Lärande och samhälle Barn-unga-samhälle
Examensarbete i Barndom och lärande
15 högskolepoäng, grundnivå
”Vi flydde i sol, vi flydde i regn.
Vi flydde med en båt över havet.”
Om hur flykt skildras i bilderböcker
” We fled in sun, we fled in rain. We fled with a boat over the ocean.”
About how the refugee situation is portrayed in children´s books
Marie Siding
Lena Sjöberg
Förskollärarexamen, 210 högskolepoäng Examinator: Carolina Martinez
2
Förord
Detta examensarbete är ett resultat av många intressanta diskussioner och tolkningar oss emellan. Vi har båda ett stort intresse av litteratur i allmänhet och litteratur för barn i synner-het och har var för sig och tillsammans läst böckerna i empirin och arbetat med texten.
För att särskilja individuella bidrag så har Lena skrivit prologen och bakgrunden samt tagit störst ansvar för kapitlet teori och metod och även avsnittet om identiteter och relationer. Marie har i större utsträckning hittat relevanta artiklar och skrivit om tidigare forskning, avsnittet om narratologi, metoddiskussion och förslag till fortsatt forskning. Tillsammans har vi analyserat studiens alla delar och fördjupat texten ytterligare.
Vi har fått förmånen att lära känna varandra ännu bättre tack vare skrivandet i par, och har stöttat varandra i med och motgångar. Vi vill tacka varandra för ett gott samarbete.
Vi vill rikta ett varmt och innerligt tack till vår handledare, Sara Berglund, för all ovärderlig hjälp på vägen.
Marie Siding och Lena Sjöberg Den 12:e januari 2018
3
Prolog
Höstterminen 2015 läser vi vår andra termin på förskollärarutbildningen på Malmö Högskola och pendlar med tåg till Malmö Centralstation från vår hemort. Vi reser alltid till och från spår 1-4 som är belägna under markytan. Dessa spår har en utgång på Anna Lindhs plats vilket gör att vi nästan kommer upp direkt vid högskolan och aldrig behöver gå via centralstationens huvudbyggnad. Stationen är en knutpunkt där många människor är i rörelse och endast står still i väntan på nästa tågs avgång. I oktober 2015 förändras bilden. Stora skyltar med
Refugees welcome och volontärer med västar dyker upp och vi står helt plötsligt sida vid sida
med de flyktingar som sökt sig till Sverige. Vi mitt i vår vardag, de på flykt från krig i princip utan några ägodelar. Det blev för oss påtagligt vilken utsatt situation de befann sig i och det var svårt att känslomässigt hantera krocken mellan vårt trygga vardagsliv och deras utsatthet. Vad hade de sett och upplevt? Vi blev särskilt berörda av att det var många barn. Barn som kanske hade upplevt trauma. Barn som skulle hitta sin plats i Sverige och få växa upp med minst två kulturer. Barn som vi skulle möta i våra barngrupper på förskolan. Det var den situationen som ledde till att vi två år senare valde att i vårt examensarbete se hur bilden av flykt konstrueras i bilderböcker och försöka tolka vilket budskap som förmedlas till de barn som möter dessa bilderböcker.
4
Abstract
I samband med den stora flyktingströmmen som kom till Sverige 2015 skrevs ett antal barnböcker som berör flykt. Syftet med detta examensarbete är att studera hur flykt skildras i ett urval av bilderböcker för att skapa en förståelse för vilka budskap som skrivs fram i dessa böcker. Frågeställningarna i studien är: Hur ser berättelsernas narratologi ut? Hur beskrivs karaktärer och relationer i berättelserna? Studien är kvalitativ med en abduktiv ansats och tolkningen av materialet har begränsats av ett teoretiskt ramverk bestående av två analysmodeller den hermeneutiska cirkeln och kulturanalys. Det teoretiska begreppet
narratologi samspelar med kultur, identitet och dikotomi. Urvalet består av 10 samtida
bilderböcker, som alla skildrar krig och flykt och där karaktärernas slutdestination kan tolkas som Sverige. I empirin kan mönster urskiljas och resultatet temaindelas i studiens första frågeställning till en flykts olika faser. Utrymmet till varje del i flykten kvantifieras i ett diagram, som visar var fokus ligger på berättelsen; hemlandet, flykten och det nya hemlandet. Sedan belyser vi hur narratologin skrivs ut i de olika faserna, hur berättelsernas handling pendlar från ett vardagsliv i hemlandet, till krig och kaos som tvingar huvudpersonerna på flykt till ett nytt hemland. Utifrån frågeställningen om karaktärerna och relationerna delas resultatet in i dikotomierna stor/liten, vi/dem och ond/god. Vi diskuterar relationerna med hjälp av dikotomierna och även om dikotomierna inte utgör några tydliga polariteter utan är relativa, kan de ändå användas för att belysa relationerna i berättelserna. Studiens resultat visar att i de bilderböcker som utgör vårt empiriska material skrivs karaktärerna fram som vanliga människor som upplever exceptionella händelser när de tvingas på flykt. Kriget skrivs fram både som ett uttalat hot eller att barnen inte förstår vad som sker och flykten beskrivs som antingen mödosam och farlig eller som en resa som inte möter några större hinder på vägen. Rollerna som stor/liten, vi/dem och ond/god pendlar beroende på situationen. Ibland har huvudpersonerna kontroll över situationen, men i mötet med människor som tar avgörande beslut om deras liv står de maktlösa. Författarna har valt att skriva fram berättelserna neutralt utan att ifrågasätta eller kritisera olika skeenden i böckerna.
Nyckelord: bilderböcker, critical literacy, den hermeneutiska cirkeln, dikotomi, flykt, flykting, identitet, krig, kultur, kulturanalys, narratologi
5
Innehållsförteckning
1. Inledning 7
1.1 Syfte och frågeställningar 8
2. Bakgrund 9
2.1 Bilderboken som konstform 9
2.2 Bilderbokens plats i samhället 9
2.3 Bilderboken som pedagogiskt verktyg 10
2.4 Centrala begrepp 11
3. Tidigare forskning 12
3.1 Maktförhållandet vuxen-barn 12
3.2 Utbudet av litteratur i förskolan 12
3.3 Förmänskligade djur eller ting i bilderböcker 13
3.4 Flyktens olika faser 13
3.5 Om hur flyktingars identitet uppfattas 14
3.6 Hur bilderböcker kan användas med barn 14
3.7 Sammanfattning 16
4. Teori och metod 17
4.1 Metodval 17
4.2 Teoretiska begrepp 18
4.3 Analysmodeller 20
4.4 Urval av böcker 21
6
5.1 Flyktens faser 25
5.1.1 Fasernas utrymme i böckerna 25
5.1.2 Vardag 26
5.1.3 Vändpunkt 28
5.1.4 Flykt 29
5.1.5 Ny vardag 31
5.2 Identiteter och relationer 34
5.2.1 Stor/liten 34 5.2.2 Vi/dem 36 5.2.3 Ond/god 40 5.3 Sammanfattning 43 6. Diskussion 45 6.1 Resultatdiskussion 45 6.2 Metoddiskussion 49
6.3 Förslag på fortsatt forskning 50
7. Litteraturförteckning 51
7
1. Inledning
Enligt Migrationsverket tog Sverige emot 4000-5000 asylsökande per månad under våren och sommaren 2015, för att i oktober ta emot över 39 000 asylsökande, vilket också är den månad som Sverige tagit emot flest asylsökande någonsin1. Många av barnen började i förskolor
runtom i Sverige och i flera kommuner blev vi pedagoger erbjudna föreläsningar kring bland annat flerspråkighet och förhållningssätt för att kunna ta emot barnen på bästa sätt. Att läsa böcker om olika tider och kulturer är ett sätt att arbeta emot okunskap och fördomar, menar Heimer (2016). Läroplan för förskolan Lpfö 98 (2016) förespråkar att varje barn ska utveckla sin förmåga till solidaritet, förmåga att leva sig in i andra människors situation och ta ställning till olika livsfrågor i vardagen. Barnen ska också känna delaktighet i sin egen kultur samt utveckla respekt för andra kulturer. Dessutom ska förskoleverksamheten syfta till att barnen utvecklar ett intresse för bilder och texter samt förmåga att tolka och samtala kring dessa. Heimer (2016) beskriver ett arbetssätt som utvecklar barns förståelse för flykt genom att diskutera hur läsning för barn handlar om att tillsammans bli bekant med nya personer och att se på världen genom någon annans ögon, att ta del av andras tankar och utveckla sina egna, att utmanas i uppfattningar i både fantasin och verkligheten. Högläsning av barnböcker som berör flykt är ett sätt att fläta samman barns förkunskaper och erfarenheter kring vad det kan innebära att tvingas lämna sitt hem och resa till ett nytt land där man inte förstår språket (Heimer, 2016).
