AKADEMIN FÖR HÄLSA OCH ARBETSLIV
Avdelningen för vårdvetenskap
Hur personer med hypotyreos upplever sin livskvalité
En litteraturstudie
Isabelle Jonsson & Johanna Öhman
2019
Examensarbete, Grundnivå, 15 hp Omvårdnad
Sjuksköterskeprogrammet Examensarbete inom omvårdnad, 15 hp
Handledare: Carola Ressem Examinator: Ingela Enmarker
ABSTRAKT
Bakgrund: Hypotyreos är en av de vanligaste endokrina sjukdomarna. Varje år insjuknar människor i sjukdomen och vanligast är att kvinnor drabbas. Att drabbas av hypotyreos innebär att man har brist på tyreoideahormoner i sköldkörteln och att energiproduktionen går på sparläge. Kompetenskrav sätts på sjuksköterskan i
vårdandeprocessen hos patienter med hypotyreos då konsekvenserna av sjukdomen kan förefalla diffusa och svåra att mäta. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur personer med hypotyreos upplever sin livskvalité. Metod: Denna studie är en
beskrivande litteraturstudie. Elva artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats har analyserats och delats upp i teman och subteman. Huvudresultat: Personer med hypotyreos upplevde varken en bättre livskvalitet eller förbättringar gällande
sköldkörtelrelaterade symtom trots att de medicinerats. Känslan hos dessa personer var att de kände sig svaga, orkeslösa, dränerade på ork och att deras dagliga aktiviteter begränsades. En känsla av missförståelse upplevdes inom vården då läkarna fokuserade främst på personernas provresultat. Trots det att läkaren talade om att blodvärdena låg inom referens upplevde personerna med hypotyreos att flertalet symtom kvarstått.
Slutsats: Personer med hypotyreos uttryckte missnöje över sin upplevelse av
livskvalitet, sin medicinering och även vårdrelationen. Att leva med hypotyreos innebar att man kunde ha kvarvarande symtom trots medicinering och livskvalitén för dessa personer påverkades negativt. Genom en ökad förståelse för denna komplexa sjukdom skulle sjuksköterskan kunna bidra med en större trygghet och hjälpa dessa personer genom att skapa en bättre vårdrelation.
Nyckelord: Hypotyreos. Livskvalité. Omvårdnad. Sjuksköterska. Upplevelse.
ABSTRACT
Background: Hypothyroidism is one of the most common endocrine diseases. Every year, people get sick with the disease and most commonly, women are affected. Being affected by hypothyroidism means that there is a lack of thyroid hormones in the thyroid gland and makes the energy production goes to a low saver. Competence requirements are imposed on the nurse in the caring process of patients with
hypothyroidism as the consequences of the disease may appear diffuse and difficult to measure. Purpose: The purpose of this study was to describe how people with
hypothyroidism experience their quality of life. Method: This study is a descriptive literature study. Eleven articles with both qualitative and quantitative design have been analyzed and divided into themes and sub-themes. Main Results: People with
hypothyroidism experienced neither a better quality of life nor improvements in thyroid- related symptoms despite being medicated. The feeling of these people was that they felt weak, powerless, drained of energy and that their daily activities were limited. A feeling of misunderstanding was experienced in health care when the doctors focused mainly on the person's test results. Although the doctor mentioned that the blood values were within reference, people with hypothyroidism felt that a number of symptoms remained. Conclusion: People with hypothyroidism expressed dissatisfaction with their experience of quality of life, their medication and even the care relationship. Living with hypothyroidism meant that you could have remaining symptoms despite
medication and the quality of life for these people was adversely affected. Through an increased understanding of this complex illness, the nurse could contribute with greater security and help these people by creating a better care relationship.
Keyword: Experience. Hypothyroidism. Nurse. Nursing. Quality of life.
Innehållsförteckning
1. INTRODUKTION ... 1
2. BAKGRUND ... 1
2.1 Symtom och behandling ... 2
2.2 Människan och vårdandet ... 2
2.3 Problemformulering ... 3
2.4 Syfte ... 4
2.5 Frågeställning ... 4
1. METOD ... 4
3.1 Design ... 4
3.2 Sökstrategier ... 4
Tabell 1. Databassök ... 5
3.4 Urvalskriterier ... 5
3.5 Urvalsprocessen ... 6
Figur 1. Flödesschema ... 6
3.6 Dataanalys ... 6
3.7 Etiska överväganden ... 7
1. RESULTAT ... 7
Figur 2. Teman och underteman ... 7
4.1 Fysisk hälsa ... 8
4.1.1 Sömn ... 8
4.1.2 Fysisk träning ... 9
4.1.3 Kroppsvikt och BMI ... 9
4.2 Mental hälsa ... 9
4.2.1 Självkänsla och Förståelse av sjukdom ... 10
4.2.2 Psykosociala aspekter ... 10
4.3 Bemötandet av vården ... 11
4.4 Behandling med sköldkörtelhormon... 12
5. DISKUSSION ... 12
5.1 Huvudresultat ... 12
5.2 Resultatdiskussion ... 13
5.2.1 Fysiska hälsan ... 13
5.2.2 Mentala hälsan ... 13
5.2.3 Bemötandet av vården ... 14
5.2.4 Behandling med sköldkörtelhormon ... 14
5.3 Metoddiskussion ... 15
5.4. Kliniska implikationer ... 16
5.5 Förslag på fortsatt forskning ... 17
5.6 Slutsats ... 18
6. REFERENSLISTA ... 19
7. BILAGOR ... 1
Bilaga 1. Relevansbedömningsmall ... 2
Bilaga 2. Kvalitetsgranskningsmall för artiklar med kvalitativ ansats ... 3
Bilaga 3. Kvalitetsgranskningsmall för artiklar med kvantitativ ansats ... 4
Bilaga 4. Metod- och resultattabell... Fel! Bokmärket är inte definierat.
1
1. Introduktion
Förutom diabetes så är hypotyreos den vanligaste endokrina sjukdomen. Att drabbas av hypotyreos innebär att man har brist på tyreoideahormoner i sköldkörteln och att energiproduktionen för dessa patienter går på sparlåga (Ericson & Ericson 2012). Varje år insjuknar människor i sjukdomar och alla kan drabbas av en sköldkörtelsjukdom.
Vanligast är att kvinnor drabbas, statistiken säger att 8 av 10 som drabbas är kvinnor (Sköldkörtelförbundet 2019). Socialstyrelsen genomförde ett regeringsuppdrag inom området kvinnors hälsa, där man tittat på förskrivningen av läkemedel för hypotyreos.
Under 2017 ökade förskrivningen med 32 % och totalt förskrevs preparat till ca 460 000 människor med diagnosen hypotyreos. Socialstyrelsen ser en stor ökning av hypotyreos bland befolkningen och de skriver att det skulle vara värdefullt med ett kunskapsstöd samt en dialog med nationella programrådet för endokrina sjukdomar och
sköldkörtelförbundet (Socialstyrelsen 2018).
