bara jag som känner såhär och tycker såhär då när man pratar sådär så inser man att ja men hon som har jobbat i tio år tycker exakt likadant,

då är det inte fel på en själv liksom och det kan vara skönt”

(Sibille) Dock fanns det även de som inte ansåg att det fanns stöd att få på arbetsplatsen. Det låg då mer i att ledningen inte lyssnade på sjuksköterskorna och det gav upphov till irritation.

“Det är så tungt och det är så jobbigt, men man får liksom inget gehör från, man kanske får gehör från sin närmsta chef, men sen tar det liksom stopp...men inte liksom

sjukhusledningen”

(Miriam) Patienterna

Relationen till patienterna varierades mellan deltagarna, och var också beroende av vilken avdelning sjuksköterskorna arbetade på. För Josef som arbetade på akuten var relationen blandad, eftersom vissa patienter stannade kortare perioder och andra längre. Att deltagarnas upplevelse av relationen till patienterna skiljer sig åt berodde även på att alla individer skiljer sig åt, att man bygger upp bättre relationer till vissa än till andra. Det som var av yttersta vikt var återigen mötet med patienterna. För några av deltagarna var det just att de byggde upp en speciell relation till sina patienter som var av värde, i vilken de spenderade mycket tid tillsammans. Men även att kunna lära sig mycket av olika interaktionerna med olika typer av människor. För en annan av deltagarna spelade patientklientelet stor roll om hon skulle gilla arbetet eller inte. Hon nämnde att just patientklientelet var en anledning till att hon slutat på tidigare arbetsplatser. Josephine beskrev det som följande:

”Och träffa patienter...det är det jag brinner för, mötet med andra personer den mänskliga kontakten.”

Diskussion

Syftet med den här studien var att ta reda på varför individer söker sig till sjuksköterskeyrket och varför de stannar kvar. Det var även av intresse att ta reda på ifall de motiv och driv som funnits till en början hade förändrats från det sjuksköterskorna påbörjade sin utbildning fram tills idag, när de arbetar inom yrket.

Faktorer som påverkar yrkesvalet

Faktorer som påverkar yrkesvalet utgjordes framförallt av ett upplevt kall till att vårda och hjälpa andra människor, som kan antas vara en inre motivation hos deltagarna. Nästan alla deltagare uttryckte att de alltid hade känt på sig att de vill ägna sig åt att vårda andra och upplever en stor vilja för det. Detta går hand i hand med det som Sara Heyman nämnde i radioprogrammet “Kropp och Själ” (22/5-2018). Enligt henne kan kallet återkopplas till synen på Florence Nightingale från 1800-talets England, som var en av dem som grundade det yrke som sjuksköterska som är mest likt dagens. Florence Nightingale menade dock att enbart ett kall inte kunde vara grunden till att individer skulle söka sig till yrket, utan att de individer som utförde sjuksköterskeyrket skulle betalas väl för det. Den bild av Florence Nightingale som utmålas idag har, enligt Heyman (2018) målats om av patriarkatet för att visa på en tämjd figur, snarare än den rättvisekämpe som hon faktiskt var. Den bild som målats av Florence Nightingale var att hon visade hur en sjuksköterska skulle vara och hur yrket då blev ett kall för individen (Heyman, 2018). Dessa uttryckta motiv kan enligt SDT anses som inre motiv (Aronsson et al., 2012) och spelade stor roll för deltagarna i denna studie. Det fanns dock en deltagare som inte sökte sig till yrket på grund av ett kall, utan snarare blev övertalad till yrket av en väninna och väninnans mamma. Press utifrån har nämnts av Mooney et al. (2008) som påpekade att påtryckning från vänner och familj kunde vara ett starkt motiv till att söka sig till sjuksköterskeyrket.

