HUVUDOMRÅDE: Ortopedteknik
FÖRFATTARE: Karlsson Ellinor, Medlöw Ellen HANDLEDARE:Nerrolyn Ramstrand
JÖNKÖPING 2017, Maj
En studie på individer med transfemoral amputation
Knäkomponenters
Sammanfattning
Syfte: Syftet med studien var att undersöka om det finns en skillnad i livskvalité mellan individer med transfemoral amputation som använder mikroprocesstyrd knäkomponent (MPK) respektive mekanisk knäkomponent (Mek.).
Design: Tvärsnittsstudie
Försökspersoner: 14 protesbrukare med unilateral transfemoral amputation (10 män, 4 kvinnor; 4 Mek., 10 MPK), amputerade på grund av trauma, kongenital orsak, infektion eller tumör och som använt sig av samma typ av knäled i minst ett år. Metod: För att studera livskvalité i målpopulationen genomfördes en enkätundersökning bestående av RAND-36 samt kompletterande frågor. Deltagarna fördelades i två grupper med avseende på knäkomponent för att möjliggöra analys av resultaten.
Resultat: Ingen signifikant skillnad i livskvalité uppmättes mellan grupperna. De största skillnaderna observerades dock i den fysiska- (Mek.: 0 MPK: 50) och emotionella (Mek.: 41,75 MPK: 100) rollfunktionen.
Slutsats: Resultatet i studien visade ingen signifikant skillnad i livskvalité mellan grupperna. Vidare bör mer specifika mätinstrument, inriktade mot individer med amputation, användas för att undersöka livskvalité i målpopulationen.
Nyckelord: Benprotes, icke-vaskulär, mekanisk knäkomponent,
Summary
The impact of knee components on quality of life
A study of individuals with transfemoral amputationPurpose: The purpose of the study was to investigate if there is a difference in quality of life (QoL) between individuals with a transfemoral amputation using microprocessor-controlled knee components (MPK) versus mechanical knee components (Mech.).
Design: Cross-sectional study
Subjects: 14 prosthesis users with a unilateral transfemoral amputation (10 men, 4 women; 4 Mech., 10 MPK), amputated due to trauma, congenital reasons, infection or tumor and used the same prosthetic knee for at least one year.
Method: To study QoL in the population concerned a questionnaire was carried out, including the RAND-36 and supplementary questions. The participants were divided into two groups with regard to the knee component to enable the results to be analyzed.
Results: No significant difference in QoL were found between the groups. The largest differences were observed in physical (Mech.: 0 MPK: 50) and emotional (Mech.: 41.75 MPK: 100) role function.
Conclusion:The result of the study showed no significant difference in QoL between the groups. Furthermore, specific measuring instruments targeting individuals with amputation should be used to investigate quality of life in the population concerned.
Keywords: Leg prosthesis, mechanical knee component, microprocessor-controlled knee component, nonvascular, RAND-36
Innehållsförteckning
Inledning ... 5
Problemdefinition ... 5
Klinisk relevans ... 6
Bakgrund... 6
Mikroprocessorstyrda knäkomponenter ur ett funktionellt perspektiv ... 7
Tidigare studier som berör livskvalité hos individer med transfemoral amputation ... 7
Teorier och definitioner ... 9
Mätinstrument för att mäta livskvalité ... 10
RAND-36 ... 10
Syfte... 12
Metod ... 13
Studiedesign ... 13 Försökspersoner ... 13 Material ... 14 Procedur ... 14 Databehandling ... 15 Etiska överväganden ... 15Resultat ... 17
Försökspersoner ... 17 Databehandling ... 18Diskussion ... 20
Analys av resultaten ... 20 Analys av metoden ... 22Reliabilitet och validitet ... 23
Begränsningar och felkällor i studien ... 24
Etiska dilemman ... 25 Vidare forskning ... 25
Slutsats ... 27
Referenser ... 28
Bilagor... 34
Bilaga 1 ... 34 Bilaga 2 ... 35 Bilaga 3 ... 42 Bilaga 4 ... 43 Bilaga 5 ... 44Inledning
Att genomgå en nedre extremitetsamputationhar inverkan på både anatomi samt fysisk, psykologisk och social funktion (Knežević et al., 2015). En amputation innebär därför en stor livsförändring med betydande inverkan på livskvalité (ibid.). För att, i största möjliga mån, ersätta de förlorade funktionerna är det essentiellt att en individ som genomgått en amputation erhåller en protes (Nilsson, 2013). Målsättningen med protesen är dels att ersätta de fysiska funktionsbortfallen och dels kompensera för övriga aspekter genom att öka livskvalitén (ibid.). För att uppnå målsättningen är det centralt att identifiera de proteskomponenter som både kompenserar för funktionsbortfallet och bidrar till ökad livskvalité (Ottobock, 2015).
Problemdefinition
Att uppleva fysiska begränsningar är ett frekvent förekommande problem efter en transfemoral amputation (Brodtkorb, Henriksson, Johannesen & Thidell, 2008). Dessa begränsningar reducerar individens förmåga till ett aktivt och delaktigt liv (ibid.). Till följd av detta har individer med transfemoral amputation en signifikant lägre livskvalité jämfört med normalpopulationen (Hagberg & Brånemark, 2001). Ett sätt att generera en ökad livskvalité hos dessa individer är att, genom ett evidensbaserat arbetssätt, identifiera proteskomponenter som eventuellt kan ha positiv inverkan på livskvalitén (Ottobock, 2015).
Ett evidensbaserat arbetssätt innebär att beslut inom vården vidtas genom användning av bästa tillgängliga evidens i kombination med klinisk erfarenhet samt patientens önskemål (Doherty, 2005; Sackett, 1997). För att möjliggöra ett evidensbaserat arbete är det därför centralt med forskning och studier som kan underbygga de beslut som tas i klinisk verksamhet (Chui, Wong & Lusardi, 2013). Efter litteratursökning inom området har det identifierats en brist på evidens gällande hur och om specifika komponenter kan öka livskvalitén i den berörda patientgruppen.
Klinisk relevans
Genom att funktionellt kunna utföra de aktiviteter man önskar kan ge en känsla av ökad livskvalité (Kaufman et al., 2008). Det är därför relevant att undersöka om en protesknäled som har positiv inverkan på funktion även genererar en högre livskvalité. Vidare menar Sullivan et al. (1999) att det är av högsta relevans att inkludera hälsorelaterad livskvalité vid behandling av individer med kroniska tillstånd då målsättningen är att göra livet så tillfredställande, komfortabelt och funktionellt som möjligt.
Studier och jämförelse i livskvalité hos brukare som använder mikroprocessorstyrd- respektive mekanisk knäled kan fördelaktigt användas i förskrivningsprocesser av olika knäkomponenter (Brodtkorb et al., 2008). I denna process bör fysisk funktion, kostnad samt den upplevda livskvalitén inkluderas till en helhet för att brukaren ska erhålla den typ av knäled som ger bästa möjliga funktion (Boone & Coleman, 2006; Brodtkorb et al., 2008). Studier som kan påvisa att en viss typ av knäkomponent genererar en högre livskvalité kan potentiellt kompensera för stora skillnader i kostnad och väga tungt i en diskussion kring val av komponenter. Vidare är det centralt att utföra studier inom området för att på klinisk nivå, samt vid beslut som detta, möjliggöra ett evidensbaserat arbetssätt (Chui, Wong & Lusardi, 2013).
Bakgrund
Det finns idag flera olika knäkomponenter med olika funktioner (Kahle, Highsmith & Hubbard, 2008). Dessa knäkomponenter kan delas in i två större grupper; mekaniska- och mikroprocessorstyrda knäkomponenter (Michael, 1999). En mekanisk knäkomponent kan, på olika sätt, ge brukaren ett stabilt stående med möjlighet till flexion (Psonak, 2013). Ett mikroprocessorstyrt knä använder sig av mer avancerad teknologi för att aktivt kontrollera stöd- och svingfasen (Theeven et al., 2012). Vidare anpassar den sig bättre till brukarens gångmönster och ger en mer naturlig och säker gång (Dupes, 2014; Psonak, 2013).
Teorin om den mikroprocessorstyrda knäkomponenten utvecklades under tidigt 80-tal i Japan (Psonak, 2013). Drygt tre decennier senare har komponenten blivit mer omfattande och efterliknar idag funktionen av en anatomisk knäled i större utsträckning än vad en mekanisk knäled gör (Ottobock, 2015). En mikroprocessorstyd knäkomponent anpassar sig även bättre till underlaget och brukarens rörelsemönster (ibid.). Detta kan bidra till att brukaren kan utföra aktiviteter på ett bättre sätt och förhoppningsvis leva sitt liv mer som innan amputationen (ibid.), vilket kan ha positiv inverkan på livskvalité (Kaufman et al., 2008).
