AVEK : livsmedelsavfall i ekonomiskt och ekologiskt hållbar hantering

Full text

(1)SIK-rapport nr 713. AVEK – livsmedelsavfall i ekonomiskt och ekologiskt hållbar hantering Linda Malmén (JTI), Hans Bertil Wittgren (JTI), Katarina Lorentzon (SIK), Marcus Carlsson Reich (IVL) November 2003.  SIK.

(2) AVEK – livsmedelsavfall i ekonomiskt och ekologiskt hållbar hantering Linda Malmén (JTI), Hans Bertil Wittgren (JTI), Katarina Lorentzon (SIK), Marcus Carlsson Reich (IVL) November 2003. ISBN-nummer 91-7290-228-0.  SIK. 2 (139).

(3)  SIK. 3 (139).

(4) Projektinformation Projektnummer UP-02-12140 Projekt påbörjat Januari 2003 Granskad av Tommy Höglund (SIK), Ulf Sonesson (SIK) Projektledare Tommy Höglund (SIK) Projektgrupp Marianne Hellman (Företagscentrum i Mjölby kommun), Andreas Eriksson (Agenda 21-kontoret i Mjölby kommun), Linda Malmén (JTI), Hans-Bertil Wittgren (JTI), Katarina Lorentzon (SIK), Tommy Höglund (SIK), Marcus Carlsson Reich (IVL) Distributionslista Företagscentrum i Mjölby 2 ex Deltagande företag 2 ex/ftg Deltagande kommuner 2 ex/kommun Länsstyrelsen i Östergötlands län 2 ex Nyckelord Organiskt avfall, biologiskt avfall, lätt nedbrytbart avfall, kompostering, rötning, systemanalys, ORWARE.  SIK. 4 (139).

(5)  SIK. 5 (139).

(6) Sammanfattning Denna rapport utgör slutrapporten från projektet AVEK – livsmedelsavfall i ekonomiskt och ekologiskt hållbar hantering. Syftet med projektet har varit att finna lösningar för en ekonomiskt och ekologiskt hållbar hantering av det organiska avfallet. Projektet har också syftat till att utveckla en arbetsprocess som kan fungera som en plattform för ett konstruktivt och effektivt samarbete mellan kommuner, företag och forskningsinstitut. Målet har varit att arbetsprocessen ska vara möjlig att tillämpa i andra liknande sammanhang. Sju livsmedelsföretag och fem kommuner i västra Östergötland har deltagit i projektet, som finansierats av EU-programmet Innovativa Åtgärder Östra Mellansverige (50 %), Länsstyrelsen i Östergötland (25 %) samt deltagande livsmedelsföretag och kommuner (25 %). Det organiska avfallet m m vid företagen och kommunerna har kartlagts och möjligheter till minskade mängder vid företagen har uppskattats. Tänkbara behandlingsmetoder har identifierats och möjligheter till återföring till jordbruket har bedömts. De miljömässiga och ekonomiska effekterna på samhällsnivå av tre scenarier för den framtida hanteringen av företagens lätt nedbrytbara avfall har analyserats med hjälp av systemanalys. De olika scenarierna har analyserats med hjälp av ORWARE-modellen (ORganic WAste REsearch model). ORWARE är en till stor del LCA-baserad (LivsCykelAnalys-baserad) datamodell som beräknar energiomsättning, emissioner och kostnader för olika avfallshanteringssystem. Scenarierna ”allt till kompostering” och ”allt till rötning” ger en mindre potentiell miljöpåverkan än nuläget enbart när det gäller växthuseffekten. För försurning och övergödning ger dessa båda scenarier däremot en långt större påverkan än vad som sker idag, men är tio gånger bättre när det gäller återförd mängd fosfor och kväve till åkermark. Ur ett ekonomiskt perspektiv innebär scenarierna ”allt till kompostering” och ”allt till rötning” lägre nettokostnader (behandlings- och transportkostnader minus intäkter för producerad el, värme, biogas, rötrest mm) jämfört med nuläget, men däremot högre miljö- och samhällsekonomiska kostnader. Till följd av den mindre materialmängden i scenario ”minskade mängder och rötning” påverkas växthuseffekten ungefär hälften så mycket i detta scenario som i övriga scenarierna. När det gäller den potentiella försurningen har detta scenario ungefär samma påverkan jämfört med nuläget, och när det gäller övergödning en något större. Mängd återförd fosfor och kväve till åkermark är flera gånger större i scenario ”minskade mängder och rötning” än i nuläget. Ur ett ekonomiskt perspektiv har scenario ”minskade mängder och rötning” de lägsta kostnaderna i systemanalysen, vilket beror på att mindre mängd avfall behandlas i detta scenario. De olika scenarierna producerar något olika mängd nyttigheter, vilket emellertid inte avspeglas i redovisningen av respektive miljöpåverkanskategori. Generellt gäller att vissa avfall från företagen har lämnats utanför systemanalysen, då deras nuvarande hantering (användning som foder, regenerering) har bedömts vara bättre än något av de alternativ som ingår i denna systemstudie. Om även dessa avfall.  SIK. 6 (139).

(7) och deras nuvarande behandling skulle inkluderas i studien, skulle resultaten följaktligen kunna bli annorlunda. Systemanalysen omfattar avfallen från de företag som deltagit i studien. Som underlag för de ekonomiska beräkningarna har även deltagande kommuners organiska avfall, samt annat organiskt avfall från livsmedelsindustri, antagits behandlas vid en gemensam anläggning i västra Östergötland. Möjligheterna till återföring av kompost och rötrest till jordbruket från rena fraktioner verkar goda, med undantag för spridning av kompost/rötrest på betesmark som inte är tillåten. En förutsättning för en ev industri- och kommungemensam rötnings/komposteringsanläggning, där även hushållsavfall omhändertas, är emellertid en mycket väl fungerande källsortering, detta för att kvalitetskraven från jordbruket och livsmedelsindustrin skall kunna tillgodoses. En annan förutsättning är att en ev anläggning fungerar så att kraven på hygieniering/sterilisering i lagstiftningen och från ovan nämnda näringar uppfylls. Naturvårdsverkets allmänna råd kring kompostering och rötning bör beaktas för att minimera den direkta påverkan på miljön. En bedömning är att strängkomposteringsanläggningar kommer att ha svårt att uppfylla både lagstiftningskrav/krav av policykaraktär kring hygienisering som presenterats och de rekommendationer för minskad miljöpåverkan som refereras till i rapporten. Förbudet att deponera organiskt avfall efter 2005 och de nationella målen på ökad biologisk behandling kommer att medföra ökat behov av kapacititet för biologisk behandling. Detta kommer sannolikt att leda till att avgifterna för omhändertagande av alla typer av avfall kommer att öka, åtminstone för ett antal år framöver då behandlingskapaciteterna inte svarar mot den ökade efterfrågan. För kommunerna i Västra Östergötland, och till viss del kanske även de deltagande företagen, torde en fördel med en ”egen” lokal behandlingsanläggning vara en större möjlighet att påverka verksamhet, prissättning etc, än om avfallet skickas till anläggning utanför det lokala området. Samtidigt innebär en lokal anläggning ett driftsansvar, och risk för ökade kostnader beroende på t.ex. driftsproblem. Om målsättningen för en ev industri- och kommungemensam behandlingsanläggning är att det behandlade materialet (komposten/rötresten) ska kunna användas som gödselmedel inom lantbruket, ställs höga krav på hygien, ingående materialkvalitet och källsortering. Detta kan innebära relativt höga kostnader i förhållande till intäkten från mottagningsavgifterna, om behandlingsanläggningen har ett litet avfallsunderlag. Arbetsmetoden som använts i projektet har varit ändamålsenlig för att uppnå målen i projektet och kan användas i andra regioner där alternativa sätt att hantera organiskt avfall skall undersökas. Att studera företag och kommuner som en grupp har visat på potentialen för gemensam hantering. Samtidigt har det visat på de olikheter, och därmed skillnader i förutsättningar för biologisk behandling, som finns mellan företagens avfallsflöden, med hög renhet, och kommunernas hushållsavfall, där samma renhet är svår att uppnå. Vid en tillämpning av arbetsmetoden i andra sammanhang bör arbetet delas upp i ett förprojekt kring kartläggning av ett flertal företag, och ett huvudprojekt där de företag som har hög förbättringspotential deltar. Vidare måste projektbeskrivningen förankras väl hos deltagarna före projektstart för att förebygga missuppfattningar om projektets omfattning och mål..  SIK. 7 (139).

