Förbättringsmöjligheter av lufttätheten i byggnader - erfarenheter och exempel från lufttäthetsmätningar

Förbättringsmöjligheter av lufttätheten i byggnader –

erfarenheter och exempel från lufttäthetsmätningar

Owe Svensson, Tekn. Mag.

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

owe.svensson@sp.se, www.sp.se Linda Hägerhed Engman, Dr

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

linda.hagerhed-engman@sp.se, www.sp.se

NYCKELORD: lufttäthet, luftläckage, läckageställen SAMMANFATTNING:

De 100 senaste lufttäthetsmätningarna i olika typer av nyproducerade byggnader som SP utfört visar på både bra och mindre bra exempel. Luftläckaget varierade mellan 0,11 och 2,5 l/sm2, där passivhus och övriga byggnader med särskilt fokus på energi och/eller lufttäthet låg under 0,3 l/sm2.

Typiska orsaker till onödiga luftläckage är bristfälliga tejpningar av plastfolien, otäta genomföringar i konstruktionen samt otäta ytterdörrar. Råd till beställare är att ställa krav på tidig verifiering av lufttäthet; både för det enskilda objektet/lägenheten samt tidigt i produktionsserien för att förhindra systemfel av luftläckage.

1 Bakgrund

God lufttäthet är en förutsättning för energieffektiva byggnader, och för passivhus är denna egenskap än viktigare. Lufttätheten är även en viktig del av byggnadens fuktskydd, främst mot

konvektionsskador. Vidare påverkas även radonhalt (markradon), brandspridning, ljudmiljö och termisk komfort av hur lufttät byggnaden är.

Enligt BBR (2006) finns inget specifikt krav på byggnaders lufttäthet. För att kunna uppnå de ökade kraven på energi, krävs dock en god lufttäthet, vilket har bidragit till de senaste årens ökade intresse i frågan.

Mätning av lufttäthet utförs oftast enligt EN13829:2000 där byggnaden trycksätts till 50 Pa undertryck samt (i de flesta fall) även 50 Pa övertryck gentemot utomhus och luftläckaget uppmäts. I tidigt

byggskede kan det även i många fall vara lämpligt att utföra en luftläckagesökning innan byggnaden är så pass färdigställd att det är meningsfullt att utföra en riktig provtryckning. I en rapport från 2008 sammanfattar Sikander och Wahlgren olika metoder för utvärdering av byggnadsskalets täthet [Sikander och Wahlgren 2008].

2 100 lufttäthetsmätningar

Vi har sammanställt resultatet från de 100 senaste lufttäthetsmätningar som SP Byggnadsfysik och Innemiljö utfört i nyproducerade byggnader Av dessa har tio mätningar gjorts i byggnader som varit uttalade passivhus, fem mätningar är gjorda i sk. ”energihus” eller byggnader som har skärpta krav på

lufttäthet och/eller energiförbrukning. Mätningarna är gjorda både i lägenheter i flerbostadshus, villor, skolor och förskolor, och både lätta och tunga konstruktioner finns representerade.

Luftläckaget varierade mellan 0,11 och 2,5 l/sm2 _{mellan de olika byggnaderna vid ± 50 Pa. I de projekt}

där man fokuserat på energi och lufttäthet uppnåddes generellt en markant bättre lufttäthet jämfört med det mer ”traditionella” byggandet. Med att fokusera på lufttäthet menas i detta sammanhang dels att beställarna ställt höga krav och dels att innebörden av dessa krav genomsyrat själva byggandet. Det skall observeras att de 100 objekten hade olika färdigställandegrad vid lufttäthetsmätningen, från provning i tidigt skede till provning i helt färdig byggnad. För ej färdigställda objekt var ändå

byggnationen så långt kommen att tätskikten i konstruktionerna var färdigställda, om än med en del tillfälliga tätningar. Lufttäthet i 100 objekt 0 0.5 1 1.5 2 2.5 3 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 10 (%) L u fttäth et l /sm 2 0 ▲ = Passivhus

™

Figur 1. Sammanställningen av de 100 mätningarna visar att i de projekt där man fokuserat på energi och lufttäthet uppnås en markant bättre lufttäthet jämfört med det mer ”traditionella” byggandet.

3 Erfarenheter från lufttäthetsmätningar – typiska

riskställen för luftläckage

Tejpning

Otätheter vid tejpningar av plastfolien är ett ofta förekommande problem. Vid tejpning av plastfolie är det av stor vikt att tejpen appliceras på så sätt att tejpen i möjligaste mån inte genar över veck i plastfolien. Veck i plastfolien ska naturligtvis undvikas så gott det går.

Det är också viktigt att välja en tejp som har en mycket god häftförmåga mot plastfolien. Tejp som är avsedd att användas på plastfolie brukar fästa på helt ren plast, men ofta är plasten något dammig och då är det viktigt att tejpen ändå fäster. Vid täthetsprovning utsätts dessutom plastfolien och därmed tejpen för över 50 Pa tryckskillnad vilket kan medföra att tejp med bristfällig fästförmåga ger efter. Tänk på att tejpningarna skall bibehålla sin täthet i minst 50 år.

