HUR STRESS OCH ACKORD PÅVERKAR SÄKERHETEN PÅ BYGGARBETSPLATSER

Postadress: Besöksadress: Telefon:

Box 1026 Gjuterigatan 5 036-10 10 00 (vx)

551 11 Jönköping

HUR STRESS OCH ACKORD PÅVERKAR

SÄKERHETEN PÅ BYGGARBETSPLATSER

HOW STRESS AND PERFORMANCE BASED WAGES

IS INFLUENCING SAFETY ON CONSTRUCTION

SITES

Elise Fredriksson

Erik Johansson

EXAMENSARBETE

Detta examensarbete är utfört vid Tekniska Högskolan i Jönköping inom Byggnadsteknik. Författarna svarar själva för framförda åsikter, slutsatser och resultat. Examinator: Christoph Merschbrock

Handledare: Gordana Asanovic Omfattning: 15 hp

Abstract

Abstract

Purpose: The goal with the study is to investigate whether the safety on construction

sites suffers when the stress level increases and if performance based wage could have an impact on the perceived stress level amongst construction workers. Does the safety thinking get overshadowed when you feel stressed at work. Does the stress contribute more to accidents at construction sites with performance based wages than at constructions sites where the workers gets paid hourly or has monthly salary.

Method: A combined approach will be used in the study. The main research strategy

will be qualitative in the form of interviews. The interviews will be kept open and personal. Those interviewed are officials at construction sites. Surveys will also be distributed to the professional workers at the construction sites that provide us with qualitative data. Literature studies will be reviewed in the report to gain a basic and accessible knowledge in the area.

Findings: The study from interviews and surveys results in the fact that construction

time is the main contributing reason for increased stress levels at construction sites. This is not reflected in the theory analyzed. Stress causes safety risks to be taken, but stress is not the leading reason. The performance based wages does not seem to affect the stress level on any large scale. Our theoretical framework provides opposite results.

Implications: The study's conclusion is that the view of the performance based wages

and its effect on the stress level in this study has shown to differ from person to person as well as in the construction industry as a whole. Of those interviewed, few found that the stress level increased because of the performance based wages. Instead, there were other factors they felt were behind the stress. It was found in both the survey and the interviews that stress would contribute to impaired safety at the construction site.

Limitations: The work has not been limited to a great extent other than just

investigating construction sites where performance based wages are used. This is to see if performance based wages lead to an increased stress level. The study has focused on how the level of stress is experienced and how safety thinking works, not something about improvements in the area.

Keywords: Stress, performance based wages, safety, cooperation

Sammanfattning

Sammanfattning

Syfte: Målet med studien är att undersöka om säkerheten på byggarbetsplatsen blir

lidande då stressnivån ökar och om ackordet kan ha en inverkan på den upplevda stressnivån bland yrkesarbetarna. Kommer säkerhetstänket i undanskymd när man känner sig stressad på arbetet? Gör stressen att fler olyckor sker på arbetsplatser med prestationslön än med tim/månadslön?

Metod: Ett kombinerat arbetssätt kommer användas i studien. Huvudsakliga

undersökningsstrategi kommer vara kvalitativ i form av intervjuer. Intervjuerna kommer hållas öppna och personliga. De intervjuade är tjänstemän i ledningen ute på byggarbetsplatser. Det kommer även delas ut enkäter till yrkesarbetarna på byggarbetsplatserna. Litteraturstudier kommer granskas i rapporten för att få en grund och nödvändig kunskap inom området.

Resultat: Undersökningen ifrån intervjuer och enkäterna resulterar i att byggtiden är

den främst bidragande anledningen till ökad stressnivå på byggarbetsplatser. Detta återspeglas inte i den analyserade teorin som tagits fram i rapporten. Stress leder till att säkerhetsrisker tas men stressen är inte det främsta skälet. Ackordet tycks inte påverka stressnivån i någon större skala. Vårt teoretiska ramverk ger motsatta resultat.

Konsekvenser: Studiens slutsats är att synen på ackordet och dess inverkan på

stressnivån har i denna undersökning visat sig skilja sig från person till person liksom i branschen i stort. Utav de intervjuade var det få som tyckte att stressnivån ökade på grund av ackordet. Istället var det andra faktorer de ansåg låg bakom stressen. Det visade sig både i enkätundersökningen samt intervjuerna att stress skulle bidra till försämrad säkerhet på byggarbetsplatsen.

Begränsningar: Arbetet har inte avgränsats till större del än att bara undersöka

byggarbetsplatser där löneformen ackord används. Detta för att se ifall ackord leder till en ökad stressnivå. Studien har gått in på hur stressnivån upplevs och hur säkerhetstänket fungerar, inte något om förbättringar inom området.

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning

1

Inledning ... 1

2

Metod och genomförande ... 3

2.1 UNDERSÖKNINGSSTRATEGI ... 3

2.2 KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER FÖR DATAINSAMLING ... 4

2.2.1 Vilka bidragande faktorer påverkar stressnivån på byggarbetsplatser? ... 4

2.2.2 På vilket sätt påverkas säkerheten av stressnivån? ... 4

2.2.3 Finns det ett samband mellan löneformen ackord och ökad stressnivå samt säkerhetsbrister? ... 4

2.3 LITTERATURSTUDIE ... 4

2.4 VALDA METODER FÖR DATAINSAMLING ... 5

2.4.1 Intervjuteknik ... 5

2.4.2 Enkät ... 5

2.5 ARBETSGÅNG ... 6

2.6 TROVÄRDIGHET ... 6

3

Teoretiskt ramverk ... 7

3.1 KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH OMRÅDE/FÄLT/ARTIKEL ... 7

3.1.1 Vilka faktorer påverkar stressnivån på byggarbetsplatser? ... 7

3.1.2 På vilket sätt påverkas säkerheten av stressnivån? ... 7

3.1.3 Finns det ett samband mellan löneformen ackord och ökad stressnivå samt säkerhetsbrister? ... 7

3.2 STRESS ... 7

3.3 HÄLSA OCH SÄKERHET... 8

Innehållsförteckning

3.5 SAMMANFATTNING AV VALDA TEORIER... 9

4

Empiri ... 10

4.3 SAMMANFATTNING AV INSAMLAD EMPIRI ... 18

5

Analys och resultat ... 19

5.1 ANALYS ... 19 5.1.1 Stresshantering ... 19 5.1.2 Säkerhet ... 19 5.1.3 Ackordet ... 20 5.2 FRÅGESTÄLLNING 1 ... 21 5.3 FRÅGESTÄLLNING 2 ... 21 5.4 FRÅGESTÄLLNING 3 ... 21

5.5 KOPPLING TILL MÅLET ... 21

6

Diskussion och slutsatser ... 23

6.1 RESULTATDISKUSSION ... 23

6.2 METODDISKUSSION ... 23

6.3 BEGRÄNSNINGAR ... 23

6.4 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER ... 24

6.5 FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING ... 24

Referenser ... 25

Bilagor ... 27

Inledning

1

Inledning

Kapitlet ger en bakgrund till studien och presenterar studiens mål och dess frågeställningar. Därtill beskrivs studies avgränsningar. Kapitlet avslutas med rapportens disposition.

1.1 Bakgrund

Byggbranschen har många farliga arbetsområden och arbetsmiljö är ett centralt begrepp. Stress är en faktor som har visats öka olyckor på byggarbetsplatser. Nya studier tyder på att arbetare som går på ackord oftare drabbas av allvarliga olyckor än andra (Jonsson, 2017).

Totalt dog 3047 människor av arbetsrelaterade orsaker år 2016 där 772 dödsfall var av stressrelaterade orsaker enligt två rapporter skrivna av Martin Andersson, Lisbeth Slunga Järvholm och Bengt Järvholm (2019). Där står det även att stressrelaterade dödsfall väntas öka i framtiden. År 2016 var 74200 personer sjukskrivna för stressrelaterad ohälsa i Sverige (Hjärnfonden, 2017).

Att arbeta mot prestationslön betyder att arbetaren får betalt efter hur mycket arbetslaget producerar. Ersättningen utgår från en nybyggnadslista eller ombyggnadslista beroende på projektet där arbeten finns preciserade i hur lång tid det ska ta att utföra ett arbete eller en viss mängd av ett arbete. Det finns olika sorters ackord, detta beror på hur stor del av lönen som påverkas av det som produceras (Byggnads, 2018).