(8) INNEHÅLL PROJEKTINFORMATION..............................................................................................4 SAMMANFATTNING.....................................................................................................6 INLEDNING...................................................................................................................12 BAKGRUND ..................................................................................................................13 SYFTE OCH MÅL .........................................................................................................13 MEDVERKANDE FÖRETAG OCH KOMMUNER ....................................................13 OMFATTNING OCH GENOMFÖRANDE ..................................................................14 ARBETE KNUTET TILL MEDVERKANDE FÖRETAG OCH KOMMUNER ...............................14 LAGSTIFTNING, RÅD OCH POLICYS ...............................................................................14 SYSTEMANALYS AV RESURSFLÖDEN, MILJÖEFFEKTER OCH EKONOMI ..........................14 REMISS AV RAPPORTEN ................................................................................................15 AVGRÄNSNINGAR OCH ANTAGANDEN ..........................................................................15 ARBETSPROCESSEN...................................................................................................16 NUVARANDE OCH KOMMANDE LAGSTIFTNING ...............................................17 SVENSK LAGSTIFTNING ................................................................................................17 KRETSLOPPSPROPOSITIONEN ........................................................................................17 ANIMALISKT ORGANISKT AVFALL ................................................................................18 KOMMANDE EU-DIREKTIV ...........................................................................................21 FÖRETAGENS LÄTT NEDBRYTBARA ORGANISKA AVFALL ...........................22 ASM FOODS, MJÖLBY .................................................................................................22 BOXHOLMS OST, BOXHOLM .........................................................................................23 CEREALIA IN-STORE BAKERY, MANTORP ....................................................................24 DALOON, VADSTENA ...................................................................................................25 OLE FLENSTED, ÖDESHÖG ...........................................................................................27 SVENSKA KLÄCKERIBOLAGET, VÄDERSTAD ................................................................28 SWEDEGG, SKÄNNINGE ................................................................................................29 VÄTTERNS ÄGGPRODUKTER, MOTALA ........................................................................30 LÄTT NEDBRYTBART ORGANISKT AVFALL I DELTAGANDE KOMMUNER 32 BOXHOLM ....................................................................................................................32 MJÖLBY .......................................................................................................................32 MOTALA OCH VADSTENA ............................................................................................33 ÖDESHÖG .....................................................................................................................33 TÄNKBARA TEKNIKER FÖR INDUSTRI- OCH KOMMUNGEMENSAM HANTERING AV LÄTT NEDBRYTBART ORGANISKT AVFALL ........................35 KOMPOSTERING ...........................................................................................................35 RÖTNING ......................................................................................................................37.  SIK. 8 (139).

(9) NATURVÅRDSVERKETS ALLMÄNNA RÅD KRING METODER FÖR YRKESMÄSSIG LAGRING, RÖTNING OCH KOMPOSTERING AV AVFALL ...................................................................39 ÅTERFÖRING AV KOMPOST OCH RÖTREST TILL JORDBRUKET....................42 RAMARNA ENLIGT ABP-FÖRORDNINGEN .....................................................................42 REKOMMENDATIONERNA I SNV:S ALLMÄNNA RÅD .....................................................42 LRF:S SYN ...................................................................................................................42 LIVSMEDELSFÖRETAGENS (LI) SYN..............................................................................43 GEMENSAMT INITIATIV AV LRF, LI OCH SNF..............................................................43 CERTIFIERING AV KOMPOST OCH RÖTREST ...................................................................44 BEDÖMNING AV MÖJLIGHETERNA TILL ÅTERFÖRING AV KOMPOST OCH RÖTREST TILL JORDBRUKET ................................................................................................................44 SYSTEMANALYSER: RESURSFLÖDEN, MILJÖEFFEKTER OCH EKONOMI....45 SYSTEMUTFORMNING ...................................................................................................45 STUDERADE PÅVERKANSKATEGORIER .........................................................................46 SCENARIER ...................................................................................................................46 RESULTAT: RESURSFLÖDEN OCH MILJÖEFFEKTER ........................................................50 RESULTAT FRÅN DEN EKONOMISKA ANALYSEN ...........................................................55 DISKUSSION - SYSTEMANALYS .....................................................................................57 ERFARENHETER..........................................................................................................59 KOMPOST OCH RÖTREST: TEKNIK, MILJÖ OCH MARKNAD .............................................59 LOKAL ANLÄGGNING - FÖRDELAR OCH NACKDELAR ....................................................60 PROJEKTFORMENS TILLÄMPBARHET I ANDRA REGIONER ..............................................60 REFERENSER................................................................................................................62 BILAGOR .......................................................................................................................66 BILAGA 1 KARTLÄGGNING AV AVFALLSSLAG, MÄNGDER OCH EGENSKAPER PÅ DELTAGANDE FÖRETAG .........................................................68 BILAGA 2 BESKRIVNING AV ORWARE-MODELLEN OCH MODELLSPECIFIKA DATA – BEARBETAT KÄLLMATERIAL FRÅN BILAGA 1 I IVL-RAPPORT B 1462 (SUNDQVIST M.FL., 2002) ................................................73 DELMODELLER I AVFALLSHANTERINGSSYSTEMET SOM ANVÄNDS I DENNA STUDIE......73 VIKTNINGSFAKTORER ..................................................................................................73 BILAGA 3. ANTAGANDEN FÖR DEN EKONOMISKA SYSTEMANALYSEN 73. ALLMÄNT .....................................................................................................................73 SCENARIO 1..................................................................................................................73 SCENARIO 2..................................................................................................................73 VIKTNING MILJÖEKONOMI............................................................................................73 BILAGA 4 ABP-FÖRORDNINGEN I KORTHET: OMFATTNING, AVGRÄNSNINGAR, KATEGORIER SAMT MÖJLIGHETER FÖR BEARBETNING OCH OMHÄNDERTAGANDE AV ANIMALISKT AVFALL UPPDELAT PÅ KATEGORIER. ..............................................................................................................73.  SIK. 9 (139).

(10) ÖVERGRIPANDE DEFINITIONER .....................................................................................73 TILLÄMPNINGSOMRÅDE ...............................................................................................73 AVGRÄNSNINGAR ........................................................................................................73 KATEGORIER ................................................................................................................73 BEGRÄNSNINGAR I ANVÄNDNINGEN AV ANIMALISKA BIPRODUKTER ...........................73 UNDANTAG ..................................................................................................................73 MÖJLIGA BEHANDLINGSMETODER ...............................................................................73 BILAGA 5 2003. PROCESSFÖRHÅLLANDEN (BILAGA 1 I NATURVÅRDSVERKET, 73. BILAGA 6. SMITTSKYDD (BILAGA 2 I NATURVÅRDSVERKET, 2003).........73. BILAGA 7. AVLOPPSSLAM FRÅN DELTAGANDE FÖRETAG.........................73. BILAGA 8 LRF:S POLICY FÖR ORGANISKT AVFALL/SLAMPOLICY (KONCENTRERAD VERSION) ...................................................................................73 LÅNGSIKTIGA MÅL:...............................................................................................73 MÅL PÅ KORT SIKT.................................................................................................73 BILAGA 9. LIVSMEDELSFÖRETAGENS (LI) SLAMPOLICY............................73. BILAGA 10 SAMMANSTÄLLNING AV MILJÖPÅVERKAN OCH NYTTIGHETSKATEGORIER, UPPDELAT PER AVFALLSFRAKTION ................73 BILAGA 11. KOSTNADSDIAGRAM FÖR RESPEKTIVE FRAKTION .............73.  SIK. 10 (139).

(11)  SIK. 11 (139).

