Konstruktionen av en tillräcklig bra förälderEn diskursanalytisk granskning av 12 domslut i syfte att studera hur föräldraförmåga bedöms

ÖREBRO UNIVERSITET

Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Socionomprogrammet

Socialt arbete, C

C-uppsats, 15 högskolepoäng Ht 2014

Konstruktionen av en tillräckligt bra förälder

En diskursanalytisk granskning av 12 domslut i syfte att

studera hur föräldraförmåga bedöms

Sarah Svensson Sofie Viberg

Handledare: Anna Forssell

KONSTRUKTIONEN AV EN TILLRÄCKLIGT BRA FÖRÄLDER – EN

DISKURSANALYTISK GRANSKNING AV 12 DOMSLUT I SYFTE ATT STUDERA HUR FÖRÄLDRAFÖRMÅGA BEDÖMS

Sarah Svensson Sofie Viberg Örebro Universitet

Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Socionomprogrammet

Socialt arbete, C

C-uppsats, 15 högskolepoäng Ht 2014

Sammanfattning

Syftet med föreliggande studie är att utifrån domslut enligt Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga [LVU] § 2 undersöka hur den diskursiva förståelsen konstruerar föräldraförmåga samt på vilket sätt mammor och pappor framställs i domsluten. En kvalitativ ansats, granskning av domslut, har använts för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Studiens avsikt har varit att med utgångspunkt i socialkonstruktionismen och genusteorin att i domsluten se hur socialnämnden och förvaltningsdomstolen konstruerar vad som anses vara ett tillräckligt bra föräldraskap samt huruvida bedömningen gällande föräldraförmåga påverkas av konstruktionen av mammor och pappor. Mot bakgrund av detta har ett diskursanalytiskt angreppssätt intagits. Studiens resultat visar att begreppet ”tillräckligt” används i stor utsträckning och i vissa avseenden som en grund för bedömning av föräldraförmåga, detta trots att begreppet inte har någon enhetlig innebörd utan till stor del grundas i föreställningar kring en tillräckligt bra förälder. Föräldraförmågan bedöms även olika beroende på om föräldern är mamma eller pappa där fokus läggs på mammans föräldraförmåga. Studiens teoretiska begrepp har varit ett grundläggande verktyg i studiens analys- och diskussionsdel. Studien ämnar bidra med ögonöppnande fakta kring hur bedömningar faktiskt görs och bidra till självreflektion och inspiration för den professionella.

Nyckelord: Bedömning, föräldraförmåga, förälder, diskurs, diskursanalys, good enough parenting, socialkonstruktionism, tillräckligt bra.

THE CONSTRUCTION OF A GOOD ENOUGH PARENT – A DISCOURSE ANALYTICAL REVIEW OF 12 VERDICTS WITH THE AIM TO STUDY HOW PARENTING SKILLS ARE ASSESSED

Sarah Svensson Sofie Viberg Örebro University

Department of Law, Psychology and Social Work The Social Work Program

Social Work C Essay 15 credits Autumn 2014

Abstract

The aim of the presented study is to examine, based on judgments under the Care of Young People Act (1990: 52) [LVU] § 2 how the discursive understanding constructs parenting skills and the way that mothers and fathers are depicted in verdicts. A qualitative approach, reviewing verdicts, has been used to answer the study's aim and question formulations. The study's intention has been with premises in social constructionism and gender theory enabling to see in the verdicts how the Social Welfare Board and the Administrative Court construct what is considered to be good enough parenting and whether the assessment regarding parenting skills are affected by the construction of mothers and fathers. In light of this, a discourse analytical approach is taken. The outcome of the study reveals that the concept "good enough" is widely used and in some aspects as a basis for assessing parenting skills, even though the concept has no homogenous meaning but rather largely is based on notions of a good enough parent. Parental ability is also assessed differently depending on whether the parent is a mother or father where the focus lies on the mother's parenting skills. The theoretical concepts have been a fundamental tool in the study's analysis and discussion. The study’s intention is to contribute with eye-opening facts about how assessments actually are made and contribute to self-reflection and inspiration to the professional.

Keywords: Assessment, parenting skills, parent, discourse, discourse analysis, good enough parenting, social constructionism, good enough.

Förord

Vi vill rikta ett stort tack till vår eminenta handledare Anna Forssell som har kommit med kommentarer, idéer och vägledning och med sin positiva energi inspirerat oss. Vi vill även tacka Kjerstin Andersson som har gett oss kunskap, råd och tips gällande det diskursiva angreppssättet.

Denna studie tillägnas de familjer som har varit en del av vår granskning.

Sarah Svensson Sofie Viberg Örebro, januari 2015

Innehållsförteckning  

1. Inledning ... 1  

2. Syfte ... 2  

3. Avgränsning ... 2  

4. Tidigare forskning ... 2  

4.1 “Good enough parenting” ... 2  

4.2 Bedömning av föräldraförmåga ... 3  

4.3 Föräldraförmåga utifrån genus ... 5  

4.4 Sammanfattning ... 6  

5. Teoretiska utgångspunkter ... 6  

5.1 Socialkonstruktionismen ... 6  

5.2 Diskurs och diskursteori ... 7  

5.3 “Good enough” ... 8   5.4 Genusteori ... 8   5.5 Sammanfattning ... 9   6. Metod ... 9   6.1 Val av metod ... 9   6.2 Litteraturanskaffning ... 9   6.3 Materialinsamling ... 10   6.4 Urval ... 10   6.5 Källkritik ... 11   6.6 Analysmetod ... 12  

6.7 Trovärdighet, tillförlitlighet och generaliserbarhet ... 13  

6.8 Etiska överväganden ... 14  

7. Resultat och analys ... 16  

7.1 Bedömning av föräldraförmåga ... 16  

7.1.1 Grundläggande omsorg ... 17  

7.1.2 Föräldrars insiktsförmåga ... 19  

7.1.3 Sätta barnets behov främst ... 21  

7.1.4 Relationer och nätverk ... 22  

7.1.5 Sammanfattning ... 23  

7.2 Föräldraförmåga utifrån genus ... 23  

7.2.1 Konstruerande egenskaper ... 23  

7.2.2 Föräldrar som komplementära ... 26  

7.2.3 Sammanfattning ... 26  

8. Diskussion ... 26  

8.1 Bedömning av föräldraförmåga ... 27  

8.2 Föräldraförmåga utifrån genus ... 28  

8.3 Metodologisk diskussion ... 29  

8.4 Sammanfattning och implikationer för forskning och praktik ... 30  

9. Referenslista ... 31  

1.  Inledning  

Föräldrar har i Sverige huvudansvaret för sina barns grundläggande behov, en förälders förmåga är av stor betydelse för barnets utveckling och är någonting som påverkar barnets framtida liv (Andersson, Andersson & Thorsén, 2002). Det rättsliga ansvaret en förälder har gentemot sitt barn regleras i lagtext, Föräldrabalkens (1949:381) 6 kapitel, där det framkommer att barnet har rätt till god fostran, omvårdnad och trygghet och att det är vårdnadshavares/föräldrars ansvar att tillgodose barnets behov. Om ett barn far illa eller riskerar att fara illa på grund av bristande omsorg av sina föräldrar, övergrepp eller på grund av barnets eget beteende kan samhället överta hela eller en del av ansvaret för barnet (Andreé-Löfholm, Egelund, Kaunitz & Sundell, 2007). I Sverige hade 22 700 barn (år 2013) heldygnsinsatser, det vill säga vård utanför det egna hemmet inom familjehem och HVB-hem (hem för vård eller boende), 17 000 barn hade stöd av socialtjänstlagen (2001:453) [SoL] medan 5 400 barn fick tvångsvård enligt Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga [LVU] (Socialstyrelsen, 2014). Således är bedömningar av föräldraförmåga en central del av socialt arbete, särskilt i barnavårdsutredningar (Sundell et al., 2007). Socialarbetarens uppgift är ofta att bedöma huruvida en förälder är “tillräckligt bra” att ta hand om sitt barn. Om det framkommer i utredningen att föräldrarna brister i sin förmåga kan detta leda till att socialarbetaren gör en ansökan till socialnämnden enligt Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga [LVU] § 2. Denna paragraf innefattar följande: Vård skall beslutas om det på grund av fysisk eller psykisk misshandel, otillbörligt utnyttjande, brister i omsorgen eller något annat förhållande i hemmet finns en påtaglig risk för att den unges hälsa eller utveckling skadas.