Eley et al. (2012) nämnde altruism och empati som två möjliga faktorer som kunde vara betydelsefulla vid valet av sjuksköterskeyrket. Dessa två faktorer, som enligt SDT (Aronsson, et al., 2012) skulle utgöra två inre motiv, dök upp även i denna studie. Empati för andra människor och deras mående nämndes av flera av deltagarna och hur viktig den är för att lyckas i sitt arbete som sjuksköterska. Även altruism nämndes i samband med att de vill andra gott och kunna finnas där för andra. Även i samband med temat betydelse framkom detta.

Att yrkesvalet innebär relativt säkra jobbutsikter var också en faktor som bidrog till att söka sig till sjuksköterskeyrket. Att befolkningen blir allt äldre och att fler människor lever med kroniska sjukdomar bidrar till att vårdtrycket ständigt ökar och detta gör att bristen på sjuksköterskor blir mer påtaglig än någonsin (Socialstyrelsen, 2019). Detta kan antas vara yttre motivation som kan påverka individer att söka sig till yrket där en säker jobbutsikt torde vara en drivkraft, det innebär en trygghet när individen studerar. Att ha en trygghet under studietiden och att inte behöva oroa sig för att få ett jobb efteråt kan motivera individer att söka sig till utbildningen och yrket (Aronsson et al., 2012). Flera av deltagarna påpekade under intervjuerna att den säkra jobbutsikten efter studietiden påverkade dem i sitt yrkesval.

Det som inte uppskattas i arbetet

Samtliga deltagare uttryckte att de ansåg arbetsbelastningen vara oerhört hög och påfrestande stundtals, framförallt nu under den rådande pandemin Covid-19. Att personalbristen är påtaglig nämndes ett flertal gånger under intervjuerna i denna studie och då i den meningen att personalomsättningen är för hög, men även att deltagarna uttryckte en önskan att det skulle behöva anställas fler sjuksköterskor för att belastningen skulle minska. Detta stödjer den rapport som publicerades den 12/12-2020 av SVT. Rapporten nämnde att 70 % fler av sjuksköterskorna på Danderyds Sjukhus hade sagt upp sig under perioden mars-november 2020, jämfört med samma period 2019. Att den höga personalomsättningen nämndes under intervjuerna, stödde även studien som Gardner et al. (2011) utförde. I artikeln nämndes att personalomsättningen skulle kunna minskas om arbetsvillkoren var bättre, att de som arbetar känner hängivenhet till varandra och att arbetsbelastningen är rimlig, vilket ligger i linje med de resultat som framkommit under denna studie.

Att det råder brist på sjuksköterskor är enligt deltagarna en betydande faktor för dem som utövar yrket, eftersom det påverkar deras möjlighet att utföra sitt arbete. För att de ska kunna utföra sitt arbete på ett bra sätt måste organisationen fungera och arbetsmiljön vara någorlunda bra.

Bristen påtalas ofta i media och då i negativa ordalag, så som att de sjuksköterskor som arbetar blir “intvingade till att arbeta 12-timmarspass” (Svenska Dagbladet, 18/11-2020), vilket kan bidra till att färre söker sig till yrket, men även att de som arbetar som sjuksköterskor kan söka sig till lugnare avdelningar med en mer reglerad arbetstid. Ytterligare en faktor som dök upp under studiens gång var behovet av att sätta gränser. Flera upplevde det som svårt att orka arbeta 100%, då arbetsbelastningen var för tuff och den stora personalbristen ökade på belastningen än mer, samt att flera upplevde att det resulterade i en obalans mellan arbetslivet och det privata. “Sätt på dig din egen syrgasmask innan du hjälper någon annan”, är en påminnelse som alltid nämns vid säkerhetsgenomgången på flygresor. Det blir tydligt här att det är nödvändigt och viktigt att ta hand om sig själv först, då det är omöjligt att hjälpa någon annan om individen själv får slut på syre först.

