FAKTORER SOM PÅVERKAR PATIENTSÄKERHETEN VID
INTRAHOSPITAL TRANSPORT AV KRITISKT SJUK PATIENT
Factors affecting patient safety during Intrahospital transport of critically ill patient
Specialistsjuksköterskeprogrammet inriktning akutsjukvård, 60 högskolepoäng Självständigt arbete, 15 högskolepoäng
Avancerad nivå
Examensdatum: 2020-06-11 Kurs: Ht19
Författare: Handledare:
Linda Sjöqvist Annika Alm- Pfunder
SAMMANFATTNING
BAKGRUND: Intrahospitala transporter (IHT) är en viktig del av vårdkedjan för att kunna ställa diagnoser och utföra behandlingar som inte kan göras på en akutmottagning.
Sjuksköterskan har en viktig roll vid IHT, för att säkerställa att en god omvårdnad upprätthålls under transporten och se till att patientens värdighet och respekt bevaras. IHT av den kritiskt sjuka patienten är ett farligt moment på grund av patientens kan uppvisa sviktande vitala funktioner och de logistiska utmaningar som kan uppstå.
SYFTE: Var att beskriva faktorer som påverkar patientsäkerheten vid intrahospitala transporter av kritiskt sjuk patient.
METOD: Metoden som användes var en litteraturöversikt med systematisk datainhämtning av både kvalitativa och kvantitativa artiklar.
RESULTAT: Utifrån 17 vetenskapliga artiklar som analyserats identifierades faktorer som delades upp i fem kategorier. Dessa kategorier är; teamarbete och kommunikation under IHT,
utrustning vid IHT, den transporterande vårdmiljön, organisationens påverkan på IHT, samt kompetens och utbildning inför IHT. Teamarbete och kommunikation har visat sig vara både
en framgångsfaktor och en riskfaktor vid IHT. Arbetsmiljön under IHT lyftes som en
riskfaktor av flertalet studier, där den transporterande miljön upplevdes som utsatt, ensam och fysisk tung. Vidare beskrevs att förflyttningar av patienter där utrustningen inte var anpassad för IHT bidrog till svårigheter att transportera sig i sjukhusets olika miljöer. Patientsäkerheten påverkades även negativt när det saknades övergripande rutiner, eller om dessa inte
efterföljdes.
SLUTSATS: Slutsats som kan dras utifrån litteraturöversikten var att de faktorer som påverkar patientsäkerheten vid IHT kan både främja och riskera patientsäkerheten. För att kunna bedriva en säker vård med god omvårdnad behövs det vissa färdigheter samt att verksamheten tar det övergripande ansvaret för kompetens och vidareutveckling hos hälso- och sjukvårdspersonalen. Författarna anser att föreliggande studie kan förenkla arbetet med att utföra en säker IHT av den kritisk sjuka patienten, mot bakgrund av de faktorer som redovisats, exempelvis genom specifika IHT-team, men ytterligare forskning behövs för att utveckla säker IHT av den kritiskt sjuka patienten.
Nyckelord: Avvikande händelse, Intrahospital transport Livshotande sjukdom,
ABSTRACT
BACKGROUND: Intrahospital transport (IHT) is an important part of healthcare, to be able to diagnose and perform treatments that cannot be done at an emergency department. The nurse plays an important role at IHT to ensure that good nursing is maintained during the transport and to make sure that the patient’s dignity and respect are kept. IHT of the critically ill patient is a dangerous moment because of the patient can show physiological instability and the logistical challenges that may arise.
AIM: Was to describe factors that are affecting patient safety in intrahospital transport of critically ill patients.
METHODS: The method that were used was a literature review with systematic data collection of both qualitative and quantitative articles.
RESULT: Based on the 17 scientific articles that were analyzed, factors were identified and divided into five categories. These categories are: teamwork and communication during IHT,
equipment at IHT, the transporting care environment, the organizations impact on IHT and skills and education for IHT. Teamwork and communication have been shown to be a
success- and risk factor at IHT. The work environment during IHT is lifted as a risk factor by several studies, where the transporting environment perceived as vulnerable, alone, and physically heavy. Furthermore, it is described that transports of patients where equipment’s wasn't adapted for IHT contributed to difficulties during transport inside the hospital’s different environment. The patient safety was also affected negatively when lack of routines was shown or when those are not followed.
CONCLUSION: The Conclusion that can be drawn from the literature review was that the factors affecting patient safety at IHT can promote or risk the patient safety, to be able to manage a safe care with good nursing, are specific skills needed and the organization has to take the overall responsibility for competence and further development of the healthcare staff. The authors believe that the present study can simplify the work of performing a safe IHT of the critically ill patient, against the background of the factors that have been reported, for instance specific IHT- team, but further research is needed to develop safe IHT of the critically ill patient.
Keywords: Adverse events. Critically illness, Intrahospital transport, Patient safety, and Risk
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING ... 1
BAKGRUND ... 1
Akutsjukvård ... 1
Akutmottagning ... 1
Patientsäkerhet och vårdskador ... 2
Kritiskt sjuk patient ... 2
Intrahospital transport ... 3
Utrustning och medicinteknik ... 4
Teamarbete och kommunikation ... 4
Teoretiskt begrepp – säker vård ... 5
Problemformulering ... 5
SYFTE ... 6
METOD ... 6
Ansats och design ... 6
Urval ... 6 Datainsamling ... 7 Manuell sökning ... 7 Dataanalys ... 8 Forskningsetiska överväganden ... 8 RESULTAT ... 9
Teamarbete och kommunikation under IHT ... 9
Utrustning vid IHT... 10
Den transporterande vårdmiljön ... 10
Organisation påverkan på IHT ... 11
Kompetens och utbildning inför IHT ... 12
DISKUSSION ... 13 Metoddiskussion ... 13 Resultatdiskussion ... 15 Slutsats ... 17 Klinisk tillämpbarhet ... 17 REFERENSER ... 18 Bilaga A- Sökmatris Bilaga B- Artikelmatris Bilaga C- Bedömningsunderlag
INLEDNING
Intrahospitala transporter (IHT) är en viktig del av vårdkedjan för att kunna ställa diagnoser och utföra behandlingar som inte kan göras på en akutmottagning. Det är även en potentiellt farlig del för den kritiskt sjuka patienten och därför är identifiering av begränsningar och säkerhetsrisker av största vikt (Blakeman & Branson, 2013). Sjuksköterskan har en viktig roll vid IHT, för att säkerställa att en god omvårdnad upprätthålls under transporten och se till att patientens värdighet och respekt bevaras (Alamanou och Brokalaki, 2014).
BAKGRUND Akutsjukvård
Akutsjukvård definieras av The American College of Emergency Physicians (ACEP, 2016) som en specialitet som handlägger oförutsedd ohälsa eller skada. Akutsjukvården är inte avgränsad till enbart akutmottagning, utan utövas varhelst en patient blir akut sjuk eller skadad, både pre- och intrahospitalt. Patienten påbörjar en utredning och får initial diagnos och behandling på akutmottagningen. Därefter är akutsjukvårdens uppgift att leda patienten till nästa steg i vården.
Blakeman och Branson (2013) uppger att framstegen inom den medicinska vården skett bland annat genom att det har tagits fram fler diagnostiska metoder, såsom datortomografi (DT), magnetisk resonansavbildning (MR) och så vidare. Detta medför dock att patienterna behöver transporteras till andra enheter inom sjukhuset i större utsträckning. Vidare uppger Blakeman och Branson (2013) att ett stort antal av dessa transporter sker från akutmottagning till
intensivvårdsavdelning och/eller operation eller från intensivvårdsavdelning till operation. Det har även uppmärksammats att transporter och överföringar är mycket mer förekommande inom sjukhuset än att patienter transporteras mellan vårdinrättningar samt att de transporter som genomförs inom sjukhuset sker med patienter som är i behov av att få hjälp med sviktande vitala funktioner.
Akutmottagning
Akutsjukvården har en nyckelposition inom Sveriges hälso- och sjukvård. Varje år besöker cirka 1,3 miljoner vuxna en akutmottagning. Här söker patienter med flertalet olika diagnoser och symtomen kan skilja sig mycket från patient till patient. Det som är gemensamt för dem som söker sig till en akutmottagning är att de upplever symtom som gör dem oroliga för sin hälsa. Den stora skillnaden för hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar på en
akutmottagning är att arbetet utgår ifrån symtom istället för diagnos, vilket annars är vanligt förekommande inom den planerade och inneliggande vården. Cirka 60 procent av alla
patienter som söker sig till akutmottagningen gör det på jourtid och 31 procent av alla besök i landet ledde till inskrivning i slutenvården (Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, 2018). Berg, Ehrenberg, Florin, Östergren och Göranson (2019) har visat att mellan åren 2009 och 2016 har vistelsetiden på akutmottagning för patienter äldre än 80 år ökat signifikant och även vistelsetiden för instabila patienter har under denna tid ökat. Enligt Voigt, Pastores, Raoof, Thaler och Halpern (2009) leder längre vårdtid till ett ökat antal intrahospitala transporter för den enskilda patienten.