I dagsläget finns oenigheter i byggbranschen gällande ackord. Fackliga Byggnads (Svenska byggnadsarbetareförbundet) jobbar mot att bevara ackordet. Johan Lindholm (2015) som är förbundsordförande på Byggnads säger att ackord skapar laganda som leder till bättre säkerhetstänk och effektivare arbetsplanering.

Sveriges byggindustrier vill istället få bort ackordet för att de vill satsa på kvalitet istället för kvantitet. Mats Åkerlind (2015), förhandlingschef hos Sveriges Byggindustrier säger att det viktigaste måste vara att bygga på det sätt som kunden förväntar sig vad gäller kvalitet, standard, utformning och design. Det finns relevans i rapporten då ackord väcker oenighet i branschen.

1.2 Problembeskrivning

Mellan åren 2010 och 2019 förorsakades 90 personer på byggarbetsplatser i Sverige (Arbetsmiljöverket, 2020). I rapporten säkra säkerheten framgår det att bland de tillfrågade platscheferna upplever 52% att stress utgör den största orsaken till olyckor på de svenska byggarbetsplatserna (Byggcheferna, 2019). I rapporten ligger slarv högst med 74%, stress på andra plats och bristande kommunikation på tredje plats med 40%. Rapporten pekar på att detta kan kopplas till machokulturen inom yrket.

I studien Bortom noll - En hälsofrämjande byggbransch från 2016 redovisas en enkätundersökning där det framkom att det är fler som upplever stress på arbetet bland de som arbetar på ackord än de som arbetar på timlön. Det framgick även att bland de som upplever en högre nivå av stress har fler drabbats av allvarliga olyckor än bland de som upplever en lägre nivå av stress. Studien som är gjord av Magnus Stenberg, forskare i industriell produktionsmiljö på Luleå tekniska universitet menar att mer forskning krävs i ämnet för att kunna dra några större slutsatser. Han menar att det kan se olika ut beroende på vilken yrkesgrupp man tillhör.

Inledning

Går det se liknande samband på byggarbetsplatser i Jönköping som använder löneformen ackord? Ser situationen likadan ut på ett av Sveriges största byggföretag?

1.3 Mål och frågeställningar

Studiens mål är att undersöka om säkerheten på byggarbetsplatsen blir lidande då stressnivån ökar och om ackordet kan ha en inverkan på den upplevda stressnivån bland yrkesarbetarna. Detta genom att undersöka den upplevda stressnivån hos yrkesarbetare som arbetar mot ackord. En undersökning bland yrkesarbetare, lagbas samt plastledning görs för att se om de anser att säkerhetstänket blir lidande då stressnivån ökar.

1.3.1 Frågeställningar

• Vilka faktorer påverkar stressnivån på byggarbetsplatser? • På vilket sätt påverkas säkerheten av stressnivån?

• Finns det ett samband mellan löneformen ackord och ökad stressnivå samt säkerhetsbrister?

1.4 Avgränsningar

I detta arbete kommer inte yrkesarbetare och byggprojekt som använder annan löneform än ackord undersökas då det är dessa arbetares stressnivå som rapporten ska undersöka. Ledningen som intervjuas jobbar på projekt där ackord används. Undersökningen kommer endast ske på yrkesarbetare som är trä- och betongarbetare. Studien görs endast på Peab Sverige ABs byggarbetsplatser.

1.5 Disposition

Kapitel 1 – Inledning ger en bakgrund till rapporten och en problembeskrivning. Utöver det redovisas målet för undersökningen och dess frågeställningar. Till sist redovisas avgränsningarna för undersökningen.

Kapitel 2 – Metod och genomförande redovisar rapportens val av metod och hur de ska genomföras. Undersökningsstrategi beskrivs och hur datainsamlingen kommer att gå till. Vidare redovisas kopplingen mellan vald metod och rapportens frågeställningar. Kapitlet avslutas med studiens trovärdighet och hur den resoneras fram.

Kapitel 3 – Teoretisk ramverk redovisar de teoretiska ramverk som används. Hur frågeställningarna ska besvaras med teoretiska grunder. En sammanfattning av de vetenskapliga teorierna listas.

Kapitel 4 – Empiri redovisar all empiri som samlats in. Kapitlet är indelat i underrubriker som redovisar hur de intervjuade svarade indelade i befattning. enkäten redovisas även i tabeller samt en sammanställning av de fria svaren i enkäten. Kapitlet avslutas med en sammanfattning av empirin.

Kapitel 5 – Analys och resultat analyseras den insamlade empirin i kapitel 4 med de teoretiska ramverk från kapitel 3. Resultatet för varje frågeställning i rapporten presenteras i detta kapitel.

Kapitel 6 – Diskussion och slutsatser presenterar rapportens slutsats och en sammanfattning av resultatet samt idéer till vidare forskning.

Metod och genomförande

2

Metod och genomförande

I detta kapitel beskrivs arbetets genomförande och arbetsgång. Det redovisas även valda metoder och hur data ska samlas in i rapporten.

2.1 Undersökningsstrategi

I denna rapport kommer ett kombinerat arbetssätt att väljas. Studien kommer använda kvalitativa metoder för att samla in data.

I en kvantitativ studie samlar forskaren in data via mätningar som ger systematiskt och numeriskt underlag som direkt går jämföra. Utifrån insamlade data kan analysmetoder göras. Alternativa metoder är mätningar i form av strukturella enkäter med givna svarsalternativ och experiment (Patel & Davidsson 2011).

Kvalitativ metod innebär att skapa en djupare förståelse där man beskriver och tolkar i ord med öppen empiri. Man analyserar utefter den verklighet man är ute i. Alternativa metoder är öppna intervjuer och observationer (Patel & Davidsson 2011).

I denna rapport kommer undersökningsstrategin vara kvalitativ i form av intervjuer med relevanta personer som är kunniga inom sitt område i byggbranschen. Intervjuerna kommer hållas öppna och personliga för att få fram trovärdiga svar om hur de ser på problemet i fråga. Sammanställning av intervjuerna kommer ge studien kvalitativ data som sedan kommer att analyseras. För att få svar på hur arbetarna ute på byggprojekten ser på problemet kommer enkäter utformas för att samla in kvalitativ data. Enkäten, som är primärdata i undersökningen, kommer vara utformad med en hög grad av standardisering och strukturering.

Litteraturstudie kommer göras för att samla in data och få en grund inom valt område. Genom att läsa tidigare studier inom ämnet kan vi arbeta vidare och använda oss av det i studiens frågeställningar.

Metod och genomförande

2.2 Koppling mellan frågeställningar och metoder för

datainsamling

Här beskrivs vilka undersökningsmetoder för datainsamling som används för att besvara respektive frågeställning. I figur 2.1 visas kopplingen mellan frågeställning och vald metod för att besvara frågan.

Figur 2.1 Koppling mellan frågeställning och metod.

2.2.1 Vilka bidragande faktorer påverkar stressnivån på byggarbetsplatser?

Här kommer både intervjuer och enkäter användas. Enkäterna kommer skickas ut till yrkesarbetare på två av Peabs byggarbetsplatser för att samla in data om hur de uppfattar stressnivån. Intervjuer med de som sitter i ledningen för respektive arbetsplats kommer att genomföras. Litteraturstudier kommer ligga i grund för frågeställningen.

2.2.2 På vilket sätt påverkas säkerheten av stressnivån?

Här kommer i huvudsak intervjuer användas där vi frågar ledningen för projektet hur säkerheten påverkas ute på det aktuella byggprojektet. Enkäter som yrkesarbetare svarar på kommer också kunna användas som metod till denna frågeställning. Litteraturstudier kommer ligga i grund för frågeställningen.

2.2.3 Finns det ett samband mellan löneformen ackord och ökad stressnivå samt säkerhetsbrister?

Intervjuer med ledningen som arbetar på byggarbetsplatser med löneformen ackord kommer hållas. Enkäter kommer även användas som metod. De yrkesarbetare som svarar på enkäten jobbar mot ackord. Litteraturstudier kommer ligga i grund för frågeställningen.

