Malmö högskola
Lärarutbildningen
Individ och Samhälle
Examensarbete
15 hpVägledare på fristående gymnasieskola
- en studie om den upplevda arbetsmiljön ur ett studie- och yrkesvägledarperspektiv
Career counselor in a private school
- astudy of the experienced work environment in a career counselling-perspective
Marie Eriksson
Cecilia Andersson
Studie och yrkesvägledarexamen 180 hp Handledare: Nils Andersson Höstterminen 2007 Examinator: Marita Flisbäck
Sammanfattning
I vårt examensarbete undersöker vi hur vägledare på fristående gymnasieskolor i två län i södra Sverige beskriver och upplever sin arbetsmiljö. Vidare tittar vi på hur skol- och syvkulturen kan påverka deras arbete men även hur arbetsorganisationen inom skolan påverkar deras arbetssätt. Tanken bakom vår studie bygger på det växande antal friskolor som börjar ta plats i det svenska samhället. Tidigare forskning inom detta område är näst intill obefintlig då denna skolform är en relativt ny företeelse. Ur detta föddes idén till att undersöka hur det är att arbeta som vägledare på en fristående gymnasieskola. För enkelhetens skull har vi valt att benämna studie- och yrkesvägledarna i vår undersökning för vägledare. Syftet med undersökningen är att skapa ett underlag till en diskussion om vägledare på fristående gymnasieskolor. Genom att få insyn i intervjupersonernas arbetssituation vill vi öka kunskaperna om den kommande yrkeskåren och dess möjligheter och hinder. Vi har genomfört en kvalitativ intervjustudie med tio vägledare och en rektor. Vår studie utgår från Karaseks och Johnson och Halls teorier om hur faktorer som krav, kontroll och socialt stöd på arbetsplatsen kan påverka arbetsbelastningen. Vi har även utgått från Gunnar Bergs teori och rapport om skolkultur samt Henryssons avhandling om syvkultur.
Det specifika med att arbeta som vägledare på en fristående gymnasieskola är att vägledarna har deltidstjänster, kombinerade med andra arbetsuppgifter, till exempel marknadsföring och/eller administrativt arbete. Vägledarna trivs på sina arbetsplatser, trots upplevelser av stress och kluvenhet av kombinerad tjänst som den fristående skolformen innebär. Förklaringen är att de upplever ett högt socialt stöd och högt beslutsutrymme. Vårt resultat visar att de kombinerade tjänsterna bidrar till att vägledarna hanterar stress på olika sätt och använder sig av olika strategier för att hantera sin arbetssituation. Att fördela arbetstid och tillgänglighet för elever, att hålla låg profil, att ha öppen eller stängd dörr vid olika arbetsmoment eller att använda olika arbetsrum vid vägledning och administrativt arbete är exempel på olika strategier.
Vidare visar vårt resultat att vägledarna upplever ett lågt socialt stöd inom den egna yrkeskåren. Gemensamt för vägledarna är att de skapar sin egen yrkesroll och anser sig ha hög kontroll över sin arbetssituation. Värderingar, attityder samt osynliga normer som råder kring vägledarrollen på den enskilde skolan påverkar hur stort beslutsutrymme vägledaren har.
Förord
Vi vill rikta ett varmt tack till…
… vår handledare Nils Andersson som har stöttat, kritiserat och uppmuntrat oss genom vårt arbete – med snabb respons har du hjälpt oss på vägen.
… Frida Wikstrand för värdefull hjälp
… de vägledare som ställt upp med sin tid och låtit sig intervjuas – utan er hjälp hade vi inte kunnat genomföra undersökningen.
… Linda och Jenny som hjälpt oss med RefWorks – era kunskaper underlättade mycket för oss
… nära och kära som ställt upp för oss under läsåret 2007-2008
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1.
INLEDNING
6
1.1. Syfte och frågeställning 6
1.2. Vad är fristående skolor? 7
1.3. Begreppsdefinition 8
1.3.1. Arbetsmiljö 8
1.3.2. Attityder 9
1.3.3. Normer 10
2.
TEORETISKA PERSPEKTIV OCH TIDIGARE FORSKNING
112.1. The job strain model 11
2.2. Arbetsrelaterat socialt stöd 12 2.3. Syvmiljö 14 2.3.1. Skolkultur 14 2.3.2. Syvkultur 16 2.4. Skolverkets rapport 16
3.
METOD
183.1. Val av metod
183.1.2. Validitet och reliabilitet 19
3.2. Urval 20 3.3. Genomförande 21 3.4. Forskningsetiska principer 22
4
.
RESULTAT
23 4.1. Arbetssituation 24 4.2. Arbetsmiljö 25 4.2.1. Delaktighet och stöd 25 4.2.1.1. Stöd utanför arbetsplatsen 27 4.2.2. Kontroll 27 4.2.3. Krav 28 4.3. Syvmiljö 304.3.2. Syvkultur och attityder 33 4.4. Utopi 35
5.
ANALYS
36 5.1. Arbetsmiljö 37 5.1.1. Delaktighet och stöd 375.1.2. Kontroll och krav 39
5.2. Syvmiljö 40
5.2.1. Skolkultur och normer 40
5.2.2. Syvkultur och attityder 42
5.3. Slutsatser 43
6. DISKUSSION
456.1. Förslag till vidare forskning 47
7. KÄLLFÖRTECKNING
Bilagor
1. Intervjuguide 2. Krav-kontroll-stöd-modellen 3. ”Organisationsskiss” 4. ”Organisationsskiss” 5. ”Organisationsskiss”1. Inledning
Utbildningen till Studie- och yrkesvägledare är inriktad på den kommunala skolan, trots att det finns många andra arbetsområden. Under utbildningens gång har detta börjat förändras och vi har sett att den fristående gymnasieskolan, som är en relativt ny företeelse i Sverige, är en av dessa möjligheter. På senare år har allt fler fristående gymnasieskolor valt att anställa en stationär studie- och yrkesvägledare, för att möta elevernas behov och önskemål.
Hur är det att arbeta som vägledare på en fristående gymnasieskola? Eftersom den fristående skolformen är en del av vägledares arbetsmarknad och att forskning inom området är nästintill obefintlig, lägger vår studie fokus på hur den psykosociala arbetsmiljön och skol- och syvkulturen upplevs av vägledare på fristående gymnasieskolor och hur deras arbetssätt påverkas av detta. Vi ämnar även ta upp vägledarnas uppfattning om var de befinner sig inom den enskilda skolans organisation (se bilaga 3-5).
Vår studie bygger på Karaseks (1979) och Johnson och Halls (1988) modeller och teorier om vilken betydelse de tre faktorerna krav, kontroll och socialt stöd har för den enskilde arbetstagarens arbetsmiljö och dess sätt att hantera denna. Studien bygger också på Berg (1991) och Dalin m.fl. (1993) som resonerar på olika sätt kring begreppet skolkultur och vad som styr denna. Det resonemang Henrysson (1994) för om syo-kultur, vilken vi benämner syvkultur, ligger också till grund för vår studie. Vidare menar vi att ovan nämnda teorier hänger samman och påverkar varandra, då skolans kultur och syvkultur ingår i vägledarens psykosociala arbetsmiljö.
1.1. Syfte och problemformulering
Syftet med undersökningen är att skapa ett underlag till en diskussion om arbetsmiljön för vägledare på fristående gymnasieskolor. Att anställa vägledare på dessa skolor är en relativt ny företeelse och ett outforskat område. Genom att få insyn i intervjupersonernas arbetssituation vill vi öka kunskaperna för blivande vägledare om den kommande yrkeskåren och dess möjligheter och hinder.
Resultatet av vår studie anser vi vara av intresse för blivande studie- och yrkesvägledare som ska ut i arbetslivet, då fristående gymnasieskolor är tänkbara arbetsplatser. Det är även intressant för lärare och ledning på studie- och yrkesvägledarprogrammet att få denna insyn,
för att kunna anpassa utbildningen till den breddade arbetsmarknaden som fristående skolor innebär. Lärare på fristående gymnasieskolor, samt rektorerna, kan få större förståelse och bli mer medvetna om sina roller i samverkan med vägledarna. Det är även av intresse för yrkesverksamma vägledare och lärarstudenter, som kan vara blivande kolleger.
Studien har utgått från följande frågeställningar:
• Hur beskriver vägledarna sin arbetsmiljö på fristående gymnasieskolor och hur upplevs denna?
• Hur beskriver vägledarna sin skol- och syvkultur och hur kan denna påverka deras arbete?
• Hur upplever vägledarna att den fristående skolformen påverkar deras arbetssätt?
