Uppföljning av verksamhetsutvecklingsbidraget till allmänna samlingslokaler

(1)

RAPPORT 2015:13

REGERINGSUPPDRAG

Uppföljning av

verksamhetsutvecklingsbidraget

(2)

(3)

Boverket mars 2015

Uppföljning av

verksamhetsutvecklingsbidraget

till allmänna samlingslokaler

(4)

Titel: Uppföljning av verksamhetsutvecklingsbidraget till allmänna samlingslokaler

Rapport: 2015:13

Utgivare: Boverket mars 2015 Upplaga: 1

Antal ex: 50

Tryck: Boverket internt

ISBN tryck:

978-91-7563-233-9 ISBN pdf: 978-91-7563-234-6

Sökord: Verksamhetsutvecklingsbidrag, bidrag, allmänna

samlingslokaler, ungdomsverksamhet, ungdomar, flickor, pojkar, unga kvinnor, unga män, kultur, fritid, geografisk spridning, statistik, utvärdering, slutsatser

Dnr: 10137-405/2015

Publikationen kan beställas från:

Boverket, Publikationsservice, Box 534, 371 23 Karlskrona Telefon: 0455-35 30 00

Fax: 0455-819 27

E-post: publikationsservice@boverket.se Webbplats: www.boverket.se

Rapporten finns som pdf på Boverkets webbplats.

Rapporten kan också tas fram i alternativt format på begäran. Boverket 2015

(5)

3

Förord

Bidrag till allmänna samlingslokaler består av två olika bidrag,

investeringsbidrag och verksamhetsutvecklingsbidrag. Rapporten

är en uppföljning av verksamhetsutvecklingsbidraget. Syftet med

bidraget är att ge ungdomar bättre tillgång till allmänna

samlingslokaler som är anpassade till ungdomars kultur- och

fritidsformer. Det har varit möjligt att söka bidraget sedan år 2007.

Rapporten redovisar hur bidraget har fördelats genom åren, hur

ungdomsverksamheterna har utvecklats och vilka

förbättringsmöjligheter som finns. Rapporten är sammanställd av

Paulina Navréd, Marie Rosberg och Paul Silfwerberg.

Karlskrona mars 2015

Janna Valik Generaldirektör

(6)

(7)

5

Uppdraget

I regleringsbrevet för år 2014 (S2013/8937/SAM) står det att Boverket ska göra en uppföljning av verksamhetsutvecklingsbidraget till allmänna samlingslokaler. I uppdraget ska Boverket redovisa vilka

ungdomsverksamheter som fått bidrag för verksamhetsutveckling under 2014 samt göra en uppföljning av hur ungdomsverksamheterna har utvecklats genom stödet. Av redovisningen ska framgå om

verksamheterna främst är inriktade på flickor/unga kvinnor, pojkar/unga män eller ungdomar av båda könen. Uppdraget ska redovisas till

Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 27 mars 2015. I regleringsbrevet för år 2015 (S2014/8774/SAM (delvis)) kom det ett tillägg till uppdraget att Boverket även ska redovisa

ungdomsverksamheternas geografiska lokalisering. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Kulturdepartementet och

Utbildningsdepartementet) senast den 31 mars 2016.

Rapporten besvarar både grunduppdraget enligt regleringsbrev

(S2013/8937/SAM) och tillägget enligt regleringsbrev (S2014/8774/SAM (delvis)) i sin helhet.

(8)

(9)

7

Innehåll

Förkortningar/begrepp ... 9

Sammanfattning ... 11

Förslag ... 17

Små förändringar för en mer effektiv statsförvaltning ... 17

Förslag ... 17

Bakgrund ... 17

Förslag ... 18

Bakgrund ... 18

Informationsinsatser – för att nå nya målgrupper ... 18

Förslag ... 18

Bakgrund ... 19

Ökad tydlighet – genom en ny förordning ... 19

Förslag ... 19

Bakgrund ... 19

Utomhusmiljö och ny ansökningstid ... 19

Förslag ... 19

Bakgrund ... 20

Inledning ... 21

Verksamhetsutvecklingsbidragets mål och syfte ... 21

Allmänna samlingslokaler ... 22

Förutsättningar för verksamhetsutvecklingsbidrag ... 24

Anslag ... 24

Frågeställningar... 25

Metod och material ... 26

Statistik ... 26

Enkät... 26

Intervjuer med verksamhetsutvecklare från riksorganisationerna ... 26

Ansökningar ... 27

Förarbeten och rapporter... 27

Verksamhetsutvecklingsbidraget i siffror ... 29

Syfte och utformning ... 29

Jämförelse av diagram ... 36

Bidragets geografiska spridning ... 39

Resultat ... 40

Kartor ... 46

Jämförelse av diagram och kartor ... 56

Enkät ... 58

Resultat ... 59

Intervjuer med verksamhetsutvecklarna ... 67

Resultat ... 67

Exempel på ansökningar ... 71

Folketshusföreningen i Hammarkullen, Göteborg ... 71

Umeå Nykterhetsvänners Byggnadsförening (medlem i Riksföreningen Våra Gårdar) ... 72

(10)

Samråd med riksorganisationerna ... 75

Bygdegårdarnas Riksförbund ... 75

Riksorganisationen Folkets Hus och Parker ... 75

Riksföreningen Våra Gårdar ... 76

Slutsats/utvärdering ... 77

Hur har verksamheterna utvecklats? ... 77

Vilken betydelse har bidraget? ... 77

Ny förordning ... 78

Varför en ny förordning?... 78

Konsekvensbeskrivning... 78

Riksorganisationernas arbete med ungdomsfrågor ... 80

Finansiering av verksamhetsutvecklare ... 80

Bidraget till samlingslokalhållande föreningars riksorganisationer ... 81

Geografisk spridning ... 81

Genusaspekten ... 82

Bilaga 1 – Enkät ... 83

Bilaga 2 - Förteckning ... 87

Bifall verksamhetsutvecklingsbidrag år 2014 ... 87

Bilaga 3 - Referat av intervjuer med verksamhetsutvecklare ... 89

Intervju med verksamhetsutvecklare Bygdegårdarnas riksförbund den 31 juni 2014 ... 89

Intervju med verksamhetsutvecklare Folkets hus och parker den 18 juni 2014 ... 91

Intervju med verksamhetsutvecklare Våra Gårdar den 17 juni 2014 . 92 Bilaga 4 -Regionindelning... 97

Lista på regioner... 97

Bilaga 5 – Förteckning av sökt och beviljat bidrag per län och kommun ... 101

Sverige sökt bidrag indelat i län och kommun ... 101

Sverige beviljat bidrag indelat i län och kommun ... 105

(11)

9

Förkortningar/begrepp

Riksorganisationer Bygdegårdarnas Riksförbund,

Riksorganisationen Folkets Hus och Parker, Riksföreningen Våra Gårdar

SamSam Samlingslokalernas samarbetskommitté

Verksamhetsutvecklare Projektledare som arbetar med

(12)

(13)

11

Sammanfattning

Bidrag till allmänna samlingslokaler består av två olika bidrag, investeringsbidrag och verksamhetsutvecklingsbidrag och regleras i förordning (1996:1593) om bidrag till allmänna samlingslokaler.

Rapporten är en uppföljning av verksamhetsutvecklingsbidraget som har varit sökbart sedan år 2007. Bidragets syfte är att ge ungdomar bättre tillgång till allmänna samlingslokaler som är anpassade till ungdomars kultur- och fritidsformer. Beslutande organ för bidraget är

samlingslokaldelegationen.

Av anslaget på 8,782 miljoner kronor till verksamhetsutveckling får 3,980 miljoner kronor lämnas varje år som bidrag till

samlingslokalhållande föreningars riksorganisationer. Bidraget lämnas till Bygdegårdarnas riksförbund, Riksorganisationen Folkets Hus och Parker och Riksföreningen Våra Gårdar och ska användas dels för

organisationernas allmänna informations-, rådgivnings- och

utvecklingsarbete, dels för respektive organisations arbete i anslutning till ansökningar om statligt bidrag. Resterande del på 4,802 miljoner kronor fördelas som verksamhetsutvecklingsbidrag till allmänna

samlingslokaler.

Det första året var antalet ansökningar relativt många. Därefter har antalet ansökningar legat på en jämnhög nivå. Bidraget har varit översökt varje år sedan det inrättades. Totalt har drygt 33 miljoner kronor fördelats i verksamhetsutvecklingsbidrag mellan åren 2007 och 2013, under samma period har ansökningar på totalt 132 miljoner kronor inkommit.