2.3 Litteraturstudie

Litteratur i forskningssammanhang avser i princip allt tryckt material som till exempel böcker, artiklar, rapporter och uppsatser. Uppgifter hittade på internet hör också till här. Lämpligt att hitta litteratur på är bibliotekets databaser. Det är viktigt att tänka på vilka

Metod och genomförande

sökord man använder sig av, de kan senare hjälpa till med den egna rapportens nyckelord (Ejvegård, 2009)

Litteraturstudien ska ge en grund i vidare arbete för studien. Tidigare forskning är till nytta när man utformar sina frågeställningar. En grundlig litteraturstudie ger underlag till framtida intervjuer som ska genomföras i studien. Sökningarna har gjorts via tillgängliga databaser på Jönköping Universitys bibliotek. De databaser som används är ProQuest, Swepub, ScienceDirect, sagepub.

Sökord: piece rate, performance based wages, safety, cooperation, stressor, stress

2.4 Valda metoder för datainsamling

2.4.1 Intervjuteknik

I forskningssammanhang när man vill ta reda på åsikter, tyckande och uppfattningar används intervjuer och enkäter. Intervjuer är en muntlig kommunikation mellan vanligast en respondent och en intervjuare. Det tar tid att genomföra en intervju, både med empirin och sedan genom bearbetningen av svaren (Ejvegård, 2009).

Upplägget av en intervju kan göras på flera olika sätt. Frågorna kan vara strukturerade eller ostrukturerade. Är frågorna strukturerade innebär det att de på förhand är givna och i vilken ordning de ska ställas till respondenten. Det betyder också att alla intervjuade får samma frågor och i samma ordning. Svaren i intervjun kan vara bundna eller öppna. I de bundna svaren finns svarsalternativ och med öppna svar får respondenten svara fritt (Ejvegård, 2009)

Intervjuerna i rapporten kommer vara dels strukturerade och icke strukturerade. Frågorna kommer att vara givna och i given ordning. Dock kommer frågorna att vara anpassade till varje respondent och därför inte helt lika. Svaren kommer vara öppna för att den frågande kan känna frihet i sina svar. Ejvegård (2009) skriver att det kan komma till stor nytta att ha en fri intervju när man vill få en uppfattning om hur respondenten ser på problemet och det gör det lättare att egna åsikter och värderingar växer fram. För att få den intervjuade att öppna sig mer är det bra att innan säga att intervjun gör konfidentiellt. Hens namn kommer inte att redovisas i rapporten. För att få respondenten mer samarbetsvillig kan man förklara att forskningen kan leda till förbättring som kan gynna respondenten och branschen (Ejvegård, 2009).

2.4.2 Enkät

Enkäter är skriftlig kommunikation där ett frågeformulär sänds eller delas ut till respondenter (Ejvegård, 2009).

Intervjuer och enkäter liknar varandra eftersom de båda grundar sig på frågeformulär. För att få in tillräcklig med data är det viktigt att motivera folk till att vilja svara på enkäten. Syftet är därför viktigt att respondenterna förstår och att det kan leda till förbättring för hen. Likaså är det viktigt att klargöra hur individens bidrag kommer att användas, om det är konfidentiellt eller inte. Även om enkäten hålls anonym eller ej (Patel & Davidsson, 2011).

Två aspekter som beaktas i utformning av enkäter är standardisering och strukturering. Graden av standardisering beror på frågornas utformning och inbördes ordning. Hur

Metod och genomförande

öppna frågorna är att svara på beror på graden av strukturering, givna svarsalternativ tyder på hög grad av strukturering (Patel & Davidsson, 2011).

2.5 Arbetsgång

De första som gjordes var att komma på ämne för rapporten. Efter att problemet var bestämt sökte vi företag att arbeta med. Ett möte med Peab Sverige AB bokades där vi framförde vårt problem och höll samråd med företaget.

Nästa steg var att välja studiens metod. Vad lämpar sig och vilken metod kan ge svar på våra frågeställningar. För att få en bättre grund i problemet gjordes litteraturstudier inom ämnet. Efter det var det lättare att säkerställa rapportens metoder. Enkäter och intervjuer utformades utefter studiens frågeställningar. Respondenterna i intervjun kommer vara platschef, arbetsledare samt lagbas.

Sedan började arbetet med att samla in data. Mötet på de två olika projekten bokades. Väl på plats intervjuades respondenterna var för sig av oss medan en antecknade och den andre frågade frågorna. Direkt efter all data var insamlad satte vi oss ner för att renskriva och gå igenom svaren när det fortfarande var färskt i minnet. Efter det sammanställdes all empiri i form av text i rapporten. Tabeller gjordes för att sammanställa svaren i från enkäterna. När rapporten analyseras jämfördes den insamlade empirin med det teoretiska ramverket.

2.6 Trovärdighet

Med validiteten menas att man undersöker det man avser att undersöka och mäta (Patel & Davidsson 2011). Enkäten kommer innehålla strukturerade frågor som ska vara enkla att förstå och svara på som gör att validiteten stärks. Studien får en god intern validitet i form av att de svarande på enkäten är arbetare som jobbar på ackord och har därför erfarenhet av löneformen.

Reliabilitet är att undersöka på ett tillförlitligt sätt (Patel & Davidsson 2011). Intervjuerna kommer att följa strukturerade frågor där svaren kommer hållas öppna så att den intervjuade kan svara fritt utifrån sin expertis. För att öka reliabiliteten kommer och användbart material till rapporten. Man behöver jämföra mellan flera studier för att hitta eventuella felkällor samt att alltid vara källkritisk.

I studien används tre insamlingsmetoder bestående av litteraturstudie, intervjuer samt enkäter. Litteraturstudie kommer det granskas mycket av i början för att få en grund i ämnet och även för att se om liknande studier har gjorts så att man inte gör samma tänkbara misstag. När det gäller litteraturstudien kommer innehållet att kritiskt granskas. Intervjuer kommer att hållas med platschef, arbetsledare och lagbas för att få en överblick om hur det ser på problemet. Det kommer vara två personer med som intervjuar, samtidigt som svaren lagras via inspelning och anteckningar. När svaren är sammanställda skickas dem till de intervjuade för att säkerhetsställa att svaren har uppfattats lika från båda part. För att öka trovärdigheten i enkäten kommer den vara anonym. Enkäten kommer innehålla frågor om hur de upplever stress i sitt arbete och hur det förhåller sig till säkerhetsregler

Teoretiskt ramverk

3

Teoretiskt ramverk

I detta kapitel redovisas teoretiska studier som kan knytas samman med frågeställningarna. Den vetenskapliga grund som behövs för utredningen sammanställs.

3.1 Koppling mellan frågeställningar och område/fält/artikel

3.1.1 Vilka faktorer påverkar stressnivån på byggarbetsplatser?

Frågeställningen besvaras genom vald teori och insamlad empiri. För att kunna svara på frågeställningen behövs det kunskap inom stress. Varje enskild individ både upplever och handskas med stress på olika sätt.

3.1.2 På vilket sätt påverkas säkerheten av stressnivån?

Frågeställningen besvaras genom vald teori och insamlad empiri. För att kunna besvara frågan behövs stress i relation med säkerhet studeras. Se över om olyckor sker i högre grad när individer känner sig stressade eller jobbar i en stressig miljö.

3.1.3 Finns det ett samband mellan löneformen ackord och ökad stressnivå samt säkerhetsbrister?

Frågeställningen besvaras genom vald teori och insamlad empiri. För att besvara frågan behöver man studera säkerhetsregler och hur väl det följs ute på byggarbetsplatsen. Det måste sökas efter tidigare studier som studerar sambandet prestationslön och säkerhet samt hälsa.

3.2 Stress

I en artikel gjord av Abbe, Harvey, Ikuma och Aghazadeh (2011) har det gjort studier om hur stress påverkar vårt arbete. Stress bidrar till psykisk ohälsa som i sin tur leder till olyckor och sjukdagar. De flesta skador som rapporterades var huvudvärk och känsla av spänning på jobbet. Resultaten tyder på att det inte är fysiska skador på jobbet som lett till dessa symptom.

I en artikel av Jonsdottir och Ellbin (2007) framkom det att stress bidrar till försämrad informationsprocessande. Det vill säga en försämrad förmåga att kunna ta in, hantera och använda information från omvärlden. Detta är även något som styrks i en artikel skriven av Eichman (1999).

En studie gjord av Hwang och Ramadoss (2016) visade att bra sammanhållning på arbetsplatsen var stark associerat med en högre tillfredsställelse i arbetet.

