Vem är jag på Tinder? -En kvalitativ studie om svenska ungdomars uppfattningar om självrepresentation på dejtingsajten Tinder ur ett genusperspektiv

Örebro universitet

Instiutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap

Vem är jag på Tinder?

En kvalitativ studie om svenska ungdomars uppfattningar om

självrepresentation på dejtingsajten Tinder ur ett genusperspektiv

Kandidatuppsats Medie- och kommunikationsvetenskap Handledare: Åsa Kroon Examinator: Ahmed el-Gody Författare: Ida Olofsson och Julia Stefansdottir 2020-01-16 HT19

SAMMANFATTNING

Dejtingmarknaden för ungdomar idag kan ske likaväl genom ett fysiskt möte ute på krogen som genom en spontan “gillning” via en app. Vi människor utvecklar metoder för att

presentera oss på det mest attraktiva sättet för potentiella partners oavsett om det handlar om att redigera en bild eller stå framför spegeln i timmar. Med tiden har utvecklingen inom dejtingmarknaden gjort det lättare för interaktion med andra, från tidningsannonser till online-dejtingwebbsidor till en av dagens populäraste mobila app Tinder. Syftet med denna studie är att studera svenska ungdomars uppfattning om dejtingappen Tinder ur två

perspektiv, dels deras uppfattningar om Tinders möjligheter och begränsningar generellt vad gäller att hitta en partner, och dels deras uppfattningar om sin egen samt andras

självrepresentation. För att besvara syftet har en kvalitativ metod använts med semistrukturerade intervjuer som insamlingsmetod för det empiriska materialet. Sex

intervjupersoner utgör urvalet i studien, tre män och tre kvinnor, där samtliga är i åldern 20-25 med erfarenhet av dejting via Tinder. Analysen av materialet sker ur ett genusperspektiv huvudsakligen där utgångsteorierna är socialkonstruktionism samt poststrukturalistisk feminism. Resultatet av studien visar att Tinder som dejtingresurs upplevs som en app med enorm enkelhet där den negativa aspekten är rädslan över att individerna bakom profilerna inte ska vara den de utger sig för att vara. Resultatet visar även att de manliga

intervjupersonerna kopplar självrepresentation hos kvinnliga användare till en identitet utifrån hur Tinder konstruerar kön inom “samhället” Tinder där mötet är en omstart då den inledande kontakten främst handlar om den fysiska attraktionen än den psykiska. De kvinnliga användarna ser däremot självrepresentation som ett sätt att inledningsvis framstå som mer självsäker och den fysiska relationen skapar en förutsättning för den psykiska. Detta resultat utvecklades även till en identifiering av en maktrelation mellan de manliga och kvinnliga intervjupersonerna där det finns ett samspel på Tinder mellan att ha makt över och att ha makt att vilket visar hur maktrelationer på Tinder skapas och omvandlas.

Nyckelord: Genus, online-dejting, poststrukturalistisk feminism, profil, självrepresentation, socialkonstruktionism, Tinder, ungdomar.

ABSTRACT

The dating market for young people today can be through a physical meeting out at the pub just as well as through a spontaneous "liking" via an app. We humans develop methods to present ourselves in the most attractive way to potential partners, whether it is about editing an image or standing in front of the mirror for hours. Over time, developments within the dating market have made it easier for interaction with others, from newspaper ads to online dating sites to one of today's most popular mobile dating app Tinder. The purpose of this paper is to study Swedish youths´ perception of the dating app Tinder from two perspectives. On the one hand, their perceptions of Tinder's possibilities and limitations in general in finding a partner and on the other hand, their perceptions of their own and others' self-representations. To answer the purpose, a qualitative method has been used with semi-structured interviews as the collection method for the empirical material. Six interviewees make up the sample in the study, three men and three women, all of whom are aged 20-25 with experience of dating via Tinder. The analysis of the material was conducted from a gender perspective mainly where the used theories were social constructionism and post-structural feminism. The results of the study show that Tinder as a dating resource is

experienced as an app with enormous simplicity where the negative aspect is the fear that the individuals behind the profiles should not be who they claim to be. The results also showed that the male interviewees link self-representation of female users to an identity based on how Tinder constructs the gender within the “community” Tinder where the meeting is a restart as the initial contact is mainly about the physical attraction rather than the psychological. The female users, on the other hand, saw self-representation as a way of initially appearing more self-confident and the physical relationship creates a prerequisite for the psychical one. This result also developed into an identification of a power relationship between the male and female interviewees where there is an interaction on Tinder between having power over and having power to which shows how power relations on Tinder are both created and

transformed.

Keywords: Gender, online-dating, poststructural feminism, profile, self-representation, social constructionism, Swedish youths, Tinder.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 Inledning

1

1.1 Bakgrund

2

1.2 Syfte och frågeställningar

3

1.2.1 Avgränsningar

3

1.3 Disposition

4

2 Tidigare forskning

4

2.1 Självrepresentationens betydelse

5

2.2 Tinders påverkan på könet som social konstruktion

7

3 Teoretiska utgångspunkter

8

3.1 Socialkonstruktionism

9

3.2 Poststrukturalistisk feminism

10

3.3 Teoretisk diskussion

11

4 Metod och material

13

4.1 Forskningsintervju

13

4.1.1 Utformning av intervjufrågor

14

4.1.2 Genomförande av intervju

15

4.2 Urval

16

4.3 Insamling, bearbetning och avgränsning

16

4.4 Etiska aspekter

18

4.5 Kvalitetskriterier

19

4.5.1 Validitet och reliabilitet

19

4.5.2 Generalisering

20

5 Resultat

21

5.1 Tinder som resurs på dejtingmarknaden

22

5.2 Skiftet mellan det fysiska och det mediala mötet

24

5.3 Hantering av två olika identiteter

24

6 Diskussion och analys

30

6.1 Resultatdiskussion och analys

31

6.1.1 Tinder som resurs på dejtingmarknaden

31

6.1.2 Skiftet mellan det fysiska och mediala mötet

32

6.1.3 Hantering av två olika identiteter

35

7 Slutsats

37

Referenser

39

Källor

41

Bilagor

42

Bilaga 1 - Intervjuguide

42

1 Inledning

Utvecklingen inom tekniken på våra sociala nätverk ger oss verktyg för att skapa

representationer av oss själva och interagera med andra. Interaktionen kan bland annat vara en kärleksaffär, ett avslappnat möte eller sökandet efter en seriös relation. Vi människor utvecklar metoder för att presentera oss på det mest attraktiva sättet för potentiella partners. Med tiden har utvecklingen gjort det lättare för interaktion med andra, från tidningsannonser till online-dejtingwebbsidor till en av dagens populäraste mobila app Tinder. Dejtingappar presenterar en ny teknisk miljö för visningshantering, främst på grund av efterfrågan av ökad lokal närhet, ökad kontroll och frihet. Denna frihet kan man tänka enbart kommer med positiva aspekter men negativa aspekter finns där också, för vad är sanning i det du ser på dejting-profilen egentligen?

Mängden personlig information som finns tillgänglig på en Tinder-profil är begränsad och plattformen fokuserar särskilt på ett framträdande genom bilder. Ägare av en Tinder-profil uppmanas att ange preferenser beträffande online-dejtingpartners kön, ålder och närhet. Dessa inställningar används när du söker efter potentiella "matchningar." Dessutom gör appen det möjligt genom smarttelefonens GPS-funktionalitet att hitta potentiella matchningar i nära användarområde. Inför en matchning bestämmer användaren, baserat på profilbilderna och en beskriven bio, om han eller hon är intresserad eller inte. Användaren indikerar sitt intresse genom att svepa åt höger (säger "ja") eller vänster (säger "nej"). När två användare gillar varandra, skapas en "matchning" vilket innebär att användarna kan chatta med varandra på Tinder.

Det finns idag en hel del studier inriktade på online-dejting i allmänhet och på Tinder som app. Ämnet i sig är föränderligt och genom digitaliseringen som sker idag kommer den vara

relevant att fortsätta utforska på olika nivåer och genom nya ansatser. Något som dock inte forskats så mycket kring är just hur flytten från det fysiska mötet till det digitala påverkar användaren bakom profilen och hur svenska ungdomars uppfattning kring deras egen självbild påverkas av att deras dejtingmarknad går att manipulera digitalt. Dessa försök att göra sig själv begripliga i datormedierade sammanhang påverkas både av våra levda identiteter, av andras inflytande samt appens valmöjligheter.

