Det var de upprörda reaktionerna på ett bidrag för Statens utvärdering av folkbild-ningen (SUFO2) om »folkbildfolkbild-ningens särart«, som fick Anna Lundin att vilja fördjupa sig i folkbildningsforskningen som fält.
Anna Lundin byggde sin text i del-betänkandet på avhandlingar inom folkbildningsområdet och fann att dessa understödde och legitimerade den själv-förståelse om särskildhet som rådde inom folkbildningen, men som hon och övriga författare av betänkandet ifråga-satte.
Ur detta föddes idén till en fördjupad studie av hur aktörerna inom folkbild-ningssfären förhöll sig till varandra i frågan om särart. Till sin hjälp tog Anna Lundin några begrepp från den franske sociologen Pierre Bourdieu, framför allt doxa, fält och konsekration, det vill säga den bekräftelse som ges både personer och förhållningssätt inom ett fält.
De häftiga reaktionerna från folkbild-ningshåll förklarar Anna med särarts-tänkandets starka förankring i doxan, »den allra heligaste överenskommelsen inom ett socialt fält«. Att problematisera särarten var att utmana denna överens-kommelse.
För att undersöka hur folkbildnings-forskningens doxa, eller gemensamma plattform, etableras, hur det självklart accepterade legitimeras och utma-nas, gjorde Anna en kartläggning av konsekreringen. Som konsekrerande arenor valdes akademiska tjänster, utredningsuppdrag, kunskapsöversikter, recensioner, förord, Mimers
forskarkon-ferenser och utgivningar osv. Genom-gången resulterade i det som kom att bli stommen i avhandlingen, nämligen en historik där folkbildningsforskningens utveckling periodiseras i: Framväxten 1954–1979, Expansionen 1980–1989, Institutionaliseringen 1990–1999 och slutligen Konsolideringen 2000–2007, då folkbildningsforskningen nått en stark ställning som eget fält.
I fältblivandet märks det ökade an-talet avhandlingar, från tre under den första perioden till mer än 30 under den tredje. Den fjärde, konsolideringsfasen, karaktäriseras av avhandlingar som både har ett bredare perspektiv och en kritisk distans till doxa, vilket anses tyda på en stabilisering av fältet. Samtidigt ökar teoretiseringen. Vetenskapsrådet öron-märker pengar till folkbildningsforsk-ningen, vilket signalerar att här finns ett eget område, ett fält i sin egen rätt.
Ur Mimers brunn
Utlysningen av tre doktorandtjänster med inriktning mot vuxnas lärande vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet väckte stort intresse både nationellt och internatio-nellt. Totalt har 52 personer sökt. En första preliminär genomgång av ansökningarna visar att 16 personer har en inriktning mot folkbildning och därför söker tjänsten som är knuten till Mimer. Det stora intresset visar styrkan inom forskningsområdet vuxnas lärande som helhet men även forsk-ningsintresset för folkbildning.
Folkbildningsforskning som fält står i centrum i Anna Lundins avhandling. Mi-merbladet och inte minst Mimers brunn har placerats centralt i hennes analys av arenor för erkännande inom fältet och positionering. Det stämmer till eftertanke eftersom min hållning är och har varit att innesluta alla forskare som önskar vara med i nätverket och därmed ge folkbild-ningsforskning en öppen och vid tolkning. Icke desto mindre har hennes analyser gett aha-upplevelser om hur positionering och gränsdragning kommer till uttryck. Hon lyfter fram genus och kultur som ut-maningar inom folkbildningsforskningen. Jag välkomnar forskare som antar denna utmaning. En annan utmaning som Mi-mer och folkbildningsforskningen allt Mi-mer börjar anta handlar om internationella utblickar. Därför är det extra spännande att kunna presentera två avhandlingar som ger perspektiv på svensk folkbildning. Pelle Åbergs avhandling handlar om mötet mellan folkbildning i Sverige och Estland och den polske forskaren Tomasz Maliszewskis handlar om svensk folkhög-skolas historia.