Turgut, Michel och Sonntag presenterade 2017 en studie som visade att en negativ stress dagen före hade en negativ inverkan på humör och inställning till arbetet dagen efter. Däremot hade en positiv stress dagen före ingen negativ inverkan på humör och inställning till arbetet dagen efter. De menar på att genom att utforma arbetsplatsen kan hinder i arbetet förebyggs och man kan förbättra hälsan bland arbetarna.

De två främsta anledningarna till arbetsrelaterad stress är hög arbetsbelastning och det sociala samspelet på arbetsplatsen. Skiftarbete, ensamarbete samt brister i den fysiska miljön är också faktorer på ökat stress på arbetsplatser. Det är arbetsgivarens uppgift att förebygga dessa risker samt att se till att det finns tillräckligt med tid och kunskap för olika arbetsuppgifter. Åtgärder som ska tas är att öka resurserna för att minska kraven i arbetet (Arbetsmiljöverket, 2019).

Teoretiskt ramverk

3.3 Hälsa och säkerhet

I en studie gjord av Johansson, Rask och Stenberg undersökte de om prestationslön har negativ effekt på hälsa och säkerhet. Studien gjordes genom att studera 31 artiklar med samma ämne.

I en av artiklarna Gravseth et al. (2006) studerades 50 seriösa fall av olyckor på byggarbetsplatser. De skadade intervjuades när de låg på sjukhus. Mer än en tredjedel svarade att olyckan orsakats av stress och att tidspressen var en bidragande orsak. Forskarna drog slutsatsen att färre olyckor kan uppnås ifall företaget lämnar löneformen ackord, orealistiska tidsramar och dagliga avgifter för förseningar.

En annan artikel gjord av Weyman et al. (2003) studerades 787 kolgruvearbetare där de kollade på förklaringar till varför risker togs. De fyra viktigaste faktorerna till förklaringarna var att man ibland känner sig pressad av andra medlemmar i teamet av att ta risker när en bonus kan uppnås. Samt att man är mer benägen att ta risker när en bonus han uppnås.

I valet mellan att få mindre inkomst och att ta risker som kan skada sig själv väljs ofta riskerna vilket bidrar till att olyckor sker. Resultatet visar på att 27 av de 31 artiklar som studerades har prestationslön en negativ effekt på hälsa och säkerhet (Johansson, Rask & Stenberg, 2010).

Ackordet bygger på ett samarbete mellan kollegorna i arbetsteamet. Det man gemensamt presterat under en viss period är det man får bonus på. Ackordet är därför en grupprestation och det lönar sig inte genom att jobba individuellt och inte tänka på teamet. De studier som gjorts tyder på att ackordet har inverkan på hälsan och säkerheten. Prestationslön visar mer fall av personlig och arbetsrelaterad utbrändhet än de som arbetar på tim/månadslön. Byggnadsarbetare säger i en intervju att ackordet leder till att de får arbeta i högre takt, att de upplever tidspress, högre fysisk ansträngning samt att de hoppar över användning av tekniska hjälpmedel som kan förhala dem (Ajslev, Persson, Andersen 2015).

Slutsatsen i tidigare nämnda artikeln Ajslev et al., (2015) är att prestationslön leder till högre nivåer av fysisk ansträngning och tidspress jämfört med tim/månadslön. Löneformen bidrar till att utföra arbetet snabbare och med mindre hänsyn till arbetarna kroppsliga välbefinnande.

3.4 Arbetsmiljö

I arbetsmiljölagen kapitel 3 beskrivs allmänna skyldigheter som arbetsgivare och arbetstagare har. I 3 kap 2 § står det att arbetsgivare ska vidta åtgärder för att förebygga ohälsa och olycksfall. Möjlig stress som arbetstagarna kan känna när de vill få klart en byggdel på så kort tid som möjligt för att få ökad lön kan därför leda till ohälsa. Enligt 4 § ska givna föreskrifter samt användning av skyddsanordningar följas. Stressen på arbetsplatsen kan leda till att de tummas på de säkerhetsregler som finns samt användningen av skyddsanordningar (Arbetsmiljöverket, 2018).

2 §

Arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. En utgångspunkt ska därvid vara att allt sådant som kan leda till ohälsa eller olycksfall ska ändras eller ersättas så att risken för ohälsa eller olycksfall undanröjs.

Teoretiskt ramverk

4 §

Arbetstagaren ska medverka i arbetsmiljöarbetet och delta i genomförandet av de åtgärder som behövs för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Han ska följa givna föreskrifter samt använda de skyddsanordningar och iaktta den försiktighet i övrigt som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall.

Notera att detta bara är delar utav paragrafer ur kapitel 3 och inte hela paragraferna i arbetsmiljölagen.

I Arbetsmiljöverkets broschyr om bättre ergonomi står det ´´Ergonomi handlar om att arbeta på rätt sätt och att anpassa arbetet till människan´´ Det står om hur man kan undvika att belasta kroppen som bidrar till ont i muskler och leder. Tips är att underlätta arbetsställningar, undvika att göra samma arbetsmoment för länge samt att begränsa tunga lyft och bärande. Åtgärder för dessa arbeten är att använda de hjälpmedel och arbetsutrustningar som finns. Att man varierar arbetet och belastningen under arbetsdagen (Arbetsmiljöverket, 2020).

3.5 Sammanfattning av valda teorier

I studier gjorda av Abbe, Harvey, Ikuma och Aghazadeh (2011) framkom det att stress kan leda till psykisk ohälsa. Detta kan visa sig i symptom som till exempel huvudvärk. Det har även framkommit att stress kan försämra förmågan att ta in, hantera och återkalla information.

I en undersökning av Gravseth et al. (2006) framkom det att bland 50 fall av allvarliga skador svarade mer än en tredjedel att stress och tidsbrist var en bidragande faktor. Det framgick även i undersökningen att en av de faktorerna till varför risker tas var att man ibland känner sig pressad av andra medlemmar i teamet att ta risker när en bonus kan uppnås. I 27 av de 31 artiklar som studerades har prestationslön en negativ effekt på hälsa och säkerhet.

De studier som gjorts tyder på att ackordet har en inverkan på hälsan och säkerheten. Prestationslön visar mer fall av personlig och arbetsrelaterad utbrändhet än de som arbetar på tim/månadslön. Löneformen leder, enligt en artikel, till högre nivåer av fysisk ansträngning och tidspress jämfört med tim/månadslön.

Arbetsmiljöverket har regler och lagar om hur arbetsmiljön ska upprätthållas. En god arbetsmiljö är viktig. Man kan påverkas både psykiskt och fysiskt på sin arbetsplats. Arbetsmiljön på en arbetsplats handlar alltså både om psykisk hälsa där stress är faktorer samt fysiks hälsa där säkerhet har betydelse.

Empiri

4

Empiri

I detta kapitel beskrivs den empiriska data som samlats in under arbetets gång. Det har samlats in data via intervjuer, enkäter och litteraturstudie. Kapitlet avslutas med en sammanfattning. Intervjufrågorna finns i bilaga 1 och enkätfrågorna i bilaga 2.

4.1 Intervjuer

Här beskrivs de intervjuer som har genomförts. Sammanlagt har 9 intervjuer gjorts. Intervjuerna är gjorda på två olika projekt i Jönköping där yrkesarbetarna går på ackord. Författarna har valt att inte använda respondenternas namn och därför benämns de enligt nedan (se tabell 4.1). Vidare sammanfattas de intervjuer som hållits, se tabell 4.2 för svaren om stress och tabell 4.3 för fördelar med ackord.

Tabell 4.1. Deltagare i de intervjuer som genomförts.

Yrkesroll Antal år erfarenhet i byggbranschen Antal år i yrkesrollen Beteckning Platschef 1 5 år 1 år PC1 Platschef 2 47 år 10 år PC2 Platschef 3 30 år 5 år PC3 Arbetsledare 1 1 år 1 år AL1 Arbetsledare 2 42 år 16 år AL2 Arbetsledare 3 3 år 3 år AL3 Arbetsledare 4 15 år 15 år AL4 Lagbas 9 år 3,5 år LB Yrkesarbetare 7 år 7 år YA

Empiri

4.1.1 Stresshantering

Tabell 4.2. Intervjusvar om stress.

Vad tror du är den främst bidragande anledningen till stress på byggprojekt?

