SJUKSKÖTERSKANS NÄRVARO VID NYBESÖK - TILL VILKEN NYTTA?

Hälsa och samhälle

SJUKSKÖTERSKANS

NÄRVARO VID NYBESÖK

- TILL VILKEN NYTTA?

EN EMPIRISK STUDIE OM HUR

OMVÅRDNADSANSVARIG SJUKSKÖTERSKA

UPPLEVER SIN NÄRVARO I SAMBAND MED

NYBESÖKET, SOM LÄKAREN OCH

PATIENTEN HAR INFÖR PLANERAD

CYTOSTATIKABEHANDLING.

JOSEFIN OLSSON

THERESE OLSSON

Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola

51-60 p Hälsa och samhälle

Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö

SJUKSKÖTERSKANS

NÄRVARO VID NYBESÖK

- TILL VILKEN NYTTA?

EN EMPIRISK STUDIE OM HUR

OMVÅRDNADSANSVARIG SJUKSKÖTERSKA

UPPLEVER SIN NÄRVARO I SAMBAND MED

NYBESÖKET, SOM LÄKAREN OCH

PATIENTEN HAR INFÖR PLANERAD

CYTOSTATIKABEHANDLING.

JOSEFIN OLSSON

THERESE OLSSON

Olsson, J & Olsson, T. Sjuksköterskans närvaro vid nybesök – till vilken nytta? En empirisk studie om hur omvårdnadsansvarig sjuksköterska upplever sin närvaro i samband med nybesöket, som läkaren och patienten har inför planerad cytostatikabehandling. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2006.

På cytostatikamottagningen, på Universitetssjukhuset MAS, påbörjade man ett projekt för ca två år sedan. Projektet hade som mål att den omvårdnadsansvariga sjuksköterskan skulle närvara vid nybesöket som läkaren har med patienten inför planerad cytostatikabehandling. Någon forskning som tidigare undersökt

sjuksköterskans närvaro vid sådana nybesök har oss veterligt tidigare ej gjorts. Datainsamling skedde med halvstrukturerade, icke- standardiserade intervjuer, antalet informanter var sex stycken. Syftet var att undersöka den

omvårdnadsansvariga sjuksköterskans upplevelser före, under och efter nybesöket samt eventuella för- och nackdelar med detta arbetssätt. Resultatet visade att de omvårdnadsansvariga sjuksköterskorna upplever det som mycket positivt att närvara, och deras framtida arbete med patienterna underlättades. De hade lättare att se helheten och de upplevde att det blev en ökad trygghet och kontinuitet för patienterna.

Nyckelord: Cytostatikamottagning, intervjustudie, nybesök, omvårdnadsansvarig

sjuksköterska

THE NURSE PRESENCE

AT NEWVISITS, TO WHAT

USE?

AN EMPIRICAL STUDY HOW THE ASSIGNED

REGISTERED NURSE EXPERIENCE IT TO BE

PRESENCE IN CONNECTION WHIT THE

NEWVISIT, THAT PHYSICIAN AND PATIENT

HAVE BEFORE

CHEMOTHERAPYTREATMENT.

JOSEFIN OLSSON

THERESE OLSSON

Olsson, J & Olsson, T. The nurse presence at newvisits, to what use? An empirical study how the assigned registered nurse experience it to be presence in connection whit the newvisit, that physician and patient have before chemotherapytreatment.

Degree project, 10 credit points. Nursing Programme, Malmö University: Health

and Society, Department of Nursing, 2006.

At the chemotherapy surgery, at University hospital MAS, for nearly two years ago did they start a project. The project’s main target was to let the assigned registered nurse to be present at the new visit a doctor had with his patient before chemotherapy treatment. Any research that have examine the presence of the nurse at these newvisits has us as far as is known not been done. Data collection has been done whit half- structured, none standard interviews, number of

informants were six persons. The aim was to investigate the assigned registered nurse’s experiences before, during and after the newvisit and eventually pros and cons with this way to work. The result showed us that the assigned registered nurse experienced it very positive to be present, and that their future works with the patient was made easier. It was easier for them to see the overall picture of the patient and they also experienced an increased security and continuity between them and the patient.

Keywords: Assigned registered nurse, chemotherapysurgery, interview study, new

visit

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR 8

Definition 8 METOD 8 Urval av informanter 8 Analys av data 9 Planeringsfasen 9 Insamlingsfasen 10 Analysfasen 10 Etiska överväganden 10 RESULTAT 11 Före nybesöket 11 Tema 1. Förberedelsen 11 Tema 2. Förväntningar 12 Under nybesöket 12 Tema 3. Delaktighet 12 Tema 4. Helhet 12 Tema 5. Känslor 13 Efter nybesöket 14

Tema 6. Förändrad roll 14

Tema 7. Omvårdnadsarbetet 14

För- och nackdelar med nybesöket 14

Tema 8. Positiv förändring 14

Tema 9. Organisation 15 DISKUSSION 15 Metoddiskussion 15 Resultatdiskussion 17 SLUTREFLEKTIONER/FRAMTIDA FORSKNING 19 REFERENSER 20 Bilaga 1 21 Bilaga 2 22 Bilaga 3 23 Bilaga 4 24 4

INLEDNING

Onkologiska kliniken på universitetssjukhuset i Malmö gjorde en förfrågan till sjuksköterskestuderande på Malmö högskola om det fanns intresse av att

undersöka olika frågeställningar som de arbetat med på kliniken. Då intresset var att göra en empirisk studie utan vetskap om vad, tyckte författarna att det var bra att kliniken visade sitt intresse. Nyfikenhet väcktes på cytostatikamottagningens projekt, och denna studie kommer nu att ge dem en ny infallsvinkel, som

författarna tror kan ha betydande roll i det fortsatta arbetet mot ett förbättrat omhändertagande av patienter. Författarna tycker även att det är intressant då det är något man kan ha nytta av i den framtida yrkesrollen som sjuksköterska.

BAKGRUND

Cytostatikamottagningen är en dagmedicinsk avdelning som har sin inriktning på cytostatika- och symtomlindrande behandling. Varje år ges det cirka 6000

cytostatikabehandlingar. Patienterna som kommer till mottagningen har en cancerdiagnos. Till mottagningen kommer de för att få sin ordinerade cytostatika-behandling (Pesikan et al, 2005).

På cytostatikamottagningen arbetar personalen med ett projekt ”Cancervård i ständig förbättring” där mål är att patienten ska känna mer kontinuitet, tillgänglighet, trygghet och delaktighet i omvårdnaden. Projektet hade sitt genombrott i februari/mars år 2004 och slutrapporten blev färdig i

september/oktober samma år. Slutrapporten är ett delmål i det fortsatta arbetet med projektet (a a).