Motivet bakom denna studie är frågeställningar kring hur individerna bakom profilerna faktiskt uppfattar självrepresentationen på Tinder och hur de uppfattar Tinder som

dejtingresurs. För att förstå detta på djupet har intervjuer genomförts med svenska ungdomar som utgått från perspektiven gällande genus samt den teoretiska aspekten kring hur kön och identitet konstrueras i samhället vilket omfattar det vardagliga bruket av sociala medier och dejtingappar. Den mediala utveckling som utformat dejtingappar till att ha den position inom dejtingmarknaden som den har idag kommer beskrivas närmare i nästa avsnitt.

1.1 Bakgrund

Den första datorbaserade online-dejting sajten växte fram i Sverige 1999, namnet på sajten var spraydate och ca 800 000 medlemmar utgjorde spray.se. Det var gratis att vara medlem, söka efter en blivande partner och att kontakta varandra. I februari 2013 köptes Spraydate upp av match.com och alla medlemmar flyttades över dit. Match.com är idag tillgängligt i 20 olika länder och inriktar sig till alla olika åldrar. Match.com var banbrytande inom online-dejting i och med deras flytt från den datoriserade online-dejtingen till en mobilanpassad app. (Dejtingplatsen, 2019)

Utvecklingen har lett till att det har blivit allt mer vanligt att online-dejta via telefonen där enkelheten är det ledande inom online-dejting. Tinder som lanserades första gången 2012 har sedan dess haft en stor plats på online-dejting marknaden. Tinder grundades i Los Angeles, Kalifornien med en ambition att fungera på ett sätt där det är enkelt att kunna träffa folk i ditt lokala område. Idag finns appen i över 190 länder världen över och har genererat mer än 30 miljarder matchningar sedan den skapades. Appen har sakta men säkert tagit sig in och blivit en naturlig del i hur ungdomar, huvudsakligen, dejtar. Tinder beskriver hur till och med ett chansmöte kan förändra någons liv för alltid och Tinder ger användare över hela världen möjlighet att skapa nya anslutningar som annars kanske aldrig varit möjliga. (Tinder, 2019)

1.2 Syfte och frågeställningar

Syftet med denna studie är att studera svenska ungdomars uppfattningar om dejtingappen Tinder ur två perspektiv. Dels ska deras uppfattningar om Tinders möjligheter och

begränsningar generellt vad gäller att hitta en partner studeras, dels ska deras uppfattningar om sina egna samt andras självrepresentation undersökas. Dessa perspektiv ska studeras ur ett genusperspektiv och med en kvalitativ metod; semi-strukturerade intervjuer med ungdomar som använder/har använt online-dejtingappen Tinder. Syftet bryts ner i tre frågeställningar.

● Vilka skillnader och likheter finns bland uppfattningar hos svenska ungdomar gällande Tinder som dejtingresurs med avseende på ungdomarnas könstillhörighet?

● Vilka skillnader och likheter finns bland uppfattningar hos svenska ungdomar gällande andras självrepresentation på Tinder med avseende på ungdomarnas könstillhörighet?

● Vilka skillnader och likheter finns bland uppfattningar hos svenska ungdomar gällande hur egen självrepresentation på Tinder överensstämmer med deras självbild med avseende på ungdomarnas könstillhörighet?

1.2.1 Avgränsningar

Avgränsningar på undersökningsmaterialet är att de sex intervjupersonerna i studien är i ålderskategorin 20-25 och de har valts ut med kriteriet att de har använt appen Tinder minst sex månader. Detta för att kunna ge en så representativ bild som möjligt. Vi har även fördelat det jämnt mellan kvinnor och män, tre från vardera kön. Detta är på grund av att det enbart är möjligt att välja mellan man eller kvinna som kön på Tinder samt då studien utgår från ett genusperspektiv. Vi har även avgränsat det till ungdomar i Sverige för att vi ska kunna positionera oss i forskningen genom att visa hur just svenska ungdomar uppfattar Tinder ur olika perspektiv.

1.3 Disposition

Dispositionen av denna studie följs enligt ”trådrulle”-modellen. Modellen beskriver ett helhetsperspektiv som utgår från att vi som författare börjar med att presentera generella delar som inledning, tidigare forskning och teorier. Därefter blir vi allt mer specifika i avsnitten metod, material och resultat för att till sist avsluta med en förklaring av det specifika vi kommit fram till i en mer generell term. Alltså inledes studien med det stora, avgränsar till det lilla och avslutar med att se hur det lilla påverkar det stora. (Skrivguiden, 2011)

2 Tidigare forskning

I följande avsnitt kommer olika typer av studier att presenteras för att ge bakgrund och sammanhang till det forskningsområde som forskas på i denna studie. Avsnittet är uppdelat i två övergripande teman som inleds med forskning kring självrepresentation inom online-dejting samt hur självrepresentation inom online-online-dejting påverkat konstruktionen av användares profiler. I detta tema berörs även hur självrepresentation används för att locka potentiella partners genom tittares bedömningar baserat på innehållet i profilerna. Detta tema ligger som det inledande momentet för att ge en överblick över hur självrepresentationpräglat Tinder på dejtingmarknaden.

Forskningen kring självrepresentation är inte i sig specifik till Tinder av den anledningen att den ska ge en tydlig bild inledningsvis kring hur självrepresentation studerats hos användare och ge en bredare forskningsgrund till vår studie. Bredden ger då en tydlig bild inför

övergången till det andra temat.

I det andra avsnittet beskrivs forskning kring Tinders framväxt och påverkan på

dejtingmarknaden för att ge en blick över både konstruktion av kön i dejtingappar samt intryckshantering på Tinder hos användarna. Denna forskning är begränsad till studier

relaterade till enbart Tinder för att avgränsa och visa på en relevans till den positionering som denna studie gör, nämligen svenska ungdomars uppfattningar.

Sammanfattningsvis ger det första avsnittet en forskningsgrund och inblick i

självrepresentation inom online-dejting medan det andra avsnittet visar den kompletterande aspekten kring könstillhörighet och hur dess konstruktion på Tinder skiljer sig mellan unga kvinnor och män.

2.1 Självrepresentationens betydelse

En tilltalande aspekt av online-dejtingsidor är att de tillåter användare att strategiskt välja aspekter av sin identitet att presentera. Förmågan att anpassa en profil gör det dock svårt att veta hur man bäst kan beskriva personlig information, hur innehållet kommer att uppfattas och vilka andra användares svar på profilinnehållet kommer att vara. Online-dejting har blivit ett allmänt accepterat sätt att locka en romantisk partner, vilket framgår av det växande antalet dejtare online och den alltmer positiva känslan kring online-dejting (Wotipka och High, 2015: 281-302). Online-dejtare konstruerar sina profiler för att locka potentiella partners och tittarnas bedömningar baseras enbart på innehållet i dejtingprofiler (ibid).

Sociala medier har utvecklat verktyg, som filterprogram och redigeringsmöjligheter, för att vi ska kunna skapa representationer av oss själva innan vi interagerar med andra online. Detta i sin tur gör att vi behöver kunna hantera både vår identitet i verkliga livet samtidigt som vi interagerar genom en skapad identitet.

Självrepresentation är genom vilket en individkan förmedla ett önskat intryck till andra. Självpresentation har ett intresse online eftersom internet utvidgar människors förmåga att selektivt presentera personlig information. Den anonymitet som finns möjlig online gör det möjligt för individer att presentera sitt bästa jag, medan de kan ta bort eller redigera negativ information om sig själv. Wotipka och High (2015) har undersökttittarnas reaktioner på självrepresentativt innehåll på dejtingsidor. Där har de valt ut totalt 316 personer, fördelat jämnt mellan kvinnor och män, och undersökt hur online-dejtingprofiler som innehåller olika mängder strategisk självrepresentation resulterade i social attraktion och förtroende utifrån grundad teori. På så sätt teoretiserade de hur strategisk självrepresentation utövar sina

effekter. Slutligen undersökte de hur strategisk självrepresentation påverkar intryck hos tittare när det kommer till social attraktion och förtroende för personen bakom profilen. Deras resultat visade att förtroendet för personen bakom profilen var direkt relaterat till den sociala attraktionen och viljan att dejta personen i verkliga livet. (Wotipka och High, 2015: 281-302)

Ellison, Hancock och Toma (2011) utförde även de en liknande studie gällande självrepresentation men riktade snarare in sig på användares uppfattningar kring

felrepresentation i online-dejting profiler, både sina egna och andras. Med hjälp av kvalitativ data som de samlade in från 37 deltagare på nätet, undersökte de användarnas förståelse för självpresentationsmetoder, särskilt hur avvikelser mellan ens online-profil och offline-presentation konstrueras, bedöms och motiveras. Genom att fokusera mer snävt på

produktion och bedömning av felaktiga profiler studerade de även hur användare föreställer förhållandet mellan profilen och personen utifrån minskade signaler och kontextspecifika förväntningar. (Ellison, Hancock och Toma, 2011: 45-62)