Denna liknelse kan vara användbar i denna studie, då det även gäller för sjuksköterskeyrket. Sjuksköterskor utsätts för en stor belastning, som gör det svårt att hjälpa och vårda patienten om desjälva är helt slutkörda. Därför är det så viktigt i ett yrke som detta som går ut på att sätta patienterna först, att även prioritera sig själv och ta hand om sina behov. Samtliga deltagare framhävde vikten av att tänka på sig själva samt att våga sätta gränser och säga nej, för att kunna orka och hjälpa andra i längden.

Det är dock inte enbart viktigt att sätta gränser enbart för att äntligen få den återhämtning som behövs, utan även för att skydda sig från att bli utnyttjade och “intvingade” till att arbeta extrapass eller flera timmar än de egentligen orkar, som även kan riskera patientsäkerheten.

Den obalans som uppstår på grund av en för stor belastning skulle kunna upplevas som ett kontraktsbrott av de psykologiska kontrakten med arbetstagarna, då det medför känslor av en orättvis behandling med orimliga krav. Ett upplevt kontraktsbrott kan leda till att arbetstagaren slutar anstränga sig i sina arbetsuppgifter eller tappar tilltron till arbetsgivaren, vilket kan bidra till att effektiviteten och arbetstillfredsställelsen hos arbetstagaren minskar (Aronsson et al., 2012). Även om flera uttryckte att de var missnöjda med belastningen så ansåg de inte att det hade effekt på deras prestation. Förutom en deltagare som uttryckte att dennes motivation hade blivit påverkad negativ, vilket ledde till att hen “inte kände sig lika hungrig”, var det inga andra som kände att deras motivation blivit lidande. Samtliga deltagare körde på som vanligt och visade även förståelse för ledningen och påpekade att det inte enbart var arbetsgivaren som satte lönerna och reglerna utan att det kom från högre direktiv, från politiken. Politiken nämndes i den meningen att direktiven ändrades beroende på styret från regeringen och att det kunde försvåra arbetet för sjuksköterskorna.

Trots den uttryckta förståelsen för ledningen beskrev deltagarna synen på ledningen oftast i negativ bemärkelse. De beskrev en känsla av att ledningen ofta inte hade insyn i hur sjuksköterskornas arbete såg ut, utan att ändringar kunde ske utan att förståelsen för sjuksköterskorna blev synlig. Det framgick även att det var lätt hänt att missnöjet med ledningen kunde bidra till att det blev en polarisering, till två läger av “Vi och de”. Att känna att man inte får stöd av ledningen kan också upplevas som ett brott av de psykologiska kontrakten, då den andra parten inte lever upp till förväntningarna eller det som ingick i överenskommelsen. Det kan antas att tilliten för arbetsgivaren minskades i denna studie. Dock ska påpekas att det inte verkade som att arbetet blev lidande av det, utan att missnöjet snarare eldade på denna polarisering.

En av deltagarna nämnde att lönen under sommaren och rådande Covid-19, användes som ett lockbete för att få flera sjuksköterskor att ta extrapass för att tjäna mer. Enligt SDT kan belöningar påverka ursprungliga inre eller autonoma motiv i riktning mot att bli yttre och instrumentella, så att de blir utkonkurrerade av yttre motiv (Aronsson et al., 2012). Detta är dock inte fallet i denna studie, då lönen inte utgör ett av de viktiga motiven för deltagarna. Ifall de enbart skulle arbeta för att tjäna pengar, så ansåg fler av deltagarna att de inte skulle orka i längden. Detta talar emot Ryan och Deci (2017) som menade att de yttre motiven, såsom lön, kunde motivera en individ att arbeta hårdare.

Att sätta andra före sig själv togs upp flera gånger under intervjuerna. Deltagarna uttryckte sin önskan att det inte skulle behöva vara så, men samtidigt att det var värt att inte sova, äta och ta pauser när de väl såg att deras arbete gav en positiv effekt för patienterna. Att se en effekt av det de gör utgör ett av de djupare motiven som framkom under temat yrkets betydelse för dem.

