Malmö Högskola Internationella relationer III
Globala politiska studier VT12
SGINT09H Handledare: Gunnhildur Lily Magnusdottir
Demokrati – korruptionens offer?
En fallstudie om Bosnien-Hercegovina
Democracy – Victim of corruption?
A Case Study of Bosnia-Herzegovina
Abstract
In this paper, the impact of corruption on Bosnia-Herzegovina's democratic development will be analyzed. Corruption has a strong foothold in the country where it is seen as a normal part of society both from citizens and politicians' point of view; this is seen as an obstacle to further development at multiple levels. An existing idea is, that the Dayton agreement is enabling for corruption, because of the agreement's founding of the country's complex structure and division. The paper method is a case study, where the country's level of corruption will be analyzed from a theoretical framework. Bribery impact on democracy will be analyzed from Mark Warren's theory (2004): the modern
idea of corruption, where corruption efficacies in various domains of society are
analyzed. The domains under consideration are the legal power, legitimate power, the executive power, the public authorities and civil society. Based on a theoretical analysis of these domains, a conclusion is drawn about the corruptions impact of the democracy in the country. Despite democratic elections, democratic standards are difficult to maintain in Bosnia-Herzegovina, a country broken by corruption. The democracy has been strongly influenced in the domains mentioned, and corruption is an obstacle for democracy to exist in Bosnia-Herzegovina.
Keywords: Democracy, Corruption, Bosnia-Herzegovina, Dayton agreement, Mark
Warren
Sammanfattning
I den här uppsatsen kommer korruptionens påverkan på Bosnien-Hercegovinas demokrati att analyseras. Korruptionen har ett starkt fäste inom landet då det ses som en vanlig del av samhället både från medborgare och politikerns synvinkel, detta ses som ett hinder för fortsatt utveckling på flera nivåer. Tanken finns, om att Daytonavtalet möjliggör för korruption på grund av avtalets stiftande av landets komplexa struktur och uppdelning. Uppsatsen metod är en fallstudie, där landets korrupta tillstånd kommer analyseras utifrån ett teoretiskt ramverk. Korruptionens påverkan på demokratin kommer att analyseras utifrån Marks Warrens (2004) teori: den moderna tanken om
korruption, där korruptionens effekt inom olika domäner i samhället analyseras.
Domänerna som undersöks är, den rättsliga makten, den legitima makten, den verkställande makten, den offentliga makten och det civila samhället. Utifrån en teoretisk analys av dessa domäner dras sedan slutsatsen om korruptionen haft någon påverkan på demokratin i landet. Trots demokratiska val är demokratin svår att upprätthålla om de demokratiska normerna i Bosnien-Hercegovina bryts genom korruption. Demokratin har påverkats starkt inom de ovannämnda domänerna och korruptionen är ett hinder för demokratins existens i Bosnien-Hercegovina.
Nyckelord: Demokrati, Korruption, Bosnien-Hercegovina, Daytonavtalet, Mark
Warren
Innehållsförteckning
1 Introduktion ... 1
1.1 Inledning ... 1
1.2 Syfte och frågeställning ... 3
1.3 Avgränsning ... 3
2 Metod och Material ... 5
2.1 Forskningsmetod – Fallstudie ... 5 2.2 Metodologisk utgångspunkt ... 7 2.2.1 Ontologi... 7 2.2.2 Epistemologi ... 8 2.3 Textanalys ... 9 2.3.1 Material ... 9 2.3.2 Källkritik ... 10 2.4 Tidigare forskning ... 12 3 Teori ... 15 3.1 Begreppsdiskussion ... 15 3.1.1 Demokrati ... 15 3.1.2 Korruption ... 17
3.2 Korruption som ett hot mot demokratin ... 18
3.2.1 Den moderna tanken om korruption ... 19
3.2.2 Korruptionen av demokratin ... 20
3.2.3 Områden inom statsstrukturer där korruption uppstår ... 22
3.2.4 Sammanfattning av teori ... 24
4.1 Bosnien-Hercegovina och Daytonavtalet ... 26
4.2 De största problemen inom Bosnien-Hercegovina och korruptionens existentiella möjligheter ... 30
4.2.1 Den lagstiftande makten ... 34
4.2.2 Den dömande makten ... 36
4.2.3 Den verkställande makten ... 38
4.3 Korruption inom den offentliga sektorn ... 41
4.4 Korruption inom civilsamhället ... 43
4.5 Slutsats ... 45
5 Sammanfattande diskussion ... 48
1
1 Introduktion
1.1 Inledning
I Europa spirar demokratin och de demokratiska värderingarna i många länder. Det finns länder som anses vara demokratiska, trots detta kännetecknas deras institutioner av problematik och ett stort missnöje existerar bland befolkningen. Bosnien-Hercegovina är ett land som blev självständigt 1992, under en tid som präglades av konflikter. I Bosnien-Hercegovina bor det folk som tillhör olika etniska grupper. Majoriteten av dessa folk är bosniska muslimer, serbiska ortodoxa och kroatiska katoliker. Kriget avslutades 1995 genom ratificeringen av Daytonavtalet som delade upp landet i olika entiteter och bidrog till bildandet av en demokratisk stat (Utrikespolitiska Institutet, 2012).