Forskning visar att föräldraförmåga är ett vagt och svårdefinierat begrepp och att det råder en brist på samförstånd gällande vad som är ett tillräckligt bra föräldraskap. Varje enskild socialarbetare har olika normer, värderingar och kommer från olika kulturella bakgrunder. Utredningsprocessen inklusive beslutsfattandet är därför, i viss mån, oundvikligt subjektiv (Hoghughi & Speight, 1998; Choate & Engström, 2014; & Pedersen, 2012). De flesta yrkesverksamma kan formulera vad som utgör en bra respektive dålig förälder i ärenden där det inte råder några tvivel gällande om barnet far illa eller inte. Komplexiteten finns dock mellan dessa två områden, i det så kallade gränsområdet, där socialarbetaren inte vet huruvida barnet ska kategoriseras som ett barn som far illa eller inte (Sundell et al., 2007; Lagerberg, 1998). Detta leder till att det uppstår problem kring hur föräldraförmåga ska bedömas, särskilt gällande styrkor istället för svagheter. Forskning som rör ämnet föräldraskap tenderar att fokusera mer på negativt “dåligt” föräldraskap och föräldrars svagheter i deras föräldraförmåga än deras faktiska styrkor och vägledning i hur föräldrarna kan förbättra sin föräldraförmåga (Eve, Byrne och Gagliardi 2014). Forskning tyder även på att det finns vissa skillnader hur föräldrar och deras förmåga bedöms och definieras utifrån deras kön. Bangura Arvidsson (2011) påvisar i sin studie att det inom den sociala barnavården finns markanta könsskillnader mellan hur mammor och pappor bedöms. I enlighet med detta påvisar även Tourney (2000) att omsorg och försummelse av barn feminiseras, det vill säga härleds till kvinnor och moderskap. I detta fall hamnar pappans föräldraskap i skymundan, oavsett om de är bra eller dåliga föräldrar eftersom att fokus läggs på mamman (Bangura Arvidsson, 2011). Mot bakgrund av situationen som beskrivs ovan råder en komplexitet gällande bedömningen av föräldraförmåga och hur mammor respektive pappor bedöms och framställs i sin föräldraroll. Denna studie ämnar därför att utifrån domslut enligt Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga [LVU] § 2 undersöka på vilket sätt föreställningar kring genus och föräldraskap framställs. Det är förvaltningsrättsdomstolens uppgift att fastställa huruvida föräldrarna ska ha rätt till omsorgen om sitt barn eller inte, med

utgångspunkt i den utredning som socialtjänsten gör. Föreliggande studie ämnar att i domsluten undersöka vad som anses vara en “tillräckligt bra” förälder samt belysa komplexiteten gällande bedömningen av föräldraförmåga i komplexa ärenden. Studien ämnar även att utifrån detta förhoppningsvis bistå̊ med ny kunskap inom socialt arbete.

2.  Syfte  

Studiens syfte är att utifrån domslut enligt Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga [LVU] § 2 undersöka hur den diskursiva förståelsen konstruerar föräldraförmåga samt på vilket sätt mammor och pappor framställs i domsluten. Syftet preciseras genom följande frågeställningar:

• Hur bedöms föräldraförmåga i domsluten?

• På vilket sätt framställs föräldraförmåga hos mammor respektive pappor i domsluten?

3.  Avgränsning  

I föreliggande studie har en avgränsning gjorts gällande samkönade föräldrar där detta motiveras utifrån studiens syfte, att se hur mammor respektive pappor framställs och hur dessa två kön konstrueras i förhållande till varandra i heterosexuella familjer.

4.  Tidigare  forskning  

I följande avsnitt kommer både nationella och internationella forskningsstudier att presenteras som berör studiens ändamål. Inledningsvis kommer begreppet “good enough parenting” att belysas där grunden till begreppet förklaras mer ingående med hjälp av forskningsstudier. “Bedömning av föräldraförmåga” belyser komplexiteten med att bedöma föräldraförmåga. Slutligen kommer vi under avsnittet “föräldraförmåga utifrån genus” att beskriva föräldraskapet utifrån genusvetenskap och hur mammors och pappors föräldraförmåga bedöms.

4.1  “Good  enough  parenting”  

Forskare har under många års tid försökt utveckla mätinstrument gällande vad “bra” och “dålig” föräldraförmåga innebär, detta med betoning på att försöka fastställa vad som utgör ett "tillräckligt bra" föräldraskap (good enough parenting) (Taylor, Lauder, Moy, & Corlett, 2009). Choate och Engström (2014) och Taylor, Lauder, Moy och Corlett (2009) påvisar att begreppet ”good enough” är komplext och att det används utan någon enhetlig definition eller förståelse kring vad begreppet egentligen innebär och hur en förälder ska bedömas som ”bra eller dålig”. Hoghughi och Speight (1998) menar dock att det finns föräldrar som inte är ”tillräckligt bra” om de fysiskt och/eller psykiskt misshandlar sitt barn. Hoghughi och Speight (1998) definierar begreppet ”good enough parenting” som en process i föräldraskapet där föräldrarna möter barnets behov enligt i samhället rådande normer och kulturella värderingar. Dessutom menar Sundell et al (2007) att vad som anses vara ett ”tillräckligt bra” föräldraskap i stor utsträckning grundar sig i samhällets rådande normer, värderingar och moral. Vissa samhällen kommer att acceptera standarder som kommer att vara helt oacceptabla i andra, även inom områden där samma lagstiftning gäller (Fontes, 2005). Bangura Arvidsson (2011) påvisar att de rådande normerna konstrueras av samhällets representanter och det är också dessa som försöker korrigera och urskilja de som avviker från det normala. Det avvikande tydliggörs således när det ställs i relation till vad som anses vara normalt.

Forskning visar att det finns kriterier gällande begreppet “good enough” och som påverkar vad som ses som en ”tillräckligt bra” förälder. Kriterierna handlar om förälderns förmåga att sätta gränser, att vara konsekvent, ge barnet kärlek, ha insikt om barnets långsiktiga och kortsiktiga behov samt sätta barnets behov främst. Dessa kriterier spelar en avgörande roll för huruvida en förälder anses vara “tillräckligt bra” (Azar & Cote 2002; Eve, Byrne och Gagliardi, 2013). Dessa kriterier handlar även om fysisk vård som omfattar barnets basala behov såsom mat, kläder, läkar- och tandvård (Budd et al., 2011). Fostran av barnet, vilket innebär att föräldern ska vara känslomässigt och fysiskt närvarande för barnet samt att föräldern spenderar tid med barnet (Budd et al., 2011). Att barnet får tillräckligt mycket utrymme, det vill säga att föräldrarna inser att deras liv har förändrats till följd av barnets födelse och att de anpassar sitt liv efter barnets behov eftersom att barnet ses som en unik person som behöver vägledning och stöd som gynnar dess utveckling (Budd et al., 2011). Användning av externa nätverk, det vill säga att föräldrarna använder sig av de lämpliga resurser som finns i samhället och i skolan. Detta hjälper barnet att utveckla betydelsefulla relationer (Choate & Engström, 2014). Kapacitet att förändras, att föräldrarna kan inse sina egna begränsningar och är villiga att förändra dessa utifrån tidigare insatser och motivation (Prochaska, Di Clemente, & Norcross, 1992). En förälder som är villig att förändra sitt föräldraskap kan ses som ”tillräckligt bra” (good enough) till skillnad från en förälder som är ovillig att ta itu med sina problem. En tillräckligt bra förälder kan därför ses som en förälder som är villig att acceptera sina brister och söka hjälp och stöd för dessa (Choate & Engström, 2014).

Trots att det finns kriterier gällande vad som är en bra förälder saknar dessa enhetlig innebörd som är direkt kopplat till vad som anses vara “tillräckligt bra”. Detta leder till att respektive kriterier dels fylls med subjektiva erfarenheter (Budd och Holdsworth, 1996). Kellet och Apps (2009) påvisar även de, att trots att dessa kriterier finns är det fortfarande komplext hur den professionella ska gå till väga för att göra objektiva bedömningar av föräldraförmåga. Frågan återstår dock kring vad dessa kriterier faktiskt betyder och vad som är tillräckligt bra inom respektive kriterier och därmed uppstår det en tvetydlighet kring vad ett ”bra” eller ”tillräckligt bra” föräldraskap innebär i mer exakta termer (Taylor et al, 2009). Hoghughi och Speight (1998) påvisar att ett gott föräldraskap innehåller omvårdnad, näring och skydd och att föräldrar måste tillhandahålla barnet med ett ”tillräckligt bra” föräldraskap för att nå upp till barnets behov. Fontes (2005) påvisar att definitionen kring vad som ses som en bra föräldraförmåga varierar mellan samhällen, kulturer och länder. Fontes (2005) menar även att det finns en etnocentrisk syn gällande “tillräckligt bra” föräldraskap. Detta leder till att den dominerande kulturella synen ser ner på minoritetsbefolkningar i samhället. Vidare förklarar Fontes att det är viktigt att försöka se huruvida kulturella beteenden inom föräldraskapet påverkar barnet positivt eller negativt.