Betydelse

Att jobba med ”något som är större än en själv” och ”kunna lyfta blicken och se något större” är två av flera citat som visar att deltagarna har ett osjälviskt tänk och värderar de mjuka värdena mycket högre än de mer praktiska. Motiven för att söka sig till och stanna kvar i yrket skiljer sig åt i den mening att vissa motiv såsom gemenskap och djupare mening växte fram under tiden. Ingen av deltagarna arbetar enbart på grund av försörjning utan drivs av inre djupare motiv som en djupare mening, att kunna påverka någonting och förändra till det bättre samt att se denna effekt. Detta kan kopplas till SDT i den mening att finna betydelse i arbetet kan utgöra en motivator och detta visade sig även i denna studie. Till skillnad från olika faktorer som spelar in i yrkesvalet, växte dessa inre motiv fram under yrkets gång och speglar sig i deltagarnas individuella upplevelser av yrket. Det är intressant att lyfta är att det inte enbart är känslan av att kunna göra skillnad som är motiverande utan att verkligen kunna se ett resultat och att det de gör får effekt. Att denna synliga effekt enligt deltagarna kan väga upp den stora arbetsbelastningen de får stå ut med, samt rättfärdiga att de sätta sina behov sist, visar att det måste röra sig om väldigt djupa inre motiv som är av stor betydelse för deltagarna.

Att deltagarna kunde se att deras arbete har effekt på patienterna bidrog även till att de kände stolthet över sig själva samt att de uppfattade yrket som självförverkligande. Detta går hand i hand med SDT, som påpekar att arbetstillfredsställelsen blir mer positiv om individerna upplever att deras behov blir uppfyllda samt att det arbete de utför är självförverkligande (Deci, Ryan, Gagné, Leone, Usunov & Kornazheva, 2001, i Deci & Ryan, 2017).

Dessa inre motiv spelade således roll hos deltagarna för att stanna kvar i arbetet och det kan även kopplas ihop med temat det som uppskattas i arbetet. Detta på grund av att deltagarnas inre drivkrafter och motivation även fick dem att vilja fortsätta arbeta, samt att de såg hur meningsfullt deras arbete var, för såväl dem själva som för patienterna. Detta kan även påvisa hur individernas motiv faktiskt förändrades från det att de sökte sig till yrket och nu när de arbetar i det.

Betydelse som tema kan kopplas till temat samhörighet. Dessa båda teman utgör motiv för att vilja stanna kvar i yrket och har det gemensamt att de inte fanns när deltagarna valde att påbörja yrket, utan växte fram under tiden de arbetade i det.

Samhörighet

Som tidigare nämnt utgör även samhörighet en viktig faktor inom sjuksköterskeyrket. Detta motiv växte fram under arbetets gång och värderades så högt av deltagarna att den även utgör ett motiv till att vilja stanna kvar i yrket. Det blev tydligt att alla sitter i samma båt och går genom allt tillsammans och att det därför krävs en god sammanhållning. Annars står man helt själv och det fungerar inte i ett yrke som detta. Samtliga deltagare betonade vikten av sammanhållning och hur mycket de värdesätter trygghet och förtroende kollegorna emellan.

Att resultaten i denna studie påvisar hur viktigt det är för en individ att känna samhörighet i sitt yrke går även hand i hand med SDT, där samhörighet utgör ett av de tre grundläggande psykologiska behoven. Samhörighet utgör därmed enligt resultaten i denna studie en motivator till att stanna kvar i yrket.