En serbisk republik konstituerades, där mestadels den serbiska befolkningen bor, likaså en bosnisk federation där de bosniska muslimerna och den kroatiska befolkningen lever (Bose, 2002, s. 22.23). Det finns även ett distrikt som bildats runt staden Brcko som kallas för Brcko-distrikt, där en blandning av människor från de olika etniska grupperna bor. Distriktet etablerades 1999 som ett neutralt distrikt mellan de två andra entiteterna. Ingen av det tre entiteterna är helt homogena (Bose, 2002, s. 34).
Daytonavtalet, The General Framework Agreement for Peace in Bosnia and
Hercegovina, skulle driva igenom fred och stabilitet i landet (Daytonavtalet 1995).
Daytonavtalet etablerade en flerdelad institutionell arkitektur som orsakade strukturella och konstitutionella problem för landet. Bosnien-Hercegovina är ett land skapat genom internationell design, landet fick hjälp utifrån främst ifrån USA att bildas och konstitueras (Bose, 2002, s. 60-61). Demokrati är en viktig del av Daytonavtalet: Bosnia
and Hercegovina shall be a democratic state, wich shall operate under the rule of law and with free democratic elections (Daytonavtalet 1995: Annex 4 Art. 1).
Det finns spekulationer kring hur pass demokratiskt landet är, då de största problemen för demokratin är den dåliga insynen och korruptionen som drabbat
2
politiken, företagen och landet i stort (Singer, 2000, s. 34-37). Enligt vissa forskare har även Daytonavtalet satt upp hinder för landets utveckling, då avtalet delat upp Bosnien-Hercegovina efter etniska linjer och entiteter som vägrar att samarbeta med varandra. Avtalet uppfyllde sina främsta mål, att skapa säkerhet på personlig och statlig nivå (Daalder & Froman, 1999, s. 108). Daytonavtalet kan ses som motsägelsefullt, då det å ena sidan förespråkar ett mångkulturellt samhälle, men å andra sidan delar upp landet i olika etniska entiteter.
Det förekommer fortfarande nationalistiskt politik trots Office of the High Representative in Bosnia and Herzegovina (OHR) försök att avsätta de extrema nationalistiska ledarna (Bose, 2002, s. 91). De etniska olikheterna och motsättningarna dominerar fortfarande vardagslivet för medborgarna i landet (Daalder & Froman, 1999, s. 106). De etniska spänningarna har trappats upp, framför allt efter kriget då religionen kom att spela en allt större roll. Tidigare levde befolkningen i ett samhälle som styrdes av kommunism, där religionen och olika etnicitet inte spelade någon större roll (Engelhart, 2012, s. 46-49).
De olika entiteterna i Bosnien-Hercegovina lider av dålig samarbetsförmåga vilket leder till att förväntningarna från medborgarna på politikerna blir låga (Søberg, 2006, s. 52). De största problemen landet drabbats av är att de nationalistiska politiska partierna är ledande, korruptionen är hög och att det finns dålig insyn i de politiska och ekonomiska sektorerna. Utöver det faktum att politikerna inte gjort större reformer för att hindra korruptionen, är även den politiska elitens deltagande i korrupta handlingar känd (Singer, 2000, s. 32).