I denna uppsats kommer vi att titta närmare på hur flykt skildras i ett antal bilderböcker som barn i Sverige kan möta under sin förskoletid eftersom vi vill närma oss en förståelse för hur flykt konstrueras i böckerna och vilka budskap som skrivs fram. Vidare gör vi en tolkning av vilken sanning som förmedlas, och vilka dikotomier som ställs mot varandra. Bilderböcker kan fungera som ett verktyg för de barn som har upplevt en flykt och samtidigt skapa förstå-else för deras upplevförstå-elser. Barnböcker är ofta enkelt skrivna och vi vill bli medvetna om vad de förmedlar och hur flykten framställs. Inom förskoleyrket är böcker ett pedagogiskt arbets-redskap och för att som pedagog kunna förmedla och arbeta med vad flykt kan innebära ser vi att det finns en relevans i att analysera barnböcker som berör ämnet. Inte minst mot bakgrund av den stora flyktingström som anlänt till Sverige sedan 2015 och att vi idag i förskolans barngrupper möter barn och familjer som har upplevt flykt.
1
https://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Nyhetsarkiv/Nyhetsarkiv-2016/2016-01-01-Nastan-163-000-manniskor-sokte-asyl-i-Sverige-2015.html
8
Vår studie har en abduktiv ansats med utgångspunkt i materialet, det vill säga de bilderböcker vi har valt att analysera. Vi kommer att använda oss av ett multimodalt textbegrepp för att analysera hur både illustrationer och texter tillsammans eller var för sig presenterar flykt i bilderböcker.
1.1 Syfte och frågeställningar
Uppsatsens syfte är att få förståelse för hur flykt skildras i samtida svenska barnböcker. Nedanstående frågeställningar konkretiserar syftet:
Hur ser berättelsernas narratologi ut?
9
2. Bakgrund
Det empiriska materialet för vår studie utgörs endast av bilderböcker och för att skapa en ökad förståelse för studien presenteras här i korthet en beskrivning av bilderboken. Bilderboken kan ses ur olika perspektiv och vi har valt att presentera bilderboken som konstform, bilderbokens plats i samhället samt bilderboken som pedagogiskt verktyg.
2.1 Bilderboken som konstform
Bilderboken som litterär konstform är ensam i sitt slag eftersom den består av en kombination av den verbala och den visuella kommunikationsformen, menar Nikolajeva (2000). Hon ser likheter med film och teater, men bilderboken är inte beroende av ett verbalt framträdande, trots att den ofta läses högt. Högläsaren intar rollen som skådespelare, förtydligar Nikolajeva. Även Kåreland (2013) beskriver hur det verbala och visuella i samverkan i bilderboken skapar en mer fördjupad upplevelse än vad text och bild kan förmedla enskilt. Det unika i bilderboken är bildberättelsen, förklarar Rhedin (2004), med ett före och ett efter varje bild, där det skapas en vilja till rörelse hos läsaren, en bläddringslust som gör bilderboken till en konstform som barnet som fortfarande själv inte kan läsa, ändå kan glädjas av.
2.2 Bilderbokens plats i samhället
För att studera barnlitteratur behöver man se till samhällets utveckling, anser Kåreland (2013). Efter Andra Världskriget byggdes ett internationellt barnbibliotek upp i München, Tyskland. Syftet var att genom litteraturen skulle barn kunna lära känna andra människors livsvillkor. Dessa möten skulle skapa en förståelse, förhindra framtida krig och fungera läkande för dem som upplevt kriget. I slutet av 1960-talet började barnlitteraturen behandla svåra sociala ämnen som exempelvis alkoholproblem och på 1970-talet lyftes de svårigheter som uppstod i mötet mellan den svenska kulturen och invandrares olika kulturer. Sveriges barn växer idag upp i ett mångkulturellt land vilket ökar behovet att bli medvetna och få möta olika synsätt och kulturer. Då det främst översätts böcker till svenska från USA och Europa, men inte från Östeuropa och tredje världen blir det flera språkområden som inte representeras och det finns många kulturer barnen i Sverige inte får möta i barnlitteraturen, menar Kåreland (2013).
10
Barnböcker som gestaltar krig är inte ett samtida fenomen, hävdar Wihde (2015) som för en diskussion kring huruvida barn ska skyddas från den skoningslösa verkligheten så länge det går eller om de har rätt att få sann och uppriktig information om den värld i vilken de lever och menar att det finns förespråkare för bägge hållningarna. En amerikansk studie visar att realistiskt skrivna böcker i svåra ämnen hjälper barn i sin uppfattning om sin omvärld och fungerar bra som undervisande material (Suzuki, Huss, Fiehn & Myers Spencer, 2015)
2.3 Bilderboken som pedagogiskt verktyg
Litteraturanvändning i förskolans verksamhet är ett sätt att uppfylla flera av strävansmålen i
Läroplan för förskolan Lpfö 98 (1998), och förutom rent språkliga vinster med bokläsning
diskuterar Kåreland och Lindh-Munther (2005) hur det kulturbegrepp som nämns i den läroplanen kan tolkas. Läroplanen erbjuder stor tolkningsfrihet men ”[b]öcker torde hur som helst kunna spela en avsevärd roll både vad gäller medvetenhet om det egna kulturarvet och möjligheten att möta andra villkor och värderingar” (Kåreland & Lindh-Munther, 2005, s. 57). Om man som pedagog har en undervisande tanke med själva läsandet av skönlitteratur i förskolan kan man samtala kring och tolka texter och bilder, utbyta erfarenheter och lära nytt (Heimer, 2016). Critical literacy är enligt Bergöö och Jönsson (2012) ett förhållningssätt. Genom att se läsningen som en social aktivitet där pedagoger tillsammans med barnen diskuterar böckernas innehåll kan olika åsikter och synsätt lyftas fram. Jönsson (2016) sammanfattar begreppet "Critical literacy – att bygga broar och öppna dörrar". Med att bygga broar menar hon att barn ska kunna identifiera sig och känna igen sig i texten och att öppna dörrar innebär att barnet får möta något nytt och på så sätt få vidga sin litterära värld. Kåreland (2016) sammanfattar att hos de lärare som deltagit i ett danskt läsprojekt2 framkom
att det fanns en gemensam oro att läsa böcker för barnen som inte hade ett lyckligt slut, att barn inte skulle möta litteratur som kunde oroa dem. Hon såg även att läsningen oftare var inriktad på en rekreativ läsning än på läsning med dialoger kring bokens innehåll. Slutsatsen av studien påvisade hur högläsningen behöver varieras utifrån vilken text som presenteras. Kåreland menar att resultatet av den danska studien kan appliceras på svenska förskolor. Fast (2008) använder sig av begreppet critical literacy för att tydliggöra syftet med dessa undervisande samtal, att kritiskt granska texter för att utveckla en förståelse för omvärden och en förmåga att hålla sig kritisk till skildringar av omvärlden. Barn kommer till förskolan med
11
erfarenheter och kan uppmärksammas på att skildringar inte är neutrala till sitt sätt, utan berättas ur olika perspektiv. Berättelsens mening blir olika beroende på vem den berättas för, eftersom den skapas i interaktion med lyssnaren.
2.4 Centrala begrepp
I detta avsnitt kommer vi att definiera ett antal begrepp som vi kommer att använda oss av i studien.
Begreppet narratologi beskrivs i en ordbok av Pusztai (2011) som en utbrytning av begreppet dramaturgi eftersom narratologin inriktar sig på prosan medan dramaturgi används för att beskriva pjäs eller film. Genom att studera en berättelses narratologi ligger fokus på berättelsens uppbyggnad. Nikolajeva (2017) förtydligar begreppet och påvisar två huvudsakliga sätt att närma sig narratologin; att studera vad som berättas och hur det berättas. Eftersom narratologi också är ett analytiskt verktyg så kommer vi att diskutera begreppet senare i studien.
Dikotomi framställs av Miegel och Schoug (1998) som en uppdelning av två motpoler där
varje element tillhör någon del och inget element tillhör båda. Dikotomier används ofta som narrativt hjälpmedel för att framhäva poänger och slutsatser. Det finns även falsk dikotomi där motsatserna inte tydligt utgör varsin polaritet, utan det kan även finnas likheter vilket gör det svårt att sätta elementen mot varandra då det oftast finns fler förklaringar än endast två. I uppsatsen använder vi begreppet flykting som i 1951 års FN-konvention om flyktingars rättsliga ställning, kompletterad med 1967 års flyktingprotokoll finns definitionen flykting som en person som lämnat sitt hemland och som inte kan återvända dit på grund av fruktan för förföljelse till följd av ras, nationalitet, tillhörighet till viss samhällsgrupp, religiös eller politisk uppfattning3.