Arbetet som sjuksköterska är inte ett individualistiskt yrke eftersom de ofta arbetar i vårdpar eller i team och att dessa team ofta är tight sammansvetsade. Det påpekades även att om inte samhörigheten fungerar, eller om individer inte kommer överens kan det leda till att någon blir utfryst och att det då blir väldigt svårt att arbeta som sjuksköterska. Även faktorn stöd, såväl från kollegorna som från organisationen påpekades i denna studie. Att känna förtroende för sina kollegor var mer viktigt för deltagarna än förtroendet för organisationen. Det påpekades även att det var lättare att få stöd från kollegor och chefer än från ledningen och att detta kunde leda till en polarisering på arbetsplatsen mellan ledningen och dem som arbetar på golvet. Stöd kan kopplas till de psykologiska kontrakten och att kunna få stöd på sin arbetsplats, från såväl kollegor som ledning samt att känna förtroende för sin arbetsgivare bidrar till att deltagarna valde att stanna kvar i yrket. Trots att förtroendet för arbetsgivaren var relativt lågt från deltagarna i denna studie och således kan tolkas som att ett kontraktsbrott skett valde deltagarna att stanna kvar i yrket och att deras motivation till arbetet var oförändrat.

Att samtliga deltagare uttryckte att de brinner för mötet med patienterna samt att de värderar sina relationer till patienterna väldigt högt och det därmed utgör en anledning till att de går till jobbet varje dag, kan tyda på att de har mycket empati och medkännande för andra människor. Detta går hand i hand med studien av Eley et al. (2012) som nämnde att just altruism och empati utgjorde två möjliga faktorer som kunde vara betydelsefulla vid valet av sjuksköterskeyrket. Att deltagarna brinner för den mänskliga kontakten kan även kopplas till temat Det som uppskattas i arbetet. Även där uttryckte deltagarna att de var interaktionen med människor som uppskattades så mycket.

Det som uppskattas i arbetet

I kontrast till den negativa bilden som förmedlas av media framhävdes det av flera deltagare vilket roligt och kul jobb det faktiskt är. Som tidigare nämnt utgjordes de mest uppskattade faktorerna av obegränsade möjligheter till utveckling, interaktionen med människorna och ansvar.

Flera av deltagarna poängterade att mötet med människor var en av de starkaste dragningarna till arbetet, att det var deras passion att inte bara hjälpa utan framförallt möta andra människor och att det var en av anledningarna till varför de går till jobbet varje dag. Förutom interaktionen med människorna betonade samtliga deltagare att de känner att yrket bidrar till deras personliga utveckling och att de lär sig något nytt varje dag. Kompetensen som i SDT utgör ett av de tre psykologiska behoven kan därmed anses vara uppfylld, då deltagarna känner att de är duktiga på det de gör, de behärskar sina arbetsuppgifter samt att de utvecklas och lär sig mer (Aronsson et al., 2012).

Denna utvecklingspotential öppnar oändligt många dörrar för dem och bidrar till att de kan söka sig till andra avdelningar ifall de skulle uppleva att arbetet blir för monotont eller för betungande på den avdelning de arbetar på. Yrket som sjuksköterska är på så sätt väldigt varierande och flera av deltagarna uttryckte att just denna variation och den ständiga utmaningen i arbetet utgjorde en faktor som fick dem att stanna kvar.

Att få mycket eget ansvar dök upp under flera gånger under intervjuerna. Deltagarna uppskattar att yrket omfattar ett stort handlingsutrymme där de har möjlighet att arbeta fritt. Denna autonomi tycks ha bidragit till deras vidareutvecklings och ger dem samtidigt en känsla av att inneha en viktig och meningsfull roll. Det psykologiska behovet autonomi kan därmed enligt SDT anses vara uppfylld. Dock nämndes det också av flera att ansvaret ibland blev för stort och påfrestande, men att deltagarna överlag trivdes med att arbeta självständigt. Det kan därmed konstateras att de tre psykologiska behoven Samhörighet, Kompetens och Ansvar är representerade i sjuksköterskeyrket.

Det som är intressant att lyfta i det här sammanhanget är att det inte är de motiv som nämndes i samband med att söka sig till yrket, utan de motiv som uppskattades och växte fram under arbetets gång, som är anledningen till att deltagarna vill fortsätta jobba och stanna kvar i yrket.