Istället för att bli självförsörjande är Bosnien-Hercegovina väldigt beroende av den hjälp landet får utifrån (Daalder & Froman, 1999, s. 107). Landet har inte gjort mycket för att förhindra eller minska korruptionen som finns (Commission of the European Communities, 2009). Trancparency International rankade 2011 Bosnien-Hercegovinas korruption till 3.2, vilket motsvarar en plats i mitten på skalan mellan ”highly corrupt” och ”very clean” (Transparency International, 2011).
Bosnien-Hercegovina är potentiella EU kandidater, men p.g.a. landets stora korruption och instabila utveckling är landet ännu inte en tänkbar EU-medlem. Landet måste utvecklas och få en stabil ekonomi och stabila institutioner. Även landets inre motsättningar mellan de olika befolkningarna måste stabiliseras för att eliminera risken för ytterligare krig. Landets höga korruption är dock det största hindret för landets
3
utveckling (Bose, 2002, s. 26). De politiska ledarna i Bosnien-Hercegovina har inte heller visat något större intresse för att utveckla sådana reformer vilka krävs för landets utveckling. Istället tolererar de korruption och olydnad och många av dem deltar, som nämnts ovan, själva i korrupta handlingar (Daalder & Froman, 1999, s. 109).
1.2 Syfte och frågeställning
Syftet med uppsatsen är att förklara hur korruptionen i Bosnien-Hercegovina påverkat demokratin i landet. Detta för att undersöka om korruptionen i landet påverkat demokratin negativt och för att ta reda på om demokrati kan existera i ett korrupt samhälle. Det finns ett antal olika demokratiseringsteorier att utgå ifrån för att analysera demokratin och dens stabilitet. Den mest relevanta har dock funnits vara Mark Warrens (2004) teori om korruptionens påverkan på demokratin. Frågeställningen lyder:
Hur kan, sett utifrån Warrens teori, korruptionen ha påverkat demokratin i Bosnien-Hercegovina?
1.3 Avgränsning
Uppsatsförfattaren har valt att avgränsa sin undersökning till korruptionens potentiella påverkan på demokratin i Bosnien-Hercegovina. En avgränsning av detta slag var nödvändig då demokratin kan påverkas av många faktorer, men korruptionen ses som den mest omfattande och mest inflytelserika negativa påverkan. En avgränsning i tid gjordes, från stiftandet av Daytonavtalet 1995, till nutid. En begränsning av detta slag var ofrånkomlig då landet inte styrdes demokratiskt innan kriget, och för att landet hade svårt att agera demokratiskt under en krigsdrabbad period.
Uppsatsförfattaren väljer att inte gå in djupt på de etniska konflikterna eller orsakerna till kriget, på grund av brist på utrymme, dock nämns detta kort genom uppsatsen.
En avgränsning gällande det teoretiska ramverket gjordes då större IR-teorier som Liberalism eller demokrati teorier inte användes då de var för generella. D.v.s. att dessa teorier inte hittade den koppling mellan korruption och demokrati som
4
uppsatsförfattaren sökte. Därför valdes en teori som beskriver kopplingen mellan korruption-demokratin, och hur detta förhållande utspelas i olika statsdomäner.
En avgränsning i det teoretiska ramverket har gjorts då uppsatsförfattaren inte väljer att ta med alla domäner inom en stat som kan utsättas för korruption. Den uteslutna domänen är korruptionen av den ekonomiska marknaden. Detta görs då uppsatsförfattaren anser att ekonomin påverkar de resterande domänerna, då korruption oftast handlar om ekonomisk gynning. Fokus för uppsatsen kommer ligga på själva samhällsstrukturerna som den styrande eliten, lagarna, företagen och civilsamhället bidrar till att ekonomin inte är av intresse för denna forskning. En avgränsning har även gjorts för demokratibegreppet och korruptionsbegreppet, detta diskuteras mer i begreppsdiskussionen under teoridelen då detta av uppsatsförfattaren ses som viktigt för teoribildandet. En avgränsning gällande begreppen var viktig att göra då demokratibegreppet kan innefatta många olika tankar och hypoteser och därför nämns det i begreppsdiskussionen endast de delar av begreppet som är av relevans och som kommer användas i uppsatsen.
5
2 Metod och Material
2.1 Forskningsmetod – Fallstudie
Uppsatsen utförs genom en kvalitativ fallstudieanalys med en problemformulering som grundar sig i ett enskilt fall, korruptionens påverkan på demokratin i Bosnien-Hercegovina. Valet att göra en fallstudie har grundat sig i fördelen med att fallstudien fokuserar på det enskilda fallet och att detta fall kan undersökas intensivt, än vid en komparativ fallstudie där flera fall ska undersökas samtidigt (Lijphart, 1971, s. 691). Då det är korruptionen i Bosnien-Hercegovina som undersöks är en fallstudie att föredra. Det underlättar för förståelsen av hur demokratin påverkats av korruptionen, genom att endast undersöka Bosnien-Hercegovinas korruption, istället för att undersöka ett flertal länder och senare göra en jämförelse. Lijphart (1971) nämner att nackdelen med en fallstudie är att en generalisering inte kan göras och appliceras på liknande fall (Lijphart, 1971, s. 691). Detta dock inte syftet med denna fallstudie som endast undersöker ett land utifrån en teori, inte för att bilda ett generaliserande exempel.
En tolkande fallstudie ska göras då denna typ av metod grundar sig i intresse av fallet istället för intresset av att formulera en generell teori. Vid denna typ av fallstudier kastas det ljus på fallet istället för på teori. Nackdelen med denna typ av fallstudie är att den inte bidrar till det teoretiska ramverket eller försöker utforma någon teori (Lijphart, 1971, s. 692). Denna typ av fallstudie är relevant för uppsatsen då, det största intresset finns i fallet i sig och inte lika mycket i det teoretiska ramverket. Detta har tagits i aktning och medvetenheten finns om att forskningen i denna uppsats inte kan användas och appliceras på andra fall, dock bildas möjligheten för en framtida komparation av flera fall med liknande utgångspunkter i det teoretiska ramverket. Nackdelen med fallstudien har inte hindrat möjligheten för besvarandet av forskningsfrågan i denna uppsats. En fallstudie är den metoden som föredras vid forskning av ett enskilt fall just på grund av det Lijphart (1971, s. 691) skriver, att syftet med samhällsvetenskap är att kunna skapa förstålelser för enskilda fall.
6
Empirisk forskning bör göras då frågor av detta slag handlar om den ”verkliga världen” och när forskningsfrågan är av denna typ så besvaras den genom empiriskt material. En empirisk fråga söker svaret på hur någonting är, varför någonting sker, och vilka konsekvenserna blir av vissa händelser (Halperin & Heath, 2012, s. 173). Detta är relevant för uppsatsen då frågan söker att förklara hur korruptionen påverkat demokratin och var i samhället korruptionen finns. Halperin & Heath (2012, s. 157), lyfter fram att motsatsen till empirisk forskning är normativ forskning, där frågorna grundar sig i vad som är bäst, rätt, rättvist och att föredra i ett samhälle och dessa frågor besvaras enklast genom argumentation. Uppsatsen kommer inte att besvara frågan ur en normativ synvinkel om hur det bör se ut eller vad som är att föredra i samhället i landet Bosnien-Hercegovina. Uppsatsens mål är att ge en klar bild av hur det korrupta läget har begränsat demokratin och landets utveckling och integration i världssamhället och detta görs genom användandet av empiriskt material.
Uppsatsens forskningsfråga är vad Halperin och Heath (2012, s. 116) kallar för en deskriptiv art, det vill säga frågan försöker skildra något och är beskrivande. Deskriptiva frågor grundar sig i forskning kring vad som hänt, vad som pågår eller existerar och i hur någonting beter sig (s. 116). Forskningsfrågan i denna uppsats försöker beskriva vad det är som pågår i Bosnien-Hercegovina och om korruptionen existerar. Halperin och Heath (2012, s. 117) påpekar även att deskriptiva forskningsfrågor antingen kan besvaras enkelt, då de redan har ett klart funktionellt svar som är obestritt, eller så är det frågor som inte är lika lätta att lösa, kan ifrågasättas och lämnar utrymme för mycket teoretisk och empirisk analys. Forskningsfrågan i denna uppsats kan inte ses som enkel att besvara då en undersökning av korruptionen i ett land kan ses som ett känsligt ämne, dels för att en kritik mot statsstrukturen är möjlig och dels för att frågan lämnar utrymme för ifrågasättandet av var korruptionen finns i landet och om det är ett så pass stort problem. Frågan lämnar även ett stort utrymme för analys av den anledningen att korruption inte alltid ses som något negativt då korruption ibland påskyndar administrativa processer om det finns en lagom mängd korruption, dessutom kan det vara ett accepterat fenomen i ett samhälle och att korruption inte alltid behöver ses som något negativt. En återkommande kommentar om detta finns i analysdelen gällande just Bosnien-Hercegovina och denna acceptans av korruptionen.