12
3. Tidigare forskning
I detta kapitel kommer vi att redogöra för en rad studier som berör barnböcker och flykt ur olika perspektiv. Dessa studier tillsammans med vårt empiriska material bildar grunden för vår resultatdiskussion.
3.1 Maktförhållandet vuxen-barn
Kåreland (2013), Andersson och Druker (2012) och Rose (1998) beskriver hur det i barnlitterära texter uppstår ett maktspel mellan barn och vuxna. Det är vuxna som skriver, publicerar och bedömer böckerna. Böckerna skrivs inte ur barns perspektiv utan för barn där författaren måste föreställa och presentera en föreställning, en idé om vad barndom och att vara ett barn innebär. Maktspelet synliggörs även av att det behövs ett mellanled, mellan författaren och barnet. Barn som ännu inte kan läsa behöver någon som läser boken för dem, en läsande vuxen. Kåreland (2013) beskriver hur barnet och barnlitteraturen blir den andra jämfört med den vuxna som besitter längre erfarenhet och större förkunskaper, barnet och barnlitteraturen hamnar i den vuxnas skugga. Även Nikolajeva (2017) diskuterar kring barnlitteratur som maktutövning då barnlitteratur är om och för barn, men i princip aldrig skrivet av barn. Då litteraturen har den vuxna som norm blir barnet den andra. Konsekvensen blir att barnen som är maktlösa i samhället tillskrivs av den vuxna författaren möjligheter där maktpositionerna kullkastas och hierarkin upphävs, men under en tidsbegränsning och på den vuxnas villkor.
3.2 Utbudet av litteratur i förskolan
I studier av utbudet av litteratur i förskolan synliggörs att nyare barnboksutgivning har svårt att ta plats i förskoleverksamheten, hävdar Kåreland och Lindh-Munther (2005). De menar att det främst är klassiska författare som exempelvis Astrid Lindgren, Gunilla Bergström, Sven Nordqvist, H.A. Rey och Lena Andersson som förekommer då förskolans personal månar om att förmedla ett litterärt kulturarv. Kåreland (2013) ifrågasätter vad som idag är svensk kultur i vårt mångkulturella Sverige, då ett kulturarv inte är statiskt. Kulturförändringarna återspeglas i litteraturen och Kåreland jämför hur Astrid Lindgrens lantliga miljöer som har ett starkt
13
symbolvärde blir sinnebilden för en lycklig svensk barndom. I dagens urbaniserade mångkulturella samhälle är det få som har anknytning till dessa miljöer.
3.3 Förmänskligade djur eller ting i bilderböcker
Att använda sig av antropomorfa karaktärer, alltså förmänskligade djur eller ting, är ett vanligt sätt att skildra individer i barnböcker, menar Lassén-Seger (2012) och användandet har en lång historia, från de äldsta fablerna till Disneys djurgestalter. Att använda sig av djur istället för barn i illustrationerna kan vara ett sätt att förmedla ett utanförskap, i betydelsen att vara utsatt eller annorlunda eftersom barn i lekens och fantasins värld har möjlighet att förvandla sig till olika djur. Det kan också vara så att vid användandet av djur anses dessa neutrala på flera sätt, såsom i fråga om etnicitet, kön, ålder och klass. Även Nikolajeva (2000) beskriver att genom att använda sig av djur istället för barn så kan man göra protagonisterna, det vill säga huvudkaraktärerna, neutrala. Hon kritiserar och påvisar en föråldrad syn när man byter ut barn mot djurgestalter samtidigt som hon menar att genom att använda djur så ges möjligheter att skapa situationer och äventyr som skulle vara omöjliga för barn. Lassén-Seger (2012) förtydligar att den föråldrade synen har sina rötter i västerländsk idéhistoria där man betraktade barnet som en naturnära, ociviliserad varelse. Kåreland (2013) beskriver hur flera avhandlingar och studier redogör för hur läslust väcks om barn får möta böcker som de känner igen sig själva i. Hon ifrågasätter om man nödvändigtvis behöver kunna identifiera sig med karaktärerna eller texten i boken för att ta till sig texten och undrar om barn känner igen sig i djurprotagonister? 4
3.4 Flyktens olika faser
Leonard Lamme, Fu och Mckoy Lowery (2004) har gjort en amerikansk studie om hur invandrare5 skildras i barnböcker. 20 procent av alla skolbarn i USA är första eller andra
generationens invandrare och många upplever en smärtsam övergångsprocess från sitt gamla
4 Kåreland (2013) exemplifierar djurböcker såsom böckerna om grisarna Benny (Barbro Lindgren) och Malla (Eva Eriksson) och fåren Bu och Bä (Olof Landström) som är populära bilderböcker för barn i förskoleåldern.
5
I dagens USA är invandrarna främst från forna Sovjetstater, latinamerikanska och asiatiska länder. Invandrarna i studien i USA skiljer sig från flyktingarna i Europa i bemärkelsen att de lämnar sina hem i hopp om ett bättre liv, men har möjlighet att återvända till sina hemländer (Leonard Lamme, Fu och Mckoy Lowery, 2004).
14
hemland till det nya hemlandet, USA. Genom bilderböcker kan både infödda amerikaner få lära sig mer om immigranternas upplevelser samtidigt som immigranterna får sin historia bekräftad. I studien har forskarna delat upp barnböckernas innehåll i tre teman; 1. Övergång till USA, känna hemlängtan och känslor av utanförskap, 2. Göra en koppling, hålla kvar vid firande av högtider, användning av betydelsefulla symboler och besök i sitt forna hemland samt 3. Att bli amerikan, utvecklandet av en ny identitet och hitta sätt att sammanlänka de båda kulturerna. Problemet, som forskarna ser, är att bilderböckerna ofta är skrivna i alltför positiv anda, där böckerna inte stämmer överens med immigranternas verkliga upplevelser kring utanförskap, arbetslöshet och fattigdom. Shaheen och Miles (2017) har forskat kring engelska flyktingbarns psykiska hälsa och diskuterar på liknande sätt olika faser i en flykt och visar på två olika sätt att se på flykten. Antingen genom tre steg; före migration, migration och efter migration eller genom de fyra stegen; förväntan, förödande händelser, överlevnad och anpassning. Både förväntan och förödande händelser ingår i fasen före migration. Studiens fokus låg på faktorer i det nya landet som påverkar barnens hälsa positivt, såsom skolgång, familjerelationer och kamratskap.
3.5 Om hur flyktingars identitet uppfattas
Hope (2008) har gjort en etnografisk studie med engelska skolbarn för att söka kunskap om hur flyktingars identitet konstrueras där barnen fått läsa olika bilderböcker som skildrar flykt. Hope ser att samtida litteratur för barn med krigstema handlar om vanliga människor som på grund av krig försätts i svåra situationer, långt bort från glamorösa hjältar som tidigare dominerade litteraturfältet. Hon ser också en tendens i att böckerna fokuseras alltmer protagonisternas upplevelser i det nya landet, jämfört med tidigare då hemlandet var i fokus. Med böcker som handlar om vanliga människor i ett nytt hemland, kan flyktingar känna att de får en befäst plats i världen, menar Hope.
3.6 Hur bilderböcker kan användas med barn
Flera olika studier visar hur litteratur kan hjälpa barn att förstå sin omvärld, att utbyta erfarenheter och att tänka konstruktivt kring en värld av oro (Suzuki, Huss, Fiehn & Myers Spencer, 2015, Steiner, Peralta Nash & Chase, 2008, Lilliss, 2013). Suzuki et al (2015) har
15
granskat ett antal bilderböcker som gestaltar krigets verklighet från olika krig och från olika perspektiv. Ett av perspektiven är att se kriget från soldaternas sida och här ges exempel på boken And the Soldiers Sang (Lewis, 2011)6 som skildrar soldaternas mänsklighet och att
soldaterna också kan vara offer för kriget. Steiner et al (2008) har i en artikel uppmanat författare att i större utsträckning skriva barnböcker där barn från olika kulturer interagerar och att lärare och bibliotekarier använder sig av multikulturell litteratur i sin undervisning för att barnen ska väckas till social medvetenhet. Barnen får se sig själv och andra representerade i böcker, vilket i sin tur odlar respekt, empati och acceptans, hävdar Steiner et al (2008). En av böckerna som nämns i artikeln är Thank you, World (McGinty, 2007) som visar att barn i alla delar av världen uppskattar samma saker, som att titta på molnen och stjärnorna och att bli nerbäddade på kvällen. Lilliss (2013) menar att det finns delade meningar i samhället kring hur vuxna ska förhålla sig till barns kunskapande om krig. Hur mycket ska barn få veta om krig och fortfarande få behålla barndomens oskyldighet? Lilliss anser att barn har lättare att förhålla sig till världen om de faktiskt känner till hur världen ser ut för många och anser att böcker är ett medel för att barn ska öka sin kunskap kring krig och orättvisor. En av böckerna som Lilliss har granskat är Home and Away (Marsden och Ottley, 2008) som bjuder in till ett tankeexperiment där en helt vanlig familj i Australien får uppleva krigets fasor och tvingas lämna landet i en båt.7
En studie som Reyes-Torres (2014) gjort av fyra bilderböcker som skrevs i kölvattnet av attackerna i USA den 11:e september 2001 visar en förstärkning av nationalistiska tankegångar och även om New York består av en smältdegel av nationaliteter skrevs amerikanen nu fram som en homogen grupp, ett vi, som blivit attackerad av ett dem, som i detta fall är araber. Reyes-Torres säger att:
As children step into and move through story worlds, they build bridges between their personal experiences and the literature they read, and thus, stories become a lens through which they can better understand their world. In the same way, books construct social relationships and promote concepts, ideas och identities that respond to what adults believe children should know and value (Reyes-Torres, 2014, s. 36).