Respondenter PC AL LB YA 1 2 3 1 2 3 4 Byggtiden X X X X X X X X Dålig kommunikation X Bristande handlingar X X X Väder X Personal/resursbrist X X Materialleveranser X X

Alla respondenter förutom en svarade direkt när vi frågade om den främsta bidragande anledningen till stress att det var byggtiden. Att tiderna bara pressas mer och mer. PC2 säger att det inte är på grund av att ett moment är komplicerat utan snarare att folk måste få tid att lösa momentet. Sen blir det ofta stressigt när slutdatumet närmar sig. Två nämner även bristande handlingar. PC 1 säger att det har varit svårt att få fram rätt information och därför måste beställare kontaktas och det drar ut på tiden då det medför en lång process. PC1 samt AL4 nämner att personalbrist är en bidragande anledning. Då yrkesarbetarna går på ackord är tiden för varje moment bestämt i förväg. Är det mindre personal än vad det är räknat på kan detta leda till att det drar ut på tiden vilket i sin tur leder till stress. Tiderna som är satta i ackordet kan inte alltid hållas då alla individer är olika och har olika erfarenhet. AL4 anser även att brist på resurser är en bidragande faktor. PC1 och LB svarar materialleveranser, det är viktigt att få material i den tid som är beräknat för att inte halka efter.

PC1 är ny i rollen som platschef och kan därför känna en individuell stress att prestera. Det har lett till ökad stress i projektet på grund av en annan typ av stomme har använts än vad de är vana vid. Problem med fukt och att det tagit längre tid för betongen att torka ledde det till att de halkat efter och kände sig stressade. Beställaren gick med på att förlänga byggtiden på grund av de problem som uppstått. PC2 säger att det var stressigt första tiden då tiden för färdigställande var satt för tidig. Fortsättningsvis säger PC2 att byggtiden känns ofta som en kvalificerad gissning, där man kollar på tidigare projekt och tar en liknande byggtid. Efter att beställaren förlängt byggtiden har stressen på byggarbetsplatsen minskat.

PC1 säger att stressen som finns märks av genom att hjärnan går på högvarv och det är många tider att hålla koll på. Det är därför viktigt att förmedla viktig information och datum med andra för att alla ska vara medvetna om när saker och ting ska ske. Stressen leder till att man lätt glömmer av saker. PC2 berättar att stressen påverkar den enskilde människan på det vis att man inte mår bra och inte hinner med det som ska göras. PC3 upplever en stress ibland, det beror på skedet. Lagom med stress kan vara bra.

Empiri

AL1 upplever inte en hög stressnivå på det nuvarande projektet men har upplevt det på tidigare projekt. AL1 upplever själv att en viss nivå av stress kan vara positivt bara det är hanterbart. Detta är en åsikt som delas även av AL2 som arbetar på samma projekt. AL2 tycker att det inte får bli för stressigt, då irrar man istället omkring och får ännu mindre gjort. AL2 tillägger att stress kan uppfattas fel och kanske i detta sammanhang snarare skulle kunna ses som en form av press.

AL3 som arbetar på ett annat projekt upplever inte en hög stressnivå i nuläget, det var en högre stressnivå i tidigare skeden när det skulle gjutas. AL3 säger att då måste allt ske efter varandra och tiderna måste hållas för att det ska fungera. AL4 som arbetar på samma projekt som AL3 upplever dock att det är en hög stressnivå nu, men påpekar att det var ännu stressigare i de tidigare skedena. AL4 säger att vi räckte inte riktigt till. Vi har ett gjutschema som vi måste hålla och vi får inte komma efter för det står en betongbil och ibland även en pump som ska igång. Ibland får man säga till att ni får vänta för att vi ska hinna göra det rätt.

LB känner ingen hög stressnivå på nuvarande projekt. Ackordet har en grundlön som man får oavsett om man jobbar snabbare eller inte. Det gör att stressnivån inte känns hög. Jämför man mot rakt ackord där man inte får något i grunden utan allt hänger på vad som produceras hade nog stressnivån varit högre. YA känner att tidplanen är lite pressad men tack vare rätt kollegor känns det inte stressigt på projektet. LB kan känna en inre stress över att få ihop alla tider samt att få alla i laget nöjda. Alla känner olika om huruvida det ska sträva efter bonus eller ej. LB säger att det kan bli jobbigt att få ihop allas viljor.

4.1.2 Säkerhet

PC1 behöver sällan påminna yrkesarbetarna om säkerheten på grund av stressen. Största anledningen till att det tummas på säkerheten är för att arbetarna blir vana och jobbar utan att tänka efter på säkerheten, och ibland för att spara tid, men inte på grund av att det är stressigt utan att det går smidigare. PC3 svarar samma som PC1. PC2 berättar att använda hjälpmedel som hjälm är invant i företaget och behöver aldrig påminnas om. När det är kortare moment eller något tillfälligt som ska göras kan man tycka det blir för mycket att leta upp och hämta hjälpmedel.

PC1 säger att rent logiskt borde det ske mer olyckor under stressiga perioder då man tex kanske inte hinner plocka i ordning efter sig eller salta gården. Har man gott om tid kan man lägga tid på att städa och salta. PC2 säger att det finns en sanning i att de sker fler olyckor under stressiga perioder. Stress föder till att man fuskar någonstans eller att man inte riktigt gör som instruktionerna säger för att spara lite tid. PC1 har inte tummat på säkerheten när man tänker på stora fallolyckor, dock har man ibland lyft saker själv istället för att be om hjälp som kan ge skada i det långa loppet. PC2 och PC3 har båda struntat i säkerhetsregler när de varit stressande. Det finns mer risk att yrkesarbetarna gör den missen än för platschefer som mest är inne och arbetar.

När de intervjuade fick frågan om de upplever att de måste påminna yrkesarbetarna om att använda skyddsutrustning och hjälpmedel när det är stressigt svarade AL1. Inte på detta bygge, det finns alltid någon som tar genvägar, någon som ¨ska bara¨ men jag har inte sett det än. UE kan vara lite slarviga i så fall. Även AL3 svarade, jag har fått påminna om selen när de ska ut och ¨bara¨ göra något. De är inte alltid positiva till all säkerhetsutrustning. Det blir nog mer när det är stressigt, det kan jag tänka mig. AL2 svarade, det är klart att det finns en viss risk att det hoppas över för att man känner att

Empiri

man inte hinner, men det är ofta vissa individer. Mycket är individrelaterat på de olyckor som sker. Säkerhetstänket har aldrig varit såhär bra som den är idag. Det är det som är det viktiga.

AL4 svarade ja, men det gäller även mig själv. Det är bråttom och folk står och väntar. Man ska sätta ut mått och man ställer sig på en bock vid ett skyddsräcke. Ramlar man kan man ramla över räcket. Det är lätt att man tänker jag ¨ska bara¨. AL4 tillägger, jag förstår yrkesarbetarna när de ska arbeta med säkerhetssele, det blir jobbigare än utan selen. Det är ett tungt arbete som det är utan att ha det på sig.

AL1, AL2 samt AL4 medger att de har struntat i vissa säkerhetsregler när de har varit stressade. AL1 säger, det händer ju att alla gör tyvärr måste jag nog erkänna. Alla tar nog lite genvägar ibland. AL2 svarar, det kan ju bli att man ¨ska bara¨ visst, det har hänt. AL4 svarar, Ja. Men jag har aldrig gjort något som jag känner är helt vansinnigt. AL3 svarar däremot, Nej det försöker jag att inte tulla på. Däremot är inte jag lika utsatt eftersom jag mest gör utsättningar, men jag är noga med att rätta till och sätta ut skyddsräcken och sparklister för att det inte ska ske något.

LB svarar att generellt behöver han inte påminna om säkerhetsregler under stressiga perioder. Det tummas mer säkerheten på grund av bekvämlighet, till exempel sele, där man blir begränsad av att använda den och man kan inte röra sig lika fritt som man vill. Det tummas även för att spara tid, men inte för att det är stressigt. Stressen kan ha en bidragande faktor i att man glömmer saker, som till exempel att ta på sig hjälmen. YA säger att man har ett stort eget ansvar när det kommer till säkerheten och att det mycket väl kan vara så att man får påminna om säkerheten oftare under stressiga perioder. YA fortsätter med att chansen ökar till att olyckor sker när stressnivån ökar. LB säger att de flesta olyckor sker när man blir bekväm i sitt arbete, då man slappnar av mer. YA svarar att han har struntat i säkerhetsregler när hen varit stressad och att det är viktigt att prata om säkerhet så att det ingår i arbetsmomentet.