Det Ellison, Hancock och Toma (2011) kom fram till var att deltagarna inte förväntade sig att profilen skulle vara en exakt digital representation av deras självpresentation i verkligheten, utan snarare en medvetet konstruerad sammanslagning som återspeglade en känsla av identitetspresentation från tidigare, nuvarande och framtida jag, med förbehåll för tekniska begränsningarna kopplat till online-dejting. Resultatet visade att acceptansen av avvikelser i dejting-profiler härleds från just den flexibla förståelsen av profilen, vilket gav deltagarna utrymme att kunna presentera sig på ett annat sätt inom vissa riktlinjer. Exempel på egenskaper som ansågs accepterade för individer var egenskaper som kunde förändras i framtiden, frisyr bland annat. Samtidigt som egenskaper såsom ålder eller längd, vilket inte kan korrigeras i framtiden, var egenskaper som inte ansågs acceptabelt att korrigera i sin självpresentation. Fokusen i resultaten var att så länge avvikelsen inte var för betydande och det framtida jaget befann sig inom ramen för möjligheten, beskrevs felrepresentationen allmänt som acceptabel. (Ellison, Hancock och Toma, 2011: 45-62)

Båda dessa studier beskriver resultat associerade till självrepresentation och dess betydelse hos användare på online-dejtingsidor. Användare kan förändra sin vikt, längd och ålder för att presentera en attraktivare version av sig själva för att inkluderas i mer önskvärda

sökparametrar eller lägga till humoristiska beskrivningar för att sticka ut från andra. Det båda dessa studier sammanfattningsvis drog som slutsats är att online-dejtingprofiler bäst förstås genom en lins, där online-dejtare skapar ett selektivt presenterat löfte om vem de kan vara, snarare än en faktisk redogörelse för vem de för närvarande är, som en kollektivt konstruerad norm. (Ellison, Hancock och Toma, 2011: 45-62, Wotipka och High, 2015: 281-302)

2.2 Tinders påverkan på könet som social konstruktion

MacLeod och McArthur (2017) har analyserat två mobila dejtingappar, Tinder och Bumble, genom Goffmans teori kring intrycksstyrning samt ur det feministiska teoriperspektivet kring teknikvetenskap där de presenterat en analys av profilskapningsverktyg. Specifikt visar de genom deras analys hur de könskategorier som görs tillgängliga för användare när de skapar sina profiler återspeglar de strukturella behoven i appens programmering och användning. Det krävs för appens funktion att användaren fyller i vilket kön de tillhör. Deras forskning fokuserar på hur dessa appar konstruerar kön vilket har mer att göra med funktion

(matchande profiler) snarare än med identiteten hos användaren. De gör en kvalitativ innehållsanalys kring hur apparna konstruerar kön genom att analysera kraven i

inställningarna. I Tinder beskriver de det genom att förklara hur den delen i inställningarna där du väljer kön inte går att lämna oifylld utan den kräver att användaren väljer antingen man eller kvinna, från en lista. Deras analys kommer fram till att för att förstå hur kön är konstruerat på Tinder och Bumble är det nödvändigt att förstå hur centralt kön allmänt är för apparnas funktion. Det handlar om hur bilden av kön egentligen är skapat i samhället. Faktum är att etiketter som bisexuell och homosexuell, kräver ett utgångskön för att ens kunna

användas i dejtingappar. (MacLeod och McArthur, 2019: 822-840)

Ward (2017) använde sig istället av intervjuer där hon intervjuatTinder-användare i Nederländerna för att analysera hantering av intryck, såsom motivation och konstruktion. Hennes analys fokuserar på det första steget i intryckshantering när det kommer till användandet av Tinder, som består av både intrycksmotivation och intryckskonstruktion genom en motivation att ladda ner appen, valet av ens profilfoton och en bedömning av förväntningarna på potentiella Tinder-matchningar. Intervjuerna fokuseradeäven på hur användare utvärderade sina potentiella matchningar. Hennes resultat visar användarnas motiv för att använda Tinder, allt från underhållning till ego-boost till relationssökande samt hur motivationerna förändras ibland över tiden. Motivationen för att använda Tinder går inte att beskriva genom endast en förklaring. Det handlar om en kombination i hur profilfoton väljs i ett försök att presentera ett idealiskt men ändå autentiskt jag samtidigt som Tinder-användare inte bara "sveper" för att söka efter människor de gillar, utan också efter ledtrådar om hur de ska presentera sig själva för att locka andra som dem. (Ward, 2017: 1644-1659)

Även om en individ kan välja att maskera sitt kön genom att avstå från att inkludera en bild av deras ansikte och/eller kropp är det osannolikt att detta skulle vara gynnsamt för att framgångsrikt kunna använda appen. Istället kommer foton sannolikt att användas för att konstruera en förståelse för en individs identitet, med hjälp av visuella signaler för att göra sin identitet begriplig. Hur dessa två studier skiljer sig från varandra är att de fokuserar på olika aspekter i appen Tinder men ger tillsammans perspektivet kring hur kön, som

konstruerat, är essentiellt för appen samt hur motivationen kring användandet av appen är en viktig aspekt att ha i åtanke när det kommer till att analysera varför det är viktigt att veta vad en är ute efter i online-dejtingen. Vilket i sig ger den kompletterande aspekten till

självrepresentation inom online-dejting.

De tidigare forskningar som finns kring självrepresentation inom online-dejting och Tinder är till en majoritet analyserad inom andra länder såsom Nederländerna, England och USA. Aspekten kring hur svenska ungdomar uppfattar självrepresentation på Tinder samt aspekten kring kön och hur dess konstruktion på Tinder skiljer sig mellan svenska unga kvinnor och mänsom denna studie syftar att besvara saknas i tidigare forskning. Därför har vi valt att positionera denna studie inom Sverige för att förstå hur svenska ungdomar uppfattar Tinder. För att kunna förstå hur könstillhörighet och sociala aspekter påverkar uppfattningar om online-dejting kommer nästa tema, där de teoretiska utgångspunkterna för studien diskuteras.

3 Teoretiska utgångspunkter

I följande avsnitt redovisas de teorier som studiens analys tar utgångspunkt i och som genomsyrar problem-framställningen i studien. Inledningsvis kommer

socialkonstruktionismen presenteras övergripande och dess relevans för den forskning som utförs i studien. Fortsättningsvis kommer poststrukturalistisk feminism att presenteras samt dess relevans för studiens analys som ger de kompletterande aspekterna kring

könstillhörighet och genusperspektivet. Avslutningsvis förs en diskussion kring likheterna och skillnaderna mellan de två perspektiven för tydliggöra kring hur de kompletterar varandra inför studiens analys samt vilken kritik som ställs på teorierna.

3.1 Socialkonstruktionism

Socialkonstruktionismen som teori är baserad i att samhället är socialt konstruerat och att det inte finns en objektiv beskrivning kring enbart en verklighet i relation till omvärlden.

Alvesson och Sköldberg (2017) talar om socialkonstruktionism som en förmedlande teori som skapar kunskap genom interaktion och sociala processer. Verkligheten konstrueras alltså av människors interagerande med varandra och detta innebär att det inte finns någon riktig sanning eller rationell kunskap kring samhället och dess processer. (Alvesson och Sköldberg, 2017, s.39)

Alvesson och Sköldberg (2007) förklarar även medvetandet hos individer inom

socialkonstruktionismens perspektiv genom att vardagsvärlden där vi existerar, delar vi även med alla andra. Genom upplevelser i situationer face-to-face kategoriserar vi andra på olika sätt genom till exempel kategorier som svensk, kvinna, vuxen, barn, lärare, smal etc.