Riksorganisationerna har återkommit med ansökningar varje år sedan 2007. Totalt mellan åren 2007 och 2013 har riksorganisationerna blivit beviljade 34 procent av bidraget (cirka 11 miljoner kronor).

I rapporten presenteras diagram och kartor som beskriver den geografiska spridningen av bidraget i landet. Diagrammen har delats in i sju regioner; Storstockholm, Storgöteborg, Stormalmö, högskoleort med fler än 75 000 invånare, högskoleort med färre än 75 000 invånare, kommuner med fler än 25 000 invånare och slutligen kommuner med färre än 25 000

(14)

invånare. Diagrammen presenteras inklusive och exklusive

riksorganisationerna eftersom alla tre är stationerade i Stockholm, men har hela landet som sitt arbetsfält. Föreningar som ligger i kommuner med mindre än 25 000 invånare är de som har sökt och beviljats mest, i antal ansökningar och belopp (bidrag, kronor).

En enkät har skickats ut till alla föreningar som blivit beviljade bidrag mellan åren 2007 och 2013. Det är totalt 101 enkäter som har skickats ut och svar har inkommit från 77, vilket ger en svarsfrekvens på 78 procent. Enkäten har inte skickats ut till riksorganisationerna eftersom de har redovisat sina erfarenheter via intervjuer.

Enkäten besvarar frågorna om hur ungdomsverksamheterna har utvecklats i och med bidraget samt om verksamheterna främst är inriktade på flickor/unga kvinnor, pojkar/unga män eller ungdomar av båda könen. Enligt enkätsvaren har en majoritet (89 procent) av

verksamheterna utvecklats av bidraget. På frågan hur dessa verksamheter har utvecklats har föreningarna haft möjlighet att svara i fritext. En gruppering av fritextsvaren visar att de vanligaste svaren är att lokalen blivit anpassad efter ungdomars behov, att fler ungdomar nyttjar lokalen samt att det har blivit en satsning på kultur för ungdomar.

Enkätsvaren visar att en majoritet (95 procent) av verksamheterna vänder/vände sig till både flickor/unga kvinnor och pojkar/unga män. På frågan om föreningarna hade genomfört projektet även om de inte beviljats bidrag svarade en majoritet (56 procent) att de inte hade

genomfört projektet. En tredjedel av föreningarna (31 procent) svarade att de hade genomfört en del av projektet om de inte blivit beviljade bidrag. I rapporten redovisas en sammanställning av tre intervjuer med

verksamhetsutvecklarna från riksorganisationerna. I intervjuerna fick verksamhetsutvecklarna berätta om hur de arbetar med ungdomsfrågor i allmänna samlingslokaler. Ett antal framgångfaktorer identifieras i rapporten, bland annat att ungdomarna får ta ansvar för hela eller delar av projektets genomförande, tydliga regler som har accepterats av både ungdomar och vuxna för lokalens nyttjande och att det är bra att samverka med andra organisationer.

Tre exempel på beviljade ansökningar presenteras i rapporten. Folkets Hus Hammarkullen fick bidrag på 290 000 kronor i första

beslutsomgången 2007 för uppfräschning av lokalen, ny teknisk utrustning och utbildningskostnader. Arbetet utgick från ungdomarnas perspektiv för att skapa en attraktiv mötesplats som inbjuder till kultur, gemenskap och delaktighet. Även aktiviteter som Folkets hus inte räknat med har dykt upp i lokalen, som exempelvis att biblioteket i

Hammarkullen började förlägga sina författarbesök och skrivarverkstäder i lokalerna.

År 2009 ansökte och beviljades föreningen Umeå Nykterhetsvänners Byggnadsförening (medlem i Riksföreningen Våra Gårdar) om bidrag till

(15)

Sammanfattning 13

ungdomsutveckling i allmänna samlingslokaler. En kraftig brand hade drabbat lokalen år 2006 men den återuppbyggdes snabbt därefter. Nu ville föreningen skapa goda mötesplatser för ungdomar i lokalen genom införskaffande av inventarier (soffor, stolar, bord m.m.) och teknisk utrustning (ljudanläggning, filmduk, videoprojektor, flyttbar scen m.m.) samt anställa en samordnare på deltid i ett år. I slutredovisningen skriver föreningen att antalet ungdomar har ökat i lokalen sedan satsningen. En speciell ungdomsstyrelse har bildats som medfört att inflytandet har ökat bland unga.

År 2010 beviljades Skorpeds Bygdegårdsförening utanför Örnsköldsvik bidrag till ungdomsverksamhet i allmänna samlingslokaler. I ansökan skriver föreningen att det finns ett behov av lokaler för ungdomar på orten eftersom en fritidsgård stängts ner. Pengarna skulle gå till upprustning av lokalen, en ”bioanläggning”, biljardbord, soffor och utrustning för LAN (datorspelträffar). Idag har en ny generation

ungdomar tagit över lokalen och vissa aktiviteter fortskrider. Föreningen valdes ut som en del av riksförbundets satsning på ungdomsverksamhet. I samband med att förslag på förändringar av

verksamhetsutvecklingsbidraget har arbetats fram i rapporten, har Boverket inhämtat riksorganisationernas åsikter i frågan. Alla tre riksorganisationer ställer sig generellt positiva till föreslagna förändringar, med inslag av kritiska påpekanden i vissa delar.

I slutsatsen diskuteras vilken betydelse bidraget har för att projekt ska komma till stånd samt hur ungdomsverksamheterna har utvecklats med hjälp av bidraget. Svaret från enkäterna visar att bidraget har stor betydelse för om projekt kommer till stånd samt att bidraget har understött att lokalerna blivit anpassade efter ungdomars behov, att fler ungdomar nyttjar lokalerna samt att det har blivit en satsning på kultur för ungdomar. I slutsatsen diskuteras även varför en ny förordning behövs och vilka konsekvenser den för med sig. Dagens förordning om bidrag till allmänna samlingslokaler är konstruerad på så vis att bestämmelserna för såväl investeringsbidraget och verksamhetsutvecklingsbidraget inryms i samma förordning. Detta gör att förordningen är svåröverskådlig. Det primära syftet med en ny förordning är att förtydliga befintliga regler. I slutsatsen diskuteras också den geografiska spridningen av bidraget med utgångspunkt i statistiken (kartor och diagram) som presenteras i

rapporten och syftet med bidraget. I propositionen till bidraget skriver regeringen att ”Regeringen anser att ett sådant bidrag framför allt behövs för att ge ungdomar, särskilt i storstadsområdena, bättre tillgång till allmänna samlingslokaler som är anpassade till ungdomars kultur- och fritidsformer.”

Kartorna och diagrammen visar att beviljade ansökningar inte har varit koncentrerade till storstadsområden som det var tänkt. Beviljade ansökningar har varit spridda över hela landet och det har varit både storstadsområden och landsbygdsområden som har tagit del av bidraget.

(16)

Kommuner med mindre än 25 000 invånare har tagit del av bidraget i störst utsträckning, både i antal beviljade ansökningar och beviljat belopp i kronor.

Mot bakgrund av slutsatserna har Boverket angett ett antal förslag om förändringar av verksamhetsutvecklingsbidraget. Förslagen presenteras i inledningen av rapporten. Ett av förslagen är att riksorganisationerna inte bör kunna söka om verksamhetsutvecklingsbidrag utan att projektmedel för verksamhetsutvecklare bör sökas i samband med bidraget till samlingslokalhållande riksorganisationer. En betydande del av anslaget på 4,802 miljoner kronor tas i anspråk av riksorganisationerna vilket ger en otydlig bild av fördelningen och möjligheterna att beviljas bidrag för andra föreningar än riksorganisationer. Boverket föreslår i samband med det föregående förslaget att verksamhetsutvecklingsbidraget höjs med två miljoner kronor som i första hand ska fördelas till riksorganisationernas arbete med ungdomsverksamhet. Riksorganisationerna får enligt förslaget lika mycket i bidrag som tidigare, men det frigörs medel för enskilda föreningar att söka.

När en förening har beviljats verksamhetutvecklingsbidrag betalas hela beloppet ut som förskott. Boverket har sedan bidraget inrättades år 2007 haft svårigheter med att få in slutredovisningar eller att de

slutredovisningar som har kommit in varit undermåliga. I rapporten föreslår Boverket att bidraget bör betalas ut med 75 procent i förskott. De resterande 25 procenten bör betalas ut först när slutredovisning inkommit till Boverket och denna godkänts. Boverket menar att ett förfarande med delutbetalningar skulle fungera som incitament för att få in

slutredovisningar.