4.2  Bedömning  av  föräldraförmåga  

Choate och Engström (2014) påvisar i sin studie att bedömningarna inom socialt arbete gällande huruvida föräldrar är ”good enough” varierar mellan olika handläggare.1 _Forskning

tyder genomgående på att det råder en skiljaktig mening kring den professionella bedömningen av föräldraförmåga (Budd & Holdsworth, 1996; Rutherford & Keeley, 2009).

1 _{I de flesta kommuner i Sverige används det enhetliga systemet BBiC (Barns behov i centrum) som ett verktyg}

för att bedöma föräldraförmåga som innefattar en teoretisk grund för utredningen samt ett systematiskt tillvägagångssätt för att handlägga och dokumentera barnavårdsärenden (Socialstyrelsen, 2013). I föreliggande studie kan ett antagande kring att utredningar enligt BBiC ligger till grund för de flesta domsluten, men då detta inte kan garanteras kommer BBiC inte att vara en utgångspunkt för granskning eller analys.

Voight et al (1996) menar att de professionellas bedömningar färgas av deras erfarenheter som de har av familjerna som utreds. Taylor et al (2009) påvisar även i sin studie att bedömningar gällande föräldraförmåga bygger på subjektivitet eller de professionellas intuitioner och erfarenheter. De flesta yrkesverksamma kan formulera vad som utgör en bra respektive dålig förälder i ärenden där det inte råder några tvivel gällande om barnet far illa eller inte. Rasmusson (2011) påvisar att det finns tydliga problem gällande bristen på en enhetlig definition rörande barn som far illa. Dessa problem handlar om gränsen mellan föräldrars agerande och var denna blir acceptabelt/oacceptabelt. Olika yrkesgrupper, exempelvis poliser, jurister, sjukhuspersonal och socialarbetare definierar barn som far illa på varierande sätt (Portwood, 1998). I nedanstående illustrering kan komplexiteten gällande bedömningen av omsorgssviktande föräldrar/barn som far illa åskådliggöras.

Omsorgssviktande föräldrar Välfungerande föräldrar

Barn far illa Barn far inte illa

Gränsområde

Socialarbetare A Socialarbetare B

Figur 1. Gränsområdet för bedömning av barn som far illa (Sundell et al. 2007, s. 64)

I ena änden finns de exemplariska föräldrarna vilka påverkar sina barn på ett positivt sätt. Här finns inga tvivel på att barnen inte far illa. I andra änden finns de föräldrar som grovt vanvårdar och förgriper sig på sina barn, här råder det inte heller några tvivel på att barnen far illa. Komplexiteten finns dock mellan dessa två områden, där socialarbetaren inte vet huruvida barnet ska kategoriserar som ett barn som far illa eller inte. I teorin kan föräldrars uppfostran variera mellan exemplarisk, skadlig eller livsfarlig för barnet. Socialarbetare A och B i ovanstående figur påvisar att det även råder en oenighet mellan socialarbetares bedömningar och var gränsen ska gå gällande dessa bedömningar av barn som far illa (Sundell et al., 2007). Mot bakgrund av detta menar Smith (2010) att det finns olika teoretiska synsätt gällande föräldraskap, därmed finns det inte något som är en "bra" eller "dålig" förälder. Detta eftersom föräldrarna kan vara bra, mindre bra eller dåliga inom vissa aspekter av sin föräldraförmåga. Det vill säga att en förälder exempelvis kan vara bra på att tillgodose barnets behov gällande känslomässig tillgänglighet men vara mindre bra på adekvat gränssättning. Eve, Byrne och Gagliardi (2013) beskriver att det är en komplicerad uppgift att definiera föräldraskap och i synnerhet ett gott föräldraskap vilken ofta inkluderar tvetydigheter. Detta leder till att det uppstår problem kring hur föräldraförmåga ska bedömas, särskilt gällande styrkor istället för svagheter. Forskning som rör ämnet föräldraskap tenderar att fokusera mer på negativt “dåligt” föräldraskap och föräldrars svagheter i deras föräldraförmåga än deras faktiska styrkor och vägledning i hur föräldrarna kan förbättra sin föräldraförmåga (Eve, Byrne och Gagliardi, 2013). Även Newman (2004) menar att bedömningar som görs i praktiken tenderar att fokusera på det "dåliga” föräldraskapet. Forskning visar således att bedömningar av föräldraförmåga endast beskriver halva bilden av en förälder där föräldrarnas styrkor förbises (Lennings, 2005; Azar och Cote, 2002). Slutligen menar Bangura Arvidsson (2011) att normer, ideal och lagstiftning tenderar att utgå från

generella familjer som lever upp till dessa normer, detta leder till att familjer som blir akutella inom utredningar kan ha svårt att leva upp till dessa normer och ideal. Detta kan även leda till att föräldrar vars föräldraförmåga har blivit ifrågasatt tenderar att följa de normer och ideal som ses som normalt, normer som dessa föräldrar kanske själva tvivlar på. Detta i syfte att försöka upprätthålla en socialt acceptabel roll (Bangura Arvidsson, 2011).

4.3  Föräldraförmåga  utifrån  genus  

Historiskt sett har familjepolitikens syfte sedan 1960-talet handlat om att möjliggöra jämställdhet mellan kvinnor och män. Detta har lett till ett ifrågasättande av de traditionella könsrollerna i familjesfären och i det svenska samhället. I enskilda familjer är det inte självklart att mannen handhar familjens ekonomi och försörjning medan kvinnan har huvudansvaret gällande barn och hushåll (Wiklund, 2001). Vidare påvisar Bäck-Wiklund (2001) genom begreppet senmodern, att det råder en ambivalens mellan traditionella föreställningar om familjen och dess former och kring alternativa familjeformer, där könsrollerna är uppluckrade och där det inte är givet vad respektive förälder ska göra. Bergman och Hobson (2002) påvisar att faderns roll har förändrats i samhället då fokus har flyttats från faderns ekonomiska skyldighet till ett faderskap som innefattar ansvar och vårdande. Bangura Arvidsson (2003) framställer att modern likställs som den primära omvårdaren medan fadern är sekundär. Detta grundar sig i psykologin där barnets känslomässiga anknytning till modern anses vara starkare i förhållande till fadern. Barnets behov av en far uppstår när barnet går igenom identitetsutvecklingen. Bangura Arvidsson (2003) konstaterar att detta är en syn som möjligtvis genomsyrar och präglar samhällets och föräldrars uppfattning. Hagström (1999) har i sin studie specifikt fokuserat på papparollen och studien påvisar att det finns en skiljelinje mellan samhällets bild av hur en pappa ska vara utifrån normer och värderingar och pappans egna erfarenheter och bild av sin egen roll som pappa. Det vill säga att pappa är någonting som föräldern blir, inte är från början och att det är först när samhället ser pappan som en pappa som han kan bli det på riktigt (Hagström, 1999). Bangura Arvidsson (2011) påvisar i sin studie att det inom den sociala barnavården finns markanta könsskillnader. Herz (2012) framlägger även i sin avhandling att kön i socialt arbete oftast ses som något komplementärt, vilket innebär att könen man och kvinna blir varandras motsatser och ska komplettera varandra på olika sätt. Detta menar Herz (2012) leder till att olika förväntningar och arbetsuppgifter sammanbinds med män/kvinnor. Socialarbetare resonerar att barnet ska ha en relation till båda sina föräldrar då föräldrarna anses vara ett komplement till varandra. Detta är någonting som i sin tur leder till konsekvenser gällande synen på mammor och pappor som är aktuella i den sociala barnavården (Bangura Arvidsson, 2011). Mot bakgrund av detta lyfter även Pettersson (2006) i sin studie att mödrar och dess relation till barnet granskas och bedöms på ett annat sätt jämfört med fäderna. Forskning tyder på att det inom socialt arbete saknas en bild av vad feminism och feministisk teori innebär och socialarbetare är inte medvetna om hur bilden av män och kvinnor påverkar deras arbete med klienter (Mattsson, 2011; Orme, 2002). Icke-heterosexuella familjer och ensamstående föräldrar blir på grund av heteronormen till något avvikande och ses som att ett kön “saknas” i familjen (Mattsson, 2010).