(12) Inledning Denna rapport utgör slutrapporten från projektet AVEK – livsmedelsavfall i ekonomiskt och ekologiskt hållbar hantering. Upprinnelsen till projektet var att företag inom Östgötabygdens livsmedelsnätverk (ÖL) var intresserade av en effektivare avfallshantering för organiskt avfall. Näringslivsenheten och Agenda 21-kontoret i Mjölby Kommun skissade på en projektidé med starkt miljöfokus. Initiativtagarna ville utreda hur man kan undvika att avfallet uppstår, men också sätta in det avfall som trots allt genereras i ett större sammanhang och foga in det i kretsloppslösningar. Detta ledde till att två forskningsinstitut, SIK Institutet för Livsmedel och Bioteknik och JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, bjöds in som utförare i projektet. SIK har stått för de företagsanalyser som har legat till grund för JTI:s bredare analys av olika scenarier. Projektet har finansierats till 50 % av EU-programmet Innovativa Åtgärder Östra Mellansverige, till 25 % av Länsstyrelsen i Östergötland och till 25 % av följande livsmedelsföretag och kommuner i västra Östergötland: ASM Foods Boxholms ost Cerealia In-store Bakery Daloon Ole Flensted Svenska Kläckeribolaget Swedegg Vätterns Äggprodukter. Mjölby Boxholm Mantorp (Mjölby kommun) Vadstena Ödeshög Väderstad (Mjölby kommun) Skänninge (Mjölby kommun) Motala. Rapporten har skickats på remiss till deltagande företag och kommuner under sommaren 2003 varefter svaren, med några undantag, har inarbetats i rapporten. Följande remissvar har inkommit: Cerealia In-store Bakery Daloon Mjölby kommun, Agenda 21-kontoret Svenska Kläckeribolaget Swedegg De synpunkter som framkom vid det för projektet avslutande seminariet återfinns i kapitel Erfarenheter..  SIK. 12 (139).

(13) Bakgrund Livsmedelsindustrin är Sveriges fjärde största industribransch mätt efter produktionsvärde, ca 135 miljarder SEK år 2000, och Sveriges femte största industri om man ser till antalet anställda, drygt 61 000 år 2000. Det innebär att livsmedelsindustrin har ca 10 procent av svensk industris produktionsvärde och ca 9 procent av industrisysselsättningen. I Östergötland arbetar ca 3000 personer inom livsmedelsindustrin. Hantering av avfall kan innebära avsevärda utgifter för ett livsmedelsföretag. Ett exempel är Svenska Kläckeribolaget som årligen betalar ca 650 000 kronor för att bli av med sina 500 ton avfall. För närvarande körs stora mängder organiskt avfall till förbränning eller rötning i Linköping. En del avfall går som riskavfall för specialbehandling. Avfallshanteringen innebär också ett omfattande transportarbete.. Syfte och mål Syftet med projektet har varit att finna lösningar för en ekonomiskt och ekologiskt hållbar hantering av det organiska avfallet. Projektet har också syftat till att utveckla en arbetsprocess som ger en plattform för ett konstruktivt och effektivt samarbete mellan kommuner, företag och forskningsinstitut. Målet har varit att arbetsprocessen ska vara möjlig att tillämpa i andra liknande sammanhang.. Medverkande företag och kommuner Följande företag och kommuner har deltagit i projektet: ASM Foods Mjölby Boxholms ost Boxholm Cerealia In-store Bakery Mantorp (Mjölby kommun) Daloon Vadstena Ole Flensted Ödeshög Svenska Kläckeribolaget Väderstad (Mjölby kommun) Swedegg Skänninge (Mjölby kommun) Vätterns Äggprodukter Motala.  SIK. 13 (139).

(14) Omfattning och genomförande Arbete knutet till medverkande företag och kommuner Arbetet inom företagen och kommunerna har bestått av • mätning och kartläggning av organiskt avfall (typer, mängder, uppkomstställe, nuvarande omhändertagande, kostnader för omhändertagande av organiskt avfall samt företagens och kommunernas egna tankar och önskemål när det gäller framtida hantering) • undersökning av möjligheterna att minska mängderna organiskt avfall i respektive företags produktion • identifiering av tänkbara behandlingsmetoder för gemensam (företag och kommuner) hantering av organiskt avfall • identifiering och analys av tänkbara användningsalternativ för respektive företags organiska avfall utifrån den specifika avfallssammansättningen, företagens önskemål, lagstiftningen, praktisk erfarenhet och andra faktorer • bedömning av möjligheterna till återföring av olika uppkomna fraktioner till jordbruket Insamlingen av uppgifter från företagen har genomförts dels via ett frågeformulär, dels via företagsbesök för att komplettera underlaget med förtydligande uppgifter, visuella intryck, diskussioner och fotodokumentation. Ytterligare kompletteringar begärdes via telefon och e-post. Företagens kontaktpersoner framgår av referenslistan. Insamlingen av uppgifter från kommuner gjordes via telefonintervjuer och avfallsplaner. Kommunernas kontaktpersoner framgår av referenslistan. Information har också hämtats via telefonintervjuer med kommunala och privata aktörer inom avfallshantering samt seminarier, rapporter och internet (se referenslistan). Lagstiftning, råd och policys Parallellt med arbetet ovan har nuvarande och kommande lagstiftning som påverkar hanteringen av organiskt lätt nedbrytbart avfall inom livsmedelsföretag kartlagts. I rapporten redovisas också innehållet i texter som inte är lagligt bindande men som ändå är av betydelse för hanteringen av organiskt lätt nedbrytbart avfall, exempelvis myndighetsrådgivning, branschvisa initiativ och överenskommelser av policykaraktär. Informationsinsamlingen har genomförts via telefonintervjuer med myndigheter och organisationer samt seminarier, rapporter och internet. Systemanalys av resursflöden, miljöeffekter och ekonomi Inom ramen för projektet har de miljömässiga effekterna på samhällsnivå av olika behandlingsalternativ för de deltagande företagens avfall utretts genom systemanalys. Systemanalys tillämpas inom de flesta vetenskapsområden, och är en metod för att på ett systematiskt sätt beskriva och analysera komplexa system som vore svåra att utvärdera på annat sätt. I denna studie har tre scenarier för den framtida hanteringen av.  SIK. 14 (139).

(15) företagens lätt nedbrytbara avfall analyserats med hjälp av systemanalys (se Scenarier, sid 46). I Tabell 3 (sid 48) beskrivs vad de olika scenarierna innebär för hanteringen av det lätt nedbrytbara organiska avfallet från deltagande företag, samt vilka antaganden om mängder och transportavstånd som gjorts. De olika scenarierna har analyserats med hjälp av ORWARE-modellen (ORganic WAste REsearch model). ORWARE är en till stor del LCA-baserad (LivsCykelAnalysbaserad) datamodell som beräknar energiomsättning, emissioner och kostnader för olika avfallshanteringssystem. Remiss av rapporten Ett utkast till denna rapport remitterades till företagens och kommunernas kontaktpersoner sommaren 2003. Avsnitten kring systemanalysen, resultat, diskussion och erfarenheter ingick emellertid inte i remissversionen. Avgränsningar och antaganden Endast lätt nedbrytbart organiskt avfall ingår i studien. Annat organiskt avfall, exempelvis plast och träavfall, omfattas inte eftersom det är svårt att bryta ner och studien varit inriktad på sådant avfall från deltagande företag och kommuner som kan behandlas med gängse biologiska metoder (rötning och kompostering). Möjligheterna att minska mängderna organiskt avfall i respektive företags produktion är uppskattningar som gjorts efter företagsbesöken och baseras alltså inte på några mätningar. Industriellt och kommunalt avloppsslam ingår inte i studien, eftersom möjligheterna att få avsättning för komposten/rötresten från behandlingen av dessa flöden för närvarande är små p g a osäkerheter/brister i kvaliteten. Slam från fettavskiljare m m kommenteras och rapporteras emellertid som mängder i Bilaga 7. I systemanalysen ingår kommunernas avfall som en förutsättning för tillräckligt stora och väl fungerande komposterings- respektive rötningsprocesser. Hantering av kommunernas avfall ingår dock inte i beräkningarna av material- och energiflöden, men däremot i de ekonomiska beräkningarna. Vidare antas källsorteringen av kommunernas hushållsavfall fungera idealt, så kvaliteten i den kompost/rötrest som uppkommer vid behandlingen är så pass hög att den är väl lämpad för användning som växtnäringsresurs på åkermark. Samtliga avfallsfraktioner som i dagsläget används som foder (se Tabell 3, sid 48) eller regenereras fortsätter att hanteras på samma sätt i de olika scenarierna, detta eftersom foderanvändning ur ett resursperspektiv är bättre än att behandla avfallet genom kompostering, rötning eller förbränning..  SIK. 15 (139).