Sammanfattning

Det kan spekuleras över om det är just personalbristen som spelar in i valet att stanna kvar eller om det snarare är hängivenheten till kollegorna och patienterna. Att det finns ett stort utbud till flera olika utvecklingsmöjligheter för sjuksköterskorna kan vara ytterligare en möjlig förklaring till varför de stannar kvar i yrket, då de kan byta avdelning istället för att sluta.

Resultaten från denna studie har betydelse för arbetsgivare inom hälso- och sjukvården genom att ge ökad förståelse för vad som gör att man både väljer och stannar kvar i yrket. Det är även relevant att lyfta att de inre motiven som samtliga sjuksköterskor delade med sig av som måste vara väldigt stora och av stark natur, eftersom de väger upp mot den stora belastningen som sjuksköterskor överlag blir utsatta för. Att just sätta någon annans behov framför sina egna, för att någon annan kommer att ha de bättre, oavsett hur trött sjuksköterskan är, är en uppoffring som tycks härstamma från ett genuint och djupare plan. Förhoppningsvis kan denna studie förmedla till samhället att det är väldigt unikt och av stort värde att individer är så motiverade att de kan sätta någon annans behov framför sina egna, men även att de trots påfrestande förhållanden och låg lön ändå fortsätter att tänka på patienterna, samt visar förståelse för ledningen. Detta borde inte tas för givet.

Metoddiskussion:

Enligt Pia Langemar (2008) anses kvalitativa studier vara mer användbara när syftet är att mer på djupet ta reda på hur en individ upplever sin situation och hur de i själva verket mår. Kvalitativa metoder är även användbara när syftet är att beskriva ett specifikt ämne snarare än att mäta det.

Därför anses det som lämpligt att författarna valde att genomföra denna studie på ett kvalitativt och tolkande sätt, för att undersöka varför individer söker sig till sjuksköterskeyrket och varför de väljer att stanna kvar i det. Fynden i denna uppsats är formade utifrån de tolkningar som författarna gjorde i samband med de intervjuer som genomfördes. Att författarna valde att analysera det transkriberade innehållet på varsitt håll och därmed möjliggjorde utrymme för att integrera flera olika synvinklar, ökar studiens validitet, då författarna inte rådfrågade varandra om vilka kodningar som den andra funnit utan fann egna kodningar och sedan jämförde resultaten.

Med tanke på den rådande pandemin genomfördes intervjuerna via den digitala mötesplattformen Zoom. Detta kan ha bidragit till att intervjuerna blev kortare än tänkt, eftersom det ibland var svårt att uppfatta känslor på samma sätt som de kanske hade kunnat uppfattas vid en fysisk intervju. Även antalet av de genomförda intervjuerna kan diskuteras. Enligt Langemar (2008) bör kvalitativa studier sträva efter 5-8 intervjuer för att kunna uppnå en mättnad i datainsamlingen. Författarna började uppleva en mättnad efter den fjärde intervjun, men ansåg att det var lämpligt att utföra två intervjuer till för att få en fullständig mättnad, vilket resulterade i att sex intervjuer genomfördes. Att deltagarna arbetat olika länge inom yrket, samt att de arbetar på olika avdelningar kan både vara en styrka och en svaghet för studiens tillförlitlighet och replikerbarhet, då en annan studie med samma metod kan få andra resultat. Dock anses resultaten från denna studie vara valida, med tanke på att deltagarnas olika erfarenheter från de avdelningar de arbetar på, samt den varierande tid de arbetat inom yrket ändå gav snarlika svar på författarnas frågor. Ytterligare något som kan ha påverkat resultaten i denna studie är att deltagarna befann sig i författarnas bekantskapskrets. Detta kan ha bidragit till att deltagarnas svar formulerades på ett socialt önskvärt sätt, men kan även ha bidragit till att deltagarna blev mer benägna att öppna upp sig för författarna.