I Pedersens (2012) studie beskriver mammorna att det finns högre förväntningar på mammarollen i förhållande till papparollen. De menar att mamman har huvudansvaret för familjen och när hon inte klarar av att leva upp till dessa krav har mamman därmed inte fullgjort sin plikt som mamma och ses inte som en ”tillräckligt bra” mamma. Detta menar Bangura Arvidsson (2011) leder till att ansvaret för omsorgen av barn, och även bristen på omsorg läggs på mammorna. I detta fall hamnar pappans föräldraskap i skymundan, oavsett om de är bra eller dåliga föräldrar eftersom att fokus läggs på mamman (Bangura Arvidsson,

2011). Även Daniel och Taylors (2001) studie visar att föräldraskap ofta likställs med fostran, som i sin tur kan likställas med moderskap. Mammor tenderar även på grund av detta att ofta bli föremål för interventioner, någonting som leder till att pappor med riskbeteenden blir förbisedda (Daniel & Taylor, 2001). Konsekvensen av detta blir således att fäder och deras föräldraskap inte beaktas och det finns risk att det blir osynligt. Detta handlar både i de fall pappan anses vara en tillräckligt bra förälder eller inte. I enlighet med detta påvisar även Tourney (2000) att omsorg och försummelse av barn feminiseras, det vill säga härleds till kvinnor och moderskap. Detta kan leda till att mammor dels måste vara ansvariga för sitt eget föräldraskap men också stå till svars för pappans eventuella brister. Ytterligare en studie, av Lundström och Sallnäs (2000) menar att kvinnor förväntas att, i förhållande till män, ta mer ansvar för sitt barn och att kvinnorna också tar mer ansvar. Detta leder till att i de flesta fall ses föräldraskap synonymt med moderskap och att allt ansvar gällande barnets omsorg/brist på omsorg läggs på mamman. Pedersen (2012) påvisar att mammorna känner att de har mer ansvar i förhållande till papporna, men samtidigt tar mer ansvar över det som rör barnen och har ständig uppsikt över det som ska göras utifrån barnets behov.

4.4  Sammanfattning  

Sammantaget visar tidigare forskning att begreppet good enough är komplext och att det används utan någon enhetlig definition. Den visar även att det är relativt enkelt att uttyda vad som anses var en bra och en dålig förälder och forskning tenderar att fokusera på detta. Det som forskningen tenderar att inte beakta är komplexiteten med att undersöka det gränsområde som finns mellan en “bra” och en “dålig” förälder och vad som bedöms vara tillräckligt bra. Det finns kriterier för begreppet good enough som påverkar vad som ses som en tillräckligt bra förälder. Kriterierna utgår från normer och värderingar och kan ses som tvetydiga. Eftersom att gränsen kring vad som anses vara tillräckligt kan bedömas olika i fall till fall blir dessa kriterier i viss utsträckning subjektiva. Utifrån genus bedöms föräldrar olika beroende på om föräldern är en mamma eller en pappa och utifrån de traditionella könsrollerna tenderar fokus att vara på mamman och hennes föräldraförmåga. Mammor och pappor ses även som komplement till varandra.

5.  Teoretiska  utgångspunkter  

I detta avsnitt kommer studiens teorietiska utgångspunkter att presenteras, inledningsvis kommer det socialkonstruktionistiska perspektivet att förklaras, detta eftersom att kön och föräldraförmåga ska förstås och ses på som sociala konstruktioner i denna studie. Efter detta kommer begreppet diskurs och diskursanalys att förklaras eftersom att diskursanalysen är ett socialkonstruktionistiskt angreppssätt. Därefter kommer begreppet “good enough” att åskådliggöras. Slutligen kommer genusteorin, som utgår från könet som socialt konstruerat att belysas.

5.1  Socialkonstruktionismen  

Socialkonstruktionismen utgår från att verkligheten är någonting som skapas i sociala samspel och påverkas av hur människorna i denna verklighet ser på den och sig själva. Verkligheten är även någonting som finns utan att vi som människor kan påverka den. Språket är även en central del av socialkonstruktionismen och verkligheten är någonting som blir till med hjälp av språket i dessa sociala samspel (Berger och Luckmann, 2011). Berger och Luckmann (2011) betonar även att verkligheten som en delad social konstruktion leder till att föreställningar kring olika grupper i samhället delas och blir till en verklighet till de som är en del av konstruktionen och delar den. Inom socialkonstruktionismen existerar ingenting som en verklighet, utan som en idé utifrån människans agerande och diskussioner. Den sociala kunskapen vägleder oss för att finna vår verklighet, men alla människor ser på verkligheten på

olika sätt. Socialt arbete skulle kunna ses som en social konstruktion eftersom att socialarbetare konstruerar det sociala arbetet på olika sätt. Människor som är del av samma sociala verklighet formar sin värld tillsammans och delar samma åsikter med varandra, någonting som blir till deras sociala verklighet (Payne, 2005).

Hur individen förstår och kategoriserar sin verklighet är en produkt av historiska och kulturella föreställningar om världen vilka är kontingenta, det vill säga beroende av varandra. Detta är någonting som via interaktionen mellan individer skapas och bevaras (Winther Jørgensen & Phillips, 2000). Socialkonstruktionismen fokuserar på de sociologiska aspekter som påverkar och skapar eller formar den sociala verkligheten för en individ (Teater, 2010). Det finns många olika socialkonstruktionistiska angreppssätt men Burr (1995) har sammanfattat dessa i fyra premisser som kan förklara socialkonstruktionismen: en kritisk inställning till självklar kunskap, historisk och kulturell specificitet, samband mellan kunskap och sociala processer och samband mellan kunskap och social handling. Vår kunskap om världen kan aldrig ses som en objektiv sanning utan verkligheten ska ses som en produkt av vårt sätt att kategorisera världen. Vår kunskap och vår syn på omvärlden är präglad av den kultur och den historiska tidsepok vi lever i (Burr, 1995). Socialkonstruktionismen kan användas för att förstå och förklara individers verklighet, hur denna verklighet är skapad utifrån den sociala kontext individen är en del av samt hur individen interagerar med andra och hur individen uppfattar sin värld (Teater, 2010).

5.2  Diskurs  och  diskursteori  

En diskurs kan ses som “ett bestämt sätt att tala om och förstå världen (eller ett avsnitt av världen)” (Winther Jørgensen & Phillips, 2000, s. 7). Foucault (1972, s. 133). definierar begreppet diskurs på följande sätt: “Man kallar en mängd utsagor för diskurs i den mån de beror av samma diskursiva formation...den består av ett begränsat antal utsagor för vilka man kan definiera en mängd av existensvillkor”. Diskurser kan även likställas med tal och språket kan ses som en praxis som konstruerar en utomspråklig verklighet. Andersson (2008) förklarar att en diskurs är någonting som möjliggör att tala om saker, positioner och fenomen på ett särskilt sätt.

Diskursanalysen är ett socialkonstruktionistiskt angreppssätt och är användbar för att studera för-givet-tagna sanningar. Diskursanalysen dekonstruerar denna sanning och påvisar hur texter utan vårt medvetande utesluter, inkluderar och exkluderar. Det går dock inte att komma utanför diskuserna och finna den verkliga sanningen, då sanningen alltid är en social konstruktion (Winther Jørgensen & Phillips, 2000; Fejes & Thornberg, 2009). Det svåra inom diskursanalysen är även att distansera sig själv från den objektivitet som individen själv är en del av och delar med andra (Foucault, 1966). Objektivitet kan enligt Laclau (1990) ses som makt vilken är avlagrad och där spåren av makt har försvunnit. Diskursanalysen används istället för att dispositionera sanningar som i vårt vardagliga liv tas för givet. Diskursanalysen handlar om att med hjälp av språket se hur människor konstruerar sin sociala verklighet. Genom att använda språket på ett annorlunda sätt kan människor rekonstrera sättet de ser på världen samt kunna identifiera möjligheter till förändring av sättet att se på världen (Payne, 2005). Allt insamlat material inom diskursanalys ses som språkliga utsagor med vilka verkligheten kan beskrivas. Språket skapar en bild av verkligheten vilken positionerar det/de som berörs i exempelvis en text. Vår kunskap och vår syn på omvärlden är även präglad av den kultur och den historiska tidsepok vi lever i (Fejes & Thornberg, 2009; Winther Jørgensen & Phillips, 2000).