1.2. Vad är fristående gymnasieskolor?
En fristående gymnasieskola finansieras genom kommunala bidrag från elevernas hemkommuner (Riksdagen 1985 8a§). Den fristående gymnasieskolan har en annan huvudman (ägare) än kommun och landsting, till exempel stiftelse, aktie- eller handelsbolag, ekonomisk eller ideell förening. I regel har fristående gymnasieskolor färre antal elever än offentliga gymnasieskolor (Kommittén för uppföljning av resursfördelning till fristående grundskolor 2001 s. 21). De kan ha olika inriktningar och pedagogik, som exempelvis Montessori- eller Waldorfpedagogik. Vissa är även konfessionella, det vill säga att de har en religiös inriktning (Skolverket 2007b).
Fristående gymnasieskolor är riksrekryterande, vilket innebär att alla ungdomar i gymnasieåldern är berättigade att söka till skolorna, även om samma utbildning finns i hemkommunen. Utbildningen ska vara likvärdig med de kommunala gymnasieskolornas, ha samma nivå och värde som de nationella och specialutformade programmen (Riksdagen 1985 8§).
I läroplanen för de frivilliga skolformerna beskrivs vägledningen så här: ”Genom att arbetslivet fortlöpande förändras när det gäller behovet av kompetens och rekrytering av arbetskraft inom olika områden har studie- och yrkesvägledning i vid mening stor betydelse” (Skolverket 2006 s. 14). Det är upp till skolan själv att ta sig an detta område och hur den ska
förhålla sig till de riktlinjer som finns. Sammanfattningsvis ska personalen på skolan ge vägledning, information och underlag till eleverna vid val av utbildning och yrke. Utgångspunkten ska vara elevernas kunskap, personalens erfarenheter och samhället utanför skolan (Skolverket 2006 s. 15).
Rektorn bär ansvaret för arbetsfördelningen och ingenstans står det uttryckligen att en specifik person eller vägledare ska finnas på skolan för att ta sig an dessa arbetsuppgifter. Under studiens gång framkom att de fristående gymnasieskolorna inte alltid har en utbildad studie- och yrkesvägledare som har hand om vägledningen.
1.3. Begreppsdefinition
1.3.1. ArbetsmiljöBegreppet arbetsmiljö innefattar fysiska, psykiska och sociala upplevelser som arbetstagaren har i sitt arbete. Fysisk arbetsmiljö fokuserar på arbetsplatsens utformning, exempelvis teknik, lokaler och ventilation. Psykisk arbetsmiljö omfattar arbetets innehåll och med social arbetsmiljö menas hur arbetet organiseras och styrs (Iseskog 2003 s. 8ff).
Vi har valt att använda begreppet psykosocial för att titta på vägledarnas arbetsmiljö och hur den upplevs. Vi menar att psykosocial arbetsmiljö är samspelet mellan individen och dess omgivning, vilket innefattar såväl sociala relationer som arbetets innehåll och organisering. Två forskare använder detta begrepp på liknande sätt (Furåker 1991, Lennéer-Axelson, Thylefors 1991).
Hur arbetsmiljön upplevs kan variera från individ till individ, vilket kan bero på tidigare erfarenheter eller den aktuella livssituationen. Detta formar känslor och tankar, som i sin tur styr beteenden och handlingar på ett medvetet eller omedvetet sätt. Hur en människa upplever sin arbetsmiljö kan också bero på läggning, personliga behov och ambitioner. Vissa människor blir stressade av att ha stort egenansvar och vill ha givna arbetsuppgifter, medan andra trivs bäst med att utforma sitt eget arbete (Lennéer-Axelson, Thylefors 1991 s. 22).
Människor är överlag överens om att gott kamratskap och goda relationer på arbetsplatsen mellan kollegor och ledning är en förutsättning för en god arbetsmiljö. Brist på stöd och påverkansutrymme är riskfaktorer i arbetet (Günzel, Zanderin 2003 s. 36). Att det sociala
stödet i form av bra relationer med arbetskamrater och ledning är viktigt, är flertalet forskare överens om. Nils Eriksson (Furåker 1991 s. 168) går ett steg längre och menar att även det sociala stödet utanför arbetsplatsen har betydelse för hur arbetsmiljön upplevs. Detta är i linje med vår uppfattning om vilken betydelse det sociala stödet har för den upplevda arbetsmiljön.
Arbetssituationer med mycket klientkontakt minskar känslan av egenkontroll och många arbetstagare upplever att klienterna styr arbetets gång. Det ställs samtidigt krav från ledningen på yrkesrollen och professionen. Denna konflikt anses dock inte som hämmande, utan snarare som utvecklande. Arbetstagarens ambitioner stämmer inte alltid överens med de krav som ställs av verkligheten. Det innebär att arbetstagaren har mindre kontroll över sina arbetsuppgifter och mindre möjligheter att påverka sin situation, vilket kan leda till stress och psykosocial ohälsa (Holmer, Simonsson 2006 s. 57).
Arbetsmiljölagen (Hellberg, Arbetsmiljöverket 2005) är en ramlag som anger riktlinjer om vilka rättigheter och skyldigheter arbetsgivare och arbetstagare har angående arbetsmiljön. Lagen säger att arbetstagaren ska känna en tillfredsställelse i arbetet till följd av arbetsinnehåll, gemenskap och personlig utveckling som anpassats till individens förutsättningar. Påverkansutrymmet ska vara stort, liksom delaktigheten, inom den egna arbetssituationen. Vidare ska arbetsmiljön följa arbetets föränderliga natur, samt den sociala och tekniska utvecklingen i samhället. Variation och samarbete eftersträvas, samt att arbetstagaren får stora möjligheter till eget ansvar i arbetet. ”Målet är att arbetet ska kunna upplevas som en meningsfylld och berikande del av tillvaron” (Hellberg, Arbetsmiljöverket 2005 s. 17ff).
Arbetsmiljölagen säger (Hellberg, Arbetsmiljöverket 2005 s. 62): ”Höga arbetskrav är inte skadliga i sig förutsatt att kraven kan mötas med eget inflytande och möjlighet att påverka hur arbetet skall utföras”.
1.3.2. Attityder
Begreppet ”attityd” är diffust och har olika innebörd för olika människor. Vi menar att attityder kring den vägledande yrkesrollen, såväl från skolans övriga aktörer som från vägledaren själv, är en del av skol- och syvkulturen som påverkar arbetsmiljön för vägledaren. Vid en närmare granskning av litteratur fann vi att Karlssons definition (2007) stämmer bäst
En attityd innebär vanligen att tankemässigt och känslomässigt värdera andra människor, föremål eller handlingar. Attityder är en form av klassificering som är till för att sortera alla intryck och all information individen utsätts för i sin vardag. Genom attityder görs snabba bedömningar och värderingar. Om kunskapen som stödjer attityden är stor, bidrar det till att individen organiserar sitt tänkesätt och beteende utefter detta. Detta innebär att individen selekterar och urskiljer det som känns bra, i enlighet med attityden (Karlsson 2007 s. 496ff).
Erfarenheter och miljöpåverkan styr vilka attityder som uppkommer (Karlsson 2007 s. 500). Attityder består av kunskap, känsla och beteende. De tre komponenterna är inte alltid förenliga, då känslor och beteende inte alltid stämmer överens med tanken. Vilka attityder en individ har kan bero på många faktorer. De vanligast förekommande är personlighet, motivation och subjektiva normer. Subjektiva normer innebär hur individen tror att andra tycker att den ska bete sig. Dessa, i samverkan med attityderna, påverkar beteendet (Karlsson 2007 s. 497ff).
Hur mycket attityden styr beteendet beror på hur stark den är, vilket innebär att ju starkare attityd desto mer styrning av beteendet. Starka attityder formas vanligast genom direkta personliga erfarenheter (Karlsson 2007 s. 499).
1.3.3. Normer
Hur vägledarna upplever sin arbetsmiljö påverkas av de synliga och osynliga normer som råder på skolan. Normbegreppet har många olika betydelser och det finns ingen bestämd definition. Ekholm och Franssons (1988) beskrivning av normer och dess betydelse för individen passar bäst in i vår studie varvid vi använder oss av denna definition i vår analys.
Formella normer är uttalade och nedskrivna regler, det vill säga officiella lagar och avtal. Fokus i vår studie ligger på de normer som verkar på ett mindre synligt och mer smygande sätt. De informella normerna innebär, i socialpsykologisk mening, handlingsregler om hur man bör eller inte bör uppträda. Dessa förmedlas genom olika former av socialt tryck i en grupp. Det upplevda sociala trycket från den tillhörande gruppen, i detta fall lärare, ledning och övrig skolpersonal, bestämmer individens handlingsutrymme. Vid eventuella avvikelser vidtas åtgärder, av gruppen eller individen själv, för att återställa balansen (Ekholm, Fransson 1988 s. 30ff).