Mikroprocessorstyrda knäkomponenter ur ett funktionellt perspektiv
Flera studier har tidigare undersökt mikroprocessorstyrda knäkomponenter ur ett funktionellt perspektiv där resultat visar på bättre gångfunktion i förhållande till mekaniska knäkomponenter (Berry, Olson, Larntz, 2009; Hafner et al., 2007; Kaufman et al., 2007; Segal et al., 2006; Seymour et al., 2007). Förbättrad gångfunktion visar sig genom biomekaniska skillnader, ökad steglängd samt stegfrekvens, förbättrad symmetri i gång och ökad funktionell mobilitet i ojämn terräng (ibid.). Utöver ovannämnda funktioner har mikroprocessorstyrda knäkomponenter egenskapen att reducera fallrisken, vilket inte en mekanisk knäled har (Hafner et al., 2007; Psonak, 2013). Genom att reducera fallrisken ger den mikroprocessorstyrda knäleden ökad säkerhet för brukaren (Berry, Olson, Larntz, 2009; Hafner et al. 2007; Kaufman et al., 2007). Ovan beskrivna faktorer kan resultera i att brukaren, på ett enklare sätt, kan utföra de aktiviteter hen önskar vilket potentiellt kan ge en känsla av ökad livskvalité (Brodtkorb et al., 2008).
Tidigare studier som berör livskvalité hos individer med transfemoral amputation
Tidigare studier har, på olika sätt och genom olika metoder, undersökt livskvalité hos individer med transfemoral amputation. Hafner et al. (2007) har tidigare använt SF-36 för att undersöka livskvalitén hos protesbrukare som använder en mikroprocessorstyrd- respektive en mekanisk knäkomponent. Dock används mätinstrumentet endast som en säkerhetsåtgärd för att utesluta övriga hälsotillstånds inverkan vid mätningar av den fysiska funktionen, vilket var fokusområdet i studien. Hafner et al. (2007) ger därför ingen utförlig presentation av resultaten från SF-36 och invänjningstiden i studien, 1-33 veckor, var anpassad efter den fysiska funktionen. Resultatet i studien visade
ingen signifikant skillnad i livskvalité hos brukarna då de använde mikroprocessorstyrd- respektive mekanisk knäkomponent (ibid.).
Kaufman et al. (2008) har genom frågeformuläret Prosthesis Evaluation Questionnaire (PEQ) sammanställt subjektiv feedback från brukare med mikroprocessorstyrd- och mekanisk knäkomponent. Resultaten visade att en mikroprocessorstyrd knäkomponent signifikant ökar brukarens aktivitetsnivå i förhållande till en mekanisk knäkomponent. Dessutom kunde man från PEQ utläsa att den ökade aktivitetsnivån har ett samband med det faktum att en mikroprocessorstyr knäkomponent ger en högre livskvalité (Kaufman et al., 2008). Brodtkorb et al., (2008) samt Gerzeli, Torbica & Fattore (2009) har genomfört studier där livskvalité hos protesbrukarna undersökts i förhållande till kostnadsaspekten. Genom användning av mätinstrumentet EuroQoL (EQ-5D) påvisades att en mikroprocessorstyrd knäkomponent var mer kostnadseffektivt i förhållande till en mekanisk knäkomponent, då den mikroprocessorstyrda genererade en högre livskvalité.
Flera studier har genom användning av SF-36 visat att individer med nedre extremitetsamputation har en signifikant lägre livskvalité i förhållande till normalpopulationen (Eiser, Darlington, Stride & Grimer, 2001; Hagberg & Brånemark, 2001; Knežević et al., 2015; Smith et al., 1995). Dock påvisar Seymour et al. (2007) i sin studie en minimal skillnad i livskvalité mellan individer med transfemoral amputation som brukar en mikroprocessorstyrd knäled och ekvivalent normalpopulation.Resultatet i studien tyder på att denna typ av knäled ökar livskvalitén för brukarna.
Majoriteten av studier utförda inom området berör funktionalitet hos knäkomponenter (Hafner et al., 2007; Kaufman et al., 2007; Psonak, 2013; Segal et al., 2006; Seymour et al., 2007). Det finns få studier som analyserar livskvalité hos individer med transfemoral amputation, och ännu färre som berör livskvalité hos de som amputerats på grund av andra orsaker än vaskulära (Hagberg och Brånemark, 2001). Dessutom inkluderar majoriteten av studierna flera olika perspektiv och fokuserar inte enbart på livskvalité. Brodtkorb et al. (2008) menar att patientens perspektiv samt frågor gällande livskvalité är centralt, därför bör dessa vara fokus i fler studier.
Teorier och definitioner
World Health Organisation (WHO) (2017) definierar livskvalité som:
"an individual's perception of their position in life in the context of the culture and value systems in which they live and in relation to their goals, expectations, standards and concerns." (s.1). Livskvalité beskrivs vanligtvis som ett mycket komplext begrepp
vilket inkluderar allt från fysiska- till psykiska- och sociala dimensioner (Ventegodt, Merrick & Andersen, 2003). Att identifiera dessa dimensioner och i vilken grad de påverkar livskvalité är enligt Dupuis (2003) svårt. Detta på grund av att begreppet används brett och ofta beskrivs på olika sätt (Dupuis, 2003; Nordenfelt, 2004). Även Feinstein (1987) identifierar problemet och menar att livskvalité är en mycket subjektiv "paraplyterm": “the idea [of QoL] has become a kind of umbrella under
which are placed many different indexes dealing with whatever the user wants to focus on” (s. 635).
Nordenfelt (2004) menar att livskvalité är ett begrepp som åtar sig olika definition beroende på situation och sammanhang. Den definition av livskvalité som uppfattas i modern livskvalitetsforskning ger innebörden av yttre- samt inre välbefinnande (ibid.). Definitionen av välbefinnande i sin tur kan liknas med lycka, vilket Nordenfelt (2004) sammankopplar med Aristoteles teori; Eudaimonia. Eudaimonia är ett tillstånd i en specifik aktivitet och, till skillnad från lycka, inte ett tillstånd som människan har (ibid.). För att uppnå Eudaimonia krävs det, enligt Aristoteles, att människan utövar en specifik funktion på bästa tänkbara sätt (ibid.). Det vill säga att när människan utför en funktion väl, nås lycka, vilket är en betydande beståndsdel för god livskvalité (ibid.). En annan teori som berör och beskriver livskvalité är preferentialismen som menar att en hög livskvalité uppnås då människan kan leva sitt liv som hon önskar (Brülde, 2003). Enligt Brülde (2003) är det, i preferentialismen, centralt att önskningar reflekterar individens egna behov, vilket innebär att definitionen på livskvalité därför är mycket subjektiv.
Hälsorelaterad livskvalité (HRQoL) är ett annat, allt mer frekvent förekommande, begrepp inom moderna hälso-och sjukvården (Mareva, 2016; Ravens-Sieberer, 2006).
Syftet med begreppet är att reflektera över hur hälsa och ohälsa har inverkan på en människas livssituation (Hays & Morales, 2001; Jette, 1993). HRQoL är menat att åskådliggöra livskvalité ur ett multidimensionellt perspektiv då den berör såväl individens fysiska- och psykiska hälsa som sociala och emotionella funktion (Davis et al., 2006; Testa & Nackley, 1994).
Mätinstrument för att mäta livskvalité
Det finns ett flertal olika instrument för att mäta livskvalité inom hälso- och sjukvården (Garratt, Schmidt, Mackintosh, Fitzpatrick, 2002). Dessa instrument kan kategoriseras i bland annat specifika- och allmänna mätmetoder (Chen, Li & Kochen, 2005). De specifika mätmetoderna är ämnade att undersöka HRQoL för specifika interventioner och subpopulationer, exempelvis individer med diabetes, reumatoid artrit (RA) och astma. (Coonsm Rao, Keininger, 2000; Garratt, Schmidt, Mackintosh, Fitzpatrick, 2002). Ett exempel på denna typ av mätinstrument är PEQ som är menat att mäta protesrelaterade förändringar i livskvalité hos amputerade (Bone & Coleman, 2006). PEQ har genomgått översättningar och validitetsmätningar på flera olika språk (Adel Gomnam, Kamali, Mobaraki, Saeedi, 2016; Conrad, Chamlian, Ogasowara, Guedes Souza Pinto, Masiero, 2015; Safer, Yavuzer, Demir, Yanikoglu, Guneri, 2015). Dock har den svenska översättningen av mätinstrumentet inte genomgått validering (Hagberg, Brånemark & Hägg, 2004). De allmänna mätmetoderna, i sin tur, är inte knutna till en specifik intervention eller patientgrupp utan kan med fördel användas i flera syften (Coons, Rao, Keininger, 2000; Hays & Morales, 2001). De allmänna mätinstrumenten mäter dessutom ofta över flera olika hälsodomäner (Garratt, Schmidt, Mackintosh, Fitzpatrick, 2002). Ett exempel på detta är den mycket omfattande och väldokumenterade metoden SF-36 (Bullinger, 1996; Sullivan, Karlsson & Ware, 1995). Enligt Coonsm, Rao & Keininger (2000) är SF-36 det mest frekvent använda instrumentet för att mäta HRQoL och har tidigare använts för att på olika sätt jämföra livskvalité hos protesbrukare (Hafner, 2007; Hagberg & Brånemark, 2001).