Figur 2: Otäthet vid veck i plastfolien där tejpen genar.

Hål för lösullsinsprutning

Vår erfarenhet är att det ofta förekommer otätheter vid lagningar efter lösullsinsprutning, både i väggar och i tak. Ofta har man helt missat att täta något hål, och vid många av de hål som tätats finns bl.a. veck i plastfolien och i lagningstejpen som medför att visst luftläckage ändå förekommer. Oftast är det lösullsentreprenören som ansvarar för att täta dessa hål.

I ett fall var täthetstalet vid 50 Pa undertryck ca 0,23 l/sm² vid början av luftläckagesökningen. Det visade sig att det fanns många otätheter i plastfolien i vindsbjälklaget. Vid insprutning av lösull i vindsbjälklaget hade man gjort stora håltagningar i plastfolien vilka generellt var bristfälligt tätade. Efter ytterligare tätning av dessa otätheter samt några mindre otätheter i smygar i väggar var

lufttäthetsvärdet vid undertryck 0,18 l/sm². Förbättringen av lufttätheten berodde främst på tätningen av otätheterna i vindsbjälklaget.

Genomföringar

Håltagningar i plastfolien ska naturligtvis i möjligaste mån undvikas. Elinstallationer och ventilationskanaler bör dras på insidan av plastfolien i så stor utsträckning som möjligt.

Genomföringar går dock knappast att helt undvika. Genomföringar genom plastfolien bör därför utföras i ett läge när det över huvud taget är möjligt att täta dem. Dessutom är det viktigt att

genomföringarna har ett tillräckligt inbördes avstånd mellan varandra samt att avståndet till reglar och dylikt är tillräckligt stort för att kunna möjliggöra en bra tätnig. Det finns exempel på att man varit tvungen att avlägsna reglar och glespanel för att komma åt att täta kring kanalgenomföringar som är gjorda i ett något för sent skede.

Håltagningar som genomförs i konstruktioner i ett så sent skede att man inte kommer åt att täta plastfolien ordentligt vare sig från utsidan eller från insidan, innebär att luft kommer in mellan

plastfolien och den invändiga beklädnaden. I dessa fall hjälper det inte att täta enbart mellan den inre beklädnaden och den installation som man satt i hålet (t.ex. ett rör). Luften kan transporteras mellan plastfolien och den inre beklädnaden och tränga ut exempelvis vid eldosor, smygar och tak- och golvvinklar. Vid håltagningar i sent skede kan man i värsta fall behöva demontera konstruktionen, vilket i många fall är möjligt. Men, i vissa fall, där t.ex. den bärande takkonstruktion består av TRP-plåt med ovanliggande plastfolie kan det bli mycket svårt att utföra en tät genomföring efter att plastfolien byggts in (isolerats på ovansidan) eftersom man inte har någon möjlighet att avlägsna plåten.

Dörrars och fönsters inverkan på byggnadens lufttäthet

I vissa fall kan otätheter vid ytterdörrar bidra med mycket luftläckage, framförallt ytterdörrspartier av metall, vilka ofta används i t.ex. skolor och andra lokaler. Läckaget är ofta större vid mätningen med invändigt övertryck, men kan även vara betydande vid mätning med invändigt undertryck. Även om dörrarna är justerade för att ha god anliggning och är låsta, så sluter de sällan tätt vid 50 Pa invändigt övertryck. Det läcker ofta mycket luft vid släplisten, och flera fall har man kunnat se rakt ut genom otätheterna. Det finns extrema fall där dörrarna bidragit med luftläckage på flera hundra liter och då påverkat byggnadens uppmätta lufttäthet mycket påtagligt.

I ett objekt utfördes en första täthetsmätning när plastfolien monterats men utan att hål hade tagits i plastfolien för fönster, dörrar eller andra genomföringar. Mätningen visade på ett mycket bra

täthetsvärde (0,08 l/sm2_{). Syftet med den mätningen var främst att kontrollera själva plastfolien samt}

tätheten mellan vägg och betongplatta så tidigt som möjligt. En andra täthetsmätning utfördes efter att fönster och de flesta dörrar monterats varvid luftläckaget blev ungefär dubbelt så stort. Plastfoliens anslutning i smygar var professionellt utförd, men mindre läckage förekom ändå i de flesta smygar samt till viss del även i fönsterbågars och dörrblads anslutning mot karm.