Relationerna och det sociala samspelet som råder mellan lärare, ledning, elever och övrig skolpersonal, styrs av normer som leder till osynliga konsekvenser. För att kunna förstå och förutsäga händelser som inträffar på en skola, måste normsystemet vara känt. Då råder bättre förutsättningar för arbetstagaren att styra sin egen yrkesroll och skolans framtida förändringar (Ekholm, Fransson 1988 s. 46ff).
Individers normer är sällan stabila och fasta. De ändras, nästan omärkligt, och får en annan betydelse efter ett par månader (Ekholm, Fransson 1988 s. 24). Detta har ingått i vår förförståelse vid arbetet med undersökningen, varvid vi enbart kan uttala oss om hur skolans normer upplevdes av vägledarna vid de aktuella tillfällena för intervjuerna.
2. Tidigare forskning och teoretiska perspektiv
Vi har uppmärksammat att forskningsläget inom det valda ämnet är nästintill obefintligt. Därför har vi använt oss av närliggande forskningsmodeller och teorier för att kunna analysera och dra slutsatser av vårt resultat. Huvudsakligen har vi utgått ifrån två modeller som behandlar sambandet mellan krav, kontroll och socialt stöd i den psykosociala arbetsmiljön. Vidare har vi fördjupat oss i teorier om skol- och syvkultur för att kunna relatera till hur vägledarna upplever sin arbetssituation på den fristående gymnasieskolan, och hur den hanteras. Dalin m.fl. (1993) har ett annat sätt att se på skolkultur än Berg (1991) vilket används för att se hur den upplevda arbetsmiljön påverkas ur en annan synvinkel.
2.1.
The job strain model
I artikeln ”Job Demands, Job Desicision Latitude, and Mental Strain: Implications for Job Redesign” (Karasek 1979) behandlas sambandet mellan krav från ledning och arbetstagarens beslutsutrymme i förhållande till arbetsrelaterad stress. Artikeln behandlar ”The Job Strain Model”, som på svenska kallas ”krav-kontroll-modellen”. Vi utgår ifrån Karaseks modell, som behandlar förhållandet mellan krav och kontroll på arbetsplatsen, i vår resultatredovisning och analys.
Modellen visar att psykologisk överansträngning inte är ett resultat av en enskild aspekt av arbetsmiljön, utan av de sammanlagda effekterna av kraven i en arbetssituation och graden av arbetstagarens beslutsutrymme (Karasek 1979 s. 287). I Karaseks undersökning representerade deltagarna hela den arbetsföra befolkningen, med både män och kvinnor i
Sverige och USA. Karaseks analys baserades endast på de manliga deltagarna, eftersom kvinnors förhållande till arbetet och mental status ansågs kompliceras av kraven på arbetet i det egna hemmet (Karasek 1979 s. 289).
Karasek definierar begreppet stress med tre termer. Första variabeln, ”job demands”, mäter stressorer som arbetsbelastning i form av arbetsrelaterade krav. Andra variabeln mäter beslutsutrymmet i det egna arbetet, vilket Karasek kallar ”job control”. Tredje variabeln är ”job strain” som innebär uppkomsten av arbetsrelaterad överansträngning eller arbetsbelastning genom höga krav och lågt beslutsutrymme. ”Overload” är ett uttryck som innebär att individen har krav på sig som är orimligt höga i förhållande till den egna kapaciteten (Karasek 1979 s. 287). Detta, i samband med lågt beslutsutrymme, leder till mental överansträngning och ohälsa (Karasek 1979).
Ingela Thylefors beskriver kravbegreppet som hur hårt man arbetar, men även aspekter som motstridiga krav och rollkonflikter. Med kontroll avses det egna besluts- och handlingsutrymmet och möjlighet till variation och utveckling (Holmer, Simonsson 2006 s. 54f).
Krav-kontroll-modellen har fyra fält som alla innefattar olika grad av kontroll och krav. Första fältet, som anses vara den idealiska nivån, kallas ”active job” och innebär att arbetaren har många arbetsuppgifter och att ansvaret för utförandet ligger hos denne. Andra fältet är ”passive job”, där arbetstagaren blir passiv genom lågt beslutsutrymme och låga krav. Tredje fältet, ”high strain job”, innefattar mental överansträngning till följd av höga förväntningar och lågt beslutsutrymme. Fjärde fältet kallas ”low strain job”, som innebär låg arbetsbelastning i form av låga krav och högt beslutsutrymme (Karasek 1979 s. 288ff). Karasek menar att de olika faktorerna spelar stor roll för hur individen uppfattar sin arbetssituation. Beroende på om det är negativt eller positivt kan det leda till framgångsrika resultat eller psykosocial ohälsa.
2.2. Arbetsrelaterat socialt stöd
Johnson och Hall (1988) vidareutvecklade Karaseks modell genom att lägga till arbetsrelaterat socialt stöd som en påverkansfaktor i arbetsmiljön. Enligt dessa har tidigare forskning antytt att socialt stöd kan bidra till att förändra påverkan av psykologiska krav både i och utanför
arbetet (Johnson, Hall 1988). I ”krav-kontroll-stöd-modellen” (bilaga 2) har socialt stöd relaterat till arbetet delats upp i isolerade eller kollektiva villkor, därigenom omdefinieras arbetsbelastningens process (Johnson, Hall 1988 s. 1336).
Begreppet socialt stöd innefattar känslomässig och praktisk hjälp från ledning och kollegor. Ingela Thylefors (Holmer, Simonsson 2006) menar att höga krav, stort besluts- och handlingsutrymme och högt socialt stöd anses vara en utvecklande miljö att arbeta i. Om det däremot är höga krav, litet besluts- och handlingsutrymme och låg grad av socialt stöd ökar risken för ohälsa (Holmer, Simonsson 2006 s. 55).
Modellen har använts för att undersöka om brist på socialt stöd kombinerat med hög arbetsbelastning ökar sannolikheten för hjärt- och kärlsjukdomar (Johnson, Hall 1988 s. 1337). Johnson och Halls undersökning i Sverige visar att brist på socialt stöd är sammankopplat med påverkansfaktorer, såsom beslutsutrymme, för att ha en betydande effekt på hjärt- och kärlsjukdomar (Johnson, Hall 1988 s. 1341).
Enligt Ingela Thylefors (Holmer, Simonsson 2006) vill vissa arbetstagare ha begränsningar av handlingsutrymmet genom att t.ex. ha tydliga befattningsbeskrivningar och i vissa organisationer ses dessa personer som ”omoderna”. Andra arbetstagare vill inte ha ett för strukturerat och styrt arbete eftersom det leder till ett alltför begränsat handlingsutrymme. Var gränsen för beslutsutrymmet går är individuellt men det finns sannolikt en punkt där friheten att besluta förvandlas till ett krav (Holmer, Simonsson 2006 s. 59).
Bufferthypotesen innebär för arbetstagaren att beslutsutrymmet fungerar som en stötdämpare eller modererande kraft (buffert). Detta innebär att höga krav inte behöver leda till ohälsa om beslutsutrymmet är stort. Socialt stöd fungerar på liknande sätt. Om arbetstagaren saknar både socialt stöd och möjligheter till kontroll kan detta ses som ”direktverkande” och utgöra en negativ belastning (Holmer, Simonsson 2006 s. 55). Tidigare studier, som har studerat bufferteffekten av socialt stöd, har funnit att den har en positiv inverkan på upplevd stress och arbetsbelastning i förhållande till psykisk och mental hälsa (Johnson, Hall 1988 s. 1336).
2.3. Syvmiljö
Skol- och syvkultur använder vi som komplement till arbetsmiljö eftersom dessa samverkar. Vi är medvetna om problematiken med en uppdelning av dessa begrepp, eftersom alla begrepp är beroende av varandra. I vårt arbete använder vi begreppet syvmiljö, vilket innefattar arbetsmiljön för vägledare och hur attityder kring den vägledande verksamheten kan påverka sociala relationer på arbetsplatsen. I begreppet ingår även de osynliga regler, normer och vanor som på ett medvetet och/eller omedvetet sätt kan styra, reglera eller verka begränsande i arbetsmiljön för de intervjuade vägledarna (Berg 1991).
I likhet med Berg (1991) menar vi att en analys av en skolas kultur inte kan få fram en heltäckande bild av den skolkultur som finns på varje skola. Däremot anser vi oss få ett bättre underlag till förståelse av de intervjuades upplevda arbetssituation i förhållande till skolkulturen och hur denna upplevs. Denna förståelse kan leda till att urskilja eventuella mönster och avvikelser som kan finnas i vägledarnas berättelser.