RAND-36
I denna studie användes frågeformuläret RAND-36 vilket är ursprungsinstrumentet till SF-36 (Hays & Sherbourne, 1993). Formulären har samma kontext med identiska frågor,
dock är RAND-36 kostnadsfri till skillnad från SF-36. RAND-36 är ett instrument som med fördel kan användas i tvärsnittsstudier för att jämföra påverkan av ett kroniskt tillstånd (Hays & Morales, 2001). Instrumentet används globalt och ger med sina 36 frågor en bred och djup bild av en hälsorelaterad livskvalité (Hays & Morales, 2001; Ware & Sherbourne, 1992). Sammanställning av de 36 frågorna bildar åtta delskalor som på ett ändamålsenligt sätt reflekterar komplexiteten i en upplevd livskvalité. De åtta delskalorna som representeras är fysisk funktion (PF), fysisk rollfunktion (RP), smärta (BP), allmän hälsa (GH), vitalitet (VT), social funktion (SF), emotionell rollfunktion (RE) och psykiskt välbefinnande (MH) (Lindgren, 2016). Vidare fördelas dessa skalor in i två större block; fysisk- och psykisk hälsa (se bilaga 1) (ibid.). Ett högt resultat på delskalorna indikerar bättre funktion, högre välbefinnande och minskad smärta (Hagberg & Brånemark, 2001). Svenska översättningen av SF-36, identiskt med RAND-36, har genomgått validitet- och reliabilitetsmätningar (Sullivan, Karlsson & Ware, 1995), vilket gör instrumentet tillämpningsbart inom hälso- och sjukvården (Muldoon et al., 1998).
Syfte
Syftet med studien var att, genom en enkät, undersöka om det finns en skillnad i livskvalité mellan individer med transfemoral amputation som använder mikroprocesstyrd knäkomponent respektive mekanisk knäkomponent.
Hafner et al., (2007) har i en studie påvisat att det inte finns en signifikant skillnad i livskvalité mellan grupperna, dock kan den korta invänjningstiden för respektive knäled inverkat på resultatet. Emellertid har tidigare forskning, på olika sätt och med olika metoder, visat att mikroprocessorstyrda knäkomponenter ger en högre livskvalité än mekaniska (Brodtkorb et al., 2008; Gerzeli, Torbica & Fattore, 2009; Kaufman et al., 2008). Kaufman et al. (2008) menar dessutom att den ökade aktivitetsnivån och delaktigheten som en mikroprocessorstyrd knäled bidrar med kan resultera i en ökad känsla av livskvalité. Då invänjningstiden i vår studie var minst ett år formulerades hypotesen enligt följande: det finns en signifikant skillnad i livskvalité mellan grupperna, där individer med en mikroprocessorstyrd knäled förväntas uppvisa en högre livskvalité.
Metod
I följande sektion presenteras de metodologiska val som genomförts i studien.
Studiedesign
Studien har en tvärsnittsdesign, vilket karakteriseras av att flera personer evalueras vid ett tillfälle för att beskriva en specifik situation (Bryman, 2011). Studien ger en uppsättning av kvantitativa data som granskas för att upptäcka eventuella samband (ibid.).
Försökspersoner
Inklusionskriterier för studien var protesbrukare med unilateral transfemoral amputation, amputerade på grund av trauma, kongenital orsak, infektion eller tumör. Deltagarna skulle brukat samma typ av knäkomponent under minst ett år. Vidare krävdes goda kunskaper i det svenska språket samt en ålder på minst 18 år, då detta är åldersgränsen för frågeformuläret RAND-36 (Lindgren, 2016). Exkluderade blev därmed personer med annan typ av amputation än på transfemoral nivå samt de som amputerats på grund av andra skäl än de ovan beskrivna, så som vaskulära orsaker. Även individer med bilateral amputation samt de med osseointegration exkluderas.
Majoriteten av deltagarna rekryterades genom sociala medier där personlig kontakt med administratör i facebookgruppen ”Vi som är amputerade” gav tillstånd att publicera en förfrågan om deltagande samt länk till enkäten i den slutna gruppen. Dessutom rekryterades deltagare genom kontakt med ortopedtekniska avdelningar runt om i södra Sverige. Ortopedingenjörer på respektive avdelning utsåg potentiella deltagare utifrån inklusions- och exklusionskriterierna. Därefter tog antingen ortopedingenjören kontakt med dessa via mail eller per telefon, alternativt återkopplade med kontaktuppgifter efter patientens medgivande. Av etiska skäl gavs ingen tillgång till journal för att bibehålla sekretess (Offentlighets- och sekretesslagen, [OSL], SFS, 2009:400, §1).
Material
För att undersöka livskvalité hos deltagarna användes en enkät bestående av två delar. Den centrala delen i enkäten bestod av frågeformuläret RAND-36. Då RAND-36 ger en bred och djup bild av en hälsorelaterad livskvalité (Lindgren, 2016), samt har uppvisat hög validitet och reliabilitet (Sullivan, Karlsson & Ware, 1995), ansågs det relevant att använda detta instrument för att möta syftet i studien. I studier med icke beprövade metoder krävs granskning av validitet och reliabilitet för att möta studiens syfte (Patel & Davidsson, 2011), därför valdes att använda en sedan tidigare välbeprövad metod. Frågeformuläret erhölls genom muntlig kontakt med PROM-center i Linköping. Tillsammans med formuläret erhölls även en manual innehållande instruktioner om tillhandahållande samt beräkningsmodeller för Excell respektive Statistical Package for the Social Sciences (SPSS, IBM SPSS Statistics 21).
För att möjliggöra jämförelse i data erhållen från RAND-36 krävs att bakomliggande faktorer för gruppen redovisas (Lindgren, 2016). Därför valdes att komplettera frågeformuläret med frågor gällande: kön, ålder, vilket län deltagarna bor i, vilket år de blev amputerad och om de reamputerats och i så fall när, vad orsaken till deras amputation var, om de har några övriga patologier som inverkat på deras livskvalité och vilken knäkomponent de använder sig utav. Se bilaga 2 för fullständig enkät.
Procedur
För att utforma den kompletta enkäten bestående av två delar; RAND-36 samt kompletterande frågor, användes esMakerNX3 version 3.0 med licens. Programmet esMakerNX3 kan med fördel användas för att utforma enkäter, samla in resultat samt bearbeta insamlad data (Entergait, u.å.). Utöver enkäten i utskriftsformat erhölls även en webbversion av enkäten från samma program.
I förfrågan om deltagande presenterades studiens syfte och utformning, samt information gällande anonymitet och frivilligt deltagande, se bilaga 3. Det följde även instruktioner gällande hur enkäten skulle fyllas i och återsändas. De som valde att delta i studien erhöll enkäten antingen via webbversion eller per post. I enkäten gav de sitt samtycke till att delta i studien utifrån den information de erhållit i förfrågan om deltagande. Deltagarna
erbjöds även, genom att fylla i en bifogad blankett, att få ta del av studien då den avslutats. Brukarna delades in i två grupper med avseende på typ av knäled, det vill säga mekanisk- eller mikroprocessorstyrd knäkomponent, detta för att möjliggöra vidare bearbetning av resultaten.
Databehandling
Enkäterna samlades in för bearbetning och sammanställning av resultat. Med hjälp av den standardiserade modellen i Excell, utformad av RAND, summerades de 36 svaren till de 8 delskalorna. Resultaten av RAND-36 ger kvantitativa data på nominal- samt ordinalskala. Beräkningsmodellen i Excell omkodade rådata till beräkningsvärden 1–100, vilket generade data på kvotskalan. För att möjliggöra jämförelse mellan grupperna beräknades även ett sammanställt poängvärde för respektive grupp och delskala. De kompletterande frågorna användes som deskriptiv data för att beskriva det aktuella stickprovet.