Valet har varit att inrikta sig på trygghet/kontinuitet, där målet bestod av att vid patientens första nybesök, som äger rum inför behandlingsstarten, skall den omvårdnadsansvariga sjuksköterskan närvara när läkaren samtalar med patienten. Före projektets start medverkade inte sjuksköterskan på nybesöket, då var det inte möjligt på grund av organisatoriska skäl. Sjuksköterskan träffade då inte patienten förrän vid första behandlingstillfället. Efter ändringar i systemet kan nu

nybesöken synkroniseras med omvårdnadsansvarig sjuksköterskas schema. Det är den omvårdnadsansvariga sjuksköterskan som i den utsträckning det går kommer att utföra och medverka vid behandlingstillfällena (a a).

Då projektet ständigt utvecklas görs kontinuerliga mätningar av patienternas och de närståendes uppfattningar och upplevelser om omhändertagandet (a a). Det som ska undersökas i denna studie är hur sjuksköterskan upplever det att närvara vid första nybesöket.

Litteraturgenomgång

Efter sökning i olika databaser av artiklar och litteratur utan någon större framgång, blev insikten att det är ett outforskat område. Två artiklar blev funna som berör ämnet till viss del. I den första undersöktes om patienter och

sjuksköterskor har samma syn på god omvårdnad. Det redovisades att det skiljer sig i många avseende. Det som sjuksköterskorna tror är det viktigaste för

patienten stämmer allt som oftast inte överens med det som patienten tycker. Ett exempel är att det som betyder mest för patienterna, är att sjuksköterskorna ger tydlig och ärlig information om patientens sjukdomstillstånd, och att de har god klinisk kompetens. Sjuksköterskorna tror att det som betyder mest för patienten är att man är en god lyssnare och att man inte är rädd för att använda fysisk kontakt när en patient behöver trygghet/bli tröstad (von Essen et al, 1991).

I den andra artikeln kan det utläsas om vikten av god kommunikation med cancerpatienter. Det framkommer i denna artikel att många sjuksköterskor har en bristfällig kommunikation med dessa patienter. De använder sig av olika

försvarsmekanismer för att undvika att prata om det som sjuksköterskorna upplever som svårt. De få i studien, som var bra på att kommunicera med cancerpatienter, var öppna och inte rädda för att ta upp problem som kan ge obehag hos sjuksköterskorna. I artikeln påpekas man att grunden till en god kommunikation mellan patient och sjuksköterska förutsätter att kommunikationen mellan de olika yrkesgrupper som vårdar patienten fungerar (Wilkinson, 1991). Sjuksköterskans roll

I SOSFS 1993:17 står det beskrivet att sjuksköterskan har som ansvar att planera, åtgärda, genomföra och utvärdera omvårdnaden av patienten. Enligt kompetens beskrivningen för legitimerad sjuksköterska (Socialstyrelsen, 2005) ska

sjuksköterskan ha förmågan att samarbeta med annan personal i vårdkedjan och däremellan se till att informationsöverföringen är adekvat. Sjuksköterskan ska ha en stödjande roll och kunna vägleda patienten till optimal delaktighet gällande bland annat behandling. Då den omvårdnadsansvariga sjuksköterskan nu får tillfälle att vara med från allra första början har de ett bättre utgångsläge till att upprätthålla en god och ärlig kommunikation till patient/anhöriga, och risken minskar för bristande informationsöverföring mellan läkare och sjuksköterska. När läkare informerar patient och eventuella närstående om framtida

cytostatikabehandling ska sjuksköterska närvara. Sjuksköterskan har till uppgift att stötta, uppmuntra och svara på patientens frågor. Viktigt är att ta upp

eventuella biverkningar som tillhör behandlingen och ge tips/idéer om hur man kan underlätta för patienten. En annan uppgift för sjuksköterskan är att hjälpa till att förmedla kontakt med kurator och sjukhuspräst. Under samtalet är det viktigt att fråga om patientens förväntningar på behandlingen. Det kan kännas skönt för patienten att endast ta upp känsliga ämnen vid ett tillfälle och inte behöva redogöra för samma saker om och om igen. Detta är största anledningen till att sjuksköterskan närvarar vid nybesöket (Reitan, 2003)

TEORETISK REFERENSRAM

Valet har varit att använda Joyce Travelbees teori i referensramen. Hon skriver mycket om relationen mellan sjuksköterska och patient och om det första mötet mellan dessa två personer. Därför tycker författarna att hennes teori kan appliceras på studien då den just handlar om det första mötet.

Enligt Joyce Travelbee är det viktigt att sjuksköterskan känner till sin patients upplevelse av sin sjukdom och situation, än att förhålla sig till den diagnos som patienten har. Omvårdnaden beskriver hon som en mellanmänsklig process, där en individ, en familj eller också ett samhälle blir hjälpt av den professionella

sjuksköterskan att bemästra erfarenheter av lidande och sjukdom, och att kunna finna en mening av dessa erfarenheter vid behov (Jahren Kristoffersen, 1998). För att kunna uppnå målet och syftet med omvårdnaden menar Travelbee att det måste etableras en mellanmänsklig relation. Etableringen av denna relation kan bara ske mellan personer, och inte olika roller som till exempel patient och sjuksköterska. Interaktionsprocessen för att den mellanmänskliga relationen ska kunna etableras består av olika faser, som det första mötet, framväxt av

identiteter, empati, sympati och etablerande av ömsesidig förståelse och kontakt (Jahren Kristoffersen, 1998).

Kännetecknet för det fösta mötet är att sjuksköterskan och patienten inte känner varandra, vilket kan leda till stereotypa och generaliserande uppfattningar. Patienten ser på sjuksköterskan utifrån sina förväntningar och sjuksköterskan ser patienten som vilken patient som helst. För sjuksköterskan är en uppgift att bryta sig loss från sina förutfattade meningar och istället se patienten som en person. Kan hon inte göra detta blir ofta omsorgen opersonlig och ytlig (a a).

Sjuksköterskans och patientens identitet kommer att träda fram efter hand som interaktionen mellan dem utvecklas. De uppfattningar som har funnits från början avtar, och nu kan sjuksköterskan och patienten börja etablera en kontaktrelation. Patienten uppfattas som en person olik alla andra patienter och sjuksköterskan kan då bättre förstå hur patienten upplever sin situation. För patienten blir

sjuksköterskan unik och olik alla andra sjuksköterskor (a a).

Det viktigaste redskapet som sjuksköterskan har för att skapa en äkta

mellanmänsklig relation till patienten är kommunikation. Travelbee förklarar kommunikation som en ömsesidig process där en person förmedlar tankar och känslor till en annan person. Förutsättningen för planering och genomförande av omvårdnad som motsvarar patientens behov är att lära känna patienten som person och identifiera dennes unika behov (a a).

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR

Syftet med studien är att undersöka hur omvårdnadsansvarig sjuksköterska upplever sin närvaro i samband med första nybesöket, som läkaren och patienten har inför planerad cytostatikabehandling. Utifrån detta syfte valde författarna att inrikta sig på tre olika infallsvinklar. Från klinikens sida fanns även intresse av att det undersöktes en fjärde frågeställning, om projektets för- och nackdelar.