2.3.1 Skolkultur
Enligt Berg ligger kollegialitet nära kulturbegreppet och kan yttra sig bland annat i den rådande andan och atmosfären på arbetsplatsen, samt kårandan på skolan som finns inom olika verksamma yrkesgrupper (Berg 1991 s. 3). Berg (2003) menar att olika skolformer och program har olika historiska traditioner vilket medför att skolkulturen kan variera mellan olika skolor. Det kan även finnas flera skolkulturer på samma skola, men oftast har en kultur ett mer dominerande inflytande över verksamhetens innehåll och form (Berg 2003 s. 12).
En skolas kultur innefattar många komplexa fenomen, vilket försvårar en analys av dess innehåll. Att finna en lämplig metod eller strategi ökar möjligheten att fokusera på huvudsakliga delar av en skolas kultur (Berg 2003 s. 13). En förutsättning för att kunna genomföra analyser av skolors kulturer är avgränsning, som enligt Berg (1991) ökar konkretionen, i begreppet skolkultur. Berg nämner några punkter varav vi använder oss av:
• Skolans lokala historia och närmiljö • Den fysiska arbetsmiljön
• De yrkerskoder (kåranda) som i större eller mindre utsträckning håller samman lärare, skolledare och övrig personal
• Olika socialpsykologiska strömningar
• Skolans arbetsorganisation, det vill säga den administrativa apparaten (Berg 1991 s. 5)
Dalin m.fl. (1993) ser skolan som en organisation där det råder ömsesidigt beroende inom fem variabler; omgivning, värderingar, struktur, mänskliga relationer och strategier (Dalin, Rolff 1993 s. 6).
Med omgivning menas både de formella kontakterna med ledningen, samt de informella länkarna med elevernas hem, andra organisationer, institutioner och arbetslivet. För att en skola ska vara framgångsrik och produktiv krävs ett öppet samarbete med skolans omgivning, vilket är en viktig del av skolans arbete (Dalin, Rolff 1993 s. 7).
Värderingarna och normerna på en skola påverkas av individerna. Dessa normer kan relateras till individernas uppväxt, ideologier och teorier. Det kan finnas flera kulturer på samma skola, med olika värderingar som Dalin m.fl. (1993) kallar för en ”divided school” (delad skola). Han menar att det inte är de officiella styrdokumenten som påverkar individernas handlingssätt. Tvärtom är det individernas och gruppernas normer som styr arbetet och de sociala processerna (Dalin, Rolff 1993 s. 8).
Skolans struktur kan vara både formell och informell. Med struktur menas hur skolan är organiserad, hur arbetet struktureras i förhållande till vem som ska göra vilka arbetsuppgifter, samt hur den officiella beslutsprocessen ser ut (Dalin, Rolff 1993 s. 8). Informell struktur likställs i vår undersökning med osynliga normer och regler som påverkar den dagliga verksamheten på skolan.
Mänskliga relationer, som innebär de sociala relationerna mellan elever, lärare, ledning och övrig personal, är av vikt för alla organisationer. Dalin m.fl. (1993) menar att det är avgörande i skolans värld. Skolans kvalitet genomsyras av hur goda relationerna är mellan de olika aktörerna i organisationen och det ligger i skolans intresse att sträva mot ett gemytligt klimat (Dalin, Rolff 1993 s.9). Sista variabeln, som betyder mycket för skolans arbete, är de strategier som innefattar vilken roll ledningen har i förhållande till kompetensutveckling och kvalitet, samt hur den ställer sig till de övriga fyra variablerna (Dalin, Rolff 1993 s. 10).
2.3.2 Syvkultur
Lennart Henrysson (1994) genomförde 1994 en studie på några utvalda högstadieskolor för att undersöka hur varierande syv-verksamheten uppfattas. Han myntade begreppet syo-kultur, vilket vi benämner syvkultur, där personalens och elevernas förhållningssätt och värderingar, som är kopplade till syv-verksamheten, ingår (Henrysson 1994 s. 28). Enligt honom är skolpersonalen den egentliga bäraren av skolans syvkultur, medan eleverna utgör föremål och mottagare för verksamheten (Henrysson 1994 s. 27f).
Enligt Henrysson (1994 s. 28) är syvkulturen beroende av skolkulturen eftersom den ingår som en del av denna och kan därför bara förändras om skolkulturen förändras. Vi är kritiska till Henryssons resonemang då detta skulle innebära att den enskilde vägledaren inte kan ändra skolans inställning kring syv-verksamheten. Hypotetiskt sett borde vägledare över tid kunna förändra syvkulturen genom sin profession. Henrysson menar att syvkulturen på en skola utgörs av de uppfattningar hos lärare och elever som utvecklar en handlingsberedskap kring vägledarens verksamhet (Henrysson 1994 s. 28). Henrysson (1994 s. 202f) nämner tre punkter som präglar skolors syvkultur.
1. Syvkulturen präglas av vissa traditionella uppfattningar som har varit motståndskraftiga mot förändringar. 2. Syvkulturen präglas också av att grupper lägger olika vikt vid vägledarens verksamhet. 3. Författaren menar att alternativa uppfattningar har svårt att få genombrott i hela syvkultur-mönstret.
Resultatet i Henryssons studie visar bland annat vilken status vägledaren har, vilken syvkultur som etableras på skolan är beroende av rektorns inställning. Resultatet visar också att lärarna uppfattar syv-verksamheten på olika sätt. Henrysson menar vidare att vägledaren själv har en betydande roll genom att skapa goda kontakter med lärare och ledning, samt genom sitt förhållningssätt mot elever (Henrysson 1994 s. 204).
2.4. Skolverkets rapport
Då det råder brist på tidigare forskning inom fristående gymnasieskolors arbetsmiljö ur ett studie- och yrkesvägledarperspektiv, har vi valt att använda oss av en nyligen utkommen rapport från Skolverket, Kvalitetsgranskning av studie- och yrkesorientering inom grundskolan. Författarna använder sig av uttrycket studie- och yrkesorientering, vilket vi
tolkar som hela skolans angelägenhet, det vill säga även hur lärarna inkluderar studie- och yrkesorientering i undervisningen. Detta begrepp använder vi oss av i redogörelsen av denna rapport, som vi kommer att hänvisa till i vår analys.
Skolverkets rapport Kvalitetsgranskning av studie- och yrkesorientering inom grundskolan är en kvalitativ rapport där 13 kommunala och fristående grundskolor i olika kommuner deltagit. Syftet är att få en bild av hur kvaliteten inom studie- och yrkesorienteringen på grundskolor ser ut och utgångspunkten för undersökningen har varit styrdokumenten i läroplanen för grundskolan (Skolverket 2007a s. 15).
Skolverkets årliga statistik över studie- och yrkesvägledare i svenska skolor, visar läsåret 2005/2006 att andelen utbildade studie- och yrkesvägledare i hela landet hos fristående gymnasieskolor var betydligt färre än hos de kommunala. Rapporten visar att antalet heltidstjänster har ökat markant från 2004/2005 till 2005/2006 (Skolverket 2007a s. 27).
Kunskapen om de nationella målen i läroplanen för grundskolan, då det gäller studie- och yrkesorientering, är låg och personalen är oklar över sitt ansvar för detta arbete (Skolverket 2007a s. 32). Samarbetet mellan vägledare och lärare är vanligast när en elev har problem. En del lärare anser att det till viss del kan bero på vägledarens tidsbrist, samt att rektorn inte tar tag i detta problem. En annan tänkbar orsak lyfts fram av lärarkandidater, som menar att studie- och yrkesorientering inte behandlas i lärarutbildningen (Skolverket 2007a s. 35).
Studien visar att rektorerna på de fristående skolorna, till skillnad från de kommunala, vet mer om de nationella målen, vilket resulterat i tydligare och mer avgränsade arbetsuppgifter inom vägledningen. Rektorerna på de fristående skolorna menar att vägledningen har integrerats i undervisningen (Skolverket 2007a s. 36). Vägledarna på de fristående skolor som studien omfattar har en god kontakt med sin chef och en tydlig uppdragsbeskrivning (Skolverket 2007a s. 38). Vägledarna upplever att de är uppskattade och att de känner sig nöjda med sin yrkesroll.
De intervjuade vägledarna anser att de själva måste driva och ta ansvar för sin yrkesroll, och för att undvika känslan av ensamhet måste de själva skapa goda relationer med lärarna (Skolverket 2007a s. 39). Studien visar att de deltagande skolorna inte prioriterar arbetet med
läroplanens mål för studie- och yrkesorientering, och att ansvaret för studie- och yrkesorienteringen ligger hos den enskilde vägledaren (Skolverket 2007a s. 42f).