Värdena från de åtta delskalorna fördes in i beräkningsprogrammet SPSS tillsammans med resultatet från de kompletterande frågorna. Vidare kunde denna data analyseras för att undersöka om resultatet visade någon signifikant skillnad i livskvalité mellan individer med mikroprocessorstyrd- och mekanisk knäkomponent för respektive delskala. Då data mättes på kvotskalan och var oberoende användes antingen oberoende T-test eller Mann-Whitneys U-test beroende på om Shapiro-Wilks test indikerade att data var normalfördelad eller inte (Patel & Davidson, 2011). Signifikansnivån sattes till =0,05 i samtliga tester.
Etiska överväganden
Enligt Helsingforsdeklarationen är det, i studier som inkluderar människor, obligatoriskt att ha ett etiskt förhållningssätt (Vetenskapsrådet, 2011). Det är därmed essentiellt att följa forskningsetiska regler och att deltagarna förblir anonyma genom processen (ibid.). I denna studie har därför metod, utformning samt hanteringen av insamlad data granskats ur ett etiskt perspektiv. Således erhöll deltagarna ett individuellt identifikationsnummer. Inga namn, fullständiga personnummer eller annan information som kunde identifiera deltagarna framgick därför i studien. Deltagarna fick även ta del av
ett informationsblad i samband med enkäten där de blev upplysta om att deltagandet var frivilligt samt att de hade möjlighet att avbryta deltagandet under studiens gång.
Resultat
I följande sektion presenteras resultaten erhållna från studien. Resultaten presenteras i tvåunderkategorier utifrån studieprocessens kronologiska ordning. Redogörelse av data sker i form av text samt i tabellform.
Försökspersoner
14 personer (10 män, 4 kvinnor; 4 mekanisk knäled, 10 mikroprocessorstyrd knäled) med transfemoral amputation deltar i studien. Genom de kompletterande frågorna erhålls deskriptiva data som presenteras i tabell 1.0. För kompletta frågor och svar, se bilaga 4.
Tabell 1.0 deskriptiva data för deltagarna
Kön Ålder Amputerad år Typ av knäled Användningstid av protes dygn 1 Man 59 1989 Mekanisk >15h 2 Man 71 2014 MPK 10-12h 3 Man 59 2011 MPK 13-15h 4 Kvinna 27 2016 Mekanisk >15h 5 Kvinna 71 1962 Mekanisk >15h 6 Man 71 2013 MPK 10-12h 7 Man 37 1991 MPK 7-9h 8 Man 35 2008 MPK 13-15h 9 Man 38 1992 MPK 7-9h 10 Kvinna 36 1986 Mekanisk >15h 11 Kvinna 43 2009 MPK >15h 12 Man 59 2013 MPK 7-9h 13 Man 41 2006 MPK 13-15h 14 Man 18 2006 MPK 10-12h
Kursiverade svar indikerar att individen brukar en mekanisk knäkomponent.
Medelåldern för deltagarna i studien är 47,5 SD (Standard Deviation) ± 17,3 år. Personerna i stickprovet har varit amputerade i genomsnitt 15,9 SD± 15,3 år samt använder protesen cirka 10-12 h /dygn.
De deskriptiva data för deltagargruppen med en mikroprocessorstyrd knäled visar en könsfördelning på nio män och en kvinna. Medelåldern är 47,2 SD ± 17,2 år, deltagarna använder sin protes 10-12 h/dygn SD ± 3h och tid sedan amputation är 8,5 år med ett
intervall på 23 år. Brukarna i gruppen med en mekanisk knäled består av en man och tre kvinnor. Den uppmätta medelåldern för gruppen är 48,3 SD ± 20,3 år och användningstid av protesen mer än 15h/dygn för samtliga brukare. Medelvärdet för tiden som amputerade är 29 SD ± 22,1 år.
Övriga patologier förutom amputation finns hos 5 av 14 individer. Dessa är ryggproblem (n=1, MPK), scolios (n=1, Mek), psykisk ohälsa (n=1, Mek), endometrios (n=1, mek), APC-resistens (n=1, mek), RA (n=1, mek), hypertoni (n=1, MPK) och cancer (n=1, MPK). Geografisk tillhörighet varierar mellan deltagarna och ger en bra spridning över Södra Sverige.
Databehandling
Sammanställning av de individuella resultaten från RAND-36, till de åtta delskalorna, redovisas i bilaga 5. Figur 1.1 visar hur gruppernas sammanställda poängvärde skiljer sig i de olika delskalorna. De största skillnaderna mellan grupperna uppmättes för den fysiska- (Mek:0 MPK: 50) och emotionella (Mek: 41,75 MPK: 100) rollfunktionen.
Figur 1.1 Omkodad rådata till beräkningsvärde 1-100
Fysisk funktion (PF), Fysisk rollfunktion (RP),Smärta (BP), Allmän hälsa (GH),Vitalitet (VT), Social funktion (SF),Rollfunktion emotionell (RE),Psykiskt välbefinnande (MH)
0 20 40 60 80 100 PF RP BP GH VT SF RE MH
Poängvärde för respektive delskala
MPK Mek
Tabell 1.2 visar att tester utförda i SPSS, för att jämföra livskvalité mellan mikroprocessorstyrda- och mekaniska knäkomponenter i respektive delskala, inte påvisade någon signifikant skillnad då = 0,05.
Tabell 1.2 redovisar p-värde för varje delskala efter bearbetning av resultat i SPSS
PFa RPb BPc GHd VTe SFf REg MHh
Typ av knäled 0,753 0,103* 0,117* 0,615* 0,511 0,770 0,196* 0,943
a Fysisk funktion, b Fysisk rollfunktion, c Smärta, d Allmän hälsa, e Vitalitet, f Social funktion, g Rollfunktion emotionell, h Psykiskt välbefinnande
Diskussion
Den formulerade hypotesen i studien falsifieras då resultatet i undersökningen inte uppvisar någon signifikant skillnad i livskvalité mellan individer med transfemoral amputation som brukar en mekanisk- respektive en mikroprocessorstyrd knäkomponent. I följande avsnitt diskuteras de givna resultaten i förhållande till syfte, teorier, problemformulering samt tidigare forskning som genomförts inom området. Utöver detta diskuteras metod, felkällor och andra relevanta aspekter.
Analys av resultaten
Studien uppvisar ingen signifikant skillnad i livskvalité mellan grupperna. Anmärkningsvärt är dock att de största skillnaderna som uppmätts mellan grupperna är den fysiska- och emotionella rollfunktionen. Rollfunktion speglas av att kunna utföra det arbete och aktivitet man önskar utan att fysiska- eller känslomässiga aspekter hämmar (Åkerman & Orwelius, 2016). Enligt preferentialismen uppnås en hög livskvalité då människan kan göra det hon önskar (Brülde, 2003). Även ur Aristoteles teori om Eudaimonia kan utläsas att lycka och hög livskvalité uppnås då en individ kan utföra en specifik funktion på bästa tänkbara sätt (Nordenfelt, 2004). Utifrån dessa teorier kan resultatet i studien antyda att mikroprocessorstyrda knäkomponenter ger en högre livskvalité i förhållande till mekaniska då de genererar en ökad rollfunktion. Vid jämförelse med andra studier visar dimensionspoängen i fysisk- och emotionell rollfunktion från SF-36/RAND-36 att deltagarna med mikroprocessorstyrd knäkomponent ligger inom intervallet, alternativt högre, än för individer med transfemoral amputation (Hagberg & Brånemark, 2001). Dock observeras markanta skillnader i samma dimensioner mellan deltagarna som använde sig av mekanisk knäkomponent och individer med transfemoral amputation (ibid.), där de brukare med mekanisk knäkomponent visade en betydligt lägre livskvalité. Denna stora skillnad kan tyda på att deltagarna i vår studieinte representerar målpopulationen. Vidare är skillnaderna inte signifikanta och det är därför svårt att dra några slutsatser kring dessa och möjliggöra en klinisk implikation.
I dimensionen som berör fysisk funktion observerades ingen nämnvärd skillnad mellan grupperna i denna studie. Tidigare studier har flertalet gånger uppmärksammat signifikanta skillnader i fysisk funktion hos brukare som använt sig av mekaniska- respektive mikroprocessorstyrda knäkomponenter, där mikroprocessorstyrda knäkomponenter ger en bättre funktion (Berry, Olson, Larntz, 2009; Hafner et al., 2007; Kaufman et al., 2007; Segal et al., 2006; Seymour et al., 2007).Dessutom har det erfarenhetsmässigt bevittnats att brukare med mikroprocessorstyrda knäkomponenter upplever en betydande skillnad i fysisk funktion i förhållande till en mekanisk knäkomponent, vilket leder till en känsla av ökad livskvalité. I studien utförd av Gerzeli, Torbica & Fattore (2009) uppvisas en signifikantskillnad i livskvalité mellan grupperna i dimensionen som berör fysisk funktion, där mikroprocessorstyrda knäkomponenter visar ett bättre resultat. Det kan hypotiseras att det finns ett samband mellan fysisk funktion och livskvalitets dimension för fysisk funktion. Att vår studie inte uppvisade större skillnader i denna dimension är därför anmärkningsvärt.
De icke signifikanta resultaten som observerades i studien överensstämmer med resultaten från SF-36 i studien genomförd av Hafner et al. (2007), där ingen signifikant skillnad i livskvalité uppmättes för brukare vid användning av respektive knäled. Dock ska uppmärksammas att invänjningstiden för brukarna med de olika knäkomponenterna varierade mellan 1 till 33 veckor, vilket Hafner et al. (2007) grundat på brukarnas fysiska förmåga. Invänjningstiden är dock något som Hafner et al. (2007) belyser som en svaghet i studien. Det kan spekuleras i att tiden för en intervention att påverka livskvalité är längre än den tid som krävs för att påverka fysisk funktion. Även Kaufman et al. (2008) beskriver i sin studie svårigheterna med invänjningstiden och menar att 4,5 månaders invänjningstid kan vara för kort tid vid mätningar av livskvalité. Gerzeli, Torbica & Fattore (2009) har tagit detta i beaktning och inkluderar därför, i sin studie, endast de som använt samma knäkomponent i minst tre år. Resultatet i studien visade på en signifikant skillnad i livskvalité mellan grupperna (ibid.). Sammantaget kan detta indikera att det krävs en längre invänjningstid för en individ att uppleva en skillnad i livskvalité, vilket har tagits i beaktning i vår studie. Trots att invänjningstiden i vår studie var minst ett år uppmättes inga signifikanta skillnader. Detta kan tyda på att det krävs längre tid än ett år för att uppleva en skillnad i livskvalité. Det kan också tyda på att invänjningstiden inte har så
stor påverkan på resultatet och att resultaten erhållna i denna studie samt studien av Hafner et al. (2007) är pålitliga, det vill säga att typ av knäkomponent inte har en betydelsefull inverkan på livskvalité. Dessutom kan det faktum att individer med en transfemoral amputation har en relativ hög livskvalité, i förhållande till andra patologier (Riazi, 2003), också resultera i en minimal inverkan av knäkomponenten på livskvalité och att denna lilla skillnad då inte är av klinisk relevans.
Dock kvarstår det faktum att tidigare forskning, som grundar vår hypotes, visat på signifikant ökning av livskvalité med en mikroprocessorstyrd knäkomponent (Gerzeli, Torbica & Fattorem 2009; Kaufman et al., 2008). Således motsäger dessa studier resultatet erhållet från vår studie. Riazi et al. (2003) menar dock att allmänna mätmetoder kan, till viss del, misslyckas med att identifiera de faktorer som har stor inverkan på livskvalité i en specifik population. Att Hafner et al. (2007) och vår studie inte uppvisar en signifikant skillnad kan därmed antyda att SF-36/RAND-36 inte är tillräckligt känsligt för att identifiera centrala beståndsdelar hos individer med en transfemoral amputation. Specifika metoder, så som PEQ, har tidigare visat på signifikanta skillnader mellan grupperna och kan därför vara mer fördelaktiga i studier som denna.
Analys av metoden
För att möjliggöra en jämförelse mellan de olika grupperna i populationen, och i största möjliga mån utesluta externa faktorer som påverkar resultatet, inkluderas de kompletterande frågorna i enkäten. Dessa frågor är dessvärre inte validerade, dock inspirerade av dels tidigare utförda studier inom området och dels utifrån manualen till RAND-36 (Hagberg & Brånemark, 2001; Lindgren, 2016; Papazafiropoulou et al., 2015) och anses därför relevanta. Ytterligare ett sätt att reducera påverkan av externa faktorer och möjliggöra kausala slutsatser är att ändra studiedesignen till en longitudinell design. Detta innebär att samma individer evalueras vid flera tillfällen för att belysa förändringar i exempelvis livskvalité och därmed, på ett bättre sätt, kontrollera externa faktorer och möjliggöra ett uttalande om orsak-verkan (Bryman, 2011). Emellertid finns, som beskrivet ovan, diskussioner kring invänjningstid för en protes och av denna anledning inkluderas endast de brukare som använt samma typ av knäled i minst ett år. För att bibehålla detta
kriterium vid genomförande av en longitudinell studie krävs en process på minst ett år, vilket i vårt fall inte var möjligt.
Att utföra studier genom webbenkäter blir allt mer vanligt, dock menar Dahmström (2011) att detta sätt att samla in och hantera information medför vissa problem. Då deltagandet sker anonymt via en länk är det inte möjligt att skicka svarspåminnelser till deltagarna, vilket annars är en standard vid postenkätundersökningar (ibid.). Ytterligare en svårighet med denna metod är att alla individer inte har tillgång till internet (ibid.), vilket kan resultera i urvals-bias där stickprovets representativitet minskas då sannolikheten är stor att en viss typ av medlemmar i populationen inte representeras i urvalet (Bryman, 2011). Vid val av rekryteringsmetod fanns medvetenhet om detta problem. Dock anses metoden relevant då den under en kort period nådde ut till många potentiella deltagare. Dessutom är metoden kostnadseffektiv och positiv ur ett miljöperspektiv då papper- och postanvändning reduceras. Vidare gav metoden en bra spridning av deltagare över södra Sverige vilket också var en av målsättningarna vid urvalet. För att möta ovan beskrivna svårigheter rekryterades deltagare även genom ortopedtekniska avdelningar för att möjliggöra ett stickprov mer representativt målpopulationen.
Reliabilitet och validitet
För att resultaten i studien ska vara tillförlitligt och kunna generaliseras krävs att mätinstrumentet som används är validerat och har hög reliabilitet (Patel & Davidsson, 2011; Roberts & Priest, 2006). Validitet kan sammanfattas som mätinstrumentets förmåga att på olika sätt mäta det som är menat att mäta (Bryman, 2011; Testa & Nackley, 1994). Det finns många olika typer av validitet där en av de huvudsakliga är mätningsvaliditeten, även kallad begreppsvaliditet (Byrman, 2011). Begreppsvaliditet berör mätinstrumentets förmåga att spegla det som begreppet anses representera (ibid.). Som tidigare beskrivet består RAND-36 av flera frågor uppdelade i olika dimensioner för att på ett bra sätt reflektera en komplex upplevelse av livskvalité (Lindgren, 2016). Vidare finns ett stort intresse för generalisering, även kallad extern validitet, av resultat givna från studier med en cross-sectional design (Bryman, 2011). För att möjliggöra en generalisering av resultat krävs att studien inkluderat ett representativt urval ur den population som är ämnad att studeras (ibid.) Målsättningen i studien är att
erhålla ett stickprov som representerar populationen på ett korrekt sätt. Dock är det svårt att fastställa om detta blev fallet. Det är därför svårt att generalisera resultatet givna från studien i målpopulationen.
Reliabilitet berör huruvida de uppmätta resultaten är stabila eller inte, det vill säga om resultaten från undersökningar med mätinstrumentet skulle bli samma om undersökningen genomfördes igen (Byrman, 2011). Man kan också definiera reliabilitet som instrumentets förmåga att motstå slumpmässig påverkan (Patel & Davidsson, 2011). Att RAND-36 har hög reliabilitet krävs för att möjliggöra jämförelse mellan olika studier som använt sig av samma metod (Lindgren, 2016). Sullivan, Karlsson & Ware (1995) har genomfört en reliabilitet- och validitetsstudie på svenska översättningen av SF-36, som är identiskt med RAND-36. I studien inkluderades 8930 svenska individer och genom mailkontakt svarade de på enkäten. Resultatet visar på hög reliabilitet (0,8-0,9) samt hög validitet vilket ger en god empirisk grund för användning av mätinstrumentet (ibid.). Validering- och reliabilitetsstudier för svenska RAND-36 är genomfört, dock inte publicerat (Lindgren, 2016). Emellertid kan validering- och reliabilitetsmätningar av SF-36 appliceras på RAND-36 då frågeformulären är identiska.
Begränsningar och felkällor i studien
Då deltagarna delvis rekryteras genom sociala medier är det inte möjligt att bedöma storleken på stickprovet, vilket är en svaghet i studien. Därför är det inte heller möjligt att analysera svarsfrekvensen, det vill säga den procentdel av det utvalda stickprovet som besvarar enkäten (Bryman, 2011). Det kan däremot hypotiseras att stickprovet är stort då förfrågan om deltagande når ut till en stor grupp. Dock är, i så fall, även bortfallet stort vilket resulterar i en liten svarsfrekvens. Enligt Bryman (2011) har man under senare år sett en tydlig ökning av bortfall vid enkätundersökningar. För att öka motivationen att delta ges därför möjlighet att få tillgång till studien då den färdigställts.
Trots kompletterande frågor kan det finnas åtskilliga faktorer som eventuellt kan inverka på resultatet och som inte beaktas i studien, exempelvis ekonomi- och civil status samt utbildning hos deltagarna (Sinha & Van den heuvel, 2011). Det görs dock ett medvetet val
att exkludera vissa kompletterande frågor för att få ett användarvänligt material, då svarsfrekvensen förväntas bli lägre vid ett mer omfattande frågeformulär. Ytterligare något att reflektera över är att majoriteten av frågorna i enkäten är utformade så att det tydligt framgår vad som är ett positivt- respektive negativt svar. Trots att respondenterna är anonyma genom processen kan det spekuleras i att den tydliga rankningen i svaren kan leda till omedveten "svars bias", vilket innebär att respondenten väljer att besvara enkäten på ett sådant sätt som ger större social acceptans och där personen i fråga framstår som "bra" (Brooks, Jordan, Divine, Smith & Neelon, 1990). Denna typ av felkälla är ett stort problem vid metodologi som innefattar enkäter. Dock används, i denna studie, ett instrument med hög validitet vilket ska begränsa inverkan av "svars-bias" (Furnham, 1986; Nederhof, 1985).
Det finns, som beskrivet ovan, flera potentiella felkällor som eventuellt inverkar på resultatet. Dock kan inte hävdas att studien hade påvisat ett signifikant resultat om dessa felkällor uteslutits.
Etiska dilemman
Enligt vetenskapsrådet (2002) finns fyra allmänna etiska huvudkrav på forskning: informationskrav, samtyckeskrav, konfidentialitetskrav, nyttjandekrav. Vid utformande av studien har hänsyn tagits till dessa, vilket presenteras i metodavsnittet. Inga etiska dilemman har därför uppkommit.
Vidare forskning
Longitudinella studier uppmanas då de, genom sin design, kan reducera risk för yttre påverkan och på ett fördelaktigt sätt möjliggöra kausala slutsatser (Bryman, 2011). Dessa studier bör vara mer omfattande och sträva efter en större svarsfrekvens för att möjliggöra god representativitet av målpopulationen och således möjliggöra en generalisering av resultatet. Dessutom behövs mer forskning kring tiden det tar för en intervention att påverka upplevelsen av livskvalité då det ligger till grund för att studier, som denna, ska kunna ge ett så reliabelt svar som möjligt. Forskning kring invänjningstiden är något som även Hafner et al. (2007) och Kaufman et al. (2007) efterlyser.
Slutligen uppmanas till validering- och reliabilitetstudier på svenska översättningen av PEQ. Detta för att, i studier som dessa, kunna använda ett mätinstrument med hög validitet och reliabilitet som är utformat för den specifika målpopulationen.
Slutsats
Syftet med denna studie var att undersöka om det finns en skillnad i livskvalité mellan individer med en transfemoral amputation som använder sig av mekanisk- respektive mikroprocessorstyrd knäkomponent. Resultatet visade inga signifikanta skillnader i livskvalité, vilket sammanfaller med resultat från studier som använt sig av samma mätinstrument. Dock skiljer resultatet sig från tidigare studier där specifika mätinstrumentet för målpopulationen använts. Det kunde därför spekuleras kring att RAND-36 inte är tillräckligt känsligt för att identifiera den inverkan som en knäkomponent eventuellt har på livskvalité i målpopulationen. Vidare bör mer specifika mätinstrument, inriktade mot individer med amputation, användas för att undersöka livskvalité i målpopulationen.
Referenser
Adel Gomnam M., Kamali M. Mobaraki H., Saeedi H (2016). Validity and Reliability Determination of the Persian Version of Prosthesis Evaluation in Individuals with Lower Limb Amputations Questionnaire. Quarterly of Iranian Journal of War & Public Health, 8(1), 9-16. Från http://afarandjournals.ir/article/Showarticle?articleId=67d5ccc0-1768-4e2e-ae62-ff55ae8e7187
Berry, D., Olson M.D., Larntz,K. (2009). Perceived Stability, Function, and Satisfaction Among Transfemoral Amputees Using Microprocessor and Nonmicroprocessor
Controlled Prosthetic Knees: A Multicenter Survey. Journal of Prosthetics & Orthotics 21(1), 32-42. DOI: 10.1097/JPO.0b013e318195b1d1
Brooks WB, Jordan JS, Divine GW, Smith KS, Neelon FA (1990). The impact of psychological factors on measurement of functional status. Med Care 28(9), 793-804. Från http://www.jstor.org/stable/3765420?seq=1#page_scan_tab_contents
Brodtkorb, TH., Henriksson, M., Johannesen, K., & Thidell, F. (2008). Cost-Effectiveness of C-Leg Compared With Non– Microprocessor-Controlled Knees: A Modeling Approach. Arch Phys Med Rehabil, 89(1), 24-30.
DOI: 10.1016/j.apmr.2007.07.049.
Brülde, B (2003). Teorier om livskvalité. Lund: Studentlitteratur
Bone, D.A., & Coleman, K.L. (2006). Use of the Prosthesis Evaluation Questionnaire (PEQ). Journal of Prosthetics & Orthotics, 18(6), 68-79. Från
http://journals.lww.com/jpojournal/Fulltext/2006/01001/Use_of_the_Prosthesis_Eva luation_Questionnaire.8.aspx
Bowling, A. (2005) Measuring health: a review of quality of life measurments scales. Buckingham: Open University Pr.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metodoer (2. Uppl.). Stockholm: Liber AB Bullinger, M. (1996). [Assessment of health related quality of life with the SF-36 Health Survey]. Rehabilitation (Stuttg), 35(3):XVII-XXVII. Från
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/8975342
Chen, T.H., Li, L. & Kochen, M.M. (2005). A systematic review: How to choose appropriate health-related quality of life (HRQOL) measures in routine general practice?. J Zhejiang Univ Sci B, 6(9), 936-940. DOI: 10.1631/jzus.2005.B0936
Chui, K. Wong, R.A. Lusardi, M.M (2013). An Evidence-Based Approach to Orthotic and Prosthetic Rehabilitation. I Lusardi, M.M, Jorge, M., Nielsen, C.C (Red.), Orthotics and prosthetics in rehabilitation (s.72-103 ). St.Louis, Saunders Elsevier.
Conrad, C., Chamlian, T.R., Ogasowara, M.S., Guedes Souza Pinto, M.A., Masiero, D. (2015) Translation into Brazilian Portuguese, cultural adaptation and validation of the Prosthesis Evaluation Questionnaire. Journal Vascular Brasileiro, 14(2). DOI:
10.1590/1677-5449.0038
Coons, S.J., Rao, S., Keininger, D.L. & Hays, R.D. (2000). A comparative review of generic quality-of-life instruments- Pharmacoeconomics, 17(1), 13-35. Från
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/10747763
Dahmström, K. (2011). Från datainsamling till rapport: att göra en statistisk undersökning (5. uppl.). Studentlitteratur
Davis, E., Waters, E., Mackinnon, A., Reddihough, D., Graham, H. K., Mehmet-Radji, O., & Boyd, R. (2006). Paediatric quality of life instruments: a review of the impact of the conceptual framework on outcomes. Developmental Medicine And Child Neurology,
48(4), 311-318. DOI: 10.1017/S0012162206000673
Doherty, S. (2005). Evidence-based medicine: arguments for and against. Emergency
Medicine Australasia: EMA, 17(4), 307-313. DOI: 10.1111/j.1742-6723.2005.00753.x
Dupes, B. (2014). Prosthetic knee systems. Hämtat 2017-04-07, från amputee coalition webbsida: http://www.amputee-coalition.org/resources/prosthetic-knee-systems/ Eiser C, Darlington A.SE, Stride CB, Grimer RJ (2001). Quality of life implications as a consequence of surgery: limb salvage, primary and secondary amputation. Sarcoma 5( 4):189–195. DOI: 10.1080/13577140120099173
Entergait, u.å. Enkätverktyg för enkät- och analyshantering. Hämtad 18 april, 2017, från https://entergate.se/sv/esmaker.html
Feinstein, A.R. (1987). Clinimetric perspectives. Journal of Chronic Diseases 40(6), 635-640. DOI: 10.1016/0021-9681(87)90027-0
Furnham, A (1986). Response bias, social desirability and dissimulation. Personality
and Individual Differences, 7(3), 385–400. DOI: 10.1016/0191-8869(86)90014-0.
Garratt, A., Schmidt, L., Mackintosh, A., Fitzpatrick, R. (2002) Quality of life measureme nt: bibliographic study of patient assessed health outcome measures. BMJ,
324, 1417. DOI: 10.1136/bmj.324.7351.1417
Gerzeli, S., Torbica, A., & Fattore, G. (2009). Cost utility analysis of knee prosthesis with complete microprocessor control (C-leg) compared with mechanical technology
in transfemoral amputees. The European Journal Of Health Economics: HEPAC:
Health Economics In Prevention And Care, 10(1), 47-55.
Hafner, B., Willingham, L.L., Buell, N.C., Allyn, K.J., Smith, D.G. (2007). Evaluation of Function, Performance, and Preference as Transfemoral Amputees Transition. Från Mechanical to Microprocessor Control of the Prosthetic Knee. Archives of Physical
Medicine and Rehabilitation, 88(2), 207-217. DOI: 10.1016/j.apmr.2006.10.030
Hagberg, K. & Brånemark, R. (2001). Consequences of non-vascular trans-femoral amputation: a survey of quality of life, prosthetic use and problems. Prosthetics and
Orthotics International, 25(3), 186- 194. DOI: 10.1080/03093640108726601
Hagberg, K., Brånemark, R., Hägg, O. (2004). Questionnaire for Persons with a Transfemoral Amputation (Q-TFA): Initial validity and reliability of a new outcome measure. Journal of Rehabilitation Research & Development, 41(5), 695-706. Från https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/15558399
Hays, R.D., Morales, L.S. (2001). The RAND-36 measure of health-related quality of life.
Annals of Medicine, 33(5), 350-357. DOI:10.3109/0785389019002089
Hays RD, Sherbourne CD., Mazel, R.M (1993). The RAND 36-item health survey 1.0.
Health Econ, 2(3), 217-27. Från https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/8275167
Jette, A.M. (1993). Using health-related quality of life measure in physical therapy outcomes research. Phys Ther, 73(8), 528-537.
Från https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/8337240
Kahle, J.T., Highsmith, M.J. & Hubbard, S.L. (2008). Comparison of nonmicroprocessor knee mechanism versus C-leg on Prosthesis Evaluation
Questionnaire, stumbles, falls, walking tests, stair descent, and knee preference. Journal
of Rehabilitation Research & Development, 45(1), 1-14. Från
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/18566922
Kaufman, K. R., Levine, J. A., Brey, R. H., Iverson, B. K., McCrady, S. K., Padgett, D. J., & Joyner, M. J. (2007). Gait and balance of transfemoral amputees using passive
mechanical and microprocessor-controlled prosthetic knees. Gait & Posture, 26(4), 489-493. DOI: 10.1016/j.gaitpost.2007.07.01
Kaufman, K.R., Levine, J.A., Brey, R.H., McCrady, S.K., Padgett, D.J & Joyner, M.J (2008). Energy expenditure and activity of transfemoral amputees using mechanical and microprocessor-controlled prosthetic knees. Arch Phys Med Rehabil, 89(7), 1380-5. DOI: 10.1016/j.apmr.2007.11.053
Knežević, A., Salamon, T., Milankov, M., Ninković, S., Jeremić Knežević, M.,
& Tomašević Todorović, S. (2015). Assessment of quality of life in patients after lower limb amputation. Med Pregl, 68(3-4), 103-8. Från
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26214989
Mareva, S., Thomson, D., Marenco, P., Estal Muñoz, E., Ott, C.V., Schmidt, B., Wingen, T., Kassianos, A.P. (2016). Study Protocol on Ecological Momentary Assessment
of Health-Related Quality of Life Using a Smartphone Application. Front Psychol, 18(7), 1086. DOI: 10.3389/fpsyg.2016.01086
Michael, J.W. (1999). Modern prosthetic knee mechanisms. Clin Orthop Relat Res,
apr(361), 39-47. Från https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/10212594
Muldoon, M.F., Barger, S.D., Flory, J.D., Manuck, S.B. (1998). What are quality of life measurements measuring? BMJ, 316, 542-5. DOI: 10.1136/bmj.316.7130.542
Nederhof, A.J. (1985). Methods of coping with social desirability bias: A review. European Journal of Social Psychology, 15(3), 263–280. DOI:10.1002/ejsp.2420150303.
Nilsson, K-Å. (2013). Ortopediska hjälpmedel. I Hommel, A & Bååth, C. (Red.), Ortopedisk vård och rehabilitering. (s.103-109). Lund: Studentlitteratur.
Nordenfelt, L. (2004). Livskvalite och Hälsa: Teorier & kritik. (2:a uppl.) Linköping: instutitionen för hälsa och samhälle, Linköpings universitet.
OLS, 2009:400. Offentlighets- och sekretesslagen. Hämtad 20 mars, 2017, från Riksdagen, https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/offentlighets--och-sekretesslag-2009400_sfs-2009-400 Ottobock (2015). Protesförsörjning. Hämtad 7 april, 2017, från Ottobocks webbsida:
http://www.ottobock.se/proteser/information-för-amputerade/protesförsörjning/
Papazafiropoulou, A. K., Bakomitrou, F., Trikallinou, A., Ganotopoulou, A., Verras, C., Christofilidis, G., & Μelidonis, Α. (2015). Diabetes-dependent quality of life
(ADDQOL) and affecting factors in patients with diabetes mellitus type 2 in Greece. BMC
Research Notes, 8, 786. DOI: 10.1186/s13104-015-1782-8
Patel, R., Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur AB
Psonak, R. (2013). Transfemoral prostheses. I Lusardi, M.M, Jorge, M., Nielsen, C.C (Red.), Orthotics and prosthetics in rehabilitation (s. 652-684). St.Louis, Saunders Elsevier.
Ravens-Sieberer, U., Erhart, M., Wille, N., Wetzel, R., Nickel, J., & Bullinger, M. (2006) Generic health-related quality-of life assessment in children and adolecents: methodological considerations. Pharmacoeconomics, 24(12), 1199-1220. Från https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17129075
Riazi, A., Hobart, J.C., Lamping, D.L., Fitzpatrick, R., Freeman, J.A., Jenkinson, C., Peto, V. & Thompson, A.J. (2003). Using the SF-36 measure to compare the health impact of multiple sclerosis and Parkinson’s disease with normal population health profiles. J Neurol Neurosurg Psychiatry, 74, 710–714. Från
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC1738466/pdf/v074p00710.pdf Roberts, P & Priest, H. (2006) Reliability and validity in research. Nursing Standard,
20(44), 41-45. DOI: 10.7748/ns2006.07.20.44.41.c6560
Safer, V.B., Yavuzer, G., Demir, S.O., Yanikoglu, I., Guneri, F.D. (2015) The prosthesis ev aluation questionnaire: reliability and cross-validation of the Turkish version. J Phys
Ther Sci, 27(6), 1677-1680. DOI: 10.1589/jpts.27.1677
Sackett, D. L. (1997). Evidence-based medicine. Seminars In Perinatology, 21(1), 3-5. DOI: 10.1016/S0146-0005(97)80013-4
Segal, A. D., Orendurff, M. S., Klute, G. K., McDowell, M. L., Pecoraro, J. A., Shofer, J., & Czerniecki, J. M. (2006). Kinematic and kinetic comparisons of transfemoral amputee gait using C-Leg and Mauch SNS prosthetic knees. J Rehabil Res Dev, 43(7),
857-870. DOI: 10.1016/j.apmr.2007.11.0
Seymour R., Engbretson B., Kott K., Ordway N., Brooks G., Crannell J., Hickernell E., Wheeler K. (2007). Comparison between the C-leg microprocessor-controlled prosthetic knee and non-microprocessor control prosthetic knees: a preliminary study of energy expenditure, obstacle course performance, and quality of life survey. Prosthet
Orthot Int., 31(1), 51-61. DOI: 10.1080/03093640600982255
Sinha, R., Van den heuvel, W.JA. (2011). A systematic literature review of quality of life in lower limb amputees. Disability and Rehabilitaion, 33(11), 883-99. DOI:
10.3109/09638288.2010.514646
Smith, D.G,, Horn, P., Malchow, D., Boone, D.A., Reiber, G.E., Hansen, S.T. (1995). Prosthetic history, prosthetic charges, and functional outcome of the isolated, traumatic below-knee amputee. J Truma, 38(1), 44-7. Från
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/7745656
Sullivan, M, Karlsson J, Taft, C (1999). How to assess quality of life in medicine:
rationale and methods. In: Progress in obesity research 8./Guy-Grand B, Ailhaud G; 8th International Congress on Obesity. - John Libbey &Company Ltd.p749-755.
Sullivan M, Karlsson J, Ware JE. (1995). The Swedish SF-36 health survey:
I. Evaluation of data quality, scaling assumptions, reliability and construct validity acros s general populations in Sweden. Soc Sci Med 41(10), 1349-1358. DOI: 10.1016/0277-9536(95)00125-Q
Testa, M.A., & Nackley, J.F. (1994). Methods for quality-of-life studies. Annual Review
Taillefer, MC., Dupuis, G., Roberge, MA., & LeMay, S. (2003). Health-Related Quality of Life Models: Systematic Review of the Literature. Social Indicators Research, 64(2), 293-323. DOI: 10.1023/A:1024740307643
Theeven, P.J.R., Hemmen, B., Geers, R.P.J., Smeets, R.J.E.M., MD, Brink, P.R.G MD, Seelen, H.A.M. (2012).Influence of advanced prosthetic knee joints on perceived performande and everyday life activity level of low-functional, persons with a
transfemoral amputation or knee disarticulation. J Rehab Med, 44(5).454-461. DOI: 10.2340/16501977-0969.’
Ventergodt, S., Merrick, J. Andersen, N.J. (2003). Quality of life theory I. The
IQOL theory: an integrative theory of the global quality of life concept. Scientific World
Journal, 13(3), 1030-40. DOI: 10.1100/tsw.2003.82
Ware JE, Sherbourne CD. (1992). The RAND 36-item short-form health survey (SF-36). I. Conceptual framework and item selection. Med Care, 30(6), 473-83. Från
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/1593914
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom
humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm.
Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed. Stockholm: vetenskapsrådet.
World Health Organization (2017). WHOQOL: Measuring Quality of Life: Introducing the WHOQOL instruments. Hämtat 2017-04-10, från
http://www.who.int/healthinfo/survey/whoqol-qualityoflife/en/
Åkerman, E., & Orwelius, L. (2016) Riktlinjer för PostIV uppföljning. Hämtad 2017-04-10, från http://www.icuregswe.org/Documents/Guidelines/PostIVA/PostIVA_2016.pdf
Bilagor
Bilaga 1Bilaga 2
Enkäten erhållen från esMakerNX3 version 3.0
Livskvalité hos lårbensamputerade
Jag har tidigare tagit del av information som berör studiens syfte, att deltagandet är frivilligt samt att jag förblir anonym i studien.
Ja Kön Man Kvinna Annat Vill ej svara Ålder ________________________________________________________________________ Vilket län bor du i? ________________________________________________________________________
Vilket år blev du amputerad? (nämn även om du blivit amputerad flera gånger på samma ben och i så fall när detta inträffat)
________________________________________________________________________
Vad var orsaken till din amputation? (ex. trauma, tumör, infektion)
________________________________________________________________________
Har du några övriga sjukdomar som du anser, över en längre period, påverkar din livskvalité?
Nej
Ja. Om ja, vad för sjukdom? (ej obligatorisk)
__________________________________________________________________
Använder du gånghjälpmedel vid gång med protes i hemmet?
Ja, rullator eller liknande
Ja, 2 kryckor/2 käppar
Ja, 1 krycka/1 käpp
Använder du gånghjälpmedel vid gång med protes utomhus?
Ja, rullator eller liknande
Ja, 2 kryckor/2 käppar
Ja, 1 krycka/1 käpp
Nej
Hur länge använder du din protes per dygn?
0-3 h/dygn 4-6 h/dygn 7-9 h/dygn 10-12 h/dygn 13-15 h/dygn Mer än 15 h/dygn
Vilken typ av knäled använder du idag?
Mekanisk knäled (du behöver INTE ansluta knäleden till en strömkälla för att ladda upp den)
5
Följande frågor gäller din upplevda mobilitet
Svara på alla frågor som om du har på dig den protes (de proteser) du vanligen använder. Om du normalt sett skulle använda en käpp, krycka eller rollator för att utföra uppgiften ska du svara på frågan som om du använder detta gånghjälpmedel.
Välj alternativet "kan ej utföra" om du:
skulle behöva hjälp av någon annan för att genomföra uppgiften
skulle behöva en rullstol eller elmoped (permobil) för att genomföra uppgiften, eller
känner att uppgiften skulle vara osäker för dig
Vänligen markera en ruta per rad.
Mobilitet Utan någon svårighet Med lite svårighet Med viss svårighet Med stor svårighet Kan ej utföra Kan du gå en kort sträcka i ditt hem?
Kan du gå upp och nerför trottoarkanten?
Kan du gå och samtidigt bära en varukorg i en hand?
Kan du fortsätta gå om du får en knuff? Kan du hålla samma tempo som andra när du går?
Kan du gå nerför en brant och grusad biluppfart?
Kan du promenera ungefär 3 km i ojämn terräng med backar?
Följande frågor berör din hälsa och livskvalité
I allmänhet, skulle du säga att din hälsa är:
Utmärkt Mycket god God Någorlunda Dålig
39
Jämfört med för ett år sedan, hur skulle du bedöma din hälsa nu?
Mycket bättre Något bättre Ungefär densamma Något sämre Mycket sämre
Följande frågor handlar om aktiviteter du kan tänkas ägna dig åt en vanlig dag. Begränsar din nuvarande hälsa dig i dessa aktiviteter? Om ja, hur mycket?
Ja, mycket
begränsad Ja, lite begränsad
Nej, inte alls begränsad Fysiskt ansträngande aktiviteter, t.ex.
löpning, lyfta tunga föremål, delta i ansträngande idrotter
Måttligt ansträngande aktiviteter, t.ex. flytta ett bord, dammsuga, promenera eller cykla
Lyfta eller bära matkassar Gå upp för flera trappor Gå upp för en trappa Böja dig eller gå ner på knä Gå mer än ett par kilometer
Gå flera kvarter (flera hundra meter) Gå ett kvarter (hundra meter) Bada/duscha eller klä på dig
Under de senaste 4 veckorna, har du haft något av följande problem med ditt arbete eller andra vanliga dagliga aktiviteter på grund av din fysiska hälsa?
Ja Nej
Dragit ner på tiden du ägnat åt arbete eller andra aktiviteter
Fått mindre gjort än du skulle vilja Begränsats i vissa arbetsuppgifter eller andra aktiviteter
Haft svårt att utföra arbete eller andra aktiviteter (t.ex. det krävdes mer ansträngning)
40
Under de senaste 4 veckorna, har du haft något av följande problem med ditt arbete eller andra vanliga dagliga aktiviteter på grund av känslomässiga problem (t.ex. att du känt dig nere eller orolig)?
Ja Nej
Dragit ner på tiden du ägnat åt arbete eller andra aktiviteter
Fått mindre gjort än du skulle vilja Utfört arbete eller andra aktiviteter mindre noggrant än vanligt
Inte alls Lite
grand Måttlig
Ganska mycket
Extremt mycket Under de senaste 4 veckorna, i vilken
omfattning har din fysiska hälsa eller känslomässiga problem stört dina vanliga sociala aktiviteter med familj, släkt, vänner, grannar eller föreningar etc.?
Ingen Mycket
lätt Lätt Måttlig Svår
Mycket svår Hur mycket fysisk smärta har du haft
under de senaste 4 veckorna?
Inte alls Lite
grand Måttligt
Ganska mycket
Extremt mycket Under de senaste 4 veckorna, hur
mycket har smärta stört ditt vanliga arbete (gäller både arbete utanför hemmet och hushållsarbete)?
41
Följande frågor handlar om hur du känner dig och hur det har varit under de senaste 4 veckorna. Ange det svar som stämmer bäst med hur du känt dig. Hur mycket av tiden under de senaste 4 veckorna …
Hela tiden Största delen av tiden En stor del av tiden En viss del av tiden En liten del av tiden Inget av tiden Har du känt dig pigg?
Har du känt dig mycket nervös?
Har du känt dig så nere att ingenting kunnat muntra upp dig?
Har du känt dig lugn och harmonisk? Har du känt dig energisk?
Har du känt dig dyster och ledsen? Har du känt dig utsliten?
Har du känt dig lycklig? Har du känt dig trött?
Under de senaste 4 veckorna, hur mycket av tiden har din fysiska hälsa eller känslomässiga problem stört dina sociala aktiviteter (som att träffa vänner, släktingar etc.)?
Hela tiden
Största delen av tiden En viss del av tiden En liten del av tiden Inget av tiden
Hur väl stämmer följande påstående in på dig?
Stämmer helt Stämmer ganska bra Vet inte Stämmer ganska dålig Stämmer inte alls Jag verkar ha något lättare att bli sjuk
än andra människor
Jag är lika frisk som andra jag känner Jag tror att min hälsa kommer att försämras
Min hälsa är utmärkt