6
Boken utspelar sig på Julafton 1914, då en brittisk soldat hör en tysk soldat sjunga Stilla Natt och börjar sjunga han också, samma sång på var sitt språk. Den brittiska soldatens dagbok där han beskrivit händelsen hittas efter hans död.
7
En liknande bok är skriven ur ett svenskt perspektiv. Om det var krig i Norden (Teller, 2012) är utformat som ett pass och vänder på perspektiven och ger läsaren möjlighet att fundera kring de val en svensk skulle ha om kriget hade brutit ut i Norden.
16
Reyes-Torres anser således att barn som läser dessa böcker blir medvetna om dikotomin ont och gott genom att göra aktiva val i hur de bör agera och att böckerna utvecklar en attityd av misstänksamhet samt att en del kulturer inte ska mötas. Även om böcker inte är det enda verktyget för att utveckla barns medvetenhet så kan litteratur spela en avgörande roll, menar Reyes-Torres (2014).
3.7 Sammanfattning
I detta avsnitt har vi valt att ta upp studier om barnböcker kopplat till vårt val av ämne. Det finns ett maktperspektiv där den vuxna är normen och barnet blir den andra. Den vuxna har makten över att skriva för och om barn, då den besitter större förkunskaper och har makt att välja vilka böcker som ska läsas för barnet. På förskolan är det pedagogen som har makten att avgöra vilka böcker som finns tillgängliga för barnet. Vi har beskrivit forskning av hur för-mänskligade djur gestaltas i barnböcker och tagit upp studier kring hur bilderböcker i USA och England skildrar flyktens olika faser. Slutligen har vi diskuterat olika studier kring hur bilderböcker om krig kan användas med barn i pedagogisk verksamhet. Dessa studier till-sammans bildar en grund för vår undersökning, då de bilderböcker som utgör vårt empiriska material berör krig och flykt och att i flera av bilderböckerna har författaren valt att göra hu-vudkaraktärerna antropomorfa. I tidigare forskning saknas svenska studier som behandlar barnböcker om samtida flykt och hur krig och flykt skrivs fram. Det är den luckan som vi i denna studie hoppas fylla.
17
4. Teori och metod
I detta kapitel kommer vi att redogöra för de teorier och analysmetoder som används i studien. Bergsten (2002) föreslår att: ”I den mån det är meningsfullt att inom litteraturvetenskapen åtskilja teori från metod får det förra begreppet avse en övergripande förklaringsmodell och det senare ett mer praktiskt inriktat arbetssätt” (Bergsten, 2002, s. 16). Bergsten menar således att inom just litteraturvetenskapen används teori och metod växelvis, där teorin är något vi föreställer oss, något vi tänker, medan metod är hur vi praktiskt genomför något. Att realisera teorin i praktiken är detsamma som att förverkliga en inre syn. I vår studie har vi valt att använda oss av följande teorier som analysmodeller; narratologi, kultur, identitet och dikotomi. Metoden är det praktiskt inriktade arbetssättet som vi utgår ifrån och dessa är den
hermeneutiska cirkeln, kulturanalys samt visuell textanalys. Eftersom teori och metod vävs
samman i vårt arbete och för att undvika upprepningar har vi valt att sammanskriva de olika delarna. Vi tittar på narratologin och dikotomin utifrån den hermeneutiska cirkeln. Narratologi går även ihop med visuell textanalys. Kultur och identitet går helt ihop med kulturanalys. Det blir således svårt att särskilja teori och metod på ett tydligt sätt.
Vi börjar med att presentera vårt metodval för att sedan beskriva teoretiska begrepp som används i studien. Sedan följer en presentation av vårt urval av böcker samt kort en sammanfattning av respektive boks innehåll, i syfte att göra tolkningarna i analysen tydligare.
4.1 Metodval
Studien är kvalitativ och har en abduktiv ansats med utgångspunkt i materialet som i vår studie består av bilderböckernas berättelser i text och bild. Enligt Alvehus (2013) kan kvalitativ metod beskrivas som ett tillvägagångssätt med innehåll i fokus snarare än statistiska samband, där syftet är att forskningen ska bidra till en generell förståelse av ett fenomen. Tolkningen av fenomenet begränsas av det teoretiska ramverk som väljs utifrån problem och syfte. Alvehus förklarar innebörden av den abduktiva ansatsen som ett angreppssätt som utgår dels från empirin och dels från de teoretiska perspektiven där nya infallsvinklar bidrar till nya tolkningar. Vi har valt att använda oss en kvalitativ metod med abduktiv ansats då vi genom detta angreppssätt vill få en ökad förståelse för berättelsernas budskap. I den inledande delen
18
av resultatkapitlet har studien dock ett kvantitativt förhållningssätt, då vi presenterar ett stapeldiagram över antalet uppslag i varje bok över flyktens olika faser. Vi vill tydligt redogöra för vilken fas i berättelsen som författarna valt att lägga fokus på för att synliggöra hur det skiljer sig åt.
I bilderböcker samverkar ofta bild och text som en helhet. Ur den aspekten framstår visuell textanalys som en passande analysmetod. Björkvall (2012) beskriver multimodalt textbegrepp som ett redskap för att analysera betydelser i illustrationer och texter, antingen var för sig eller tillsammans. Genom att analysera bild och text, gå in i detalj och fånga bildernas betydelser synliggörs olika fenomen. Exempel på fenomen kan vara händelser som berättelserna byggs upp kring eller hur maktförhållanden framställs mellan olika människor och grupper.
I våra analyser av böckerna ser vi vilka olika mönster som träder fram. För att skapa en struktur i analysen kommer vi att tematisera vårt resultat, utifrån frågeställningarna.
4.2 Teoretiska begrepp
I studien använder vi oss av nedanstående teoretiska begrepp genom att tolka text och bilder i bilderböckerna. Narratologi kan beskrivas som ett paraply under vilka kultur, identitet och dikotomi ryms. Ur text och bild synliggör vi innebörden av begreppen och tolkar dessa i sin kontext, utifrån den hermeneutiska cirkeln och kulturanalys.
Narratologi
Nikolajeva (2017) särskiljer en historias uppbyggnad i vad som berättas och hur det berättas. Vulovic (2013) förtydligar termologin och säger att ”[…] termen rymmer alltså på en och samma gång själva berättelsen, intrigen och utsägandet. En viktig aspekt av narrativ är att termen riktar fokus mot både den situation som själva utsägandet sker i och de val som berättaren gör då denne ur en berättelse konstruerar en intrig” (Vulovic, 2013, s. 174). Det finns en nivå, menar Vulovic, mellan författarens verklighet och berättelsens fiktiva värld, nämligen berättarens fiktiva värld. I den är rösterna inte författarens, utan protagonisternas, varigenom historien berättas. Den värld där alla karaktärer, miljöer, handlingar och händelser
19
bildar en helhet. Genom att använda sig av narratologi kunde vi i vår studie urskilja strukturen med dess brytpunkter och vändningar i berättelserna, lyfta ur dem och tolka dem.