(16) Arbetsprocessen För att få en effektiv arbetsprocess och kommunikation med alla inblandade parter i projektet har en tydlig rollfördelning och en informell projektgrupp varit viktiga kuggar. Nedan ges en beskrivning av rollfördelningen i projektet och den roll som den informella projektgruppen har haft. Projektägare Företagscentrum i Mjölby kommun var initiativtagare till projektet gentemot deltagande företag. Företagscentrum har ansvarat för den ekonomiska administrationen av projektet, lämnat in lägesrapporter, rekvisitioner och slutrapport till EU-programmet Innovativa Åtgärder. Företagscentrum har också stått som avsändare på de utskick till företag och kommuner som gjorts i projektet. För projektets genomförande har det varit väsentligt att Företagscentrum har fungerat som företrädare för näringslivet och som förtroendeskapare gentemot deltagande företag. Projektledare SIKs Linköpingskontor har haft projektledarrollen. Projektledaren har haft ansvar för samordning av de olika projektdelarna och aktörerna, ansvar för rapportering av projektet och för att uppsatta tids-, kvalitets- och kostnadsramar följs. Projektledaren har också skött kontakter med projektägaren, finansiärer och andra intressegrupper. Projektutförare Forskningsinstituten SIK, JTI och IVL har svarat för genomförandet av projektet enligt projektbeskrivningen. Forskningsinstituten har ansvarat för att projektets resultat presenteras och tolkas enligt vetenskaplig praxis. Forskningsinstituten har också tagit rollen som förmedlare av övergripande branschkunskap och kontaktnät inom branscherna livsmedel, avfall och miljö som också varit de aktuella kunskapsområdena för projektet. Informell projektgrupp Vid projektstarten bildades en informell projektgrupp, som både fungerat som styrgrupp och arbetsgrupp. I gruppen har projektägare, projektledare, projektgenomförare och en referensperson ingått. Referenspersonen har varit Mjölby kommuns Agenda 21samordnare som varit delaktig i att ta fram projektbeskrivningen och idén till projektet. Gruppen har diskuterat olika frågeställningar som dykt upp under projektets gång, resultat som kommit fram, praktiska frågor samt fördelat arbetsarbetsuppgifter och beslutat i frågor där projektbeskrivningen gett utrymme för tolkningar. En viktig del i att projektet har haft en god effektivitet kan tillskrivas att den informella projektgruppen har fungerat som ovan beskrivet..  SIK. 16 (139).

(17) Nuvarande och kommande lagstiftning Svensk lagstiftning Miljöbalken (SFS 1998:808) trädde i kraft den 1 januari 1999 och ersatte ett 15-tal olika lagar inom miljöområdet. I de övergripande bestämmelserna för hur miljöbalken ska tillämpas finns ett mycket kraftfullt styrmedel för en kretsloppsanpassad avfallshantering: ”miljöbalken skall tillämpas så att återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås”. Detta är en betydande nyhet jämfört med den gamla miljöskyddslagen. Tidigare kunde inte krav ställas på åtgärder för att spara resurser, eller för att genom exempelvis återvinning kretsloppsanpassa en tillverkning. I Miljöbalken ges kommunerna mandat att utfärda föreskrifter (Renhållningsförordning) om omhändertagande av avfall. I Avfallsförordningen (SFS 2001:1063) definieras bl a organiskt avfall1, samt hänvisas till deponeringsförordningen (SFS 2001:512). I avfallsförordningen kategoriseras och kodas avfall. Deponeringsförordningen anger följande: ”Utsorterat brännbart avfall får inte deponeras” (§ 9) och ” Organiskt avfall får inte deponeras” (§10, som träder i kraft 2005-01-01). 2 Kretsloppspropositionen I maj 2003 överlämnades den s k Kretsloppspropositionen (Regeringens proposition 2002/03:117 Ett samhälle med giftfria och resurssnåla kretslopp) till riksdagen, som den 29 oktober 2003 fattade beslut i linje med förslagen i propositionen. Enligt riksdagens beslut skall minst 35 % av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker senast år 2010 återvinnas genom biologisk behandling. Vidare skall matavfall och därmed jämförligt avfall som härrör från livsmedelsindustrier m m senast år 2010 återvinnas genom biologisk behandling. Målet skall dock undanta avfall som på grund av innehåll av smittämnen eller föroreningar inte kan uppnå en kvalitet som lämpar sig för återföring till odling. Målet bör också undanta avfall som uppkommer blandat med annat avfall för att inte leda till orimliga krav på sortering. (Som matavfall bör inte räknas exempelvis de skal och kärnor som bättre lämpar sig för förbränning.) Riksdagsbeslutet tydliggör också avfallsinnehavarens ansvar i lagstiftningen för främst industrier och andra verksamhetsutövare. Det klargörs att den som innehar avfall ska överväga och använda möjligheter till materialåtervinnining.. 1. I förordningen avses med organiskt avfall sådant avfall som innehåller organiskt kol, exempelvis biologiskt avfall och plastavfall. Projektet är emellertid begränsat till lätt nedbrytbart organiskt avfall. 2 Konsekvenser av deponeringsförbuden beskrivs bl a i ”Kapacitet för att ta hand om brännbart och organiskt avfall” (RVF-rapport 00:13 och 02:02)..  SIK. 17 (139).

(18) Animaliskt organiskt avfall I oktober 2002 kom Europaparlamentets och rådets (EG) förordning nr 1774/2002 om ”hälsobestämmelser för animaliska biprodukter som inte är avsedda att användas som livsmedel”, i texten nedan kallad ABP-förordningen. Förordningen är tillämplig i sin helhet från den 1 maj 2003. Enligt information på Jordbruksverkets hemsida (www.sjv.se, 2003-03-06) är förordningen direkt tillämplig i hela EU och kommer inte att införlivas i svenskt regelverk, med undantag för enstaka detaljregler som kan komma att ges ut i föreskriftsform (se nedan). I förordningen fastställs folk- och djurhälsobestämmelser för hanteringen av animaliska biprodukter, som t ex slaktavfall, så att dessa produkter inte innebär några risker för folk- eller djurhälsan. Ett exempel är att det fr o m 1 november 2002 inte längre är tillåtet att utfodra produktionsdjur, med undantag av pälsdjur, med matavfall (alla typer av matavfall med animaliska beståndsdelar från restauranger, storkök och kök, inbegripet centralkök och hushållskök; det är alltså fortfarande möjligt att utfodra med t ex potatis, makaroner och grönsaker). Enligt Stig Widell (pers. medd., 2003) upphör de svenska reglerna (Livsmedelsverkets föreskrifter om utlämnande av animaliskt avfall (SLVFS 1997:38) och Jordbruksverkets föreskrifter om hantering av djurkadaver och annat animaliskt avfall (SJVFS 1998:34)) i princip att gälla i och med att ABP-förordningen är giltig från den 1 maj 2003. Men kompletterande svensk lagstiftning behövs. Exempelvis måste regeringen definiera vilken myndighet som ska avses med det som i förordningen benämns ”behörig myndighet”, samt bestämma vad som ska hända om man bryter mot förordningen. Det innebär också att regeringen behöver ändra lagen om foder och lagen om provtagning på djur, så att de kompletterar förordningen. Troligen får bland annat Jordbruksverket i uppdrag att utfärda föreskrifter som kompletterar ABP-förordningen. Detta kan dock inte göras utan lagstöd, dvs inte innan ovan nämnda lagar har ändrats. Jordbruksverkets föreskrifter om hantering av djurkadaver och annat animaliskt avfall (SJVFS 1998:34) kommer då att upphävas, och andra föreskrifter komma istället. Lagstödet från regeringen kommer dock antagligen inte förrän den 1 januari 2004, och enligt Widell (pers. medd., 2003) är det oklart vad som ska gälla under övergångsperioden mellan 1 maj 2003 och 1 januari 2004. Livsmedelsverkets föreskrifter om utlämnande av animaliskt avfall (SLVFS 1997:38) upphörde att gälla 1 maj 2003. I ABP-förordningen delas animaliskt avfall in i tre olika kategorier beroende på avfallstyp, där kategori 1 innefattar det mest högriskklassade avfallet. De fraktioner med animaliskt avfall som ingår i AVEK-projektet kategoriseras enligt följande:.  SIK. 18 (139).