2. Bakgrund
Det finns två olika typer av hypotyreos, vid primär hypotyreos producerar sköldkörteln otillräckligt av hormonerna T4 och T3. Vid sekundär hypotyreos producerar
sköldkörteln otillräckligt av dessa hormoner till följd av för låg TSH frisättning från hypofysen (Ericson & Ericson 2012). Sköldkörteldysfunktion kan påverka människans livskvalitet och kan orsaka psykisk ohälsa. Genom olika skalor och validerade
mätningar kan man idag ta reda på hur patienterna upplever sitt hälsotillstånd och hur deras livskvalitet ser ut (Gulseren et.al 2006). Användningen av termen livskvalité (QoL) har funnits länge inom sjukvården. Redan på 1960-talet ansågs mätning av livskvalitet viktigt då man önskade mäta resultat över sjuklighet och biologisk funktion.
Man insåg att olika typer av medicinsk behandling kunde förlänga livslängden men på bekostnad av livskvaliteten. Det finns flera exempel på definitioner av livskvalité då själva definierandet av QoL har visat sig vara utmanande (Karimi & Brazier 2016).
Enligt Karimi och Brazier (2016) är en definition av livskvalitet: ”en medveten kognitiv bedömning av tillfredställelse med sitt liv” och ”en individs uppfattning om sin position i livet i samband med den kultur och värdesystem där de lever och i förhållande till deras mål, förväntningar, standarder och problem”.
2
2.1 Symtom och behandling
Symtomen som uppkommer vid hypotyreos är resultatet av att kroppens
ämnesomsättning går långsamt. Symtom kan innebära minskad värmeproduktion, en trötthet som är både kroppslig och mental samt ger ett ökat sömnbehov. Denna trötthet kan visa sig genom att man blir initiativlös och trögare i tanken samt får ett försämrat minne. Patienter med hypotyreos kan få myxödem som innebär en svullnad i huden på grund av proteiner som ansamlats och binder vätska. Vid hypotyreos är nervsystemets aktiviteter dämpat och det kan medföra att man får nedsatt hörsel, syn och även känsel.
Utebliven menstruation eller störd menstruationscykel är också vanligt och kan leda till infertilitet. (Ericson & Ericson 2012). Enligt Gabrielson, Sartor och Hellstrom (2018) är det viktigt att följa upp personer med hypotyreos, både medicinskt och mentalt,
eftersom bland annat sexuell dysfunktion kan påverkas av sköldkörtelhormonnivåerna.
För de flesta personer är sjukdomen kronisk och det innebär livslång medicinering.
Historisk sett har hypotyreos behandlats med naturligt sköldkörtelhormon från gris som innehåller alla hormon från sköldkörteln, det vill säga T4, T3, T2, T1, T0 samt
kalcitonin. Standardbehandlingen vid hypotyreos idag är T4, Levaxin. I de flesta fall kan man bli symtomfri men det kan ta tid och vid kvarstående symtom bör
behandlingen individanpassas (Sköldkörtelförbundet 2019).
2.2 Människan och vårdandet
Att vårda patienter med hypotyreos sätter kompetenskrav på sjuksköterskan i vårdande processen då konsekvenserna av hypotyreos kan förefalla diffust och svårt att mäta.
Sjuksköterskan har en central roll då det krävs erfarenhet av att se helheten av patienten och även att kunna ha ett nära samarbete med patienten för att slutligen kunna ge rätt vård (Almås, Stubberud & Gr∅nstedt 2011). Midgley, Toft, Larisch, Dietrich och Hoermann (2019) skriver att det bör göras en utvärdering på hur fokus bör ligga gällande hypotyreos patienter, de tycker att mer fokus ska riktas på patientens symtom istället för biokemin. Genom att skifta fokus och utgå från patientens symtom, får sjuksköterskan ett mer personligt och individuellt tillvägagångsätt.
3 I denna litteraturstudie utgår författarna utifrån Katie Erikssons teori. Alligood (2017) beskriver att Erikssons teori handlar om att en vårdande gemenskap samt omsorg uppstår när vårdaren, i kärlekens anda, lindrar patientens lidande. Eriksson menar på att grundbegreppet för vårdande är lidande och att grundmotivet för vårdande är kärlek.
Enligt Eriksson är lidandet unikt och erfarenhetsbaserad, inte synonymt förknippad med smärta. Vidare skriver Eriksson att begreppet människa baseras på att människan är en enhet av en kropp, ande och själ. Människorna vi möter i vårdandet är kreativa,
fantasifulla samt sitter på begär och önskningar. Man kan därför inte enbart beskriva människan vad gäller hennes behov. När en människa inträder i vården blir hon en patient i begreppets ursprungliga betydelse- en lidande människa (Alligood 2017).
Eriksson och Rehnsfeldt (2004) berättar att lidandet är en slags kraft för
meningsskapande och att vårdgivaren kan uthärda lidandeupplevelsen tillsammans med patienten. Att gå in som vårdgivare i lidandets dramatik genom att se och bekräfta, ger patienten utrymme för att skapa uttryck för sitt lidande. Eriksson och Rehnsfeldt (2004) förklarar att utan denna typ av möte mellan patient och vårdgivare, finns det risk för att lindrandet av lidandet kommer få sämre resultat.
Att även behålla en kontinuitet i vården förklaras vara viktigt vid vårdande av patienter med hypotyreos då man som sjuksköterska får möjlighet att skaffa sig mer
yrkeskunskap. På så sätt skaffar man sig mer erfarenhet av patienternas mående samt får ett mer engagemang (Dew et al. 2018).
2.3 Problemformulering
Hypotyreos innebär att personer kan få symtom så som trötthet- både kroppsligt och mentalt samt ett ökat sömnbehov. De kan även känna sig trögtänkta och få sämre minne. Andra symtom som kan visa sig är myxödem eller en störd menstruationscykel.
Dessa symtom kan påverka människans livskvalitet och kan dessutom bidra till
konsekvenser som är diffusa och svåra att mäta, vilket gör att det ställs höga
kompetenskrav på sjuksköterskans omvårdnad. Att hålla en kontinuitet och ett nära samarbete med patienten skapar inte bara yrkeskunskap och erfarenhet hos
sjuksköterskan utan ger även patienten rätt förutsättningar för en god vård. Diagnosen hypotyreos har ökat bland befolkningen och även föreskrifter av läkemedelspreparat. I
4 och med denna ökning anser författarna till föreliggande litteraturstudie att även
forskning och studier bör bli mer omfattande. Författarna har gjort en sammanställning på tidigare forskning rörande personer med hypotyreos upplevelse av livskvalité för att öka förståelsen för denna patientgrupp hos sjuksköterskor.
2.4 Syfte
Syftet med denna studie var att beskriva hur personer med hypotyreos upplever sin livskvalité.
2.5 Frågeställning
Hur upplever personer med hypotyreos sin livskvalité?
1. Metod
3.1 Design
Denna studie är en beskrivande litteraturstudie som genomförts genom att samla data för att sedan som Polit och Beck (2016) skriver, bli sakkunniga på det området vi valt.
Enligt författarna görs litteraturstudien utifrån de faktum att ta reda på nuvarande kunskap relaterat till studiens syfte och frågeställning.