Folkbildningsforskning är således ett fält under ständig utveckling. Välkom-men till Mimers forskarkonferens som i år arrangeras i samarbete med Ekono-misk-historiska institutionen i Lund den 4–5 november.
ann-marie laginder
Mimer
Institutionen för beteendevetenskap och lärande Linköpings universitet
581 83 Linköping
Hemsida: http://www.liu.se/mimer
Telefon och e-post:
Ann-Marie Laginder 013-28 2562 ann-marie.laginder@liu.se Inger Landström 013-28 5855 inger.landstrom@liu.se
Anna Lundin
Vem forskar om vad? sök i mimerbas
http://www.liu.se/mimer/forskning/mimerbas
Folkbildningsforskning som fält
Telefax 013-28 2145
NATIONELLT PROGRAM FÖR FOLKBILDNINGSFORSKNING
OKTOBER 2008
Redaktörer: Inger Landström, Ann-Marie Laginder Layout: Lennart Falklöf · ISSN 1102–5913
Anna Lundin tycker sig finna att folk-bildningsforskningen får tolkningsföreträ-de framför folkbildningens praktiska gren, något som i så fall kan förklara de syrliga reaktionerna på delbetänkandet i SUFO
2
. i ett sista empiriskt kapitel presenterar Anna Lundin med de bourdieuska be-greppen agenter, positioner och kapital, personer som under de olika perioderna har medverkat i formeringen av fältet. Där hittar vi inte oväntat Folkbildningsnestorn Gösta Vestlund, Forskarpionjärer som Lars Arvidson och Jan Byström, Professorerna, Förnyarna med genusperspektiv samt med blicken riktad mot framtiden, Yngre pre-tendenter, som representeras av Mimers egna doktorander.Att gruppen Förnyare råkar vara kvin-nor hade med fördel kunnat diskuteras ur ett mer genomarbetat genusperspektiv. Vad betyder det till exempel att författarna till samtliga kunskapsöversikter är män? I en genusanalys hade det hos Bourdieu
så centrala habitusbegreppet haft en given plats.
För att vara en studie om »strider« om och på fältet är resultatet överraskande konfliktfritt. Sannolikt pågår en hårdför kamp om både doxa och kapital även på folkbildningsforskningsfältet. Men i den välvilliga och konsensuspräglade kultur som råder inom folkbildningsområdet, hade det förmodligen behövts fler me-toder för att blottlägga spelet på fältet. Anonymiserade intervjuer är ett förslag som möjligen hade fallit på fältets litenhet, men kanske korrespondensanalyser à la Bourdieu hade kunnat avslöja laddningar
och strategier inom forskningsfältet. Jag säger detta väl medveten om att Bourdieu i motsats till Anna Lundin hade hela fors-karteam till sitt förfogande.
I bästa fall pekar ett forsknings-arbete framåt och det gör Anna Lundins avhandling. Nu ser vi fram emot en Bourdieu-inspirerad undersökning av hela folkbildningsfältet, det vill säga folkbildningsforskningen visavi folkbild-ningspraktiken. Då kan det nog hetta till ordentligt.
karin nOrdBerg
Lundin, Anna. 2008. Folkbildningsforskning som
fält – från framväxt till konsolidering. Akademisk avhandling. Linköping Studies in Behavioural Sci-ence No. 130. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköping University Electronic Press: http://www.ep.liu.se/ theses/abstract.xsql?dbid=11862
.
Pelle Åberg har i sin avhandling
Trans-lating Popular Education. Civil society cooperation between Sweden and Esto-nia undersökt ett flertal projekt som det
svenska studieförbundet ABF hade utfört tillsammans med den estniska folkbild-ningsorganisationen AHL (Öppet studie-förbund).
Avhandlingen fokuserar på hur olika idéer sprids genom denna typ av transnationellt samarbete. Särskilt intressant är att iaktta hur de svenska idéerna och lösningarna kunde anpassas (eller i Åbergs termi-nologi: översättas) av estniska partners. Denna översättningsprocess visade sig vara ett nödvändigt inslag i samarbetet och utgjorde ett av villkoren för en lyckad sats-ning. Det bidrog också till att den »givande parten«, i detta fall ABF, hade en möjlighet att skaffa sig nya kunskaper och insikter vilket är vad som åsyftas med resa »tur och retur« i titeln ovan.