Författarnas förförståelse för sjuksköterskeyrket var en aning fördomsfull innan studien påbörjades, då de uppfattningar som media förmedlar ger en väldigt negativ bild av yrket. Därför utformades frågorna så öppet som möjligt så att deltagarna fick utrymme att förmedla sina egna berättelser och kunde återge sin syn på yrket, så att de inte skulle påverkas av författarnas bias. Validiteten av denna studie kan i sin helhet bedömas vara relativt god samt att den djupare förståelsen som uppnåddes är av värdefullt betydelse för både arbetsgivare inom hälso- och sjukvården och framtida forskning.

Framtida forskning

Det finns flera frågor som dyker upp och för att vidare undersöka dessa frågor behövs det vidare forskning på området. Den tidigare forskning som genomförts har varit av kvalitativ natur och har handlat om motiv och framförallt undersökt varför individer söker sig till yrket. Det vore intressant om en studie kunde genomföras som undersöker vilka motiv som får sjuksköterskorna att stanna kvar i yrket och vilka av dem som växer fram under arbetets gång, kunde genomföras och då med en kvantitativ studie för att kunna generalisera till en större population. Framtida forskning skulle kunna besvara frågeställningarna som använts i denna studie genom att utföra ett longitudinellt forskningsprojekt för att följa sjuksköterskestudenter ett par år efter att de har börjat arbeta, för att utröna om de motiv som drev individerna att söka sig till yrket finns kvar även efter det att de har börjat arbeta, ifall motiven har förändrats, om något nytt har tillkommit och vilka som får individerna att stanna kvar i yrket.

Även om samtliga deltagare i undersökningen valde att stanna kvar, vore det intressant om det även genomfördes studier på individer som valde att inte stanna kvar och vad det är som fått dem att sluta.

Slutsatser

Den första frågeställningen som rörde vilka motiv och inre driv som ligger bakom valet av sjuksköterskeyrket, kan sammanfattningsvis besvaras med att motiven utgörs av att yrket upplevs som ett kall att vårda och vilja hjälpa andra, samt att individerna har ett genuint intresse för kroppen och sjukdomar.

Förändring av motiven visade sig i form av att vissa motiv vuxit fram under den tiden som sjuksköterskorna arbetat inom yrket. Upplevelsen av sjuksköterskeyrket som ett kall, en djupare mening i form av betydelsen av att göra något större än sig själv, personlig utveckling, sammanhållningen kollegorna emellan samt interaktionen och mötet med patienterna, framkom som viktiga och utgjorde motiv till att både välja och stanna kvar i yrket.

Slutligen kan den sista frågeställningen som undersökte vilken motivation och vilket driv det är hos sjuksköterskorna som bidrar till att de stannar kvar i yrket, besvaras enligt följande: Samtliga deltagare nämnde att “vårda andra människor” är just det som yrket går ut på och nämnde det även i samband med varför de gör vad de gör än idag. Kallet kan därför anses utgöra både ett motiv för att söka sig till yrket och en anledning till varför deltagarna utför jobbet idag och väljer att stanna kvar.

En fråga som dyker upp i detta sammanhang är om ordet inre motiv ens räcker till för en beskrivning av denna oerhörda genuina uppoffring? Finns det liknande yrken där individer påvisar lika starka och djupa motiv?

Referenser

Ariely, D., Gneezy, U., Loewenstein, G., & Mazar, N. (2005). Large stakes and Big Mistakes. Working

Papers. 5(11).

Aronsson, G., Hellgren, J., Isaksson, K., Johansson, G., Sverke, M., & Torbiörn, I. (2012). Arbets- och

organisationspsykologi: Individ och organisation i samspel. Stockholm: Natur och kultur.