(19) Tabell 1 Animaliskt avfall som förekommer i projektet och motsvarande kategorier i ABPförordningen Företag och avfall. Kategori enl ABP-förordningen. Boxholms ost Vassle Daloon Köttfyllning, schnitzlar, köttsmet etc (bearbetat och obearbetat material) Cerealia In-store bakery Rå äggblandning Svenska Kläckeribolaget Kadaver Kläckavfall (ej befruktade ägg, befruktade icke kläckta ägg och äggskal) Swedegg Malda tuppkycklingar Kläckavfall (ej befruktade ägg, befruktade icke kläckta ägg och äggskal) Vätterns äggprodukter AB Kokta äggskal och äggrester. 3 3. 3 2 3*. 2 3*. 3. * under förutsättning att denna fraktion särhålls från kycklingkadaver; om så inte är fallet hör den till kategori 2. Animaliskt avfall som omhändertas genom deponering, kompostering eller rötning måste, med vissa undantag, förbehandlas (hygieniseras/steriliseras). Animaliskt avfall som förbränns behöver inte hygieniseras. Kategoriernas omfattning och avgränsningar samt översikter över olika möjligheter för behandling, bearbetning och omhändertagande för de olika kategorierna återfinns i Bilaga 4. Kategori 2-avfall Avfall tillhörande kategori 2 får enligt ABP-förordningen behandlas genom rötning eller kompostering efter följande förbehandling: sönderdelning till maximal partikelstorlek av 50 mm, samt upphettning av mättad ånga till en kärntemperatur på mer än 133 °C i minst 20 minuter utan avbrott och vid ett absolut tryck på minst 3 bar. Denna värmebehandling får utföras som enda behandling, då det proteinhaltiga materialet får användas som organiskt gödningsmedel eller jordförbättringsmedel, eller som steriliserande för- eller efterbehandling. Visst kategori 2-material, exempelvis naturgödsel, mjölk och råmjölk, får användas utan föregående bearbetning som råvara i en godkänd biogas- eller komposteringsanläggning och för spridning på mark. Förbränning och (efter förbehandling) deponering är ytterligare exempel på behandlingsalternativ för kategori 2-material. En översikt över alternativen för behandling av kategori 2-material återfinns i Bilaga 4. Kategori 3-avfall För kategori 3-material ställer ABP-förordningen följande krav på förbehandling innan det används som råvara i biogasanläggningar: vid en maximal partikelstorlek av 12 mm.  SIK. 19 (139).

(20) ska materialet hålla en temperatur av minst 70 °C under minst 60 minuter. Kategori 3material som används som råvara i en komposteringsanläggning har i princip samma krav på hygienisering, men i detta fall uppnås tid- och temperaturkraven i komposteringsreaktorn/-anläggningen. Förbränning och (efter förbehandling) deponering är ytterligare exempel på behandlingsalternativ för kategori 3-material. En översikt över alternativen för behandling av kategori 3-material återfinns i Bilaga 4. Bearbetningskraven för protein från icke-däggdjur är lägre än för protein från däggdjur. Krav på biogas- och kompostanläggingar Endast följande avfall får omvandlas i en biogas- eller kompostanläggning: - kategori 2-material som bearbetats enl ovan - mjölk och naturgödsel/magtarminnehåll - kategori 3-material I ABP-förordningen ställs krav på lokaler och utrustning, bearbetningskrav och krav på förekomsten av bakterier. Genom en tilläggsförordning3 (publicerad i maj 2003) görs vissa undantag för kraven på utrustning för pastörisering/desinficering i biogasanläggningar som endast tar emot redan bearbetat kategori 2- och 3-avfall. I denna tilläggförordning öppnas i praktiken även möjligheter för andra typer av komposter än reaktorkompostering, förutsatt att vissa villkor är uppfyllda. Övergångsbestämmelser4 (publicerade i maj 2003) ger genom undantag från vissa av kraven i ABP-förordningen behörig myndighet rätt att ge enskilda godkännanden enligt nationella bestämmelser för bearbetning av kategori 3-material och naturgödsel i biogas- och komposteringsanläggningar under förutsättning att • de nationella bestämmelserna garanterar en allmän reduktion av patogener, • endast tillämpas på lokaler och utrustning som omfattades av dessa bestämmelser den 1 november 2002 samt • uppfyller hygienkraven ABP-förordningens bilaga VI, kapitel II B. I övergångsbestämmelserna anges också krav på mätinstrument, registrering av dessa mätningar, säkerhetssystem för att förebygga otillräcklig värmebehandling samt utrustning och lokaler för rengöring av fordon. Övergångsbestämmelserna gäller t o m 31 dec 2004. Generella begränsningar i användningen av animaliska biprodukter Animaliska biprodukter och bearbetade produkter får inte användas för • utfodring av ett djurslag med animaliskt protein som härrör från djurkroppar eller delar av djur av samma art (”kannibalismförbud”; övergångsbestämmelse för fisk finns)5 • utfodring av produktionsdjur (med undantag av pälsdjur) med matavfall eller foderråvara som innehåller eller framställts av matavfall Användning av andra typer av organiska gödningsmedel eller jordförbättringsmedel än naturgödsel på betesmark är inte heller tillåten6. 3. Kommissionens förordning (EG) nr 808/2003 Kommissionens förordning (EG) nr 809/2003 och 810/2003 5 Huruvida det är möjligt att använda äggskal som råvara för tillverkning av foder till höns undersöks av Jordbruksverket, svar inväntas. 4.  SIK. 20 (139).

(21) Kommande EU-direktiv På EU-nivå förbereds ett antal direktiv med anknytning till biologiskt avfall och återföring av restprodukter till jordbruket: • markdirektivet • biodirektivet • slamdirektivet Kommissionen kommer att få förslag till dessa direktiv under 2003 eller 2004, varefter en lång process återstår (rådet, parlamentet, implementering i svensk lagstiftning med övergångsregler under en övergångsperiod) (Lundeberg, S., pers.komm. 2003). Det är f n inte möjligt att få några indikationer på hur svensk lagstiftning kommer att påverkas av dessa direktiv.. 6. Spridning på vallodling som skördas förefaller tillåten, enligt Stig Widell (föredrag, 2003).  SIK. 21 (139).

(22) Företagens lätt nedbrytbara organiska avfall I följande avsnitt beskrivs det lätt nedbrytbara organiska avfallet för de åtta företag som ingår i projektet, ev möjligheter att minska mängderna, tänkbara användningsalternativ och behandlingsmetoder. I Bilaga 1 återfinns en utförlig sammanställning över kartläggningen. Uppgifterna nedan har om inget annat anges lämnats av företagens kontaktpersoner, vilka framgår av referenslistan. ASM Foods, Mjölby ASM Foods tillverkar sylt- och chokladingredienser till bageri-, mejeri- och konfektyrindustri. Produktionen är ganska jämn över året. Det lätt nedbrytbara organiska avfallet utgörs av följande material: • Syltspill • Flytande chokladspill • Fast chokladavfall Syltspill och flytande chokladspill uppkommer vid produktbyte, utebliven leverans av färdig produkt och tömning av returnerade sylttankar. Dessa fraktioner hämtas med slamsugbil ca 1 gång/vecka för transport till Linköping Biogas. Syltspillet måste vid hämtningen spädas för att bli pumpbart (ca 50/50). Chokladspillet måste varmhållas kontinuerligt (till ca 45 °C) för vara pumpbart vid hämtningen. Detta görs för närvarande med el. Rester från diskning av chokladberedningskärl och returnerade chokladtankar går via avlopp till fettavskiljarna. Dessa rester ingår inte i studien, men kommenteras i Bilaga 7. Fast chokladavfall uppkommer vid kvalitetskontroll av färdig produkt och hämtas tillsammans med övrigt brännbart avfall ca 1 gång varannan vecka för förbränning i Gärstadsverken i Linköping. Man har försökt få avsättning av spillet och avfallet som grisfoder, men inte lyckats pga olämpligt näringsinnehåll. Reduktion av mängderna En avgift för returnerad produkt har nyligen införts, vilket kommer att minska mängderna syltspill och slam i fettavskiljarna. Längre produktserier, renodlat orderstyrd produktion och skärpning av villkoren vid inställd leverans av beställd produkt skulle bidra till ytterligare minskat spill av sylt och flytande choklad. Företaget har vidtagit/kommer att vidta åtgärder för att minska mängden kasserad produkt i kvalitetskontrollen. Följande uppskattning av potentialen för reduktion av mängderna har gjorts: syltspill -20%, flytande chokladspill -20% samt fast chokladavfall -70%. Dessa antaganden används i systemanalysen. Alternativ till nuvarande avfallshantering Spädningen av syltspillet leder till uppskattningsvis en fördubbling av det erforderliga transportarbetet för transporten till biogasanläggningen och sannolikt också en onödigt.  SIK. 22 (139).