Den spridning och översättning av svensk folkbildning som studeras i avhand-lingen genomfördes mellan 1991 och 2004 inom ett tjugotal olika projekt. Perioden omfattar tiden från Estlands frigörelse från Sovjetunionen till landets EU-inträde. Som statsvetare intresserar sig Åberg för om och hur folkbildning kan spela en roll i det framväxande civila samhället i Estland, för
möjligheter till demokratispridning och villkor för transnationellt samarbete. utöVer OmFattande litteratur- och doku-mentstudier har Åberg samlat in empiriskt material genom att intervjua 26 personer som varit aktiva inom olika projekt genom åren. Intervjupersonerna kommer både från svenska och estniska organisationer. Tre resultat av forskningen är särskilt in-tressanta att nämna här:
(1) om översättningen av idéer, former
och metoder från svensk folkbildning skall bli lyckad krävs det att den mottagande parten kritiskt »tar emot« dessa och så smidigt som möjligt anpassar dem till sitt eget språk, d.v.s. till egna traditioner och förhållanden;
(2) för att få sina idéer rätt översatta bör den givande partnern nå insikt om att de egna värderingarna inte behöver uttryckas på samma sätt;
(3) lyhördhet och respekt för den andra sidans behov och möjligheter är den bästa, om inte enda, grunden för en lyckad tur- och returresa.
Åbergs avhandling är en av flera dok-torsavhandlingar som är framlagda av fors-karstuderande vid Södertörns högskola, och som är relevanta inom folkbildnings-forskningen och av intresse för forskare och folkbildare. Södertörns högskola börjar etablera sig som en ny arena för folkbild-ningsforskning.
miCHal BrOn jr
Åberg, Pelle. 2008. Translating Popular Education.
Civil society cooperation between Sweden and Estonia. Akademisk avhandling i statsvetenskap, Stockholm Studies in Politics 124 samt Södertörn Doctoral Dissertations 24. [ http://www.diva-por-tal.org/su/theses/abstract.xsql?dbid=7424 ]
Svensk folkbildning på resa tur och retur
samarBete med estland gaV nya kunskaper OCH insikter
Pelle Åberg
»I den välvilliga och
konsensus-präglade kultur som råder inom
folkbildningsområdet, hade det
för-modligen behövts fler metoder för
att blottlägga spelet på fältet.«
Seminarier i Stockholm
om svensk folkbildning
Två till tre gånger per termin kommer det nystartade Stockholms folkbildnings-seminarium att inbjuda till seminarier. Verksamma folkbildare som vill fördjupa sin förståelse av folkbildningen samt
fors-kare som önskar upprätta en dialog med fältet är välkomna. Tanaken är att skapa en plats där forskare och folkhögskol-lärare, studiecirkelledare, verksamhetsle-dare samt organisatörer kan mötas kring aktuella forskningsproblem och resultat. Seminariet har startats i samarbete mel-lan folkbildningsforskare vid Pedagogiska
institutionen på Stockholms universitet, Föreningen för folkbildningsforskning (FffF) och Enheten för forskning om ci-vilsamhället vid Ersta Sköndal högskola.
Seminarieprogram finns på Fören-ingen för folkbildnings hemsida www. folkbildning.net/fb-forskning
Svensk folkhögskola från Polens horisont
En polsk doktorsavhandling från 1999 av Tomasz Maliszewski har kommit ut på svenska med titeln Den svenska
folkhög-skolan. En betraktelse från andra sidan Östersjön.
Det är en bearbetad och översatt version av en monografi över den svenska folk-högskolans historia. Avhandlingen har dels populariserats, dels varit föremål för ett innehållsligt urval för en intresserad svensk läsekrets och dels uppdaterats med fortsatta källstudier och studieresor till Sverige.