Utvecklingen av dessa kategorier sker sedan genom sociala relationer och nya vanor i individers handlande. Kategorierna utvecklas och skiftar genom nya observationer och nya handlingsmönster. (Alvesson och Sköldberg, 2017, s.43)

Baran och Davis (2015) kompletterar perspektivet kring socialkonstruktionismen som en teori nyanserad av att individers makt att motsätta sig konstruktionen av sociala instutioner är begränsad. Denna begränsning i makt hos individer är ett antagande inom teorin som säger att individer delar uppfattningen om vad som är verklighet. Sociala institutioner utövar en makt utanför individers kontroll på t.ex. skolor, kulturer. Ett exempel som Baran och Davis (2015) tar upp är hur studenter inom skolvärlden blir tillsagda att när de tar examen kommer de få ett jobb i ”den riktiga världen” där det då uttalas som att skolväsendet inte är en riktig värld utan är en typ av fantasivärld även om du har samma typ av ansvar som på ett jobb där det krävs att studenter deltar på lektioner och utövar en egen kontroll över deras utveckling. (Baran och Davis, 2015, s.309-310)

Alvesson och Sköldberg (2017) diskuterar termer inom begreppet ”den sociala ordningen”. För att förhindra kaos inom den konstanta interaktionen som människor har med varandra måste människor få någon typ av stabilitet och detta kallas “den sociala ordningen” (Alvesson och Sköldberg, 2017, s.40-42). Den sociala ordningen är, precis som

med varandra (ibid). Även Baran och Bavis (2015) talar om typofiktationer och

kategoriseringar samt dess möjlighet för individer att snabbt identifiera objekt och agerande för att kunna strukturera in detta till individers egna agerande och reaktioner (Baran och Davis, 2015, s.311). En central del av den sociala ordningen, som Alvesson och Sköldberg (2017) anser, är att inom ordningen bildas institutioner genom vanor och vanemässighet. Eftersom interaktionen mellan människor inte stannar av utan konstant utvecklas kommer även dessa vanor ständigt att utvecklas och institutioner ständigt formas (Alvesson och Sköldberg, 2017, s.40-42).

I denna studie ger socialkonstruktionismen perspektivet kring Tinder som bildad institution inom dejtingsamhället. Det är väsentligt genom att det teoretiska perspektivet belyser hur nya handlingsmönster skapas utifrån användarens motivation på appen och hur relationerna på Tinder utvecklas för att skapa stabilitet inom appen. Även kategoriseringen som sker på Tinder mellan användarna genom det visuella (bilder, beskrivning, ålder) och interaktion i chattfunktionen belyser hur Tinder kontinuerligt konstrueras genom social interaktion.

3.2 Poststrukturalistisk feminism

Begreppet “feminism” idag är ett förenklat samlingsbegrepp för jämställdhet mellan kvinnor och män inom samhället som kännetecknas ur ett kvinno- och genusperspektiv där “genus” menas socialt kön och inte biologiskt. Feminism granskar och kritiserar hur genus är djupt rotad i de sociala processer som sker varje dag där kvinnors intressen missgynnas samt hur sociala konstruktioner definierar vad män och kvinnor ska vara och hur män och kvinnor ska förhålla sig till varandra. (Alvesson och Sköldberg, 2017, s.339-340).

Det teoretiska perspektiv som används i denna studie är poststrukturalistisk feminism, en aspekt inom feminismen som fokuserar på kön som socialt konstruerat. Poststrukturalistisk feminism omfattar bland annat att om en sanning tillämpas på hela “samhällskvinnan” t.ex., där begreppet samhällskvinna innebär ett skapat ideal av hur den perfekta kvinnan jag vara/se ut, minimerar det den individuella upplevelsen hos kvinnor och istället skapas en maskulin uppfattning om hur kvinnor ska framställas och bete sig. Därför fokuserar detta perspektiv inom feminismen även på att analysera uppfattningar som har lett till ojämlikhet mellan könen i samhället och används vanligtvis inom kvalitativ metod. Precis som med

inte är permanenta utan att begreppen kring kvinnligt och manligt kontinuerligt skiftar i takt med att samhället utvecklas. Det finns i själva verket inte två konstruerade kön utan ett helt spektrum genom att det kontinuerligt förändras. (Alvesson och Sköldberg, 2017, s.346-347)

Införandet av poststrukturalistisk teori inom feminism kom för att förkasta åtskillnaden mellan biologiskt och socialt konstruerat kön och menar att även det biologiska könet är en produkt av av våra kategoriseringar (Alvesson och Sköldberg, 2017, s.346). Inom

genusforskningen är begreppen kön och genus centralt. Begreppet kön förklaras istället som biologiskt kön där Jarlbro (2006) bland annat nämner i sin bok att forskaren Rubin sägs vara den som lanserade begreppsparet genus och kön (Jarlbro, 2006, s.12).

Hammrén och Johansson (2009) diskuterar däremot den poststrukturalistiska synen inom feminism, i relation till biologi och konstruktion, genom att beskriva hur skillnaden mellan ett biologiskt kön och ett kulturellt kön handlar om att komma bort från den förutfattade

meningen att “biologi är ödet”. De menar att vikten i att förstå skillnaden mellan det biologiska könet och det socialt konstruerade könet är att kunna ifrågasätta att kvinnors underordning är biologiskt rättfärdigt och att ifrågasättande av det biologiska könet skapar en dimension inom forskning där alternativa tolkningar kan ta plats. (Hammarén och Johansson, 2009, s.66-67)

I denna studie appliceras det poststrukturalistiskt feministiska perspektivet ur ett fokus på genus och jämställdhet och inte ur kvinnans synvinkel uteslutande. Detta för att studien samt studiens syfte avser att se på uppfattningar hos både män och kvinnor samt ställa det i relation till könstillhörigheterna.

3.3 Teoretisk diskussion

De teoretiska perspektiv som studien baseras i är båda kompletterande till varandra genom dess olika utgångspunkter samt i och med dess liknande synsätt på hur samhället i stort är socialt konstruerat. Socialkonstruktionismen appliceras på Tinder som samhälle medan det poststrukturalistiska perspektivet appliceras på användarna inom Tinder utifrån

genusperspektivet. Det som skiljer dem åt är att socialkonstruktionismen omfattar ett mycket större perspektiv kring hur hela samhället är en social kontruktion medan poststrukturalistisk

feminism fokuserar uteslutande på könet som konstruerat samt att kvinnors intressen genom kategorisering missgynnas och blir manliga regler istället.

Kritik som finns mot socialkonstruktionismen är att den inte tar hänsyn till biologiska aspekter som vissa anser utgör en stor betydelse i undersökningar av människors beteenden. Teorin utgår egentligen från att ingenting existerar utanför det mänskliga medvetandet. Ingen tydligt beskrivning kring termen ”konstruktion” ges heller aldrig inom den

socialkonstruktionistiska teorin. (Alvesson och Sköldberg, 2017, s-52)

Något som även kritiseras inom socialkonstruktionismen är hur teorin i sig inte visar erkännande till makten som individer kan utöva för att påverka sociala institutioner (Baran och Davis, 2015, s.315). En bildad institution som socialkonstruktionismen ofta framhäver som en institution där det finns en ”elit” som styr konstruktionen och inte individerna är media (ibid). Då denna studie utgår ifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv för att analysera ett medium är detta en begränsning i teorin som tas i stor åtanke för att undvika förutsättningen att individerna inte har en makt över hur mediet Tinder kontinuerligt utvecklas och förändras.

Kritik som ställs mot poststrukturalistisk feminism är att texter kan ge intryck av en vinklad bild av genus-relationerna. Män framställs som förtryckare och kvinnor som offer eller eventuellt motståndare. Den poststrukturalistiska feminismen strävar efter att ha lika många män som kvinnor i höga positioner och denna strävan är både på gott och ont. Teorin uppmärksammar orättvisor för kvinnor att göra karriär men väcker också tankar om att befordra kvinnor endast för att förbättra statistiken. Meriterna kan då svika personen som fått befordran då man kanske inte klarar av arbetsuppgifterna och de får inte det förtroende de sökt. (Alvesson och Sköldberg, 2017, s.352)

Både socialkonstruktionism och poststrukturalistisk feminism är teorier främst använda inom kvalitativ forskning, vilket denna studie använder sig av. I kommande avsnitt kommer den kvalitativa metoden presenteras som ligger till grund för valet av dessa kvalitativa teorier.

4 Metod och material

I följande avsnitt diskuteras inledningsvis metodvalet forskningsintervju där utformning av intervjufrågorna som legat till grund för intervjuerna inkluderas och sedan arbetet under genomförandet av intervjuerna. Vidare kommer även beskrivning kring urvalets anpassning till syfte samt frågeställningar. Insamling av det empiriska materialet samt annat utnyttjat material förklaras även för att skapa transparensens. Därefter beskrivs de etiska aspekterna som genomsyrar kvalitativ intervjumetod. Avslutningsvis presenteras aspekterna kring kvalitetskriterier inkluderande validitet, reliabilitet och generalisering.