7
2.2 Metodologisk utgångspunkt
Vid utförandet av ett vetenskapligt arbete, bör en ontologisk och epistemologisk ansats göras för att förtydliga för läsaren vilka egna ståndpunkter och synsätt som forskaren har gällande vissa frågor. Varje forskares inriktning inom ett visst ämne påverkas av dennes ontologiska och epistemologiska position. Dessa positioner är för det mesta implicita och kan som Marsh och Stoker (2002) inte tas av som en tröja för att anpassas efter olika situationer och frågor (2002, s. 17). Forskarens ontologiska utgångspunkt kan påverka den epistemologiska, men behöver dock inte vara angörande för den (Marsh & Stoker, 2002, s. 18). För att en förståelse av uppsatsen utgångspunkter och inriktning ska vara möjlig, är det viktigt med en redogörelse för uppsatsförfattarens ontologiska och epistemologiska utgångspunkter. Lundquist (1987, s. 40) skriver, att på detta sätt åstadkommer man intersubjektivitet, man gör forskningsprocessen rekonstruerbar. Genom att göra det möjligt för läsaren att förstå forskaren, med ett visst problem, en viss teori och metod och ett visst empiriskt material kommer en förståelse bildas för varför ett visst resultat uppkommer. Även om läsaren inte håller med om resultaten kan denne ändå förstå hur forskaren resonerat (Lundquist 1987, s. 40).
2.2.1 Ontologi
Ontologiska frågor brukar oftast grunda sig i frågor om vad som är och vad som existerar, de brukar handla om frågor om vad vi vet om världen (Marsh & Storker, 2002, s. 9-11). En ontologi är enligt Marsh och Stoker (2002) en teori om ”existens”, det vill säga frågor om det finns en verklig värld där ute som existerar oberoende av vår kunskap om den (2002, s. 18). Det går att skilja mellan två olika ontologiska utgångspunkter: tron att den verkliga världen existerar oberoende av vår kunskap om den och tron om att världen är socialt konstruerad, d.v.s problemen finns och existerar om de uppmärksammats av samhället (Marsh & Storker, 2002, s. 11). Utgångspunkten för denna uppsats grundar sig i tron om att världen är en social konstruktion, detta är uppsatsförfattarens egen ontologiska utgångspunkt. Bosnien-Hercegovina är ett exempel på ett land där det finns problem, och dessa problem existerar och är uppmärksammade.
8
2.2.2 Epistemologi
Denna uppsats kommer utgå från antagandet om att det finns sociala förhållanden i samhället som är observerbara, detta på grund av uppsatsförfattarens uppfattning om att det finns sociala konstruktioner i samhället. Marsh och Stoker (2002) förklarar att epistemologin utgår från frågor om hur vi får svar på de ontologiska frågorna (2002, s. 11). Det handlar om forskarens syn på vad vi kan veta om världen och hur vi kan veta detta, det är en teori om kunskap. För att bilda sig ett epistemologiskt ställningstagande, utgår forskare från frågan om vi kan etablera förhållanden mellan sociala fenomen endast genom observation eller finns där vissa sådana förhållanden som inte är direkt observerbara (Marsh & Stoker, 2002, s. 19).