Boverket föreslår att riktade informationsinsatser om

verksamhetsutvecklingsbidraget bör göras för att nå nya målgrupper. Ett särskilt tillskott av medel behövs för att genomföra

informationsinsatserna. När bidraget infördes år 2007 ansåg regeringen i likhet med utredaren i SOU 2003:118 att bidraget skulle användas för att ge ungdomar, framförallt i storstäderna, bättre tillgång till allmänna samlingslokaler som är anpassade till ungdomars kultur- och

fritidsformer. Föreningar som ligger i kommuner med mindre än 25 000 invånare är de som har sökt och beviljats mest, i antal ansökningar och belopp (bidrag, kronor). För att nå ut till föreningar i storstadsområdena behövs därför riktade informationsinsatser.

Boverket föreslår att en förordning bör skrivas för respektive bidrag till allmänna samlingslokaler, investeringsbidrag och

verksamhetsutvecklingsbidrag. I samband med ändringen vill Boverket införa möjligheten att kunna söka bidrag för utomhusmiljön i anslutning till den allmänna samlingslokalen. Det kan vara exempelvis grillplats eller växthus. Verksamhetsutvecklarna har framfört önskemål om att ändra ansökningstid för bidraget. Idag är ansökningstiden en gång om året, den 31 augusti. Boverket bedömer att det kan minska kostnaderna för föreningarna om de ges möjligheten att kombinera

(17)

Sammanfattning 15

investeringsbidraget till allmänna samlingslokaler med

verksamhetsutvecklingsbidraget. Boverket föreslår att ansökningstiden flyttas fram till den 31 oktober och att beslut om bidrag fattas innan april månads utgång året därpå.

(18)

(19)

17

Förslag

Små förändringar för en mer effektiv

statsförvaltning

Förslag

Boverket föreslår att riksorganisationerna Bygdegårdarnas Riksförbund, Riksorganisationen Folkets Hus och parker och Riksföreningen Våra Gårdar i sin ansökan om bidrag till samlingslokalhållande föreningars riksorganisationer även bör ansöka om bidrag för projektledare (verksamhetsutvecklare) som ska arbeta med ungdomsverksamhet i allmänna samlingslokaler. Boverket föreslår även att

verksamhetsutvecklingsbidraget höjs med två miljoner kronor som i första hand ska fördelas till riksorganisationernas arbete med ungdomsverksamhet. Riksorganisationerna får enligt förslaget lika mycket i bidrag som tidigare, men det frigörs medel för enskilda föreningar att söka.

Bakgrund

Av anslagsposten på 8,782 miljoner kronor fördelas 3,980 miljoner kronor varje år som bidrag till samlingslokalhållande föreningars riksorganisationer. Bidraget ska användas dels för organisationernas allmänna informations-, rådgivnings- och utvecklingsarbete, dels för respektive organisations arbete i anslutning till ansökningar om statligt stöd.

Av resterande medel, 4,802 miljoner kronor ansöker riksorganisationerna varje år om medel till en projektledare som specifikt ska arbeta med ungdomsfrågor inom organisationen. Det innebär att riksorganisationerna tar i anspråk en stor del av verksamhetsutvecklingsbidraget (totalt 34 procent mellan år 2007 till 2013). Sedan bidraget startades har i snitt 41 ansökningar per år kommit in från föreningar som inte är

riksorganisationer. Det innebär att Boverket lägger ner tid på ansökningar som inte kan tilldelas bidrag på grund av medelsbrist. Eftersom

(20)

otydlig bild av fördelningen av bidraget och möjligheterna för andra föreningar än riksorganisationer att beviljas bidrag försvåras. Boverket anser att förfarandet bör ändras för att handläggningen av bidragsansökningarna ska bli mer effektiv och för att upprätthålla förtroendet för bidraget. Därför bör riksorganisationerna ansöka om medel till projektledaren för ungdomsverksamhet i samband med sin ansökan till bidraget för samlingslokalhållande föreningars

riksorganisationer. Till följd därav försvinner riksorganisationernas möjlighet att söka verksamhetsutvecklingsbidrag.

Med följande rapport som underlag, anser Boverket att arbetet med ungdomsfrågor i allmänna samlingslokaler är betydelsefullt. Genom att fördela medel till riksorganisationerna för ungdomsverksamhet genom bidraget till samlingslokalhållande föreningars riksorganisationer säkerställs en långsiktighet i arbetet med ungdomsfrågor i allmänna samlingslokaler. Samtidigt frigörs medel för enskilda föreningar, med ansökningar som ofta utformats av ungdomarna själva, att söka bidraget till verksamhetsutveckling.

Förslag

Boverket föreslår att bidraget ska betalas ut med 75 procent i förskott. De resterande 25 procenten ska betalas ut först när slutredovisning inkommit till Boverket och den har godkänts.

Bakgrund

När en förening har beviljats verksamhetutvecklingsbidrag betalas hela beloppet ut som förskott. Föreningen får därefter i regel två år på sig att slutredovisa projektet. Slutredovisningen fyller en viktig funktion då den ger Boverket möjlighet att kontrollera att föreningen har använt bidraget i enlighet med ansökan. Slutredovisningen fungerar också som

återkoppling i uppföljningssyfte och ger Boverket chans att dra lärdom av lyckade projekt inför kommande ansökningar.

Boverket har sedan bidraget inrättades år 2007 haft svårigheter med att få in slutredovisningar eller att de slutredovisningar som har kommit in varit undermåliga. Boverket menar att ett förfarande med delutbetalningar skulle fungera som incitament för att få in slutredovisningar och skulle minska administrationen med att avsluta ärenden. Troligtvis kommer ett nytt förfarande med delutbetalning höja kvaliteten på slutredovisningarna innebärande att möjligheten till en effektiv uppföljning och utvärdering ökar.

Informationsinsatser – för att nå nya

målgrupper

Förslag

Boverket föreslår att riktade informationsinsatser om

(21)

Förslag 19

särskilt tillskott av medel behövs för att genomföra informationsinsatserna.

Bakgrund

När bidraget infördes år 2007 ansåg regeringen i likhet med utredaren i SOU 2003:118 att bidraget skulle användas för att ge ungdomar, framförallt i storstäderna, bättre tillgång till allmänna samlingslokaler som är anpassade till ungdomars kultur- och fritidsformer.

Resultatet i följande rapport visar att de tre största städerna i landet inte har tagit del av bidraget i den omfattning som var avsikten. Även antalet ansökningar från de tre största storstadsområdena är lågt. Föreningar som ligger i kommuner med mindre än 25 000 invånare är de som har sökt och beviljats mest, i antal ansökningar och belopp (bidrag, kronor). I enkäten som skickades ut till alla föreningar som beviljats medel svarade en majoritet att de har givits information om bidraget via sin riksorganisation.

Följande rapport visar en antydan om att ungdomar organiserar sig på nya sätt och inte alltid genom en organisation. För att nya målgrupper, som kanske inte tillhör en riksorganisation, ska ansöka behövs riktade informationsinsatser till förortsområden i de större städerna om verksamhetsutvecklingsbidraget.

Ökad tydlighet – genom en ny förordning

Förslag

Boverket föreslår att förordning (1996:1593) om bidrag till allmänna samlingslokaler skrivs om. Det bör vara en förordning för respektive bidrag, investeringsbidrag och verksamhetsutvecklingsbidrag. Bakgrund

Bidrag till allmänna samlingslokaler består av två olika bidrag,

investeringsbidrag och verksamhetsutvecklingsbidrag. Förordningen är konstruerad på så vis att båda bidragsbestämmelserna inryms i samma förordning. Några delar är gemensamma för båda bidragsformerna medan andra delar är av olika karaktär. Detta medför att förordningen är

svåröverskådlig samt att den inte ger en tydlig bild av vad som förväntas av den sökande samt vad den sökande kan förvänta sig av Boverket. Det primära syftet med en ny förordning är att förtydliga befintliga regler.

Utomhusmiljö och ny ansökningstid

Förslag

Boverket föreslår att bidrag bör kunna sökas för utomhusmiljön i

anslutning till en allmän samlingslokal samt att en ny ansökningstidpunkt för bidraget bör införas.