4.1 Forskningsintervju

Något som kan framstå som en utmaning när det kommer till att applicera intervjumetod är skiljelinjen mellan journalistisk intervju och forskningsintervju. Kvale och Brinkmann (2014) diskuterar denna skiljelinje genom att förklara det som att forskningsintervjun baseras på vardagslivets samtal tillsammans med det professionella samtalet där kunskapen skapas i interaktionen mellan intervjuaren och den intervjuade. Denna utmaning beskriver de som att intervjumetoden framstår som en enkel uppgift, att be någon prata om sina erfarenheter inom ett ämnesområde, men att det i själva verket i forskningssyfte handlar om att odla

samtalsfärdigheter hos vuxna genom sitt sätt att ställa frågor. (Kvale och Brinkmann, 2014, s.17-18)

Inom intervjumetoden finns det även olika grenar som påverkar vilket resultat forskningsintervjun får. Enligt Bryman (2011) är tillvägagångssättet inom kvalitativ forskning ofta mindre strukturerat än inom kvantitativ forskning på grund av dess fokus på intervjupersonernas egna synsätt och uppfattningar om ett ämne. Den kvalitativa intervjun ska kunna ge utrymme för att kunna röra sig åt olika håll för att inkludera fylliga och

detaljerade uppfattningar och synsätt. Ostrukturerad eller semistrukturerad intervju är därför ofta de olika grenarna inom kvalitativ intervjumetod som används för att få ut just dessa detaljerade svar från intervjupersonerna. (Bryman, 2011, s.301)

I denna studie används den semistrukturerade intervjun på grund av dess möjlighet till att fokusera på teman i sin intervju, genom en intervjuguide, samtidigt som intervjupersonerna får möjlighet att utforma sina svar fritt.

Bryman (2011) beskriver semistrukturerad intervju som en väldigt flexibel intervjumetod i och med dess utrymme för variation. I den semistrukturerade intervjun har du möjlighet att utgå från en intervjuguide, som ett manus, med tematiserade frågor men samtidigt även ställa dessa frågor i olika ordning vid varje intervju samt att intervjuaren har möjlighet att ställa varierande följdfrågor för att få intervjupersonen att nyansera sitt synsätt och uppfattning. (Bryman, 2011, s.301-302)

4.1.1 Utformning av intervjufrågor

När det kommer till den metodologiska aspekten kring att utföra en forskningsintervju, med fokus på semistrukturerad intervju, beskriver Kvale och Brinkmann (2014) hur en spontan intervju utan förberedelser inte kommer frambringa ny kunskap för forskning i de flesta fall då de ofta enbart reproducerar allmänna åsikter och fördomar samt skapar fler frågor kring syfte och frågeställningar för intervjuaren än innan intervjun utfördes. (Kvale och

Brinkmann, 2014, s.31)

Kvale och Brinkmann (2014) talar om några grundläggande frågor en metodologisk forskare bör ställa sig själv innan påbörjande av en studie med forskningsintervjuer. Dessa frågor inkluderar bland annat antalet intervjupersoner, hur intervjuaren ska undvika att påverka intervjupersonen genom ledande frågor samt om intervjufrågorna kan vara skadliga för intervjupersonerna. (Kvale och Brinkmann, 2014, s.32)

Enligt Kvale och Brinkmann (2014) så fokuserar intervjuarens frågor på att förstå de olika dimensionerna i en intervju då intervjuaren är sitt eget forskningsverktyg. De fokuserar på att standardiserade frågor inte nödvändigtvis behöver resultera i standardiserade svar så länge intervjuaren har intresse och kunskap för det studerade ämnet samt förmågan att se olika innebörder i ett omedelbart svar. (Kvale och Brinkmann, 2014, s.176)

Den kompletterande aspekten som Bryman (2011) ger när det kommer till att utforma en intervjuguide för semistrukturerade intervjuer är att se på intervjuguiden som en minneslista i kombinering med tematiserade frågor. Även vikten kring flexibiliteten som intervjuguiden behöver ha för att intervjuaren ska kunna få en tydlig bild kring uppfattningarna och

synsätten hos intervjupersonen genom att frågorna i sig inte får hämma alternativa idéer eller möjligheten till följdfrågor. (Bryman, 2011, s.304-305)

I denna studie inleddes utformningen av intervjuguiden genom en fördelning i tre kategorier, utifrån våra tre frågeställningar kring Tinder som dejtingresurs, egen självrepresentation samt andras självrepresentation, för att strukturen i samtalet ska bli tydlig. Därefter bearbetas frågorna i varje kategori så att frågorna inte ska leda intervjupersonerna till att svara på frågorna ur vårt perspektiv utan ur deras. Slutligen kontrolleras samtliga frågor så att ingen fråga ska kunna uppfattas som skadligt för intervjupersonerna. Detta, i sin tur, ger oss en bred och tydlig struktur att utgå ifrån när det sedan kommer till genomförandet av intervjuerna.

4.1.2 Genomförande av intervju

Vid denna fas av studien ligger fokus lika mycket på oss som intervjuare som

intervjupersonen i sig för att se till att det empiriska materialet ger relevant underlag till studiens syfte och frågeställningar.

Eriksson (2018) diskuterar de kritiska aspekterna kring intervjumetod som är viktiga att ha i åtanke, framförallt som en forskare som inte är erfaren inom metoden. Bland annat tar han upp vikten i att ju vagare förberedelse, i form av manus eller intervjuguide, en intervjuare går in med desto mer ostrukturerad kommer intervjun bli vilket är en utmaning för oerfarna intervjuare. Eriksson (2018) talar även om att intervjumetoden kan struktureras som ett samtal där det balanserade utbytet av kunskap mellan intervjuaren och intervjupersonen skapar en öppnare miljö för intervjupersonen att kunna dela med sig av sina uppfattningar och erfarenheter. (Eriksson, 2018, s.123-124)

Som nämnt innan används en semistrukturerad intervju med en intervjuguide vilket även underlättar vid genomförandet av intervjuerna då det ger oss en bra grund att stå på under intervjun om vi kommer av oss och inte vet direkt vilken fråga att ställa för att återuppta intervjun. Något som även fokuseras på med stor vikt i denna del av studien är i vilken miljö som intervjuerna utförs. Vi ger samtliga intervjupersoner valet kring vart de önskar att intervjun ska utföras vilket resulterar i att samtliga intervjuer sker på en plats och i en miljö som är bekväm för intervjupersonerna. Detta skapar en lugnande atmosfär vilket även ger intervjun möjlighet att variera mellan vardagligt samtal och direkta frågor från

intervjuguiden.

4.2 Urval

Samtliga deltagare i denna studie identifieras som personer med erfarenhet av Tinder. Vid rekrytering av deltagare sker detta genom konversationer på facebook där ungdomar i den valda ålderskategorin kontaktas med förfrågan om att delta (se bilaga intervjuguide).

Deltagarna i den aktuella studien bekräftar även att de antingen för närvarande använder eller har använt Tinder inom senaste halvåret. Det definieras som ett målinriktat urval då den baseras i önskan om att intervjupersonerna ska vara relevanta för forskningens syfte (Bryman, 2011, s.434).

Som urvalsteknik i denna studie har ett icke-sannolikhetsurval med utforskande urval gjorts då vi bedömer det som olämpligt att förlita oss på ett slumpmässigt urval för att studiens frågeställningar utgår från specifika kriterier ställda på intervjupersonerna. Denna

urvalsteknik är vald även på grund av att studien fokuserar på ett relativt outforskat ämne med avsikt att tillhandahålla uppfattningar och information om erfarenheter. (Denscombe, 2000, s.241-242)

På grund av att syftet med studien är att analysera empiriskt material från svenska ungdomar är även samtliga intervjupersoner svenskar i åldern 20-25. De som inte, för närvarande, är singlar instrueras att besvara frågorna utifrån perspektivet när de använt appen innan de gick in i en relation.

4.3 Insamling, bearbetning och avgränsning

I detta avsnitt kommer vi att beskriva mer djupgående kring vilket material som insamlats som grund för studien samt hur den samlats in för att relevansen för vår studie ska vara transparent. Till att börja med kommer vi redogöra för materialet, som insamlats som grund till de tidigare studierna och sedan kommer en redogörelse för det empiriska materialet.

Materialet som används som litterär grund i den tidigare forskningen samlas in via

ska vara relevant för det området som denna studie ska undersöka är att filter appliceras i sökningen. Filtret inkluderar att samtliga resultat ska vara ”peer-reviewed” (med begreppet peer-reviewed menas det att artiklarna är granskade av kunniga forskare inom området innan publicering skett). En gallring som görs manuellt, alltså inte inkluderas i det digitala filtret, är att ingen artikel som används i forskningsöversikten är äldre än tio år (den äldsta använda artikeln är från 2011) då det anses som irrelevant att använda äldre artiklar än så på grund av att området som studeras expanderats, framförallt, inom de senaste tio åren.