Det framkommer i rapporten att det ställs stora krav på att vägledarna deltar i regelbunden kompetensutveckling, och att de har aktuell information om utbildning och arbetsmarknad. Skolverkets slutsats blir att ”studie- och yrkesorienteringen behöver en tydlig organisation, ett kvalificerat innehåll och en systematisk uppföljning och utvärdering för att kunna svara mot dessa behov” (Skolverket 2007a s. 47).
3. Metod
3.1. Val av metod
Vår studie grundar sig på människors individuella upplevelser och uppfattningar om sin verklighet. Vi hade kunnat använda oss av både en kvantitativ och en kvalitativ metod. Om vårt syfte hade varit att undersöka hur många vägledare på fristående gymnasieskolor som är nöjda respektive missnöjda med sin arbetsmiljö, hade en kvantitativ metod varit att föredra. Om urvalet varit statistiskt representativt, hade utskick av enkäter kunnat bidra till ett resultat som är mätbart. Enkätsvaren hade besvarat frågorna, men inget mer, det vill säga inga nyanser för att kunna använda i en analys som går på djupet för att se mönster. Resultatet hade kunnat analyseras och tolkas på ett ytligare plan.
Då vi ansåg att vi inte skulle få tillräckligt med kunskap och förståelse via enkäter, för att uppfylla vårt syfte med undersökningen, valde vi bort den kvantitativa metoden. För att få en djupare förståelse för helheten i vårt problem, valde vi istället att använda en kvalitativ metod. Vårt mål var att ta reda på hur vägledarna subjektivt tänkte, kände och handlade för att kunna urskilja underliggande mönster.
Den kvalitativa forskningsintervjun har som mål att erhålla nyanserade beskrivningar av olika kvalitativa aspekter av den intervjuades livsvärld; den arbetar med ord, inte med siffror. Den kvalitativa intervjuns precision i beskrivningen och stringens i tolkningen av meningen motsvarar exaktheten i de kvantitativa måtten (Kvale 1997 s. 36).
Fördelarna med en kvalitativ undersökning är att den ger en djupare kunskap om problemområdet (Patel, Davidson 2003). Med det kvalitativa arbetssättet vill vi få en djupare
förståelse för de frågor vår undersökning avser att belysa. På detta sätt får vi reda på hur de intervjuade upplever sin miljö, genom frågor och följdfrågor.
Vi använde oss av en intervjuguide med olika teman för att få fram vägledarnas egna tankar och uppfattningar. Teorierna har styrt guiden. Genom ett kvalitativt förfaringssätt uttrycks känslor, åsikter och synpunkter med respondentens egna ord. Uppfattningen om den egna arbetssituationen och tankar om framtiden framkommer ur en kvalitativ intervju, vilket ger förståelse ur den intervjuades perspektiv (Kvale 1997 s. 9).
Graden av standardisering anger vilken variation det finns bland intervjuerna. Om undersökningen har hög grad av standardisering finns inga variationer alls och allt är lika (Trost 2001). En semistrukturerad uppläggning av intervjuerna med färdiga teman och frågor ger möjlighet att ändra frågornas form och ordningsföljd för att kunna följa upp svaren från de intervjuade (Kvale 1997 s. 117). Vi valde en semistrukturerad intervjuform där vi fick svar på de specifika frågor vi hade och de intervjuade vägledarna fick svara fritt inom den ramen.
3.1.2. Validitet och reliabilitet
Vi är medvetna om att validitet och reliabilitet hör hemma inom kvantitativ forskning och att begreppen kan vara problematiska i överföringen till kvalitativ forskning. Begreppen validitet och reliabilitet har inte samma betydelse inom den kvalitativa forskningen som inom den kvantitativa. Det går inte enbart att fokusera på ett av begreppen, eftersom dessa står i ett visst förhållande till varandra (Patel, Davidson 2003 s. 99).
Vid insamling av information av kvantitativ art säkerställs validiteten genom att forskaren mäter det som avses att mätas, och reliabiliteten säkerställs genom att det görs på ett tillförlitligt sätt (Patel, Davidson 2003 s. 98). I en kvalitativ studie är validiteten inte enbart kopplad till insamlingen av data, utan till forskningsprocessens alla delar. Genom att forskaren skaffar underlag för att kunna göra en trovärdig tolkning av det som undersöks, fastställs graden av validitet (Patel, Davidson 2003 s. 103).
Reliabiliteten i en kvalitativ studie kan, enligt Patel och Davidson (2003), utgöras av interbedömarreliabilitet. Detta innebär att det, vid sidan om intervjuaren, deltar en person som parallellt registrerar intervjusvaren. Det kan också innebära att ”lagra” verkligheten i form av
som intervjuar har uppfattat materialet korrekt, vilket överensstämmer med vårt tillvägagångssätt (Patel, Davidson 2003 s. 101).
Vi anser att vi har uppnått hög validitet genom att vi utgått från vårt syfte och vår problemformulering och förankrat detta i såväl teori som resultat av intervjuerna. Reliabiliteten har säkerställts genom bådas närvaro vid intervjuerna, inspelning på diktafon, samt noggrann bearbetning av data där vi jämfört varandras utskrifter och anteckningar. Vi var medvetna om att det insamlade materialet, vid tolkning och bearbetning, kunde färgas av vår förförståelse och våra erfarenheter på ett mer eller mindre medvetet sätt, men vid noggrann genomgång ansåg vi att denna risk var liten.
3.2. Urval
Studien är geografiskt avgränsad till två län i södra Sverige, och till elva fristående gymnasieskolor i sju olika kommuner. Urvalet har styrts av graden av tillgänglighet, eftersom alla fristående gymnasieskolor inte har tillgång till en studie- och yrkesvägledare, eller någon som har liknande arbetsuppgifter. Kravet var därför inte att intervjupersonerna skulle ha en adekvat utbildning. Vi kontaktade ett antal fristående gymnasieskolor för att undersöka om det fanns någon som hade hand om studie- och yrkesvägledning på skolan. Skolorna valdes ut slumpvis via internet.
Sedan togs kontakt per telefon med vederbörande på skolan där frågan om vi fick komma och göra en intervju togs upp, dels för att etablera en kontakt och dels för att få ett direkt svar. Det informerades om vilket syftet var och om vilken etik vi hade. Efter att vi fått klartecken bokades ett möte in på respektive skola. De fick information om att vi önskade en timme av deras tid, även om den beräknade tiden var ca 45 minuter. Detta för att de inte skulle känna sig stressade och för att alla skulle ha samma förutsättningar vid intervjutillfället. Med tanke på vägledarnas positiva gensvar räknade vi inte med något bortfall. Vi hade en lista över möjliga skolor och vägledare att ta kontakt med om så ändå blev fallet. Denna lista behövde inte användas då vi inte fick något bortfall. Tio deltagare valdes slumpmässigt ut för att kunna se mönster och avvikelser.
Vid ett intervjutillfälle framkom det att en intervjudeltagare, ”Johan”, hade en rektorstjänst på 100 procent, där studie- och yrkesvägledning ingick. Vi ansåg att det inte gav en rättvis bild
av hur han upplevde arbetsvillkoren och arbetsmiljön ur ett vägledarperspektiv, eftersom han satt på ”två stolar”. Då intervjun gav mycket, har vi valt att använda den. Johan gav annorlunda svar utifrån den utgångspunkten att han är rektor. För att få tio intervjuer med vägledare, togs beslutet om ytterligare en intervju.
3.3. Genomförande
Vi började med att göra en pilotintervju för att kontrollera hur vår intervjuguide fungerade, om den var relevant och om vi fick svar på det vi ämnade undersöka. På detta sätt kunde vi analysera intervjuförfarandet och resultatet för att komplettera intervjuguiden. För att underlätta och komplettera varandra ville vi båda närvara vid varje intervjutillfälle, den ena som intervjuare och den andra som åhörare, observatör och stöd. Avsikten var att vi skulle hjälpa varandra att fylla i om den som intervjuade missade något som kunde vara av vikt. Intervjuerna genomfördes på vägledarnas arbetsplats i ett rum där vi kunde prata ostört.
Efter fem intervjuer, som den ena av oss ansvarat för, bestämdes det att vi skulle hålla i resterande intervjuer tillsammans, för att den andra skulle känna sig mer delaktig. Frågorna delades upp i olika teman mellan oss vid resterande intervjuer. En fördel med att vara två intervjuare kan vara att man redan innan delat upp frågeområden mellan sig, och att intervjuarna kan fokusera på olika saker under intervjun (Thomsson 2002 s. 75).
Som sista punkt i vår intervjuguide, fick de lägga till det som de ansåg sig vilja utveckla med tanke på vårt syfte och frågeställningar. Här gavs stort utrymme för egna reflektioner för att de skulle känna att de fick förmedla allt de ville, och för att vi inte skulle missa något av värde. Vi valde att använda en digital diktafon för att kunna koncentrera oss på intervjupersonerna. Vid reflexiva intervjuer är det en fördel med inspelning då det finns en svårighet med att skriva ner det som sägs (Thomsson 2002 s. 90).