(22)

Bakgrund

Verksamhetsutvecklarna från riksorganisationerna har framfört att utomhusmiljön i anslutning till en allmän samlingslokal är viktig för ungdomar. Det har kommit önskemål från ungdomar om att bygga exempelvis grillplats eller växthus. Boverket ställer sig positivt till verksamhetsutvecklarnas önskemål om att kunna söka bidrag för utomhusmiljön. För att genomföra förändringen behövs ett tillägg i förordningen om bidrag.

Verksamhetsutvecklarna har även framfört önskemål om att ändra ansökningstidpunkten för bidraget. Idag är ansökningstillfället en gång om året, den 31 augusti. Fördelen med att senarelägga datumet för verksamhetsutvecklingsbidraget är att det kan kombineras med investeringsbidraget. Det innebär att sökande kan skicka in två ansökningar för respektive bidrag men att projektet består av en kombination av investeringsbidrag och verksamhetsutvecklingsbidrag. Det innebär att exempelvis tillgänglighetsanpassning kan göras i samband med ungdomsanpassning av lokalen. Boverket bedömer att det kan minska kostnaderna för föreningarna om arbetet utförs vid samma tidpunkt. Enligt verksamhetsutvecklarna kan det bli tidsbrist med att utforma ansökningarna på grund av semestertider. Boverket föreslår att sista ansökningsdag flyttas fram till den 31 oktober och att beslut om bidrag fattas innan april månads utgång året därpå. Det ger föreningarna tid under hösten att utforma ansökningar och förhoppningsvis kan det medföra att Boverket får in noggrant genomarbetade ansökningar.

(23)

21

Inledning

Verksamhetsutvecklingsbidragets mål och

syfte

Verksamhetsutvecklingsbidraget tar sikte på ungdomar i allmänna samlingslokaler. I budgetpropositionen 2006/7:1 skriver regeringen följande:

”Regeringen delar utredarens uppfattning att det utöver ett investeringsbidrag [...] skall inrättas ett bidrag till

verksamhetsutveckling för att utveckla föreningsdrivna

samlingslokaler. Regeringen anser att ett sådant bidrag framför allt behövs för ge ungdomar, särskilt i storstadsområdena, bättre tillgång till allmänna samlingslokaler som är anpassade till ungdomars kultur- och fritidsformer. Ändamålet att stärka ungdomars kultur- och fritidsformer bör därför inte, som utredaren föreslagit, begränsas till de tre första åren, utan bör i stället gälla tills vidare.

Verksamhetsutvecklingsbidraget bör lämnas till en förening som tillhandahåller en samlingslokal eller till en riksorganisation för föreningar som tillhandahåller allmänna samlingslokaler.”1

Regeringen pekar, i likhet med utredaren, på storstadsområdena som en primär målgrupp för stödet. Utredaren i SOU 2003:118 ”Betänkande av utredningen om allmänna samlingslokaler” menar på att

storstadsområden, med fokus på den mångkulturella förorten, är särskilt utsatta eftersom det inte finns en lika stark sammanhållning, social närhet och tomma lokaler som ute på landsbygden. Samlingslokaler i förorter växer inte fram lika lätt som på landsbygden. Allmänna samlingslokaler ute på landsbygden kan vara en förebild för förorterna. Utredaren anser även att det behövs en expansiv utveckling av mötesplatser i förorter och i storstäderna.2

1

Budgetproposition 2006/07:1 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid sidan 140

2

(24)

Innan bidraget skulle börja fördelas fick Boverket i uppdrag att genomföra en förstudie om ungdomars behov av och önskemål om mötesplatser samt att göra en inventering och analys av erfarenheter från föreningar som på ett framgångsrikt sätt arbetat med ungdomsfrågor. Uppdraget resulterade i rapporten ”Lokaler att växa i”.3

Slutsatserna av rapporten visar att skillnaderna är stora mellan hur ungdomar upplever sin fritid. De lokala förutsättningarna kan vara mycket olika trots att ungdomar generellt sätt har liknande intressen. Gymnasieungdomar är mindre nöjda med sin fritid jämfört med högstadieungdomar. Ekonomi och bostadsort är avgörande för ungas fritid enligt rapporten. I slutsatsen pekas tre grupper ut som särskilt utsatta, med det menas att de är minst nöjda med sin fritid, nämligen

tjejer, unga med utländsk bakgrund och unga i glesbygden.4

I rapporten konstateras att ungdomstiden har förlängts. Det är allt svårare för ungdomar att få arbete och bostad vilket leder till att ungdomar som avslutat skolan saknar vardagstruktur. Äldre ungdomar, i åldern 19 till 25 år är enligt rapporten en missgynnad grupp eftersom det inte satsas lika mycket på deras kultur- och fritidsformer.5

Utredaren i SOU 2003:118 ”Betänkande av utredningen om allmänna samlingslokaler” menar att bakgrunden till ett speciellt

verksamhetsutvecklingsbidrag är att de allmänna samlingslokalerna länge förlorat medlemmar och värst drabbade är storstäderna. Utredaren beskriver att formen för det demokratiska och kulturella deltagandet har förändrats. Det tyder på att medborgarna väljer andra sätt att organisera sig eftersom föreningslivet inte känns lika attraktivt längre. Om det skulle vara så att det blir ett minskat föreningsengagemang på längre sikt skulle det få allvarliga konsekvenser för de allmänna samlingslokalerna enligt utredaren.6

I utredningen anges även att det inte räcker att ställa en lokal till

förfogande. Det behövs en lokal med verksamheter som är både spontana och planlagda. Lokalens fysiska utformning och tekniska utrustning, tillgänglig pedagogisk kompetens i form av projektledare är av vikt för att engagera besökaren.7

Allmänna samlingslokaler

I början av 1940-talet inrättades bidrag till allmänna samlingslokaler eftersom föreningslivet sågs som en naturlig och oumbärlig del av det medborgerliga livet. De allmänna samlingslokalerna bedömdes som viktiga för en vital demokrati och för medborgarnas möjligheter att kunna utöva sina fri- och rättigheter. Under senare tid förändrades

3

Boverkets rapport ”Lokaler att växa i” sidan 7 4

Boverkets rapport ” Lokaler att växa i” sidan 15 ff. 5

Boverkets rapport ”Lokaler att växa i” sidan 15 ff. 6

SOU 2003:118 Allmänna samlingslokaler, demokrati, kultur, utveckling sidan 279 7

(25)

Inledning 23

förväntningarna på de allmänna samlingslokalerna till att bli allmänna, fritids- och kulturlokaler. Under 1970-talet skulle allmänna

samlingslokalerna tillgodose de gemenskapsbehov som fanns i de nya förorternas bostadsområden.8

Utredaren i SOU 2003:118 anser att de ursprungliga och utvidgade avsikterna med allmänna samlingslokalerna fortfarande är giltiga. Enligt utredaren ska de allmänna samlingslokalerna tillgodose:

• föreningslivets behov av lokaler för sin verksamhet och för att förverkliga centrala demokratiska mål i samhället

• kulturlivets behov av lokaler både för distribution av kultur och för skapande aktiviteter, samt

• spontana behov av lokaler för debatt och fritidssysselsättningar utanför det organiserade föreningslivet.9

Utredningen visar att samlingslokalerna är viktiga grundpelare för det demokratiska samhället. Utredaren menar att det i varje lokal miljö (exempelvis stadsdel eller kommundel) bör finnas en samlingslokal som främjar den sociala närvaron.10

Utredaren skriver:

”En allmän samlingslokal i en kommundel eller en stadsdel innebär ökade möjligheter att etablera ett föreningsliv som på ett effektivare sätt kan engagera de människor som bor i dessa områden. Jag anser framför allt att frågan hur man skall kunna få fram fler

samlingslokaler i storstadsområdenas och de större tätorternas ytterområden är särskilt angeläget.”11

I november 2009 lämnades proposition 2009/10:55 ”En politik för det civila samhället” till riksdagen. En del av propositionen behandlar frågan om allmänna samlingslokaler. I den kan det utläsas:

”Regeringens bedömning: Stödet till allmänna samlingslokaler är fortsatt och långsiktigt viktigt som en förutsättning för den

infrastruktur som de allmänna samlingslokalerna utgör för det civila samhället, föreningslivet och demokratin.”12

Regeringen skriver också att många organisationer från det civila samhället framfört att digitalisering av de allmänna samlingslokalerna samt att skapa fler samlingslokaler i förortsområden är angelägna frågor. Regeringen konstaterar att dessa två frågor kan ha en stor potential för demokratin, kulturlivet och delaktigheten.13

8

prop. 2009/10:55 ”En politik för det civila samhället” sidan 176 13

(26)