Efter den inledande avgränsningen genom filterfunktion, anges sökorden *Tinder*, *Selfpresentation* samt *online-dating* då det kombinerat tillsammans med det digitala filtret ger ett resultat med relevant forskning för studien. Valet att översätta dejting samt självrepresentation från svenska till engelska är för att en tydlig majoritet av den forskning som finns inom området är skriven på engelska. Sökorden används vid separata sökningar för att även få upp forskning som inte enbart fokuserar på Tinder utan på online-dejting i

allmänhet.

När det kommer till det empiriska materialet används, som nämnt tidigare, kvalitativ intervjumetod som gör det möjligt att fånga deltagarnas uppfattningar, förståelser och upplevelser med hjälp av sina egna erfarenheter och ramar som sedan analyseras genom teoretiska perspektiv. Intervjuerna varar i genomsnitt 30 minuter där varje intervju spelas in digitalt efter att intervjupersonerna godkänt detta för att kunna fokusera på att lyssna och vara deltagande under hela intervjuerna och inte fokusera på att anteckna under intervjuernas gång. Vid insamlingen av det empiriska materialet är lagen gällande personuppgifter, GDPR (The General Data Protection Regulation

)

Datainspektionen (2019) beskriver att ljudinspelningar som lagras digitalt inkluderas inom GDPR på grund av att personuppgifter kan förekomma ofta även om inte namn eller

personnummer nämns i inspelningar (Datainspektionen, 2019). Datainspektionen (2019) talar även om skiljelinjen mellan “vanliga” personuppgifter och känsliga personuppgifter inom GDPR där känsliga personuppgifter klassas som exempel information gällande hälsa, etniskt ursprung, politiska åsikter och sexuell läggning (ibid). Dessa känsliga uppgifter får enbart samlas in under särskilda omständigheter där individer uttryckt ett tydligt samtycke (ibid). På grund av insamlingen av information gällande sexuell läggning genom digitalt inspelade

intervjuer i denna studie ges ett muntligt medgivande från samtliga intervjupersoner att det är okej för dem att intervjun spelas in samt att deras sexuella läggning får användas vid analys av materialet. Detta för att studien förhålls till datainspektionens riktlinjer gällande GDPR.

När det sedan kommer till transkribering av intervjuerna, transkriberas samtliga intervjuer för att underlaget inför analysen ska vara nedskrivet och tydliggjort. Något som tas i åtanke inför transkriberingen av intervjuerna är de etiska aspekterna för att se till så att det material som inhämtas och transkriberas ska vara relevant till analysen och studiens syfte. Samtliga inspelningar sparas, men avsnitt i intervjuerna där intervjupersonerna nämner kommentarer som ej uppfattas som relevant för studiens syfte, har ej transkriberats. I kommande avsnitt kommer det även läggas fram mer specifikt kring hur de olika etiska aspekterna hanteras och genomsyrar utförandet av studien.

4.4 Etiska aspekter

Forskning är något som uppmuntras för att se till att samhället och samhällets medlemmar ska kunna ta del av utveckling och att väsentliga frågor undersöks med hög kvalitet. Det är även viktigt att forskning fortgår för att kunskaper i samhället ska utvecklas, fördjupas samt förbättra metoderna som används. Enligt Vetenskapsrådet (2011) är det viktigt att ha både forskningskravet och inskuddskravet, och inskyddskravet i åtanke när det kommer till att utöva forskning. Forskningskravet ställer krav på att just forskningen fortlöper och

inskyddskravet ställer krav på att individer inom forskning inte får utsättas för psykisk eller fysisk skada, förödmjukelse eller kränkning. Vetenskapsrådet (2011) ställer upp, fyra

huvudkrav inom inskyddskravet för att undvika skador, förödmjukelse eller kränkning där de fyra huvudkraven kallas informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. (Vetenskapsrådet, 2011)

Vid utförande av denna studie ses det till att uppfylla samtliga krav för att forskningen även ska omfatta samtliga av de etiska aspekterna som inskyddskravet. Informationskravet har uppfylls genom att tydligt informera intervjupersonerna kring vilka villkor de deltar i.

Samtyckeskravet uppfylls genom att se till att samtliga deltagare i studien är över 18 och kan underteckna (skriftligt eller muntligt) samtycke att delta. Konfidentialitetskravet uppfylls genom att anonymitet garanteras i intervjuerna där inte personuppgifter eller känslig information inhämtas som påverkar deras anonymitet. Slutligen uppfylls nyttjandekravet

genom att grundligt analysera om informationen som inhämtas är relevant för att komma fram till ett resultat anpassat till syfte samt frågeställningar.

Kvale och Brinkmann (2014) lägger stor vikt i att de etiska aspekterna ska genomsyra

samtliga stadier under forskningen; tematisering, planering, intervjusituation, utskrift, analys, verifiering och rapportering. De etiska aspekterna i samtliga av de sju stadierna enligt Kvale och Brinkmann (2014) handlar huvudsakligen om att vara medveten och att etiska problem förekommer under hela intervjuundersökningen (Kvale och Brinkmann, 2014, s.99-101).

4.5 Kvalitetskriterier

I detta avsnitt kommer diskussion föras kring kvalitetskriterier. I denna studie refererar “kvalitetskriterier” till validitet, reliabilitet samt generalisering inom den kvalitativa metoden. Kvalitetskriterier refereras som samlingsord på grund av de problematiska aspekterna inom kvalitativ forskning att använda just begreppen “validitet” och “reliabilitet” men begreppen används i senare avsnitt för att underlätta transparensen.

Bryman (2011) beskriver till exempel att ett alternativ, inom den kvalitativa forskningen, för att undvika begreppen reliabilitet och validitet är att omformulera dem till “äkthet” och “tillförlitlighet” där äkthet fokuserar på forskningens autencitet och tillförlitlighet fokuserar på trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och en möjlighet att styrka och konfirmera inom forskningen. Viktigt att ha i åtanke för att stärka äktheten och tillförlitligheten enligt Bryman (2011) är att studien uppfyller de regler som ställs på en kvalitativ metod samt att det

empiriska materialet i form av individer som deltar har möjlighet att ta del av de resultat som framkommer. (Bryman, 2011, s.352-357)

4.5.1 Validitet och reliabilitet

Validitet innebär att det som avses att mäta, mäts (Thurén, 2007, s.26). Exempelvis ska ett intelligenstest mäta intelligens. Syftet med denna studie är att studera svenska ungdomars uppfattning om dejtingappen Tinder. Därför intervjuas sex svenska ungdomar som använder eller har använt Tinder för att få fram deras uppfattning. De egenskaper som är relevanta för studien undersöks och det är de som ger studien validitet. Validitet är däremot något som kan

bedömas helt olika av olika personer medan reliabilitet är något man råder enighet i (Thurén, 2007, s.27).

Reliabilitet innebär att resultaten som framkommer blir detsamma om studien genomförs på nytt med samma förutsättningar (Thurén, 2007, s.26). Mätningarna som utförs ska vara gjorda genom samma analysverktyg samt behöver vara konsekvent över tid, plats och omständigheter (ibid). Studien ska byggas på ett representativt urval av personer så att tillfälligheter inte påverkar resultatet i för stor utsträckning (ibid). Slumpfaktorer ska också försöka elimineras (ibid). Eftersom det är två som genomför denna studie blir reliabiliteten högre och slumpfaktorer färre och beskrivs som interreliabilitet.

När det gäller validitet och reliabiliet i denna studie kan sanningen eller resultatet alltid ifrågasättas eller kritiseras. Inom den kvalitativa forskningen används ofta en omformulering, som nämnt innan, inom området validitet och reliabilitet då begreppen i sig vanligtvis

används inom den kvantitativa forskningen.

Tillvägagångssättet i denna studie, material och val av analysverktyg anpassas till syftet med studien. Genom att använda samma analytiska verktyg samt metod som används i denna studie finns det möjlighet till att komma fram till liknande resultat men på grund av att studien är baserad på sex specifika individers uppfattningar, med enbart erfarenhet av Tinder i Sverige, är det omöjligt att komma fram till ett identiskt empiriskt material. Detta på grund av begränsningar inom den kvalitativa ansatsen. En annan begränsning i denna studie när det kommer till reliabiliteten och validiteten är att detta var första gången vi, som forskare, utförde en studie genom detta val av forskningsmetod och analysverktyg. Detta har hafts i åtanke och stärkts genom att en testintervju, med en intervjuperson som sedan inte deltagit i studiens empiriska material, utfördes några veckor innan studien påbörjades.

4.5.2 Generalisering

Inom intervjumetoden är möjligheten till generalisering i de resultat man får fram väldigt begränsad. När det kommer till just generalisering inom kvalitativ forskning talar Kvale och Brinkmann (2014) om tre olika former av generalisering som innefattar den naturalistiska generaliseringen, den statistiska generaliseringen och den analytiska generaliseringen (Kvale och Brinkmann, 2014, s. 311). I denna studie riktas det in mot den analytiska

generaliseringen som bygger på att intervjupersonerna väljs ut med en överlagd bedömning från en population. Generaliseringen i denna studie kan inte beskrivas med hjälp av statistik utan baseras enbart i djupgående beskrivningar från ett begränsat urval individer och kan generaliseras enbart genom att andra forskare tar utgångspunkt i samma eller liknande intervjuguide, med liknande urvalsgrupp och avgränsning.

Något som Riffe, Lacy och Fico (2014) kompletterar när det kommer till generalisering är att, som forskare, är det nödvändigt att kunna se på den externa validiteten i sin studie (Riffe, Lacy och Fico, 2014, s.132). Något som de diskuterar är vikten i att kunna se relevansen i sin studie vidare än enbart den aktuella och därför kunna se möjligheten att applicera sin studie i en bredare aspekt utanför enbart det omfånget som studeras (ibid). Även om de fokuserar, huvudsakligen, på kvantitativa analyser anser vi att det är av stor relevans även i denna studie att kunna använda detta perspektiv. Även Bryman (2011) kompletterar detta perspektiv genom att diskutera vikten i att se på hur överförbar en kvalitativ studie är till andra miljöer och situationer (Bryman, 2011, s.355).

Gällande generaliseringen finns det en hel del begränsningar, som nämnts tidigare, där denna typ av studie kan appliceras i samtliga länder där Tinder är verksamt, dock med olika

kulturella aspekter i åtanke. Valet av omfånget ”svenska ungdomars uppfattning” samt de teoretiska aspekterna kring poststrukturalistisk feminism samt socialkonstruktionism resulterar i att denna studie inte kan generaliseras utanför Sverige eller utanför den valda dejting-appen.

5 Resultat

I följande avsnitt kommer resultatet som genererats från det empiriska materialet att presenteras. Inledningsvis presenteras resultat kring Tinder som dejtingresurs, sedan

presenteras resultat kring skiftet mellan det fysiska mötet och det mediala där uppfattningen kring andras självrepresentationen diskuteras närmre. Avslutningsvis går vi sedan över till uppfattningen kring egen självrepresentation i det sista avsnittet, “hantering av två olika identiteter” där identitetsbegreppet används för att beskriva hur intervjupersonerna hanterar en medial identitet och en fysisk identitet. Diskussion samt mer nyanserad analys presenteras under nästkommande kapitel ”diskussion och analys”.

Vid citat från intervjupersonerna refereras det om intervjupersonen är man eller kvinna genom t.ex. “(M1)”=manlig intervjuperson eller “(K1)”=kvinnlig intervjuperson för att underlätta analysens disposition då studien baseras ur ett genusperspektiv. Intervjupersonerna refereras även med nummer för att kunna urskilja respondenterna.

5.1 Tinder som resurs på dejtingmarknaden

Detta tema fokuserar inledningsvis på intervjupersonernas uppfattningar kring användandet av Tinder gällande dejting och oseriösa förhållanden samt vad intervjupersonerna upplever för för- och nackdelar med appen. Samtliga intervjupersoner, både män och kvinnor,

upplever att Tinder som dejtingresurs domineras av oseriösa kontakter. Intervjuperson 1 (M1) nämner att Tinder har bidragit med bekvämlighet för att kunna hitta människor runt omkring sig och intervjuperson 3 (K2) nämner att det är en bra app oavsett vad du har för kön eller vad du är ute efter men att hon ändå upplever det svårt att hitta en seriös relation via appen. Intervjuperson 6 beskriver det följande;

“I början var jag ganska naiv tror jag och då tänkte jag att det skulle vara ett bra sätt att få hitta en potentiell partner genom. Det är ändå det enklaste sättet att komma ut på marknaden men sedan ju mer erfarenhet man har fått och ju äldre man har blivit har man märkt att chansen är ganska liten och i dagsläget tror jag nog de flesta använder det mer för

bekräftelse och tidsfördriv. Sedan har jag väldigt låga förväntningar att jag ska hitta någon där för man har lärt sig att det krävs energi.” (M3)

Han förklarar det genom att han som användare var naiv i början genom att söka seriösa förhållanden och med åren förstått att chansen är väldigt liten att det sker. Detta kompletteras även genom intervjuperson 5 som gav liknande perspektiv genom att förklara hennes

perspektiv kring hur hon förändrat sin syn på Tinder som dejtingresurs genom följande förklaring;

“När jag laddade ner till Tinder så var jag 20. Då hade jag en ambition om att hitta en fast relation. Men allt eftersom upptäckte jag ganska snabbt att det finns extremt många på Tinder som är ute efter oseriösa förhållanden. Sedan tror jag att det kan bero på lite vart man befinner sig, för det är en plats-orienterad app. Den baserar sig beroende på var du är och jag har varit i Stockholm mycket och det är ju världens singel-tätaste stad. Kulturen där är

väldigt kall och man släpper inte in folk lika lätt vilket innebär att du får inte så många chanser som hos en människa utan det ska gå snabbt det ska vara ’instant love’ annars och så swipeas du vidare bort och det får bli någon annan.” (K3)

Därefter frågar vi intervjupersonerna vad det finns för fördelar med att dejta via Tinder respektive nackdelar. Även gällande de aspekterna är upplevelserna hos männen och kvinnorna liknande. Intervjuperson 2 (K1), 3 (K2) och 4 (M2) beskriver alla att det positiva med Tinder är att man lättare får kontakt och kan träffa människor som man annars kanske aldrig skulle träffat om det inte vore för appen. Intervjuperson 3 beskriver det genom följande;

“Fördelen är att det är lättare att träffa personer men om man ska säga det inte så att du går ut på stan och hejar på någon och ta ens nummer medan på Tinder har du en bild, folk ser dig. Det är lättare att ta kontakt med dem och det är väl det som är lättare, att starta igång en konversation eftersom att har du matchat med någon så har man gjort det av en anledning. Någonstans finns det ett intresse eller att man ville ses.” (K2)

Intervjuperson 6 (M3) beskriver att fördelarna med Tinder är enkelheten och att det alltid är tillgängligt. Intervjuperson 5 beskriver att fördelar med Tinder som dejtingresurs är bland annat att kunna mätta ett bekräftelsebehov som hon beskriver följande;

“Det är ju också bra eftersom man har hundratals matchningar som man bara använder för att bekräfta sin egen existens typ. Jag mår skit, jag swipear, jag får en match, det känns lite bättre. Då bekräftas att man är någon som någon eller några vill ha och det får räcka för idag.” (K3)

Genomgående hos samtliga intervjupersoner anses risken för att någon inte är den de utger sig för att vara den största nackdelen. Uppfattningen kring Tinder som dejtingresurs upplevs i princip liknande mellan könstillhörigheterna då det som både män och kvinnor fokuserar på är appens enkelhet och rädslan över att individerna bakom profilerna inte ska vara den de utger sig för att vara. Gällande skillnader mellan könstillhörigheterna framkommer det dock skillnad i vad som menas med just rädsla. Intervjuperson 5 beskriver sin uppfattning gällande sina lärdomar kring att Tinder-dejta följande;

“Det första med en klassisk Tinder-dejt är att man har lärt sig att man alltid ska träffas på allmänna ställen typ en bar eller en restaurang eller ett fik typ. Det ska gärna vara alkohol inblandat för att du ska sitta ner och prata med en människa du inte känner. Det är en väldigt märklig stämning där man ska sitta där med en främling och tänka ’kan vi bli kära’. Det är inte konstigt att man har alkohol då det är superbra för då blir man lite avslappnad i en redan stel situation” (K3)

Intervjuperson 6 (M3) däremot ser inga problem i en mer intim dejt inkluderande en promenad eller att bara ta en kaffe tillsammans.