4.1.3 Ackord

Tabell 4.3. Fördelar med ackord.

Fördelar med ackord.

Respondenter PC AL LB YA

1 2 3 1 2 3 4

Motivation (morot) X X X X

Skapar engagemang X

Hålla tidplanen X

Kan påverka sin lön X X

Smarta lösningar X

Kan bestämma själva hur mycket de vill prestera

Empiri

Alla tycker att ackord generellt är en bra löneform, det finns både för -och nackdelar. Många nämner att det ger motivation till yrkesarbetarna, en slags morot. PC1 säger att en fördel med ackord är att man kan hålla tidplanen. PC3 säger att man blir mer engagerad och intresset ökar med ackordet. PC2 nämner att man kommer på smarta lösningar för att de ska gå fortare eller billigare, det främjas med löneformen ackord. AL1 och AL3 säger att en fördel är att de kan tjäna pengar om de vill, de får mer betalt ju mer de gör och ju mer de jobbar in, då blir det mer effektivt. I samma stil svarar AL2 att hen tycker att det är bra då arbetarna får vad de presterar, vill de jobba och ligga i så tjänar de mer. LB svarar att projektets ackord har en säkerhetsnivå (pengar som de får oavsett hur mycket de presterar) och många nöjer dig med den. YA tycker också ackord är en bra löneform, men det kan vara svårt att få det att funka bra för alla.

PC 1 upplever inte att det stressas mer för att tjäna mer pengar. Ackordet har en inverkan på stressnivån på de sättet att de tider som är satta i ackordet inte stämmer överens med vad det faktiskt tar. Det är en gammal lista där inte alla moment finns med och då får tiderna ´´gissas´´ fram. Det leder till att yrkesarbetarna blir omotiverade ifall de har för tighta enhetstider. Ser inte att ackordet bidrar till stress. Möjligt en inre stress för bygglaget då de kan se olika på ackordet. Vissa i laget kan vilja jobba in massor och få bonus medan för andra räcker det med att bara göra det i tid och få sin grundlön. PC1 känner endast mental stress för att hålla ihop laget. På frågan ifall ackordet har en inverkan på stressnivån svarar PC2, ja det tycker jag. Ackordet är en stressform. Sen är man olika som människor, hur man tar till sig det. Sen måste man minnas att det är ett teamwork. Det finns ingen som kan göra detta själv, vi är ett lag.

Nackdelen är att det kanske blir mer slarv. På detta projekt upplever jag inte att de bryr sig så mycket om ackordet. Visst de vet att det är där, men man ser till att det blir bra gjort ändå. AL3 fortsätter, på vissa byggen har man hört att de inte vill ha tillräckligt med bemanning, det är lagbasen som styr det och det är ju inte bra. Då blir folk stressade. Detta för att kunna få ut ett högre ackord, arbetet kan bli bristfälligt gjort om man har otur. AL4 svarar, fördelen är att yrkesarbetarna har en morot, de får ett annat driv och kanske en annan vilja. Nackdelen är väl kanske också att de tar genvägar för att kunna producera snabbare. AL4 fortsätter, jag brinner själv för kvaliteten, det får inte bara gå fort, det ska bli rätt också. Jag skulle vilja se en löneform där även kvaliteten räknas in.

När de får frågan om de tycker att ackordet har en inverkan på stressnivån på byggarbetsplatsen svarar AL1, Nej, tiderna är ofta ganska vettigt satta så det är sällan man går upp i tid om det inte händer något. För att tjäna lite mer behöver de nog inte stressa särskilt mycket. Det beror på hur mycket de vill tjäna. AL2 svarar, jag tycker inte det har jättestor inverkan idag. Tack vare att det har blivit ett mycket bättre tänk. AL3 svarar, här tycker jag inte att det har det men på vissa ställen kan det nog ha det. Det beror nästan helt på lagbasen. Beroende på hur drivande lagbasen är eller hur hans attityd är, ju värre kan det bli. AL4 svarar, ja det har den.

Löneformen kan tendera till en viss stress. LB säger att ackordet kan skapa stress på grund av osäkerhet. LB känner en inre stress över att få ihop hela laget och att göra alla nöjda under de förhandlingar som hålls med ledningen. Svårt att säga hur snickarna tycker om stressen då LB sitter i en annan position. YA tycker att ackordet har lite inverkan på stress, men att kollegorna är viktigast.

Empiri

4.2 Enkäter

Här sammanfattas den rådata i från de enkäter som delats ut. Sammanlagt samlades 18 enkäter in, dock var det några enstaka som inte svarade på alla frågor utan utlämnade några. Alla som svarade på enkäten är yrkesarbetare från två olika projekt som använder löneformen ackord. Enkäten bifogas som bilaga 2.

4.2.1 Stresshantering

På frågorna relaterade till stress såg svaren ut följande, (se figur 4.1, 4.2).

Figur 4.1. Vilken uppfattning respondenterna har av stress.

Empiri

I enkäten fanns det utrymme att själva svara på frågan; Är det något annat som du upplever har en inverkan på stressnivån? Svaren listas nedan.

● Projektering och dåliga upphandlingar

● Att man inte har nog mycket folk på arbetsplatsen (mindre folk-mindre timmar-högre ackord). Tycker själv att det inte är värt att få några kronor extra i timmen för att stressa.

● Lagbasen

● Okunniga arbetsledare

4.2.2 Säkerhet

Här visas det svar som respondenterna har fyllt i gällande säkerhetstänket på byggarbetsplatsen, (se figur 4.3).

Empiri

4.2.3 Ackord

Här är svaren på frågan som rör ackordet, (se figur 4.4).

Figur 4.4. Huruvida yrkesarbetarna trivs med löneformen ackord.

I enkäten fanns det utrymme att själva skriva ner fördelar respektive nackdelar med löneformen ackord. Svaren listas nedan.

Fördelar med ackord: ● Ökar intresset

● En extra morot att gå till jobbet får tänka att jobbet ska flyta ● Mer produktivitet samt bra flöde i bygget

● Det går påverka sin lön mer ● Bättre löneutveckling ● Lön

● Blir ett bra driv och ett gött flyt på bygget, i moment och i planering ● Man kan påverka sin lön

● Få en bättre löneutveckling ● Vi har möjlighet att tjäna bättre ● Du tjänar mer

Nackdelar med ackord: ● Högre stress ● Lön

● Beroende på vem som är lagbas kan det bli sjukt stressigt ● Stress

Empiri

4.3 Sammanfattning av insamlad empiri

Stresshantering

Gemensamt för alla intervjuer är att byggtiden är det främst bidragande anledningen till stress på byggprojekt. När byggtiden kortast ner finns det inga marginaler för fel och om något oväntat dyker upp skapas snabbt en oro som leder till att stressnivån ökar. En annan bidragande anledning till stress som några nämnt är bristande handlingar. Andra nämnda anledningar som skapar stress är personalbrist och dålig kommunikation. Enligt enkäterna svarade majoriteten att byggtiden och bristande planering var de främsta anledningarna till stress. Av de intervjuade svarade alla förutom en att de inte känner sig stressade i dagsläget på sitt arbete. Detta speglar sig även i enkäterna som yrkesarbetarna svarade på. 61% svarade att det delvis inte känner sig stressade på jobbet och 28% inte alls stressade.

Säkerhet

När vi frågar ifall de behöver påminna yrkesarbetarna om säkerheten och säkerhetsregler under stressiga perioder svarar de flesta, nej inte på grund av att det är stressigt. De får ibland påminna om säkerheten men det är främst på grund av att yrkesarbetarna blir bekväma i sitt arbete och glömmer tänka ett steg längre. Av yrkesarbetarna är det 33% som svarat ´´stämmer´´ och 39% som svarat ´´stämmer delvis´´ att man tänker mindre på säkerheten då stressnivån ökar. Alla de intervjuade sa att det någon gång struntat i säkerhetsregler när de varit stressade. Dock sällan moment som kan leda till större skador, men arbetsuppgifter som i stunden kan verka ofarligt men i det långa loppet tär på kroppen.