I propositionen skriver regeringen även att de allmänna

samlingslokalerna har en mycket stor betydelse som en infrastruktur för det civila samhället, föreningslivet och demokratin. Regeringen lyfter fram att genom verksamhetsutvecklingsbidraget anpassas

samlingslokalerna efter ungdomarnas behov vilket kan ha stor betydelse för ungdomars möjligheter till fritidsaktiviteter.14

Förutsättningar för

verksamhetsutvecklingsbidrag

Förordningen om verksamhetsutvecklingsbidraget började gälla den 1 februari 2007. Sista ansökningsdag är den 31 augusti och en prövning av ansökningarna görs en gång om året. Bidraget betalas ut som förskott till 100 procent av den godkända kostnaden. Sökanden har två år på sig att slutredovisa åtgärden. I ansökan ska kommunen uttala sig om behovet på orten av att möta eller stimulera ungdomars engagemang på kultur- och fritidsområdet. Bidraget kan fördelas till olika åtgärder som

verksamhetsstöd (projektanställd), ombyggnad eller inventarier. Vanligt förekommande åtgärder kan vara ny teknisk utrustning, uppfräschning av lokalen, nya soffor och bord eller pengar till en deltidsanställd

projektledare som många gånger är en ung vuxen. Det har i genomsnitt varit 45 ansökningar per år varav i genomsnitt 18 beviljas per år. Riksorganisationerna för Bygdegårdar, Folkets hus och parker och Våra gårdar söker varje år för vardera en projektanställd som ska specifikt arbeta med ungdomsfrågor.

Beslutande organ för bidraget är samlingslokaldelegationen. Deras funktion kan utläsas i 15-18 §§ samt 20 § i förordning (2012:546) med instruktion för Boverket. Delegationen är utsedd av regeringen för en bestämd tid och består av åtta ledamöter samt en ordförande.

Delegationen avgör inte ärenden som rör regelgivning eller förslag till anslagsframställningar. Samlingslokaldelegationen ansvarar själv för sina beslut och för sin verksamhet inför myndighetschefen.

Anslag

Verksamhetsutvecklingsbidraget har sedan 2012 ett årligt anslag på 8,782 miljoner. Av dessa får 3,980 miljoner kronor lämnas varje år som bidrag till samlingslokalhållande föreningars riksorganisationer. Denna del ska användas dels för organisationernas allmänna informations-, rådgivnings- och utvecklingsarbete, dels för stöd i respektive organisations arbete i anslutning till ansökningar om statligt bidrag.15 Resterande medel får användas för bidrag för verksamhetsutveckling i enlighet med förordningen om bidrag till allmänna samlingslokaler.

14

prop. 2009/10:55 sidan 180 15

(27)

Inledning 25

Mellan åren 2007 och 2011 fanns det två anslagsposter, dels en för verksamhetsutveckling (4,826 miljoner kronor tilldelades årligen 2007 till 2009 och 4,802 miljoner kronor åren 2010 och 2011), dels en för bidrag till riksorganisationerna enligt ovan (3,980 miljoner kronor årligen). År 2012 slogs dessa två anslagsposter ihop till en gemensam. Det kan framstå som en höjning av anslaget men i själva verket är det två appendix som har slagits ihop till ett i regleringsbrevet.

Det bidrag som har fördelats till riksorganisationerna synes i praktiken finansiera anställda på riksorganisationerna som arbetar som

bygghandläggare och som ska bistå föreningarna med ovanstående stöd. Samlingslokalorganisationernas Samarbetskommitté (SamSam) ansöker gemensamt om dessa medel och kommer med förslag på hur 3,980 miljoner kronor ska fördelas mellan de tre riksorganisationerna. Ansökan anger inte hur pengarna ska användas. Ungdomsstyrelsen, numera Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, var ansvariga för ”bidraget till samlingslokalhållande föreningars riksorganisationer” före år 2007.16

När appendixen slogs ihop år 2012 och anslaget till

verksamhetsutveckling höjdes till 8,782 miljoner kronor ändrades lydelsen i regleringsbrevet. Den nya formuleringen ger Boverket större flexibilitet att fördela pengarna till verksamhetsutvecklingsbidraget. Av medlen på anslagsposten får Boverket numera fördela 3,980 miljoner kronor till riksorganisationerna, det bidrag som tidigare hade namnet ”bidraget till samlingslokalhållande föreningars riksorganisationer”. Notera skillnaden på lydelsen som tidigare sa att Boverket ska fördela 3,980 miljoner kronor till samlingslokalhållande föreningars

riksorganisationer till den nya formuleringen att Boverket får fördela motsvarande summa till riksorganisationer.

Sammanfattningsvis kan det fastställas att flexibiliteten har blivit större för verksamhetsutvecklingsbidraget. Den flexibiliteten har inte använts utan fördelningen av pengarna till samlingslokalhållande föreningars riksorganisationer har fortsatt ligga på samma nivå som tidigare, det vill säga 3,980 miljoner kronor.

Frågeställningar

Regeringen har i regleringsbrevet för år 2014 givit Boverket i uppdrag att göra en uppföljning av verksamhetsutvecklingsbidraget för allmänna samlingslokaler. I uppföljningen ska Boverket utreda hur stödet har utvecklat ungdomsverksamheterna. I uppföljningen ska det även

redovisas om verksamheterna varit inriktade på ungdomar av båda könen eller pojkar/unga män, flickor/unga kvinnor. I regleringsbrevet för år 2015 kom ett tillägg till uppföljningen som innebär att Boverket ska redovisa verksamheternas geografiska placering.

16

(28)

Mot bakgrund av detta är utvärderingen inriktad på att besvara följande frågor:

Hur har bidraget fördelats mellan åren 2007 till 2014? Vem har verksamheterna riktat sig till?

Har syftet med bidraget uppnåtts?

Hur har ungdomsverksamheten i allmänna samlingslokaler utvecklats i och med bidraget?

Boverket har i samband med uppföljningen även valt att följa upp andra aspekter av bidraget än de som anges ovan, nämligen:

Hur är ansökningsförfarandet av ”bidraget till samlingslokalhållande föreningars riksorganisationer”?

Hur kan bidraget göras mer effektivt?

Metod och material

För att kunna besvara ovanstående frågor har Boverket använt sig av olika metoder. För att få en nyanserad bild av bidraget har både kvantitativa metoder använts såsom statistik och enkätundersökningar och kvalitativa metoder använts såsom intervjuer, för att skapa en så kallad metodtriangulering.17

Statistik

Det främsta underlaget har varit statistik från Boverkets

ärendehandläggningssystem. Statistiken beskriver fördelningen av bidraget sedan starten år 2007. Statistiken finns upprättad hos Boverket som en del i ärendehandläggningssystemet. Statistiken ger en bred och översiktlig bild av hur bidraget har fördelats genom åren.

Enkät

Boverket har skickat ut en enkät till alla föreningar som blivit beviljade verksamhetsutvecklingsbidrag sedan år 2007. Dessa uppgår till 101 föreningar (exklusive riksorganisationer) och enkäten gav föreningarna en möjlighet att uttala sig om sina erfarenheter med bidraget. Enkäten har inte skickats ut till riksorganisationer eftersom deras

verksamhetsutvecklare har presenterat sina fördjupade kunskaper och erfarenheter genom intervjuer.

Intervjuer med verksamhetsutvecklare från riksorganisationerna I juni och juli år 2014 bjöds verksamhetsutvecklarna in till en heldag med intervjuer om deras syn på ungdomsverksamheten i allmänna

samlingslokaler. Tillfälle gavs för att prata om bland annat utmaningar, lyckade projekt och framtid.

17

Genom att kombinera data från kvantitativa undersökningar med data från kvalitativa undersökningar kan svagheterna från de kvantitativa uppvägas av de styrkor som finns hos de kvalitativa, detta kallas metodtriangulering. Halvorsen Knut, Samhällsvetenskaplig metod sidan 92

(29)

Inledning 27

Ansökningar

I rapporten har tre ansökningar (projektbeskrivningar) presenterats i sammanfattad form för att ge läsaren en uppfattning om hur ansökan kan vara utformad.

Förarbeten och rapporter

För att undersöka syftet med bidraget har förarbeten som statens

offentliga utredningar och propositioner använts som underlag. Eftersom det inte finns mycket skrivet om verksamhetsutvecklingsbidraget i propositioner har även Boverkets rapport ”Lokaler att växa i” använts som underlag för att besvara frågan om bidragets mål och syfte.