De kvinnliga intervjupersonerna, när de talar om rädslan över att individen bakom profilen inte ska stämma, ser en risk i att träffa en “stalker” eller en man som kan visa sig vara farlig. De manliga intervjupersonerna däremot fokuserar på rädslan att kvinnor inte framställer sitt yttre eller personlighet som överensstämmande. I och med de skillnaderna som går att urskilja mellan de kvinnliga och manliga intervjupersonerna framkommer en tydlig maktrelation som tagit plats på Tinder. En maktrelation där kvinnorna underkastar sig till männen i och med att deras rädsla styr en instinkt för självförsvar. Denna maktrelation kunde identifieras närmre när diskussionen med intervjupersonerna övergick kring

självrepresentation.

5.2 Skiftet mellan det fysiska och det mediala mötet

I detta tema fokuseras frågorna kring intervjupersonernas uppfattningar kring andras

självrepresentation. Intervjupersonerna ombads att beskriva ett möte där de har träffat någon från Tinder i verkliga livet, dels vad de största skillnaderna var mellan att skriva med

personen/personerna och att träffas sedan fysiskt, exempelvis på en dejt. Intervjuperson 1 har endast bestämt träff via Tinder med personer som han tidigare känt. Detta möte beskriver han som lite småstelt men att de fungerade eftersom de kände varandra sedan innan. Största skillnaderna var att man får lite mer bakgrundsinformation innan dejten genom att man har kallpratat på Tinder. Han beskrev det följande;

“Alltså för det känns som att det är jättefejk. Sedan så träffas man så har man ingen aning om vem den är. Det är ju filtrerat, vad du har sett av mig och vad jag har sett av dig. Alltså då blir det fuck, jag måste verka normal igen. Man kan inte låtsas som att man inte har stalkat

varandra. Så då när man träffas då säger man ”gillar du hästar”? Fast jag vet ju redan att du gör det. Jag har ju stalkat upp det.” (M1)

Intervjuperson 2 träffade däremot sin före detta pojkvän via Tinder. Största skillnaderna anser hon vara att man får en bredare bild när du möter personen i verkligheten, att läsa en text kan ge mycket missförstånd;

”Kroppsspråk och blickar i verkligheten ger ju mer en personlig kontakt. Jag har trott att jag kan läsa av personen genom text. Men man har blivit motbevisad när man träffar personen i verkligheten. Det är ju en ytlig app, det kan vara så att faktorer inte syns i bilderna. Längd, hårfärg kan ha förändrats och liknande.” (K1)

Intervjuperson 3 (K2) anser också att mötet med en okänd person via Tinder kan kännas stelt men att det oftast är så vid första mötet, att det släpper sedan. Precis som intervjuperson 2 (K1) anser även intervjuperson 3 att självrepresentationen hos användarna snarare är en inledande kontakt för att sedan se möjligheter hos personen bakom profilen. Intervjuperson 3 beskriver även de största skillnaderna med att träffa personen i verkligheten följande;

“Jag tror att det är att det är så lätt att vara så mycket mer självsäker bakom en mobil eller bakom en skärm än vad man är när man ser personen i verkligheten. Alltså delvis så ser du ju mycket mer på en person om den är nervös. Det är kortare tid när man ska svara för svarar du på en mobil då kan du ju läsa meddelandet och kanske att man tänker efter lite sen svarar man. Du kan skriva ut meddelandet och kolla på det för du kan sen ändra dig. Men medan du pratar med personen då är det som kommer ut ur munnen det är ju det du säger. Du kan inte ta tillbaka det liksom. Då blir det samtidigt mer genuint att ses i verkligheten och prata än vad det blir när man skriver bakom en skärm. Man blir mer ärlig. Så det blir en helt annan typ av konversation.” (K2)

Intervjuperson 4 har däremot bara positiva upplevelser från Tinder-dejter och varje gång har personen varit den han förväntat sig ska vara. Han beskriver det följande;

“Jag har egentligen bara haft bra upplevelser från det. Det har inte varit någon annan person än den som de uppger sig för att vara på Tinder. Det är väl mer tryggheten i att man, innan man påbörjar en första dejt vet vem det är innan. Det är väl den största skillnaden, för sen om man träffar någon på Tinder och ska träffas första gången i verkligheten är det mer eller mindre ett blankt blad.” (M2)

Något som visar sig väldigt liknande mellan könen är uppfattningen om det skulle påverka intervjupersonernas beteende mot en annan användare om den skulle visa sig vara någon som de inte utger sig för att vara. Majoriteten av alla intervjupersonerna anser att det skulle

påverka dem, men att det existerar en gråzon. Intervjuperson 2 beskriver det såhär;

”Om det skulle vara tydliga förändringar skulle jag nog bli arg men om det var minimala hade jag trott att jag inte hade brytt mig.” (K1)

Intervjuperson 5 ger detta perspektiv på frågan;

”Både ja och nej, jag tror inte det är så svartvitt. Jag tror att det är rent biologiskt faktiskt. Om man tittar på påfåglar när de ska ragga då fäller de upp sina stjärtfjädrar och så blir det värsta snygga mönstret. Jag tror att det tillhör lite vår natur att man framställer sig själv så bra man kan för att försöka attrahera så många som möjligt och öka chanserna till att hitta någon. Men jag tycker inte att det är så bra för i slutändan så blir det ju ineffektiv. Du blir ju avslöjad till slut.” (K3)

Intervjupersonerna talar framförallt om att man rent generellt inte ska korrigera sin profil för att framstå som något man inte är men att det dock finns en gråzon. Exempelvis att skriva ut att man tränar men i själva verket kanske inte tränar, ser många som okej men att det skulle skapas en väldigt skum och tillbakadragen stämning om det skulle dyka upp en helt annan person än den man sett på profilen. Den fysiska självrepresentationen har en mindre gråzon än den psykiska där personlighet och intressen innefattas. Redigerade bilder uppfattar dock samtliga intervjupersoner inte kan klassas som svart eller vitt utan alltid är en gråzon och bedöms individuellt för varje profil. Intervjuperson 4 beskriver det såhär;

”Om du har en bild där man ser tydligt vem du är så är man mer benägen på att swipea höger än om man till exempel stöter på någon som har en bild på ett kompisgäng så har man ju ingen aning om vem man swipear på, så absolut det påverkar.” (M2)

Intervjuperson 2 beskriver att filter är väldigt vanligt på Tinder men att det är vanligast bland kvinnliga användare, där filter som slätar ut huden är vanligast. Hon anser att det är mycket större användning av det hos kvinnor än hos män. Hon beskriver följande;

”Absolut påverkar det mig, hur mycket man ser på bilden och hur bra upplösningen är. Man får ingen uppfattning om hur personen ser ut annars och det försämrar intresset för mig.” (K1)

Intervjuperson 6 resonerar att filter och redigering är acceptabelt men för individens bästa borde det minimeras. Han motiverar det på följande sätt;

”Jag tycker att man ska minimera allt sånt. Jag tror att det är för sitt eget bästa, för jag brukar jag till exempel swipea vänster direkt på folk som har hund filter eller om man uppenbart ser mattning av ansiktet och förstoringar av ögonen. Men det är okej att lägga på ett litet filter liksom. Jag tycker inte att det förekommer så ofta rent spontant hos andra användare. Jag kanske har noterat det nu när jag tänker efter men min spontana tanke är att det inte är allt för mycket. De flesta försöker nog vara så sanningsenliga som möjligt tror jag.” (M3)

Gällande hur mycket vikt som ligger i hur självrepresentation ska spegla det yttre är det framförallt kvinnorna som även fokuserar på det yttre när vi frågar kring existensen av normer på Tinder. De manliga intervjupersonerna nämner inte det under “kategorin” norm vilket visar på hur mer medvetna kvinnorna är när det kommer till utseende än vad männen är. Intervjuperson 2 beskriver sitt synsätt på normer på Tinder på följande vis;

”Män tar muskulösa bilder utan tröja exempelvis, där man utövar en sport eller den klassiska fiskebilden. En stor framhävning av vad som är maskulint. Även normen att man ska vara lite rolig” (K1)

Detta kompletterar även intervjuperson 5 med följande beskrivning;

”Den samhälleliga normen speglas ju av på Tinder, du ska vara smal och vältränad, du ska vara så normativ som möjligt och du ska inte vara du.” (K3)

Samtidigt beskriver intervjuperson 6 hur normer på Tinder är rörliga utifrån popularitet genom att snarare poängtera hur folk beskriver intressen följande;

”Jag tror att många gör sin profil utifrån vad de tror att andra tycker är bra istället för vad de kanske tycker är bra, man har fått för sig att det är intressant att säga att man tycker om