Ackord

Alla tycker att ackord är en bra löneform i grunden, men att det kan förekomma tillfällen då det fungerar mindre bra. Fördelar är att man kan se om tidplanen hålls och att det tenderar till att snickarna känner en motivation till att komma på smarta lösningar. Nackdel som flera nämner är att kvaliteten kan bli lidande. 65% av yrkesarbetarna svarar ´´stämmer´´ i frågan om de trivs med löneformen ackord. När de själv fick lista fördelar med ackord svarar de flesta att de kan påverka sin lön och att det ger extra motivation i arbetet. Tre av de arton som gjorde enkäten skrev att nackdelen med ackordet är att det kan bidra till ökad stress. Trotts det kan bidra till stress var det få som i början av enkäten ansåg att ackordet hade en bidragande effekt till stressen på byggarbetsplatsen. Ackordet kan leda till stress på olika sätt. Ifall tiderna som är satta för varje moment inte stämmer överens med verkligheten kan de skapa stress och att snickarna blir omotiverade att arbeta. Många nämner att de känner en inre stress med ackordet. Att få hela laget nöjd och att ge de förutsättningar de vill ha kan vara påfrestande för de i ledningen samt lagbasen.

Analys och resultat

5

Analys och resultat

I detta kapitel analyseras den insamlade empiri i relation till den teoretiska referensram som har valts att använda för att kunna besvara studiens frågeställningar och uppnå målet.

5.1 Analys

Arbetet ska analyseras genom att jämföra svaren i intervjuerna och undersöka om det går att identifiera en trend i sammanställningen. Att dessutom jämföra svaren på enkäten kan även yrkesarbetares åsikter om hur stressen upplevs och påverkar deras arbete.

5.1.1 Stresshantering

De svar vi fått in i enkäten pekar på att yrkesarbetaren inte känner sig stressad på arbetet i lika stor utsträckning som de anser att stressnivån på byggprojekten är hög. Detta skulle kunna knytas samman med att individer upplever stress annorlunda och att det i detta fall kan vara att det är de i ledningen som är stressade vilket gör att byggprojektet kan kännas stressigt även om yrkesarbetaren själv inte är stressad. De i ledningen kan känna en inre stress och detta kan leda till skador som inte är fysiska. I artikeln gjord av Abbe, Harvey, Ikuma och Aghazadeh (2011) visar studier att stress bidrar till psykisk ohälsa och att det kan leda till olyckor och sjukdagar. Detta samband kan ses på den stress men även press som ledningen känner att de har på sig. Arbetsmiljöverket (2019) skriver att de främsta orsakerna till stress på arbetsplatsen är arbetsbelastning och samspel mellan arbetskamrater. När vi i intervjuer och enkäter frågade vad de anser är de främsta bidragande faktorerna svarade samtliga byggtiden, det skulle då kunna kopplas till arbetsbelastning då mer arbete ska ske på kortare tid. Däremot samspelet mellan arbetarna var det få som nämnde. De som gjorde det menade att det är brister i kommunikationen, oftast mellan chefer och arbetare som bidrar till att stressen ökar. Det var vissa som menade att om ackordet blir en stressfaktor beror det ofta på att lagbasen vill tjäna mer pengar och trycker därför på att arbetet ska skyndas på. Det skulle i så fall kunna kopplas till samspelet mellan arbetskamrater där ambitionsnivån kan skilja sig mellan arbetarna och därför skapa osämja i laget.

5.1.2 Säkerhet

Majoriteten svarar att de struntat i säkerhetsregler när de varit stressade, och att man generellt tänker mindre på säkerheten i stressade perioder. Även om det sker är inte stressen den största orsaken till att det tummas på säkerheten. När man blir van i sitt arbete sker de flesta olyckor.

Olyckor och skador är inte sådant som behöver ske där och då. En skada kan komma att visas senare, till exempel vibrationsskador samt skador i muskler och leder. Säkerhetsregler gäller lika mycket för dessa typer av skador och olyckor. När respondenterna svarar att de tummat på säkerhetsregler är de oftast denna typ av regler. Arbetsmiljöverket (2020) har en broschyr ´´Ergonomi handlar om att arbeta på rätt sätt och att anpassa arbetet till människan´´ i denna står det att man ska underlätta arbetsställning, undvika att göra samma arbetsmoment för länge samt att begränsa tunga lyft och bärande. I en stressad period är det lätt att glömma detta och att istället för att lägga tid på att hämta hjälpmedel sträcker man sig istället för att använda stege eller att man bär material själv. För att gynna ackordet och få arbetet färdig snabbt kan ofta en person göra samma arbete länge eftersom det går snabbare när man är van vid det. Det kan göra att kroppen slits ut när de arbetet som görs inte är varierande. När det gäller

Analys och resultat

allvarliga skador som kan inträffa direkt på plats som till exempel att ramla från hög höjd svarar respondenterna att sådana risker sällan tas, även om det är stressigt. Från artikeln gjord av Johansson, Rask & Stenberg (2010) skrevs det att i valet mellan att få mindre inkomst och att ta risker som kan skada sig själv väljs ofta riskerna vilket leder till att olyckor sker. Resultaten ifrån de 31 artiklar som de undersöktes visades de att prestationslön har en negativ effekt på säkerheten. Detta resultat ifrån vårt teoretiska ramverk stämmer inte överens med den data vi fått in från intervjuer. När vi intervjuar ledningen säger de att ackordet inte leder till ökad stress som i sin tur medför olyckor utan att det är andra faktorer som leder till ökad stressnivå och att säkerhetsrisker tas.

5.1.3 Ackordet

Löneformen bidrar till att utföra arbetet snabbare och med mindre hänsyn till arbetarnas kroppsliga välbefinnande. Ackordet är en grupprestation och det lönar sig inte genom att jobba individuellt och inte tänka på teamet. Prestationslön visar mer fall av personlig och arbetsrelaterad utbrändhet än de som arbetar på tim/månadslön. Ackordet gör att byggnadsarbetare får jobba i en högre takt, att de upplever högre tidspress, högre fysisk ansträngning samt att de hoppar över användning av tekniska hjälpmedel som kan förhala dem (Ajslev, Persson, Andersen, 2015). Det finns flera vetenskapliga artiklar om hur ackordet påverkar stressen. Teorin speglar sig inte i den empiri som samlats in. I alla fall inte till majoriteten av de intervjuer som hållits. Enstaka personer har svarat som teorin påvisar.

Ledningen som jobbar med yrkesarbetare som går på ackord upplever inte en ökad stress med löneformen. Den stress som de känner med löneformen handlar om att göra alla nöjda mer än att arbetet ska bli klart snabbare. Lagbasen som är yrkesarbetarnas förmedlare i förhandlingarna kring hur mycket det ska få i bonus samt när tiderna bestäms känner inre stress över ackordet. Det stressas inte mer ute på byggarbetsplatsen för att en bonus ska uppnås. Tiderna är oftast satta på det viset att de inte behöver stressas för att få bra bonus. Dock känner lagbasen och ledningen att det blir ökad stressnivå när tiderna inte är satta utefter hur lång tid de faktiskt tar. Det gör att pressen på ledningen samt lagbasen ökar.

Löneformen ackord uppfattas olika från person till person. I en intervju nämns det att ackordet är en typ att stressform, men att den uppfattas olika från varje person. Detta speglas i enkäterna där svaren är mycket spridda om ackordsfrågan. Det finns oenigheter i frågan kring prestationslön. Lindholm (2015) säger att ackordet skapar laganda som leder till bättre säkerhetstänk och effektivare arbetsplanering. Lindholm är förbundsordförande på Fackliga Byggnads och jobbar mot att bevara löneformen. Tvärtemot vill Sveriges byggindustrier få bort ackordet. Åkerlind (2015) som är förhandlingschef på Sveriges byggindustrier säger att viktigast måste vara att bygga på de sätt som kunden förväntar sig vad gäller kvalitet, standard, utformning och design. I enkäten som yrkesarbetarna svarat på ser man också att det råder en del oenigheter i ackordsfrågan. Även om majoriteten trivs med löneformen tycks det tendera till en viss stress. Likaså finns oenigheter i intervjuerna också. För att generalisera problemet behövs mer intervjuer på andra byggarbetsplatser. Det är skillnad i hur man arbetar och hur lagbasen hanterar löneformen.

Analys och resultat

5.2 Frågeställning 1

Vilka faktorer påverkar stressnivån på byggarbetsplatser?

När respondenterna fick frågan om vad som bidrar till ökad stressnivå på byggarbetsplatsen svarade alla att byggtiden var den faktorn som bidrog mest till att stressnivån ökar. När byggtiden kortas ner finns det inga marginaler för fel och om något oväntat dyker upp skapas snabbt en oro som leder till att stressnivån ökar. Efter byggtiden var även bristande handlingar en stor faktor. Enligt enkäterna svarade majoriteten att byggtiden och bristande planering var de främsta anledningarna till stress.