(30)

(31)

29

Verksamhetsutvecklingsbidraget

i siffror

Syfte och utformning

I detta avsnitt redovisas statistik. Statistiken som presenteras gäller från år 2007 då bidraget inrättades till år 2013. Underlaget till statistiken

kommer från Boverkets ärendehandläggningssystem. En jämförelse/tolkning av resultatet görs i slutet av kapitlet. I ett antal diagram nedan har en uppdelning gjorts mellan olika lokaltyper. De tre olika lokaltyperna är:

• Övriga (Föreningar som inte är medlemmar i någon av nedanstående

riksorganisationer)

• Bygdegårdar, Folkets Hus, Våra Gårdar (Föreningar som är

medlemmar i respektive riksorganisation)

• Riksorganisationer (Riksorganisationerna som åsyftas i statistiken är

Bygdegårdarnas Riksförbund, Riksorganisationen Folkets Hus och Parker samt Riksföreningen Våra Gårdar)

(32)

Figur 1. Hur många ansökningar har inkommit?

Diagrammet visar antal inkomna ansökningar till Boverket år 2007 till 2013. Flest ansökningar kom in första året, sedan har antalet ansökningar legat på en jämn nivå.

Figur 2. Hur mycket är det sökta beloppet?

(33)

Verksamhetsutvecklingsbidraget i siffror 31

Figur 3 Hur är fördelningen av antalet ansökningar mellan olika lokaltyper?

Diagrammet visar antalet inkomna ansökningar år 2007 till 2013 fördelat på lokaltyp. Diagrammet är uppdelat i tre lokaltyper. Antalet ansökningar från lokaltypen ”övriga” var högt första ansökningsåret.

Figur 4 Hur är fördelningen av sökt belopp mellan olika lokaltyper?

Diagrammet visar den totala summan av sökt belopp fördelat på lokaltyp per år. År 2011 sökte lokaltypen ”övriga” mycket. Riksorganisationerna har ansökt för drygt två miljoner kronor tillsammans varje år, bortsett från år 2010 då de tre riksorganisationerna ansökte för cirka 3,5 miljoner kronor tillsammans.

(34)

Figur 5 Hur är fördelningen av ansökt belopp mellan riksorganisationerna?

Diagrammet visar fördelningen av ansökt belopp mellan de tre riksorganisationerna.

Figur 6 Hur många ansökningar har beviljats per år?

(35)

Figur 7 Hur mycket har beviljats per år?

Diagrammet visar totalsumman av beviljat belopp fördelat per år.

Figur 8 Hur är fördelningen av beviljade antal ansökningar mellan olika lokaltyper?

(36)

Figur 9 Hur är fördelningen av beviljat belopp mellan olika lokaltyper?

Den lodräta axeln i diagrammet har högsta värde fem miljoner kronor. Diagrammet visar fördelning av totalt beviljat belopp per år, fördelat på lokaltyp.

Figur 10 Hur är fördelningen av antal ansökningar mellan olika lokaltyper?

Diagrammet visar att bidraget har haft totalt 313 ansökningar från år 2007 till 2013. Fördelningen mellan lokaltyperna presenteras i procent. Flest ansökningar (66 procent) har inkommit från lokaltypen Bygdegårdar, Folkets Hus, Våra Gårdar. Lokaltypen ”övriga” står för 27 procent av antalet ansökningar.

(37)

Figur 11 Hur är fördelningen av totalt sökt belopp mellan olika lokaltyper?

Diagrammet visar att bidraget har haft ansökningar på ett totalt belopp om cirka 132 miljoner kronor. Fördelningen mellan lokaltyperna presenteras i procent.

Figur 12 Hur är fördelningen av antal beviljade ansökningar mellan olika lokaltyper?

Diagrammet visar att 123 ansökningar har beviljats bidrag från år 2007 till 2013. Fördelningen mellan lokaltyperna presenteras i procent.

(38)

Figur 13 Hur är fördelningen av totalt beviljat belopp mellan olika lokaltyper?

Diagrammet visar att bidraget har haft ansökningar på ett totalt beviljat belopp om cirka 33,5 miljoner kronor. Fördelningen mellan lokaltyperna presenteras i procent.

Figur 14 Vilka åtgärder söks bidraget för?

Diagrammet visar vilka åtgärder som sökande ansöker om, år 2007 till 2013. Den vanligaste åtgärden att söka för är inventarier. Därefter följer ombyggnad, verksamhetsstöd (projektanställd) och annat.

Jämförelse av diagram

Det första året var antalet ansökningar många. Därefter har antalet ansökningar legat på en jämnhög nivå. Det går inte att dra en slutsats

(39)

varför det var många ansökningar första året. Det kan ha varit att bidraget blev uppmärksammat i och med införandet eller att det inte var tydligt hur ansökningarna skulle prövas.

Bidraget har varit översökt sedan det inrättades år 2007. Första året har det högsta sökta totalbeloppet, cirka 37 miljoner kronor, medan året därpå (2008) har det lägsta sökta totalbeloppet, cirka nio miljoner kronor. Det beviljade totalbeloppet ligger på en jämn nivå (cirka 4,8 miljoner kronor) och styrs av anslaget.

Riksorganisationerna har återkommit med ansökningar varje år sedan bidraget inrättades. Riksorganisationerna står för en stor del av det beviljade beloppet (se figur 9). Totalt mellan åren 2007 och 2013 har riksorganisationerna blivit beviljade 34 procent av bidraget (se figur 13). Lokaltypen ”övriga” varierar i antal ansökningar, sökt belopp, beviljat antal ansökningar och beviljat belopp. Det finns inget tydligt mönster för lokaltypen ”övriga” eftersom antalet ansökningar och sökt belopp inte har en betydande påverkan på det totala antalet beviljade ansökningar och beviljat belopp. Det går inte att dra en slutsats varför lokaltypen har en ojämn fördelning av sökt och beviljat bidrag. Det kan vara att

ansökningarna är av lägre kvalitet eller att de inte uppfyller de formella kraven som krävs för bidrag (exempelvis inte betraktas som en allmän samlingslokal).

Lokaltypen Bygdegårdar, Folkets Hus och Våra Gårdar står för nästan två tredjedelar av antal ansökningar (se figur 10). I figur 12 kan det utläsas att den nämnda lokaltypen står för nästan tre fjärdedelar av antal beviljade ansökningar.

Vid en jämförelse av figur 11 och figur 13 framgår det att lokaltypen ”övriga” år 2007 till 2013 beviljades knappt fem procent av det belopp som de ansökt för. Det kan jämföras med lokaltypen Bygdegårdar, Folkets Hus och Våra Gårdar som under samma period blivit beviljade 28 procent av sitt sökta belopp. Riksorganisationerna är den lokaltyp som beviljats mest i förhållande till vad de sökt för (68 procent av ansökt belopp).

(40)

(41)

39

Bidragets geografiska spridning

Syfte och utformning

I följande avsnitt presenteras var bidraget har sökts och fördelats mellan åren 2007 och 2013. Diagrammen nedan är indelade i sju kategorier. I bilaga 4 presenteras en lista över indelningen av de sju olika regionerna; Storstockholm, Storgöteborg, Stormalmö, högskoleort med fler än 75 000 invånare, högskoleort med färre än 75 000 invånare, kommuner med fler än 25 000 invånare och slutligen kommuner med färre än 25 000

invånare. Även kartor presenteras nedan för att ge läsaren en lättillgänglig överblick av fördelningen av bidraget. De tre storstadsområdena i landet har särskilt lyfts fram och presenterats separat. Diagrammen presenteras inklusive och exklusive riksorganisationer, eftersom alla tre

riksorganisationer är placerade i Stockholm men har hela landet som sitt arbetsfält. Det bidrag som riksorganisationerna har blivit beviljade från år 2007 till 2013 kan endast redovisas i Storstockholm, eftersom det är okänt var pengarna använts i landet, vilket rör sig om totalt 34 procent (drygt 11 miljoner kronor) av anslaget mellan år 2007 till 2013. Underlaget till statistiken kommer från Boverkets

ärendehandläggningssystem. En jämförelse/tolkning av resultatet görs i slutet av kapitlet.

(42)

Resultat

Figur 15 Vilka regioner söker bidraget?

Diagrammet visar att bidraget har haft totalt 313 ansökningar från år 2007 till 2013. Fördelningen mellan regioner presenteras i antal. Flest

ansökningar (115 styck) har inkommit från Regionen ”Övrig kommun <25 000”.

Figur 16 Hur mycket söker regionerna?

(43)

Bidragets geografiska spridning 41

Figur 17 Vilka regioner söker bidraget?