Patientsäkerhet och vårdskador
Oavsett var i vårdkedjan en patient befinner sig har denne rätt att erhålla säker vård av hög kvalitet. Ordet risk är någonting som vårdutförare alltid bär med sig och det är också dennes skyldighet att alltid ställa risken gentemot vinsten med den tänkta behandlingen. De
eventuella komplikationer som kan uppkomma behöver beaktas (Revenäs & Derneborg, 2019). Vidare definieras iPatientsäkerhetslagens (SFS 2010:659) 1 kapitel 6 § patientsäkerhet som skydd mot vårdskada. En vårdskada är enligt ovan nämnda lag, psykisk och/eller
kroppslig sjukdom eller skada/lidande samt dödsfall som om adekvata åtgärder vidtagits hade kunnat undvikas. Enligt Socialstyrelsen (2017) ska en hög patientsäkerhet kännetecknas av en god patientsäkerhetskultur, där både personal och patienter ska ges möjlighet att vara med och påverka patientsäkerhetsarbetet. Det ska även finnas ett konstant arbete för att identifiera risker och för att på så vis arbeta aktivt med att förebygga risken för att vårdskador uppstår. Socialstyrelsen (2017) angeratt hälso- och sjukvården i varje arbetsmoment ska skapa och erbjuda vård med hög säkerhet. Detta på grund av att varje situation är unik och risker förändras och uppstår kontinuerligt då hälso- och sjukvården involverar både organisation, människa och teknik.
Sveriges kommuner och landsting (2018) uppger i sin hälso- och sjukvårdsrapport att omkring 110 000 patienter, åtta procent av de granskade vårdtillfällena, drabbades av en vårdskada på sjukhus runt om i Sverige år 2018. För dem som drabbas av en vårdskada, blir vårdtiden nästan dubbelt så lång jämfört med den förväntade vårdtiden. Detta resulterar i cirka 900 000 extra vårddygn per år. Zahn och Miller (2003) menar att en vårdskada leder till ökade
kostnader för samhället, vilket skulle kunna undvikas genom ett aktivt patientsäkerhetsarbete. Kalisch, Landstrom och Williams (2009) har konstaterat att det uppstår en del vårdskador på grund av undermålig omvårdnad på akutsjukhusen. Knight et al. (2015) konstaterar att fortsatt forskning kring IHT har möjlighet att leda till förbättrade arbetssätt. Detta kan öka
patientsäkerheten vid IHT, vilket skulle kunna innebära minskat antal vårdskador. Förutom minskat lidande för den enskilde patienten skulle detta även leda till lägre kostnader för samhället.
Kritiskt sjuk patient
Kritisk sjukdom innebär att patienten behöver hjälp med att säkerställa sviktande vitala funktioner, i första hand fri luftväg, andning och cirkulation. Detta görs genom att
sjuksköterskan ser, lyssnar och känner på patienten. Till hjälp kan även medicinskteknisk utrustning användas, exempelvis pulsoximeter, ekg, blodtrycksmätning och kapnograf. Om hjälp och behandling uteblir kommer det leda till negativa konsekvenser för den enskilde patienten, vad gäller morbiditet och mortalitet (Bengtsson Linde, 2019). Som en hjälp för hälso- och sjukvårdspersonalen används i världen flera olika triagesystem för att identifiera den patient som är mest kritiskt sjuk (Zachariasse et al., in press). Syftet med triage är att den patient som är mest medicinskt angelägen att tas om hand, skall bli omhändertagen först, oavsett ankomsttid (Statens beredning för medicinsk utvärdering [SBU], 2010). Triage kan utföras på många olika sätt och kan inkludera katastroftriage, militär triage och den typ av triage som sker inom akutsjukvården (Göransson, Ehrenberg, Marklund & Ehnfors, 2005).
De olika triagemodellerna som förekommer har det gemensamt att högsta prioritet betyder att patienten skall handläggas omedelbart (Göransson, 2006). Rapid Emergency and Treatment System (RETTS) är ett exempel på ett triage- och beslutsstöd. För att erhålla röd eller orange prioritet på vitalparametrar enligt algoritmen i RETTS innebär det att patienten under A (andningsvägar) uppvisar ofri luftväg eller att stridor förekommer. B (respiration) syremättnad på 90 procent eller mindre samt andningsfrekvens som överstiger 25 eller är mindre än åtta andetag per minut. Vid C (cirkulation) räknas det som ett potentiellt livshot om pulsen överstiger 120 slag per minut eller är lägre än 40 slag per minut och/eller ett systoliskt
blodtryck som är lika med eller lägre än 90 mmHg. Under D (vakenhetsgrad) är det pågående kramper och/eller sänkt vakenhet, exempelvis somnolens som signalerar ett potentiellt livshot. Slutligen kontrolleras E (kroppstemperatur), vilket innebär att en kroppstemperatur som är högre än 41°C eller lägre än 35 °C ger orange eller högre prioritering (Widegren, 2013). Tidig identifiering av kritiska symtom samt en effektiv initial behandling förhindrar försämring av patientens tillstånd och köper tid för en definitiv diagnos (Thim, Krarup, Grove, Rohde & Løfgren, 2012). Wiman och Wikblad (2004) beskriver att den kritiskt sjuke patienten är i stort behov av att sjuksköterskan tillgodoser dennes omvårdnadsbehov. Alamanou och Brokalaki (2014) hävdar att sjuksköterskans roll är mycket viktig under IHT, då denne ser till att patienten får omvårdnadsbehoven tillgodosedda i den transporterande miljön. Såsom
förberedelse och stabilisering innan transport, samt möjlighet att stödja patienten kontinuerligt under transporten. Sjuksköterskan ombesörjer även att patientens värdighet och respekt får möjlighet att bevaras.
Intrahospital transport
Det finns tillfällen och situationer när en patient måste förflyttas inom sjukhuset. Redan på tidigt 1970-tal identifierades det att patienttransporter kunde vara potentiellt livsfarliga för kritiskt sjuka patienter. Även senare studier visar att det fortfarande finns en risk för patienten vid IHT (Waydhas, 1999). Varje IHT skall föregås av ett övervägande där risken med
transporten ställs mot nyttan för den enskilde patienten (Warren, Fromm, Orr, Rotello & Horst, 2004). Enligt Blakeman och Branson (2013) har framstegen inom den medicinska vården givit möjligheter att förlänga liv, vilket medfört en ökad belastning inom slutenvården, och leder till fler transporter. Vanligaste anledningen till IHT är för att utföra diagnostik, till exempel transport till röntgenavdelning (Fanara, Manzon, Barbot, Desmettre & Capallier, 2010).
IHT av den kritiskt sjuka patienten är ett farligt moment på grund av att patienten kan uppvisa sviktande vitala funktioner och de logistiska utmaningar som kan uppstå. Dessa kan vara både patient- och utrustningsrelaterade (Lovell, Mudaliar & Klineberg, 2001). Incidensen av avvikande händelser under IHT har i flertalet studier påvisats vara 40 till 70 procent (Lovell, et al., 2001; Papson, Russell och Taylor, 2007; & Waydhas, 1999). Enligt Goulardins de Almeida et al. (2012) var förändringar av blodtryck och hjärtfrekvens de vanligaste komplikationerna i samband med IHT. Beckmann, Gillies, Berenholtz, Wu och Pronovost (2004) har funnit att de vanligaste allvarliga incidenterna under IHT av kritisk sjuk patient är hypoxi, hypoventilation, hypotension och hjärtstillestånd. Det team som transporterar dessa patienter bör ha ett väl beskrivet uppdrag, där målet med transporten är fastställt. Med patientsäkerhet och omvårdnad i fokus ska hänsyn även tas till effektivt samarbete, ett kompetent team och ett kostnadseffektivt förhållningssätt (McLenon, 2004).
Utrustning och medicinteknik
Medicinsk-teknisk utrustning har genomgått en enorm utveckling under de senaste årtiondena och är idag en viktig del av svensk hälso- och sjukvård, både vad gäller enkla och avancerade produkter. Produkterna kan skilja sig åt gällande användningsområde och kan vara av både elektrisk eller mekanisk karaktär. Till medicinsk teknik räknas all utrustning som hjälper till att övervaka patienten eller utföra livsuppehållande behandling (Revenäs & Derneborg, 2019). Vid kritisk sjukdom behöver sjuksköterskan ofta använda sig av medicinsk-teknisk utrustning. Detta kan sjuksköterskan uppleva som en tillgång och avlastning i
omvårdnadsarbetet, då patienten kan ges mer uppmärksamhet (Tunlid, Granström och Engström, 2015).
Teamarbete och kommunikation
Sjuksköterskan ska förutom att ge patienten god omvårdnad kommunicera effektivt, både med patienten och teamet kring denne, för att uppnå en säker vård (Ellison, 2015). Grover, Porter och Morphet (2017) menar att en effektiv kommunikation på akutmottagning leder till en ökad patientsäkerhet. Foronda, MacWilliams och McArthur (2016) beskriver att det finns olika sätt att kommunicera på, vilket är viktigt att vara medveten om som hälso- och sjukvårdspersonal. Omvårdnaden och medicinska vetenskapen utgår från olika filosofier, vilket historiskt sett har påverkat kommunikationen sjuksköterskor och läkare emellan. I dagens hälso- och sjukvård ska dessa olikheter snarare ses som en tillgång som leder till olika perspektiv och en bredd i kommunikationen. Vidare beskriver Foronda et al. (2016) att hälso- och sjukvårdsmiljön kan bjuda på hinder vad gäller kommunikation, exempelvis i form av en stressig miljö. De beskriver även att kommunikation kan vara synkron (som sker i mötet människor emellan) eller asynkron (som sker via exempelvis text på en whiteboard-tavla). All kommunikation innehåller även en icke-verbal del, som kroppsspråk, attityd och tonfall. Weller, Boyd och Cumin (2014) menar att den moderna sjukvården baseras på team istället för individer och kräver samarbete av sjukvårdspersonal inom flera yrkeskategorier. Den nuvarande hälso- och sjukvårdsmiljön kräver effektiv kommunikation och teamarbete för att kunna leverera den bästa patientvården. Målet för teamet bör alltid vara att se till att alla teammedlemmar har en samförståelse över situationen och att arbetet sker mot samma mål. Detta styrks även av Grover et al. (2017) som menar att arbetsklimatet inom teamet är av avgörande betydelse för att uppnå en hög patientsäkerhet. Grover et al. (2017) uppger att effektivt teamarbete är en förutsättning för säker vård, hög kvalitet samt nöjda patienter och personal. Faktorer för att uppnå ett gott teamarbete är enligt dem ledarskap, kommunikation, situationsmedvetenhet och att teamets medlemmar hjälper varandra. Methangkool, Tollinche, Sparling och Agarwala (2019) hävdar också att effektiv kommunikation är en av hörnstenarna för en säker vård, speciellt i samband med att en patient förflyttas mellan olika enheter eller mellan olika vårdgivare. Vidare lyfter de closed loop communication (att mottagaren av budskapet upprepar vad sändaren sagt) och att ge utrymme för att ställa frågor, samt besvara dem, som viktigt. Härgestam, Lindkvist, Brulin, Jacobsson och Hultin (2013) har visat att trots att teamet tränat på closed loop communication verkar det dock vara svårt att
Teoretiskt begrepp – säker vård
I kompetensbeskrivningen för specialistsjuksköterska med inriktning mot akutsjukvård (Riksföreningen för akutsjuksköterskor, 2017) definieras att arbetet som akutsjuksköterska innebär att den legitimerade sjuksköterskan studerat akutsjukvård på avancerad nivå och erhållit en specialistexamen inom ämnet. Svensk sjuksköterskeförening (2017) och Cronenwett et al. (2007) beskriver hälso- och sjukvårdspersonalens sex kärnkompetenser vilka innefattar personcentrerad vård, samverkan i team, evidensbaserad vård,
förbättringskunskap, säker vård och informatik. Kompetensbeskrivningen för
akutsjuksköterskan (Riksföreningen för akutsjuksköterskor, 2017) utgår från de sex
kärnkompetenserna, där säker vård lyfts fram utifrån att akutsjukvården karakteriseras av flera samtidigt pågående arbetsprocesser där det är av stor vikt att kunna göra snabba och korrekta bedömningar, samt en förmåga till att reevaluera patientens tillstånd. Det krävs att
akutsjuksköterskan kan prioritera och ger omvårdnad till patienter vid olika sjukdomstillstånd med begränsad information om patienten och utifrån tillgängliga resurser. Trots detta ska akutsjuksköterskan snabbt kunna identifiera vilket omvårdnadsbehov och åtgärder patienten behöver. I föreliggande studie används säker vård som teoretiskt begrepp.
Enligt Svensk sjuksköterskeförenings et al. (2016) beskrivning av kärnkompetensen säker vård behövs vissa färdigheter inom de olika professionerna som arbetar inom hälso- och sjukvård, både tekniska och icke-tekniska. Tekniska färdigheter beskriver den yrkeskunskap som erhålls via grundutbildningarna för varje enskild profession, denna kunskap behöver dock uppdateras och vidareutvecklas för att tillgodose att rätt kompetens anpassas utifrån den aktuella arbetsplatsen. Verksamhetens ledning har ett övergripande ansvar för att
kompetensförsörja och vidareutveckla de icke-tekniska färdigheterna hos anställda inom verksamhetsområdet för att säkerställa sig om att vården ges på ett säkert sätt. De icke-tekniska färdigheterna ökar möjligheten till att leverera en god och säker vård och innebär att hälso- och sjukvårdspersonalen ska kunna hantera stress, prioritera samt fatta beslut. Utöver detta behöver hälso- och sjukvårdspersonal vara förmögen till att möta och sätta sig in i olika patienters och närståendes behov. De icke-tekniska färdigheterna innebär även att
sjuksköterskan kan lyfta blicken och uppmärksamma situationer som kan lösas genom exempelvis en omfördelning av personal. De kan således användas till problemlösning, men kan däremot aldrig ersätta de tekniska färdigheterna (Svensk sjuksköterskeförening et al. 2016). Specifikt för akutsjuksköterskan innebär detta att arbeta aktivt med patientsäkerhet exempelvis med användning och värdering av riktlinjer inom akutsjukvård. Samt i
omvårdnadsåtgärder arbeta på ett patientsäkert sätt med hänsyn tagen till etik, jämlikhet och ekonomi (Riksföreningen för akutsjuksköterskor, 2017).
Problemformulering
Redan under tidigt 1970-tal, identifierades att IHT kunde vara potentiellt livsfarligt. Flertalet studier fortsätter visa att det är riskfyllt då incidensen av avvikande händelser under IHT har påvisats vara 40 till 70 procent, beroende på hur en avvikande händelse definieras. Trots det måste IHT utföras eftersom transporter är nödvändiga för diagnostik och behandling av den kritiskt sjuka patienten inom akutsjukvården. Teamet som transporterar patienten behöver ett väldefinierat uppdrag, där målet med transporten är fastställt och där patientsäkerhet och omvårdnad är i fokus.
IHT är ett belyst problem både nationellt och internationellt, dock saknas studier som visar vilka faktorer som påverkar patientsäkerheten vid IHT. Därför vill författarna med denna litteraturöversikt sammanställa aktuell forskning och därmedbelysa vilka risk- och framgångsfaktorer som ger förutsättningar för en god och säker vård under IHT.
SYFTE
Att beskriva faktorer som påverkar patientsäkerheten vid intrahospitala transporter av kritiskt sjuk patient.
METOD
Ansats och design
Föreliggande studie är en integrerad litteraturöversikt med systematisk datainsamling. Valet av integrerad dataanalys grundar sig i att den ger möjlighet till att få en överblick över forskningsmaterialet, vilket annars riskerar att bli oöverskådligt (Kristensson, 2014).
En litteraturöversikt används för att sammanställa forskningen inom ett ämne, där författarna granskat och fördjupat sig i ett forskningsproblem, vilket lett till en sammanfattning av den befintliga evidensen (Polit & Beck, 2017). En litteraturöversikt fokuserar således på den aktuella forskningen inom det område som valts att studeras och använder vetenskapliga artiklar som informationskälla (Forsberg & Wengström, 2015).
IHT är ett tidigare studerat område, därför ansåg författarna att en litteraturöversikt var ett bra sätt att beskriva det aktuella kunskapsläget, eftersom en sammanställning av aktuella
forskningsresultat bidrog till att dra nya slutsatser (Polit & Beck, 2017). Att området tidigare är studerat gav även författarna möjlighet att kritiskt granska den tidigare forskningen som fanns inom området (Forsberg & Wengström, 2015).
Urval
Vid genomförandet av denna litteraturöversikt har metod för urval preciserats och utifrån studiens syfte har urvalskriterier för sökningen bestämts (Forsberg & Wengström, 2015). Även Backman (2008) menar att för att få fram ett specifikt resultat måste urvalskriterier användas, för att kunna utesluta eller inkludera studier. I föreliggande studie inkluderades kvantitativa och kvalitativa forskningsresultat. Inom omvårdnadsforskning är både den kvalitativa och kvantitativa metoden vanlig och hjälper till att belysa det studerade problemet ur olika synvinklar. Därför är det viktigt att redovisa båda dessa ansatser (Forsberg &
Wengström, 2015). Vidare har forskning som är nära i tiden och inte äldre än tio år inkluderats, relaterat till att forskningsresultat kontinuerligt förändras. Artiklarna som
inkluderades i studien var skrivna på svenska eller engelska, detta med hänsyn till författarnas språkkunskaper (Willman, Stoltz & Bahtsevani, 2006).
Eftersom studiens syfte riktade sig mot kritiskt sjuka patienter valdes detta som ett inklusionskriterium. Studier som inkluderat barn (<15 år) har exkluderats.
Datainsamling
Polit och Beck (2017) anger att det krävs ett visst underlag för att kunna tillämpa en litteraturöversikt inom det område som valts att studeras. Enligt Forsberg och Wengström (2015) fanns det däremot inget specificerat antal vetenskapliga artiklar som borde ingå i en litteraturöversikt. Riktlinjer från Sophiahemmet Högskola beskrev dock att minst 15 vetenskapliga artiklar skulle ingå i denna studie och att inga översiktsartiklar var tillåtna i resultatdelen (Sophiahemmet Högskola, u.å).
Genomförandet av datainsamlingen utfördes i enlighet med Wallengren och Henricson (2012) samt Polit och Beck (2017) genom en första övergripande litteratursökning. Detta bidrog till att sökord kunde utformas, lämpliga att svara på syftet. Därefter gjordes den egentliga sökningen. Detta nämner Kristensson (2014, s. 158) som att “skapa sig en bra sökstrategi”.
Datainsamlingen genomfördes mellan november och december 2019 och genomfördes via databasen Pubmed. Denna databas är bred och redovisar artiklar inom medicin, odontologi samt omvårdnad. Även databasen Cinahl (Cumulative index to nursing and allied health literature) som inkluderar arbetsterapi, sjukgymnastik samt omvårdnad användes (Forsberg & Wengström, 2015). I Pubmed genomfördes totalt sju databassökningar och 17 artiklar har inkluderats i denna studie. I Cinahl gjordes en databassökning där inga relevanta sökträffar för syftet anträffades.
Via Pubmed gjordes kontrollerade sökningar med hjälp av MeSH-termer (Medical Subject Headings), vilket innebar en mer specificerad och exakt sökning då det endast inkluderades artiklar med den angivna MeSH-termen (Polit & Beck, 2017). Även fritext-sökningar har genomförts, för att optimera antalet sökträffar.
I studien har sökorden; intrahospital, transport, intrahospital transport, critical illness,
critical care, adverse events, emergency service, risk factors, patient safety och critical ill transport använts. För att uppnå en effektiv sökning med dessa sökord har en boolesk sökning genomförts. Detta innebär att en sammanfogning av sökorden kan ske tillsammans med AND, OR eller NOT (Libris, 2019). I föreliggande studie har OR och AND använts i sökningarna. De booleska söktermerna integrerar eller separerar sökningen och med rätt kombinationer får de som söker hjälp att ringa in den relevanta litteraturen (Willman et al., 2006). För att se hur sökningarna har gått till se BILAGA A.
Manuell sökning
Artiklar som identifieras genom att studera referenslistan till en redan inkluderad artikel kan enligt Forsberg och Wengström (2015) inkluderas till resultatet. I föreliggande studie
granskades inkluderade artiklars referenslistor och flertalet abstract har lästs relaterat till detta, däremot har det inte lett till att någon artikel i slutändan inkluderats till resultatet, på grund utav att de identifierade artiklarna var äldre än tio år.
Dataanalys
Artiklarna som samlades in har kritiskt värderats. Detta gjordes på ett systematiskt sätt för att sammanställningen skulle vara enkel att tolka opartiskt och konsekvent (Forsberg &
Wengström, 2015). Alla artiklar som inkluderats i denna studie har genomgått en granskning av den vetenskapliga kvaliteten, i enlighet med Forsberg och Wengström (2015). Detta dokumenterades i en artikelmatris (se BILAGA B). Willman et al. (2006) rekommenderar att artiklarna bearbetas med hjälp av en bedömningsmall för att öka tillförlitligheten och
tydliggöra att kvaliteten har granskats på ett strukturerat vis. Granskningen har genomförts av två oberoende granskare var för sig. I denna studie har författarna valt att använda sig av ett bedömningsunderlag som granskar artiklar med både kvalitativ och kvantitativ metodansats, ett modifierat bedömningsunderlag utifrån Berg, Dencker och Skärsäter (1999) samt Willman et al. (2006) (se BILAGA C). I föreliggande studies matris har artiklarnas kvalitet bedömts utifrån syfte, metod, deltagare (bortfall) och typ av studie. Efter att varje artikel granskats enskilt sammanställde författarna de utvalda artiklarna och har därefter gemensamt bedömt kvalitetsnivån. Här har artiklar med eventuell låg kvalitet uteslutits från studien. Artiklar med låg kvalitet uteslöts eftersom författarna ville eftersträva en hög trovärdighet på den utförda studien (Willman et al. 2006).
För ett effektivt och konsekvent sammanställande av resultaten i föreliggande studie har en integrerad analys genomförts, vilken utfördes i tre steg. Initialt lästes samtliga artiklar
inkluderade i resultatet enskilt i sin helhet. Detta för att finna likheter och skillnader relevanta att svara på studiens syfte. Därefter genomfördes en andra genomläsning, under vilken olika kategorier identifierades som återkom i artiklarna. Kategorierna markerades med olika överstrykningspennor. Därefter gjordes en gemensam reflektion och jämförelse av de olika kategorierna som författarna identifierat var för sig. Detta gav möjlighet till att se kategorier som relaterade till varandra och som svarade till syftet. Slutligen sammanställdes artiklarna och fördelades under de identifierade kategorierna, som presenteras i resultatet. (Kristensson, 2014)
Forskningsetiska överväganden
I denna studie ingår endast vetenskapliga originalartiklar (peer-reviewed) som har tillstånd från etikkommitté, i enlighet med Forsberg och Wengström (2015). Vilket enligt
Helsingforsdeklarationen (2018) innebär att den etiska standarden inom medicinsk forskning främjar och respekterar människans lika värde och skyddar dennes rättigheter och
hälsa. Författarna har arbetat utifrån god etisk sed, där ingen data är påhittad, omgjord eller exkluderad. Allt som svarar på studiens syfte har redovisats i resultatet, både positiva och negativa faktorer. De artiklar som ingår i studien arkiveras under tio år av författarna, i enlighet med Forsberg och Wengström (2015). Plagiat förekommer ej i denna
litteraturöversikt (Polit & Beck, 2017). Däremot finns det en risk att artiklar selekteras utifrån att de stödjer den egna åsikten eller en förhoppning om vad studien ska visa (Forsberg och Wengström, 2015). Författarna har strävat efter att förhålla sig objektiva och neutrala till data (Hermeren, 1996).
RESULTAT
I denna litteraturöversikt har 17 artiklar inkluderats och de faktorer som har identifierats har delats upp i fem kategorier. Dessa kategorier är: teamarbete och kommunikation under IHT,
utrustning vid IHT, den transporterande vårdmiljön, organisationens påverkan på IHT, samt kompetens och utbildning inför IHT. Varje kategori inleds med en sammanfattning av
huvudfynden, något som Kristensson (2014) rekommenderar.
I resultatet har författarna valt att använda begreppet avvikande händelser. I föreliggande studie innebar detta händelser som uppstod i samband med IHT och som ej var planerade. Detta kunde vara allt från en blodtrycksförändring hos patienten, till att utrustning inte fungerade eller lossnade samt bristande kommunikation, det vill säga faktorer som kunde komma att påverka patientsäkerheten.
Teamarbete och kommunikation under IHT
Teamarbete och kommunikation har visat sig vara både en framgångsfaktor och en riskfaktor vid IHT. När kommunikationen och samarbetet fungerar bra bidrog det till en ökad
patientsäkerhet. Om personalen däremot var otrygga med varandra och ovana att arbeta tillsammans kunde det påverka utfallet negativt. Desto mer kritiskt sjuk patient, desto svårare var det för sjukvårdspersonalen att kommunicera, vilket ledde till att misstagen ökade. (Veiga et al. 2019; Jones, Zychowicz, Champagne och Thornlow 2016; Kue et al. 2011; Kwack et al. 2018; Chang et al. 2019; Bergman, Pettersson, Chaboyer, Carlström och Ringdal 2018; Bergman, Pettersson, Chaboyer, Carlström & Ringdal, 2017; Gimenez et al. 2017 & O’Leary, Marsh & O’Connor, 2018)
Enligt Veiga et al. (2019), Jones, Zychowicz, Champagne och Thornlow (2016) samt Kue et al. (2011) var förekomsten av avvikande händelser lägre när verksamheten använde sig av team som hade erfarenhet, träning och vana av IHT. Där Kue et al. (2011) specificerade det ytterligare genom att mena att specifika IHT-team upplevdes positivt då dessa IHT-team inte togs från den redan pågående verksamheten, samt att de var vana vid olika typer av IHT. Däremot har en studie av Kwack et al. (2018) ej påvisat någon signifikant skillnad gällande avvikande händelser vid användandet av specifika IHT-team. Chang et al. (2019) uppgav att de medarbetare som har deltagit vid specifik teamträning bidrog med en förbättrad prestation i samband med IHT.
Bergman et al. (2018) var i föreliggande studie ensamma om att lyfta hur tryggheten och tilliten till varandra inom teamet kunde påverka utfallet för patienten genom att påtala att det var en förutsättning för att kunna bibehålla patientsäkerheten. Vidare lyfte Bergman et al. (2018) att sjuksköterskan upplevde en ökad trygghet när det var minst två legitimerade vårdprofessioner närvarande under IHT. Sjuksköterskan ansåg att denne hade det
övergripande ansvaret kring patienten vid IHT, medan läkaren upplevde att dennes främsta uppgift var att fatta bästa möjliga medicinska beslut.
Teamrelaterade risker innebar att teamet inte delade uppfattning kring själva patienten eller situationen. Dålig följsamhet eller bristande ledarskap och ovana att arbeta tillsammans inom teamet uppgavs kunna leda till missförstånd. Upp till 20 procent av alla avvikande händelser var teamrelaterade (Bergman et al. 2017; & Gimenez et al. 2017).
Avvikande händelser relaterade till kommunikation skedde i 6,4 procent av IHT enligt Veiga et al. (2019). Dessa innefattade bristande kommunikation mellan olika enheter på sjukhuset samt vid rapport inför eller efter utförd IHT. Vidare beskrevs det som en risk om
rapporteringen utfördes i samband med pågående patientnära arbete.
Kommunikationsbristerna angavs även öka när patienten var sjukare (Bergman et al., 2017; & O’Leary, Marsh & O’Connor, 2018).
Utrustning vid IHT
Tjugotre till trettiofyra procent av alla avvikande händelser som skedde under IHT relaterades till utrustningen. Det kunde innebära att utrustningen inte var anpassad för IHT eller den transporterande miljön samt att den utrustning som följde med ofta var bristfällig.
(Parmentier-Decrucq et al., 2013; Gimenez et al., 2017; Hajjej, et al. 2015; Bergman et al., 2017; Jones et al. 2016; Bergman et al. 2018; Winter, 2010 & Martin et al. 2016).
Bergman et al. (2017) och Jones et al. (2016) beskrev att utrustningen sällan var anpassad för IHT och det resulterade därför i avvikande händelser. Bergman et al. (2018) uppgav att problem med utrustningen var en risk för patientsäkerheten relaterat till att fokuset skiftades från själva patienten till att lösa de problem som uppstod med utrustningen. Permentier-Decrucq et al. (2013) angav att avvikande händelser var utrustningsrelaterade och minskade om var personalen var erfaren.
Förflyttningar av patienter där utrustningen inte var anpassad för IHT bidrog till svårigheter att transportera sig i sjukhusets olika miljöer, vilket innebar att det fanns en risk att
utrustningen fastnade eller lossnade när en patient förflyttades från exempelvis säng till röntgenbord (Bergman et al. 2017; Winter, 2010 & Hajjej et al., 2015). Martin et al. (2016) har observerat att utrustning som av misstag avlägsnats står för 13 procent av alla avvikande händelser. Utrustning innefattar i ovan beskrivna studier allt från övervakningsapparatur, perifera venkatetrar, urinkatetrar till andningshjälpmedel.
Winter (2010) menade att en riskfaktor vid IHT var att den utrustning som medtogs var bristfällig eller ej kontrollerad och därför uppstod det situationer där patientsäkerheten
hotades, exempelvis genom att syrgasen tog slut eller att medhavd syrgas saknade sug och där batterierna i medhavd medicinteknisk utrustning laddade ur.
Den transporterande vårdmiljön
Arbetsmiljön under IHT lyftes som en riskfaktor av flertalet studier, där den transporterande miljön upplevdes som utsatt, ensam och fysisk tung. En ökad negativ stress hos både den kvarvarande personalen, men även hos den personal som utför IHT identifierades. Det är också en process som tar tid i anspråk. (O’Leary et al. 2018; Ringdal, Chaboyer & Warrén Stomberg 2015; Bergman et al. 2018; Jones et al. 2016; Bergman et al., 2017; Kwack et al. 2018; Harish et al. 2016 & Veiga et al. 2019)
O’Leary et al. (2018) uppgav att vid hög arbetsbelastning försämrades förutsättningarna för att göra adekvata förberedelser inför IHT. Något som även Ringdal et al. (2015) fastslagit och förtydligar att IHT var en tidskrävande och stressfylld process för personalen. Bergman et al. (2018) beskrev att en ökad sårbarhet och utsatthet upplevdes hos vårdpersonalen under IHT, detta genom känslan av att vara långt ifrån sina kollegor och avsaknaden av utrustning som de normalt använder. De beskriver vidare att IHT var ett fysiskt tungt moment, då sängar var svårmanövrerade och framkomligheten ibland begränsad. Detta medförde tunga lyft och ansträngande arbetsställningar. Jones et al. (2016) uppgav att det fanns svårigheter att
dokumentera under IHT som i sig medförde en risk, med eventuellt bristfällig dokumentation som följd. Bergman et al. (2018) och Ringdal et al. (2015) beskrev att arbetsbelastningen vid den hemmavarande enheten ökade när en IHT utfördes, eftersom de kollegor som var kvar blev ensamma och mer utsatta, vilket bidrog till ökad negativ stress hos både IHT-teamet och den kvarvarande personalen.
Förlängda transporttider uppstod när det inte fanns något samspel inom sjukhuset, vilket genererade onödiga väntetider vid till exempel undersökningar (Bergman et al., 2017). Kwack et al. (2018) har dock observerat att transporttiden under IHT var densamma även om ett specifikt IHT-team skötte transporten. Harish et al. (2016) och Veiga et al. (2019)
konstaterade dock att en transporttid över 60 minuter medförde en ökad risk för avvikande händelser. Däremot har Jones et al. (2016) inte kunnat identifiera fler avvikande händelser vid längre transporter. Detta medför att inget resultat kunde härledas till transporttiden i
föreliggande studie.
Organisation påverkan på IHT
Patientsäkerheten påverkades negativt när det saknades övergripande rutiner, eller om dessa inte efterföljdes. Däremot kunde denna negativa påverkan enkelt förhindras med utbildning kring rutiner och implementering av en checklista. Det råder olika meningar ifall de
resursbegränsningar som fanns helg och nattetid hade någon påverkan och huruvida IHT påverkade vårdtiden eller ej. (Bergman et al. 2017; O’leary et al. 2018; Winter 2010; Ringdal et al. 2015; Choi et al 2011; Bergman et al., 2018; Parmentier-Decrucq et al., 2013; Gimenez et al. 2017 & Schwebel et al. 2013)
Bergman et al. (2017) och O’Leary et al. (2018) uppgav i sina studier att avsaknaden av övergripande rutiner och checklistor påverkade patientsäkerheten negativt. Winter (2010) beskrev även att trots att riktlinjer fanns, efterföljdes dessa bara till viss del. Något Ringdal et al. (2015) belyser genom att endast 68 procent av sjuksköterskorna uppgav att de kände till riktlinjer för IHT. Choi et al (2011) visade på att med en fyra timmars utbildning kring säkra transportrutiner och implementering av en checklista för IHT minskade frekvensen av avvikande händelser med 14,7 procent.
Hög arbetsbelastning, stress och resursbristermedförde svårigheter att avvara personal till ett IHT-team (Bergman et al., 2018). Läkarna ansåg att det fanns ett ökat hot gentemot
patientsäkerheten vid helg och nattetid då personalbemanningen oftast var lägre (O’Leary et al., 2018). Detta uppgav även Ringdal et al. (2015) och Bergman et al. (2018), genom att deras studier visade att det upplevdes en ökad osäkerhet och stress nattetid eftersom
resurserna var begränsade under dessa tidpunkter. Parmentier-Decrucq (2013) säger däremot att det inte fanns någon skillnad i antalet avvikande händelser kopplat till tid på dygnet eller veckodag, samt att det heller inte fanns någon påverkan gällande vårdtiden oavsett om patienten hade genomgått en IHT eller inte. Bergman et al. (2017), Gimenez et al. (2017) och Schwebel et al. (2013) har däremot istället kommit fram till att vårdtiden kan vara förlängd med upp till fyra dygn i sina studier.
Kompetens och utbildning inför IHT
En framgångsfaktor vid IHT är teamträning och en erfaren sjuksköterska vidtar oftare stabiliserande åtgärder och bedömde patienten inför IHT. Dock råder meningsskiljaktigheter kring om frekvensen av avvikande händelser minskar enbart baserat på sjuksköterskans erfarenhet. (O’Leary et al. 2018; Ringdal et al., 2015; Kue et al. 2011; Jones et al. 2016; Bergman et al. 2018 & Harish et al. 2016)
Teamträning var en framgångsfaktor vid IHT men enbart 52 procent uppgav att de erbjudits träning eller utbildning för att utföra IHT. Vidare beskrevs att för lite träning, oerfaren personal och stress innebar en ökad risk för patienten (O’Leary et al., 2018 & Ringdal et al., 2015). Med utbildning och träning blev det lättare för sjukvårdspersonalen att identifiera och hantera avvikande händelser (Kue et al. 2011).
Jones et al. (2016)beskrev att det uppstod fler avvikande händelser i samband med IHT om ansvariga sjuksköterskor hade två år eller mindre i erfarenhet. De beskrev vidare att en mer erfaren sjuksköterska oftare var benägen att göra en bedömning av patienten med
stabiliserande åtgärder inför IHT. Vilket även Bergman et al. (2018) redogör för genom att påvisa att personal som tidigare varit med om en avvikande händelse vid IHT blev mer benägen att kontrollera omständigheterna kring patienten som skulle transporteras. Harish et al. (2016) uppgav dock att när en mer senior sjukvårdspersonal utförde IHT innebar det att fler avvikande händelser uppstod.
DISKUSSION Metoddiskussion
Författarna av denna studie valde att använda sig av en litteraturöversikt. Detta för
att sammanställa den aktuella forskningen inom det studerade området (Polit & Beck, 2017). Av de 17 inkluderade artiklarna var samtliga etiskt granskade, fyra stycken var av kvalitativ design, resterande kvantitativa. Artiklarna var från Sverige, Taiwan, Korea, Tunisien, Indien, USA, Frankrike, Irland och Brasilien, vilket medförde att denna litteraturöversikt fick en internationell spridning och ett resultat som kan vara applicerbart världen över. För att erhålla en optimal extern validitet ska urvalet enligt Polit och Beck (2017) motsvara den population som resultatet ska kunna överföras på och i denna litteraturöversikt är spridningen av kulturer där studierna utförts bred, vilket skulle kunna göra resultatet mindre överförbart till svensk hälso- och sjukvård. Tre av artiklarna erhöll medelhög kvalitet vid granskning på grund av antingen otydlig redovisning av dataanalysen, stort bortfall av deltagare eller få deltagare överlag. Dessa artiklar inkluderades ändå, då dessa studier i övrigt ansågs vara väl utförda och svarade på denna studies syfte. En styrka var att både kvalitativa och kvantitativa artiklar inkluderades, då detta skapade en större bredd och förståelse för det studerade området samt att fler artiklar kunde inkluderas (Forsberg & Wengström, 2015). Eftersom artiklarna av medelhög kvalitet styrker det som artiklarna med hög kvalitet påvisar, upplever författarna av denna studie att resultatet står sig samma och inga nya slutsatser kunde baseras på enbart de tre artiklarna av medelhög kvalitet. Dock är det en överrepresentation av kvantitativa artiklar och författarna anser att det inom detta forskningsområde behöver genomföras fler studier av kvalitativ design för att belysa den faktiska upplevelsen av vilka faktorer som påverkar vid IHT. Kvalitativa studier kan ge en bredd till resultatet och en inblick i att få fördjupad kunskap om deltagarnas livsvärld (Forsberg & Wengström 2015).
En svaghet i denna studie är att inkluderade artiklar endast har hämtats ur databasen Pubmed, vilket innebar att artiklar från andra databaser kan ha missats. Dock gjordes det en inledande sökning i databasen Cinahl där sökningen inte ledde till några träffar relevanta att svara på syftet. Detta kan bero på att författarna inte har vana av att använda Cinahl och därför kan databassökningen påverkats av detta.
En integrerad innehållsanalys valdes, eftersom det enligt Kristensson (2014) bör användas vid analys av både kvalitativa och kvantitativa artiklar. Friberg (2017) uppger dock att med en integrerad innehållsanalys blir det svårare att utgöra en djupanalys, svårare att jämföra studier och det kan föreligga risk för felkällor. I denna studie valdes således integrerad
innehållsanalys eftersom författarna ville använda en enhetlig analysmetod för alla inkluderade artiklar. Risken för felkällor minskade dock, eftersom två granskare utförde innehållsanalysen (Polit & Beck, 2017). En integrerad innehållsanalys gör det möjligt att använda både kvalitativa och kvantitativa artiklar, detta gör det möjligt att skapa en bredd för studien och där upplevelser kan styrkas av statistik.
Författarna valde att placera sökmatrisen som en bilaga, detta för att sökmatrisen kunde störa flödet för läsaren. För att underlätta läsningen samtliga artiklar som inkluderats i resultatet bifogats i en artikelmatris, vilket är ett modifierat bedömningsunderlag utifrån Berg, et al. (1999) samt Willman et al. (2006). Med detta tillvägagångssätt anser författarna att det även tydliggjordes hur sökningarna genomförts. Detta underlättar för läsaren att finna inkluderade artiklar samt ger en inblick i hur varje enskild artikel bedömdes, varför vi ser detta som en styrka.
De inkluderade artiklarna i denna studie har genomgått en kvalitetsgranskning utifrån en specifik granskningsmall (se BILAGA C) och de kvalitativa artiklarna har bedömts avseende trovärdighet. Artiklarna av kvantitativ design har granskats utifrån den interna validiteten och de har bedömts ha relevanta statistiska metoder (Polit & Beck, 2017). Författarna har
begränsad erfarenhet av att granska artiklar utifrån en granskningsmall och därför kan kvalitetsbedömningen av de inkluderade artiklarna ha påverkats. Det som stärker
reliabiliteten, validiteten och trovärdigheten är att författarna tillsammans diskuterade olika fynd i de granskade artiklarna, vilket styrks av Wallengren och Henricson (2012).
I studien lyfts säker vård som teoretiskt begrepp, vilken är en av sex kärnkompetenser för personal i hälso- och sjukvården (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). Eftersom denna studies syfte var att identifiera faktorer som påverkade patientsäkerheten, föll det sig naturligt att fokusera på den specifika kärnkompetensen hos akutsjuksköterskan. Kärnkompetenserna är välkända inom omvårdnadsforskningen i Sverige. De beskrivs även av Cronenwett et al. (2007), vilket talar för att begreppet har en internationell generaliserbarhet.
I enlighet med Forsberg och Wengström (2015) gjorde författarna en begreppsbestämning, vilket innebar att begreppet avvikande händelser representerade alla händelser som uppkom i samband med IHT, som ej var planerade. Avvikande händelser var ett begrepp som användes för att det skulle bli enhetligt. I de inkluderade artiklarna förekom flertalet olika begrepp, vilket möjligtvis kunde upplevas förvirrande för läsaren när resultatet presenterades. Därför benämns alla uppkomna händelser för avvikande händelser oavsett orsaken till detta. Vidare kan detta även påverkat resultatet då gränsdragningarna för en avvikande händelse kunde variera och redovisades olika i artiklarna. Detta är någonting som författarna vill
medvetandegöra för läsaren, men det är inte någonting som anses vara en svaghet utan snarare en styrka då detta aktiva val försöker lyfta fram och sammanställa alla faktorer som
identifierats, oavsett om det ledde till en direkt negativ konsekvens för patienten eller inte. När resultatkategorierna identifierades, upplevdes vissa fynd ibland var svåra att placera relaterat till att de kunde passa in i flera kategorier. Författarna diskuterade huruvida det skulle finnas fler eller färre kategorier för att underlätta placeringen. I enlighet med Kristensson (2014) blev de huvudsakliga faktorerna som påträffades studiens
resultatkategorier och därför togs beslutet att endast använda dessa, då det även gav en tydlig överblick över resultatet.
Studien riktade sig mot den kritiskt sjuka patienten. Därför inkluderades artiklar som berörde denna patientkategori. Detta innebar att studier som genomförts med exempelvis
intensivvårdssjuksköterskan i fokus ej har exkluderats om det svarade på denna studies syfte. Inga begränsningar har heller skett relaterat till specifika sjukdomstillstånd, utan författarna har arbetat efter definitionen som Bengtsson Linde (2019) gör av en kritiskt sjuk patient. Detta ses som en styrka då många olika sjukdomstillstånd och flertalet olika professioner inkluderades, inom hälso- och sjukvården. Alla patientkategorier som studerats i denna studie har också varit troliga patienter att transporteras inom och/eller från en akutmottagning, enligt författarnas bedömning.
Författarna har försökt förhålla sig opartiska och objektiva till datan, i enlighet med Hermeren (1996). Eftersom alla faktorer som identifierats blivit presenterade och ingen har utelämnats, upplevs det som en styrka. Detta förutsätter dock att denna litteraturöversikt lyckats finna alla faktorer i den integrerade innehållsanalysen.
Det fanns en förförståelse inom ämnet, då båda författarna är kliniskt verksamma inom akutsjukvården. Kristensson (2014) menar att förförståelsen kan påverka resultatet.
Författarna har varit medvetna om detta och har försökt förhålla oss objektiva i analysen av resultatet.
Resultatdiskussion
Utifrån denna litteraturöversikt eftersöktes information angående att transportera en kritiskt sjuk patient inom sjukhuset, framkom det att detta var riskabelt då komplikationer kunde uppstå och behandlingsmöjligheterna under transport ofta var begränsade. Vidare beskrevs det att sjuksköterskan behöver vara medveten om vilka situationer och komplikationer som kunde uppstå och hur denne bäst kunde förbereda sig på detta (McLenon, 2004). Relaterat till denna beskrivning av kunskapsläget och den föreliggande studiens syfte var målet således att mer i detalj kunna ange vilka faktorer det var som gjorde dessa transporter riskabla.
En faktor som flertalet studier visat på (O’Leary et al., (2018), Ringdal et al., (2015) och Jones et al. (2016)) var att patientsäkerheten kunde påverkas om personalen var oerfaren. Jones et al. (2016) beskrev detta, samt påtalade att sjuksköterskor med längre erfarenhet oftare gjorde en egen bedömning med stabiliserande åtgärder innan transport. Harish et al. (2016) är ensam om att visa på annat och uppgav att när mer senior sjukvårdspersonal utförde IHT innebar det att fler avvikande händelser uppstod. Detta fynd var någonting som Harish et al. (2016) tog upp med stor vikt i sin resultatdiskussion. Deras reflektion var att den seniora sjuksköterskan oftare transporterade den mest kritiskt sjuka patienten, vilket därför också resulterade i fler avvikande händelser. Författarna är benägna att hålla med i dessa
reflektioner då flera studier i denna litteraturöversikt uppgav att en oerfaren sjuksköterska är en riskfaktor vid IHT. Ur ett patientperspektiv reflekterar författarna även kring att
jämlikheten, eller rättvisan, kan ifrågasättas vad gäller att erhålla säker vård då det är en skillnad på att vårdas under IHT av en oerfaren sjuksköterska, kontra en sjuksköterska med erfarenhet.
Kue et al. (2011) uppgav att det endast uppstod avvikande händelser vid 1,7 procent av alla IHT. Detta kan bero på att de endast har granskat avvikande händelser som resulterade i en negativ påverkan medan Hajjej et al. 2015, Parmentier-Decrucq et al. 2013,
Gimenez et al. 2017 och Martin et al. 2017 uppgav att avvikande händelser uppstod i 39,9 till 61 procent av fallen. De har granskat alla avvikande händelser som uppstod, oavsett om de ledde till påverkan för patienten eller inte. Detta kan ha påverkat resultatet, eftersom
författarna för de inkluderade studierna har benämnt avvikande händelser olika så kan också deras resultat skilja sig åt relaterat till detta.
Sveriges kommuner och landsting (2018) uppgav att vårdtiden kunde bli dubbelt så lång gentemot den förväntade vårdtiden om en patient drabbas av vårdskada. Något som Bergman et al. (2017), Gimenez et al. (2017) och Schwebel et al. (2013) även visade i sina studier, då vårdtiden kunde vara förlängd med upp till fyra dygn. Sveriges kommuner och landsting (2018) menar vidare att varje år har vi ca 900 000 extra vårddygn i Sverige som ett resultat av vårdskador, som enligt Zahn och Miller (2003) innebär ökade kostnader för samhället.
Socialstyrelsen (2017) uppger att en hög patientsäkerhet uppnås när både personal och patient har möjlighet att påverka arbetet för patientsäkerheten och att det hela tiden ska finnas ett pågående arbete för att förhindra vårdskador. Författarna reflekterar kring att om hälso- och sjukvården skulle genomföra en nationell utbildning inom IHT och träning i team, så skulle det kunna innebära en minskad frekvens av avvikande händelser i samband med IHT. Detta skulle i sin tur kunna minska frekvensen av vårdskador och extra vårddygn på sjukhusen, vilket innebär minskat lidande för den enskilde patienten och även en minskad kostnad för samhället. Eftersom denna utbildning även skulle kunna vara landsövergripande så ges förutsättningar för att all och hälso- och sjukvårdspersonal kan tillämpa detta och att det finns möjlighet till en rättvis och jämställd vård i hela landet. Svensk sjuksköterskeförening (2016) beskriver i sin värdegrund att det till syvende och sist är hälso- och sjukvårdspersonalens uppgift att tillgodose att de mänskliga rättigheterna hos patienten, det vill säga allas lika rätt till vård och hälsa. Med utbildning och fortsatta studier inom IHT kan det också utvärderas och säkerställas att de transporter och den utbildning som ges blir hållbara i längden och att man kontinuerligt kan utveckla detta område som kan påverka både patienten och samhället i stort. Om detta implementeras har det visat sig kunna ge en ökad patientsäkerhet med en minskad frekvens av avvikande händelser (Choi et al. 2011).
God omvårdnad beskrivs av Svensk sjuksköterskeförening (2014) som att individen får vård utifrån den aktuella situationen och de behov som patienten har. För att sjuksköterskan ska kunna bedriva en god omvårdnad och säker vård på akutmottagningen krävs det en effektiv kommunikation (Ellison, 2015 & Grover et al. 2017). Något som Bergman et al. (2017), Gimenez et al. (2017) och Veiga et al. (2019) visar på i denna litteraturöversikt genom att uppge att upp till 20 procent av alla avvikande händelser vid IHT är teamrelaterade, där 6,4 procent står för brister i kommunikationen. Författarna av denna studie anser att en
avstämning inför IHT kan förebygga risken för att avvikande händelser ska uppstå. Detta genom att teamet kan skapa en gemensam samsyn kring patientens tillstånd och en
situationsmedvetenhet vilket leder till att eventuella risker och frågetecken kan identifieras och redas ut inför transporten. Foronda et al. (2016) beskriver att det finns olika sätt att kommunicera på och därför vill författarna av denna litteraturöversikt påvisa att en rutin med en väl utformad checklista för IHT skulle vara ett bra arbetsinstrument och således vara en faktor som gynnar patientsäkerheten. Dock uppger Ringdal et al. (2015) att det endast var en följsamhet på 68 procent till gällande rutiner och riktlinjer på arbetsplatsen, vilket är något författarna tror kan gå hand i hand med utbildningsmöjligheterna och implementeringen av riktlinjer inom verksamheten. I resultatet framkommer även att medicinsk-teknisk utrustning kan vara bristfälligt kontrollerad (Winter 2010). Även detta talar för att en checklista skulle kunna förbättra patientsäkerheten vid IHT.
Weller et al. (2014) och Grover et al. (2017) uppger att den moderna sjukvården baseras på teamarbete och ett samarbete mellan hälso- och sjukvårdspersonal inom olika yrkeskategorier är nödvändigt för att leverera en säker vård. Teamrelaterade risker uppstod enligt Bergman et al. (2017) och Gimenez et al. (2017) när teamet var ovana att arbeta tillsammans och
ledarskapet och följsamheten var bristande. Veiga et al. (2019), Jones et al. (2016) samt Kue et al. (2011) bekräftar detta genom att visa på att förekomsten av avvikande händelser minskar när teamet har erfarenhet inom verksamheten men även av att utföra själva transporten. Detta är något som stämmer överens med författarnas egen erfarenhet av IHT, när teamet har ett bra samarbete och ett tydligt mål med omhändertagandet och själva transporten, så löper arbetet på mer problemfritt. Finns det dessutom ett öppet arbetsklimat där alla kan följa med i
kommunikationen och vården av patienten så bidrar det till en säker vård och god omvårdnad.
Slutsats
Faktorer som påverkar patientsäkerheten vid IHT kan både främja och riskera
patientsäkerheten. För att kunna bedriva en säker vård med god omvårdnad behövs det vissa färdigheter samt att verksamheten tar det övergripande ansvaret för kompetens och
vidareutveckling hos hälso- och sjukvårdspersonalen. Författarna anser att föreliggande studie kan förenkla arbetet med att utföra en säker IHT av den kritisk sjuka patienten, mot bakgrund av de faktorer som redovisats, exempelvis genom specifika IHT-team. Dessa team är experter på transporter i den transporterande vårdmiljön. Kombinationen av anpassad utrustning och ett tränat team anser författarna vara en stor vinst för patienten, vad gäller säker vård och god omvårdnad. Detta är dock inte tillräckligt studerat och det behövs fortsatta studier inom området, där effekten jämförs av att ha fristående transportteam mot att den ordinarie
personalen tas från pågående verksamhet för att utföra dessa transporter. Något som är möjligt redan idag är att skapa en utbildning för sjuksköterskor inom IHT för en säkrare vård, med färdighetsträning i teamarbete och kommunikation. Där personalen lär sig hantera och
kontrollera den utrustning som kommer att användas vid transport, samt att det implementeras en checklista/riktlinje för att hjälpa personalen att kontrollera specifika punkter/åtgärder som alltid ska finnas med inför och under en transport.
Klinisk tillämpbarhet
Genom att ha identifierat faktorerna som kan påverka patientsäkerheten vid IHT av den kritiskt sjuka patienten så kan vi nu utveckla rutiner för att sänka frekvensen avvikande händelser som uppstår vid IHT. Med denna studie kan verksamheter där IHT av kritiskt sjuka patienter utförs bli mer medvetna om hur de kan arbeta förebyggande och arbeta mot en säker vård och transporterande vårdmiljö.
REFERENSER
Referenser markerat med * är inkluderade i studiens resultat.
Alamanou, D.G., & Brokalaki, H. (2014). Intrahospital transport policies: the contribution of the nurse. Health Science Journal, 8(1), 166-178.
American College of Emergency Physicians, (2016). Definition of Emergency Medicine. Annals of Emergency Medicine, 68(1), 142-143. doi:
10.1016/j.annemergmed.2016.04.040
Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. (2a. Uppl) Lund: Studentlitteratur Beckmann, U., Gillies, D.M., Berenholtz, S.M., Wu, A.W., & Pronovost, P. (2004). Incidents relating to the intra-hospital transfer of critically ill patients: an analysis of the report submitted to the Australian Incident Monitoring Study in Intensive Care.
Intensive Care Medicine, 30, 1579–1585. doi: 10.1007/s00134-004-2177-9
Bengtsson Linde, K. (2019) Akut omhändertagande enligt cABCDE. Internetmedicin. Hämtad den 14 november 2019 från:
https://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=5855
Berg, A., Dencker, K., & Skärsäter, I. (1999). Evidensbaserad omvårdnad: Vid
behandling av personer med depressionssjukdomar (Evidensbaserad
omvårdnad,1999:3). Stockholm: SBU, SFF.
Berg, L.M., Ehrenberg, A., Florin, J., Östergren, J., & Östergren, K.E. (2019). Significant changes in emergency department length of stay and case mix over eight years at a large Swedish University Hospital. International Emergency Nursing. 43, 50-55. doi: 10.1016/j.ienj.2018.08.001
* Bergman, L., Pettersson, M., Chaboyer, W., Carlström, E., & Ringdal, M. (2017). Safety Hazards During Intrahospital Transport: A Prospective Observational Study.
Critical Care Medicine. 45 (10),1042-1049. doi: 10.1097/CCM.0000000000002653
* Bergman, L., Pettersson, M., Chaboyer, W., Carlström, E., & Ringdal, M. (2018). Improving quvality and safe during intrahospital transport of critically ill patients: A critcal incident study. Australian Critical Care, 33(1), 12-19,
doi:10.1016/j.aucc.2018.12.003
Blakeman, T. & Branson, R. (2013). Inter- and Intra-hospital Transport of Critically Ill. Respiratory Care. 58(6), 1008-1024. doi:10.4187/respcare.02404
* Chang, Y-C., Chou, L-T., Lin, H-L., Huang, S-F., Shih, M-C., Wu, M-C., Wu, C-L., Chen, P-T., & Chaou, C-H. (2019). An interprofessional training program for
intrahospital transport of critically ill patients: model build-up and assessment. Journal
* Choi, H., Shin, S., Ro, Y., Kim, D., Shin, S., & Kwak, Y. (2011). A before- and after- intervention trial for reducing unexpected events during the intrahospital transport of emergency patients. The Journal of Emergency Medicine. 30(8),
1433-1440. doi: 10.1016/j.ajem.2011.10.027
Cronenwett, L., Sherwood, G., Barnsteiner, J., Disch, J., Johnson, J., Mitchell, P., Sullivan, D., & Warren, J. (2007). Quality and safety education for nurses. Nursing
Outlook, 55(3), 122-131. doi: 10.1016/j.outlook.2007.02.006
Ellison, D. (2015). Communication skills. Nursing Clinics of North America. 50, 45-45. doi: 10.1016/j.cnur.2014.10.004
Fanara, B., Manzon, C., Barbot, O., Desmettre, T., & Capellier, G. (2010).
Recommendations for the intra-hospital transport of critically ill patients. Critical
Care, 14(3). doi: 10.1186/cc9018
Friberg, F. (2017). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats:
Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3:e uppl., ss. 141-152). Lund:
Studentlitteratur AB.
Foronda, C., MacWilliams, B., & McArthur (2016). Interprofessional communication in healthcare: An integrative review. Nurse Education in Practice. 19, 36-40. doi: 10.1016/j.nepr.2016.04.005
Forsberg, C & Wengström, Y. (2015). Att göra systematisk litteraturstudier:
värdering, analys och presentation. (4:.e uppl) Stockholm: Natur & Kultur
Akademisk.
* Gimenez, F., Bueno de Camargo, W., Gomes, A., Nihei, T., Andrade, M., Valverde, M., Campos, L., Garion, D., Festti, J., & Garion, C. (2017). Analysis of adverse Events during Intrahospital Transportation of Critically Ill Patients. Critical Care
Research and Practice. 2017, 1-7. doi.org/10.1155/2017/6847124
Goulardins de Almeida, A.C., Dominigues Neves, A.L., Bertoli de Souza, C.L.,
Garcia, J.H., Lima Lopes, J., & Leite de Barros, A.L.B. (2012). Intra-hospital transport of critically ill adult patients: complications related to staff, equipment and
physiological factors. Acta Paulista de Enfermagem, 25(3), 471-476.
Grover, E., Porter, J.E., & Morphet, J. (2017). An exploration of emergency nurses’ perceptions, attitudes and experience of teamwork in the emergency department.
Australasian Emergency Nursing Journal, 20, 92-97. doi: 10.1016/j.aenj.2017.01.003
Göransson, K., Ehrenberg, A., Marklund, B. & Ehnfors, M. (2005). Accuracy and concordance of nurses in emergency department triage. Scandinavian Journal of
Göransson, K. (2006). Registered nurse-led emergency department triage
organisation, allocation of acuity ratings and triage decision making.
(Doktorsavhandling, Örebro universitet, Örebro). Hämtad från http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:137196/FULLTEXT01.pdf
* Hajjej, Z., Gharshallah, H, Boussaidif, I., Daiki, M., Lebbene, I., & Ferjeani, M. (2015). Risk of mishaps during intrahospital transport of critically ill patients. La
Tunisie Medicale, 93(011), 708-713.
* Harrish, M., Janarthanan, S., Siddqui, S., Chaudhary, H., Prabu, N., Divatia, J. & Kulkarni, A. (2016). Complications and benefits of intrahospital transport of adult Intensive Care Unit patients. Indian Journal of Critical Care Medicine, 20(8), 448-452. doi: 10.4103/0972-5229.188190.
Helsingforsdeklarationen (2018) hämtad den 14 April 2020 från:
https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles-for-medical-research-involving-human-subjects/
Hermeren, G. (1996). Kunskapens pris: forskningsetiska problem och principer i
humaniora och samhällsvetenskap. (2.a uppl) Stockholm:
Humanistiska-samhällsvetenskapliga forskningsrådet.
Härgestam, M., Lindkvist, M., Brulin, C., Jacobsson, M., & Hultin, M. (2013). Communication in interdisciplinary teams: exploring closed-loop communication during in situ trauma team training. British Medical Journal Open, 3:e003525 doi: 10.1136/bmjopen-2013- 003525
* Jones, H., Zychowicz, M., E., Champagne, M., & Thornlow, D. (2016) Intrahospital Transport of the Critically Ill Adult. Dimension of Critical Care Nursing, 35(3) doi:10.1097/DCC.0000000000000176
Kalisch, B.J., Landstrom, G., & Williams, R.A. (2009). Missed nursing care: errors of omission. Nursing Outlook, 57, 3-9. doi: 10.1016/j.outlook.2008.05.007
Knight, P.H., Maheshwari, N., Hussain, J., Scholl, M., Hughes, M., Papadimos, T.J., Alan Guo, W., Cipolla, J., Stawicki, S.P., & Latchana, N. (2015). Complications during intrahospital transport of critically ill patients: Focus on risk identification and prevention. International Journal of Critically Illness & Injury Science, 5(4), 256-264. doi: 10.4103/2229-5151.170840
Kristensson, J. (2014). Handboken i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för
studenter inom hälso- och vårdvetenskap. Stockholm: Natur & kultur.
* Kue, R., Brown, P., Ness, C. & Scheulen, J. (2011). Adverse Clinical Events During Intrahospital Transport by a Specialized Team: A Preliminary Report. American
ventilated patients in medical intensive care unit by the rapid response team. Medicine
97(48), doi:10.1097/MD.0000000000013490.
Libris (2019). Boolesk sökning. Hämtad den 29 november 2019 från: http://librishelp.libris.kb.se/help/search_boolean_swe.jsp?open=search
Lovell, M.A., Mudaliar, M.Y., & Klineberg, P.L. (2001). Intrahospital transport of critically ill patients: complications and difficulties. Anaesthesia and Intensive Care,
29, 400-405. doi: 10.1177/0310057X0102900412
McLenon, M. (2004). Intrahospital Transport of Critically Ill Patients. Dimensions of
Critical Care Nursing, 23(5), 225-229, doi: 10.1097/00003465-200409000-00008
* Martin, M., Cook, F., Lobo, D., Vermersch, C., Attias, A., Ait- Mamar, B., Plaud B., Mounier, R., & Dhonneur, G. (2016). Secondary Insult and Adverse Events During Intrahospital Transport of Severe Traumatic Brain-Injury Patients. Neuro Critical
Care Society, 26(1), 87-95, doi:10.1007/s12028-016-0291-5
Methangkool, E., Tollinche, L., Sparling, J., & Agarwala, A.V. (2019).
Communication: Is there a Standard Handover Technique to Transfer Patient Care.
International Anesthesiology Clinics. 57(3), 35-47. doi:
10.1097/AIA.000000000000024
Myndigheten för vård- och omsorgsanalys. (2018). En akut bild av Sverige:
kartläggning av akutsjukvårdens organisation och arbetsfördelning. Stockholm:
Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.
* O’Leary, RA., Marsh B., & O’Connor, P. (2018) Transfer of critically ill adults-assessing the need for training. Irish Journal of Medical Science. Aug;187(3):585-591.
doi: 10.1007/s11845-018-1737-x
Papson, J.P.N., Russell, K.L., & Taylor, D.McD. (2007). Unexpected Events during the Intrahospital Transport of Critically Ill Patients. Academic Emergency Medicine.
14, 574-577. doi: 10.1197/j.aem.2007.02.034
* Parmentier-Decrucq, E., Poissy, J., Favory, R., Nseir, S., Onimus, T., Guerry, M-J., Durocher, A. & Mathieu, D. (2013). Adverse events during intrahospital transport of critically ill patients: incidence and risk factors. Annals of Intensive Care, 3(10),
doi:10.1186/2110-5820-3-10
Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659). Hämtad den 4 december 2019 från:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659
Polit, D. & Beck, C. (2017). Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice (10:e uppl) Philadelphia: Wolters Kluwer Health.