Avhandlingen bygger på ett mångårigt, omfattande och ingående sökande bland skriftliga och muntliga källor i både Sveri-ge och övriga Europa. Den fylliga empirin genom litteraturstudierna, intervjuerna och det statistiska materialet synliggörs också i denna svenska utgåva, medan avhandlingens omfattande teori- och me-todinslag är avskalade. I denna version be-handlas skolformens hela historia fram till våra dagar och slutar med försiktiga tolk-ningar av samtiden. I texten berörs således såväl det svenska folkhögskoleväsendets tillkomst och inledningsskede som 1900-talet i sin helhet, med fördjupning på flera nivåer, i allt från folkhögskolans skilda samhälleliga funktioner till förskjutningar i kursernas karaktär.
genOmgående i Maliszewskis arbete rela-teras dels till de generella samhällsförhål-landen som varit för handen i skilda skeden av skolformens tillkomst och utveckling, dels mer speciellt till hur folkhögskolan ut-vecklats sett i förhållande till det allmänna skolväsendets utveckling, där främst dess funktion som alternativ och motkultur betonas. Här kompletteras på ett intressant sätt, inte minst genom att den är skriven ur ett utomnordiskt europeiskt perspektiv, de historieskrivningar som tidigare textsatts och utgivits i bokform i Sverige.
Delvis nya tolkningar av yttre och inre influensers betydelse för skolformen pre-senteras. Att särskilt uppmärksam-ma bland det som författa-ren betonar är bland annat en framskrivning av Grundtvigs betydelse för skolformens tillkomst i Sverige, något som ofta förbigås med tystnad i den in-hemska historieskrivningen, samt också betydelsen av verksamheten i »Progres-siv folkhögskola« och anknytningen till »Demokratiakademin« för folkhögskolan som demokratisk kraft i samhället.
Boken ger den intresserade en mångsi-dig inblick i hur den svenska folkhögskolan formats, utformats och formerat sig under den föränderlighetens tid och i det föränder-liga samhälle som den existerat. Förutom de stora linjerna, belysta både kvalitativt och kvantitativt, finns också mängder av intres-santa detaljer att fördjupa sig i.
den OmFångsrika källförteckningen är i stora delar intakt från avhandlingen. För den som forskar kring folkhögskola och folkbildning finns därmed en uppsjö av referenser som inte tidigare utgjort un-derlag för svensk folkhögskoleforskning. Dessa källor publicerade i andra europe-iska länder på andra språk än engelska och tidigare sällan eller aldrig tillgängliggjorda i Sverige, gör denna svenska version till en liten guldgruva också för intresserade fors-kare att ösa vidare ur.
stellan BOOZOn
Maliszewski, Tomasz. 2008. Den svenska
folkhög-skolan. En betraktelse från andra sidan Östersjön. Linköpings universitet, Vuxenutbildarcentrum, Skriftserie nr 19. Beställningar: Skapande vetande www.ibl.liu.se/dipa/skapandevetande / eller Boka-kademin (013-28 10 69 / 28 16 96).
Tomasz Maliszewski
Internationellt och globalt
i nordiska folkhögskolor
Ett samarbetsprojekt mellan de nordiska ländernas folkhögskoleorganisationer samt Linköpings universitet, som pågick 2006–2007, har avslutats. Rapporten Med det globala i sikte – nordisk folkhög-skola och internationalisering som skrivits av projektets forskare Inger Landström handlar om hur man arbetar med inter-nationalisering och globala frågor i de nordiska länderna, förutom på Island som saknar folkhögskolor.
Kartläggningen bestod av tre delar, först beskrivs nationella premisser för att arbeta med internationella frågor, därefter hur man arbetar med frågorna och slutligen projektgruppens reflektio-ner över detta arbete. Under rubriken »Folkbildningsdesign med sikte på det internationella och globala« behandlas undervisningens frågor om vad, hur, varför, var och vem? Till slut diskuteras vad en »global folkhögskolepedago-gik« kan innebära, och hur man med intentionerna bakom sina aktiviteter som bas bör kunna skapa en reflekterad »globalpedagogisk strategi« om man vill främja att »globala medborgare« utvecklas inom de nordiska folkhög-skolornas hägn. Parallellt har en skrift som bygger på delar av rapporten och mer praktiknära exempel från de fyra länderna också givits ut.
Landström, Inger. 2008. Med det globala i sikte
– nordisk folkhögskola och internationalisering. Projektrapport Nordiska folkhögskolerådet, NFR. Publicerad på Folkbildningsnätet, Peda-gogiska resurser.