Diagrammet visar totalt antal ansökningar mellan 2007 och 2013 uppdelat på region. Ansökningar från lokaltypen ”Riksorganisationer”, som samtliga kommer från regionen Storstockholm, är i detta diagram exkluderade.

Figur 18 Hur mycket söker regionerna?

Diagrammet visar totalt ansökt belopp för samtliga ansökningar mellan 2007 och 2013 uppdelat på region. Ansökningar från lokaltypen ”Riksorganisationer”, som samtliga kommer från regionen Storstockholm, är i detta diagram exkluderade.

(44)

Figur 19 Vilka lokaltyper har sökt bidrag fördelat på region?

Diagrammet visar totalt antal ansökningar från år 2007 till 2013 (313 st). Fördelningen mellan regioner och lokaltyp presenteras i antal. Regionen ”Storstockholm” har totalt 48 ansökningar, varav 23 av dessa gjordes av Lokaltypen ”Riksorganisationer”, 20 av Bygdegårdar, Folkets Hus, Våra Gårdar och fem ansökningar från lokaltypen ”Övriga”.

Figur 20 Hur mycket har lokaltyperna sökt bidrag fördelat på region?

Diagrammet visar totalt ansökt belopp för samtliga ansökningar mellan 2007 och 2013 uppdelat på region och lokaltyp.

(45)

Figur 21 Hur många ansökningar har beviljats fördelat på region?

Diagrammet visar totalt antal beviljade ansökningar från år 2007 till 2013 (123 av totalt 313 ansökningar). Fördelningen mellan regioner

presenteras i antal.

Figur 22 Hur mycket har beviljats fördelat på region?

Diagrammet visar totalt belopp för samtliga beviljade ansökningar mellan 2007 och 2013 uppdelat på region. Ansökningar från lokaltypen

”Riksorganisationer”, som samtliga tillhör regionen Storstockholm, är inkluderade i detta diagram.

(46)

Figur 23 Hur många ansökningar har beviljats fördelat på region?

Diagrammet visar totalt antal beviljade ansökningar från år 2007 till 2013. De två staplarna längst till höger utgör mer än 50 procent av det totala antalet beviljade ansökningar i diagrammet.

Figur 24 Hur mycket har beviljats fördelat på region?

Diagrammet visar totalt belopp för samtliga beviljade ansökningar år 2007 och 2013 uppdelat på region.

(47)

Figur 25 Hur är fördelningen av antal beviljade ansökningar mellan olika lokaltyper och regioner?

Diagrammet visar antal beviljade ansökningar fördelat på region och lokaltyp.

Figur 26 Hur är fördelningen av beviljat belopp mellan olika lokaltyper och regioner?

Diagrammet visar antal beviljade ansökningar fördelat på region

och lokaltyp.

(48)

Kartor

Nedan presenteras kartor över Sverige som visar i vilka kommuner föreningar har sökt respektive beviljats bidrag mellan åren 2007 till 2013. En särskild förstoring av regionerna Storstockholm, Storgöteborg och Stormalmö har gjorts. Under kartorna presenteras en tabell med antal ansökningar och belopp för respektive kommun. Underlaget till statistiken kommer från Boverkets ärendehandläggningssystem.

(49)

Sverige, sökt bidrag

I bilaga 5 presenteras en förteckning över vilka kommuner vars föreningar har sökt respektive beviljats bidrag.

Sverige, Sökt bidrag

Antal Belopp

(50)

Storstockholm, sökt bidrag

Storstockholm Sökt bidrag, Inklusive riksorganisationer

Kommun Antal Belopp

Botkyrka 3 804 500 kr Ekerö 3 1 090 000 kr Nacka 3 1 312 050 kr Norrtälje 1 252 000 kr Sollentuna 1 100 000 kr Stockholm 36 23 197 500 kr Södertälje 1 260 000 kr Totalt 27 016 050 kr

(51)

Storstockholm Sökt bidrag, exklusive riksorganisationer

Botkyrka 3 804 500 kr Ekerö 3 1 090 000 kr Nacka 3 1 312 050 kr Norrtälje 1 252 000 kr Sollentuna 1 100 000 kr Stockholm 13 6 091 500 kr Södertälje 1 260 000 kr Totalt 9 910 050 kr

(52)

Storgöteborg, sökt bidrag

Storgöteborg Sökt bidrag

Alingsås 3 585 500 kr Göteborg 9 11 598 950 kr Härryda 1 500 000 kr Kungälv 1 602 875 kr Lilla Edet 2 434 500 kr Mölndal 3 1 095 300 kr Totalt 14 817 125 kr

(53)

Stormalmö, sökt bidrag

Stormalmö Sökt bidrag

Malmö 3 2 504 600 kr

Trelleborg 1 250 000 kr

(54)

Sverige, beviljat bidrag

I bilaga 5 presenteras en förteckning över vilka kommuner vars föreningar har sökt respektive beviljats bidrag.

Sverige, Beviljat bidrag

Antal Belopp

(55)

Storstockholm, beviljat bidrag

Storstockholm beviljat bidrag, Inklusive riksorganisationer

Nacka 2 982 000 kr

Norrtälje 1 230 000 kr

Sollentuna 1 95 000 kr

Stockholm 25 13 772 000 kr

(56)

Storstockholm beviljat bidrag, Exklusive riksorganisationer

Nacka 2 982 000 kr

Norrtälje 1 230 000 kr

Sollentuna 1 95 000 kr

Stockholm 4 2 165 000 kr

(57)

Storgöteborg, beviljat bidrag

Storgöteborg beviljat bidrag

Alingsås 1 200 000 kr

Göteborg 1 290 000 kr

Lilla Edet 2 418 000 kr

(58)

Stormalmö, beviljat bidrag

Jämförelse av diagram och kartor

Kartorna visar på ett överskådligt sätt hur den geografiska spridningen har varit mellan åren 2007 och 2013 för sökt och beviljat bidrag. Genom att studera Sverigekartan går det inte att dra några slutsaster om att en viss region har sökt eller beviljats mer än en annan.

Slutsatser kan däremot dras av kartan som visar Storstockholm. Tabellerna undertill visar sökt respektive beviljat bidrag inklusive och exklusive riksorganisationer. Eftersom alla tre riksorganisationer ligger i Stockholm ger det en bild av att en stor del av bidraget har beviljats till

Stormalmö beviljat bidrag

(59)

den regionen. Genom att studera tabellen som visar beviljade ansökningar exklusive riksorganisationerna visar det emellertid att Storstockholm inte beviljats bidrag i lika stor omfattning som man kan tro vid första

anblicken.

Vad gäller de tre storstadsregionerna har få bidrag beviljats i

regionerna. Det har inte heller varit många ansökningar från de tre

storstadsregionerna.

(60)

Enkät

Syfte och utformning

Hösten 2014 skickades en enkät ut till alla föreningar som har blivit beviljade bidrag mellan åren 2007 och 2013 för verksamhetsutveckling i allmänna samlingslokaler. Syftet med enkäten var att hämta in

synpunkter och fakta från föreningar som beviljats bidrag. Resultatet från enkäten ska kunna ge en antydan av bidragets effekt.

Enkäten har inte skickats ut till riksorganisationerna eftersom de har givit sina synpunkter i en fördjupande form genom intervjuer. Totalt har 101 enkäter skickats ut och svar har inkommit från 78 föreningar. Det ger en svarsfrekvens på 77 procent.

I bilaga 1 finns enkäten presenterad. Den består av både flervalsfrågor och fritext. Det är totalt elva frågor i enkäten och den är inte anonym.

(61)

Enkät 59

Resultat

Figur 27

Diagrammet visar att de flesta sökande har fått information om bidraget från riksorganisationer. Därefter följer Boverkets webbplats som informationskanal till sökande. Endast tio svarade att de har mottagit information om bidraget på annat sätt än ovanstående. Exempel på svar är via kommunen (två), distriktsstyrelse (två), annan bygdegård (en) eller sökte på Internet (en).

Figur 28.

Diagrammet visar att de flesta (89 procent) tycker att

(62)

procent) anser att ungdomsverksamheten inte har utvecklats med hjälp av bidraget.

Oavsett om svaret blev ja eller nej på frågan om ungdomsverksamheten har utvecklats med hjälp av bidraget fick de som svarade på enkäten skriva i fritext hur verksamheten har utvecklats respektive varför de tror att den inte har utvecklats. Nedan följer några utvalda citat från enkäten som har delats in i grupper. Svaren kan delas in i tre kategorier. Lokal anpassad efter ungdomars behov

I fritexten är det vanligaste svaret att lokalen har blivit anpassad efter ungdomars behov. Totalt har 18 respondenter svarat i kategorin, nedan följer exempel.