(23) hög kostnad. Linköping Biogas har inlett arbete för att även ta emot fast, containerbaserat avfall (Eilertsson, J., pers.medd. 2003). Möjligheten att blanda syltspillet med annat organiskt lätt nedbrytbart avfall till ett fast, rötningsbart material bör undersökas. Det flytande chokladspillet har goda rötningsegenskaper: det har hög fetthalt, högt energivärde och är dessutom relativt varmt vid ankomst till biogasanläggningen. Eluppvärmningen av chokladspillet leder emellertid till höga elkostnader. Om exempelvis lågvärdig spillvärme från processen kunde utnyttjas genom värmepumpning skulle elbehovet för detta ändamål minska till ca 1/3. Kompostering av såväl sylt som flytande choklad är en tänkbar behandlingsmetod. På Renovas komposteringsanläggning i Marieholm i Göteborg tar man emot liknande material (Grönnesby, P., pers.medd. 2003). Kompostering av den fasta chokladen förutsätter att den sönderdelas till lämplig storlek. Även om studiens huvudsyfte har varit att undersöka möjligheterna att sluta kretsloppen kan förbränning av det flytande avfallet i en panna med inmatningsficka för slam vara ytterligare ett alternativ. I sin nya avfallspanna (P14) i Norrköping har Sydkraft gjort försök med förbränning av bl a slakteriavfall/-slam som inblandning vid förbränning av industriavfall med högt värmevärde (Söderberg, H., pers.medd. 2003). Möjligheterna att få avsättning av flytande spill och fast avfall som foder bör inte helt avskrivas. Enligt SIKs kännedom har avfall från konfektyrindustri gått till grisfoder. Boxholms ost, Boxholm Det lätt nedbrytbara organiska avfallet från osttillverkningen utgörs nästan uteslutande av vassle; mängden ostavfall är liten och går till förbränning i Gärstadverken i Linköping. Även mängden gränsprodukt till avlopp är liten. Produktionen är jämn över året. Vid tillverkning av ostmassa blir ca 90 % av råvaran vassle. Tillsammans med en viss vatteninblandning får man alltså ut ungefär lika mycket vassle som man väger in mjölk. Arla hämtar vasslen i en eller flera tankbilar sex dagar i veckan för vidare transport till grisuppfödare. Arla betalar Boxholms ost för vasslen som är ”fodercertifierad”. Enligt Jordbruksverket bör vassle tolkas som ett kategori 3-avfall. EU-kommissionen har presenterat ett förslag om hur mjölk och vassle från ett godkänt mejeri skall kunna användas som foder eller för annat ändamål utan ytterligare värmebehandling om mjölken har pastöriserats på mejeriet (Widell, S., pers.medd. 2003). På företaget har man funderat på om man kan göra något annat med vasslen eftersom den är energirik men inte tagit några kontakter för att undersöka alternativen. Reduktion av mängderna Vasslen går två gånger genom processen för maximalt uttag av ostmassa. Mängden vassle torde vara svår att minska ytterligare..  SIK. 23 (139).

(24) Alternativ till nuvarande avfallshantering Dagens hantering av vasslen är ekonomisk, rationell och sker i slutna system. Den innebär också ett bra utnyttjande av naturresurserna. En alternativ användning av vasslen medför att den måste ersättas av proteinfoder (sannolikt sojaprotein) i grisuppfödningen, vilket totalt sett leder till högre energiförbrukning och miljöbelastning (Sonesson, U., pers.medd. 2003). I områden med små möjligheter för avsättning av vassle som foder kan kompostering eller rötning vara ett alternativ. Vasslen har emellertid så låg halt torrsubstans (ca 6 %) att den inte är lämplig för kompostering såvida den inte används för inblandning i annat material med hög torrhalt. Kompostering av material med torrsubstanshalter lägre än ca 30 % ger erfarenhetsmässigt problem med strukturen på komposten (Grönnesby, P., pers.medd. 2003). Rötning av vasslen är ett tekniskt sett bättre alternativ. Vid Norrmejerier i Umeå projekteras f n en rötningsanläggning för vassle (Sundström, B., pers.medd. 2003). Cerealia In-store Bakery, Mantorp Cerealia In-store Bakery (CISB) tillverkar wienerbröd för avbakning. Produktionen varierar något över året, med lågsäsong mellan december och mars och högsäsong under resten av året. Det lätt nedbrytbara organiska avfallet utgörs av degspill och spill av äggblandning. Degavfallet uppkommer vid utbakning och kantskärning av deg, maskinhaveri och kvalitetskontroll (vid utbakning och efter infrysning). En mindre mängd degspill från exempelvis kantskärning kan återanvändas vid beredning av ny deg. Spill av äggblandning uppstår när produkten besprutas med äggblandning i ett visst överskott. Äggblandningen är ett kategori 3-material enligt ABP-förordningen. Degspill hämtas av Tekniska Verken i Linköping ungefär en gång/vecka (oftare sommartid pga jäsningen) för transport till en grisuppfödare7. Spill av äggblandning hämtas av Tekniska Verken ungefär en gång/månad (oftare sommartid) för transport till Linköping Biogas. Reduktion av mängderna Dagens hantering av degspill medför omfattande manuellt arbete (tråg med degspill i produktionen ska tömmas och tomma ska hämtas, degcontainern utomhus kräver sommartid en viss bevakning för att förhindra att degen jäser över). Att kunna minska mängderna spill är således önskvärt även ur arbetsmiljösynpunkt. Även hanteringen av spill av äggblandning är arbetskrävande och innebär många förflyttningar av behållare för uppsamling av äggspill. Åtgärder för att minska riskerna för maskinhaveri, hög beredskap för att snabbt avhjälpa haverier och kontinuerliga justeringar av utrustningen kan leda till minskat spill. I systemanalysen antas potentialen för reduktion av mängden äggspill uppgå till 20%. 7. Under pågående projekt har CISB gjort en överenskommelse direkt med grisuppfödaren, vilken medfört att CISB inte längre har några kostnader för denna fraktion. Transporterna har också minskat med denna lösning..  SIK. 24 (139).

(25) Möjligheterna att minska mängden degspill kan antas ligga på samma nivå, men används inte i beräkningarna (se Tabell 3, sid 48). Alternativ till nuvarande avfallshantering CISB:s samarbete med Linköping Biogas inleddes i syfte att degspillet skulle rötas. Lösningen att använda degspillet som foder tillgreps när det visade sig omöjligt att pumpa degen och därmed inte möjligt att hantera för Linköping Biogas. Ur resursperspektiv är detta sannolikt en bra lösning eftersom degen ersätter spannmålsbaserat foder i grisuppfödningen, vilket skulle behöva framställas genom odling med totalt sett högre energiförbrukning och miljöbelastning (Sonesson, U., pers.medd. 2003).8 Som nämnts ovan har Linköping Biogas inlett arbete för att även ta emot fast, containerbaserat avfall (Eilertsson, J., pers.medd. 2003). Detta kan åter öppna möjligheter för rötning av degspillet. Kompostering av ägg- och degspill är också en tänkbar behandlingsmetod. På Renovas komposteringsanläggning i Marieholm i Göteborg tar man emot liknande material (Grönnesby, pers.medd. 2003). Även om studiens huvudsyfte har varit att undersöka möjligheterna att sluta kretsloppen kan förbränning i en panna med inmatningsficka för slam kan vara ytterligare ett alternativ för såväl ägg- som degspill (se ovan under ASM Foods, Mjölby). Daloon, Vadstena Daloon producerar färdigmat (vårrullar, schnitzlar m m) för konsument och storhushåll. Produktionen är lägre i juli och december, i övrigt är den jämn över året. Det lätt nedbrytbara organiska avfallet kan delas upp i följande fraktioner: • Blandat, lätt nedbrytbart avfall (benämns i rapporten som ”blandat utsorterat”) bestående av: - pannkaka - friterade och ofriterade vårrullar - kött och köttsmet - vårrullefyllning - ströbröd - mjöl - provköksavfall • Vitkål • Förbrukad friteringsolja • Pannkakssmet och vårrullefyllning till rötning Blandat, lätt nedbrytbart avfall uppstår vid start av maskiner (pannkaka), vid kontrollvägning av pannkaka, i vårrullemaskinerna, vid utsortering av felaktiga produkter (ofriterade och friterade), vid produktionsslut och vid kassation av felaktiga eller utgångna produkter och råvaror. Blandat, lätt nedbrytbart avfall innehåller även icke värmebehandlade köttrester av nöt och gris. Det blandade, lätt nedbrytbara avfallet 8. I områden med små möjligheter för avsättning av avfallet som foder kan rötning vara ett alternativ..  SIK. 25 (139).