Kultur och identitet
Stier (2004) urskiljer tre nivåer i studiet av kulturer; på samhällsnivå, gruppnivå och individnivå. Kulturmötet kan ”[…] sägas vara sociala situationer där individer, grupper eller samhällen samspelar med en kultur” (Stier, 2004, s. 25). På samhällsnivå talar man om termer som värden och normer, språk, traditioner och religion i ett socialt system, en källa till samhörighet och en avgränsning mot andra. På gruppnivå är flera termer som de på samhällsnivå, men gruppen kan skilja ut sig från samhällsnivån och skapa subkulturer. På individnivå finns kulturen närvarande i form av inrotade tanke- och beteendemönster, den ger trygghet och samhörighet och den sätter spår i individers självuppfattning och identitet, anser Stier.
Hammarén och Johansson (2009) och Goldstein-Kyaga och Borgström (2009) menar att ett sätt att närma sig begreppet identitet är att se det som ett reflektivt identitetsprojekt, där människor skapar sin identitet genom den tolkning de ger då de beskriver sina liv. Denna narrativa tradition förutsätter att det finns en koppling mellan vår identitet och de livshistorier som berättas. ”Människan skapar sin identitet i form av en berättelse om livet, där hon själv både är författare, berättare och spelar huvudrollen. I den bemärkelsen har hon en narrativ identitet” (Golstein-Kyaga & Borgström, 2009, s. 60). Detta reflekterande sätt att se på identitet passar i vår studie, eftersom tolkningar kan göras i det som skrivs fram i berättelserna.
I kulturmötet, förklarar Stier (2004) som kan vara frivilligt eller under tvång, inryms ett möte med det främmande eller annorlunda och utgör en ömsesidig påverkan på identiteten. Upplevelserna i mötet tenderar att förstärka olikheterna då de tillskrivs egenskaper som vi inte har, där stereotyper av den andre i regel är negativt laddade. Dessa olikheter kan ses som ett dikotomiskt förhållande.
Dikotomi
Eriksson (1998) hävdar att dikotomin kan vara ett angreppssätt för att synliggöra väsentliga skillnader och för att visa på de svårigheter de skillnaderna kan medföra. Dikotomin behöver
20
inte skildra verkligheten exakt som den är i all dess komplexitet utan kan ses som ett verktyg för att påvisa skillnader. Lundahl (1998) menar att dikotomier är ett konstruerat motsatsförhål-lande. Med hjälp av dikotomier uttrycks ett ojämlikt förhållande, där den delen som är avvikande alltid måste förklaras, och det som ses som det normala är det självklara. Miegel och Schoug (1998) beskriver hur dikotomier och motsatspar kan användas som polariteter, att dikotomier ställs mot varandra för att synliggöra olika fenomen. I vår studie används dikotomier som ett redskap när vi i frågan om hur karaktärer och relationer beskrivs i berättelserna försöker synliggöra identiteter i barnböcker. Barnböcker har en förhållandevis enkel dramaturgi där motsatser är en viktig del av berättelserna. Exempelvis ställs stor/liten, vi/dem och ond/god mot varandra. Ur detta kan olika identiteter härledas.
4.3 Analysmodeller
För att tolka vår empiri har vi valt att använda oss av två analysmodeller med syfte att analysera materialet på olika nivåer. Den hermeneutiska cirkeln och kulturanalys är teoretiska analysmodeller som vävs samman när vi analyserar våra bilderböcker och som fungerar som analytiska redskap. Under respektive analysmodell har vi först förklarat vad de innebär och sedan hur vi har gått tillväga för att använda oss av dem.
Hermeneutik och den hermeneutiska cirkeln
Alvesson och Sköldberg (2017) förklarar hermeneutik som tolkningslära och Nikolajeva (2000) beskriver att hermeneutik handlar om att tolka, förstå och förmedla, som ett växelspel mellan förförståelse, förståelse och erfarenhet, den hermeneutiska cirkeln. Genom att pendla mellan att se helheten, sedan detaljerna och sedan helheten igen fördjupas förståelsen och det skapas möjligheter för en mer adekvat tolkning av materialet. Lorentz (2013) förtydligar begreppet ytterligare för hur förståelsen ständigt förändras beroende på förförståelse och tolkning. Förståelse beror på individuella skillnader av tolkningar, kunskaper och erfarenheter. Med fördjupad förförståelse tolkas materialet annorlunda än om tolkningen görs utan förförståelse. Det blir olika resultat.
21
Genom att först läsa böckerna var för sig och tolka text och bilder fick vi en uppfattning av innehållet. När vi sedan samtalade om böckerna och fortsatte att läsa såg vi andra fenomen och gjorde ytterligare tolkningar. Nya tolkningar har vi sedan gjort allt eftersom vi läst mer teorilitteratur då vår kunskap hela tiden genererar nya erfarenheter.
Kulturanalys
Ehn och Löfgren (2001) menar att själva definitionen av begreppet kulturanalys är öppen och används inom flera discipliner. Kulturanalys innefattar områden som identitet, etnicitet och genus. Genom att använda kulturanalys som metod sätts luppen på vad som sker i samspelet mellan människor. Människor bär olika referensramar, erfarenheter, värderingar och synsätt. För att kunna förstå varandra och kunna samarbeta behöver vi analysera och synliggöra våra likheter eller skillnader och se vilka koder, värden och föreställningar som vi delar. Genom att studera mänskligt beteende ur olika infallsvinklar synliggörs att det kan finnas skillnader även inom samma grupp (Ehn och Löfgren, 2001).
Vårt ingångssätt i kulturanalysen är att tolka vilka fenomen inom kultur, identitet och dikotomi som presenteras i de bilderböcker vi valt för vår studie. Genom att växla mellan
olika tankenivåer, att växelvis närsynt granska dels detaljer och dels helheten ur ett
helikopterperspektiv vill vi se hur hemlandet, flykten och det nya landet skildras i våra utvalda bilderböcker utifrån olika teman. Vi tittar även närmare på hur relationerna karaktärerna emellan beskrivs och hur de olika skeendena i flykten skrivs fram, för att göra
jämförelser och se mönster. Genom att urskilja ett antal dikotomiska förhållanden kommer vi
att belysa komplexiteten i relationerna som gestaltas.
4.4 Urval av böcker
Det empiriska materialet har valts utifrån syftet att studera hur flykt skildras i samtida svenska bilderböcker. Urvalet är baserat på de rekommendationer av böcker vi fått av bibliotekarier på olika folkbibliotek som vi besökte. Där ställde vi alltid samma fråga. ”Har ni böcker riktade mot barn i förskoleåldern som berör ämnet flykt?” På de olika biblioteken rekommenderades vi i princip samma böcker. Utifrån dessa rekommendationer gjordes ett urval av tio
22
bilderböcker, som alla handlar om barn som flyr från sitt hemland i krig till ett land som tolkas eller skrivs ut att vara Sverige.
Vi har skrivit en resumé av våra valda böcker med syftet att göra tolkningarna i resultatkapitlet tydligare. Alla böckerna utom en är skrivna inom en tidsperiod på tre år. Likväl har vi valt att ta med Den långa, långa resan (1995) eftersom den visar att böcker som berör flykt till Sverige inte är ett nytt fenomen. Vi har också tagit med Systern från havet (2015) som berör finska vinterkriget, men är skriven i en samtid när flykt från andra länder är mer aktuellt. Åtta böcker är skrivna av svenska författare och två böcker, Flykten av Sanna och Sabelles röda klänning av Michaelidou-Kadi och Stamatiadi är båda översatta till svenska. Författarna är från Italien respektive Grekland. Som vi nämnde under stycket bakgrund är det främst böcker från USA och Europa som översätts och få böcker från Östeuropa och tredje världen.
Den långa, långa resan av Ilon Wikland och Rose Lagercrantz (1995)
Ilon Wikland har illusterat denna bok, som skildrar hennes egen barndom för 70 år sedan då hon tvingas lämna sitt land och som ensamkommande flyktingbarn komma till ett nytt land. Hennes älskade hund blir skjuten, båtfärden är svår och när hon kommer fram svimmar hon och hamnar på sjukhus. När Ilons faster får kännedom om var Ilon befinner tar hon med sig henne hem där de båda målar hela dagarna och där Ilon också får en ny hund.
Flykten - en bok om att lämna allt av Mia Hellquist Forss (2014)
I boken får vi lära känna Jonas och hans syster Sara, som leker tafatt med kompisar på gården, följer med till mataffären och ser på TV. Mitt i natten måste familjen ge sig iväg, och bara gosehunden får följa med. Pappan berättar senare under flykten för pojken om kriget som kommit. De färdas med bil, till fots, med båt och även i lastbil. Till slut är resan över och de har kommit till ett kallt land med snö på marken där familjen hamnar på en flyktingförläggning. Barnen börjar leka med andra och bygger till slut en snögubbe. Boken kan läsas parallellt på både svenska och arabiska.