• Vilka är sjuksköterskornas upplevelser och förberedelser innan nybesöket? • Hur upplever sjuksköterskorna att medverka under nybesöket?

• Hur påverkas sjuksköterskornas fortsatta arbete med patienterna efter nybesöket?

• Vilka för- och nackdelar kan sjuksköterskorna se med det förändrade arbetssättet?

Definition

Nybesök, vad innebär det? När patienten kommer till cytostatikamottagningen första gången har man ett så kallat nybesök. Patienten har redan blivit informerad om sin cancerdiagnos. Syftet med nybesöket är att patienten ska bli informerad om behandlingsalternativ, biverkningar och få allmän information om rutiner och arbetssätt på avdelningen.

Konsultbesök, en gammal benämning på nybesök som fortfarande används till vardags av de som arbetar på cytostatikamottagningen.

METOD

Det valdes att göra en empirisk, kvalitativ studie. Studien har ett fenomenologiskt synsätt. På detta sätt erhålls den bästa uppfattningen om informanternas enskilda upplevelser, enligt författarnas uppfattning. Analytisk induktion valdes för bearbetning av studien.

Då så lite var skrivet om det valda ämnet valdes det att göra en intervjustudie. För att på bästa sätt genomföra studien har datainsamling skett med halvstrukturerade, icke- standardiserade intervjuer.

Urval av informanter

Då studien utfördes åt onkologiska kliniken på cytostatikamottagningen vid UMAS skedde datainsamlingen där. Polit et al (2001) rekommenderar att använda sig av en ”gatekeeper”. Som ”gatekeeper” använde författarna sig av

avdelningschefen på cytostatikamottagningen. Avdelningschefen blev skriftligen 8

och muntligen meddelad om inklusionskriterierna, så att denne på bästa sätt kunde hjälpa till i sökningen att finna lämpliga informanter. Avdelningschefen

tillfrågade sedan lämpliga informanter och delade ut ett informationsblad (se bilaga 1) om studien.

Inklusionskriterier för deltagande informanter:

• Informanterna skall ha arbetat som legitimerad sjuksköterska på UMAS cytostatikamottagning under minst ett år innan projektets start. Detta på grund av att kliniken är intresserad av hur sjuksköterskorna upplever det förändrade arbetssättet.

På mottagningen fanns det sju sjuksköterskor som passade in på kriterierna men en föll bort på grund av sjukdom, det vill säga att sex informanter deltog.

För att få en bred bakgrund av informanterna, blev de tillbedda att på det skriftliga informationsbladet fylla i ålder, kön, civilstatus, eventuella barn och antal

arbetade år som sjuksköterska. Alla informanter var kvinnor och åldern varierade mellan 39-60 år, medelåldern var 48 år. Alla informanter hade barn och antal arbetade år som sjuksköterska varierade mellan 3,5-26 år, medeltal 17 år.

Analys av data

Enligt Hartman (2004) är analytisk induktion det traditionella tillvägagångssättet vid en kvalitativ studie. Under tiden som data samlades in förhåll sig författarna så teorineutrala som möjligt för att författarna inte skulle påverka informanterna och studiens resultat. Analytisk induktion består av tre olika faser, planerings-,

insamlings-, och analysfasen. Varje fas innehåller olika moment, vilket redovisas nedan (Hartman 2004).

Planeringsfasen

I början av studiens utformning bör två frågor ställas. Man börjar alltid med att formulera frågan, vad vill jag veta och av vem (Hartman 2004)? Studien har fyra frågeställningar för att få fram sjuksköterskornas upplevelser före, under och efter besöket, samt vilka för- och nackdelar de kan se. Den andra frågan att fundera över är hur studien ska utformas. Här finns en direkt skillnad mellan en kvantitativ och en kvalitativ studie. I en kvantitativ studie formuleras en hypotes/teori i början av studien. I den kvalitativa studien framkommer inte en hypotes/teori förrän i slutet då all data är sammanställd (a a).

Utifrån frågeställningen valdes att inspireras av fenomenologin. Koncentrationen ligger då på den intervjuades tolkning av fenomenet. Då man kommer till

analysfasen tolkas något som redan är tolkat av den intervjuade, enligt Hartman (2004). En fenomenologisk studie går ut på att hitta essensen i en speciell grupp människor. Fenomenologin genomsyras av ett grundantagande, att det alltid finns något gemensamt i en grupps tolkning av ett fenomen (a a). Kvale (1997) påpekar bland annat att man som intervjuare ska vara öppen för den intervjuades

upplevelser och att sina förkunskaper ska sättas inom parantes.

Då det ansågs att det bästa sättet att få svar på studiens fråga och fånga sjuksköterskornas upplevelser var genom intervjuer, valdes detta sätt som datainsamlingsmetod (a a). När intervjuguiden upprättades lät författarna sig bli

inspirerade av fenomenologin, utifrån Kvales (1997) tratteknik och hans förslag till frågor som är lämpliga vid en halvstrukturerad intervjuform (se bilaga 2).

Insamlingsfasen

I samband med intervjun användes en diktafon av märket Sony, modell TCM-353V och en intervjujournal, som användes för att skriva ner eventuella

anteckningar som anses ha en betydelse för studien. En av författarna agerade som intervjuare och den andra satt med som observatör för att känna av stämningen och skriva ner punkter som ansågs viktiga under varje enskild intervju, i

intervjujournalen. För att testa förmågan som intervjuare och pröva intervjuguiden valdes det att göra en provintervju (Kvale, 1997). Efter provintervjun gjordes mindre ändringar av intervjuguiden som diskuteras i diskussionsdelen.

Strävan var att hitta en så lugn och behaglig miljö så möjligt till intervjutillfällena, och att använda samma miljö under alla intervjuerna, då Polit et al (2001) menar på att det kan vara en bias om man väljer att ambulera mellan olika miljöer. Lämplig plats blev patientdagrummet på cytostatikamottagningen, då det inte utnyttjas mycket av patienterna.

Analysfasen

Med analytisk induktion sker analysen först efter att datainsamlingen är färdig. Detta för att försöka förhindra att tidiga tankar och idéer om resultatet ska kunna påverka nästkommande intervjuer.

Intervjuerna transkriberades ordagrant efter varje intervjutillfälle för att få en struktur som underlättade den kommande analysen. Båda författarna närvarade vid transkriberingen för att förhindra att olika tolkningar skulle uppstå av det inspelade materialet (Kvale, 1997). Tolkning innebär att man söker meningen i företeelserna som har undersökts (Hartman, 2004). När alla intervjuer var transkriberade blev de färgkodade för att underlätta analysen och bibehålla anonymiteten. För att öka reliabiliteten i studien valdes det, att efter ha läst igenom intervjuerna ett flertal gånger, att författarna kodade var för sig (Kvale, 1997). Sedan jämfördes kodningarna tillsammans, och det som uppfattades som mest relevant i förhållande till syfte och frågeställningar markerades och sattes in i ett nytt dokument. Detta är enligt Hartman (2004) det första steget till att bilda en analytisk-induktiv teori. I den andra fasen tolkade författarna, och delade in de meningsbärande citaten under olika kategorier. Utefter detta ledde de olika kategorierna författarna fram till teman som utgör resultatet i studien (Hartman, 2004).

I resultatet har författarna använt sig av citat från informanterna för att belysa de teman som har framkommit. För att inte bortse från det samband som de urklippta citaten stått i, hade författarna intervjuerna i sin helhet bredvid, för att inte tappa bort essensen i varje citat.

Etiska överväganden

Innan genomförandet av studien inhämtades tillstånd från onkologiska klinikens verksamhetschef. Det skickades även in en blankett om etikprövning (se bilaga 4) till det lokala etikprövningsrådet vid Hälsa och samhälle, Malmö högskola som godkändes, diarienummer HS HS60-05/1146.

Informanterna som medverkade i studien utlovades konfidentialitet och inga av intervjuerna har redovisats i sin helhet. Efter studiens slut och godkännande av examensarbetet förstöres de bandade intervjuerna. Informanterna informerades skriftligen och muntligen innan studiens start, och både författarna och

informanten undertecknade en samtyckesblankett (se bilaga 3). Vid

intervjutillfällena fick de medverkande information om deras rätt att när som helst under studiens gång avbryta sin medverkan.

RESULTAT

”Det finns också ett grundantagande i en fenomenologisk undersökning i att de finns något gemensamt i liknande erfarenheter även då de görs av skilda individer” (Hartman, 2004, s 195).

Resultaten redovisas utifrån frågeställningarna. Det är indelat i informanternas upplevelser före, under och efter nybesöket. Under respektive rubrik anges sedan i löpande numrering (1-9) de funna teman som gjorts. Då onkologiska klinken även ville få fram informanternas upplevelser av för- och nackdelar före och efter projektets start valdes att redovisa detta separat.

Före nybesöket

TEMA 1. Förberedelsen

Många informanter ansåg att det bästa sättet att förbereda sig var att gå igenom patientens journal, för att få en bild av den patient som man skulle bli

omvårdnadsansvarig sjuksköterska för.

”…det allra viktigaste egentligen är att man har journalen så att man kan läsa in sig innan vem det är och vad det är för sjukdom /…/ ibland när man sitter med på /…/ konsultbesöken så är det då så att doktorn helt plötsligt säger och vad tycker du, eller vad har du och tillägga?…”

Då de läst igenom journalen var de alla överens om att de hade en bra grund till nybesöket. Det rådde dock delade meningar om diagnos, ålder eller kön spelade någon roll för förberedelserna.

”… det är ju mycket beroende på vad det är för cancersort, om det är i buken eller om det är bröstcancer eller testiscancer. Så lite utifrån diagnosen spelar det roll, förberedelsen i sig…”

”…ålder och så har inte så stor betydelse.”

”…dels tycker jag nog att det är nog lite avgörande för hur jag förbereder mig /…/ om det är en gammal patient till exempel, så vet jag ju att då kanske man får ta det lite i omgångar…”

Om ålder och kön spelade roll för förberedelserna svarade en av informanterna klart och tydligt:

”Inte alls!”

TEMA 2. Förväntningar

Informanterna beskrev nybesöket som en viktig del i sitt arbete som omvårdnadsansvarig sjuksköterska. Förväntningarna innan besöket hos

informanterna var tydliga, de ville förmedla en trygghet till patienterna och få ett bra första möte.

”Ja, på något sätt har man väl det. Man funderar att, jaha vad är nu detta för person som står bakom detta namn och så försöker man att läsa på lite ju varför kommer patienten hit? Vad är tanken? Vad ska besöket leda till?…”

”…mina förväntningar är ju alltid att det ska bli bra besök, att /…/ patienten, anhörig, närstående ska vara nöjd /…/ känner att de fått all den informationen som är nödvändig.”

Många av informanterna upplevde att det blev en trygghet både för sig själva och för patienterna att få visa vem dem var.

”…med tanke på att jag har möjlighet att visa vem jag är så han känner trygghet när han kommer hit …”

Under nybesöket

TEMA 3. Delaktighet

Informanterna upplevde under projektets början att många av läkarna kände sig obekväma med att de satt med. Men efterhand blev de vana och man möblerade om inne på läkarens rum så att alla kunde ha ögonkontakt med varandra.

Beroende på vilken läkare som ansvarade för nybesöken kunde deras roll variera något i grad av delaktighet. De flesta var överens om att man först hade en roll som var motsvarande en observatör, och sedan bjöd läkaren in mer och mer i samtalet när det gällde de praktiska detaljerna rörande den faktiska

cytostatikabehandlingen.

”…ha en liksom lite lyssnande roll och sen då när man liksom börjar avsluta samtalet /…/ brukar jag komma in på diskussionen om behandling och hur den är upplagd /…/ då får man ju liksom en mer naturlig roll och börjar prata med patienten.”

”För de mesta i början, när läkaren ska sitta och informera /…/ då säger inte jag så mycket men sen så när dem kommer in på cytostatikan och hur det ska ges och om de ska ha picc-line /…/ blir jag ju tillfrågad så då börjar jag ju också vara med i samtalet…”

TEMA 4. Helhet

Alla beskrev tryggheten av att få närvara vid nybesöket, de visste då vad som sagts av både läkare och patient. De fick en helhet och upplevde att det

underlättade i den framtida kontakten med patienten, då de varit med från början och hört allt som sagts.

”…det betyder nog rätt mycket för patienterna också, att de vet att jag har hört det samtalet som varit mellan patient och läkare. Det känns ju skönt också för då har man lite mer förkunskap om patienten, när man sen sätter sig och ska ge behandling och informera. Man har rätt bild.”

”…de som är allra bäst är att man dels får se patientens reaktion och att man faktiskt hör det de får information om /…/ det är ju rätt så viktigt att veta att detta är en botande behandling, eller nä vi kan inte bota. Men vi kan göra det och detta och så, för då vet man lite vad patienten vet också.”

”Ja det är en positiv upplevelse. För det första är man med, man känner av stämningen mellan patienten, doktorn och mig. Då man märker hur patienten mår och hur han reagerar på det här att få cytostatika. /…/ man får en bra helhetsbild från början.”

”Jag tycker att det är en förmån att kunna vara med, för att ibland så kan det vara så att vissa patienter delger doktorn vissa saker och sjuksköterskan andra saker. /…/ en fördel att här är dem ju tvungna då att berätta liksom hela historien när doktorn tar anamnes…”

De uttryckte att det första mötet är det viktigaste och genom att träffa både läkare och sjuksköterska, upplevde dem att det gav en trygghet för patienterna.

”…väldigt viktigt med just /…/ det första mötet där vi sitter med. Då vet patienten om vem som är /…/ omvårdnadsansvarig sjuksköterska…”

”…det första mötet är ju oftast det viktigaste mötet…”

TEMA 5. Känslor

När författarna ställde frågan om informanternas egna känslor av att medverka vid besöket rådde det delade meningar. Någon av dem kände sig känslomässigt mer påverkade av att närvara, medan någon tyckte att det var lättare inför det framtida omvårdnadsarbetet med patienten, och den tredje gruppen tyckte inte att de blev speciellt känslomässigt påverkade.

”Ja det är tufft att vara med patienter som är mitt uppe i någonting, som dem kanske måste avbryta. Kvinnor som till exempel är gravida som måste göra abort, då är det tufft…”

”Det är bra att sitta med /…/ det här känslomässiga engagemanget kring

patienten. Sen är det jätteviktigt för tidigare när man inte har suttit med vid dem här läkarbesöken, så har man kanske inte blivit delgivna just de här från läkarens håll, när patienten var väldigt ledsen och hade svårt att acceptera sin sjukdom…”

”Nä det tycker jag inte oroar mig det är nog för att man har varit med så många år så tycker man inte att det är så jobbigt…”

”Nej det tycker jag inte /…/ för då har man också mer kunskap när man möter patienten. Är detta en patient som har mycket svåra känslor /…/ då vet jag var den befinner sig på nåt sätt, och det är lättare att möta. Så nej, jag tycker det är bättre.”

Efter nybesöket

TEMA 6. Förändrad roll

Informanterna upplevde att deras roll som omvårdnadsansvarig sjuksköterska hade blivit tydligare. Nu pratade patienterna ännu mer om ”sin egen”

sjuksköterska och var är hon i dag? De upplevde att patienterna kände sig säkra på att fråga den omvårdnadsansvariga sjuksköterskan i stället för att direkt fråga behandlande läkare.

”…det känner jag nog att överhuvudtaget upplever man ju att den rollen som omvårdnadsansvarig sjuksköterska, den betyder ju mera. Därför att patienten känner att detta är min sjuksköterska och hon är här /…/ för mig och bryr sig om mig…”

”…ja jag upplever att patienten känner sig tryggare och vet vem jag är…”

”…ja att det blir tydligare för patienten att den sköterska som varit med från början /…/ träffar jag oftast när jag kommer hit.”

TEMA 7. Omvårdnadsarbetet

Då sjuksköterskorna nu är med från första besöket när patienten kommer till mottagningen upplever informanterna att arbetet med patienterna underlättas. De behöver till exempel inte fråga patienten om anamnesen en gång till, utan kan istället fråga om den information som inte kom fram under nybesöket.

Sjuksköterskorna kan lättare uppfatta patientens hälsotillstånd.

”…jag är väldigt förberedd. Jag känner ju att vid första /…/ behandlingen att patienten känner mig, känner sig trygg och jag vet om patienten har varit orolig, ledsen tidigare. Och jag vet liksom hur jag ska styra detta första möte då ju.”

”…det blir ett bättre samspel…”

”Det är lättare och starta behandlingar…”

”…mer känd relation med patienterna…”

För- och nackdelar med nybesöket

TEMA 8. Positiv förändring

I den inledande frågan fick författarna direkta och konkreta svar på vad det fanns för fördelar i det nya arbetssättet för sjuksköterskorna på cytostatikamottagningen. Författarna förstod att detta var någonting de hade efterlängtat i sitt arbete för att få en bättre struktur och helhet.

”Det positiva är att man är med från början, att man ingår liksom man är en grupp. Det är patient, det är läkare, det är sjuksköterska. Det blir en enhet på ett annat sätt, plus att man vet att man kan förbereda, man kan läsa på på ett annat sätt. Man vet vad det är för patient…”

”…patienten vet att jag vet liksom bakgrunden, så hon behöver liksom inte rabbla de kanske en gång till. Många patienter kan ju uppleva det jobbigt att man /…/ kommer till en ny instans och ska berätta allt i hopa en gång till…”

”Ökad kontinuitet för patienterna, och så just det här att dem vet vem jag är, varför jag är här /…/ att jag är betydelsefull och att jag finns här för dem.”

”Fördelen är den att man känner patienten och att man vet vad dem har för information, för att det är lättare och samtala sen också. /…/ Det blir betydligt mycket lättare.”

TEMA 9. Organisation

Under intervjuerna ville författarna få fram om det fanns något negativt med projektet. Då det redan under pilotintervjun hade framgått att det var mycket positiva upplevelser frågades det om nackdelarna i en egen fråga. Det visade sig också när frågan ”Kan du se någon nackdel med det förändrade arbetssättet, var det bättre innan projektets start?” ställdes så fick informanterna tänka efter en lång stund. Men det negativa som de nu kunde komma fram till hade visserligen också varit det mest negativa innan projektets start. Informanterna upplevde det som jobbigt att man inte alltid kunde vara till hands för de patienter som man var omvårdnadsansvarig för. På mottagningen arbetade flertalet deltid vilket var ett av de stora skälen till de organisatoriska svårigheterna.

”Det är svårt att få ihop det ibland här ute på listan…”

”Det kan vara svårt att fördela det, om man tittar på vårt dagsprogram /…/ men det är en planeringssak …”

”Nackdelen skulle i så fall vara att vi har så mycket behandlingar så att det blir en patient som inte har en sjuksköterska inbokad. Sjuksköterskan kastas in i det så att säga i ett sent skede. Men så var det innan också…”

”Det negativa är ju att det är inte alltid vi får behålla patienten efter första mötet eller det första läkarbesöket. Det kan hända att patienten planeras in på en dag som jag inte arbetar /…/ då får jag lämna över patienten till en annan sköterska och det är ju det negativa i det hela.”

DISKUSSION

För att lättare kunna diskutera och få en bra överblick har det valts att dela in diskussionen i två delar, metoddiskussion och resultatdiskussion.

Under arbetet med denna studie har författarna inte kunnat finna någon annan studie som berör sjuksköterskors upplevelse av att närvara vid dessa nybesök. Författarna anser det vara ett outforskat område.

Metoddiskussion

Denna studie ses som ett led i klinikens kvalitetsarbete. För att få fram en helhetsbild kring nybesöket anser författarna att upplevelser från alla parter är viktiga. Då kliniken koncentrerat sig på patienternas upplevelser och synpunkter gav författarna kliniken en möjlighet till att vidga sina vyer och fortsätta att utveckla onkologkliniken.

De artiklar som hittades, som författarna anser har någon anknytning till studien, fanns som referenser i boken Onkologisk omvårdnad av Reitan (2003). Det valdes att redovisa dessa då det inte blivit funna några relevanta artiklar när sökning i olika databaser har skett. Man kan alltid diskutera om rätt sökord har använts, men då vi sökte på många olika termer och ord känner författarna att det inte har missats några relevanta artiklar. Tron är att det inte finns mycket forskat kring sjuksköterskans närvaro vid läkarbesök. Kan det bero på att det är ett relativt nytt fenomen? Eller att det tas förgivet? I och med detta blir studien unik och kanske kommer fler studier att göras i framtiden av andra.

Informanterna som deltog i studien valdes ut av avdelningschefen. Valet av informanter hade inte kunnat vara annat då de var de enda som stämde in på inklusionskriterierna. Frågan som ställts är om alla var med av egen fri vilja eller om någon kände det som ett måste att delta. Detta är inget som det kan tas ställning till då alla informanter skrev under en samtyckesblankett. Sammanlagt var det sju intervjuer inbokade men en föll bort på grund av sjukdom. Trots detta kunde författarna ändå hålla sig inom ramen för antal intervjuer, som anses lämpligt enligt Kvale (1997) är 5-25 stycken.

En intervjuguide användes under alla intervjuer. När intervjuerna var färdiga ströks en fråga då det upptäcktes och blev förstått att den inte hade någon relevans för syftet och frågeställningarna. Risken fanns för att ett smygsyfte skulle uppstå. Frågan som ströks var ”Har du fått några reaktioner från patienterna att du

medverkar vid nybesöket?”. Kvaliteten och mängden av intervjufrågorna kan

alltid diskuteras, men då det var första gången som författarna gjorde en

intervjustudie känner författarna ändå att svaret på syftet och frågeställningarna blev besvarat.

Om intervjuer var den rätta datainsamlingsmetoden för studien var det aldrig några diskussioner om, då intervjuer är en bra metod för att få informanters upplevelser (Hartman, 2004). Under intervjuerna blev upplevelsen att författarna fick bra kontakt med samtliga informanter och det fanns aldrig någon negativ stämning under intervjutillfällena. Det uppmärksammades inte att någon av informanterna kände sig obekväma med att det användes en diktafon och att intervjuerna blev bandade.

Oerfarenheten hos författarna märktes under intervjuerna. Under intervjutillfällena och transkribering av intervjuerna märktes en skillnad hos den av författarna som intervjuade. Den första intervjun skilde sig från den sista, mestadels på hur de sonderande frågorna ställdes. Då alla intervjuer utfördes under två dagar fanns det inte mycket tid till reflektion över intervjuarens och observatörens färdigheter. En önskan hade varit att kunna göra fler provintervjuer, men på grund av tidsbrist fanns inget utrymme för mer än en.

Under intervjuerna användes en intervjujournal där observatören skrev ner punkter som ansågs som viktiga. Anteckningarna i denna intervjujournal har sedan inte använts i studien, då det visade sig att intervjuerna inte skilde sig så mycket åt. Upplevelsen var att det inte antecknats något anmärkningsvärt som skulle påverka resultatet, varken på det ena eller andra sättet. Detta kan vara något som beror på oerfarenheter hos författarna.

Vilken metod som skulle appliceras på studien hade författarna svårt med till en början. När det sedan lästes om analytisk induktion upplevdes det att den passade arbetet i och med dess olika faser, och även att den går ut på att man samlar in data utan att ha med sig en teori ut i verkligheten. Enligt Hartman (2004) är det också det traditionella tillvägagångssättet vid kvalitativa studier.

Den teoretiska referensram som användes är Joyce Travelbees teori. Det har valts att tro på den tolkning som Jahren Kristoffersen har gjort utefter Travelbees bok ”Interpersonal Aspects of Nursing” från 1971, andra upplagan. Anledningen till detta är att författarna inte kunnat finna originalboken på något bibliotek och på grund av tidsbrist har inte möjlighet funnits att undersöka saken vidare.

Travelbees teori valdes då det tycktes att den kunde appliceras på studien. Travelbee skriver mycket om relationen mellan sjuksköterska och patient och även om det första mötet. Då studien handlar om sjuksköterskans upplevelser att närvara vid nybesöket, som är det fösta mötet mellan läkare, sjuksköterska och patient, och upplevelserna kring det fortsatta arbetet med patienten tyckte författarna att Travelbees teori stämde in på studien.

Resultatdiskussion

Redan i början av studien visade det sig att alla är nöjda med förändringen som man har gjort med att starta upp ett projekt för förbättring av cancervården. I resultatet kom författarna fram till att det är positiva upplevelser som bäst

förklarar informanternas nya arbetssätt. Alla upplevde en helhet i vården som inte funnits innan projektets start. Nu får de sin patient tilldelad redan innan

nybesöket, sitter med under besöket och följer upp efter besöket med att vara den omvårdnadsansvariga sjuksköterskan och i största möjliga utsträckning utföra behandlingarna. Efter att ha gjort denna studie är det önskvärt att alla

mottagningar med liknande behandlingar/uppföljningar av patienter borde införa detta arbetssätt.

För att få en bra uppfattning om patienten som skulle komma till nybesöket läste alla informanter alltid igenom journalen för att vara förberedda. I

kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska står det att man ska ta del av relevant journalhandling som finns för patienten, detta för att kunna utföra en god och säker vård (Socialstyrelsen, 2005). Informanterna upplevde att genom att läsa vilken diagnos patienten hade kände man sig väl förberedd inför nybesöket. Innan hade man endast tillgång till läkarnas journalanteckningar från nybesöket och dessa var oftast inte så uttömmande från en sjuksköterskas synsätt utifrån omvårdnadsbehov.

Det blev förvånande då författarna trodde att patientens ålder skulle spela en mer betydande roll för förberedelserna än vad informanterna uttryckte. De kan bero på författarnas ringa ålder och oerfarenhet som detta tänkande uppstod. Men detta är positivt då man kopplar informanternas svar till Travelbees teori. Hon menar att sjuksköterskan måste se till var individ och bryta sig loss från förutfattade

meningar och se patienten som en person (Jahren Kristoffersen, 1998). Författarna tycker att det underlättar mycket om det redan från början inte reflekteras

nämnvärt över patientens ålder eller kön, när man inte vet hur patienten/personen är.

Ett bra första möte var vad informanterna förväntade sig innan nybesöket. De ville få patienten och eventuella anhöriga att känna sig trygga. Travelbee menar

att det första mötet är viktigt då man ska bygga upp en mellanmänsklig relation (a a). Genom att den omvårdnadsansvariga sjuksköterskan sitter med redan på nybesöket förstod författarna att informanterna kände sig mer betydelsefulla och på så sätt fick en förändrad roll och starkare ställning hos patienterna. Deras roll som omvårdnadsansvarig sjuksköterska blev tydligare. När patienterna hade frågor vände de sig till sin omvårdnadsansvariga sjuksköterska i första hand, istället för att fråga läkaren.

Under nybesöket fanns det olika faktorer som spelade in på informanternas

delaktighet. Den största faktorn var beroende på vilken läkare som höll i besöket.

Sedan kan det alltid diskuteras om de olika personligheter som fanns bland

informanterna, som författarna tror spelar en stor roll. Det som var informanternas primära uppgift i samtalet var att lyssna och få information, men också att gå in på de mer praktiska detaljerna kring behandlingen. I Onkologisk Omvårdnad, 2003 står det att sjuksköterskans roll i samtalet är att stötta, svara på patienternas frågor, förklara hur behandlingen går till och upplysa om eventuella biverkningar (Reitan et al, 2003).

Då informanterna nu lättare kunde se till helheten och veta allt som sagts av läkare och patient, fanns det möjlighet till att utveckla sin kommunikation med patienten. I studien avvon Essen et al (1991) var patienternas syn på en god omvårdnad att de fick tydlig och ärlig information. Informanterna har en större chans att vara ärliga till sina patienter då de säkert vet om patienten genomgår en kurativ, adjuvant eller palliativ behandling.

I studien framkom det att informanterna hade olika upplevelser om hur de blev

känslomässigt påverkade av att närvara vid nybesöket. Svaren skilde sig åt. Någon

av informanterna tyckte att det kunde vara svårt att sitta med under nybesöket, medan andra informanter tyckte att det underlättade inför det framtida arbetet med patienten, och tyckte därför att de inte blev speciellt påverkade. Om erfarenheten varit större hos författarna hade kanske tanken om att man kunnat ställa en följdfråga, om varför informanterna trodde att de blev påverkade eller inte, uppenbarats. Det hade varit intressant att veta bakgrunden till deras svar och vad de själv upplevde som bidragande orsak till deras upplevelser.

I och med att informanternas upplevelser var så positiva till både före och under besöket blev också efterarbetet positivt. Informanterna upplevde att det blev lättare att starta behandling och kontinuiteten blev bättre då patienten fick möta sin omvårdnadsansvariga sjuksköterska vid nybesöket. Det som dock upplevdes som negativt var att man inte alltid kunde träffa sin patient vid varje

behandlingstillfälle, detta berodde på organisationen på avdelningen. Författarna tror inte att det hade kommit fram något negativt om projektet om inte

intervjuguiden ändrats. Ändringarna gjordes efter provintervjun. Det valdes därför att betona om informanterna kunde se några nackdelar med projektet, och frågan ändrades till ”Kan du se någon nackdel med det förändrade arbetssättet, var det bättre innan projektets start?”. Innan denna ändring frågades det om för- och nackdelar i en och samma fråga. Därför upplevde författarna att det kändes som om informanterna blev styrda till att komma på något negativt. Självklart tror författarna att förbättringar kan göras, men att gå tillbaka till det gamla sättet är uteslutet utefter informanternas positiva upplevelser.

Frågan är om resultatet varit annorlunda om det varit ett bredare spektra på informanternas åldrar. Åldrarna sträckte sig mellan 39-60 år men majoriteten låg runt 45-50 årsåldern. Hur hade resultatet sett ut om det funnits yngre informanter med i studien? En annan frågeställning att fundera över är hur resultatet påverkats om det varit andra inklusionskriterier. På grund av att kliniken ville ha med frågeställningen ”Vilka för- och nackdelar kan sjuksköterskorna se med det

förändrade arbetssättet?”, var urvalet begränsat. Bortfall blev de sjuksköterskor

som inte arbetat på cytostatikamottagningen innan projektets start.

På vissa av frågorna som ställdes upplevde författarna att informanterna svarade mycket utifrån patienternas perspektiv, istället för att prata om sina egna

upplevelser. Kan detta ha haft en påverkan på resultatet? Om erfarenheten varit större hos författarna hade kanske inte detta uppstått i lika stor utsträckning, då möjligheten finns att informanterna svarade på detta sätt, på grund av hur frågorna ställdes. En annan infallsvinkel kan vara att sjuksköterskor har en tendens att för det mesta utgå från patienten istället för sina egna upplevelser och känslor.

SLUTREFLEKTIONER/FRAMTIDA FORSKNING

vidareutveckla projektet. Studien är en bra grund till vetskapen om vad sjuksköterskornas upplevelser är om projektet. Ett viktigt fynd var att

sjuksköterskorna ville utveckla och förbättra organisationen kring nybesöken. Uppfattning är också att det inte finns en ordentlig struktur för sjuksköterskans roll under nybesöket. Detta hade kunnat underlättas genom att ha en tydligare struktur och en gemensam målsättning för nybesöken.

Då informanterna upplevde att läkarna till en början kände sig besvärade av att de satt med, hade det varit intressant att utvidga studien med att intervjua både läkare och patient. Man hade då kunnat få fram läkares och patienters upplevelser kring att sjuksköterskan närvarade vid nybesöken.

REFERENSER

Hartman, J (2004) Vetenskapligt tänkande från kunskapsteori till metodteori. Lund: Studentlitteratur.

Jahren Krisoffersen, N (1998) Allmän omvårdnad. Stockholm: Liber. Kvale, S (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur Pesikan, E, Svensson, C (2005) Cancervård i ständig förbättring erfarenheter av

ett genombrottsprojekt för att förbättra cancervården. Stockholm: Ordförrådet

AB.

Polit, D F Beck, C T Hungler, B P (2001) Essentials of nursing research methods,

appraisal, and utilization. Fifth Edition, Philadelphia: Lippincott Williams &

Wilkins.

Reitan, A M, Kr. Schölberg, T, (2003) Onkologisk omvårdnad

Patient-problem-åtgärd. Stockholm: Liber AB.

Socialstyrelsen (2005) Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska, artikel nr: 2005-105-1 >http://www.socialstyrelsen.se/NR/rdonlyres/33C8D178-0CDC-420A-B8B4-2AAF01FCDFD9/3113/20051052.pdf<

SOSFS 1993:17 (2005) SoS allmänna råd om omvårdnad inom hälso- och sjukvården.

von Essen, L, Sjöden, P-O (1991) Patient and staff perceptions of caring: review and replication. Journal of Advanced Nursing, 16, 1363-1374.

Wilkinson, S, (1991) Factors which influence how nurses communicate with cancer patients. Journal of Advanced Nursing, 16, 677-688.

Bilaga 1

Skulle du vilja bli intervjuad om dina upplevelser kring

att som omvårdnadsansvarig sjuksköterska närvara vid

första konsultbesöket?

Vi är två sjuksköterskestudenter på Malmö högskola som skall skriva

vårt examensarbete. Onkologiska kliniken kom ut med förslag på

studier som kan genomföras på de olika avdelningarna inom kliniken.

Vi fastnade för att genomföra en studie på cytostatikamottagningen.

Vårt syfte med studien är att undersöka ”hur du som

omvårdnadsansvarig sjuksköterska upplever det att närvara i samband

med första konsultbesöket som läkaren och patienten har inför

cytostatikabehandling”

Studien kommer att genomföras med hjälp av individuella intervjuer.

För att vi som författare inte ska missa viktig information kommer

bandspelare att användas. I studien kommer din identitet att vara

skyddad. Efter det att examensarbetet blivit godkänt kommer det

inspelade materialet att förstöras.