Landström, Inger, Shehzad, Khuram, Rom-berg, Kerstin, Andersson, Ebbe & Smørgrav Hallvard. 2008. Långt borta och nära. Med
det globala i sikte – nordiska folkhögskolan och internationalisering. Nordiska Folkhögskolerå-det, Magasin, København: Folkehøjskolernes Forening i Danmark (www.ffd.dk)
KalEndaRium
November
4–5 Mimers forskar-konferens 2008. Plats: Lund. Arr: Mimer i sam-arbete med Ekonomisk-historiska institutionen Lunds universitet. Info: www.liu.se/mimer 24–25 »KulturSverige nu! Kulturens och kul-turpolitikens nya förut-sättningar.« Konferens. Plats: Nationernas hus i Linköping. Arr: SweCult m.fl. Info: http://even- tus.trippus.se/kultursve-rige2008 Mars 2009 5–7 »Literacy as World-making«. Nera’s 37:th Congress. Plats: Trond-heim, Norge. Info: www. neracongress2009.com 12–15 »Wisdom and Knowledge in Research-ing and LearnResearch-ing Lives: Diversity, difference and commonalities.« ESREA Conference. Plats: Milano, Italy. Info: www.esrea.org 17–18 »Vuxenutbildning i utveckling.« Vuxenutbild-ningskonferens. Plats: Konsert & Kongress, Linköping. Info: www.liu. se/insidan/liu-konferens/ konferenser
April
22–24 »Communication, Collaboration and Crea-tivity.« The Third Nordic Conference on Adult Learning. Plats: Universi-ty of Southern Denmark, Odense. Info: www.sdu. dk/adultlearning. amnå, erik. 2008. Jourhavande medborgare.
Samhälls-engagemang i en folkrörelsestat. Lund: Studentlitteratur.
anderssOn, lars-OlOF. 2008. Folkbildningens
70-tal. Stockholm: Bilda förlag.
Besöksutveckling för statliga museer 2008. Redovis-ning av besöksutfall för statliga museer som omfattas av fri entré för barn och ungdomar upp till 19 år. Kultur-rådet. Kan laddas ned [ www.kulturradet.se/templa-tes/KR_Page.aspx?id=4005&epslanguage=SV ]
eriCsOn, Björn. 2008. En resa i det ideella
land-skapet. Porträtt av 16 föreningsledare. Dalarnas bild-ningsförbund. Distribution: Förlags AB Björnen, be@bjornen.se www.bjornen.se
erikssOn, lisBetH & lundBerg, martin. 2008.
Ibn Rushd – ett nytt studieförbund. En utvärdering av Ibn Rushds väg till statsbidragsberättigat studieförbund. Folkbildningsrådet utvärderar No 1 2008. Stock-holm: Folkbildningsrådet.
Fejes, andreas. 2008. »What´s the use of Foucault in research on lifelong learning and post-compulsory education: a review of four academic journals.« In: Studies in the education of adults, 40(1), p. 7–23. [ http://www.ingentaconnect.com/content/ niace/stea/2008/00000040/00000001/art00003 ]
HVenmark, jOHan. 2008. Reconsidering
Mem-bership. A Study of Individual Members’ Formal Affiliation with Democratic Governed Federations. Akademisk avhandling. Stockholm School of Econo-mics. The Economic Research Institute (EFI).