3.2 Sökstrategier
I litteratursökningen har författarna använt sig av databaserna Pubmed, CINAHL och PsycINFO. För att söka sig fram till relevanta artiklar gällande studiens syfte har författarna valt sökorden ”Hypothyroidism”, ”Hypothyreoid”, ”Quality of life”,
”Management”, ”Selfmanagement”, ”Symtoms”, ”Acceptance” och ”Patients”. Dessa sökord har författarna använt sig av genom att forma olika sökkombinationer.
Författarna har även tagit hjälp av booleanska söktermer (AND, OR, NOT) för att smalna av sökningen. I litteratursökningen har författarna valt sökord som berör studiens syfte men samtidigt inte styr resultatet. Begränsningar så som årtal, fulltext, språk och abstract har använts för att få en mer rimlig storlek av antalet träffar.
Resultatet av dessa sökningar gav 11 relevanta artiklar (Tabell 1).
5
Tabell 1. Databassök 3.4 Urvalskriterier
Urvalskriterierna inkluderade personer med hypotyreos från olika länder med
varierande ålder och kön. Inom exklusionskriterna ingick barn under 18 år, gravida samt de personer som inte har sjukdomen.
Databas Sökdatum
Begränsningar (limits)
Söktermer Antal träffar Antal valda artiklar (exklusive dubbletter)
Pubmed 2019-08-29
Engelska, fulltext 5 år
Hypothyroidism (fritext) AND Health-Related Quality Of Life (fritext)
128 3
Pubmed 2019-08-29
Engelska, från 2018-01-01 till 2019-05-23, abstract, full text
Hypothyroidism (fritext) AND symptoms (fritext) AND patients (fritext)
368 3
Pubmed 2019-08-29
Engelska, 5 år
Hypothyroid (fritext) AND Acceptance (fritext)
8 1
CINAHL 2019-08-29
10 år
Health-Related Quality Of Life OR Life Quality (fritext) AND
Hypothyroidism (fritext)
126 2
PsycINFO
2019-08-29 10 år
Hypothyroidism OR hypothyreoid (fritext) AND Health-Related Quality Of Life OR Life Quality (fritext)
19 1
PsycINFO 2019-08-29
Engelska, 10 år
Hypothyroidism OR hypothyreoid (fritext) AND Management or selfmanagement (fritext)
46 1
Totalt: 11
6
18 artiklar exkluderades som inte hade fokus på
personernas upplevelse av hypotyreos
3.5 Urvalsprocessen
Författarna har i urvalet valt de artiklar som utifrån titel och abstract stämt överens med föreliggande studies syfte. Urvalsprocessen har skett genom att båda författarna till föreliggande litteraturstudie sökt artiklar var för sig med utgång från artiklarnas titel.
Om titeln svarat på syfte och frågeställning har även abstract lästs. I de fall abstract presenterat relevant fakta utifrån syfte och frågeställning har dessa artiklar öppnats i full text för att sedan kontrollerats för användbarheten i sin helhet. Vidare har båda
författarna samlat alla artiklar och gjort en gemensam genomgång av innehållet utifrån syfte för föreliggande studie. Författarna har även genomfört en kvalitetsgranskning med hjälp av ett kvalitetsgranskningsinstrument för att sedan behållit de artiklar som ansågs relevanta, under denna process föll en artikel bort (Bilaga 1, Figur 1). I och med kvalitetsgranskningen i urvalsprocessen visade det sig att det fanns tillräckligt med vetenskapliga artiklar inom området för föreliggande studies syfte. 11 artiklar ansågs relevanta och inkluderades i föreliggande studie.
Figur 1. Flödesschema
3.6 Dataanalys
Denna litteraturstudie har analyserats och sammanställts utifrån de funna relevanta artiklarnas resultatdel. Analysen har skett genom att båda författarna, ingående har
Sökningar i PubMed resulterades i 594 artiklar
Sökningar i CINAHL resulterades i 227 artiklar
Sökningar i PsycINFO resulterades i 80 artiklar
901 titlar lästes
871 artiklar som inte svarade på syftet samt frågeställningen exkluderades
12 artiklar granskades samt analyserades kritisk med hjälp av kvalitetsgranskningsinstrument
11 artiklar användes i föreliggande studies resultat
30 möjliga artiklars abstracts lästes samt analyserades
1 artikel som inte svarade på föreliggande studies syfte och frågeställning exkluderades
7 granskat de 11 artiklarnas resultatdel. Dessa 11 artiklar lästes individuellt, gemensamt och har sedan sammanställts i ett Word- dokument. Författarna diskuterade, bearbetade och sammanfattade studiernas resultat, utifrån om dessa studier svarat på föreliggande studies syfte. Studiernas resultatdelar delades in i olika teman och subteman, detta gjordes med hjälp av färgkodning för att jämföra studiernas likheter och olikheter (Aveyard 2014).
3.7 Etiska överväganden
I litteraturstudien har författarna förhållit sig till berörande frågor kring redlighet så som objektivitet och noggrannhet. Vid studerande av litteraturstudier lästes och översatts litteratur noggrant för att undvika feltolkning eller möjligen felaktigt beskriva andras resultat/teorier. Enligt Polit och Beck (2016) bör man redovisa, opartiskt, rätta källor och undvika plagiat samt undvika att vilseleda läsaren. I föreliggande studie har författarna förhållit sig till detta under hela processen.
1. Resultat
Resultat i denna litteraturstudie baserar sig på de resultat som framkommit i 11
vetenskapliga artiklar. 2 av artiklarna har en kvalitativ ansats och 9 av artiklarna har en kvantitativ ansats. Artiklarna presenteras i tabell 2 och 3, se bilaga och i löpande text.
Genom dataanalysen framkom fyra teman med tillhörande subteman. De fyra teman är Fysisk hälsa, Mental hälsa, Bemötande av vården och Behandling med
sköldkörtelhormon. Subteman är Sömn, Fysisk träning, Kroppsvikt och BMI, Självkänsla och Förståelse av sjukdom samt Psykosociala aspekter (Figur 2).
Tema Subteman
Fysisk hälsa • Sömn
• Fysisk träning
• Kroppsvikt och BMI
Mental hälsa • Självkänsla och Förståelse av sjukdom
• Psykosociala aspekter
Bemötande av vården
Behandling med sköldkörtelhormon
Figur 2. Teman och underteman
8
4.1 Fysisk hälsa
Att leva med hypotyreos upplevs, enligt flertalet studier, som att sjukdomen påverkar den fysiska hälsan negativt (Ingoe et al. 2018, Nexø et al. 2015, Ngiap Chuan et al.
2019, Shivaprasad et al. 2018), Lankhaar, De Vries, Jansen, Zelissen & Backx 2014). I Shivaprasad et al. (2018) studie granskade man personer med hypotyreos hälsostatus.
Man jämförde personernas data med åldersmatchade och könsmatchade friska
kontroller. Man kom fram till att personerna med hypotyreos hade en betydligt sämre självupplevd hälsostatus i jämförelse med de friska kontrollerna (Shivaprasad et al.