(26) slängs med övrigt brännbart avfall, hämtas ca två ggr/vecka av renhållningsenheten i Motala kommun, körs till Tuddarps avfallsanläggning för omlastning och vidare för förbränning i Gärstadverken i Linköping. Under ett komposteringsförsök som drevs av Motala kommun under 2000-2002 utsorterades pannkaka samt friterade och ofriterade vårrullar i särskilda behållare i produktionen. Påsarna av nedbrytbar plast slängdes efter dagens slut i en container i det kylda soprummet. Avfallet hämtades en gång/vecka av renhållningsenheten i Motala kommun och kördes till Tuddarps avfallsanläggning för kompostering. Företaget hade kunnat sortera ut mer, men mängden hade maximerats till 30 ton/år. Vitkålsavfall uppstår då man borrar ur den träiga stocken i mitten på kålhuvudet. Avfallet står i täckt container utomhus och ruttnar mycket snabbt under frigivning av värme och dålig lukt. Avfallet hämtas ca 1 gång varannan vecka av ett lokalt åkeri och körs till Stadspartners (dotterbolag till Tekniska Verken) jordterminal i Linköping för kompostering. Friteringsoljan i fritöserna byts med jämna intervall. Den förbrukade friteringsoljan pumpas över till plåtfat som hämtas ca fem gånger/år av SVEPROL, som renar oljan och också tillhandahåller plåtfaten. Oljan körs till Karlshamns AB för regenerering. När det finns avfall som lämpar sig, exempelvis överbliven pannkakssmet och kasserad vårrullefyllning, skickas avfall även till Linköping Biogas. Detta fordrar emellertid att vårrullefyllningen görs pumpbar genom att vatten tillsätts (uppskattningsvis 1/3 vatten). Pannkakssmet och paneringssmet går till stor del ut via avloppet och ingår inte i studien, men kommenteras i Bilaga 7. Reduktion av mängderna Övergången till längre serier och minskad omfattning av provkörningsverksamheten och därmed mindre mängd gränsprodukt och färre omställningar i produktionen skulle kunna leda till minskat spill. Följande uppskattning av potentialen för reduktion av mängderna har gjorts: blandat, lätt nedbrytbart livsmedelsavfall -10%, pannkakssmet/vårrullefyllning -10%. Dessa antaganden används i systemanalysen. Mängden vitkålsspill torde vara svår att minska ytterligare. I systemanalysen antas att det inte finns någon möjlighet att reducera mängden vitkål. Friteringsoljan lämnas utanför beräkningarna eftersom dagens hantering troligen är bra ur resursperspektiv. Några antaganden om minskade mängder friteringsolja har inte gjorts. Alternativ till nuvarande avfallshantering Det finns en stor potential för utsortering av blandat, lätt nedbrytbart avfall från det brännbara avfallet. Hur detta ska ske beror av det slutliga omhändertagandet. Även vitkålsavfallet fordrar extra eftertanke, eftersom företaget ser det som omöjligt att fortsätta med den nuvarande hanteringen under den varma årstiden pga lukt och den snabba förruttnelsen. Enligt ABP-förordningen förutsätter deponering, rötning och kompostering av kategori 3-avfall föregående bearbetning (hygienisering). I komposteringsfallet kan.  SIK. 26 (139).

(27) hygieniseringen åstadkommas i en välskött kompostanläggning. Allt avfall som rötas vid Linköping Biogas hygieniseras innan det går in i rötkamrarna. Komposteringsprojektet som drevs av Motala kommun 2000-2002 avslutades tyvärr precis när Daloon tyckte sig ha kommit igång ordentligt. Motala kommun beskrev vissa problem att få avfallet att fungera i komposteringen pga att det är blött. För ett antal år sedan gjorde Sellbergs försök med kompostering av pannkaka men med dåligt resultat, troligen pga hög fetthalt. På Renovas komposteringsanläggning i Marieholm i Göteborg tar man dock emot liknande material (Grönnesby, pers.medd. 2003). Daloon har varit i kontakt med Linköping Biogas för att undersöka möjligheten att lämna blandat, lätt nedbrytbart avfall, vitkål och flytande överblivna ingredienser till rötning. Detta fordrar att avfallet finfördelas och sannolikt spädes. Företaget planerar att investera i en avfallskvarn för detta ändamål. Som nämnts ovan har Linköping Biogas inlett arbete för att även ta emot fast, containerbaserat avfall (Eilertsson, pers.medd. 2003) vilket skulle kunna eliminera behovet av en egen avfallskvarn. Möjligheten att få avsättning för avfallet som foder har i stort sett avskrivits, eftersom det för en smidig hantering bör vara pumpbart. Vidare förhindrar ABP-förordningen utfodring av produktionsdjur med material som innehåller ej bearbetat animaliskt protein (se Nuvarande och kommande lagstiftning ovan). Dagens hantering av den förbrukade friteringsoljan är sannolikt en bra lösning ur resursperspektiv eftersom den regenererade oljan kan antas ersätta olja som annars hade behövt tillverkas från jungfrulig råvara med större resurs- och energiförbrukning. Ole Flensted, Ödeshög Ole Flensted tillverkar konserverad potatis i olika former och vacuumförpackad kokt potatis. Eftersom skolor är en stor kund går produktionen ner vid exempelvis sommaroch sportlov. Det lätt nedbrytbara organiska avfallet utgörs av skal och bortsorterade potatisbitar som mals ner. Skalet uppkommer vid skalningen, medan bortsorterad potatis förekommer hela vägen från skalning till förpackning. Avfallsmängderna varierar med produktionen men också med råvaran. Skal och malt potatisspill, nedan kallat skalrester, pumpas via enzymdosering (stärkelsenedbrytande enzym) till skalresttankar. Anicon (foderstatuskonsulter för bönder) köper skalresterna för försäljning som grisfoder. Anicon hämtar skalresterna 57 ggr/vecka. När det inte finns avsättning som foder t ex efter slakt vid jul skickar Anicon skalresterna till avloppsreningsverket i Jönköping, vilket minskar Ole Flensteds intäkt från försäljningen av skalresterna. Jord, sand och material från Rotosieven samt småkvistar vid råvaruintaget går till en tillverkare av jordförbättringsmedel. Ole Flensted betalar transporten dit. Reduktion av mängderna Utbytet från råvara till färdig produkt är 60-65 %. Möjligheterna att öka utbytet förefaller begränsade. I systemanalysen antas att det inte finns någon möjlighet att reducera mängden skalrester..  SIK. 27 (139).

(28) Alternativ till nuvarande avfallshantering Dagens hantering av avfallet från Ole Flensted är rationell och uppvisar god ekonomi. Den innebär troligen även ett bra utnyttjande av naturresurserna. En alternativ användning av skalresterna medför att dessa måste ersättas av spannmålsbaserat foder i grisuppfödningen, vilket skulle behöva framställas genom odling med totalt sett högre energiförbrukning och miljöbelastning (Sonesson, U., pers.medd. 2003). Rötning av skalresterna är dock tekniskt sett en tänkbar alternativ metod. Vid Ellinge reningsverk i Eslövs kommun rötas avloppsslam från bl a Procordia Foods, som producerar stora mängder förädlade potatis- och grönsaksprodukter vid anläggningen i Eslöv. Tidvis omhändertas även silrens, där större bitar potatis kan förekomma, men då blandas detta med slam för att kunna pumpas in i rötkamrarna. Procordia Foods står för ca 80 % av belastningen på rötkamrarna (variationer över året förekommer). Rötningsanläggningen, som delfinansierats av Procordia Foods, består av två rötkamrar och togs i drift 1982. Anläggningen fungerar bra. (Embrand, K., pers.medd. 2003). Skalresterna har så låg halt torrsubstans (10-13 %) att materialet är olämpligt för kompostering såvida det inte används för inblandning i annat material med hög torrhalt. Kompostering av material med torrsubstanshalter lägre än ca 30 % ger erfarenhetsmässigt problem med strukturen på komposten (Grönnesby, pers.medd. 2003). Svenska Kläckeribolaget, Väderstad Svenska Kläckeribolaget producerar kycklingar för broileruppfödning. De senaste åren har inneburit en kraftigt ökad produktion och kapaciteten har byggts ut från 6,5 miljoner djur år 1996 till 25 miljoner djur år 2002. Produktionen är jämn över året. 85 % av äggen kläcks till friska kycklingar. Resten är kläckeriavfall, dvs icke-kläckta såväl som obefruktade ägg, som tillsammans med äggskal skickas via en kvarn och ett avloppssugsystem (med lite vatteninblandning) till en avfallstank. Tanken töms i en container som sedan hämtas av ett lokalt åkeri för vidare transport och deponering i Linköping. Kläckeriavfall och skal är ett kategori 3-material enligt ABP-förordningen. Ett litet antal kycklingar avlivas pga missbildningar eller tecken på missbildning. Döda djur hos uppfödarna och i kläckeriet läggs i frys i väntan på hämtning av Lantbrukstjänst för vidare transport till Konvex i Stenstorp. Dessa mängder kategori 2material är emellertid små. Reduktion av mängderna Införandet av en ny typ av värpmaskiner har gett högre utbyte dvs mindre mängd kläckeriavfall. Möjligheterna att öka utbytet ytterligare förefaller begränsade. Alternativ till nuvarande avfallshantering Företaget har undersökt flera olika alternativ till den nuvarande hanteringen av kläckeriavfallet. För några år sedan tog en lantbrukare emot avfallet för att återföra det till jordbruket, men lantbrukaren blev tvingad att upphöra med denna verksamhet pga misskötsel. Därefter skickades avfallet till Konvex i Stenstorp, där problem med äggskal.  SIK. 28 (139).

(29) som sedimenterade gjorde att även denna hantering fick upphöra. Sedan Svenska Kläckeribolaget fått nekande besked hos ett flertal avfallsmottagare i regionen återstod endast deponering i Linköping. Jordbruksverket har i princip gett klartecken för att sprida avfallet på åkrarna efter hygienisering enligt kraven på kategori 3-avfall i ABP-förordningen, men företaget är tveksamt till intresset hos lantbrukarna: även efter hygieniseringen ser det otrevligt ut och luktar illa. Företaget har också fört en diskussion med Mjölby kommun om omhändertagande av avfallet på kommunens gård Tummelunda, där man gör jord av rötslam. Kommunen vill emellertid inte ta emot kläckeriavfallet eftersom eventuella problem med utseende och lukt skulle kunna äventyra verksamheten på gården. ABP-förordningen ger möjlighet att upparbeta kläckeriavfallet för tillverkning av foder. Huruvida det är tekniskt och ekonomiskt rimligt har inte utretts. En fråga om ABPförordningen tillåter utfodring av höns med äggskal eller om detta strider mot ”kannibalismförbudet” har ställts till Jordbruksverket och svar inväntas. Som nämns nedan (se Tänkbara tekniker för industri- och kommungemensam hantering av lätt nedbrytbart organiskt avfall) är varken kompostering eller rötning realistiska alternativ för hantering av avfall med stora mängder äggskal. Även om studiens huvudsyfte har varit att undersöka möjligheterna att sluta kretsloppen är förbränning i en panna med inmatningsficka för slam ett alternativ som bör övervägas. I sin nya avfallspanna (P14) i Norrköping har Sydkraft gjort försök med förbränning av bl a slakteriavfall/-slam som inblandning vid förbränning av industriavfall med högt värmevärde.9 Pannan är en CFB (cirkulerande fluidbädd)-panna och man tillsätter kalk och aktivt kol för rening av rökgaserna (Söderberg, H., pers.medd. 2003). Eftersom äggskalen till största delen består av kalk skulle kläckeriavfallet eventuellt kunna täcka delar av kalkbehovet. En proveldning skulle kunna ge svar på frågor kring avfallets egenskaper i detta avseende. Swedegg, Skänninge Swedegg producerar värphöns. Det lätt nedbrytbara organiska avfallet genereras vid kläckningarna (normalt två dagar/vecka), och det utgörs av kläckeriavfall (icke-kläckta såväl som obefruktade ägg samt skal) och malda tuppkycklingar. Av de kycklingar som kläcks är ca 50 % tuppkycklingar som avlivas direkt efter kläckningen. Kläckeriavfallet utgör ca 5 % av äggen. Några självdöda kycklingar efter kläckning förekommer inte. Både kläckeriavfall (kategori 3-material enligt ABP-förordningen) och tuppkycklingar (kategori 2-material enligt ABP-förordningen) går f n till en avfallskvarn. Avfallet, som genom att de bägge avfallstyperna blandats är ett kategori 2-material enligt ABPförordningen, hämtas två gånger/vecka och går till Konvex i Stenstorp.. 9. Försök med förbränning av animaliskt avfall utförs/har utförts även i anläggningar i Karlskoga och Eksjö..  SIK. 29 (139).

(30) Reduktion av mängderna Det finns inga kommersiella förutsättningar för avsättning av tuppkycklingarna för uppfödning av slaktkycklingar. En tuppkyckling av denna sort växer knappt hälften så fort som en slaktkyckling och köttet håller inte lämplig torrhalt osv. Ny teknik för vaccination av ägget gör könsbestämning på äggstadiet möjlig. Ännu så länge har tekniken bara 75 % tillförlitlighet, en siffra som måste förbättras innan det är intressant att investera. Med denna teknik skulle avlivningen av kläckta tuppkycklingar försvinna medan kläckeriavfallet skulle öka med motsvarande mängd okläckta ägg. Alternativ till nuvarande avfallshantering Enligt ABP-förordningen kan kläckeriavfallet och kadaveravfallet kunna gå till kompostering eller rötning efter föregående hygienisering (olika krav för de två kategorierna; om de blandas gäller de strängaste kraven dvs kraven för kadaveravfallet). Som nämns nedan (se Tänkbara tekniker för industri- och kommungemensam hantering av lätt nedbrytbart organiskt avfall) är varken kompostering eller rötning realistiska alternativ för hantering av avfall med stora mängder äggskal. Kläckeriavfallet skulle emellertid kunna separeras i en särskild behållare utan större merarbete, varefter det återstående kadaveravfallet skulle kunna komposteras eller rötas efter hygienisering enligt kraven för kategori 2-avfall i ABP-förordningen. ABP-förordningen ger möjlighet att upparbeta kläckeriavfallet för tillverkning av foder. Huruvida det är tekniskt och ekonomiskt rimligt har inte utretts. En fråga om ABPförordningen tillåter utfodring av höns med äggskal eller om detta strider mot ”kannibalismförbudet” har ställts till Jordbruksverket och svar inväntas. ABP-förordningen ger genom ett undantag (artikel 23, p 2) möjligheter att använda visst material ur såväl kategori 2 som kategori 3 färskt för utfodring av bl a djurparksdjur, cirkusdjur, pälsdjur och hundar från etablerade kennlar. Men att få avsättning för tuppkycklingarna som rovdjursfoder kräver bl a kyl-/frysutrymmen och inte ens med mycket höga avfallskostnader torde det vara intressant att söka alternativ avsättning för tuppkycklingarna, menar företaget. Även om studiens huvudsyfte har varit att undersöka möjligheterna att sluta kretsloppen är förbränning av avfallet i en panna med inmatningsficka för slam ett alternativ som bör övervägas av samma skäl som anges för Svenska Kläckeribolaget ovan. Vätterns Äggprodukter, Motala Vätterns Äggprodukter tillverkar kokta ägg i lag för storhushåll och restauranger. Produktionen har en högsäsong i nov-dec och en liten topp vid påsk, i övrigt är den ganska jämn över året. Utbytet från råvara till färdig produkt är ca 75 %. Spillet på 25 % uppstår vid kokningen och skalningen, och det utgörs av en blandning av skal och sönderkokta ägg (ca 50/50). En del av spillet går via en vacuumsug till en container och resten, som hamnar i avloppssilen och på golvet, samlas vid dagens slut ihop och töms i samma container. Det blir varmt i containern och det luktar snart väldigt illa av svavelväte. Avfallet transporteras 1-2 ggr/vecka till Linköping där det deponeras..  SIK. 30 (139).

No results found