landström, inger. 2008. Med det globala i sikte
– nordisk folkhögskola och internationalisering. Projek-trapport, Nordiska folkhögskolerådet, NFR. Publi-cerad på Folkbildningsnätet, Pedagogiska resurser. [ www.resurs.folkbildning.net/object/247001/cms- so/meddetglobalaisiktenordiskfolkhögskolaochin-ternationalisering.htm ]
landström, inger, sHeHZad, kHuram, rOm-Berg, kerstin, anderssOn, eBBe & smørgraV Hall-Vard. 2008. Långt borta och nära. Med det globala i
sikte – nordiska folkhögskolan och internationalisering. Nordiska Folkhögskolerådet, Magasin. København: Folkehøjskolernes Forening i Danmark (www.ffd. dk). Elektronisk version finns på: www.nordiskafolk-hogskolor.org
lindén, tOVe. 2008. Explaining civil society core
activism in post-soviet Latvia. Akademisk avhandling. Stockholm studies in politics, 0346-6620; 123 / Sö-dertörn doctoral dissertations, 1652-7399; 23. Stock-holm: Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet. [ http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn: se:su:diva-7432 ]
lundin, anna. 2008. Folkbildningsforskning som
fält – från framväxt till konsolidering. Akademisk av-handling. Linköping Studies in Behavioural Science No. 130. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. [ Linköping Univer-sity Electronic Press: http://www.ep.liu.se/theses/ab-stract.xsql?dbid=11862 ]
malisZewski, tOmasZ. 2008. Den svenska
folk-högskolan. En betraktelse från andra sidan Östersjön. Linköpings universitet, Vuxenutbildarcentrum Skriftserie nr 19. Beställningar: Skapande vetande www.ibl.liu.se/dipa/skapandevetande / eller Bokaka-demin (013-28 10 69 / 28 16 96).
myrstener, mats. 2008. De första folkbiblioteken i
Stockholm – folkbibliotek och andra bibliotek före Stads-bibliotekets tillkomst 1928. Utgiven när stadsbiblioteket fyllde 80 år. Stockholm: Stadsbiblioteket i Stockholm. OlsOn, maria. 2008. Från nationsbyggare till global
marknadsnomad. Om medborgarskap i svensk utbild-ningspolitik under 1990-talet. Akademisk avhandling, Linköping Studies in Pedagogic Practices No 7; Lin-köping Studies in Behavioural Science No. 131. Linkö-pings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. [ Linköping University Electronic Press: http://www.ep.liu.se/theses/abstract.xsql?dbid=12210 ]
Onsér-FranZén, jill. 2008. Tre stadsmiljöer – en
etnologisk betraktelse. Göteborg: Chalmers Arkitek-tur. [ jill.onser@francon.se ]
sCB. 2008. Statistiska meddelanden UF 22 SM
0801. Folkhögskolan vår- och höstterminen 2007. Sta-tistiska centralbyrån. www.scb.se
sjöström, lars OlOV. 2007. Moderniteten i det
tra-ditionella. Kulturbyggen och gränser inom ett nordsvenskt område. Akademisk avhandling. Kulturens frontlinjer, skrifter från forskningsprogrammet Kulturgräns norr 55. Umeå universitet. www.umu.se/littnord/KGN/
sOu 2008:64. Kontinuitet och förändring. Betän-kande av Public service-utredningen. Kulturdeparte-mentet 2008. www.regeringen.se/sb/d/8339
statens kulturråd. 2008. Kulturen i siffror
2008:2. Studieförbunden 2007. www.kulturradet.se
statens kulturråd. 2008. Kulturen i siffror
2008:3. Folkbiblioteken 2007. Kan laddas ner [ www. kulturradet.se/templates/KR_Page.aspx?id=3973&e pslanguage=SV ]
ValideringsdelegatiOnen. 2008.
Validerings-delegationens slutrapport. Mot en nationell struktur. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. www. skolutveckling.se/innehall/utbildning_arbetsliv_till-vaxt/vuxnas_larande/validering/
åBerg, pelle. 2008. Translating Popular
Edu-cation. Civil society cooperation between Sweden and Estonia. Akademisk avhandling i statsvetenskap, Stockholm Studies in Politics 124 samt Södertörn Doctoral Dissertations 24. [ http://www.diva-portal. org/su/theses/abstract.xsql?dbid=7424 ]
Årsbok om folkbildning 2007. Forskning & Utveck-ling. 2008. Stockholm: Föreningen för folkbild-ningsforskning.
Publicerat
mimer, fornnordisk mytisk gestalt. Skildras som utomordenrligt vis. Enligt Alf Henriksson fanns i Mimers brunn kunskap om allt som hade hänt
och som skulle hända i världen.
www.liu.se/mimer
för aktuell information
om folkbildningsforskning
tipsa Om BöCker OCH aktiViteter
Vi tar gärna emot tips om ny litteratur för Publi-cerat-listan! Tipsa oss också om planerade aktivi-teter av intresse för vårt Kalendarium! Skicka tips till inger.landstrom@liu.se