5.3  “Good  enough”    

Utifrån socialkonstruktionismen och diskursteorin konstrueras föräldrarna och deras förmåga utifrån begreppet “good enough” och vad som utmärker en bra eller dålig förälder. Begreppet kan därmed ses som en social konstruktion. Begreppet ”good enough” är myntat av Donald Winnicott (1957, 1964) som menade att det är ganska enkelt att avgöra vad som utmärker vad som är bra eller dåligt föräldraskap, utmaningen blir istället att identifiera ett föräldraskap som är “tillräckligt bra”. Winnicott menade även att det inte finns någon perfekt förälder eftersom det är ouppnåeligt. För att uppfostra ett barn räcker det med att en förälder är ”tillräckligt bra” och en förälder som är “tillräckligt bra” är en förälder som tillåter sig själv att misslyckas. Winnicott menar således att föräldern kan åtgärda de misstag som denne begår. Winnicott var en objektrelationsteoretiker som lade fokus på barnets tidiga relationsutveckling och där fokus var på mamman och hennes relation till barnet. Begreppet “good enough” har senare utvecklats av Bettelheim (1989) som istället för att fokusera endast på mamma och barnrelationer istället fokuserade på båda föräldrarnas roll för barnet där båda föräldrarna ses som lika viktiga. Bettelheim (1989) menar att en förälder inte behöver vara perfekt för att kunna vägleda ett barn in i vuxenlivet. Det är fullt möjligt att vara en tillräckligt bra förälder och detta innebär en förälder som fostrar sitt barn väl. En förälder får göra fel ibland, dock måste de fel en förälder gör kunna kompenseras av att en förälder mer ofta gör rätt mot barnet (Bettelheim, 1989). Trots att dessa begrepp myntades för mer än femtio år sedan menar Jones (2013) att Winnicotts begrepp “tillräckligt bra” även är aktuellt i dagens samhälle och är idag en fundamental grund i de professionellas värdegrund kring vad som ses som en tillräckligt bra förälder.

5.4  Genusteori    

Det finns skillnader mellan begreppen kön och genus där kön ses som de biologiska skillnaderna mellan män och kvinnor. Genus däremot ses som sociologiska skillnader, det vill säga samhälleliga skillnader så som föreställningar och attityder som finns gällande män och kvinnor (Sharf, 2007). Grunden i den moderna genusforskningen finns i kvinnorörelsens kamp för jämställdhet mellan könen (Connell, 2009). Genus är någonting som är socialt konstruerat och sättet att se på genus varierar därför mellan olika tidsepoker och kulturer (Valentich, 1996). Att vara man eller kvinna är inte någonting som är förutbestämt utan någonting som skapas och konstrueras utifrån en aktiv konstruktion som pågår under hela livet. Män och kvinnor konstruerar sig själva utifrån det kön de tillhör och detta upprätthålls i det dagliga livet (Connell, 2009). Herz (2012) framlägger i sin avhandling att kön i socialt arbete oftast ses som något komplementärt, vilket innebär att könen man och kvinna blir varandras motsatser. Detta menar Herz (2012) leder till att olika förväntningar och arbetsuppgifter sammanbinds med män respektive kvinnor.

Könsroller är de roller som tilldelas könen av den dominerande kulturen i samhället, roller som män och kvinnor ska leva upp till för att passa in i samhället (Teater, 2010). Genus är framförallt något som gestaltas i sociala relationer, någonting som i sin tur bidrar med skapandet av könsroller. Dessa könsroller är även någonting som skapas genom människans socialisation, exempelvis i familjen, i skolan eller med sina vänner. Utifrån genusperspektivet ses föräldrarollen som en konstruktion utifrån de förväntningar och skiljaktigheter som finns mellan mammor och pappor (Connell, 2009; Claezon, 2008). Denna socialisationsprocess innehåller normer, värderingar och förväntningar kring hur en man och en kvinna ska uppträda. En individ som följer dessa normer och förväntningar kring dess könstillhörighet kan förvänta sig positiv respons. En individ som däremot bryter mot dessa normer och värderingar kan förvänta sig negativ respons, exempelvis att individen ses som annorlunda mot alla andra och behandlas utifrån detta (Connell, 2009). Utifrån detta kan normer och värderingar kring en individs könstillhörighet ses som ett könsrollssystem, ett system som

utifrån positiva och negativa responser på individen befästs i samhället och ses som någonting som vi som indivder själva konstruerar utifrån detta. Könsrollssystemet ses som någonting normalt, som en del av vårt samhälle, därför ses de som bryter mot detta system som onormal eller onaturlig Genus kan utifrån detta ses som en social struktur, ett mönster som finns i våra sociala arrangemang och i de aktiviteter som styrs av detta arrangemang (Connell, 2009). 5.5  Sammanfattning  

Sammanfattningsvis avser föreliggande studie att med hjälp av begreppen: socialkonstruktionism, diskursteori, good enough och genusteorin i diskursiv anda rekonstruera domsluten. Utifrån tidigare nämnda begrepp ska föräldraförmåga och kön, i denna studie ses som sociala konstruktioner, där fokus är på hur bedömningen av föräldraförmåga framställs i domsluten.

6.  Metod  

I följande kapitel kommer studiens metodologiska aspekter att presenteras. Inledningsvis beskrivs studiens forskningsdesign och den grund som föreligger studien. Därefter framförs tillvägagångsätt gällande materialinsamlingen, det vill säga hur domsluten har samlats in samt hur litteraturanskaffningen gällande litteratur och forskningsstudier har gått till. Sökord som har tillämpats i sökningen av forskningsstudier kommer även att redogöras för. Därefter kommer urvalet att presenteras, på vilket sätt domsluten har valts. Sedan kommer studiens etiska överväganden att diskuteras utifrån de forskningsetiska principerna. Slutligen kommer avsnitt om det källkritiska förhållningssättet att tillämpas utifrån relevant metodlitteratur. 6.1  Val  av  metod  

Mot bakgrund av studiens syfte, att utifrån domslut enligt Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga [LVU] § 2 undersöka hur den diskursiva förståelsen konstrurerar föräldraförmåga samt på vilket sätt mammor och pappor framställs i domsluten, har en kvalitativ metod valts, granskning av domslut. Det finns olika forskningstraditioner och metodansatser inom kvalitativ forskning. Kvalitativ forskning handlar dels om att genom språkliga utsagor beskriver forskaren verkligheten i syfte att få en förståelse kring verkligheten (Fejes & Thornberg, 2009). Det socialkonstruktionistiska angreppssättet beskriver att vårt sätt att tolka världen är påverkad av och skapas av sociala processer. Denna sociala konstruktion av kunskap och sanning utmynnar i sociala konsekvenser (Burr, 1995). Med utgångspunkt i detta synsätt har studien för avsikt att i granskningen av domsluten se hur föräldraförmåga konstrueras, vad som anses vara ett tillräckligt bra föräldraskap och på vilket sätt bedömningen gällande föräldraförmåga påverkas av konstruktionen av mammor och pappor. Utifrån detta har ett diskursanalytiskt angreppssätt intagits.

6.2  Litteraturanskaffning  

I föreliggande studie har litteratursökningen genomförts i tre omgångar i olika databaser, Summon, Social Services Abstract och i Libris. I samtliga sökomgångar gjordes följande avgränsningar: artiklar och avhandlingar med fulltext, peer-review, på svenska och engelska. Litteratursökningen gjordes i ett första steg en tidsbegränsning på fem år men vid en noggrannare genomläsning av studier, konstaterades det att tidsperioden var tvungen att utökas för att erhålla tillräckligt med material. Därefter valdes samma avgränsningar som ovan men ingen tidsbegränsning valdes i detta avseende och nationella, internationella studier, litteratur och avhandlingar införskaffades. Vid en genomläsning av valda studier och litteratur fann vi även användbara referenser som de i sin tur hade refererat till, vilket var till stor hjälp för att finna vidare relevanta studier, litteratur och avhandlingar som berörde vårt

forskningsområde. I föreliggande studie har förstahandskällor använts i största möjliga mån, men när detta inte gick att tillgå har andrahandsreferenser varit nödvändigt.

Följande sökord användes: föräldraskap* parenting* parenting assessment* föräldrars ansvar* föräldraförmåga*, good enough parenting* good enough parent* föräldraförmåga bedömning* bedöma föräldraförmåga* föräldrar och kön* föräldrar genus* faderskap* moderskap* omhändertagande* bristande föräldraförmåga* fathering* mothering* fatherhood* motherhood*

6.3  Materialinsamling  

I Sverige finns 12 förvaltningsrätter som är utspridda över landet och som handlägger bland annat mål enligt lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga [LVU]. Det är förvaltningsrättens uppgift att besluta om ett barn behöver tvångsvårdas utanför sitt hem. Eftersom studien ämnar undersöka domslut valde vi därmed att via mail kontakta samtliga förvaltningsrätter, utifrån en etisk synvinkel samt för att få en stor geografisk spridning på domsluten som begärdes ut. Syftet med föreliggande studie är inte att granska eller utvärdera förvaltningsrätternas arbetssätt. Inte heller att påvisa skillnader mellan förvaltningsrätterna och hur de gör sina bedömningar av varje specifikt domslut eller granska en viss förvaltningsrätt och deras tillvägagångssätt.

När kontakten inleddes framkom det att förvaltningsrätterna hade målförteckningar som omfattade alla mål enligt LVU som har gjorts under åren. I målförteckningarna fanns det information, exempelvis målnummer, datum, överklagan och i vissa fall ärendemening. Gällande ärendemeningen är denna inte obligatorisk att fylla i därför var den inte alltid ifylld av förvaltningsrätterna. I ärendemeningen fanns det information om vilken LVU-paragraf som berörs samt lite kort information om vad ärendet berörde. Därmed fanns vid vissa förvaltningsrätter möjlighet att välja ut de mål som studien avser att undersöka. Vid vissa förvaltningsrätter fanns inte någon möjlighet till att begränsa sökningen till att enbart gälla LVU § 2, paragrafen som denna studie ämnar undersöka. Detta medförde att vi fick begära in mål som berörde LVU generellt, som hade beslutats enligt 3 § LVU, som handlar om den unges eget beteende och 6 § LVU, vilket berör omedelbart omhändertagande. Utifrån målförteckningarna inhämtades 145 domslut totalt, som inkluderade mål enligt 2, 3 och 6 §§ LVU. De utvalda domsluten avgjordes under tidsperioden 2013-2014 (januari-december). Varför just denna tidsperiod valdes motiveras utifrån studiens vetenskapliga angreppssätt, socialkonstruktionismen och diskursanalysen, där studien ämnar se aktuella, i dagens samhälle, föreställningar kring föräldraskap eftersom synen/föreställningarna därmed kan variera över tid. Hur och på vilket sätt föräldraskap framställs men också hur föräldraskapet framställs utifrån mammor och moderskap samt pappor och faderskap. Detta motiveras även utifrån det Svensson, Johnsson och Laanemets (2008) påvisar, att socialt arbete är föränderligt och därmed varierar de handlingarna som utförs över tid. Handlingar som utförs idag kan betraktas som oanvändbara i en annan tid och sammanhang.

6.4  Urval  

Ett kriterieurval har använts vid urval av domsluten. Ett kriterieurval innebär att forskaren inkluderar och exkluderar studiens material utifrån förutbestämda kriterier (Marlow, 2005). I ett första skede i urvalsprocessen sorterades domsluten manuellt i olika mappar på datorn. I mapp 1 inkluderades enbart mål som beslutats enligt 2 § LVU, där förvaltningsrätterna beslutat att barn (under 18 år) ska beredas vård med stöd av 2 § LVU, då det föreligger (...) brister i omsorgen eller något annat förhållande i hemmet finns en påtaglig risk för att den unges hälsa eller utveckling skadas. Detta gjordes mot bakgrund av studiens syfte och utmynnade i 87 domslut totalt. I mapp 2 lades domslut som vi valt att exkludera det vill säga

mål som beslutats enligt 3, 6, 11, 12 och 14 §§ LVU eftersom dessa paragrafer inte berör föräldrars bristande omsorgsförmåga. Därefter exkluderades dubbletter och slutgiltiga beslut som inte berörde LVU. Det kvarvarande antalet domslut blev då 42 stycken. Eftersom att vissa av domsluten var baserade på flera paragrafer samtidigt (1, 2 och 3 §§ LVU) och inte endast 2 § LVU lades de i en tredje mapp (mapp 3). Dessa domslut placerades i denna mapp eftersom de eventuellt skulle användas.

Utifrån kriterieurvalet exkluderades de domar som berörde fysisk misshandel eftersom det är ett brott mot barn enligt 3 kap 5 § Brottsbalk (1962:700) samt i 6 kap. 1 § Föräldrabalk (1949:381). Trots att detta är ett brottmål utesluter det inte LVU-prövning eller utredning av föräldraförmåga enligt LVU men studiens urval grundar sig på att dessa ärenden är av så allvarlig karaktär att de inte befinner sig i gränsområdet som studien avser att studera. Domslut som berörde missbruk hos en eller flera av föräldrarna, psykisk ohälsa hos föräldrarna och föräldrar med funktionsnedsättningar valdes också att exkluderas. Detta motiveras utifrån att missbruk och beroende hos föräldrarna är det vanligaste problemet som socialarbetare ser inom barnskyddsärenden (Fuller & Wells, 2003; Maluccio & Ainsworth, 2003). Föräldrar som missbrukar tenderar att ha en primär relation till sina droger vilket gör att barnets behov åsidosätts (Barnard, 2007). Mental och psykisk hälsa hos föräldrarna påverkar även det barnet och socialsekreterarna måste även se på vilket sätt föräldern hanterar sin psykiska hälsa (Boursnell, 2012).Även i Socialstyrelsens allmänna råd gällande LVU (jfr SOSFS 1997:15 s. 28f) framkommer det att “allmänt sett medför psykiska problem och/eller allvarligt missbruk hos föräldrarna negativa konsekvenser för barn.”. I prop. (1989/90:28 s. 65) framkommer det att “där barnets känslomässiga eller psykiska behov allvarligt eftersätts, vilket i sin tur kan bero på missbruk eller psykisk störning hos någon av föräldrarna”. Swain och Cameron (2003) menar att föräldrar med funktionsnedsättningar bedöms hårdare än föräldrar som inte har funktionsnedsättningar. Utifrån detta gjordes denna exkludering på grund av att detta är egenskaper som påverkar föräldraförmågan hos föräldrarna men samtidigt någonting som även påverkar bedömningen av detta. Föräldrars bristande förmåga härleds till missbruket, funktionsnedsättningen och den psykiska ohälsan istället för föräldrarnas faktiska förmågor (Fuller & Wells, 2003; Maluccio & Ainsworth, 2003; Barnard, 2007; Boursnell, 2012; Swain och Cameron, 2003). Mot bakgrund av detta motiveras studien utifrån det gränsområde som Sundell et al. (2007) och Lagerberg (1998) talar om, som uppstår i komplexa ärenden där det inte tydligt och konkret framkommer att föräldraförmågan brister och att barnets hälsa äventyras och eftersätts. Utifrån detta är det intressant att undersöka och belysa hur föräldraförmåga bedöms i dessa ärenden. Efter detta urval återstod nu 12 stycken domslut som studien kommer baseras på.

6.5  Källkritik  

Källkritk handlar om att undersöka och värdera källans tillförlitlighet och dess sannolikhet (Thurén, 2013). Gällande källkritik finns det enligt Thurén (2013) fyra källkritiska principer och dessa är; äkthet, tidssamband, oberoende och tendensfrihet. Äkthet handlar om källans äkthet och huruvida den är förfalskad eller inte. Gällande domsluten som studien har baserats på anser vi att det inte råder några tvivel om källans äkthet på grund av att det kommer från en statlig instans samt är offentliga dokument. Domsluten kan därmed med stor sannolikhet ses som äkta och vi har svårt att tänka att förvaltningsrätten friserar sina domslut. Därmed är domsluten inte förfalskade i något avseende. Gällande de forskningsstudier som har använts i studien, är dessa publicerade artiklar som har genomgått en referensgranskning vilket kan bedömas ha en högre tillförlitlighet i förhållande till de studier som inte har genomgått denna granskning. Avhandlingarna är genomförda av forskare som har lagt ner många år på att färdigställa sitt material. Utifrån detta antar vi att de inte har någon avsikt med att förfalska sitt material utan forskaren vill publicera ”korrekta resultat” och förhoppningsvis bidra med

ny kunskap inom ämnesområdet. Gällande den litteratur som har använts i teoriavsnittet består denna av olika källor, detta för att öka att det som skrivs är äkta och att källorna ”kommer fram till samma sak”.

Tidssamband beskriver Thurén (2013) som den andra principen vilket handlar om tiden mellan exempelvis en berättelse och när detta skrivs ned i källan. Om det har gått lång tid mellan finns det skäl att tvivla på källan. Domsluten bygger helt eller delvis på utsagor som nämnden, föräldrarna, barnet eller förvaltningsrätten framför om familjens situation, men också hur föräldrarna beskriver sig själva och hur nämnden och förvaltningsrätten tolkar den informationen och hur de sedan värderar den. Vi får därmed utgå från att uttalanden i domsluten inte alltid är helt sanningsenliga utan att det kan framkomma information som inte är korrekt och som bidrar till att det blir svårt att avgöra huruvida utsagorna är tillförlitliga eller inte. Thurén (2013) beskriver den tredje källkritiska principen, oberoende, som innebär att källan inte ska bestå av referat från andra källor eller vara en avskrift av dessa. Tradering är en form av oberoende vilket innebär att informationen har gåtts igenom i flera olika led ett exempel är sekundärkällor som har traderats vilket leder till att tillförlitligheten minskar i förhållande till primärkällor. I största möjliga mån har förstahandskällor använts i föreliggande studie, men när dessa inte gick att tillgå användes andrahandskällor. Tendensfrihet är den fjärde och sista principen som Thurén (2013) beskriver som; partiskhet, då källan har ett intresse att förvränga bilden av verkligheten. Eftersom vi har använt oss av domslut som innehåller parternas uttalande finns det en risk för att parterna talar osanning i syfte att låta sina egna intressen gå före andras. Thurén (2013) beskriver att källkritiken är cynisk och att ingen källa kan ses som fullkomligt tillförlitlig. Detta är något som har beaktats vid genomläsningen av domsluten då det ibland framkommer tvetydiga skildringar och olika uppgifter rörande exempelvis en viss sak eller händelse.

6.6  Analysmetod  

Mot bakgrund av studiens syfte har ett diskursanalytiskt angreppssätt valts vilket anses vara adekvat för studien. Detta eftersom att studien syftar till att studera sociala konstruktioner, vilket diskursanalysen berör. Diskursanalysen är ett socialkonstruktionistiskt angreppssätt och är användbar för att studera för-givet-tagna sanningar. Diskursanalysen dekonstruerar denna sanning och påvisar hur texter utan vårt medvetande utesluter, inkluderar och exkluderar (Winther Jørgensen & Phillips, 2000; Fejes & Thornberg, 2009). Det är av stor vikt inom diskursanalysen att ta hänsyn av det som inte framkommer i domsluten. Utifrån studiens analysmetod har det som skrivs om föräldrarna dispositionerats för att belysa detta i ett annat ljus. Vi har även utgått från och jämfört domsluten med den tidigare forskningen och studiens teoretiska begrepp för att på så sätt skapa en abstrakt bild av det empiriska materialet.

Vid en första genomläsning av domsluten fann vi att ordet tillräckligt återkom i stor utsträckning, vilket ledde till att fokus lades på ordet tillräckligt och hur det används, hur socialnämnden och förvaltningsdomstolen konstruerar en bild av en tillräckligt bra förälder utifrån detta ord. Vid genomläsning av samtliga domslut har diskurser urskilts, diskurser som sammantaget kan ses som vanligt förekommande i samtliga domslut. Utifrån att domsluten tenderar att återkommande fokusera på vissa specifika företeelser har övergripande diskurser urskilts. Vi har undersökt hur domstolen och socialnämndens bedömning (det material ur socialtjänstens utredning som används i domsluten) skriver fram föräldrarna och hur föräldrarna beskrivs i förhållande till varandra. Vi har i domsluten jämfört socialnämndens uttalanden, vad föräldrarna säger med vad förvaltningsrättens tar med i sin slutliga bedömning. Utifrån detta kan vi se vad som inte tas med och på så sätt exkluderar föräldrarna, genom att titta på om det föräldrarna framför kring sin föräldraförmåga tas i beaktan i den slutliga bedömningen som förvaltningsrätten gör. Utifrån detta har vi även undersökt vem det

är som talar, vem som kommer till tals, samt vem som inte kommer till tals. På så sätt kan vi se vilken part som får mest utrymme i domsluten, det vill säga talar. Då det finns en skillnad mellan vem som kommer till tals och vem som faktiskt talar.

Dekonstruktion är ett centralt begrepp inom diskursanalysen och kan användas för att dekonstruera de för-givet-tagna sanningarna i en text (Winther Jørgensen & Phillips, 2000). Med hjälp av dekonstruktionen kan vi se sammankopplade begrepp i ett nytt ljus när vi skiljer dessa från varandra. I analysen har vi sett till vilka egenskaper och beskrivningar som kopplas samman med mamma respektive pappa, genom att i varje domslut genomföra en sökning på orden: mamma och pappa för att se hur dessa sammankopplas med diverse egenskaper och därmed se hur föräldrarna beskrivs. Dessa begrepp är någonting som i vårt samhälle ses som naturligt och inte är fullt synligt innan de dekonstrueras. Den givna organiseringen av begrepp leder även till konsekvenser för mammor och pappor (Winther Jørgensen & Phillips, 2000). Sammanfattningsvis kan allt insamlat material inom diskursanalysen ses som språkliga utsagor vilka är beskrivningar av verkligheten (Fejes & Thornberg, 2009). Vid genomläsning av domsluten har vi analyserat hur föräldrar och deras förmåga framställs, hur förvaltningsrätten uttrycker sig i text och hur och på vilket sätt de beskriver föräldrarna utifrån deras roll som mamma respektive pappa. Utifrån detta blir det tydligt hur verkligheten skapas genom språket. Genom studiens analys presenteras en tolkning av verkligheten som nödvändigtvis inte är den enda eller den rätta. Språket skapar en bild av verkligheten vilken positionerar det/de som berörs i exempelvis en text (Fejes & Thornberg, 2009). I vårt fall skapar domsluten en verklighet och positionerar föräldrarna på ett visst sätt. Verkligheten i vårt fall blir hur en tillräckligt bra förälder ska vara. Genom att studera domsluten, vad som sägs om föräldrarna och föräldraförmåga i respektive domslut, ämnar vi att få en djupare förståelse kring hur föräldraförmåga framställs och bedöms.

6.7  Trovärdighet,  tillförlitlighet  och  generaliserbarhet  

I denna studie föreligger en kvalitativ ansats och enligt Fejes och Thornberg (2009) är begreppen; trovärdighet och tillförlitlighet anpassad för kvalitativ forskning, till skillnad från begreppet validitet som finns inom den kvantitativa forskningstraditionen. Tillförlitlighet och trovärdighet behandlar huruvida forskaren har varit noggrann och systematisk under forskningsprocessen. Även begreppet kvalitet kan ses som en bedömning gällande huruvida en kvalitativ studie är noggrann, systematisk och väl genomförd (Fejes & Thornberg, 2009). En studie med kvalitet innehåller medkänsla, ett nyskapande tänk samt en kritisk analys. Det resultat och de slutsatser studien kommer fram till ska dels vara tydliga dels befäst i empirin (Fejes & Thornberg, 2009). Vid insamlingen av data har vi varit noga med att skriva ner det vi har gjort i kronologisk ordning i syfte att upprätthålla en systematik.

Kvalitet i diskursanalysen handlar om att utifrån en analys av texter se hur dessa skapar verkligheten samt undersöka vilka sanningsanspråk som framträder tydligast och vilka som utesluts (Fejes & Thornberg, 2009). Vid analysering av domsluten har vi valt vad som ska inkluderas och exkluderas i texten, något som skapar en social konstruktion i sig. Viktigt att poängtera är även att vi är en del av samhällets normer och värderingar och på så sätt en del av en samhällelig diskurs, något som påverkar vår studies utgång och resultat ytterligare. Winther Jørgensen och Phillips (2000) beskriver att socialkonstruktionister och diskursanalytiker ser sina studier som en version av verkligheten. Denna studie kan ses som en diskursiv konstruktion utifrån vårt vetenskapliga angreppssätt. Den vetenskapliga ansatsen i studien ses som produktiv och skapar identiteter, kunskap samt sociala relationer. Till skillnad från den objektivistiska vetenskapssynen exempelvis inom positivismen som ser kunskap som en overksam avspegling av verkligheten (Winther Jørgensen & Phillips, 2000).

Det är av stor vikt att poängtera att denna studie är vår tolkning och att vår tolkning inte är den enda då det finns flera olika synsätt. Vi är medvetna om att materialet kan tolkas på flera olika sätt, utifrån olika perspektiv och forskartraditioner.

Diskursanalytikern ämnar undersöka vad som ligger bakom det som sägs och vilka mönster som finns i dessa samt vilka konsekvenser denna framställning av verkligheten får, det vill säga, inte sortera utsagorna om världen som rätta och felaktiga (Winther Jørgensen & Phillips, 2000). Det är viktigt att ha i beaktandet att forskning kan vara svår att bedriva gällande diskurser som forskaren själv har en åsikt om. Självklarheterna är en del av forskaren och det är dessa självklarheter som forskaren är ute efter att studera, vilket bidrar till en svårighet. Forskaren måste bortse från sina egna värderingar och kunskaper så att dessa inte påverkar analysen (Winther Jørgensen & Phillips, 2000). Eftersom att vi är en del av den verklighet vi vill beskriva kommer vår analys att vara en del oss, en produkt från den rådande diskursen vi är en del av. Därmed kommer vår studie inte att kunna bli objektiv eftersom att vi som forskare är en oskiljaktig del av den rådande diskursen i samhället.

Generaliserbarhet handlar om huruvida studiens resultat kan appliceras på de personer, händelser, situationer som inte är en del av studien. En studies generaliserbarhet handlar även om vilka individer och/eller grupper som forskningsresultatet är användbart för, samt var, när och hur det kan användas. Inom kvalitativ forskning finns det svårigheter gällande generaliserbarhet eftersom resultaten kan ses som icke applicerbara på andra miljöer (Fejes & Thornberg, 2009). Utifrån att kvalitativ forskning skapar gestaltningar (tolkningar, begrepp och beskrivningar av processer eller mönster) en möjlighet för läsaren att urskilja något som hen inte tidigare lagt märke till. Mot bakgrund i detta skapar forskningen en identifiering av processer som läsaren annars inte varit medveten om, detta kan kallas för situerad generalisering (Larsson, 2009). Vårt material kan utifrån detta bistå läsaren med kunskap och vi ämnar att med vår studie bidra med kunskap som kan användas i praktiken, samt skapa möjlighet till en ökad reflexivitet i tankesätt och/eller arbetssätt.

6.8  Etiska  överväganden  

En förutsättning för denna studie har varit offentlighetsprincipen som handlar om att alla kan ta del av offentliga dokument om det inte föreligger sekretess. Trots att domsluten är offentliga handlingar berör de känsliga uppgifter rörande personens integritet. Mot bakgrund av detta har studien föregåtts av en etisk reflektion. Följaktligen kommer vi i detta avsnitt att med utgångspunkt i Vetenskapsrådets etiska riktlinjer diskutera och argumentera för studiens etiska överväganden.

Vetenskapsrådets etiska riktlinjer innefattar etiska överväganden som bör beaktas i en forskningsstudie. Det mest centrala forskningsetiska övervägandet är individskyddskravet, vilket enligt Vetenskapsrådet (2013) innefattar ett skydd mot obefogad insyn gentemot individer, det vill säga att individer på grund av forskning inte får utsättas för kränkning, förödmjukelse, psykisk och/eller fysisk skada. Bedömningen som vi gör är att personer inte kommer att kunna ta skada av vår studie då datamaterialet i form av domslut inte kommer att kunna härledas till en specifik person som domsluten berör. I studien har vi valt att inte nämna de förvaltningsrätter som domsluten är inhämtade från, detta för att de valda domsluten inte ska kunna spåras till en specifik förvaltningsrätt, men även för att skydda de personer domsluten berör. Studien avser inte att undersöka specifika händelser eller att granska enskilda domslut utan syftet är att se på övergripande händelser och bedömningar. Ytterligare en övervägning som har tagits hänsyn till är att i och med att studien innefattar domslut som förvaltningsrätten har beslutat kan det antas att berörda aktörer exempelvis socialtjänst och domstol kan komma att uppleva negativa konsekvenser av denna granskning

av bedömningarna. Det förväntade kunskapstillskottet, anser vi, inte har några negativa konsekvenser för de inblandade då vår studie inte syftar till att kritisera och ifrågasätta olika aktörers arbetssätt och bedömningar utan istället belysa svårigheterna som finns med att göra bedömningar. Individskyddskravet kan konkretiseras i fyra huvudkrav: konfidentialitetskravet, informationskravet, samtyckeskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2013).

Konfidentialitetskravet innefattar enligt Vetenskapsrådet (2013) att personuppgifter och uppgifter om undersökningsdeltagare ska behandlas med konfidentialitet och ska inte kunna identifieras. I de domslut som kommer att granskas i studien finns personuppgifter gällande de berörda parterna. Trots att domsluten är offentliga handlingar och tillgängliga för allmänheten har personuppgifter och dylikt ändå beaktats med varsamhet i syfte att ta hänsyn till berörda parters integritet. Personuppgifterna har behandlats konfidentiellt i studien då personuppgifter inte har nämnts. Förvaltningsrätterna gör ibland bedömningen att förhandlingarna ska se inom stängda dörrar trots att huvudregeln är att förhandlingarna ska vara offentliga. Majoriteten av mål som rör vård av unga hålls inom stängda dörrar, detta på grund av att skydda personerna som målet berör (Sveriges domstolar, 2014). Föräldrarnas personuppgifter har beaktats men även barnens uppgifter med särskild varsamhet. I föreliggande studie finns citat men dessa har anonymiserats i syfte att läsaren inte ska kunna identifiera och känna igen sig i citaten med avsikt att skydda personernas integritet. Vid omskrivningen har vi bytt ut personernas namn, städer, och exempelvis namn på HVB-hem. Vid dessa citat har fiktiva namn skapats och föräldrarna benämns som mamma respektive pappa utifrån vad konfidentialitetskravet innefattar.

Informationskravet konkretiseras i regler kring att forskaren ska upplysa undersökningsdeltagare/uppgiftslämnare om studiens syfte och villkor gällande deras deltagande, exempelvis att deras medverkan sker på frivillig grund och att de har full rätt att avbryta sin medverkan (Vetenskapsrådet, 2013). Utifrån vad informationskravet innefattar har en reflektion förts över att det ur en etisk synpunkt inte är rätt att ta kontakt med berörda i domsluten i syfte att informera om studien. Eftersom att domsluten är offentliga handlingar kommer vi utifrån detta inte att ta kontakt med de berörda parterna. Ytterligare en reflektion har förts och ett övervägande kring om de berörda parterna skulle informeras om studien. Om detta skulle ske kan detta eventuellt motverka individskyddskravet på sådant sätt att informationen i domsluten kan väcka negativa upplevelser vilket kan leda till att individen i fråga tar skada av det. Enligt Vetenskapsrådet (2013) omfattar samtyckeskravet att varje enskild individ har rätt till att själv bestämma om denne vill medverka i studien eller inte. I föreliggande studie kommer inte samtycke att efterfrågas av personerna som domsluten berör. Vi finner det heller inte relevant att inhämta samtycke på grund av att domsluten är offentliga handlingar och därmed föreligger det inte heller någon sekretess. Nyttjandekravet innebär enligt Vetenskapsrådet (2013) att insamlade uppgifter som berör enskilda personer ej får användas för icke-vetenskapligt syfte exempelvis genom kommersiellt bruk, utan dessa uppgifter får endast användas till forskning och av forskare. Med grund i nyttjandekravet har insamlad data endast använts i vår studie. Eftersom att vi har vetskap om vilka personer som är berörda i respektive domslut har vi haft i beaktande att vi kan komma att bidra till en ökad spridning av domsluten i och med att göra vår uppsats tillgänglig för allmänheten. Med grund i nyttjandekravet har dock domsluten makulerats efter att studiens godkänts eftersom materialet endast har använts i forskningssyfte. Vi har heller inte fört vidare information om de domslut som har granskats, utan förfogat dessa uppgifter till oss själva.