Takkonstruktioner med TRP-plåt

Takkonstruktioner med TRP-plåt förekommer både i lokaler och i bostäder. En plastfolie finns vanligen i konstruktionen på utsidan av TRP-plåten, antingen direkt mot plåten, eller en liten bit ut i isoleringen. Att från början inse svårigheterna med att få denna konstruktion lufttät är av stor vikt och måste finnas med från allra första början i projekteringen. I de fall plåten vilar mot tunga

väggkonstruktioner måste plastfolien ansluta tätt mot den tunga konstruktionen. I de fall ytterväggarna innehåller en plastfolie skall denna anslutas till takets plastfolie. Har man inte tänkt igenom hur denna konstruktion ska bli lufttät innan plåten är monterad är det i princip för sent. Plastfolien måste vara meddragen runt ytterkanten på TRP-plåten. Plastfolien måste också vara tillräckligt isolerad på utsidan även i anslutning tak/yttervägg för att undvika kondensutfällning på dess insida.

Tunga konstruktioner

Tunga konstruktioner så som murverk och sandwichkonstruktioner är ofta lättare att få lufttäta än lätta konstruktioner, förutsatt att skarvar och fogar i de tunga konstruktionerna görs lufttäta. Ett undantag är dock oputsad leca, som inte är lufttät.

I sällsynta fall kan det dock även förekomma läckage rakt igenom en tung stomme av betong. I ett exempel med tung prefabstomme noterades luftläckage i en lägenhetsskiljande betongvägg strax ovanför golvvinkeln. Orsaken bedömdes vara att väggens kvalitet lokalt var bristfällig, på grund av att betongen var dåligt vibrerad.

I de fall ytterväggarna består av tung konstruktion består ändå taket ofta av en lätt konstruktion varvid det kan vara svårt att utföra anslutningen mellan tung och lätt konstruktion lufttät. Detta måste beaktas i projekteringsskedet.

Luftläckage mot angränsande byggnadsdelar

Om endast delar av en byggnad skall provas finns alltid risk att luft läcker mot angränsande byggnadsdelar vilket kan ge ett sämre uppmätt lufttäthetsvärde än det verkliga. Ibland kan dessa läckage vara mycket stora. Ett sätt att undvika detta är att anlägga mottryck i dessa byggnadsdelar, vilket dock inte alltid är praktiskt möjligt. Man bör fundera på vilka krav man ställer även på t.ex. lägenhetsskiljande konstruktioner. Energimässigt spelar det inte så stor roll om dessa konstruktioner är otäta (såvida man inte har individuell värmemätning i var lägenhet), men andra aspekter så som ljud och lukt måste beaktas.

4 Vad gör man om man misslyckats med konstruktionens

lufttäthet?

Det finns exempel på att det i efterhand kan gå att uppnå relativt god lufttäthet även om man misslyckas med att få plastfolien tät. Det innebär ofta att man är tvungen att utföra oerhört mycket invändig fogning i alla tak- och golvvinklar, i alla smygar, vid alla eldosor och alla

ventilationsgenomföringar m.m. varvid man får det innersta skiktet lufttätt. Egentligen är det dock inte där som lufttätheten är avsedd att sitta. Dessutom måste åldringsaspekterna för fogarna beaktas. Håller de i 50 år? Det finns exempel på fogar som har spruckit relativt snart efter applicering.

5 Praktiska tips vid lufttäthetsprovningar

Lufttäthetsprovning och framförallt luftläckagesökning bör göras så tidigt som möjligt för att upptäcka eventuella brister medan de fortfarande är relativt lätta att åtgärda på ett bra sätt. Detta kan gärna kompletteras med en mätning i färdig byggnad för att verifiera tätheten även i helt färdigt tillstånd. Ett vanligt praktiskt problem vid täthetsmätningar i framför allt tidiga skeden är att de tillfälliga tätningar, som entreprenörerna gör för t.ex. stora ventilationsöppningar och entrédörrar som ännu inte monterats, ofta inte håller för belastningen vid täthetsmätningen. Detta medför att förstärkningar av dessa tätningar måste utföras vilket tar extra tid.

När tillbyggnader skall täthetsprovas kan ibland praktiska problem uppstå. Ett stort problem vid provning i färdigställd byggnad kan vara att ventilationsaggregatet betjänar både den nya och den gamla delen av byggnaden och det inte finns möjlighet att centralt bara täta av det nya kanalsystemet. Det innebär att man kan bli tvungen att täta alla till- och frånluftsdon separat, vilket i vissa fall inte ens är möjligt. Att bara stänga brandspjällen i kanalerna är nästan aldrig tillräckligt, det blir inte lufttätt. Det vore önskvärt att ha stora öppningsbara luckor centralt i kanalsystemet till den nya byggnadsdelen så att dessa kanaler kan tätas centralt.

Referenser

EN 13829:2000 Byggnaders Termiska egenskaper – Bestämning av byggnaders lufttäthet – Tryckprovningsmetod (Thermal performance of buildings – Determination of air permeability of buildings – Fan pressurization method), European standard, European Committee for Standardization, CEN

Sikander Eva, Wahlgren Paula. Alternativa metoder för utvärdering av byggnadsskalets lufttäthet. SP Rapport 2008:36