2018). I Kelderman-Bolk, Visser, Tijssen, och Berghout (2015) studie visade det sig att livskvaliteten hos personer med hypotyreos upplevdes lägre än hos den allmänna befolkningen. Vid en liknande undersökning jämförde man livskvaliteten hos personer med hypotyreos med personer som inte hade sjukdomen och det visade sig att
livskvalitén för dessa två grupper var densamma (Rakhshan, Ghanbari, Rahimi &
Mostafavi 2017). Personer som lever med hypotyreos känner sig påverkade av sina symtom som exempelvis känslan av svaghet, torr hud och grov hud, detta menar Ngiap Chuan et al. (2019) påverkar dessa personers livskvalité. Det framkommer även i studien att upplevelsen av symtomen inte har att göra med nivåerna i provresultatet (Ngiap Chuan et al. 2019).
4.1.1 Sömn
I flera studier beskrivs sambandet mellan hypotyreos och begynnande trötthet, att känna sig dränerad (Ingoe et al. 2018, Kelderman-Bolk, Visser, Tijssen & Berghout 2015, Lankhaar, de Vries, Jansen, Zelissen & Backx. 2014, Nexø et al. 2015, Ngiap Chuan et al. 2019, Shivaprasad et al. 2018). När det gäller hypotyreos så skriver Nexø et al.
(2015) att det är varierande från person till person hur symptomen av sjukdomen upplevs. Det visade sig tydligt att flertalet personer hade känslan av att känna sig dränerade på ork och att det skapade ett stort sömnbehov. Personerna kände sig som observatörer medan världen passerade förbi (Nexø et al. 2015). En kvinna i 80 årsåldern berättade i en intervju att ett av hennes problem innan hon blev diagnostiserad med hypotyreos var att hon somnade överallt. Hon kunde somna mitt under en fest, vid middagsbordet eller när hon körde bil. Under denna tid var hon en arbetande kvinna och detta påverkade henne i alla hennes beslut (Ingoe et al. 2018).
9 4.1.2 Fysisk träning
Studien från Lankhaar, De Vries, Jansen, Zelissen och Backx (2014) bekräftar att träningsintolerans hos personerna inte alltid är reversibel under adekvat
hormonbehandling. Det finns en betydande grupp behandlade personer som har ihållande klagomål. Klagomål gällande påverkan av de begränsningar de upplever genom att inte kunna genomföra sina dagliga aktiviteter, vilket resulterar i en sämre livskvalité för dessa personer. Studien visar också att personer med hypotyreos kan få träningsintolerans, detta leder till fysisk inaktivitet samt resulterar i muskelatrofi, svaghet, trötthet, fetma och en ökad risk för kardiovaskulära komplikationer. Personer med hypotyreos, vare sig de är behandlade eller icke behandlade, är inte lika toleranta gällande fysisk träning (Lankhaar, De Vries, Jansen, Zelissen & Backx 2014).
4.1.3 Kroppsvikt och BMI
Trots det att personerna behandlas med levotyroxin upplever de symtom i form av viktökning, vilket i sin tur ger dessa personer en sämre livskvalité (Ngiap Chuan et al.
2019). Enligt Kelderman-Bolk, Visser, Tijssen och Berghout (2015) upptäcks ofta en ökning av kroppsvikt hos behandlade personer med hypotyreos och de beskriver i sin studie att en stor grupp behandlade personer med hypotyreos upplevde en minskad livskvalité relaterat till en ökad kroppsvikt och BMI. De kunde inte binda dessa fynd till serum-sköldkörtelparametrar eller auto-antikroppar (Kelderman-Bolk, Visser, Tijssen &
Berghout 2015).
4.2 Mental hälsa
Sambandet mellan hypotyreos och depression beskrivs i flera studier (Rakhshan, Ghanbari., Rahimi & Mostafavi 2017, Tayde et al. 2017 & Feller et al. 2018). I en undersökning av Tayde et al. (2017) uppgav mer än hälften (57 %) av personerna med hypotyreos att de led av en mild till måttlig depression. Rakhshan, Ghanbari, Rahimi och Mostafavis (2017) beskrev att även om deras studie visade att livskvalitén för personer med hypotyreos och personer utan sjukdomen var densamma så skilde det sig åt gällande den mentala hälsan. Det som skiljde de båda grupperna åt var att personerna med hypotyreos hade tydliga fysiska tecken och högre markörer för ångest och
depression. Detta medförde att personer med hypotyreos hade ett lägre mentalt
10 hälsotillstånd. I studien kunde de där av bekräfta sambandet mellan den lägre mentala hälsan och livskvalitén hos personer med hypotyreos (Rakhshan, Ghanbari, Rahimi &
Mostafavi 2017).
4.2.1 Självkänsla och Förståelse av sjukdom
Personer med hypotyreos känner att kroppen upplevs ha en egen vilja medan de i sitt sinne tycks vilja att kroppen ska agera annorlunda. När personerna upplever denna kollision av känslor så resulterar det i att de upplever skam på grund av att samspelet mellan sinne och kropp inte fungerar (Nexø et al. 2015). Det framkommer även i Nexø et al. (2015) studie att personer med hypotyreos upplevde att de tappat kontrollen över sitt mentala och fysiska tillstånd, oavsett deras medicinska tillstånd. Personerna fann en tvetydighet och förvirring när de försökte förstå sina symtom då sjukdomsupplevelserna kunde vara diffusa. Personerna uppfattade även att symtomen de upplevde inte kunde identifieras av andra, att de såg friska ut på utsidan medan de i själva verket inte var det.
Några av personerna försökte dölja den verkliga nivån av sitt tillstånd och ville framstå som att de var kapabla i vardagen, andra personer överdrev sina symtom för att bli tagna på allvar. De flesta av personerna beskrev att de hade en längtan om förståelse från sina närstående (Nexø et al. 2015).
4.2.2 Psykosociala aspekter
Att leva med symptomen av hypotyreos gör att dessa personer känner sig missförstådda.
Missförstådda inför läkaren, i sitt arbete eller inom utbildning. De känner sig inte välmående och pressen är stor att försöka leva ett dagligt liv med arbete eller utbildning (Nexø et al. 2015).
I Nexø et al. (2015) studie internaliserade personerna med hypotyreos sina
funktionsnedsättningar genom att använda sig av negativa uttryck såsom “lat”, “dum”
eller “galen” när de talade om deras minskade arbetsprestation. De höll sina
funktionsnedsättningar hemliga. Somliga var rädda för missuppfattningar, andra tyckte att det var svårt att formulera sina upplevelser. Detta bidrog till att personerna med hypotyreos hindrades från att ta sjukskrivning, istället tog de ut semesterdagar eller flextid för att kompensera den förlorade tiden på arbetet (Nexø et al. 2015).
11
4.3 Bemötandet av vården
Ett vanligt fenomen bland läkarna är att de fokuserar på blodvärden och talar om för personerna med hypotyreos att deras värden ligger inom referens och att det är bra.
Detta resulterar i att personerna känner sig missförstådda och börjar skylla symtomen på sig själva. De börjar även sätta mer tro på det objektiva beviset, blodprovet, än på sina egna upplevelser (Nexø et al. 2015). I Dew et al. (2018) studie framkom att
sjuksköterskorna följde de lokala riktlinjerna när det kom till behandling av hypotyreospatienter och att de förlitade sig mer på blodproven än de symtom som patienten beskrev. Det framkom också att sjuksköterskor upplevde att de hade otillräcklig kunskap om medicineringen och dess interaktioner. I Nexø et al. (2015) intervjustudie beskriver en utav personerna med hypotyreos sin upplevelse, att hon ständigt var sömnig och att det kändes som hon sov under gårdagens möte. Hon upplevde att hennes medicin inte fungerade, men eftersom hennes läkare berättade att hormonnivåerna låg inom referens så ansågs allt vara som det skulle. Detta resulterade i att hon konstaterade sin trötthet men inte trodde att det berodde på sin hypotyreos, utan att det var hon själv som framkallade tröttheten. Hennes lösning på situationen var att ta en tablett Prozac med förhoppning att detta skulle hjälpa hennes problem. I och med att blodproven inte kan validera personer med hypotyreos sjukdomsupplevelser blir det komplext för dem att motivera hur sjukdomen verkligen påverkar deras vardag (Nexø et al. 2015).
Det föreligger att personer med hypotyreos upplever en begränsad feedback angående blodprovens resultat från hälso- och sjukvårdspersonal, vilket skapar ångest och frustration. De anser att det är en bristande information och saknad av självständighet i beslutfattandet gällande dosändringar. Detta leder till att personerna i fråga söker sig till informella källor för att få en förståelse om behandlingsåtgärder (Ingoe et al. 2018).
Det visar sig även i studien att det kan vara en utdragen process att få rätt diagnos av läkare. Flertalet symtom som trötthet, känslighet för kyla, tunnare hår och spröda naglar kan förknippas med sjukdomen hypotyreos men kan även felaktigt relateras till
åldringsprocessen i sig eller till klimakteriet. Att inte få rätt diagnos i tid innebär både sämre livskvalité för personerna som drabbats och förlorad tid (Ingoe et al. 2018).
12
4.4 Behandling med sköldkörtelhormon
Flertalet studier påvisar att personer med hypotyreos inte upplever en bättre livskvalité trots att de är medicinerade med sköldkörtelhormonpreparat. (Feller et al. 2018,
Kelderman-Bolk, Visser, Tijssen & Berghout 2015, Lankhaar, de Vries, Jansen, Zelissen & Backx 2014, Nexø et al. 2015, Ngiap Chuan et al. 2019, Winther et al.
2016).
I Tayde et al. (2017) undersökning visar det på en förbättring av livskvaliteten inom fysiska, psykologiska, sociala och miljömässiga områden efter sköldkörtelbehandling. I Feller et al. (2018) studie undersökte man effekten av förändring i livskvaliteten efter en sköldkörtelhormonbehandling. I studien jämförde man sköldkörtelbehandlade personer med personer som fått en placebobehandling. Denna studie visade på att
sköldkörtelterapin inte var förknippad med förbättringar gällande livskvaliteten eller sköldkörtel relaterade symtom (Feller et al. 2018).
Att tablett-medicineras för hypotyreos innebär att man tar sin medicin ca 30–60 minuter innan frukost. I Guglielmi et al. (2018) studie har man gett dessa patienter ett alternativ att ta sin medicin i oral lösning tillsammans med frukost. Det visade sig gynna dessa patienter och deras livskvalité genom en större bekvämlighet då de intog medicinen i samband med frukost. Bekvämligheten av att inta medicin tillsammans med frukost gav dessa personer en mer frihet att styra sin egen tid (Guglielmi et al. 2018).
5. Diskussion
5.1 Huvudresultat
Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka och beskriva hur personer med hypotyreos upplever sin livskvalité. I flertalet studier var personernas fysiska
upplevelser återkommande och visade sig upplevas som negativa. Känslan hos dessa personer var att de kände sig svaga, orkeslösa, dränerade på ork och att deras dagliga aktiviteter begränsades. Det var vanligt förekommande att personer med behandlad hypotyreos förknippades med en högre BMI och kroppsvikt. Följderna av den höga BMI och kroppsvikten, som kvarstod trotts behandling med levotyroxin, bidrog till en lägre upplevd livskvalitet hos dessa personer. Flertalet personer upplevde att de inte kunde träna och fullfölja sina dagliga aktiviteter och detta trots en adekvat
13 hormonbehandling. När det gäller upplevelse av den mentala hälsan påvisar flertalet studier att personer med hypotyreos visar på högre markörer för ångest och depression.
Personer med hypotyreos upplever varken en bättre livskvalitet eller förbättringar gällande sköldkörtelrelaterade symtom trots att de medicineras. De upplever även en känsla av missförståelse inom vården då läkarna fokuserar främst på blodvärden, om blodvärdena är inom referens anser läkarna att personerna bör må bra. Personerna ifråga upplever dock att flertalet symtom kvarstår även om läkaren säger att blodvärdena är inom referens.
5.2 Resultatdiskussion
5.2.1 Fysiska hälsanPersoner med hypotyreos upplever att den fysiska hälsan påverkas negativt, dels i form av kroppsliga symtom som trötthet samt känslan av att vara dränerad på ork. Det visade sig även att personer med hypotyreos kan få träningsintolerans och att detta kan leda till fysisk inaktivitet som kan resultera i exempelvis muskelatrofi (Lankhaar, De Vries, Jansen, Zelissen & Backx 2014). Detta stämmer överens med Gallo et al. (2017) studie där det framkom att personer med hypotyreos har en sämre fysisk prestanda. I Gallo et al. (2017) studie testade man personer med hypotyreos muskelfunktion genom att låta de genomgå ett promenadtest och tidstolstående. Det framkom att vid medicinering av levotyroxin kunde den fysiska funktionen förbättras.
5.2.2 Mentala hälsan
Personer som har hypotyreos kan uppleva en sämre mental livskvalité enligt flera studier. Rakhshan, Ghanbari, Rahimi och Mostafavi (2017) talar om att personer med hypotyreos visar på högre markörer för depression och ångest. Detta stämmer överens med tidigare studie då Mohammad et al. (2019) fastställer i sin studie att personer med hypotyreos är disponerade för depression, detta oberoende av hur deras TSH-nivåer ligger. Kvetny, Ellervik och Bech (2015) studie visade också på att det föreligger en risk för personer med undertryckta TSH-värden att drabbas av mild depression. Med tanke på att det föreligger en risk för personer med hypotyreos att hamna i en depression anser författarna i föreliggande studie att det är viktigt att se till helheten. Enligt
teoretikern Eriksson, är en persons lidande inte synonymt förknippad med smärta
14 (Alligood 2017). Därför vore det bra att göra som Mohammad et al (2019)
rekommenderar i sin studie, att genomföra en screening för depression hos personer med hypotyreos för att kunna ge bästa möjliga omvårdnad.
5.2.3 Bemötandet av vården
Katie Erikssons teori handlar om att vårdaren, i kärlekens anda, lindrar patientens lidande (Alligood 2017). Mötet med sjukvården och läkarna upplevs av personer med hypotyreos som att det enbart handlar om blodvärden och inte om själva upplevelsen av symtomen. Erikssons teori talar om att man bör uthärda lidandeupplevelsen tillsammans med patienten genom att se och bekräfta (Eriksson & Rehnsfeldt 2004). Att leva med symtomen av hypotyreos kan göra att dessa personer känner sig missförstådda.
Missförstådda för att de inte känner sig välmående och att pressen upplevs som stor när de försöker leva ett dagligt liv. Det som personerna med hypotyreos beskriver talar för hur viktigt det är att som vårdgivare lindra personerna lidande genom att validera deras diffusa och dolda tecken som är relevanta aspekter av att leva med hypotyreos. Att läkarna stirrar sig blinda på referensintervallet och inte på själva personens upplevelse kommer troligtvis inte ge personen med hypotyreos möjligheten till att lindra sitt lidande och där av förbättra sin livskvalitet. Som vårdare får man inte glömma att även de personer som ligger inom referensramen fortfarande, som teoretikern Eriksson talar om, sitter på begär och önskningar (Alligood 2017).
5.2.4 Behandling med sköldkörtelhormon
Personer med hypotyreos upplever varken en bättre livskvalitet eller förbättringar gällande symtomen trots att de medicineras med sköldkörtelhormon (Feller et al. 2018).
Detta stämmer överens med tidigare forskning som visar på att flertalet personer med hypotyreos är frustrerade över sin medicinska behandling (Peterson et al. 2018). I studien framkommer det att missnöjet handlar om kvarstående symtom som övervikt, trötthet och lägre energinivå. Det framkom också att flertalet personer var missnöjda med sin läkare vilket resulterade i att dessa personer bytte läkare mer än två gånger.
Peterson et al. (2018) skriver också att de personer som deltog i studien fann ett starkt behov av att finna nya behandlingar för personer med hypotyreos. Denna
missnöjdsamhet över behandling och läkare som finns hos personer med hypotyreos är oroväckande och det visar på hur stort behov det finns att utveckla vården. Om man
15 som vårdgivare inte ser och bekräftar patienten eller skapar det utrymme för patienten att uttrycka sitt lidande så kommer lindrandet få ett sämre resultat enligt Eriksson och Rehnsfeldt (2004).
Enligt Samuels, Kolobova, Niderhausen, Janowsky och Schuff (2018) så visar deras studie på att en ökning eller sänkning av levotyroxin vid hypotyreos inte gör någon skillnad för livskvalitén, humöret eller det kognitiva. De uppmärksammade i studien att personer med hypotyreos föredrar en högre dosering av levotyroxin trots att det inte leder till klinisk förbättring. Författarna i föreliggande studie ställer sig frågande till varför detta är ett vanligt fenomen hos flertalet personer med hypotyreos, att även om det kliniskt i blodproven visar inom referens så upplever personerna att de ändå föredrar att inta en högre dos.
5.3 Metoddiskussion
Denna studie är en beskrivande litteraturstudie som genomförts genom att samla data där beskrivningar av författarnas frågeställning har studerats. En litteraturstudie utvidgar förståelsen för ett fenomen utifrån flera perspektiv (Polit & Beck 2016). För att få utökat antal artiklar användes tre olika databaser. CHINAL och PsycINFO är två sökbaser som Polit och Beck (2016) anger som användbara bibliografiska databaser för sjuksköterskor. Vid sökningen av artiklar så begränsade författarna årtalet på artiklarna.
Resultatet av detta gav författarna nya relevanta artiklar. Den äldsta artikeln som används i föreliggande studies resultat är endast fem år gammal. Sökorden har
författarna valt med noggrannhet för att opartiskt redovisa hur personer med hypotyreos upplever sin livskvalité.
Enlig Polit och Beck (2016) kan man med hjälp av booleanska termer antingen utöka eller avgränsa en sökning. Författarna i föreliggande studie har därför använt sig av booleanska söktermer som har gjort så att sökningarna resulterat i en mer rimlig storlek.
En svaghet i föreliggande studie är att författarna inte kunde använda sig av MeSH- termer och CINAHL Headings då dessa typer av sökningar inte resulterade i några, eller ytterst få artiklar. MeSH-termer och CHINAL Headings är vanligen två bra hjälpmedel, som Polit och Beck (2016) beskriver, skapar ett sätt att hämta information genom att använda olika termer för samma koncept.
16 Inklusion- och exklusionskriterier valdes av författarna och användes vid sökningen av artiklar. Att använda sig av kriterier för att definiera en population ökar validiteten i studien (Polit & Beck 2016). Författarna i föreliggande studie har förhållit sig till de urvalskriterier som framställts och i de artiklar där artikelförfattarna undersökt både hypotyreospatienter och hypertyreospatienter användes enbart resultaten gällande hypotyreospatienter. En styrka i studien är att författarna både enskilt och gemensamt bearbetat artiklarna för att säkerhetsställa relevansen och användbarheten för
föreliggande studies syfte. Ytterligare för att säkerhetsställa användbarheten har författarna med hjälp av kvalitetsgranskning genomgått alla artiklars metoddel, resultatdel och diskussionsdel. De kvalitativa och kvantitativa artiklarna
kvalitetsgranskades i olika granskningsmallar som var konstruerade utefter artikelns design och ansats (Bilaga 2, Bilaga 3). Författarna finner en brist på kvalitativa artiklar som handlar om personernas upplevelse av sjukdomen överlag. Majoriteten av
artiklarna har en kvantitativ ansats. Även om dessa kvantitativa artiklar svarat på föreliggande studies frågeställning och syfte, undrar författarna om utgången skulle resulterat i ett mer detaljerat beskrivande om hur personer med hypotyreos upplever sin livskvalitet om majoriteten av artiklarna var av kvalitativ ansats. Enligt Polit och Beck (2016) är en samling och analys av kvalitativ data inriktad på att förstå den mänskliga upplevelsen. Författarna i föreliggande studie ser därför denna brist på kvalitativa artiklar som en svaghet med studien.
Genom att använda Aveyard (2014) dataanalysmetod har författarna med hjälp av färgkodning analyserat fram olika teman och subteman. Denna dataanalysmetod har underlättat processen med att se likheter och olikheter i artiklarnas resultatdel. Varje artikel har även författarna översatt med noggrannhet för att upprätthålla objektivitet och för att undvika missvisande resultat.
5.4. Kliniska implikationer
Livskvaliteten visade sig vara negativt påverkad hos personer med hypotyreos och författarna vill med hjälp av föreliggande studie bidra med en ökad förståelse för hur sjuksköterskan kan bemöta dessa personer för att ge så god omvårdnad som möjligt.
Författarna anser att hypotyreos är mer komplext än bara blodvärden och medicinering och att både sjuksköterskan och sjukvårdspersonal bör ha detta i åtanke för att bemöta omvårdnadsbehovet hos dessa personer. Personer med hypotyreos bör tas på allvar för
17 att vården ska kunna effektiviseras och fortskrida med lösningar för en bättre
livskvalité. Då personer med hypotyreos upplever en brist i vårdandet kring sin sjukdom så anser författarna att en god omvårdnad ur ett sjuksköterskeperspektiv skulle kunna innebära att i första hand få mer kunskap om hypotyreos. Vidare bör sjuksköterskan ta del av ny forskning och samtala med personer med hypotyreos för att få förståelse om sjukdomen och hur den upplevs av personerna. Förslagsvis anser författarna att personer med hypotyreos bör vårdas på en hypotyreosmottagning där sjuksköterskorna besitter kunskap om hypotyreos. Sjuksköterskan kan då via hypotyreosmottagningen
upprätthålla regelbundna besök och tillsammans med patienten se över och kartlägga hur det dagliga livet ser ut, ur både fysiska och psykiska aspekter, samt ta emot
önskemål från patienterna om hur blodprovstagning och återkoppling skulle kunna ske för att vården ska kunna bemöta patienternas behov och skapa känsla av delaktighet.
Författarna tror på att genom att införa hypotyreosmottagning med sjuksköterskor som besitter kunskap och har en god översikt samt helhetsförståelse av sjukdomen, skulle kunna gynna en mer sammanhållen vård för att försöka förbättra patienternas livskvalité vid hypotyreos.
5.5 Förslag på fortsatt forskning
Författarna till föreliggande studie anser att om det inte finns tillräckligt med forskning kan vården heller inte veta vad som gör gott för dessa personer som inte mår bra trots medicinering. Framtida studier skulle gynnas av att fokusera på de personer som inte mår bra trots medicinering. Författarna skulle önska att studera vidare med
djupintervjuer av personer med hypotyreos för att få en djupare inblick i personernas upplevelse av sjukdomen. Det optimala skulle vara om fortsatt forskning kunde, genom en mixad ansats, följa upp personer med hypotyreos. Följa upp personernas värden och hur livskvalitén påverkas av symtomen. Eftersom författarna finner en viss saknad av kvalitativ forskning angående personer med hypotyreos upplevelse, skulle det vara ypperligt om ytterligare forskning framträdde inom området. Ett exempel på ytterligare forskning skulle kunna vara en undersökning om hur sjuksköterskor, som arbetar inom det endokrina området, upplever att bemöta och ge omvårdnad till denna grupp av patienter. Författarna anser även att en undersökning om hur uppdaterad kunskapen är hos sjuksköterskor skulle vara relevant. Relevant i den bemärkelsen att sjuksköterskan genom uppdaterad kunskap om hypotyreos, kan se helhetsperspektivet och utifrån det
18 ge bästa möjliga omvårdnad till dessa personer. Det är även relevant då hypotyreos verkar vara en så kallad ”dold sjukdom” men samtidigt så vanligt förekommande. Då hypotyreos är en av de vanligaste sjukdomarna tycker författarna till föreliggande studie att patienter med hypotyreos bör få regelbunden uppföljning och vård av specialiserade sjuksköterskor på en hypotyreosmottagning. Genom att ha en specialiserad mottagning där sjuksköterskorna kan arbeta både patientnära och med regelbundenhet skulle flera undersökningar och studier utifrån den specifika patientgruppen kunna genomföras och på så vis gynna forskningen framåt.
Författarna finner det även relevant att fortsatt forskning sker utifrån omvårdnads- och medicin perspektivet för att hitta optimal helhetsbehandling för personer med
hypotyreos. Jonklaas (2017) beskriver att det skulle behövas fortsättas göras studier med kombinationsbehandlingar samt hitta en T3-beredning med långvarig frisättning.
Enligt Chaker, Bianco, Jonklaas och Peeters (2017) avhandling föreslår även de att framtida studier bör handla om framställning av T3 med en långsam frisättning, samt en ökning av kombinationsbehandling och att sprida medicineringen över dagen.
5.6 Slutsats
Personer med hypotyreos upplever, trots medicinering att deras livskvalité inte är optimal och att sjukdomen påverkar dessa personers vardag. Att leva med hypotyreos och dess symtom innebär för dessa människor att behöva möta sjukvården och försöka bli trodda, trots att blodprov visar på normala nivåer av sköldkörtelhormon.
Upplevelsen som personer med hypotyreos känner i mötet med sjukvården uttrycks som en längtan av en bättre relation till sjukvården och en önskan av förståelse utav sina symtom. Genom att låta sjuksköterskor ta del av kunskap och uppdateringar kring hypotyreos, samt framskriden forskning, skulle kunna gynna personer med hypotyreos till att få en mer helhetsrelaterad omvårdnad och slutligen en ökad livskvalité.
19
6. Referenslista
De referenserna med en * framför har utgjort resultatet
Alligood, M.R. (2017). Theory of caritative caring. Lindström, U.Å., Nyström- Lindholm, L. & Zetterlund, J.E. (red.) Nursing Theorists and their work. Elsevier, ss.
141-150.
Almås, H., F∅rsund, A-J. & Martinsen, L-A. (2011). Klinisk omvårdnad Del 1. Almås, H., Stubberud, D-G. & Gr∅nstedt, R. (red). Omvårdnad vid endokrina sjukdomar.
Stockholm: Liber AB, ss. 529-551.
Aveyard. H. (2014). Doing a literature Review: In health and social care: A Practical guide. 3. Uppl. Maidenhead: Open university press.
Chaker, L., Bianco, AC., Jonklaas, J. & Peeters RP. (2017). Hypothyroidism. The Lancet, 390(10101), ss. 1550-1562. doi: 10.1016/S0140-6736(17)30703-1
Dew, R., King, K., Okosieme, OE., Pearce, SH., Donovan, G., Taylor, PN., Hickey, J., Dayan CM., Leese, G., Razvi, S. & Wilkes, S. (2018). Attitudes and perceptions of health professionals towards management of hypothyroidism in general practice: a qualitative interview. BMJ Open, 8(2). doi:10.1136/bmjopen-2017-019970
Ericson, E. & Ericson, T. (red.) (2012). Medicinska sjukdomar. Lund: Studentlitteratur.
Eriksson, K., & Rehnsfeldt, A. (2004). The progression of suffering implies alleviated suffering. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 18(3), ss. 264-272. doi:
10.1111/j.1471-6712.2004.00281.x
*Feller, M., Snel, M., Moutzouri, E., Bauer, DC., De Montmollin, M., Aujesky, D., Ford I., Gussekloo, J., Kearney, PM., Mooijaart, S., Quinn, T., Stott, D., Westendorp, R., Rodondi, N. & Dekkers, OM. (2018). Association of Thyroid Hormone Therapy With Quality of Life and Thyroid-Related Symptoms in Patients With Subclinical Hypothyroidism: A Systematic Review and Meta-analysis. JAMA, 320(13), ss. 1349- 1359. doi: 10.1001/jama.2018.13770
20 Gabrielson, A.T., Sartor, R.A. & Hellstrom, W.J.G. (2018). The impact of Thyroid disease on sexual dysfunction in men and women. Sexual medicine reviews, 7(1), ss.57- 70. https://doi.org/10.1016/j.sxmr.2018.05.002
Gallo, D., Piantanida, E., Veronesi, G., Lai, A., Sassi, L., Lombardi, V., Masiello, E., Premoli, P., Bianconi, E., Cusini, C., Tanda, ML., Toniolo, A., Ferrario, M & Bartalena, L. (2017). Physical performance in newly diagnosed hypothyroidism: a pilot study.
Journal of Endocrinological Investigation, 40(10), ss. 1099–1106.
*Guglielmi, R., Grimaldi, F., Negro, R., Frasoldati, A., Misischi, I., Graziano, F., Cipri, C., Guastamacchia, E., Triggiani, V. & Papini, E. (2018). Shift from Levothyroxine Tablets to Liquid Formulation at Breakfast Improves Quality of Life of Hypothyroid Patients. Endocr Metab Immune Disord Drug Targets, 18(3), ss. 235-240. doi:
10.2174/1871530318666180125155348
Gulseren, S., Gulseren, L., Hekimsoy, Z., Cetinay, P., Ozen, C. & Tokatlioglu, B.
(2006). Depression, Anxiety, Health-Related Quality of Life, and Disability in Patients with Overt and Subclinical Thyroid Dysfunction. Archives of medical research, 37(1), ss. 133-139. doi: 10.1016/j.arcmed.2005.05.008
*Ingoe, L-E., Hickey, J., Pearce, S., Rapley, T., Razvi, S., Wilkes, S. & Hrisos, S.
(2018). Older patients’ experience of primary hypothyroidism: A qualitative study.
Health Expectations: An International Journal of Public Participation in Health Care
& Health Policy, ss. 628-635.doi: http://dx.doi.org/10.1111/hex.12656
Jonklaas, J. (2017). Persistent hypothyroid symptoms in a patient with a normal thyroid stimulating hormone level. Curr Opin Endocrinol Diabets Obes, 24(5), ss. 356-363.
doi: 10.1097/MED.0000000000000355
Karimi, M., Brazier, J. (2016). Health, Health-Related Quality of Life, and Quality of Life: What is the Difference? PharmacoEconomics, 34(7), ss. 645-649. doi:
10.1007/s40273-016-0389-9
*Kelderman-Bolk, N., Visser, TJ., Tijssen, JP. & Berghout, A. (2015). Quality of life in patients with primary hypothyroidism related to BMI. European Journal of
Endocrinology, 173(4), ss. 507-15. doi: 10.1530/EJE-15-0395
21 Kvetny, J., Ellervik, C. & Bech, P. (2015). Is suppressed thyroid-stimulating hormone (TSH) associated with subclinical depression in the Danish General Suburban
Population Study? Nordic Journal of Psychiatry, 69(4), ss. 282-286. doi:
http://dx.doi.org/10.3109/08039488.2014.972454
*Lankhaar, JA., de Vries, WR., Jansen, JA., Zelissen, PM. & Backx, FJ. (2014). Impact of overt and subclinical hypothyroidism on exercise tolerance: a systematic review.
Research Quarterly for Exercise and Sport, 85(3), ss. 365-89. doi:
10.1080/02701367.2014.930405
Midgley, JEM., Toft, AD., Larisch, R., Dietrich JW., Hoermann, R. (2019). Time for a reassessment of the treatment of hypothyroidism. BMC Endocrine disorders.
doi: 10.1186/s12902-019-0365-4
Mohammad, MYH., Bushulaybi, NA., Alhuman, AS., Algamdi, AY., Aldakhil, HA., Alumair, NA & Shafey, MM. (2019). Prevalence of depression among hypothyroid patients attending the primary healthcare and endocrine clinics of King Fahad Hospital of the University (KFHU). Journal of family medicine and primary care, 8(8), ss. 2708- 2713. doi: 10.4103/jfmpc.jfmpc_456_19
*Nexø, Mette-A., Watt, T., Cleal, B., Hegedüs, L., Bonnema, S-J., Rasmussen, Å-K., Feldt-Rasmussen, U. & Bjorner, J-B. (2015). Exploring the experiences of people with hypo- and hyperthyroidism. Qualitative Health Research, 25(7), ss. 945–953. doi:
http://dx.doi.org/10.1177/1049732314554093
*Ngiap Chuan, T., Rong Quan, C., Reena Chandhini, S., Usha, S., Yi Ling, E. & Li Wei, C. (2019). Patients on levothyroxine replacement in the community: association between hypothyroidism symptoms, co-morbidities and their quality of life. Family Practice, 36(3), ss. 269-275. doi: http://dx.doi.org/10.1093/fampra/cmy064
Peterson, SJ., Cappola, AR., Castro, MR., Dayan, CM., Farwell, AP., Hennessey, JV., Kopp, PA., Ross, DS., Samuels, SJ., Sawka, AM., Taylor, PN., Jonklaas, J. & Bianco, AC. (2018). An Online Survey of Hypothyroid Patients Demonstrates Prominent Dissatisfaction. Thyroid, 28(6), ss. 707-721. doi: https://doi.org/10.1089/thy.2017.0681
22 Polit, D. & Beck, C.T. (red.) (2016). Nursing research generation and assessing
evidence for nursing practice. Wolters Kluwer Health.
*Rakhshan, M., Ghanbari., A., Rahimi, A. & Mostafavi, I. (2017). A Comparison between the Quality of Life and Mental Health of Patients with Hypothyroidism and Normal People Referred to Motahari Clinic of Shiraz University of Medical Sciences.
International Journal of Community Based Nursing & Midwifery, 5(1), ss. 30-37.
Samuels, MH., Kolobova, I., Niderhausen, M., Janowsky, JS. & Schuff, KG. (2018).
Effects of Altering Levothyroxine (L-T4) Doses on Quality of Life, Mood, and Cognition in L-T4 Treated Subjects. The journal of clinical endocrinology &
metabolism, 103(5), ss. 1997-2008. doi: 10.1210/jc.2017-02668
*Shivaprasad, C., Rakesh, B., Anish, K., Annie, P., Amit, G. & Dwarakanath, CS.
(2018). Impairment of Health-related Quality of Life among Indian Patients with Hypothyroidism. Indian Journal of Endocrinology and Metabolism, 22(3), ss. 335-338.
doi: 10.4103/ijem.IJEM_702_17
Sköldkörtelförbundet (2019). Hypotyreos – behandling.
https://skoldkortelforbundet.se/sjukdomar/hypotyreos-behandling/ [2019-05-25].
Sköldkörtelförbundet (2019). Statistik. https://skoldkortelforbundet.se/battre- vard/statistik/ [2019-05-07].
Socialstyrelsen (2018). Kvinnor med Sköldkörtelproblematik.
https://www.socialstyrelsen.se/publikationer2018/2018-5-10 [2019-05-07].
*Tayde, PS., Bhagwat, NM., Sharma, P., Sharma, B., Dalwadi, PP., Sonawane, A., Subramanvam, A., Chadha, M. & Varthakavi, PK. (2017). Hypothyroidism and Depression: Are Cytokines the Link? Indian J Endocrinol Metab, 21(6), ss. 886-892.
doi: 10.4103/ijem.IJEM_265_17
*Winther, K-H., Cramon, P., Watt, T., Bjorner, J-B., Ekholm, O., Feldt-Rasmussen, U., Groenvold, M., Krogh Rasmussen, Å., Hegedüs, L. & Joop Bonnema, S. (2016).
Disease-Specific as Well as Generic Quality of Life Is Widely Impacted in Autoimmune Hypothyroidism and Improves during the First Six Months of Levothyroxine Therapy.
PLOS one, 11(6). doi: 10.1371/journal.pone.0156