Intervjuerna överfördes till dator för att ljudkvaliteten skulle förbättras. Vi lyssnade igenom materialet och skrev ner intervjuerna tillsammans. Vår uppmärksamhet riktades mot gemensamma nämnare samt olikheter i de olika intervjuerna, nyckelord och återkommande företeelser. För att kunna hantera och arbeta med det nedskrivna materialet på ett för oss relevant sätt, valde vi bort sådant som inte är relevant för våra frågeställningar. Efter
upprepade genomlyssningar av det inspelade materialet, raderades detta i enlighet med vad vi upplyst intervjupersonerna om.
De första intervjupersonerna hade, trots att de fått ta del av syftet, lätt för att svara utanför svarsområdet. Vid efterföljande intervjuer poängterades därför vikten av att de skulle tänka på vårt syfte när de svarade, för att inte komma in på andra områden som vi inte avsåg att undersöka. Tanken var att vi kanske inte skulle få tillräckligt med material för att kunna urskönja gemensamma mönster och avvikelser. Vid utskrifterna såg vi dock att innehållet var mer utförligt och omfattande än vi först trodde. De ”organisationsskisser” som vi har valt att redovisa och som vägledarna ritade har vi i efterhand tydliggjort genom datorbehandling. De avviker dock inte från originalen (se bilagor 3-5).
3.4. Forskningsetiska principer
Vid kvalitativa intervjuer är det viktigt att tänka på de etiska aspekterna. Inom humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning finns det fyra etiska principer som utger riktlinjer för den enskilde forskaren att ta hänsyn till, vilka vi tillämpade i vår studie – informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet 2002).
Innebörden i informationskravet är att intervjupersonen, innan själva intervjun, skall informeras om studiens syfte och vilka villkor som gäller. Intervjupersonen skall vidare upplysas om att deltagandet sker på frivillig basis och att den har rätt att avbryta sin medverkan under studiens gång (Vetenskapsrådet 2002 s. 7).
Vi informerade vägledarna redan vid intervjuförfrågan, om att intervjun skulle handla om hur de upplever sin arbetsmiljö, organisation och yrkesroll. Intervjupersonerna informerades också om att deras svar skulle behandlas på ett konfidentiellt sätt och anonymitet garanterades. Vidare upplystes om att deras svar skulle raderas vid vårt arbetes slut. Det klargjordes även att de när som helst kunde avbryta sin medverkan under arbetets gång och att de inte var skyldiga att svara på allt.
Samtyckeskravet innebär att intervjupersonerna ska lämna sitt samtycke till att delta i undersökningen. Vidare ska de själv få bestämma hur länge och på vilka villkor de vill delta. Vill de avbryta sin medverkan ska de kunna göra det utan negativa följder (Vetenskapsrådet
2002 s. 9). Vid första telefonkontakten fick vi intervjupersonernas samtycke till att delta i undersökningen.
Konfidentialitetskravet betyder att känsliga uppgifter om enskilda personer, som framkommer under intervjun, ska omfattas av tystnadsplikt. Det innebär att dessa uppgifter förvaras på ett sådant sätt att utomstående inte kan komma åt dem. Vidare ska intervjupersonerna inte kunna identifieras av utomstående vid publicering (Vetenskapsrådet 2002 s. 12). Under studiens gång har våra intervjupersoners uppgifter behandlats på ett konfidentiellt sätt och anonymitet har garanterats genom avidentifiering. Allt inspelat material har raderats efter bearbetning, det vill säga när det blivit nedskrivet och vid arbetets slut har även det skriftliga materialet raderats.
Med nyttjandekravet menas att de insamlade uppgifterna enbart får användas inom vetenskapen, och inte i kommersiellt syfte. Uppgifterna får inte användas vid myndighetsbeslut, eller liknande, som kan påverka den enskilde individen (Vetenskapsrådet 2002 s. 14).
4. Resultat
Vägledarna som deltagit i denna undersökning benämns med fiktiva namn, för att garanteras anonymitet. Gemensamt för alla är att de arbetar på en fristående gymnasieskola. Samtliga vägledare blev ombedda att rita upp en organisationsskiss och placera in var de upplever att de befinner sig i förhållande till skolans övriga aktörer. Tanken var att detta skulle öppna för diskussion, åskådliggöra mönster och förtydliga det som sades. Organisationsskisserna som behandlats har visat på likheter i vägledarnas uppfattning om den egna placeringen i förhållande till övrig personal (bilagor 3-5). Svaren ingår i de övriga elementen.
Empirin redovisas i teman som följer studiens upplägg. Inledningsvis presenteras deltagarna. I citaten benämns intervjupersonerna med bokstaven ”I” och studiens författare med bokstaven ”F”. Därefter redovisas temat ”Arbetsmiljö” och dess beståndsdelar, följt av temat ”Syvmiljö”. De utvalda citaten speglar tydligt upplevelserna av arbetsmiljön och syvmiljön på respektive skola, samt vilka strategier vägledarna använder sig av för att hantera sin arbetssituation.
4.1. Arbetssituation
”Angelica” arbetar som vägledare och administratör på en skola i en storstad i södra Sverige. Efter genomförd studie- och yrkesvägledarutbildning har ”Angelica” arbetat som vägledare i sex år inom kommunal regi. Hon har arbetat på skolan i ett och ett halvt år och berättar att hon trivs med sitt arbete.
Vägledaren ”Kajsa” har arbetat som utbildad studie- och yrkesvägledare i tre år på en skola i en storstad i södra Sverige. Hennes anställning är enbart baserad på förekommande vägledningsuppgifter, men uppger själv att 95 % är administrativt arbete.
”Malin” har tidigare arbetat inom den kommunala skolan och har nu en deltidstjänst som vägledare och administratör. Hon har arbetat som utbildad studie- och yrkesvägledare i åtta år, varav ett och ett halvt år på fristående gymnasieskola.
”Petronella” har arbetat som vägledare i fyra år. Till skillnad från de andra intervjupersonerna har ”Petronella” inte den traditionella studie- och yrkesvägledarutbildningen, utan en likartad utbildning. Tjänsten som vägledare är fördelad på tre fristående gymnasieskolor förlagda i olika län.
”Birgitta” har, som utbildad studie- och yrkesvägledare, arbetat inom yrket i sju år, varav ett år på den nuvarande fristående gymnasieskolan. I tjänsten, som är fördelad på två skolor, ingår även administrativt arbete.
I ”Pias” tjänst som vägledare ingår administration och marknadsföring. Hon är utbildad studie- och yrkesvägledare och har arbetat i ett år på en skola som är belägen utanför en storstad i södra Sverige.
Vägledaren ”Helene” arbetar enbart med vägledningsuppgifter på en skola belägen på en mindre ort i södra Sverige. Hon har arbetat som utbildad studie- och yrkesvägledare i sex och ett halvt år, varav fem och ett halvt år på en fristående gymnasieskola.
”Britta” är utbildad studie- och yrkesvägledare och har arbetat med vägledningsuppgifter på skolan i fyra år. Hon berättar att hennes deltidsanställning gör att hon själv kan fördela sina timmar efter elevernas behov och att hon trivs med detta.
”Camilla” har studie- och yrkesvägledarexamen och arbetar som vägledare på en fristående gymnasieskola sedan sex månader tillbaka. I tjänsten ingår endast vägledningsuppgifter. Hon berättar att det från skolans håll testas hur viktigt det är med vägledning på skolan och hur stort behovet är.
”Laila” arbetar som utbildad studie- och yrkesvägledare sedan 10 år tillbaka. Hon har arbetat i fyra år på en fristående gymnasieskola med enbart vägledningsuppgifter. ”Laila” uppger att skolan känner sig fram och ökar vägledarinsatserna efter behov.
Den intervjuade rektorn, ”Johan”, har arbetat som vägledare i nio år. ”Johan” har en rektorstjänst som kombineras med arbetsuppgifter kopplade till vägledning vid behov.
4.2. Arbetsmiljö
Begreppet psykosocial arbetsmiljö innebär samspelet mellan individen och dess omgivning, vilket innefattar såväl sociala relationer som arbetets innehåll och organisering.