Sabelles röda klänning av Marina Michaelidou-Kadi och Daniela Stamatiadi (2015) -
Grekland
Flickan Sabelle tvingas fly från sitt hemland och kan bara ta med sig en sak. Hennes val faller på en röd klänning som hon fått av sin mormor och som sticker ut ibland de svart/vita
23
bilderna. Sabelle använder den röda klänningen varje dag och när klänningen till slut är för liten känner hon sorg, men livet i det nya landet är hoppfullt och sista bilden illustras i fullfärg.
Om du skulle fråga Micha av Viveka Sjögren (2015)
Pojken Micha flyr kriget med sin familj och kommer efter en lång resa till ett kallt land. De vuxna väntar på att få stanna, medan Micha väntar på att få åka hem igen. Micha börjar skolan där han ingenting förstår. En dag blir han tillfrågad om han vill spela fotboll och då känns det bättre. Personerna i boken illusteras som saxar, vars skär blir ben och handtagshålen blir ögon.
Systern från havet av Ulf Stark och Stina Wirsén (2015)
Sirkka tvingas lämna sitt hem i Öster med en adresslapp om halsen eftersom kriget har kommit, för att bo hos Margareta och hennes föräldrar i landet i Väster. Sirkka och Margareta drar inte jämnt till en början, men när Margareta hämtar ett fotografi i vattnet som Sirkka tappar och lär henne att cykla utvecklas en vänskap mellan flickorna. I slutet har det blivit fred i landet i Öster och Sirkka får åka hem igen.
Flyktfåglarna som inte kunde flyga av Fredrik Kellin (2016)
I berättelsen får läsaren möta flyktfågeln Felix och hans föräldrar som bor på Hemmaön. De är fåglar som inte kan flyga. Ön invaderas av bovfinkar, som hotar med att elda upp deras bon om de inte flyttar självmant. Spelikanen hjälper familjen över havet där en val agerar båt och väl framme på Bortaön får de möta stolken som tolkar och asylstaren som lyssnar på deras berättelse. Tre långsamma månader senare har familjen fått asyl och Felix börjar skolan och lär sig det språk som talas på ön.
Pudlar och Pommes av Pija Lindenbaum (2016)
Tre förmänskligade hundar utan kläder men med livremmar i olika färger bor i ett land där potatisen växer bra och där poolen erbjuder svalka. Sen blir det torka och brist på mat och andra förnödenheter, som bräder, smågodis och fotbollar. Ett hot i form av en slängd stenbumling i poolen får dem till slut att ta båten och ge sig iväg på en stormig färd. När de väl kommer fram möts hundarna av två snälla och en dum hund. Det uppstår en maktkamp som den goda sidan vinner.
24
Flykten av Johanna Sandberg och Torsten Larsson (2016)
Berättelsens jag är en pojke i lägre skolåldern som bodde i ett land med palmer med sina föräldrar. Kriget kom och familjen flydde och lämnade allt utom pojkens nalle. Efter en svår båtfärd där han tappade nallen kom familjen till ett flyktingläger och sedan vidare till Sverige. Pojken säger i slutet att han har bott här nu i några år och trivs i det nya landet, kan språket, har fått kompisar och en ny nalle.
Flykten av Francesca Sanna (2016) – Italien
Berättelsens jag beskriver en flykt som resten av familjen genomgår sedan kriget har tagit pappan. Mamman beskriver att de ska åka till en säker plats, där bilderna visar renar, björnar och andra skogsdjur i vinterskrud. Resan är lång och med olika färdmedel och de lämnar kvar mer och mer av sin packning, möter en arg vakt som inte låter dem passera en gräns och får hjälp av en smugglare att komma vidare. När de väl klarat den svåra båtresan väntar en tågresa där jaget tittar upp på fåglar som också flyttar, men de behöver inte passera några gränser. Boken avslutas med ett uttryck av längtan efter ett hem i trygghet.
Åka buss av Henrik Wallnäs och Matilda Ruta (2016)
Karaktärerna gestaltas som katter i denna berättelse där barnet som är jaget och mamman lämnar pappan och farmodern för att åka med buss långt, långt bort. Tillsammans färdas de länge med både buss och båt för att hamna på en flyktingförläggning. Barnet och mamman sitter på en parkbänk och läser ett brev från pappan, och till slut återförenas familjen, men farmor är kvar i hemlandet. Att det är krig i hemlandet syns bara på bilderna, det skrivs inte ut. En liten tygkanin verkar vara viktig för barnet, men den nämns inte heller.
Fortsättningsvis kommer vi att skriva böckernas titlar när vi hänvisar till vår empiri. Eftersom två av våra böcker bär titeln Flykten har vi valt att differentiera dem genom att skriva Sandbergs Flykten och Sannas Flykten alternativt Flykten av Sandberg och Flykten av Sanna. Böckerna i empirin är utan sidnumrering. Således innehåller citaten inga sidhänvisningar.
25
5. Resultat
Varje forskningsfråga presenteras var för sig. Ur text och bild har vi tolkat berättelserna uti-från de analysmodeller som beskrevs i teori- och metodkapitlet, den hermeneutiska cirkeln och kulturanalys. Vi börjar med att diskutera böckernas narratologi för att besvara fråga 1: Hur ser berättelsernas narratologi ut? Narratologin syftar både till vad som berättas och hur det berättas. Vad som skrivs och hur berättelserna skrivs fram och hur bilden av verkligheten skildras. Under rubriken Identiteter och relationer besvarar vi fråga 2: Hur beskrivs karaktärer och relationer i berättelserna? Här diskuterar vi hur karaktärer och relationer skildras i böck-erna med hjälp av att använda tre dikotomier, stor/liten, vi/dem och ond/god.
5.1 Flyktens faser
När Nikolajeva (2017) beskriver berättelsers narratologi delar hon inte bara in handlingsför-loppet i en början, ett mitt och ett slut, utan diskuterar även de spänningar som verkar i berät-telserna, som står i samband med varandra. Vi har kunnat urskilja de fyra olika faserna
var-dag, vändpunkt, flykt och ny vardag i vårt material. Genom att urskilja och diskutera varje fas
för sig så synliggörs hur flykten gestaltas. Vi börjar med att se på vilket utrymme varje del får i böckerna. För att tydliggöra om tonvikten i böckerna är förlagda i hemlandet, under flykten eller i det nya landet har vi valt att presentera detta i ett stapeldiagram där vi räknat antal upp-slag. Eftersom vändpunken är en kort men betydande del av berättelserna tas den inte med i kvantifieringen.
5.1.1 Fasernas utrymmen i böckerna
Stapeldiagrammet nedan visar att bara två av böckerna utspelar sig till största delen i hemlan-det medan hälften av böckerna utspelar sig huvudsakligen i hemlan-det nya lanhemlan-det. Diagrammet visar också fördelningen av flykt i böckerna, från mycket stor del i Sannas Flykten till inte alls i
Sabelles röda klänning. Systern från havet var särskilt svår att dela upp, eftersom händelserna
i landet i Öster sker parallellt med händelserna i landet i Väster. Vi valde att endast se resan från Öster till Väster, ur huvudpersonens ögon.
26
Figur ett: Antalet uppslag som skildrar hemland, flykt och nytt land.
5.1.2 Vardag
Nikolajeva (2000) beskriver genren äventyr som en berättelse utan övernaturliga ingredienser som tar huvudpersonen långt hemifrån, upplever faror, reder ut situationerna och vänder hemåt igen, stärkta av sin erfarenhet. En tolkning av vår empiri är att bilderböckerna är en slags äventyrsböcker, där händelserna skildrar ett äventyr, förutom att de inte återvänder hem8.
För att analysera hur bilden av verkligheten skrivs fram i vår empiri har vi sett mönster och utifrån faserna vardag, vändpunkt, flykt och ny vardag har vi valt ut ett antal teman där perso-ner, miljöer och händelser bildar berättelsen. Antingen börjar böckerna i en vardag där karak-tärerna lever ett helt vanligt liv, eller så börjar böckerna med ett uppbrott.
8 Det enda undantaget är i Systern från havet där huvudpersonen Sirkka återvänder hem efter krigsslut.
0 2 4 6 8 10 12 14 16
27
Etablera vanlighet och vardagsliv
Om du skulle fråga Micha leder direkt in läsaren i en vardag. ”Ganska nyss satt Micha på den
solvarma trappan och väntade på kompisarna för att spela fotboll en stund före kvällsmaten.” Bollen ligger framför fötterna på Micha och över det rödorange uppslaget vilar ett lugn, ingen har bråttom. Klockan visar tjugo över sex och marknadsståndet är öppet. Det som kan uppfatt-tas annorlunda, exotiskt, är de orientaliska mattorna som pryder både hustak och markiser, och kamelerna som syns i bilden. I övrigt finns det ingenting som uppmärksammar läsaren på en annan kulturs traditioner i denna eller andra böcker.
Genom att författarna valt att inleda böcker med en presentation av karaktärerna som helt van-liga människor som gör helt vanvan-liga saker ger det läsaren ett intryck av att människor världen gör liknande saker i sin vardag, som att gå till skolan eller jobbet, handlar mat och tittar på TV. En av böckerna, Flykten – en bok om att tvingas lämna allt inleds med att barnen, som leker tafatt ute bland hyreshusen, måste följa med mamman till affären. ”Det är supertråkigt att handla. Om man inte får godis! Det får man inte.” Vardagslivet med en mataffär med varor på välfyllda hyllor och en mamma som säger nej till godiset utgör en stark kontrast till flykten som familjen tvingas göra senare i boken.
I Sandbergs Flykten skrivs vanligheten ut där jaget säger: ”Vi levde ett vanligt liv. Pappa och mamma jobbade och jag gick i skolan.” och visar ett familjeporträtt med en leende familj.
Uppbrott
Andra böcker presenterar karaktärerna utan att läsaren får ta del av ett vanligt liv. Sabelles
röda klänning börjar så här: ”Från en dag till en annan, lämnade Sabelle sitt hem och allt hon
älskade och reste till ett land långt borta, på andra sidan jordklotet. Här är det inte säkert längre, sa hennes mamma. Vi kan inte ta med oss mycket, så välj en sak - ta det du tycker allra mest om.” Bilden visar en kvinna och en flicka, som med oroliga miner går hand i hand med en väska och en röd klänning i de fria händerna. Åka buss inleds på liknande sätt med frasen: ”En dag tog sommaren slut” och sedan ”Jag vinkade till farmor. Vi var tvungna att åka långt, långt bort.” I Åka buss kan läsaren se kriget i form av explosioner och stridsflygplan borta vid horisonten, men det är oklart om barnet ser det. Barnet tittar på farmor som de läm-nar.
28
I alla böcker presenteras ett barn att identifiera sig med. Barnet är i några av böckerna jaget som beskriver händelserna, som i Åka buss och Flykten av Sandberg. I vårt material finns det inga böcker skrivet ur en vuxen jag-form. I de andra böckerna är det den allvetande
berätta-ren som förmedlar historien. Nikolajeva (2000, 2017) diskuterar hur olika berättarperspektiv
används för att berätta en historia, där unga läsare ofta har svårt att förhålla sig till jaget, me-nar hon. Men att skriva en berättelse ur en jag-form kan enligt Edström (2013) ses som en garant för berättelsens trovärdighet, om jaget har varit med om upplevelserna som berättas. Utrymmet i hemlandet, där karaktärerna presenteras, är som visades i diagrammet förhållan-devis litet i flera av böckerna. Vardagen skrivs ut genom huvudpersonernas handlingar och i de fall som böckerna börjar med ett uppbrott, går läsaren miste om information som tyder på krig i hemlandet.
5.1.3 Vändpunkt
”Kriget kom. Det började hända hemska saker runt omkring oss varje dag. Snart var det kaos överallt”. I Sannas Flykten illustreras kriget som en svart jätte med ondskefulla ögon och stora händer som förstör sandslotten där familjen nyss satt och njöt. Denna bok, i likhet med flera andra, skildrar kriget som något som tycks starta från en dag till en annan. Ett annat sätt att skriva fram kriget är att låta det synas i bild redan från början. Så är det i Åka buss där kriget syns i bild redan från första sidan med explosioner och stridsflygplan och fortsätter framåt med bilder på stridsvagnar, taggtrådsstängsel och soldater med gevär. I texten nämns dock inte kriget alls, utan berättelsen är skriven ur ett oförstående barns perspektiv. Det oförstående barnet skrivs delvis också fram i Flykten – en bok om att lämna allt där barnet Jonas förstår att något inte är som det brukar eftersom hans föräldrar ser sorgsna ut och glömmer bort orden i kvällssagan. Inte förrän efter halva boken nämns ordet krig och barnet börjar förstå att det är krig på riktigt och vad det innebär för honom och hans familj. I alla böcker där kriget nämns så skrivs kriget fram som ett konstaterande, helt utan en faktabaserad eller kritisk hållning. Här kan vi se två helt olika sätt att skildra kriget i böckerna. Kriget kan skrivas fram som ett fenomen som alla i familjen förstår innebörden av, eller så hålls barnen utanför föräldrarnas oro och samtal. Det vanliga är att barnen inte förstår riktigt vad som händer. I Pudlar och
Pommes går det från att vara härligt i poolen och gott om potatis till torka och brist på
29
hundarna, Ullis som verkar bekymra sig för att potatisen tar slut och att huset går sönder, sä-ger att de måste resa och då de två andra protesterar frågar Ullis: ”Jaha! Vill ni svälta ihjäl då? Nä det vill dom9 ju inte.” Den här boken är den enda som visar att det goda livet sakta går utför, tills de en dag får stenen i poolen, händelsen som gör att de beslutar sig för att resa. En vändpunkt inom narratologin är då något händer i berättelsen, som gör att karaktärerna måste ta ett beslut. De yttre omständigheterna, kriget, gör att alla åker från något. I alla böck-erna verkar någon av karaktärböck-erna veta i vilken riktning de ska åka för att nå tryggheten och det skildras som om de har en tydlig plan som de försöker hålla sig till trots att utvecklingen av besluten ofta ligger i andras händer.
5.1.4 Flykt
I berättelserna skildras flykten som en farofylld strapats där karaktärerna tvingas möta barriä-rer av olika slag. Vi har valt att visa hur flykten skildras utifrån några särskilda aspekter som varit tydliga i böckerna; en spänning av tiden i en narrativ kontext, kaos och död samt över-levnad då resan fortsätter.
Tempo och tid
”Strunta i kläderna, bara kom. Skynda, snälla.” I Flykten av Sandberg får familjen bråttom iväg och även i Flykten – en bok om att tvingas lämna allt säger mamman att de måste ge sig iväg och att det är bråttom. Tiden skrivs fram på liknande sätt i flera böcker, med en tydlig känsla av att tiden är knapp, om de ska klara sig. Det är familjer som lämnar sina hem, ofta springande med oroliga eller ledsna ansiktsuttryck och med bara lite packning, det nödvän-digaste. I Sannas Flykten däremot är resan planerad och familjen har hunnit packa sina väskor och sagt adjö till sina vänner innan de ger sig iväg.
Resan beskrivs som lång och mödosam i flertalet av böckerna. Sandbergs Flykten beskriver resan i dessa ordalag: ”Vi flydde på natten, vi flydde på dagen. Vi flydde i sol, vi flydde i regn. Vi flydde med en båt över havet.” Den långa resan beskrivs på liknande sätt i Pudlar
och Pommes. ”Dom ror och ror. Många dagar och nätter ror dom. Ibland blir det rast.
30
stans syns land. Hur lång tid ska det ta?” En samlad bild av böckernas berättelser visar att just båtresan är det stora hindret på resan.
I Sabelles röda klänning nämns däremot resan inte alls, utan ”Från en dag till en annan” har mamman och Sabelle rest till ”ett land långt borta, på andra sidan jordklotet”.
Det finns ett spänningsförhållande i tiden, mellan den korta tiden då de måste skynda sig och den långa tiden, som ibland är utom protagonisternas kontroll. I en narrativ kontext skrivs händelserna fram som hinder som karaktärerna ska bemästra, där tiden är central. Genom att försöka tolka hur lång tid den händelse tar, som bilden skildrar, för Nikolajeva (2000) en dis-kussion kring tid och tempo för att kunna göra tolkningar kring hur lång tid den händelse tar som bilden skildrar. Hur länge pågår flykten? I flera av böckerna används flera olika fordon som skrivs ut i tidsföljd, som i Sannas Flykten. ”Vi åker på natten så att ingen ska se oss… och reser i flera dagar. Ju längre vi åker… desto mer lämnar vi bakom oss.” Bilderna visar familjen som först åker bil, sedan två olika lastbilar och slutligen cykel med kärra innan de kommit fram till en gräns, en mur. Dagar är det tidsbegrepp som oftast används för att besk-riva att resan tar lång tid. I Om du skulle fråga Micha är också just dagarna som går central i boken, där familjen drar streck för varje dag som går på en bit tapet.
Kaos och död
På resan händer i många fall otäcka saker, särskilt på båtresorna, som alla är med om utom karaktärerna i Sabelles röda klänning. Att vara utlämnade till smugglarna, helt maktlösa inför sin situation, blir tydligt i flera böcker där karaktärerna inte förstår vad som händer. Sand-bergs Flykten skildrar maktlösheten så här: ”Mitt på havet flyttades vi till en större båt. Jag vet inte varför. Ingen visste.” Senare i samma bok står det: ”Vi trodde att vi var säkra men båten sjönk i havet. Alla skrek. Alla blev rädda. Runt om i vattnet låg saker och människor. Vi kan inte hjälpa alla, sa han som körde båten.” Att människor drunknar kan utläsas mellan raderna, men visas inte i bild. Även i Flyktfåglarna som inte kunde flyga är det underförstått att alla inte klarar resan då fåglarna passerar: ”[…] båtar, plankor, korgar och hemmasnickrade flot-tar. De passerade även några trasiga båtar som var helt tomma…”.
Ofta åskådliggörs båtresorna som mörka och stormiga, där karaktärerna är utlämnade till både smugglarnas och naturens nyckfullhet, en stort och otäck barriär att passera på vägen till en tryggare framtid.
31
Resan fortsätter
Båtresan är över, men flykten fortsätter i böckerna. I Flykten av Sandberg konstaterar de: ”Vi var blöta och kalla, men vi klarade oss. Var vi i Grekland? Tunisien? Vi visste inte.” I Flykten
– en bok om att tvingas lämna allt reser de vidare trångt och mörkt i lastbil, och trötta familjer
väntar i en kal hall med män i uniform och hundar innan de får fortsätta till Sverige. Sannas
Flykten är den enda boken i vår empiri som inte slutar i ett nytt land, utan slutar med att
famil-jen är på väg mot okänt mål på ett tåg.
I en del böcker är människorna på resan snälla och hjälpsamma, i andra möter protagonisterna motstånd och fientlighet. Vänligheten skrivs ut i Sandbergs Flykten när familjen efter båtresan nått ett läger. ”Där fanns mat och vatten. Och snälla människor.” I Flyktfåglarna som inte
kunde flyga ges ett tydligt exempel på både hjälpsamhet och fientlighet. ”Medan en del av öns
invånare var hjälpsamma och gav dem både mat och värmande dryck, var andra mindre trev-liga och lät inte flyktfåglarna få komma in i deras byar.”
Nikolajeva (2017) beskriver olika typer av konflikter i bilderböckers intriger, mellan person, samhälle eller natur. I vår empiri är konflikterna mellan person-samhälle tydligast, där karaktärerna möter sociala eller juridiska konventioner som försöker hindra dem att nå sitt mål. Alla reser utan pass och måste smyga över gränser för att komma vidare. Konfliken person-natur blir tydlig när de geografiska avstånden är stora och båtresorna beskrivs som långa, blåsiga och våldsamma.
5.1.5 Ny vardag
Den första tiden i det nya hemlandet
Att karaktärerna får vänta gestaltas tydligt i flera böcker. ”De stora turades om att dra nya streck, ett för varje dag de väntade. Om du skulle fråga Micha vad de väntade på skulle han säga: - Att få åka hem. Men de stora sa att de väntade på att få stanna kvar.” Om du skulle
fråga Micha skriver ut väntan där de stora har andra tankar kring väntan än barnet.
Flyktingförläggningen är en plats som i Flykten – en bok om att tvingas lämna allt är fylld av: ”människor som pratar, sover, skrattar, gråter, grälar och sjunger. Många pratar språk som Jonas inte förstår.” Medan barnen förundras över snön utanför fönstren gläds de vuxna över
32
de säckar med kläder som skänkts till de boende på förläggningen. I Åka buss beskriver berät-taren i boken: ”Vi fick sova i en stor sal. Med tomma väggar och sängar av järn.” Bilderna visar stora, opersonliga förläggningar med våningssängar på rad, där barnen hittar sätt att sys-selsätta sig, med att rita eller tvätta gosedjur i tvättstugan. Det blir en tydlig bild av en plats med kala väggar där det enbart finns sängar och tak över huvudet, och ett litet försök till sätt att sysselsätta barnen, med en ask kritor vid ett bord.
Att få ett besked om att få stanna, att det inte sker per automatik, skrivs tydligt ut i några av böcker men inte alls i andra. I Flyktfåglarna som inte kunde flyga har asylstaren efter tre må-nader beviljat att fågelfamiljen får stanna och familjen firar.
Det nya hemlandet
”Vi hade hört talas om ett kallt land i norr. Där var människor snälla. Där fanns inget krig.
Landet vi skulle till hette Sverige.” Bara i en av böckerna står det i texten att familjen kommer till Sverige, i Sandbergs Flykten. I flera andra böcker betonas också det kalla, med bilder på snögubbar i klassrummet och en snöbelagd fotbollsplan på skolgården. I Sannas Flykten besk-rivs det nya landet utifrån en bok som familjen tittar i, som ett land långt borta, med höga berg och bilder av skogar och vilda djur. Vidare berättas det sagor under den hemska båtresan, sa-gor om ” […] gröna skogar med snälla älvor som dansar och ger oss magiska formler som ska stoppa kriget.” Med svenska författare kan vi göra ett antagande att det är Sverige som för-medlas i berättelserna, men även i Flykten av italienska Sanna presenteras en liknande bild. Eftersom familjen åker tåg i flera dagar efter båtresan och passerar många gränser kan vi tolka det som att det är Sverige familjen kommer till, men målet är okänt. Bilden av Sverige som skildras kan således sägas vara ett kallt land med vacker natur och snälla människor.
I både Den långa, långa resan och Systern från havet kan läsaren göra tolkningar om att det är Sverige som är det nya hemlandet eftersom den vuxna läsaren i allmänhet känner till att Ilon Wikland är en svensk illustratör och känner till att många finska krigsbarn kom till Sve-rige under finska vinterkSve-riget med en lapp om halsen. Ilon i Den långa, långa resan får ett tryggt hem hos sin faster och Sirkka i Systern från havet blir placerad hos en svensk barnfa-milj, som vill hjälpa till. Dessa två böcker ger tydliga exempel på den hjälpsamma svensken, Ilons faster som gör plats till Ilon trots att hon bor litet och Margaretas familj som öppnar sitt hem till ett främmande barn.
33
Att Sverige skrivs fram som ett land med inte bara ett kallt klimat utan också snälla männi-skor blir tydligt i Sandbergs Flykten där pojken berättar: ”Vi har bott här några år. Pappa och mamma har fått jobb och jag går i skolan. Jag har många vänner och jag förstår vad de säger. Jag fick en ny nalle. Jag fick ett nytt land.” Nya vänner är också viktiga för både Micha i Om
du skulle fråga Micha och fågeln Felix i Flyktfåglarna som inte kunde flyga. Vänskapsband
knyts i skolan, där barnen bjuds in i en ny kultur.
Hågkomster av hemlandet
Lukten av hemma skrivs ut i Om du skulle fråga Micha där en tapetbit tillskrivs hemlandet så här: ”[…] om han blundade och luktade på den blev ju allt som vanligt igen” och ”ibland, när ingen ser, luktar jag lite på den och blundar. Då reser jag hem.” Karaktärernas hemlängtan gestaltas på olika sätt i böckerna. Att känna lukten av något är ett vanligt sätt att minnas och förekommer i flera böcker. Gosekaninen i Åka buss har en doft av den kvarlämnade farmo-dern och att tiden går förstår man eftersom doften av farmofarmo-dern blir allt svagare.
I Sabelles röda klänning tar drömmar och minnen från hemlandet stor plats, där Sabelle drömmer om släktingar, husen och trädgårdarna. Sabelle använder klänningen, som var en gåva av hennes mormor, varje dag tills den är för liten för henne. Att klänningen är ett över-gångsobjekt, från hemlandet till det nya landet är tydligt, då flickan inte börjar leka med nya vänner förrän klänningen är för liten.
En tolkning av att visa att protagonisterna tänker och drömmer och förnimmer lukten av ett förflutet kan vara att visa att de bär på en historia, som de alltid bär med sig. Ehn och Löfgren (2001) diskuterar tingens betydelse som kontakt med det förflutna där tingen personifieras och i den mån karaktärerna i böckerna har med sig något alls på flykten så är det barnens go-sedjur som framställs som det allra viktigaste. Gogo-sedjuret som hemma kanske var ett av många kära ting, kan i flykten få en stor betydelse för barnen.
Ännu en dimension av tiden skrivs fram i den väntan som många av karaktärerna får utstå under sin första tid i sitt nya hemland. Hur lång tid som hela resan tar, den fiktiva tiden i be-rättelsen, beskriver Nikolajeva (2017) med begreppet hastighet. Vi kan se att de olika sätt som tiden skrivs fram också synliggörs i bilderna där de skyndar sig springandes alternativt väntar med rädda eller uttråkade miner.