Efendić, N. (2019, 31 mars). Brist på sköterskor - 150 procent fler patienter i kö. Svenska Dagbladet. Hämtad 16 november 2020 på https://www.svd.se/brist-pa-skoterskor--150-procent-fler-patienter-i-ko. Eley, D., Eley, R., Bertello, M., & Rogers-Clark, C. (2012). Why did I become a nurse? Personality traits and reasons for entering nursing. Journal of Advanced Nursing 68(7) 1546-1555.

Fortsatt personalbrist i hälso- och sjukvården. (2019). Besökt 19 november 2020 på

https://www.socialstyrelsen.se/om-socialstyrelsen/pressrum/press/fortsatt-personalbrist-i-halso--och-sjukvarden/.

Gardner, T. M., Wright, P. M., Moynihan, L. M.(2011). The impact of motivation, empowerment, and skill-enhancing practices on aggregate voluntary turnover: The mediating effect of collective affective commitment. Personnel Psychology, 64, 315–350.

Hayes, N. (2000). Doing psychological research: Gathering and analysing data. Buckingham, PA: Open University Press.

Heyman, S. (2018). Sjukt, syster! Kärlek och uppror i svensk sjukvård. Stockholm: Verbal förlag. IVA-sköterska: Känns som en mardröm (2020). Besökt 7 december 2020 på https://www.svd.se/iva-personal-tvingas-jobba-langre-pass.

Kropp & Själ. (2018). [Radioprogram]. Sveriges Radio, P1. Besökt 7 december 2020 på

https://sverigesradio.se/avsnitt/1078034.

Langemar, P. (2008). Kvalitativ forskningsmetod i psykologi - att låta en värld öppna sig. Stockholm: Liber.

Mooney, M., Glacken, M., O’Brien, F. (2008). Choosing nursing as a career: A qualitative study. Nurse

Education Today 28(3) 385-392.

Persson, I. (2020, 12 december). Vårdlarmet: Personalen lämnar sjukhusen. Svt. Hämtad 11 januari 2021 på https://www.svt.se/nyheter/inrikes/har-har-34-av-50-skoterskor-sagt-upp-sig

R. M. Ryan., E. L. Deci. (2017). Self-Determination Theory: Basic Psychological Needs in Motivation,

Development, and Wellness. New York, NY: The Guilford Press.

Yahya, O. A., Ismaile, S., Allari, R. S., & Hammoudi, B. M. (2018). Correlates of nurses’ motivation and their demographic characteristics. Nurs Forum. 2019;54. 7-15.

Yrkesregistret med yrkesstatistik 2018 - Yrkesstrukturen i Sverige (2018). Besökt 20 december 2020 på https://www.scb.se/contentassets/b49d7efc2653457f8179f18461d2bf38/am0208_2018a01_sm_am33sm2 001.pdf.

Appendix 1 - Samtyckesformulär

Beskrivning av projektet:

Forskningsprojektet bygger på att genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer av sjuksköterskor få en uppfattning kring vilka motiv som får dem att söka sig till

vårdyrket, samt vilken motivation och vilka motiv som får dem att stanna kvar i yrket. Det övergripande syftet med forskningsprojektet är:

Att undersöka sjuksköterskors motiv och motivation att söka sig till och stanna kvar i vårdyrket

Projektet kräver cirka 30-40 minuter vid ett tillfälle.

Din medverkan i projektet är helt frivilligt och du kan när som helst välja att avbryta deltagandet utan att behöva motivera varför.

Tystnadsplikt:

Alla personuppgifter samt inspelning av intervjun kommer att behandlas konfidentiellt.

Jag har blivit informerad om studien både muntligt och skriftligt och förstår innebörden av studien. Jag har haft möjlighet att ställa frågor till forskningsansvariga och fått dessa frågor besvarade. Jag samtycker härmed till deltagande i ovan beskriven studie. Jag intygar att jag under inga omständigheter ska diskutera eller sprida information gällande verktyget som presenteras under denna studies gång, dess innehåll, funktioner samt utseende utanför detta intervjutillfälle.

Ort och datum

_____________________________ Namnteckning och Namnförtydligande