4.2.1. Delaktighet och stöd
Vägledarna som intervjuades berättade att de upplevde många positiva aspekter med att arbeta på en fristående gymnasieskola, däribland samarbetet och kommunikationen med ledning och övriga kollegor. De berättade om ett demokratiskt arbetssätt med en platt organisation, där de var medvetet delaktiga i beslut. Med delaktighet menar vi det aktiva deltagandet och möjligheterna att påverka beslut kring den egna arbetssituationen. Vägledarna menade att detta påverkade deras arbetsmiljö i positiv riktning. Helene berättade hur den nya organisationen har påverkat hennes arbete; mindre skola, mer delaktighet med kollegor samt eget ansvar, vilket resulterat i större beslutsutrymme.
HELENE
I: Jag har ett nära samarbete med rektorn. Jag tycker vi kompletterar varandra. Om han är gasen så är jag bromsen. Vi bollar mycket idéer. Jag har på något sätt byggt upp mitt
ledare som tillåter. Men på något sätt har jag hittat mig fram. Nu har jag fått in mitt lilla revir och vet var jag ska röra mig, jag vet vilka befogenheter jag har. Jag behöver inte slåss för min existens. Min kompetens tas väldigt mycket tillvara av dels elever men även av lärare och av rektorn. Jag tror att han är nöjd med min insats, jag har inte hört något annat. Och jag tror att lärarna är nöjda. Vi har de här samverkansmötena så man kan få lite stöd och hjälp. Jag känner att jag har mycket stöd bakom mig och det gör att jag trivs bättre. Jag är inte ensam om mina problem, eller elevernas problem.
Malin känner, i likhet med Helene, att samarbetet fungerar mycket bra med rektor och studierektor som är väldigt lyhörda. Det sker en ständig dialog mellan Malin och ledningen. Hon upplever att det sociala stödet fungerar som en stötdämpare eller buffert vilket bidrar till hennes positiva inställning till sitt arbete. Hennes strategi är att hålla en låg profil, då fristående gymnasieskola är nytt för henne och att hon fortfarande känner sig för. Hon menar att det sociala stödet är viktigt och att det bidrar till att hon både orkar mer och känner arbetsglädje.
MALIN
I: Det är korta gångar mellan oss och vi har en väldigt god relation, vi ses ju dagligen. Jag upplever det inte som ett problem att jag står vid sidan om och de beslutar allt. Jag känner att jag har ett ganska så stort utrymme, och hade jag velat så kunde jag ha tagit för mig mycket mer än vad jag gör. Lärarna har väldigt mycket projekt tillsammans. Och skulle jag vilja vara med så är jag övertygad om att jag skulle få vara med där. Men jag har valt att ligga lågt. Jag känner att lärarna har de här samtalen med eleverna som jag också har, vad de har för planer för framtiden. Så det är inte bara jag som gör det på skolan. Man kan säga att lärarna är min förlängda arm i processen, de är ett bra stöd.
Petronella upplever att delaktigheten och stödet från ledning är bra, men att samarbetet med övrig skolpersonal kunde ha varit bättre. Hon känner att det är hon själv som får ta initiativet och visa att hennes yrkesroll finns tillgänglig på skolan. Trots detta uttrycker hon sig på detta sätt:
PETRONELLA
I: Man är så egen i sin roll och har ingen att bolla sina idéer med. Man måste verkligen slå sig fram och ta kontakt själv. Men jag känner mig inte ensam för jag har ledningens stöd.
4.2.2. Stöd utanför arbetsplatsen
I arbetsmiljöbegreppet ingår socialt stöd både inom och utanför arbetsplatsen. Vad som framkommit under intervjuerna är att majoriteten upplever arbetet som ensamt utan naturliga kollegor inom den egna yrkeskåren. De framhåller bristen på nätverk mellan vägledare hos fristående gymnasieskolor och avsaknad av sociala kontakter och stöd hos sina kollegor. Vägledarna jämför med de kommunala skolorna, där syv-nätverk är mer vanliga, och att de i egenskap av vägledare på fristående gymnasieskolor exkluderas i detta sammanhang.
Till skillnad från de övriga vägledarna, pratade Camilla om ett blivande ”syv-nätverk”. Både kommunala och fristående skolor i alla stadier inom den aktuella kommunen ska ingå i detta nätverk. Hon har goda förhoppningar om att detta samarbete och sociala stöd kommer att minska känslan av ensamhet hos de vägledare som ska ingå i nätverket. Detta samarbete kommer att verka som en buffert (Johnson, Hall 1988 s. 1336).
I begreppet ”socialt stöd” ingår, enligt Nils Eriksson (Furåker 1991), även det stöd som upplevs utanför arbetsplatsen. Majoriteten vägledare upplever en avsaknad av detta stöd från kollegor inom den egna yrkeskåren. De känner sig ensamma och utestängda ur de kommunala kollegornas nätverk och har försökt vara med men nekats inträde då de representerat en fristående gymnasieskola. Avsaknad av socialt stöd påverkar den upplevda arbetssituationen då vägledarna inte har någon i sin närhet med liknande arbetsuppgifter att diskutera idéer eller dela erfarenheter med.
4.2.3. Kontroll
Vägledarna berättade att de upplever en god arbetsmiljö, att de har ett fritt arbetssätt och att de tar eget ansvar för sitt arbete. Petronella är en av dem som har störst möjlighet att påverka sitt arbete. Hon menar att det kräver egen drivkraft, att hon själv måste skapa sina arbetsuppgifter och stå för kreativiteten. Det finns inget naturligt ”bollplank” som arbetar med samma uppgifter och hon har fått skapa sin egen roll.
PETRONELLA
I: Ledningens krav är mina krav. Eller alltså tvärtom, det är jag som har satt upp organisationen och hur jag vill jobba. Så länge det fungerar bra så har de inga invändningar. Eftersom syv inte fanns tidigare, så har jag ju fått bygga upp allting själv. Det har inte funnits någon arbetsbeskrivning för mig från början över huvud taget. Mitt
arbete är väldigt varierande. Det går upp och ner. Ibland kan det kännas stressigt. Arbetsbördan är okej på ett läsår, det tycker jag. Jag kan påverka min arbetssituation väldigt mycket själv.
F: Hur skulle du vilja beskriva ditt påverkansutrymme?
I: Jag har ett väldigt stort påverkansutrymme. Jag bestämmer själv hur jag vill lägga upp mitt arbete och vad jag vill göra av dagen, men ledningen har sina krav som jag måste följa för att uppnå målen. Ledningen har ju trots allt sista ordet om det är något som krockar. Jag känner att jag har stort förtroende från ledningens håll och det känns bra.
Kajsa upplever, i likhet med Petronella, att hon själv får planera och organisera sitt arbete. Hon önskar dock att hon haft ”mer koll och mer vägledning”.
KAJSA
I: Sen det här med gruppvägledning, som jag har tänkt så många gånger, men jag har aldrig lyckats sätta mig ner och verkligen få tid. Eller tid, det hade väl egentligen funnits, men jag har liksom aldrig lyckats få ihop det. Det skulle jag nog vilja göra så småningom, när jag känner för det. Sen förväntas det nog av mig att jag ska informera och veta saker. Jag tror det går rätt så bra ihop. Vi har aldrig diskuterat det. Vi kör och sen är det liksom.
Vägledarna berättade att de emellanåt känner sig stressade vid hög arbetsbelastning. Under vissa perioder ökar behovet av vägledning hos eleverna som då ställer högre krav. Detta leder till att vägledarna upplever att den egna kontrollen minskar. Vad som framkommit under våra intervjuer är att personlighet och attityd till arbete spelar stor roll i hur arbetsbelastningen upplevs. Några av intervjupersonerna önskar en klarare struktur och arbetsbeskrivning för att kunna göra ett bättre arbete, medan andra trivs med att ta eget ansvar för sitt arbete.
4.2.4. Krav
Vägledarna påtalade att det kan vara svårt att få en heltidstjänst på fristående skolor, då dessa skolor oftast har få elever. Några av vägledarna har arbetsuppgifter utöver vägledning, så som administration och marknadsföring, medan andra har flera arbetsplatser. Olika meningar och uppfattningar råder om vad detta innebär för arbetssituationen. Petronella tillhör det fåtal vägledare som arbetar heltid. Merparten av sin arbetsförlagda tid befinner hon sig i en kommun, resterande del fördelas mellan två andra kommuner. Hon upplever skillnad i arbetsmiljön på de olika skolorna.
PETRONELLA
I: I [säger namnet på kommunen] lämnar chefen verkligen utrymme och låter andra ta beslut i vissa ärenden. Eftersom det är en sådan liten skola är det alltid snabba ryck, alltid öppna dörrar. Så det är ju skönt. I [säger namnen på de andra två kommunerna] vet jag mer vad som ska göras eftersom jag inte är här så ofta. Eleverna skickar mail och bokar tider med mig. Detta känns mer stressigt, eftersom de vill att jag ska leverera massor på kort tid. Det går ju inte. Min uppgift är att ge dem verktygen, för att de själva ska kunna använda dem. Jag ska inte bara sitta här och ge dem allt.