”Ungdomarna trivs bättre i sin lokal som nu är anpassad för dem.” ”Vi kan efter anpassningen av lokalerna erbjuda verksamhet som är mer intressant för dagens ungdom.”

”Det är lättare för ungdomar att hyra vår lokal när det finns ljudutrustning komplett. De behöver bara komma dit istället för att fixa dit massa saker.”

Fler ungdomar nyttjar lokalen

I fritexten är den näst vanligaste kommentaren att fler ungdomar nyttjar lokalen. Det är 14 respondenter som har svarat i kategorin, nedan följer exempel.

”Stor ökning av medlemmar, aktiviteter och ökat arbete med integration.”

”Fler ungdomar besöker bygdegården då digitaliseringen ger oss fler möjligheter till evenemang som riktar sig till den yngre generationen.” ”Vi får fler och fler arrangemang i huset.”

Satsning på kultur för ungdomar

Den tredje kategorin i fritexten visar att det har blivit en satsning på kultur för ungdomar i lokalen. I kategorin svarade 11 respondenter, nedan följer exempel.

”Vi har kunnat utveckla vår teaterverksamhet för ungdomar. Tack vare stödet kunde vi tillsammans med ungdomarna förbättra och förnya vår scen.”

”Vi sökte främst medel till en musikanläggning i syfte att locka ungdomar att framföra sång och musik. Jag tycker det var en lyckad satsning och vi har varje år ungdomar från 12 år och uppåt som framför musik bl.a. då vårt kafé är öppet. Det har varit mycket uppskattat.”

(63)

Enkät 61

”Teaterverksamheten bland unga har ökat” Övriga svar

Eftersom endast ett fåtal svarade att ungdomsverksamheten inte har utvecklats går det inte att gruppera fritexten. Nedan följer några exempel på svar som inte kan hänföras till en gruppering.

”De ungdomar som vill delta i verksamhet är engagerade i idrott eller motsvarande som tar många kvällar i veckan.”

”Ledarbrist och på en liten ort är det för få i varje årskull.” ”Delvis, det krävs mer delaktighet och initiativkraft bland

ungdomarna. Bland annat för att vidga gruppen utanför de som nu kommer.”

Figur 29

Respondenterna fick frågan om ungdomarna har varit delaktiga i genomförandet av projektet. En majoritet (84 procent) svarade att ungdomarna har varit delaktiga, samtidigt som 13 procent svarade att ungdomarna inte har varit delaktiga i genomförandet.

(64)

Figur 30

Ovanstående figur visar om sökande har varit medvetna om verksamheten ska vara inriktad på flickor/unga kvinnor och/eller pojkar/unga män. Fördelningen mellan ja (50 procent) och nej (46 procent) är relativt jämn.

Figur 31

Frågan tar sikte på att klarlägga hur resultatet blev, om verksamheten vänder/vände sig till pojkar/unga män, flickor/unga kvinnor eller både och. En majoritet (95 procent) menar att verksamheten vänder sig till ungdomar av båda könen.

(65)

Enkät 63

Figur 32

Figuren visar att den vanligaste åldersgruppen ungdomsverksamheten vänder sig till är åldern 13 till 15 (65 av 78 svarande föreningar). Därefter är ungdomsverksamheten inriktad på ungdomar i åldern 16 till 20 (58 av 78 föreningar). Ungdomsverksamheten inriktar sig minst på de äldsta ungdomarna från 20 år och uppåt (24 av 78 föreningar). En förening svarade i kategorin ”Vet ej”. Frågan kunde besvaras med fler val än ett. Figur 33

Diagrammet visar att mer än hälften av de tillfrågade (56 procent) skulle inte ha genomfört projektet om de inte blivit beviljade medel från

Boverket. Ungefär en tredjedel (31 procent) hade genomfört projektet till vissa delar. Ett fåtal respondenter (3 procent) menar att projektet hade blivit verklighet även om medel inte tilldelats från Boverket.

(66)

Figur 34

Diagrammet visar att 15 procent av respondenterna hade gjort något annorlunda om de blivit beviljade bidrag idag. En majoritet (69 procent) svarade att de inte hade gjort något annorlunda och 16 procent svarade vet ej. Om respondenten hade svarat ja på frågan fick de i fritext besvara vad de skulle göra annorlunda idag. Svaren från fritexten skiljer sig från varandra vilket innebär att det inte går att gruppera dessa.

Figur 35

Diagrammet visar att 39 procent av föreningarna tog hjälp av sin

riksorganisation när de utformade ansökan om bidrag. 54 procent uppgav att de inte tog hjälp av sin riksorganisation vid ansökningsförfarandet. Endast ett fåtal respondenter uppgav att de inte tillhör någon

(67)

Enkät 65

Figur 36

Frågan ska ge en bild av om föreningens projekt har varit en del i någon större satsning, exempelvis från riksorganisation. En majoritet (75 procent) av de som svarade på enkäten menar att projektet inte var en del av en större satsning. En minoritet (14 procent) svarade att projektet ingick i en större satsning.

Övriga idéer eller synpunkter

Den sista frågan i enkäten ger respondenterna utrymme att utrycka sina idéer eller synpunkter. Fritexten är svår att kategorisera eftersom svaren skiljer sig åt. En kategori som kommer fram från fritexten är att bidraget möjliggjort en satsning på ungdomsverksamheten i lokalen. Totalt har 13 respondenter svarat i kategorin, nedan följer exempel.

”Stödet har varit ett fantastiskt stöd för oss. Nu har vi mycket asylsökande ungdomar också som verkligen behöver vår samlingslokal med bra utrustning. Tack!”

”Med hjälp av bidraget från Boverket kunde vi satsa ordentligt på vår ungdomsverksamhet och lokal, det hade inte varit möjligt i samma utsträckning annars.”

”Det är ett oerhört värdefullt stöd för vår samlingslokal. Att ges möjlighet att möta ungas behov (vilka ofta är enkla lösningar men kostsamma insatser) är den del av vår överlevnadspotential! Utan denna typ av stöd riskerar samlingslokalerna bara motsvara 40-50-talisternas lokalbehov!”

(68)

I fritexten framfördes kritik mot Boverkets ansökningsförfarande. Två respondenter tyckte att ansökningshandlingarna borde ses över. Nedan presenteras deras kommentarer.

”Men tror att ansökningsförfarandet bör ses över, blanketter osv.” ”Det är svårt att leva upp till Boverkets ganska omfattande och krångliga ansökningshandlingar.”

(69)

67

Intervjuer med

verksamhetsutvecklarna

Syfte och utformning

Boverket bjöd in verksamhetsutvecklarna från riksorganisationerna för att under en dag diskutera ungdomsverksamheten i allmänna

samlingslokaler. Övergripande frågor skickades på förhand till

verksamhetsutvecklarna för att de skulle få tid att fundera igenom svar och för att de skulle få se vilken inriktning intervjun skulle ha. Syftet med intervjuerna var, att med hjälp av verksamhetsutvecklarnas unika

kompetens om ungdomsverksamhet i allmänna samlingslokaler, lyfta framgångsfaktorer samt utmaningar och ta tillvara på dessa i framtida ansökningar om bidrag. Ett annat syfte med intervjuerna var att få en inblick i verksamhetsutvecklarnas arbete.

Det kan vara bra att ha i åtanke att varje riksorganisation har sin

inriktning och sina unika utmaningar. Det gör att svaren från intervjuerna kan ha en inriktning som anknyter starkt till respektive organisation. Nedanstående som ett försök att sammanställa de svar som är generella för alla tre organisationer.

Resultat

Inledningsvis fick verksamhetsutvecklarna berätta om sitt arbete. Gemensamt för alla tre är att de arbetar/arbetade med ungdomsfrågor för riksorganisationens räkning. Verksamhetsutvecklarna arbetar med att ge stöd åt organisationerna runt om i landet i ungdomsfrågor. Det kan exempelvis röra sig om ansökningar om olika bidrag eller ge råd till styrelser hur de kan arbeta aktivt med ungdomar i lokalen. Varje år finns det ett antal organisationer som det satsas på. Det handlar om mellan fem och åtta föreningar i landet som får särskilt stöd av

verksamhetsutvecklaren för att utveckla ungdomsverksamheten i lokalen. Hur föreningarna väljs ut varierar över tid och mellan