Vi kommer att ställa frågor kring dina upplevelser under och

runtomkring din närvaran vid konsultbesöket med läkaren och

patienten. Studien är godkänd av er verksamhetschef och det lokala

etikprövningsrådet vid Hälsa och samhälle, Malmö högskola. Härmed

tillfrågas du om deltagande i studien.

Är du intresserad?

Då vi vill ha ett brett urval i vår studie, ber vi dig att fylla i

nedanstående uppgifter:

Ålder:_______

Jag är kvinna:___ man:___ Civilstatus:_________

Eventuellt om du har barn, hur många och ålder?____________________________

Hur många år har du varit verksam som sjuksköterska?________

Tack för visat intresse!

Ifylld blankett lämnas till avdelningschefen Eva-Christin Kjellman.

Mvh/

Bilaga 2

INTERVJUGUIDE

Inledande fråga

Vad är dina upplevelser som omvårdnadsansvarig sjuksköterska att närvara i samband vid första nybesöket som läkaren och patienten har på

cytostatikamottagningen?

Uppföljningsfrågor

Vad är dina tankar/förväntningar innan du medverkar vid nybesöket? - Något speciellt som spelar in?

Vilka faktorer har betydelse för dina förberedelser inför nybesöket? - Påverkar patientens kön och ålder?

- Är det beroende på vilken läkare som medverkar? Vad upplever du under själva läkarsamtalet?

- Är du passiv/aktiv?

- Hur påverkas du känslomässigt? Hur påverkar det ditt arbete att medverka?

- Underlättar det eller försvårar det ditt arbete?

- Upplever du att din roll som omvårdnadsansvarig sjuksköterska har förändrats?

Har du fått några reaktioner från patienterna att du medverkar vid nybesöket? - Hur upplever du det?

Kan du se någon nackdel med det förändrade arbetssättet, var det bättre innan projektets start?

- Skillnader?

Bilaga 3 Malmö högskola

Hälsa och samhälle Avd för omvårdnad

SAMTYCKESBLANKETT

Jag har muntligen informerats om studien och tagit del av skriftlig information. Jag är medveten om att mitt deltagande är helt frivilligt och att jag när som helst och utan närmare förklaring kan avbryta mitt deltagande.

……….. ……….. deltagare, datum studieansvarig, datum

………. Studieansvarig, datum

Bilaga 4

ANSÖKNINGSBLANKETT ETISK PRÖVNING

Projektet (uppsatsens) rubrik:

BEMÖTANDET

- En empirisk studie om hur omvårdnadsansvarig sjuksköterska upplever det att närvara i samband med första konsultbesöket som läkaren och patienten har inför cytostatikabehandling

Studenter som genomför projektet:

Josefin Olsson Therese Olsson Norra Skolgatan 20 Ormvråksgatan 38 211 52 Malmö 215 62 Malmö

hss03216@stud.mah.se hss03221@stud.mah.se

Utbildningsnivå:

C- uppsats på Sjuksköterskeprogrammet (120p) vid Malmö Högskola

Handledares namn och kompetens:

Lars Sjöstedt Läkare och lektor

Uppgifter om projektet

1. Sammanfattande beskrivning

Onkologiska kliniken i Malmö har gått ut med en förfrågan om vi som studenter är intresserade att utföra olika studier på kliniken, i samband med vår c-uppsats. Vi fann ett stort intresse på cytostatikamottagningen att undersöka en ny

infallsvinkel i deras pågående projekt. Dem har gjort undersökningar om patienternas upplevelser, men vi kommer att inrikta oss på sjuksköterskans upplevelser.

2. Ange primär vetenskaplig frågeställning

Vi vill undersöka hur omvårdnadsansvarig sjuksköterska upplever det att närvara vid första konsultbesöket med läkaren och patienten inför cytostatikabehandling.

3. Beskriv undersökningsprocedur, datainsamling och datas karaktär,

hantering av data

Vi har valt att göra en empirisk, kvalitativ studie för att på bästa sätt, enligt oss, få bästa resultat. Studien kommer att ha ett fenomenologiskt synsätt och vi inspireras av analytisk induktion. Insamling av material kommer att ske med hjälp av

strukturerade, ej standardiserade intervjuer. Vi kommer att använda oss av bandspelare och en intervjuguide. Vid transkribering kommer informanterna att avidentifieras och vid godkännande av c-uppsats kommer det inspelade materialet att förstöras.

4. Plats där datainsamling sker:

Intervjuerna kommer att ske i lämplig lokal vid cytostatikamottagningen på Universitetssjukhuset i Malmö eller på Hälsa och samhälle, Malmö högskola.

Uppgifter om population/material

1. Beskriv urvalsförfarande

Inklusionskriterierna är att informanten skall ha arbetat på

cytostatikamottagningen på Universitetssjukhuset i Malmö, minst ett år innan projektet ”Cancervård i ständig förbättring” påbörjades. För att få ett så brett spektra av informanter som möjligt, kommer vi att be dem som vill medverka i studien om att på det skriftliga informationsbladet fylla i ålder, kön, civilstatus och antal arbetade år som sjuksköterska.

2. Undersökningsmaterialets storlek

Då vi nu inte vet hur många som vill medverka, och som stämmer in på inklusionskriterierna har vi tänkt oss sex informanter.

Information och samtycke

1. Beskriv procedur och innehåll i information vid tillfrågan om

deltagande

Vi kommer att med hjälp av avdelningschefen dela ut skriftlig information till de personer som passar in på kriterierna. Informanterna kommer vidare att få muntlig information från oss författare. I informationen står det om vårt syfte med

undersökningen, hur den kommer att utföras och deras rätt till att avbryta sin medverkan i studien när som helst utan att behöva förklara sig.

2. Hur inhämtas samtycke?

Inhämtas vid intervjutillfället då all information om studien är given. Informanten och båda författarna kommer att underteckna en samtyckesblankett.

Forskningsetiska överväganden

1. Vilka risker och komplikationer för deltagarna kan uppstå i samband

med undersökningen?

Vi kan inte identifiera några specifika risker för informanterna. Då allt material kommer att avidentifieras och förstöras finns det ingen risk för att någon ska känna sig utpekad.

2. Beskriv eventuell nytta som projektet kan innebära för deltagarna Vi tror att med hjälp av denna studie kan de omvårdnadsansvariga

sjuksköterskorna få en hjälp till insikt och reflektion. Vidare kan detta hjälpa dem i sitt fortsatta arbete för ett så perfekt omhändertagande som möjligt på

cytostatikamottagningen i Malmö.

Redovisning av resultat

1. Hur kommer resultaten att offentliggöras?

Resultatet kommer att offentliggöras i en rapport, som utgör vår C-uppsats. 2. Hur säkerställs informanternas integritet när materialet publiceras? Alla intervjuer kommer att avidentifieras och kommer inte att visas i sin helhet, endast kortare citat. Alla dokument kommer att förstöras efter det att vår C-uppsats är godkänd.