Malin tillhör dem som, utöver vägledning, arbetar med administrativa arbetsuppgifter. Hennes placering är belägen högst upp i byggnaden. Vid administrativt arbete befinner sig Malin i ett rum längst in i ett hörn som angränsar till personalrummet, med stängd dörr, medan vägledningssamtalen äger rum i ett inglasat kontorsrum på samma plan. Hon berättade att hon känner sig kluven mellan sina två tjänster och att hon inte kan stressa eftersom hon har stressat för mycket i tidigare arbeten.
MALIN
I: Jag behöver rent fysiskt befinna mig på två ställen. Är jag syvare så sitter jag där ute i den glasburen. Då sitter vi ostört och har tillgång till dator, men det är ju liksom min syv-plats, så att säga. Och här är min administrativa plats. Jag har inte hittat någon riktigt bra lösning på det. Vi jobbar väldigt nära eleverna, de kan alltid komma till oss. Det är full rulle, det knackas på mycket. Så den miljön är rätt så splittrad, måste jag säga.
Vidare berättade Malin att hon har svårt för att kombinera sina två tjänster och att administrationen ”bara tar för sig”. Hon menar att telefonen är ett störningsmoment och att hon ofta blir avbruten av elever som vill ha information, hjälp med schema eller andra saker förutom vägledning. Trots detta tar hon sig tid till vägledningsuppgifter vid behov. Malin trivs på sitt arbete och anser sig själv ha stort beslutsutrymme och låga krav.
MALIN
I: Jag har svårt att avgränsa mina arbetsuppgifter och säga ”nej, nu måste jag”. När jag väl måste boka in elever för samtal gör jag ju det, och när jag behöver ha en lektion och gå ut till eleverna så bokar jag in det. Det gör jag, och den planering som behövs inför det som ska göras tar jag mig tid för.
Vägledarna använder olika strategier för att hantera sin arbetssituation. En strategi är att själv fördela sina arbetstimmar efter elevernas behov, samt att vara tillgänglig via telefon efter skoltid. En annan strategi är att välja administrativa arbetsuppgifter före vägledning för att undvika stress. Angelica har, utöver vägledning och administrativa arbetsuppgifter, marknadsföring av skolan som en del av sitt arbete, och menar att detta är en utmaning som innebär positiv stress. Hon känner att hon vill vara ifred, men också tillgänglig. Angelica exemplifierar detta genom att berätta vilken strategi hon använder för att hantera sin arbetssituation:
ANGELICA
I: Dörren är både öppen och stängd, jag tror inte på den modellen att ha dörren öppen hela dagen eftersom jag har andra arbetsuppgifter också. Jag måste få ha dörren stängd ibland, annars blir jag uppäten av alla. Jag tror inte på att ha dörren öppen, men det är mitt sätt. Ofta finns det inte så stort utrymme att man bara är vägledare, man har andra arbetsuppgifter också på en friskola. Det är mer officiellt och man vet vad man får. Jag trivs med mina arbetsuppgifter här. Jag har inte heltid, men jag nöjer mig med det så länge, för jag trivs med mina arbetsuppgifter här i huset. Jag värderar det mycket.
Petronella upplever en något stressigare arbetsmiljö i de två kommuner där hon vistas minst tid, då hon känner att hon har höga krav från eleverna. Kraven innebär mycket vägledning och service åt eleverna på kort tid, vilket inte stämmer med Petronellas ambitioner att lämna över mycket ansvar åt eleverna själva. Vi ser detta som att kraven medför minskade möjligheter för henne att påverka sin arbetssituation. Precis som Thylefors (Holmer, Simonsson 2006) konstaterar vi att detta kan leda till negativ stress.
4.3. Syvmiljö
Med begreppet syvmiljö menas attityderna kring den vägledande verksamheten, samt de synliga och osynliga normer och regler som styr skolans vardagliga arbete. Skolans aktörer påverkas av den rådande psykosociala arbetsmiljön, vilken i sin tur styrs av den enskilda skolans kultur. Vi har valt att studera skolornas kulturer för att få en förståelse för vägledarens upplevda arbetsmiljö.
4.3.1. Skolkultur och normer
Vägledarna beskriver skolans klimat som öppet och tillåtande och betonar vikten av den speciella anda som genomsyrar den fristående skolans atmosfär. De menar att denna skolform har en människosyn som innebär att alla ska respektera varandra och ta eget ansvar för sig själv och sina handlingar. Helene förklarar att det råder en oerhörd närhet mellan elever, lärare och övrig personal, där kök, städ och vaktmästare ingår. Pia beskriver skolkulturen genom att exemplifiera hur dagarna startar och att detta inbegriper den egna arbetsmiljön.
PIA
I: Andan är informell. Målsättningen är att det ska vara så hemlikt som möjligt, men ändå vara skola, så att säga. Det ska vara så mjukt och behagligt som möjligt. På morgonen när eleverna möts är det dämpad belysning och levande ljus i entrén. Det är för att de ska känna när de kommer in att ”här kan jag slappna av”. Så den är informell, men den är väldigt medveten, det är hela vårt koncept.
Det framkom att vägledarna tidigare arbetat på kommunal skola och att de trivs bättre med den fristående skolformen. Detta beror på att de känner sig som en viktig del av verksamheten, att de har nära till ledning och lärare, samt att skol- och syvkulturen är relativt ny vilket ger möjlighet att bygga upp den vägledande verksamheten. Laila beskriver skolan som annorlunda och familjär. I likhet med de andra vägledarna, kopplar hon detta till att det är en liten skola och att detta påverkar syvmiljön.
LAILA
I: Hade jag inte trivts här och velat vara här och tyckt om deras tankar och deras sätt att vara, så hade jag aldrig varit här. Jag vill vara här för att den fristående skolformen passar mitt sätt att arbeta.
F: Hur menar du?
I: Kulturen i skolan är mycket speciell. Den är väldigt varm, personlig, alla blir sedda. Är det någon som inte mår bra så tar man i det med en gång, man är alltså superprofessionella här. Det är en sak att vara en duktig lärare [syftar på all personal], man ska vara en duktig medmänniska också. Det anser jag att de är här. Och det genomsyrar också kulturen på skolan. Eleverna ska trivas och ha det bra här, samtidigt som de ska lära sig någonting.
Till skillnad från de andra beskriver Britta en skola med avsaknad av klassrum och lärarrum. Hon berättar:
BRITTA
I: Det finns ingen sådan uppdelning att det finns ett lärarrum här på gymnasiet, utan allt är så här öppet. Olika program sitter sida vid sida. Det finns inte ”vi och de” bland programmen, utan det är en [namnet på skolan] anda. Jag skulle vilja ha ett rum som man kan gå in och prata ostört i. Här är helt öppet. Man kan sitta och prata med en elev och så kan det komma en lärare och säga att ”jag hörde att…” Information kan jag ha, men inte riktiga samtal. Jag får sitta bland alla andra och ta den dator som är ledig.
Intervjun med Britta genomfördes i ett genomfartsrum där normalt sett dörrarna är öppna. Vid ett tillfälle under intervjun med Britta kom en lärare in i rummet trots ett meddelande om ”stör inte” på dörren. Hans avsikt var att leta upp en annan lärare i ett angränsande rum. Britta reagerade kraftigt genom att tala om vad som gällde och att hon inte alls var nöjd med situationen. Gensvaret från lärarens sida var starkt och negativt. Han snäste av henne och smällde igen dörren. Britta menar att ” jag får aldrig vara ifred! Jag har satt upp en lapp på dörren. Det är respektlöst!”.
I Birgittas berättelse finns, till skillnad från de övriga vägledarnas berättelser, ett uttalat krav från ledningen. Hon berättar om formella och informella regler i skolkulturen som medvetet styr personalens arbetsförhållanden.
BIRGITTA
I: Min huvudman ställer höga krav på sina anställda, man ska vara driftig, komma med idéer, tillföra nya saker. Man ska utvecklas hela tiden, inte stå och stampa på samma ställe. För varje ny idé jag har ju bättre är det. Skulle jag inte komma med någon ny idé, däremot, skulle det inte vara så bra. Här finns en speciell anda, en osynlig norm, där utbildning står i högsta rang. Det är det fokus ligger på.
I slutet av varje intervju frågade vi om det fanns något mer de kunde komma på som berörde det vi pratat om och vårt syfte. Vägledarna förtydligade att de får den roll de tar sig och att de trivs väldigt bra på sina fristående gymnasieskolor. De menar att det till stor del kan bero på att ledningen är lyhörd inför deras yrkesroll. Det framkom dock att våra frågor uppfattades på olika sätt. Birgittas reaktion var oväntad:
