Örebro universitet
Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap Sociologi
“Arbetet som lärare tar aldrig slut”
En kvalitativ studie om universitetslärares upplevelser av det påtvingade
distansarbetet under covid-19-pandemin
Sociologi, kandidatkurs, 30 högskolepoäng Självständigt arbete, 15 hp
Ht 2020 Författare: Elina Johansson, Emma Dahl Handledare: Evelina Johansson Wilén
Förord
Den här studien har för oss båda två varit både rolig, spännande, krävande och utmanande att skriva. Vi har brottats med bland annat upplägg och konflikterande scheman. Den rådande pandemi har dessutom, för oss liksom för alla andra, bidragit till att arbetsprocessen blivit annorlunda jämfört med vad vi först hade förväntat oss. Med det sagt är vi otroligt nöjda med och stolta över vad arbetet resulterat i, och det är tack vare ett flertal personer.
Först och främst vill vi tacka våra intervjupersoner för deras deltagande. Ni har bidragit med perspektiv och förklaringar som varit ovärderliga i arbetet med den här uppsatsen. Utan er hade denna studie inte blivit vad den blev.
Vi vill även säga tack till vår handledare, Evelina Johansson Wilén. Dina synpunkter och din vägledning har varit till stor hjälp och bidragit till att vi känt oss trygga med riktningen på vårt arbete och processen i sig.
Ett stort tack vill vi även säga till våra opponenter, Frida Larsson och Ida Jernberg, samt vår examinerande lärare, Jenny Alsarve, för er input och feedback som varit till mycket stor hjälp vid färdigställandet av det slutliga arbetet.
Slutligen vill vi tacka våra familjer och vänner. Stort tack för de insiktsgivande diskussioner, åsikter och det allmänna stöd ni gett oss under arbetet med den här uppsatsen.
Tack!
Elina Johansson & Emma Dahl
Örebro Universitet, Januari 2021
Sociology, Advanced course, 30 hp Essay, 15 hp, Autumn 2020
Title: “Arbetet som lärare tar aldrig slut” - En kvalitativ studie om universitetslärare upplevelser av det påtvingade distansarbetets under covid-19-pandemin
Author: Elina Johansson & Emma Dahl
Abstract
Teleworking is a fastly developing field, but the teacher profession has not been among those in the forefront. Due to the Coronavirus pandemic several professions, including university teachers, have been forced into telework in order to decrease infection rates of Covid-19. This study analyzes how forced telework affects the experience of a changed work situation. The aim is to examine how, due to the pandemic, forced telework have affected university teachers’ experience of their work situation and work/family balance. Six qualitative interviews are analyzed through themes of room for action, work load, workplace support and work/family balance by using the Command -control(-support)model and Work/Family Border Theory. Level of responsibility, authority and previous technical abilities and digital experience are shown to be important aspects in relation to dealing with the changed working environment. The balance between work and family/private life is experienced differently but young children and availability are two aspects which makes boundary-making harder now compared to before the switch to teleworking.
Key words: Forced teleworking, University Teachers, Command-control(-support) Model,
Work/Family Border Theory, Covid-19
Sammanfattning
Distansarbete blir allt mer förekommande men läraryrket har inte varit en av de framstående yrkesgrupperna i utvecklingen. På grund av den rådande pandemin har flera yrkesgrupper, däribland universitetslärare, tvingats till distansarbete för att bidra till minskning av smittspridningen av Covid-19. Detta självständiga arbete undersöker hur påtvingat distansarbete påverkar upplevelsen av en förändrad arbetssituation. Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur påtvingat distansarbete, i samband med pandemin, har påverkat universitetslärares upplevelse av dels sin arbetssituation och dels balansen mellan arbetsliv och privatliv. Sex kvalitativa intervjuer analyseras utifrån handlingsutrymme, arbetsbelastning, stöttning på arbetsplatsen samt balans mellan arbetsliv och privatliv med stöd i Krav-kontroll(-stöd)modellen och Gränsteori. Grad av ansvar och befogenheter samt tekniska färdigheter och digital vana är viktiga faktorer relaterat till hur situationen upplevs och hanteras. Balansen mellan arbete och privatliv upplevs olika men små barn och tillgänglighet är två faktorer som gör att gränsdragningen mellan arbetsliv och privatliv upplevs svårare nu jämfört med innan omställningen till distans.
1. Inledning 1
1.1 Syfte och forskningsfrågor 2
1.2 Distansarbete och påtvingat distansarbete 2
1.3 Disposition 3
2. Tidigare forskning 4
2.1 Kontroll i arbetet 4
2.2 Socialt stöd i arbetet 5
2.3 Balans mellan arbetsliv och privatliv 6
2.4 Vårt forskningsbidrag 7
3. Teori 9
3.1 Krav-kontroll(-stöd)modellen 9
3.2 Gränsteori 10
3.3 Tillämpning av krav-kontroll(-stöd)modellen och gränsteori 12
4. Metod 13
4.1 Val av metod 13
4.2 Urval, intervjuguide och datainsamling 13
4.3 Bearbetning av datamaterial 15
4.4 Tillförlitlighet 15
4.5 Etiska ställningstaganden 17
5. Resultat och analys 19
5.1 Förändrade krav i och kontroll över arbetet 19 5.1.1 Socialt stöd för att möta krav och kontroll 24 5.2 Gränsdragning och balans mellan arbetsliv och privatliv 27
6. Slutsatser 33
6.1 Den förändrade arbetssituationen: krav, kontroll och stöd 33
6.2 Balans mellan arbetsliv och privatliv 34
7. Diskussion 35
7.1 Resultatens praktisk relevans 35
7.2 Begränsningar och vidare forskning 36
Referenser
1. Inledning
Globaliseringen och framväxten av den nya ekonomin har satt press på organisationer att bli mer flexibla och anställda ska i allt större utsträckning anpassa arbetet till de konstant föränderliga krav som ställs (Hanson, 2004). Regelverken kring arbete suddas ut gällande arbetstid, arbetsuppgifter samt var arbetet utförs. Föränderliga arbetskrav i kombination med den teknologiska utvecklingen ökar möjligheterna till distansarbete och digitala arbetssätt (Allvin, 2006).
Konsekvenserna av distansarbete förefaller olika beroende på vilket perspektiv en utgår från. Större kontroll över arbetstiden kan exempelvis bidra till ökad produktivitet (Moortel, Thévenon, De Witte & Vanroelen, 2017). Distansarbete och möjlighet till självreglering kan även bidra till ökat arbetsrelaterat välbefinnande och en bättre balans mellan arbetsliv och privatliv (Hughes & Parkes, 2007). Arbete på distans kan upplevas mer fritt, men det kan samtidigt bli svårare att lämna arbetet “på jobbet” då möjligheten att fortsätta arbeta finns utanför ordinarie arbetstid (Crosbie & Moore, 2004). Vid distansarbete riskerar även social kontakt med kollegor att försvinna eller försvåras då de anställda inte befinner sig på samma fysiska plats (Hanson, 2014).
Kontexten för distansarbete har förändrats under år 2020, däremot har det inte främst med digitaliserade arbetssätt att göra. Det beror istället på utbrottet av viruset SARS-CoV-2, “Covid-19”, i Kina i december 2019 (Folkhälsomyndigheten, 2020). I mars 2020 konstaterades att smittspridningen nått Sverige och den 16 mars kom rekommendationer att de som har möjlighet att arbeta hemifrån bör göra det för att minska risken för smittspridning (Folkhälsomyndigheten, 2020). Rekommendationerna från Folkhälsomyndigheten (2020) har påverkat beslut som tagits vid landets olika universitet. För Örebro Universitet kom flertalet rektorsbeslut mellan 13-19 mars 2020 vilka innehöll starka rekommendationer till de anställda att arbeta hemifrån. Lärarna vid universitetet rekommenderades bland annat att bedriva all undervisning, examinering och tentamen digitalt, samt att förlägga övrig arbetstid hemifrån (se bilaga 1-3).
Universitetslärares arbete är sedan innan flexibelt gällande exempelvis planeringstid och rättning av inlämningsuppgifter, men den typ av distansarbete de tvingats till under 2020 är annorlunda. När anställda tvingas till arbete de är ovana att utföra riskerar det att få
(Hanson, 2004). Hanson (2004) argumenterar i sin svenska doktorsavhandling för att brist på erfarenhet och kompetens kan göra att arbetssituationen upplevs som komplicerad och ohanterlig. Hon menar att “det finns en fara för att detta kompenseras av att de arbetar kvantitativ mer och därmed får en orimligt stor arbetsbörda” (Hanson, 2004, s. 157).
Den snabba omställningen till distans kan innebära förändrade arbetskrav, förändrad arbetsrelaterad kontroll och handlingsutrymme samt förändrade möjligheter till socialt stöd. Det är intressant att studera distansarbete i den kontext rådande pandemi utgör då situationen kan medföra förändringar för anställda både i arbetslivet och i privatlivet.
1.1 Syfte och forskningsfrågor
Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur påtvingat distansarbete, i samband med covid-19-pandemin, har påverkat universitetslärares upplevelse av dels sin arbetssituation och dels balans mellan arbetsliv och privatliv. Utifrån syftet har två forskningsfrågor formulerats:
1. Hur upplever universitetslärarna att det påtvingade distansarbetet påverkat deras arbetssituation utifrån arbetsbelastning, handlingsutrymme och stöd på arbetsplatsen? 2. Upplever universitetslärarna att balansen mellan arbetsliv och privatliv har påverkats
av det påtvingade distansarbetet och isåfall hur?
1.2 Distansarbete och påtvingat distansarbete
Begreppet distansarbete saknar en enhetlig definition och statistiken över distansarbetets utveckling och spridning i Sverige är bristfällig (SOU 1998, s. 115). Med distansarbete avser föreliggande studie avlönat arbete som utförs åt ett företag, myndighet eller annan arbetsgivare på en annan plats än arbetsplatsen, och där det finns en överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare om att förlägga arbete på annan plats än den ursprungliga arbetsplatsen.
Med påtvingat distansarbete avses avlönat arbete som individer tvingas utföra dels under förutsättningar vilka de själva inte har valt eller kunnat påverka, dels på en annan plats än den från början överenskomna arbetsplatsen.
1.3 Disposition
I Kapitel två presenteras först tidigare forskning relaterat till studiens forskningsområde, därefter följer en redogörelse för vårt forskningsbidrag. I Kapitel tre presenteras det teoretiska ramverket relaterat till föreliggande studie. I Kapitel fyra följer en redogörelse för metodval, urval, utformande av intervjuguide, hur datamaterialet samlats in, bearbetats och analyserats samt tillförlitlighet och etiska överväganden. I Kapitel fem återfinns studiens resultat och analys av det empiriska datamaterialet. I Kapitel sex presenteras studiens slutsatser och i
Kapitel sju diskuteras studiens resultat relaterat till tidigare forskning, förslag på resultatens
2. Tidigare forskning
Påtvingat distansarbete är ett relativt outforskat område och litteratur relaterat till det har varit
problematisk att hitta. Det grundar sig sannolikt i att situationen med påtvingat distansarbete inte förekommit på samma sätt tidigare. Med anledning av detta har delar av den presenterade forskningen nedan stundtals implicit relevans till föreliggande studie. Litteratursökningarna gjordes under oktober och november 2020, främst i databasen Sociological Abstract samt Örebros universitetsbiblioteks egen databas Primo. Sökorden har varit bland andra (och inklusive variationer av) telework, telecommut*, “remote work”, control, “social support”, “work/family balance” samt “work* from home”. Alla presenterade artiklar är peer-reviewed.
I detta kapitel presenteras forskning kring anställdas möjlighet till kontroll och handlingsutrymme i arbetet, möjligheter till arbetsrelaterat stöd samt balans mellan arbetsliv och privatliv, delvis relaterat till distansarbete. Kapitlet avslutas med ett avsnitt om vad föreliggande studie avser bidra med till det aktuella forskningsläget.
2.1 Kontroll i arbetet
Det finns ett flertal olika studier som undersöker hur olika typer av arbetsrelaterad kontroll påverkar individer (se exempelvis Moortel et al., 2017; Moen, Kelly, Tranby & Huang, 2011; Hughes & Parkes, 2007; Sparr & Sonnentag, 2008; Hanson, 2004).
Moortel et al. (2017) har genomfört en tvärsektionell kvantitativ studie på europeiskt dataunderlag om hur ofrivilligt arbete som går över eller under gränserna för normal arbetsvecka påverkar anställda. De visar bland annat att anställda som själva fick kontrollera sitt schema, ha kontroll över var och när arbetet utförs, upplevde en lägre grad av stress. Moen et al. (2011) visar i sin amerikanska surveystudie, i likhet med Moortel et al. (2017) men med något annorlunda fokus, att en flexibilitetsfrämjande organisationskultur som tillåter anställda att bestämma över var och när deras arbetet utförs bidrar till ökat arbetsrelaterat välbefinnande.
En annan aspekt av hur kontroll påverkar anställda är när de har handlingsutrymme gällande arbete utöver givna arbetstimmar. Studieresultat från Hughes och Parkes (2007) brittiska surveyundersökning visar att när en sådan möjlighet utnyttjas finns det risk att konflikt uppstår mellan arbetsliv och privatliv. Större möjlighet till kontroll över arbetsschema
kan dämpa den negativa effekten övertid kan få på balansen mellan arbetsliv och privatliv (Hughes & Parkes, 2007).
De studier som lyfts ovan fokuserar på kontroll över främst arbetstid och arbetsschema. En tysk kvantitativ fältstudie av Sparr och Sonnentag (2008) visar vilka effekter kontroll över beslutsfattande kan innebära. Enligt deras analyser kan kontroll över beslutsfattande minska upplevd arbetsrelaterad stress. Situationer där arbetsrelaterade beslut tas som de anställda inte har kontroll över antas öka känslan av arbetsrelaterad hjälplöshet (Sparr & Sonnentag, 2008).
Ytterligare ett perspektiv på hur kontroll kan förstås bidrar Hanson (2004) med när hon i sin svenska, kvantitativa doktorsavhandling studerar flexibelt arbete (möjligheter till kontroll över arbetet) och självreglering. Hanson (2004) diskuterar bland annat hur anställda upplever “friheten” att själva reglera arbetet och menar att erfarenhet och kompetens är avgörande för hur väl exempelvis distansarbete hanteras. När ansvar ligger på de anställda att hantera flexibilitet (kontroll) och självreglering kan lärande i syfte att skapa sig de rätta kompetenserna för att klara av situationen upplevas som ett krav snarare än kontroll (Hanson, 2004).
2.2 Socialt stöd i arbetet
Resultat av både kvantitativa och kvalitativa studier från flera olika länder visar att möjlighet till socialt stöd från ledning och kollegor kan vara avgörande för känslan av arbetsrelaterat välbefinnande (se exempelvis Navajas-Romero, Ariza-Montez & Hernández-Perlines, 2020; Byron, 2005; Hanson, 2004; Collins, Hislop och Cartwright, 2016).
Navajas-Romero et al. (2020) visar i sin kvantitativa studie på europeiskt dataunderlag att stöttning från ledning samt en organisationskultur som främjar lagarbete är avgörande för att anställda inte ska uppleva arbetsrelaterad stress. Byron (2005) fokuserar, likt Navajas-Romero et al. (2020), på hur organisationskulturen påverkar de anställda. I sin multinationella kvantitativa studie lyfter hon bland annat att en uppmuntrande organisationskultur och stöd på arbetsplatsen förefaller minska risken för konflikt mellan arbetsliv och privatliv (Byron, 2005).
Vid distansarbete och avsaknad av en fysisk arbetsplats kan det antas att anställda inte är en del av en organisationskultur likt den ovan nämnda studier fokuserat på. Hanson (2004)
resultat visar att upplevelsen av att ha stöd från arbetsgivaren, dels för att kunna utföra arbete och dels för att kunna skilja mellan arbetet och det privata, förefaller vara en viktig faktor för anställda som arbetar på distans (Hanson, 2004). Även en brittisk kvalitativ studie av Collins et al. (2016) har studerat distansarbete. De undersöker hur anställda som arbetar på distans respektive anställda som arbetar på den fysiska arbetsplatsen söker socialt stöd från sina kollegor. Studiens resultat visar att de som arbetade på distans en längre period distanserade sig från organisationen och i slutändan endast sökte stöd hos andra distansarbetare (Collin et al., 2016). Collins et al. (2016) menar att det beror på att kommunikation som sker digitalt inte ger samma effekt som daglig interpersonell interaktion på arbetsplatsen.
2.3 Balans mellan arbetsliv och privatliv
Balansen mellan arbetsliv och privatliv har studerats på olika håll och på olika sätt, med resultat som visar både positiva och negativa effekter (se exempelvis Byron, 2005; Kossek, Lautsch & Eaton, 2006; Felstead & Henseke, 2017; Crosbie & Moore, 2004).
Byron (2005) visar (utöver vad som nämnts i tidigare avsnitt) att anställda, som spenderar majoriteten av arbetstiden på den fysiska arbetsplatsen, med låg kontroll över var arbetet utförs upplever en sämre balans mellan arbetsliv och privatliv. En amerikansk surveyundersökning av Kossek et al. (2006) visar, i likhet med Byron (2005) men med annan infallsvinkel, bland annat att anställda med möjlighet till självreglering och kontroll över var arbetet utförs upplever en ökad balans mellan arbetsliv och privatliv. Exempel på forskning vilken funnit ett annat samband mellan kontroll och balans mellan arbetsliv och privatliv studien av Felstead och Henseke (2017). De visar i en brittiska surveyundersökning, i motsats till Kossek et al. (2006) och Byron (2005), att kontroll över var arbetet utförs bidrar till en
försämrad balans mellan arbetsliv och privatliv då mer arbete utförs i hemmet utanför
ordinarie arbetstid. Forskning kring relationen mellan kontroll och balans mellan arbetsliv och privatliv är således inte entydig.
Relaterat till distansarbete har en brittisk kvalitativ intervju- och fokusgruppsstudie genomförd av Crosbie och Moore (2004) visat på en mer nyanserad bild av hur personer som arbetar på distans påverkas av den arbetsformen. I studien har de med informanter från olika yrkesgrupper med varierande kompetenskrav. Resultaten visar att de upplevda effekterna av distansarbete kan skilja åt beroende på individuell livssituation, arbetsuppgifter och
inställning till arbetet inom de olika grupperna. Ökad flexibilitet och bekvämlighet uppges bidra till en bättre balans mellan arbetsliv och privatliv. Minskad social kontakt och känslan av att inte kunna “lämna arbete på arbetsplatsen” är exempel på hur balansen påverkas negativt (Crosbie & Moore, 2004). Distansarbete tycks således, utifrån studiens resultat, ha både positiva och negativa effekter på balansen mellan arbetsliv och privatliv.
2.4 Vårt forskningsbidrag
Den presenterade litteraturen ovan är mestadels kvantitativ, vilket speglar hur vi uppfattat forskningsläget. Det finns dock en viss komplexitet i hur distansarbete upplevs vilken är svår att nå med exempelvis enkäter eller surveyundersökningar. Studier likt de av Collins et al. (2016) och Crosbie och Moore (2004) synliggör vikten av att undersöka distansarbete med en kvalitativ approach snarare än en kvantitativ. En kvalitativ strategi kan bidra med en mer nyanserad bild utifrån subjektiva upplevelser kring distansarbete, vilket en kvantitativ strategi inte klarar av.
Litteraturen rörande distansarbete handlar huvudsakligen om hur individer upplever distansarbete samt vilka konsekvenser det har för arbetsrelaterat välbefinnande och balans mellan arbetsliv och privatliv. Under arbetet med litteraturöversikten noterades två dimensioner av forskningen kring distansarbete vilka har något skilda fokus. Den ena handlar om individer som själva valt ett arbete vilket helt eller delvis utförs på distans, den andra handlar om anställda på en arbetsplats där möjligheten finns till arbete helt eller delvis på distans. Gemensamt för dimensionerna är att de behandlar anställdas upplevelser av ett
självvalt distansarbete. Detta är något vilket kan antas ha påverkat studiernas resultat då
studieobjekten kan förmodas ha valt arbetet just för att möjligheten till distansarbete funnits. Flera studier som undersöker kontroll i arbetet och hur det påverkar anställda fokuserar på kontroll över arbetstid och arbetsschema som medel för att möta arbetskrav. Litteraturen ovan tyder även på att socialt stöd har betydelse för arbetsrelaterat välbefinnande. Den rådande pandemin gör att universitetslärares arbetssituation har förändrats då arbetet är förlagt på distans vilket bland annat innebär förändrade förutsättningar för socialt stöd. Utgångspunkten för föreliggande studie är att allt detta sammantaget kan tänkas innebära nya perspektiv vilka inte kunnat studeras tidigare.
3. Teori
I detta kapitel beskrivs det för studien valda teoretiska ramverket. Det inledande avsnittet beskriver Robert Karaseks och Töres Theorells krav-kontroll(-stöd)modell (Karasek & Theorell, 1990). Därefter följer ett avsnitt med relevanta delar ur Sue Clarks (2000)
gränsteori. Kapitlet avslutas med ett avsnitt där vi förklarar hur vi avser att använda teorierna
vid analysen av det empiriska datamaterialet.
3.1 Krav-kontroll(-stöd)modellen
I boken Healthy Work - stress, productivity, and the reconstruction of working life (1990) arbetar Karasek och Theorell med krav-kontroll(-stöd)modellen i syfte att förklara hur relationen mellan organisering av arbete och mental ohälsa kan förstås (Karasek & Theorell, 1990, s. 1-2).
Modellen består av tre dimensioner; arbetskrav, arbetsrelaterad kontroll samt socialt stöd i arbetet. Arbetskrav innefattar bland annat högt eller intensivt arbetstempo samt många eller krävande arbetsuppgifter (Karasek & Theorell, 1990, s. 63, 337). Arbetsrelaterad
kontroll innefattar flera aspekter, däribland kontroll över när, var och hur arbetsuppgifter ska
utföras, delaktighet i beslutsfattande samt möjlighet att delegera arbetsuppgifter (Karasek & 1 Theorell, 1990, s. 60). Den sista dimensionen, socialt stöd, betonar vikten av relationer till ledning/chef och kollegor i arbetet. Socialt stöd innefattar dels praktiska aspekter såsom hjälpsamhet, tillgänglighet och kompetens, dels psykologiska aspekter såsom omtänksamhet, vänlighet och emotionell tillgänglighet (Karasek & Theorell, 1990, s. 337). Modellen ställer arbetskrav och arbetsrelaterad kontroll i relation till varandra, med socialt stöd främst som ett verktyg i syfte att moderera psykologiska negativa effekter av en obalans mellan dem (Karasek & Theorell, 1990, s. 70-71).
Karasek och Theorell (1990, s. 35-36) argumenterar för att balansen mellan krav och arbetsrelaterad kontroll förklarar i vilken grad ett arbete upplevs utvecklande respektive stressande. Ett utvecklande arbete kännetecknas av höga krav och hög kontroll, där den anställde har frihet att utvecklas i sin yrkesroll (Karasek & Theorell, 1990, s. 35; se B-pilen i figur 1 nedan). Ett arbete som upplevs stressande kännetecknas istället av höga arbetskrav i
Utöver dessa innebär arbetsrelaterad kontroll även utvecklingsmöjligheter och variation i arbetsuppgifter. 1
kombination med låg grad av arbetsrelaterad kontroll (Karasek & Theorell, 1990, s. 32; jfr. med A-pilen i figur 1 nedan).
!
Figur 1: Krav-kontrollmodellen (Karasek & Theorell, 1990, s. 32)
Karasek och Theorell (1990, s. 69-71) visar att det är främst i situationer då arbetet upplevs stressande som tillgång till socialt stöd är av relevans. Socialt stöd kan i dessa situationer hjälpa den anställde att hantera sin arbetssituation. Goda möjligheter till socialt stöd kan moderera de negativa effekterna av en obalans mellan arbetskrav och arbetsrelaterad kontroll (ibid.). Med de tre dimensionerna inräknade i modellen blir den mest ogynnsamma kombinationen i en arbetssituation höga arbetskrav, låg grad av arbetsrelaterad kontroll och låg grad av socialt stöd (Karasek & Theorell, 1990, s. 70).
3.2 Gränsteori
Gränsteori av Clark (2000) belyser individens hantering, formande och upprätthållande av gräns mellan arbetslivs- och privatlivssfärerna. Syftet med gränsdragning är att uppnå balans i de olika sfärerna och när balansen är uppnådd upplever individen välbefinnande (Clark, 2000, s. 756).
Gränsen mellan sfärerna passeras dagligen. Passagerna utmanar gränsen och tvingar individen att skapa strukturer. I sfärerna anpassas fokus, mål och interpersonell stil för att möta rollkraven inom respektive sfär. Det råder balans mellan sfärerna när individen upplever
att både arbetsliv och privatliv fungerar bra i relation till varandra samt att det sällan sker rollkonflikter (Clark, 2000, s. 751).
I teorin gör Clark (2000, s. 756) skillnad mellan fysiska, tidsliga och psykiska gränser. De fysiska gränserna utgörs av arbetsplatsen och av hemmet. Mer specifikt avgör den fysiska gränsen var beteendet tillskrivet arbetsliv respektive privatliv hör hemma (Clark, 2000, s. 756). De tidsliga gränserna handlar om när det är arbetstid samt när tid för privatliv börjar och slutar. De psykiska gränserna handlar om mer specifika beteende, tankar och känslor som varierar beroende på i vilken sfär individen befinner sig. De fysiska och de tidsliga gränserna indikerar vilka regler som ska gälla för att kunna sätta upp psykologiska gränser. När gränserna blir försvagade finns det risk för att sfärerna gör intrång på varandra (Clark, 2000, s. 756).
Clark (2000, s. 757) redogör för tre avgörande beståndsdelar för gränsens styrka; genomtränglighet, flexibilitet samt sammansmältning. Genomtränglighet handlar om i vilken omfattning den ena sfären genomtränger den andra. När en anställd arbetar från ett hemmakontor bidrar kontoret med den fysiska miljön vilken möjliggör gränsdragning mellan arbetsliv och privatliv. Däremot finns det inget som hindrar familjemedlemmar att avbryta arbetet genom att öppna dörren till hemkontoret. Flexibilitet handlar om att gränsen mellan sfärerna blir flexibel när individen själv kan avgöra när och var arbetsuppgifter respektive privata uppgifter utförs. Den tidsliga gränsen mellan arbetsliv och privatliv blir flexibel när den anställde har möjlighet att själv disponera arbetet. När det finns möjlighet att välja var arbetet utförs är det istället den fysiska gränsen som blir flexibel. Den psykiska gränsen blir flexibel när det finns möjlighet att tänka på det privata på arbetet och tvärtom. När det råder hög grad av både genomtränglighet och flexibilitet av gränserna uppstår det en
sammansmältning mellan sfärerna (Clark, 2000, s. 757).
Avgörande för att kunna dra gränser och skapa balans mellan sfärerna är hur kraftfulla de olika sfärerna är i förhållande till varandra. Därtill hör även hur gränsövergångarna sker samt de olika medlemmarna inom sfärerna och det stöd individen får av dem (Clark, 2000, s. 764). Egenskaper hos gränsöverskridarna är avgörande för om det finns balans mellan arbetsliv och privatliv. Om individen är en central deltagare inom båda sfärerna bidrar det till en större chans till balans än om hen endast är en central deltagare inom en av dem (Clark, 2000, s. 765).
3.3 Tillämpning av krav-kontroll(-stöd)modellen och gränsteori
Det insamlade datamaterialet kommer huvudsakligen analyseras utifrån krav-kontroll(-stöd)modellen av Karasek och Theorell (1990). Modellen lägger grunden för analysen av hur universitetslärarnas upplever distansarbete utifrån de arbetsrelaterade krav som ställs, kontroll i arbetet samt socialt stöd i den kontext de befinner sig i. Clarks (2000) gränsteori avses användas som ett komplement till krav-kontroll(-stöd)modellen. Detta för att kunna skapa en förståelse för hur anställda upplever att arbeta hemifrån och vilka konsekvenser det upplevs ha fått för gränsdragningen och balansen mellan arbetsliv och privatliv.
4. Metod
I det följande kapitlet avser vi redogöra för vilken forskningsstrategi och metod som använts, hur urval av intervjupersoner gått till, hur datainsamlingen förberetts och gått till samt hur vi har genomfört analysen. Slutligen följer en diskussion kring studiens tillförlitlighet, vår förförståelse av forskningsområdet samt etiska principer och ställningstaganden.
4.1 Val av metod
Föreliggande studie syftar till att undersöka hur påtvingat distansarbete har påverkat universitetslärares upplevelse av dels sin arbetssituation och dels balansen mellan arbetsliv och privatliv. För att få en bredare förståelse av problemområdet relaterat till syftet ansåg vi att en kvalitativ forskningsstrategi med semistrukturerade intervjuer var att föredra framför exempelvis kvantitativa enkäter. En kvalitativ strategi gjorde det möjligt för oss att få en mer detaljerad och nyanserad uppfattning om problemområdet då det synliggjorde intervjupersonernas subjektiva upplevelser (jfr. Bryman, 2018, s. 487). Denna metod gav oss även möjlighet till viss flexibilitet både gällande formuleringen av forskningsfrågorna samt genomförandet av datainsamlingen. Med ett kvalitativt tillvägagångssätt hade vi under intervjuerna möjlighet att förhålla oss fritt till ordningsföljden på frågorna, förtydliga intervjufrågor vid behov, be intervjupersonerna om mer utvecklade svar samt ställa följdfrågor. Det kvalitativa tillvägagångssättet gav oss även möjlighet att i efterhand revidera forskningsfrågorna utifrån den insamlade empirin (jfr. Bryman, 2018, s. 481).
4.2 Urval, intervjuguide och datainsamling
Vår kvalitativa design resulterade i ett målstyrt och icke-sannolikhetsbaserat urval där intervjupersonerna valdes ut strategiskt i syfte att samla in relevant information relaterat till syfte och frågeställningar (jfr. Bryman, 2018, s. 496). Ett avgörande kriterium i urvalsprocessen var att intervjupersonerna behövde vara universitetsanställda med teoretisk undervisning vid Örebro Universitet. Vi sökte intervjupersoner från Örebro Universitet, både män och kvinnor. En form av självselektion applicerades genom att urvalsgruppen kontaktades via mail (se bilaga 4) och sedan själva fick anmäla sitt intresse att delta i studien genom att kontakta någon av författarna. De första åtta personerna som hörde av sig fick
möjlighet att delta, varav två personer drog tillbaka sin anmälan av olika anledningar. De resterande sex personerna var kvinnor, genusaspekten rörande detta diskuteras kort i avsnitt
7.2. I urvalet återfinns en professor och en enhetschef vilka är de med lägst grad av
undervisning bland våra intervjupersoner (ca 35% ), en lektor som arbetar på 80% och 2 3 undervisar på 40% samt tre adjunkter vilka undervisar på mellan 70-100%. Fem av 4 intervjupersonerna uppgav att de har barn, varav fyra med barn i skolåldern . 5
Intervjuguidens struktur är baserad på studiens teoretiska referensram (se bilaga 5). Genom att utgå från studiens syfte och frågeställningar formulerades både öppna och delvis slutna frågor inom huvudsakligen fem områden; omställningen till distansarbete, krav/ arbetssituation, kontroll/handlingsutrymme, socialt stöd och support samt gränsdragning mellan arbetsliv och privatliv.
Innan vi påbörjade insamlingen av det empiriska materialet genomfördes en pilotintervju i syfte att kontrollera dels att frågorna gav den typ information vi ville ha, dels att kontrollera om den timme vi räknat med för intervjuerna var tillräcklig. Vi gjorde några mindre justeringar i frågorna till följd av pilotintervjun, Intervjuerna genomfördes under november 2020 på höstterminen och intervjupersonerna ombads återberätta deras upplevelser av omställningen till distansarbete som ägde rum under våren 2020. Intervjuerna spelades in efter godkännande av intervjupersonerna och hölls på distans via Zoom i enlighet med rådande restriktioner från Folkhälsomyndigheten och rektorsbeslut från Örebro Universitet.
Professorn uppgav att fördelningen mellan undervisning och andra arbetsuppgifter (forskning) för henne var 2
ungefär 30/70 och intervjupersonen som är lärare och enhetschef uppgav en 40/60-fördelning mellan undervisning och andra arbetsuppgifter.
Hon är mammaledig på 20% 3
Resterande tid är jämnt fördelad mellan programansvar och forskning. 4
4.3 Bearbetning av datamaterial
Intervjuerna transkriberades ordagrant med det digitala verktyget oTranscribe. Av samtliga 6 sex intervjuer genomförde vi tre intervjuer var. För att säkerställa en gemensam, detaljerad insikt i materialet transkriberade vi de intervjuer vi själva inte genomfört.
Intervjumaterialet bearbetades genom kodning, kategorisering och tematisering med syfte att reducera och koncentrera det empiriska datamaterialet till ett mer överskådligt och tolkningsbart material. Kodningen var både teoridriven och datadriven vilket innebar att materialet kodades dels utifrån den begreppsliga innebörden av det teoretiska ramverket, dels att koderna växte fram genom närläsning av materialet. Vi kombinerade teoridriven analys med datadriven i syfte att inte riskera missa viktiga aspekter av empirin som inte var tydligt kopplad till teorin. Koderna fördes sedan samman till större kategorier; krav, kontroll, socialt stöd och gränsdragning. Koderna för kategorin krav var ansvar, arbetsbelastning och nya arbetsuppgifter. Kontroll innehöll koderna tydlighet i kommunikation och informationsflöde, teknisk kompetens, handlingsutrymme, tid och planering samt inflytande över beslut. Kategorin för socialt stöd bestod av ensamhet, kontakt, interaktion och disciplin. Den sista kategorin, gränsdragning, innehöll koderna familj, arbetsplatsen hemma, balans samt att sätta gränser. Denna metod gav oss möjlighet att komma nära materialet då det behandlades upprepade gånger på detaljnivå vilket tillät oss synliggöra de mest centrala och återkommande delarna i intervjupersonernas redogörelser.
4.4 Tillförlitlighet
Med hänvisning till resonemang i Bryman (2018, s. 465) hävdar vi att de kvalitétsmått vilka används i kvantitativa studier (reliabilitet, intern och extern validitet) inte är tillräckliga när det kommer till kvalitativa studier. Vi har istället i kvalitétssyfte utgått från begreppet
tillförlitlighet som är uppdelat i fyra aspekter; trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet samt
möjligheten att styrka och konfirmera (Bryman, 2018, s. 467).
Vi har i föreliggande studie haft begränsat med tid och resurser vilket gjort att vi inte kunnat möta trovärdighetsaspektens krav på metodtriangulering eller respondentvalidering.
Både intervjuarens frågor och kommentarer och intervjupersonernas svar transkriberades. Mindre redigeringar 6
av exempelvis stakningar, upprepningar och omformuleringar har gjorts, men utan att ändra innebörden i svaren, i syfte att förbättra läsvänligheten,
För att ändå öka trovärdigheten spelades intervjuerna in och transkriberades ordagrant i syfte att ge så verklighetsnära återgivelser av intervjupersonernas svar som möjligt i analysen (jfr. Bryman, 2018, s. 467). För att få en så verklighetstrogen uppfattning som möjligt av den unika kontext som universitetslärarna befinner sig i utformades intervjuguiden med inledande bakgrundsfrågor. För att fånga kontexten av specifika svar ställdes i flera fall även följdfrågor. Detta tillvägagångssätt gav oss relativt täta beskrivningar av kontexten för intervjupersonernas upplevelser vilket innebär att resultaten innehar en viss överförbarhet även till andra kontexter än de gällande för intervjupersonerna (jfr. Bryman, 2018, s. 468). Med anledning av de aktuella resurser och riktlinjer vi haft att förhålla oss till samt val av forskningsdesign avser vi dock inte generalisera våra resultat till några andra än de som ingår i studien.
Vi har tagit pålitlighetsaspekten i beaktning genom att tydligt ha redogjort för studiens upplägg, metod, urval, datainsamling och dataanalys. Vi har även haft kontinuerlig kontakt med vår handledare för feedback på både innehåll och processen i sig. Feedback från studiekamrater i början och slutet av arbetet har även det varit till stor hjälp. Med anledning av detta anser vi att föreliggande studie har god tillförlitlighet (ibid). Vår förförståelse relaterat till påtvingat distansarbete utgörs främst av det faktum att vi som studenter, i likhet med lärarna, “blivit hemskickade”. Universitetet är vår arbetsplats och vårt arbete har, liksom för våra intervjupersoner, inte kunnat genomföras som det varit tänkt under det senaste året.
I syfte att kunna styrka och konfirmera våra resultat har vi reflekterat över vår förförståelse samt haft förståelse för att kvalitativ forskning aldrig kan bedrivas helt objektivt. Vi är även medvetna om att vår analys utgår från det teoretiska ramverket vilket har styrt arbetsprocessen, däremot har vi varit öppna för perspektiv som går utanför vad teorin behandlar, vilket diskuteras i kapitel sju. Vidare har vi även redogjort för våra val och tankegångar och detta sammantaget har bidragit till minskat inflytande av våra personliga åsikter och värderingar i forskningsprocessen (jfr. Bryman, 2018, s. 470).
4.5 Etiska ställningstaganden
För forskningens kvalitet och integritet är det viktigt att respondenter eller intervjupersoner behandlas så etiskt korrekt som möjligt genom hela forskningsprocessen. Forskare inom
befinner sig normalt i en maktposition relaterat till sina intervjupersoner (Bryman, 2018, s. 170). Maktrelationen mellan forskare och intervjuperson såg annorlunda ut i föreliggande studie då lärarna, som normalt befinner sig i en maktposition i förhållande till oss studenter, istället befann sig i rollen som intervjuperson och vi som studenter i rollen som forskare. Den ursprungliga maktrelationen fanns alltid med latent vilket vi, i den mån det varit möjligt, försökt att bortse ifrån för att kvalitén på intervjuerna inte skulle bli lidande.
Vi har under arbetet med föreliggande studie förhållit oss till de fyra etiska principerna för humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning som Vetenskapsrådet (u.å) tagit fram; informations-, samtyckes-, konfidentialitets- och nyttjandekraven. Intervjupersonerna informerades både skriftligt vid första kontakten samt muntligt vid intervjutillfället om bland annat studiens syfte, intervjuns upplägg samt att de hade möjlighet att när som helst avbryta sin medverkan vilket gör informationskravet tillgodosett. Intervjupersonerna har även själva valt att delta i studien vilket innebär att samtyckeskravet är uppfyllt.
Konfidentialitetskravet är uppfyllt i flera steg. Inbjudan till deltagande/
informationsmail (se bilaga 4) skickades ut som dold kopia för att mottagarna inte skulle se till vilka andra det skickats till. Vidare är det endast vi som forskare som har haft tillgång till filerna med de inspelade intervjuerna och dessa kommer att raderas när arbetet är slutfört. För att behålla anonymiteten hos intervjupersonerna är de döpta till “Intervjuperson 1”, “Intervjuperson 2” etc. i analysen. Vi har även under analysarbetet redigerat citat (i den mån det varit möjligt och utan att ändra innebörden) för att förhindra baklänges- eller annan typ av identifikation i syfte att bibehålla intervjupersonernas anonymitet. Det framgår inte heller var någonstans på universitetet de arbetar, vilket även det är en medveten strategi relaterat till konfidentialiteten. De data som samlats in kommer inte att användas till annat ändamål än för att uppfylla syftet med föreliggande studie och därigenom är även nyttjandekravet uppfyllt.
Vi har även haft ett etiskt sätt att resonera kring utformandet av intervjufrågor, genomförandet av intervjuerna och analysen genom att beakta känsliga teman samt undvika formuleringar som skulle kunna uppfattas värderande eller stötande.
5. Resultat och analys
I detta kapitel analyseras det empiriska datamaterialet utifrån studiens teoretiska ramverk. Föreliggande studie grundar sig i utgångspunkten att påtvingat distansarbete för universitetslärare medför förändrade arbetskrav och förändrad arbetsrelaterad kontroll samt förändrade möjligheter till socialt stöd från chefer och kollegor. Inledningsvis presenteras vår analys av det empiriska datamaterialet relaterat till förändrade krav i och kontroll över arbetet, därefter följer ett avsnitt om socialt stöd för att kunna möta krav och kontroll. Slutligen presenteras ett avsnitt relaterat till balans mellan arbetsliv och privatliv.
5.1 Förändrade krav i och kontroll över arbetet
Enligt Karasek och Theorell (1990, s. 32) behöver höga arbetskrav vägas upp med en tillräcklig grad av arbetsrelaterad kontroll för att den anställde ska trivas med sin arbetssituation. Rektorsbesluten om beordrat arbete på distans ställde krav på en snabb omställning, inte minst för de lärare som befann sig mitt i en undervisningsperiod planerad att hållas på universitetet. Våra intervjupersoner hade olika förutsättningar och möjligheter till kontroll för att hantera omställningen, dels beroende på om de hade aktiv undervisning när beslutet kom, dels vilken position och yrkesroll de har vid universitetet (jfr. Karasek & Theorell, 1990, s. 60). Första rektorsbeslutet kom i mars 2020 och intervjuperson 5 förklarar att hennes kurs började i maj vilket gjorde att hon hade en och en halv månad på sig att förbereda och planera undervisningen. Karasek och Theorell (1990, s. 60) menar på att en del av arbetsrelaterad kontroll handlar om att kunna bestämma över när och hur arbetet utförs. Intervjuperson 5 beskriver att tiden till planering gav henne möjlighet att implementera idéer och tankar kring hur hon kunde genomföra undervisningen på ett engagerande sätt, trots att det sker digitalt:
Jag har tidigare tänkt att det skulle vara spännande att spela in mer föreläsningar så att man kanske kan använda den lärarledda tiden till mer praktiska övningar. [...] Nu blev det ju liksom tvunget på ett annat sätt, [...] där fick jag faktiskt hjälp av pandemin.
Mer tid att hantera omställningen till distans, mer kontroll över situationen, hjälpte intervjuperson 5 att kunna möta kraven omställningen ställde. Intervjuperson 4, som befann sig mitt i en undervisningsperiod, och dessutom är kursansvarig, hade en annan upplevelse av situationen:
Det blev väldigt stressigt under en period, för att i en hast var vi tvungna att lägga om undervisningen och det tog väldigt mycket tid. Då var det en massa annat jobb som hamnade på sidan och som jag kom efter med. Så initialt blev det en väldig stress.
Intervjuperson 4
Dessa två citat illustrerar vilken betydelse kontroll över situationen har för hantering av förändrade arbetskrav (jfr. Karasek & Theorell, 1990, s. 32). Tid att planera undervisningen utifrån de nya förutsättningarna bidrog till att intervjuperson 5 upplevde situationen som utvecklande, till skillnad från intervjuperson 4 som med mindre tid att anpassa sig istället upplevde situationen som stressande. Detta kan förstås utifrån hur Karasek och Theorell (1990) menar att krav och kontroll står i relation till varandra.
Intervjuperson 1 och 3 bidrar med ytterligare en aspekt angående förändrade arbetskrav som handlar om vanan med och kompetensen relaterat till digitala och tekniska hjälpmedel (jfr. Karasek & Theorell, 1990, s. 63). En viss kompetens relaterat till tekniska hjälpmedel är aspekt av kontroll vilken kan underlätta hantering av omställningen (jfr. Karasek & Theorell, 1990, s. 32). Intervjuperson 1 uppger att “det arbete som vi gör kan genomföras på distans, även om det är tråkigare. Jag gillar det inte, men det fungerar”. Hon resonerar vidare att:
Jag var ganska teknisk innan pandemin också. Så jag har använt digitala verktyg tidigare, men inte på distans. Det har inte blivit så stora förändringar för mig även om det nu genomförs digitalt.
Intervjuperson 1
Den tekniska och digitala kompetens intervjuperson 1 hade redan innan omställningen till distansarbete gav henne en kontroll över den förändrade arbetssituationen som gjorde att de digitala och tekniska kraven upplevdes hanterbara (jfr. Karasek & Theorell, 1990, s. 32). Intervjuperson 3 hade en annan upplevelse av de krav på tekniska färdigheter och digital kompetens som omställningen medförde:
Jag är ingen teknisk människa. Att vi nu ska börja ladda ner allting - Teams, Zoom, ja Video och allt vad dom heter för någonting. Det var lite jobbigt i början tycker jag. [...] man är så otroligt beroende av tekniken och då om man inte vet riktigt hur man gör så kan det bli fel.
Intervjuperson 3
Osäkerheten kring användning av digitala hjälpmedel bidrog för intervjuperson 3 till en viss oro för hur hon skulle klara av att hantera dem. Hon berättar vidare att när hon väl lärt sig att hantera de nya arbetssätten kändes det inte längre lika jobbigt. Citaten ovan belyser på olika sätt vilken betydelse upplevd kontroll över situationen har för att intervjupersonerna ska kunna hantera de förändrade arbetskraven.
Enligt Karasek och Theorell (1990, s. 60) är hur arbetet ska utföras en del av kontrollaspekten. När omständigheter och förhållanden förändras ställer det krav på att kommunikationen är tydligt kommunicerad mellan universitetets olika delar för att lärarna ska känna att de har de förutsättningar som krävs för att möta de nya arbetskraven (jfr. Karasek & Theorell, 1990). Upplevelsen av huruvida kommunikationen varit vägledande relaterat till hur de ska utföra sitt arbete ser olika ut mellan våra intervjupersoner. En av de som upplever vissa otydligheter är intervjuperson 1 som beskriver det på följande sätt:
Från universitetets sida [...] har det inte varit så tydligt. Det fanns alltid utrymme för att tolka beslut som kom. Det var inte alltid helt tydligt hur man skulle tillämpa dem. [...] Vissa la om kurser för att förhålla sig mer strikt till besluten medan andra kanske förhöll sig mer löst till dem.
Intervjuperson 1
Kommunikationen upplevs enligt intervjuperson 1 som tolkningsbar och hon menar att detta skapat delade meningar kring hur undervisningen skulle genomföras. När kommunikationen är otydlig och tolkningsbar riskerar riskerar det att bidra till en försämrad kontroll över arbetssituationen då lärarna inte kan vara säkra på hur arbetet ska utföras (jfr. Karasek & Theorell, 1990, s. 32). Intervjuperson 5 tillhör de som upplever att kommunikationen fungerat bra. Hon berättar att “jag tycker att den information som vi har fått, ur mitt perspektiv, så har det varit tydligt och klart och snabbt kommunicerad. Så jag har varit väldigt imponerad”. Skillnaderna i upplevelser av kommunikationen mellan intervjuperson 1 och 5 skulle kunna förklaras av att intervjuperson 5 var en av de som hade
tid att planera vid omställningen till distansarbete, vilket kan ha bidragit till att hon inte känt sig lika pressad och därmed inte var i lika akut behov av snabb och tydlig information som vad som skulle gälla (jfr. Karasek & Theorell, 1990).
Vissa av de intervjupersoner som befann sig mitt i en kurs när rektorsbeluten kom beskriver att de upplever en högre arbetsbelastning nu jämfört med innan omställningen. Intervjuperson 2 beskriver situationen på följande sätt:
Jag tycker att arbetsbelastningen har blivit betydligt högre. Det handlar egentligen om att jag har ju en gång planerat en kurs [...] så blir det ‘nej nu måste ni göra allting digitalt’ och då får jag tänka [igen].
Intervjuperson 2
Karasek och Theorell (1990, s. 337) menar att arbetskrav innefattar bland annat intensivt arbetstempo, vilket är vad intervjuperson 2 beskriver ovan när hon redogör för omplaneringsarbetet. När arbetssituationen förändrades behövde arbetssättet anpassas, vilket innebar förändrade krav intervjuperson 2, och övriga intervjupersoner, behövde lära sig att möta för att kunna genomföra sitt arbete.
En annan aspekt intervjuperson 2 upplevde som krav var att det blev hennes ansvar att se till att allt fungerade när kursen skulle anpassas till digital undervisning. Hon berättar att hon fick stor kontroll över processen, men att det blev en del av problemet:
Jag har ju fortfarande stor kontroll över, alltså när jag gör, hur jag gör och sådär, men här börjar ju liksom kontrollen bli så stor så att den i sig blir ett krav, alltså det ligger ju på mig att fixa till det här. Det är ingen annan som kommer gå in och göra det åt mig utan jag har totalkontrollen över det.
Intervjuperson 2
Det intervjuperson 2 beskriver är hur kontrollen över arbetsuppgiften och “friheten” i att själv disponera sitt arbete blir ett krav. På liknande sätt beskriver intervjuperson 3 sina känslor kring hur hon upplever situationen: “man är så otroligt beroende av tekniken och då om man inte vet riktigt hur man gör så kan det bli fel. [...] man fick liksom sitta själv liksom och trixa”. En viss frihet och kontroll är viktigt och enligt Karasek och Theorell (1990, s. 32) är, som sagt, en viss grad av kontroll nödvändig för att hantera arbetskrav. När kontrollen läggs över på de anställda på de sätt intervjuperson 2 och 3 beskriver blir det däremot
problematiskt, inte minst när det handlar om att lära sig något nytt under tidspress och andra personer är beroende av resultatet.
Intervjuperson 6, som har ansvarsuppdrag utöver lärarrollen, har däremot en uppfattning om arbetsbelastningen relaterat till den förändrade arbetssituationen vilken skiljer sig från flera av våra intervjupersoner:
Egentligen är det nog samma arbetsbelastning skulle jag säga men i och med att omständigheterna att allt det här bruset [“okynnesknackningar”] försvinner så blir den lägre för mig. Så att på så sätt, jag tycker att jag hinner med mer och jag är mer produktiv och ja, jag får mer gjort nu än jag fick tidigare.
Intervjuperson 6
Hon upplever att arbetsbelastningen är något lägre nu än den var innan omställningen samt att hon är mer produktiv. Detta har sannolikt med hennes position att göra, vilken innebär mer ansvar som medför en högre grad av kontroll. Intervjuperson 6 har en högre grad av kontroll över situationen vilket, utifrån Karasek och Theorell (1990, s. 32), kan förklara varför hon inte upplever en ökning av arbetsbelastningen till skillnad från andra intervjupersoner vilka inte besitter samma grad av kontroll.
Samtliga intervjupersoner ger ett intryck av upplevelsen att “arbetet som lärare aldrig tar slut”. Det verkar finnas en uppfattning bland de flesta av intervjupersonerna att arbetstiden knappt eller inte alls räcker till. Två av intervjupersonerna, bland annat intervjuperson 6, säger däremot att tiden hon har till förfogande är tillräcklig för att hinna med det hon förväntas göra. Enligt Karasek och Theorell (1990, s. 60) innebär kontroll bland annat frihet att styra över sin arbetstid, delaktighet i beslutsfattande samt delegeringsmöjligheter. Den position intervjuperson 6 har medför dels en möjlighet att utnyttja samtliga av dessa i sitt arbete och dels en viss frihet i arbetet som lärare med en annan yrkeposition saknar.
Omställningen har enligt några av våra intervjupersoner medfört vissa fördelar, framför allt relaterat till att inte behöva pendla till arbetet. Slippa åka till universitetet fram och tillbaka varje dag har för några av intervjupersonerna inneburit “intjänade” arbetstimmar per vecka. Intervjuperson 4, som i ett tidigare citat beskrev att hon vid omställningen hamnade efter med arbetsuppgifter, berättar vidare att när hon väl “kommit ikapp” och landat i den nya arbetssituationen var det bekvämt att arbeta hemifrån:
var jag faktiskt [...] mycket mindre stressad. Det tänker jag hänger ihop med att jag slutade pendla. [...] Att slippa resorna var en väldig avlastning för mig.
Intervjuperson 4
Trots en högre arbetsbelastning till en början upplever intervjuperson 4 nu snarare en ökad kontroll över situationen då hon upplever att hon har mer tid att lägga på sina arbetsuppgifter. Distansarbetet har inneburit att de som tidigare pendlat nu kan lägga mer tid på arbete, vilket utifrån flera av intervjupersonerna upplevs ha underlättat hanteringen av omställningen. Den frihet och kontroll som intervjuperson 4 upplever över sin arbetstid har resulterat i att hon har uppnått ett ökat arbetsrelaterat välbefinnande (jfr. Karasek & Theorell, 1990, s. 60).
Flera av intervjupersonerna beskriver att trots vissa positiva aspekter av att arbeta hemifrån så är arbetet mycket tråkigare nu än det var tidigare. Det handlar främst om de förändrade möjligheterna till interaktion med och socialt stöd från chefer, arbetslag och andra kollegor, vilket är vad nästa avsnitt handlar om.
5.1.1 Socialt stöd för att möta krav och kontroll
I en situation där arbetsrelaterade krav och kontroll ser annorlunda ut kan, enligt krav-kontroll(-stöd)modellen, socialt stöd från chef och kollegor hjälpa till i hanteringen av arbetssituationen (Karasek & Theorell, 1990, s. 71). Utifrån svaren i intervjuerna råder det delade meningar kring om det sociala har förändrats samt hur detta har påverkat dem i arbetet. De flesta av våra intervjupersoner upplevde att de hade möjlighet att söka de stöd som dem behöver för att klara av sin arbetssituation, trots att det sker digitalt. Intervjuperson 2 upplever att det sociala stöd hon finner hos hennes arbetslag i stort sett är oförändrat, trots att det nu sker på ett annat sätt, och hon uttrycker det som att hon ”är en individ som ser till att hon får de stöd hon behöver”, vidare beskriver situationen på följande sätt:
Alltså, allt det här gå förbi ett rum och säga "har du varit med om det här?" och få ett svar på 10 sek, allt sånt är ju borta. Däremot så tycker jag att vi har en ganska bra kontakt - vi använder [Microsoft] Teams mycket, man ringer upp lite och liksom "har du tid 2 sek?" så.
[...]
Jag känner ett jättestöd från min chef och mitt arbetslag, lärarlaget som jag jobbar i med mina kollegor - OM man frågar efter det.
Intervjuperson 2
En viktig aspekt av det intervjuperson 2 berättar är att hon upplevde att det fanns stöd från chefer och kollegor “OM man frågar efter det”. Detta antyder att det sociala stödet finns, men att det ligger främst på den enskilda individen att uppsöka det. Intervjupersonerna i föreliggande studie har olika yrkespositioner vilket, utöver olika grad av kontroll, även medfört olika perspektiv på möjligheten till socialt stöd. Intervjuperson 5 beskriver att hon tycker att hennes enhetschef har varit väldigt bra på att ge socialt stöd: “[hen] har varit duktig i kommunikationen, [hen] har varit väldigt lyhörd för vad det finns för behov och har varit mån om att stämma av hur alla mår och så där”. Däremot upplever hon ett motstånd att själv höra av sig om det skulle behövas för att distansarbetet gjort att hon inte längre har samma koll på om hon stör eller inte:
Jag kan ibland dra mig lite, eller jag kan tänka mig att min enhetschef är helt bombarderad med mejl hela tiden och då kan jag litegrann bromsa mig att liksom ‘är det här en tillräckligt viktig fråga?’. Och lite att ‘det här kanske jag borde kunna lösa själv’ och så kan jag inte det.
Intervjuperson 5
Hon berättar vidare att när alla befinner sig på den ordinarie arbetsplatsen “är det lite lättare för då har man lite mer koll på läget. Man ser lite hur upptagna folk är, [...] lite sådär att man kan tajma in lite bättre”. Det intervjuperson 5 berättar tyder på att hon upplever socialt stöd från chefen på chefens villkor. Osäkerheten kring huruvida hon stör eller inte när hon känner att hon behöver stöd gör att de nya kraven omställningen till distans medfört blir svårare för henne att hantera. Intervjuperson 6, som utöver sin lärartjänst har en högre position som på olika sätt innebär ansvar, bidrar med ett annat perspektiv:
För mig har det här gett mycket mer arbetsro eftersom det är, om vi nu ska kalla det för okynnesknackningar, för det blir det ju inte på samma sätt nu. Det är ju ingen som okynnesknackar på Teams liksom eller på Zoom eller sådär.
Intervjuperson 6
Intervjuperson 6 resonerar att i och med den ansvarsposition hon innehar har hon per automatik lättare att höra av sig till medarbetare och kollegor för att det ingår i hennes
arbetsuppgifter. Hon berättar vidare att hon tror att andra (som kanske behöver kontakta henne) upplever situationen annorlunda:
Jag kan tänka mig att andra kanske känner såhär ‘ska jag verkligen ringa och störa?’[...] Jag hör ju studenter: ‘ursäkta att jag stör’ och jag menar, vadå stör? Jag jobbar ju! Så jag säger det verkligen tydligt, och samma med andra lärare. [...] Det är ju mitt jobb att finnas där.
Intervjuperson 6
Intervjuperson 6 beskriver är att hon försöker få sina kollegor att förstå att det ingår i hennes arbetsuppgifter att finnas tillgänglig och att de inte ska känna att de stör om de behöver kontakta henne. Enligt Karasek och Theorell (1990, s. 70) innefattar dimensionen om socialt stöd att chefer och ledning ska uppfattas hjälpsamma och finnas tillgängliga för att de anställda ska uppleva socialt stöd som ett sätt att möta arbetskrav. Att ha en ledning som är mån om att “checka in” och stämma av är viktigt för att känna att det finns socialt stöd därifrån (jfr. ibid).
För de intervjupersoner som upplevt att det påtvingade distansarbete inneburit förändrade arbetskrav och en låg grad av kontroll över arbetssituationen kan, enligt Karasek och Theorell (1990, s. 71), socialt stöd göra den lättare att hantera. Intervjupersonerna uppger att den interaktionen som nu sker digitalt ser annorlunda ut än hur den var när arbetet var förlagt på universitetet. En del av intervjupersonerna uppger att det är skönt att “slippa bruset” och upplever sig arbeta mer produktivt och en del upplever arbetet som tråkigare och saknar att kunna småprata med sina kollegor. Intervjupersonernas olika upplevelser kan förstås utifrån krav-kontroll-(stöd)modellen (Karasek & Theorell, 1990). Hur lärarna upplever sin arbetssituation avgörs av hur höga kraven är relaterat till den kontroll och det stöd som finns att tillgå för att hantera dem. Kraven är desamma, eller liknande, för alla men upplevs på olika sätt beroende på, vilket visats i detta avsnitt, vilken kontroll och möjlighet till stöd de upplever sig ha (jfr. Karasek & Theorell, 1990). En annan aspekt av hur den förändrade arbetssituationen upplevs relaterar till hur balansen mellan arbetsliv och privatliv påverkas när arbetet flyttas till hemmet. Detta är vad som analyseras i nästa avsnitt.
5.2 Gränsdragning och balans mellan arbetsliv och privatliv
Balans mellan arbetsliv och privatliv upprätthålls enligt Clark (2000) genom en gränsdragning mellan sfärerna. När gränserna blir svagare finns det risk för att sfärerna gör intrång på varandra och smälter samman (Clark, 2000, s. 756).
Gränsdragning mellan arbetet och det privata är komplex då dessa dimensioner på flera sätt går in i varandra. Föreliggande avsnitt kommer därför inte delas upp i underrubriker, utan teorin behandlas löpande. Fokus ligger till en början på vad som händer för universitetslärarna när de fysiska gränserna för arbetet försvinner och de istället börjar arbeta hemifrån. Intervjuperson 3 uppger tidigt under intervjun att hon inte upplever några svårigheter i att upprätthålla en balans mellan arbetsliv och privatliv. Hon beskriver vidare att hon har ett hemmakontor som ligger avskilt från huset som hon arbetar ifrån.
Jag har mitt avskilda kontor och här finns det inga tvättmaskiner, inga diskmaskiner, ingenting sånt. Utan här är det som om jag skulle vara på jobbet.
Intervjuperson 3
Det upplägg med ett separat litet hus som intervjuperson 3 beskriver är ett verktyg hon använder sig av för att kunna avskilja arbetssysslor och privata sysslor. Intervjuperson 3 uppgav inte att hon hade några barn och det kan vara en bidragande faktor till att hon upplever att balansen mellan arbetsliv och privatliv inte påverkats av omställningen till distansarbete. Flertalet av våra intervjupersoner hade familjekonstellationer som såg något annorlunda ut och intervjuperson 4 beskriver exempelvis situationen på följande sätt:
Sen är det de här med barnen då. [...] Att få jobbet gjort som behöver göras samtidigt som jag har två stycken otåliga, rastlösa barn som står och liksom drar en i kläderna.
Intervjuperson 4
För intervjuperson 4 som är en av flera av intervjupersonerna som beskriver hur distansarbetet har bidragit att det sker rollkonflikter mellan “arbetsidentiteten” och identiteten i privatlivet. Senare under intervjun uppger intervjuperson 4 hur hon upplever situationen med, som hon uttrycker det, “att vara där, men ändå inte vara tillgänglig”:
Tidigare kunde det vara så att jag åkte iväg sen kom inte jag hem förrän klockan åtta på kvällen. [...] Nu är det som att jag är här men jag är ändå inte tillgänglig för barnen och dom får hela tiden höra att dom inte får störa mamma, för mamma jobbar. Det blir svårare för dom att förstå.
Intervjuperson 4
Det som intervjuperson 4 beskriver är det som händer när de fysiska gränserna blir försvagade av möjligheten till genomtränglighet för övriga familjemedlemmar. Clark (2000) beskriver att risken för rollkonflikt mellan arbetsidentiteten och rollen inom familjen kan minska om det finns en förståelse av arbetssituationen från familjemedlemmarna. Intervjuperson 4 uppger att hon har barn i yngre åldrar och det skulle därmed kunna antas att denna förståelse från familjemedlemmarna angående intervjupersonen förändrade arbetssituation inte är möjlig. Intervjuperson 2 som även hon har barn, men barn, beskriver att hon arbetar hemifrån tillsammans med sina universitetsstuderande barn. De har valt att separera sig rent rumsligt i huset och hon uppger att hon upplever situationen som fungerande:
Från början satt jag där nere och då var liksom inte, då satt inte mina barn hemma utan då var dom på sina respektive universitet. Men sen dom kom hem så har vi liksom valt att göra såhär och, ja men jag tycker det har underlättat för mig.
Intervjuperson 2
Intervjuperson 2 och intervjuperson 4 har olika förutsättningar att hålla dialog med familjemedlemmarna och skapa en ökad samförståelse. Denna samförståelse minskar risken för rollkonflikt, att arbetet påverkar det privata, som i annat fall kan leda till obalans. Clark (2000) lyfter i hennes teori att det främst är förståelsen från familjen som är avgörande, trots detta kan det sannolikt även förklaras av att yngre barn är i behov av omsorg och närvaro på ett annat sätt än äldre familjemedlemmar.
Utöver den fysiska gränsen beskriver Clark (2000, s. 756) att den tidsliga gränsen som handlar om när arbete respektive privatliv utspelar sig påverkar balansen mellan de två sfärerna. Intervjuperson 2 beskriver exempelvis problematiken med att skapa sig en uppfattning rent tidsmässigt om när arbetsdagen är slut:
För mig blir det svårare att säga stopp för dagen liksom. Det är lättare när man är på jobbet och känner att "Gud, nu släcker dom i korridorerna och det är ingen kvar. Nu är det nog dags att gå hem". Den signalen får jag inte lika tydligt när jag är hemma.
Intervjuperson 2
Det sätt som intervjuperson 2 beskriver situationen går i enlighet med vad Clark (2000, s. 757) beskriver som en sammansmältning av sfärerna och det inte längre finns någon tydlighet i var arbetsliv eller privatliv börjar respektive slutar. Det som sker i exempelvis arbetssfären är inte längre exklusivt för just den sfären. När den fysiska och den tidsliga gränsen blir allt mer diffus riskerar det att resultera i svårigheter med att skilja mellan tankar, känslor och beteenden som hör till arbete respektive privatliv. En sammansmältning av sfärerna kan resultera i en situation likt den som intervjuperson 5 beskriver:
Det är svårt att stänga av på morgonen om barnen har sovmorgon så sitter jag litegranna med pass ändå liksom. “Kommer dom ihåg att packa skolväskan?”, “Går dom i tid till bussen?” och lite de sakerna. Var jag på universitetet då fick de klara sig själva eller komma försent.
Intervjuperson 5
Det intervjuperson 5 beskriver är att den fysiska gränsen mellan arbete och privatliv som inte existerar längre gör att hon rent psykiskt inte kan släppa de beteenden och tankar är tillskrivna hennes roll som mamma inom privatlivet när hon egentligen ska arbeta. Hon berättar även att detta inte var något problem när hon kunde utföra sitt arbetet på universitetet och således befann sig på en annan plats rent fysiskt.
När anställda upplever en hög arbetsbelastning i kombination med att ha möjlighet till arbete hemifrån under dygnets alla timmar blir den fysiska och tidsliga gränsen mellan arbete och det privata väldigt flexibel. För våra intervjupersoner har den gränsen varit flexibel redan innan omställningen till distansarbete, dock uppger intervjupersonerna att de trots detta föredragit att arbeta från universitetet. Under omställningen till distansarbete har gränserna således påverkats på ett annat sätt än tidigare och intervjuperson 1 beskriver att hon upplever följande:
Nu har jag alla möjligheter att fortsätta och när jag vet om att jag har det så tror jag att det får mig att tänka att att det skulle vara skönt att få det gjort. Det hände inte
alls på samma sätt förut att jag arbetade efter att jag hade slutat jobbet. Jag hade inte samma möjligheter till det.
Intervjuperson 1
Intervjuperson 1 uppger att det påtvingade distansarbetet har resulterat i att hon arbetar kvällstid oftare nu än vad hon gjorde tidigare. När gränsen försvagats riskerar det en sammansmältning mellan arbetsliv och privatliv då förutsättningarna för att åtskilja sfärerna försämrats och vad som avgränsar vardera sfär inte längre är tydligt. I vissa fall kan det vara positivt att sfärerna för arbetsliv och privatliv smälter samman.
Clark (2000) redogör för att det inte går att avgöra en ideal grad av styrka på gränsen mellan arbetsliv och privatliv som gäller för alla. Den ideala styrkan, tydligheten, av gränsen är bland annat beroende av huruvida arbetslivet och privatlivet liknar varandra. Om den anställde har en roll inom arbetslivet och privatliv som efterliknar varandra kan en sammansmältning vara positiv i syfte att uppnå balans. Intervjuperson 6, som är en central deltagare (med ansvar och befogenheter) inom både arbetsliv och privatliv (förälder med ansvar och befogenheter), uppger att händelser som sker i hennes privatliv kan ge idéer gällande hennes arbete. Under intervjun uppger intervjuperson 6, till skillnad mot intervjuperson 5 ovan, att det handlar om att det som händer privat berikar hennes arbetsliv genom att de influerar varandra:
Det är ju så att när man jobbar som lärare så har man ju alltid, man känner sig ju aldrig färdig. Man har alltid liksom hur ska jag, och man får impulser från olika håll och det här kan jag ha med i undervisningen.
Intervjuperson 6
Det intervjuperson 6 beskriver är en sammansmältning mellan sfärerna när händelser från privatlivet används för att implementeras i hennes arbetet och tvärtom. Upplevelser från privatlivet kan exempelvis resultera i höjda prestationer och berika arbetslivet på olika sätt. Under intervjun uppger intervjuperson 6 att trots en hög arbetsbelastning samt att arbetet ibland går långt över en “normal” 40-timmars vecka är detta inget som upplevs vara störande. Andra intervjupersoner, exempelvis intervjuperson 5, uppgav att avgränsningar varit avgörande för att hennes tillvaro ska fungera. Intervjuperson 6 menar istället att trots en hög
