Manuel Castells tankar om
informationsåldern
AV EDM UND DAHLSTRÖM
M anuell Castells sam hällsanalys ligger på ett globalt plan. H an har verkat som forskare inom ett flertal ekonom iska m ak roregioner som t.ex. V ästeuropa, Ö steuropa, N ordam erika, Sydamerika, asiatiska Stilla-havs- om rådet, Afrika söder om Sahara, etc. Att yttra sig om världssamhället ställer väldiga krav och kom plikationerna verkar oändliga. Framställningen i hans mest om fattande arbete innefattar djupgående konkreta analyser som kan vara svåra att ta sig igenom och ta till sig. Analyserna är sam tidigt utm anan de och tankeväckande.
M anuell Castells arbete om inform ationsåldern (The Inform ation Age. Economy, Society and Culture) om fattar 3 volymer:
V ol.l: The Rise of the N etw ork Society. (Svensk översättning finns). Vol.2 : The Power of Identity.
Vol 3 : End of Millennium.
Castells utgångspunkt är att den sociala världen har integrerats och krym pt till följd av kom m unikativa innovationer. D etta har gjort det globala perspektivet önskvärt och nödvändigt för att förstå samhällsförändringar. N edan introduceras hans idéer för Sociologisk Forsknings läsare, och några frågor ställs kring hans arbeten.
Informations- och nätverkssamhället.
Den första volym en presenterar den grundläggande teorien om inform ations-
och nätverkssam hället. Castell tänker sig att under 1970-talet förändras den sociala världen från att vara ett övervägande industrisam hälle till att vara ett övervägande inform ationssam hälle.
E d m u n d D ahlström är professor emeritus i sociologi. H an var tidigare verk sam vid sociologiska institutionen i Göteborg, där han fram förallt forskade kring ar betslivs frågor.
Inform ation talar vi om i sam band med samlande, kom m unikation och lagring av kunskaper. Inform ationens ökade betydelse sam m anhänger med den nya inform ationsteknologin som gör det lättare att samla, sprida, bearbe ta och lagra inform ation-kunskaper. De m ikro-elektroniska innovationerna har möjliggjort m ultim ediala lösningar med ljud, bild, ord samtidigt. Den dator-förm edlade kom m unikationen (com putor m ediated com munication) som t.ex. Internet är typiska för denna utveckling. De samhälleliga relationer na präglas av alltm er kom plicerade nätverk av kom m unikation. Lokala sam hällen och nationssam hällen integreras alltm er globalt. M assm edierna spelar en allt större roll för kultur, politik och ekonomi. Vi uppfattar den sam hälle liga verkligheten alltm er genom massmediernas förmedling.
Produktionen av varor och tjänster blir alltmer kunskapsbaserad. Den har alltm er differentierats och specialiserats. Produktionsprocessen delas upp och förläggs till delvis självständiga avdelningar inom större företag och/eller förläggs till olika m era specialiserade företag i tillverknings- och tjänstekedjor med underleverantörer och specialister. Näringslivet ändras i ett allt snabbare tem po med krav på ökad flexibilitet.
Sam m anhängande med detta har arbetsliv och arbetsm arknad föränd rats. Ekonom ier har blivit alltmer föränderliga och anställningar alltmer obe ständiga. Livslång anställning har ofta ersatts av projektanställning, konsult ställning eller andra lösare anställningsformer. De ökade kunskapskraven stäl ler krav på ständig om skolning och vidareutbildning. Arbetslivet h ar frag- m enterats och individualiserats och arbetarkollektiv och fack har fått m indre betydelse.
Sedan 70-talet fram träder flera drag i förändringen. Vi får en alltmer glo bal integration med frihandel, ökad global konkurrens, en dom inerande inter nationell finansm arknad med ökade krav på avkastning, en begränsning av statlig reglering och kontroll, ökad konkurrens och flexibilitet, m inskad anställningstrygghet och ökad strukturarbetslöshet. Konkurrensen och kravet på lönsam het (profitability) är drivande för den ekonom iska växten.
Förändringen h ar inneburit en ny form av kapitalism med global om fatt ning. M arknadsprocesserna har blivit mindre beroende av statlig reglering och nationella strävanden. Världsekonom ins förhållanden bestäms i stor utsträck ning av de finansiella flödena. De internationella och internationella företa gen, kapitalet och arbetskraften rör sig mera fritt över nationella gränser och staten tvingas vara mer försiktig med att lägga kostnader på m arknadens
aktörer, annars flyttar de till annat land med lägre kostnader. De globala m arknaderna gör en ständig och snabb utvärdering av länders ekonom iska politik från m arknadsaktörernas synpunkt; sjunkande värde på nationell valu ta och på nationella kurser och stigande rän to r kan hota nationellt välstånd. Stater tvingas vara mer restriktiva i sin välfärdspolitik som vilar på beskatt ning och pålagor. En stram budget ter sig nödvändig i den globala utvärde ringen. I dagens debatt m öter vi beteckningen superkapitalism på den nya for men av kapitalism.
Äldre begrepp och teorier om världssamhället håller inte längre t. ex. iden om ”fö rsta ",”a n d ra ” o ch ”tredje världen”, begreppen ”N o rd ” och Syd”, teorin om ”centrum ” , ”sem i-periferin” och ”periferin” och beroende-teorin. N ätverks- och inform ations-världen saknar enkel ordnad hierarki och cent rum. Tredje världen eller Syd har differentierats t. ex. genom tillkom sten av de ”asiatiska tig rarn a” , som liknar utvecklade länder, och fram växandet av den ”fjärde världen” dvs länder, landsdelar och m änniskor som marginaliserats och stötts ut i den globala ekonom in och drabbats av förfall och våld.
Inform ations- och nätverkssam hället präglas av en kultur som Castell benämner ”culture of real virtuality”; m änniskorna lever i ett starkt differenti erat system av inform ationsnätverk och dess budskap blir en del av deras var dagliga praktik och uppfattade verkligheter. Den datorstyrda kom m unikatio nen förm edlar en kosm opolitisk värld. Den multimediala kom m unikationen förenar bilden med ord och ljud och förm år integrera olika kulturella uttryck. Den datorföm edlade kom m unikationen delar befolkningen i en aktiv informa- tionsväljande och interagerande befolkning och i en passiv publik-befolkning.
Det globaliserade inform ationssam hället m edför en annorlunda rumslig strukturering. Inform ationsflödena spelar en större roll. Det sker en ökad horisontell utbredning av nätverk, en decentralisering och försvagning av hie rarkier. Den högteknologiska produktionen kan lättare förenas med kun skapsinstitutioner och bostadsom råden.
Tiden får en annan innebörd i inform ationssam hället. Biologiska rytm er får m indre betydelse. Flextiden präglar nätverksfäretagen. M ultim edia främ jar det sim ultana och det tidslösa. Döden kom m er i bakgrunden: kända per soner fortsätter att leva efter sin död i den mediala världen.
Kollektiva identiteter, gemenskaper och rörelser.
Castell behandlar i den andra volym en en annan sida av i inform ationsåldern
som sam m anhänger med att m änniskorna skapar kollektiva identiteter och gem enskaper och nya sociala rörelser. Castell analyser också slutet på den patriarkala traditionen. Till sist behandlar han nationalstatens tillbakagång och dem okratins kris.
Castell urskiljer olika slag av kollektiva identiteter och gemenskaper i det m oderna samhället. D om inerande och etablerade institutioner bär upp
legitimerande identitet som skapar mening och legitimitet åt m änniskors var
dagliga handlande. M otståndsidentitet uppstår bland de utstötta och förför delade som sluter sig sam m an för att bryta utanförskapet. Projektidentitet gäl ler uppslutningen kring kulturell gemenskap och idéer om det goda samhället. Det globala nätverks- och inform ationssam hället som bygger på relatio ner av affärsmässighet och egenintresse. M en m änniskor söker också finna gemenskap och kollektiv identifikation på det nära planet (mikroplanet) i form av familj, släkt, grannskap eller region och/eller på det mera övergripan de planet (m akroplanet) i form av etnicitet, religion, nationalitet och/eller annan projektidentitet.
M arknaden får för en del grupper av m änniskor en opersonlig och omänsklig karak tär som utm anar till särskilda gemenskaper och m otstånds identitet. Stora grupper som drabbats av den globala ekonom in sluter sig sam m an i proteströrelse m ot den globala ordningen t.ex. zapatistas i Chiapas i M exiko, den am erikanska millitian som sprängt varuhus och den apokalyp- tiska sekten i Japan som spred giftgas i tunnelbana.
Vissa projektidentiteter, gemenskaper och rörelser h ar en mer allmängil tig och aktuell karak tär i utvecklade länder. Från industrisam hället em anerar arbetarrörelse, fackföreningsrörelse och sam m anslutningar av företagare av olika slag. Globaliseringen, avregleringen och den ökade konkurrensen samt arbetslivets fragm entering och individualisering har bidragit till en försvag ning av facklig m akt. Territoriet i sm ått eller stort med etnisk och/eller natio nell gemenskap har blivit en viktig bas för rörelser och kollektiv kam p. D är stater bildats utan hänsyn till etnicitet och nationalitet uppstår förtryck, ter ror, våld och krig. Kvinnorörelser har vänt sig m ot arvet från patriarkatet och främ jat kvinnlig särart och jäm ställdhet. M iljörörelser finns i en mängd vari anter med olika mål och medel för att främ ja ekologisk balans och förhindra förstörelse av naturens resurser.
Kvinnorörelsen har varit en drivande kraft i kam pen m ot och upplös ningen av patriarkala mönster. Vid inledningen av industrialiseringen hade
kvinnorna inte full rättskapacitet. De var underställda fäders/mäns förmynde- ri och som gifta kvinnor var de försörjda hem m afruar i en beroende ställning. Kärnfam iljen var den norm ativa modellen och den legitima sexualiteten var knuten till denna.
Kvinnors och mäns roller har radikalt förändrats under efterkrigstiden. Kvinnorna har fått fulla civila och m edborgerliga rättigheter och m an har avskaffat formella hinder för kvinnors utbildning och yrkeskarriär. K vinnorna har gått ut i förvärvslivet och blivit självförsörjande.
Kärnfamiljen har i stor utsträckning ersatts av olika form er av par- och familj ef ormer; om bildade familjer, ensamstående med eller utan barn, hom o sexuella par, etc. Rörelser har uppstått för att främja särskilda lösningar som feministiska, lesbiska och gay rörelser. Giftermålsfrekvens och reproduktion- stal har sjunkit. Sexualiteten är inte längre norm ativt bunden till kärnfamiljen. M ännen har fått mer aktiva roller som fäder och hushållsmedlemmar. K vinnorna är mer inflytelserika jäm fört med förut i politik, ekonom i och kul tur. Diversifieringen av familj ef orm er och ändrade könsrelationer har skapat osäkerhet och bidragit till m ännens våld m ot kvinnor.
Castell hävdar att det i inform ationssam hället mera är kulturella likhe ter som ligger till grund för gemenskap och kollektiv identitet såsom religion, ideologier, etnicitet, nationalitet etc. Statsbildningar har försvagats och upp lösts samtidigt som etniska och nationella rörelser vuxit sig starka. Staten har försvagats i förhållande till de globala finansiella flödena av m akt, rikedom och kunskap-inform ation. Sam arbetsorgan för världsdelar såsom EU och NAFTA har m inskat nationalstaters suveränitet.
Samtidigt har dem okratin ham nat i kris. Genom att staten mera förlorat kontroll över finansflöden och sysselsättning har förtroendet för dem okratin minskat. Globaliseringen kan förstärka känslan av m aktlöshet hos m edbor garna. M edborgarnas deltagande i det dem okratiska spelet och deras förtro ende för staten, dem okratiska partier och ledare har avtagit. Valdeltagande har m inskat och rörligheten i val av politiskt parti har ökat.
M edborgarnas kontakt med det politiska spelet förmedlas av medierna och de elektroniska medierna skapar ram en för m edborgarnas politiska orien tering och handlande. Politisk m arknadsföring och kontinuerlig opinionsm ät ning har alltmer kom m it att prägla den dem okratiska politiken. H är finns ris ker för snedvridning t.ex. så att uppblåsta skandaler, politiska” show er” och dem agogiska utspel skymmer de politiska sakfrågorna. Tillgången till press
och massmediai sändningstid bestäms alltmer av ekonom iska resurser vilket kan försvåra balanserad och saklig belysning av de politiska frågorna. Jakten på att m axim era läsare, åskådare och/eller åhörare kan vulgarisera politiska budskap i populistisk riktning. Det ställs allt större krav på politikens under- hållningsvärde på bekostnad av dess upplysningsvärde. Castell sätter sitt hopp till nya rörelser som söker slå vakt om hum anistiska värden, rörelser som vi finner i Amnesty international, läkare utan gränser, Greenpeace, etc.
Förändringar kring milleniets slut
Den tredje volym en fokuserar på förändringen i särskilda världsdelar och kan
sägas illustrera en del av de förändringar som berörts ovan: Den starka statens (etatismens eller statismens) kris och Sovjetunionens sam m anbrott, uppkom sten av fjärde världen med global fattigdom och utstötning, den globala kri minella ekonomins utvidgning, utveckling och kris i det asiatiska Stilla-havs- om rådet och enandet av Europa.
Sovjetunionen med sin centrala planhushållning, partidiktatur och to ta litära uppbyggnad är exempel på den starka staten. Fram till 70-talet var Sovjets utveckling en ekonom isk framgångssaga. M ed den nya teknologin och inform ationssam hället råkar Sovjet med Ö steuropa in i stagnation och kris. Sovjet som det gamla tsarim periet med alla sina nationaliteter och etniska m ångfald slits av inre spänningar sam tidigt som oppositionen i Ö steuropa får vind i seglen. Den repressiva planhushållningen förm år inte utveckla den nya inform ationsteknologin och ham nar ohjälpligt efter.
Perestroikans reform strävanden fick upplösande effekter både i Sovjet och Ö ststaterna. O ppositionen har tagit m akten. N ationella och etniska m ot sättningar har lett till upplösning av stater och bildandet av självständiga sta ter och till våld och inbördeskrig. Det kalla kriget har tagit slut och ersatts av små heta krig.
Den globala inform ationsekonom in är selektiv i förhållande till länder, territorier och människor. Det m edför ökade välståndsklyftor, ökad polarise- ring, ökad fattigdom och ökat lidande.
Inom länderna innebär det ökade inkom stklyftor och en ökning av u tstötta fattiga. Stora grupper av inkom sttagare ham nar under fattigdom s- strecket eller i arbetslöshet. USA exemplifierar denna polarisering: i storstä derna ham nar de fattiga i särskilda innerstadsgetton m edan de besuttna slår sig ned i bevakade ytterstadsdelar.
Länder som m arginaliserats finner vi särskilt i Afrika och Latinamerika. Det koloniala arvet har på m ånga sätt försvårat utveckling och lagt grunden för etniska m otsättningar och etnisk rensning. Dessa ”fjärde världens” sam hällen präglas av rovregimer som plundrar landet, och våld och krig skräm mer bort investeringar från den rika världen. Den rika världen har ibland upp rä tta t auktoritära regimer för att m öjliggöra en ensidig exploatering av resur ser (nykolonialism).
Den globala ekonom iska polariseringen och försvagningen och upplös ningen av stater påverkar den ökade globalt organiserade brottsligheten. Det uppstår väldiga smuggel-flöden av prostitution med kvinnor och barn, n ark o tika, alkohol, vapen, radioaktivt m aterial, mänskliga organ, illegala immi granter, piratkopierade produkter, valuta, etc. Gangsterväsendet når oanade höjder i olika delar av världen med nam n som siciliansk Cosa N ostra, am eri kansk M affia, colum bianska karteller, japansk Yakuza, sydostasiatiska triader, ryska Mafiyas etc. Dessa har förenats i globala nätverk.
Den organiserade brottslighet har i m ånga länder stort inflytande på län ders ekonom i och politik och ger avsevärd försörjning åt olika skikt. I de tidi gare kom m unistiska europeisk länderna har den tidigare om fattande gråa eko nom in och den tidigare nom enklaturan förenats i en kriminell verksam het med väldiga resurser. Avskaffandet av planekonom in ledde till ekonom iskt kaos som gynnade uppkom sten av kriminell svart ekonomi.
Under efterkrigstiden har de asiatiska länderna vid Stilla havet uppvisat den starkaste ekonom iska växten och världens ekonom iska tyngdpunkt har förskjutits från A tlanten till Stilla havet. Det började med Japan som det stora ekonom iska undret under efterkrigstiden, åtföljdes av de fyra asiatiska tigrar na Sydkorea, H ongkong, Taiwan och Singapore och följdes sedan av giganten Kina under en m oderniserande regim under 80- och 90-talen. Flera andra ostasiatiska länder har haft en stark ekonom isk växt.
Ett karakteristiskt drag i dessa länders utveckling har varit en stark stat och en ekonom isk politik som stött, lett och skapat ram en för ett privatägt näringsliv som kunnat konkurrera på den globala m arknaden. En stark natio nalism och en strävan att finna en historisk kom prom iss mellan kapital och arbete framträder. Regimerna har varit auktoritära och de dem okratiska insla gen svaga. Traditioner av elitism förankrade i konfucianism har stått m ot dem okratisk jämlikhet. Castell talar om utvecklande stater (developmental states).
Den japanska utvecklingen leddes av en stark statlig byråkrati som ska pade en ram för sam arbete med stora och m äktiga privatägda företag. Statliga garantier gav generösa krediter i banker. Genom handelspolitiska åtgärder stöddes företagens kontakter i det globala systemet. Staten stödde också näringslivet med forskning och annan infrastruktur. De stora företagen ingick en historisk kom prom iss med den fackliga rörelsen; de anställda organiserade sig i företagsföreningar, främjade rationaliseringar genom deltagande i kvali tetsgrupper och vara beredda att arbeta vid alla tider m ot att de fick livstids- anställning, jämförelsevis höga löner, inflytande på för ändringsarbete sam t åtnjöt en del personliga förm åner på det egna företaget.
På de stora företagen förväntades gifta kvinnor sluta arbeta och ägna sig åt skötsel av hem och barn. Det har funnits en service- och jordbrukssektor med m era flexibla anställningsförhållanden där gifta kvinnor kunnat finna anställning med jämförelsevis låga löner. Den patriarkala familjen bidrar till en flexibel arbetskraft med högavlönade (män) och lågavlönade (fruar).
M ot slutet av 90-talet drabbas de asiatiska ekonom ierna av en finansiell kris. Castell sätter den i förbindelse med den starka statens oförenlighet med inform ationsekonom in; statens garantier skapar för generösa bankkrediter, livstidsanställningar går ej sam m an med kravet på mer flexibla anställnings förhållanden och forskningen vid statliga universitet har haft dåliga kontakter med näringsliv och praktik vilket försvårat innovationer rörande inform a tionsteknologins mjuk- och hårdvaror.
De ursprungliga motiven för skapandet av en europeisk gemenskap var politiska: att för all fram tid undanröja konflikter och krig mellan Europas nationalstater. M edlen till gemenskapen och senare unionen blev främ st eko nomiska: inrättande av organ för ekonom iskt sam arbete så att varor, tjänster, arbetskraft, kapital och kunskaper fritt skulle kunna röra sig över nationella gränser. Unionens etablering har inneburit inskränkningar av nationalstater nas suveränitet. M edlem sstaten har involverats i nya nätverk som inkluderar aktörer utanför nationernas gränser. Castell föreslår term en nätverksstaten för denna m akroregionalt orienterade nationsstat med en m ängd m ultilaterala förhandlingskontakter i unionens sam arbetsorgan.
Etablerandet av gemenskapen och unionen med internationella organ h ar inte drivits fram av någon u tb red d europeisk id entitetskänsla. Folkom röstningar och opinionsm ätningar visar på ganska splittrade opinioner i frågan om medlemskap i unionen. Det har varit idealistiska politiker och
näringslivets praktiker som drivit fram gemenskapen. Unionen har vuxit fram sam tidigt som de nationella ekonom ierna råkat i kris, välfärdsstaten bantats och arbetslösheten varit hög. Det har vuxit fram extrem -nationalistiska rörel ser med främlingsfientliga attityder som vänt sig m ot integrationssträvanden.
Ett viktigt motiv för integrationssträvanden har varit att hävda de euro peiska staterna gentem ot USA och Japan när det gäller teknologisk utveckling. Europa har haft svårt att hävda sig på elektronikens om råde med några undantag (NOKIA och LME).
Globaliseringen och den europeiska integrationen har haft likartade effekter på nationalstaternas ekonom i och ekonom iska politik. EUs krav på medlemskap i den m onetära unionen om fattar: lågt budget-underskott, jäm förelsevis låg statsskuld, låg inflation, låga rän to r på långfristiga lån och sta bil växelkurs. D et är sam m a krav som Internationella valutafonden, V ärldsbanken och G-7 gruppen ställer på låntagare i det globala samhället. För både det globala sam hället och den europeiska unionen gäller Alain Toraines tes att globaliseringen leder till att samhällen blir ekonomier, ekono mier blir m arknader och m arknader blir finansiella flöden. De starka globala finansflödena och annat globalt inform ationsutbyte leder till att ekonom ierna homogeniseras.
Dolda värderingar och underskattade militära konflikter?
I sitt sam m anfattande slutkapitel spekulerar Castell om inform ationssam häl lets radikalt annorlunda sociala förhållanden. Klassförhållanden har fragmen- terats genom tillkom sten av nya ägargrupper knutna till det globala finansflö det och av den stora gruppen av marginaliserade och utstötta. M akten kom mer alltm er att vara beroende av kontrollen av inform ationsflöden och n ä t verk. Den sociala verkligheten som m änniskor lever i bestäms mycket av infor m ationsström m arnas ”real virtuality” . M änniskor kom m er att välja livsmön ster mer efter sina personliga erfarenheter än efter av traditionen föreskrivna mönster. N är jag här sökt sam m anfatta Castells text har jag ej förm ått ge rä tt visa åt rikedom en av hans tan k ar och de ibland briljanta historiska berättel serna. H ållbarheten hos Castells teorier ligger i dessa berättelsers trovärdighet. Jag har överlag övertygats av hans berättelser.
Castell betonar i sin analys att han vill avhålla sig från värderingar, fram- tidsprognoser och politiska slutsatser. H an varnar för determ inistiska teorier om att historien har en riktning. H an ser de m arxistiska teoretikernas am bi tion att vilja förändra världen som avskräckande exempel.
Samtidigt kan m an fråga sig om inte en samhällsanalys måste röra sig med värderingar och att Castell rö r sig med dolda värderingar t.ex. kring väl färd och dem okrati. M an kan också fråga sig om inte Castells egen teori om inform ations- och nätverkssam hället ser en bestäm d riktning i vilken histori en rö r sig. Genom att hans berättelser går i en riktning känns riktningen nöd vändig. N ä r Castell inte diskuterar alternativa scenarios verkar riktningen för utbestäm d t.ex. när det gäller välfärdsstatens tillbakagång och den globala kri minaliteten och fjärde världens expansion. Castell är m era öppen för olika sce narios n är det gäller vad som kom m er efter patriarkalism en.
Jag har också några kritiska fundering kring Castells grundbegrepp n ä t verks- och inform ationssam hälle. Alla samhällen kan ses som nätverk av rela tioner mellan enheter som individer, grupper, organisationer, institutioner etc. Vad kännetecknar inform ationssam hällets nätverk? Castell är ute efter ett mer specifikt slags nätverk; horisontellt ej vertikalt, öppet ej slutet, decentraliserat ej centraliserat etc. Jag blir inte klar på den punkten. Samma slags oklarhet gäller begreppet inform ation. Alla samhällen kan ses som informationssystem. Skrivkonsten skapade nya förutsättningar för spridning, bearbetning och lag ring av inform ation. Det gäller också tryckerikonsten och de mikro-elektro- niska hjälpmedlen för kom m unikation, bearbetning och lagring av inform a tion. M ycket av Castells text gäller förändringar i samhällets inform ationssys tem. H är skulle behövas en begreppsutveckling.
Castell visar i sina berättelser om det fram växande inform ations- och nätverkssam hället att denna utveckling leder till m ånga olyckliga förhållanden och mycket lidande (fjärde världens uppkom st och förhållanden och den glo bala kriminella ekonom in). Genom att undertrycka värderingar och inte dis kutera alternativ befäster han bilden av något oundvikligt. D etta stäm m er inte med hans principiella avståndstagande från determinism.
Castell visar att inform ationsåldern styrs av de globala finansiella flöde na och att nationalstaterna överspelas. M an har diskuterat möjligheten av att skapa överstatliga organ som något kan reglera dessa flöden för att undvika vissa negativa konsekvenser. Ett fundering i den riktningen hade varit av värde.
Frågan om krig eller fred i det globala spelar en undanskym d roll i Castells analyser som mycket fokuserar på det ekonom iska. FNs funktioner och brister berörs knappast alls. Den antydda utvecklingen av inform ations samhället förutsätter fredliga villkor utan ett kärnvapenskrigs överraskningar,
samt en hållbar ekologisk utveckling. Det var väl något av en tillfällighet att vi inte fick ett tredje världskrig vid Kuba-krisen. Små krig kan bli nog så för ödande om storm akter ham nar på olika sidor. Den globala rubbningen av den ekologiska balansen och slöseriet med naturresurser har fortsatt. Det är m ånga faktorer som gör inform ationsåldern osäker och som m an behöver analysera, värdera och söka åtgärda. Jag känner inte sam ma optimism och förtröstan som Castell ger uttryck för, inför inform ationsåldern vid millenni- eskiftet.