5.3 Frågeställning 2

På vilket sätt påverkas säkerheten av stressnivån?

I enkäten svarade en stor majoritet att de tänker mindre på säkerheten när de är stressade. När de fick svara på om de struntat i säkerhetsregler då de varit stressade svarade 55% stämmer och stämmer delvis. I intervjuerna svarade en majoritet att när det blir stressigt tänker man mindre på säkerheten och många svarade även att de personligen struntat i säkerhetsregler vid stressiga perioder. Däremot ansåg de flesta som intervjuades att de inte behöver påminna yrkesarbetarna att använda säkerhetsutrustning i större utsträckning i stressiga perioder än i lugna.

5.4 Frågeställning 3

Finns det ett samband mellan löneformen ackord och ökad stressnivå samt säkerhetsbrister?

I enkäten svarade 72% att ackordet inte eller delvis inte bidrar till en ökad stress. Men när de fick ange för- och nackdelar med ackordet svarade flera att stress var en negativ del av ackordet. En intervjuad svarade att det ofta beror på lagbasen och att det är den personen som kan komma att bestämma om ackordet ska bli en bidragande faktor till stressen eller ej.

Denna studie pekar på att det finns en koppling mellan stress och säkerhetstänk. Men huruvida en ökad stress bidrar till ökade säkerhetsbrister kan vi i denna undersökning ej slå fast då en majoritet av de tillfrågade svarat att de ej fuskat med säkerheten när de känt sig stressade. I intervjuerna kom det fram att det snarare är lathet som gör att det tummas på säkerhetsreglerna.

5.5 Koppling till målet

Studiens mål var att undersöka om säkerheten på byggarbetsplatser blir lidande när stressnivån ökar. Om ackordet har en inverkan på den upplevda stressnivån bland yrkesarbetare samt de som jobbar i ledningen. Frågeställningarna i rapporten är utformade att det preciserade målet ska kunna genomföras samt uppnås. Rapporten har svarat på frågeställningarna och säkerheten har undersökts, målet är uppfyllt.

Genom att få svar på första frågeställning gick det att identifiera vilka faktorer som skapade stress på byggarbetsplatsen. Andra frågeställningen ger svar på hur de som arbetar på byggarbetsplatsen upplever att stressen påverkar säkerheten på byggarbetsplatsen. Genom den tredje frågeställningen kan sambandet mellan ackord och stress.

Analys och resultat

Efter att ha sammanställt de svar som samlats in gick det att se att byggtiden var den faktor som ansågs vara den mest bidragande faktorn till stress. Genom att analysera de svar som samlats in gick det även att se ett samband mellan en högre stressnivå och ett lägre säkerhetstänk. Detta då majoriteten av de tillfrågade ansåg att säkerheten blir lidande då stressnivån ökar. Däremot ansåg de flesta av de intervjuade att de inte behöver påminna extra om säkerhetsutrustning eller liknande under stressiga perioder i förhållande till lugnare perioder. Enkäterna pekade även mot att även om många ansåg att stressen påverkar säkerheten negativt är det fortfarande en majoritet som ej har struntat i säkerhetsregler när de har varit stressade.

Detta skulle då kunna visa på att även om det finns ett samband mellan stressnivån och säkerheten kan det vara andra faktorer än arbetare som struntar i säkerhetsregler som gör att säkerheten upplevs lägre på arbetsplatsen.

Diskussion och slutsatser

6

Diskussion och slutsatser

I detta kapitel ges en kort sammanfattning av studiens resultat. Diskussioner kring vad rapporten kommit fram till, hur arbetet fungerat samt konsekvenserna av arbetet. Vidare beskrivs studiens begränsningar följt av konkreta slutsatser och rekommendationer baserat på rapportens resultat. Kapitlet avslutat med förslag till vidare forskning.

6.1 Resultatdiskussion

Validiteten och reliabiliteten är uppfylld i rapporten. Respondenternas svar har ansetts sanna. Det har inte funnits någon anledning till att inte svara ärligt, respondenterna gynnas inte av att vara oärliga. En högre grad av trovärdighet uppnåddes när resultatet från intervjuerna stämde överens med svaren ifrån enkäten. Svaren av samtliga intervjuer spelades in sedan transkriberades och skickades till respondenterna för kontroll, detta ökar reliabiliteten. Det resultat vi har fått har därför varit användbart och det har efter lite justering av frågeställningarna gett oss svar på vad rapporten skulle förmedla.

Det resultat som rapporten fått fram är det vi kunnat utgå från. För att få en djupare insikt i säkerhet och stresshantering hade fler respondenter behövts intervjuat, framför allt fler respondenter på andra byggarbetsplatser. Rapporten undersökte endast två byggarbetsplatser och det gör det svårt att generalisera problemet. De två arbetsplatser som undersöktes upplevde ingen markant stress i sitt arbete, medan teorier om stress i byggbranschen ofta tyder på hög stressnivå.

6.2 Metoddiskussion

De metoder som används i rapporten anses väl valda för att svara på respektive frågeställning samt rapporten mål. I rapporten har ett kombinerat arbetssätt använts. Den huvudsakliga undersökningsstrategin har varit kvalitativ i form av intervjuer med ledningen på byggarbetsplatsen, samt två lagbasar. Kvalitativa metoder har även använts i form av enkäter till yrkesarbetarna.

Författarna har liten erfarenhet av att skriva och hålla intervjuer därför kunde arbetssättet förbättras. Fler följdfrågor kunde ställt när man märkte att respondenten svävade iväg i svaren. Det kunde ha varit fler frågor i intervjun än vad som fanns samt att frågorna var utformade så att man inte bara kunde svara ja eller nej utan att man var tvungen att svara djupare på frågan.

Metoden där enkäter användes fungerade bra. Eftersom de var kvalitativa med givna svarsalternativ var det lättare att jämföra och sammanställa svaren. Enkäten hade tre frågor där de öppet kunde svara på problemfrågan, många undvek att svara på dessa, det gör att det kändes rätt att generellt bara använda givna svarsalternativ. Enkäten delades ut på två byggarbetsplatser, på en av arbetsplatserna samlade ledningen in svaren. Detta kan ha bidragit till att anonymiteten ifrågasätts och att de inte vågade svara ärligt. Ett bättre alternativ hade varit om alla utfördes digitalt.

6.3 Begränsningar

Arbetet har inte avgränsats till större del än att bara undersöka byggarbetsplatser där löneformen ackord används. Detta för att se ifall ackord leder till en ökad stressnivå. Studien har gått in på hur stressnivån upplevs och hur säkerhetstänket fungerar, inte något om förbättringar inom området.

Diskussion och slutsatser

6.4 Slutsatser och rekommendationer

Synen på ackordet och dess inverkan på stressnivån har i denna undersökning visat sig skilja sig från person till person liksom i branschen i stort. Utav de intervjuade var det få som tyckte att stressnivån ökade på grund av ackordet. Istället var det andra faktorer de ansåg låg bakom stressen. Däremot att stress skulle bidra till försämrad säkerhet på byggarbetsplatsen var det fler som ansåg. Det visade sig både i enkätundersökningen samt intervjuerna. Även om vissa ansåg att det snarare var specifika personer som råkade ut för olyckor då de utsätter sig själva för onödig fara på grund av lathet eller oaktsamhet. Det var färre som svarade att de själva har struntat i säkerhetsregler när de varit stressade än som svarade att de ansåg att säkerheten minskar när stressen ökar. Kanske är det så att de som svarade att de fuskat med säkerhetsreglerna när de känt sig stressade även struntar i säkerhetsregler i lugna perioder.

6.5 Förslag till vidare forskning

Ett sätt att forska vidare på detta skulle kunna vara att göra en litteraturstudie där man undersöker om det rent statistiskt sker fler olyckor på byggarbetsplatser som har löneformen ackord i jämförelse med månadslön. Genom att jämföra liknande projekt och storlek samt genom undersökning av den upplevda stressnivån bland de inblandade på de olika projekten.

En annan vidare forskning skulle kunna vara att undersöka om andra yrkesgrupper inom byggindustrin svarar på ett liknande sätt eller om det kan skilja sig beroende på var man arbetar eller vad man arbetar med.