En forskarens epistemologiska position reflekteras i det som studeras, hur det studeras och statusen forskaren ger sin slutsats. Denna uppsats position grundar sig i uppsatsförfattarens tolkande läggning och har det Marsh och Stoker (2002) kallar för ”interpretist position” (den epistemologiska utgångspunkten kommer härefter kallas interpretism och ställningstagare för denna utgångspunkt kommer kallas interpretister). Marsh och Stoker (2002) påpekar att denna tolkande position söker förståelse istället för förklaring, söker använda sig av kvalitativa material för att visa på sin tolkning om ett förhållande inom det sociala fenomenet som studeras (2002, s. 21). Kvalitativt material består av noga utvalda källor av information, till skillnad från kvantitativa som ofta använder sig av statistisk och tabeller. För att få ett så korrekt resultat som möjligt tenderar en kvalitativ forskning att dra paralleller mellan olika källor för att ta ut de viktigaste ur dessa och sedan se om de stämmer överens. En kvalitativ forskning söker ofta efter problemexempel till skillnad från den kvantitativa forskningen som kan undersöka en hypotes efter vilka exempel som helst (Moses & Knutsen, 2007, s. 94). I detta fall har Bosnien-Hercegovina tagits som exempel, vilket gör att landets korruption hamnar i fokus.
Den interprertistiska positionen förkastar påståendet om att världen existerar oberoende av vår kunskap om den. Utifrån denna tolkning är världen socialt och diskursivt konstruerad, detta är interpretisternas ontologiska utgångspunkt. Interpretister anser även att det är omöjligt att genomföra en objektiv analys (Marsh & Stoker, 2002,
9
s. 26). Medvetenheten om denna kritik om genomförandet av en objektiv analys, finns hos uppsatsförfattaren då genom uppsatsens gång personlig kunskap angående korruption eller landets politik kan påverka diskussionsanalysen. Dock är uppsatsförfattaren medveten om kritiken och söker sig vara så objektiv som möjligt. Medvetenhet finns om att de forskare som skrivit källmaterialet också kan lida av bristande objektivitet. Även det faktum att källmaterialet kan ha tolkande inslag utifrån vem som skrivit dem är uppmärksammat.
Kritiken som skapats mot denna tolkning grundar sig i uppfattningen om att interpretister endast ger en tolkning av världen och att det inte finns någon grund att tolka validiteten i deras antaganden (Marsh & Stoker, 2002, s. 27). Ett argument som framförts mot denna kritik nämns av Marsh och Stoker (2002, s. 28) som förklarar att den sociala forskningen handlar om utvecklandet av berättelser och beskrivningar och inte teorier. Det är viktigare med förståelse och att se värdet av förklaringar, och interpretism förtydligar omöjligheten med objektivitet. Trots medvetenheten om kritiken som finns mot interpretism är det viktigt att förklara uppsatsförfattarens epistemologiska ställning för att en förståelse av valet av fall ska kunna bildas, som tidigare förklarats som intersubjektivitet.
2.3 Textanalys
2.3.1 Material
En kvalitativ studie har som syfte att beskriva någonting. En kvalitativ metod söker kategorier, beskrivningar eller modeller som beskriver ett fenomen eller sammanhang i världen (Olsson & Sörensen, 2011, s. 131). Denna uppsats försöker förklara hur korruptionen i Bosnien-Hercegovina påverkat den demokratin, därför är en kvalitativ fallstudie relevant.
Som datainsamlingsmetod ska innehållsanalys användas. En innehållsanalys samlar data genom att analysera dokument, rapporter, statistik och liknande material. Detta gör det möjligt för forskaren att undersöka ämnen som annars är svåra att titta på genom direkt eller personlig kontakt exempelvis genom intervjuer eller direkt observation
10
(Halperin & Heath, 2012, s. 177). En direkt observation av korruptionen i Bosnien-Hercegovina hade kanske kunnat utföras dock finns det reservationer för om de som ägnar sig åt korruptionen hade varit villiga att erkänna sina handlingar. Ämnet är av känslig karaktär och därför används främst skriftliga källor i denna uppsats. Dokument och artiklar så som EU rapporter och artiklar forskare gjort genom sammanställandet av intervjuer med medborgare i Bosnien-Hercegovina, har det gett uppsatsen en bred materiell bas att utgå ifrån. Genom att göra en innehållsanalys av det empiriska materialet sållas överblivet och irrelevant material bort. De materialen med mest relevans för uppsatsen behålls, främst material gällande korruptionssituationen i Bosnien-Hercegovina och demokratin.
Forskningen i denna uppsats har en deduktiv metod som utgångspunkt, denna typ av metod grundar sig forskningen i generella sanningar eller accepterade hypoteser som genom empiriska antaganden tillsammans med teorin söker nå en slutsats om ett specifikt fall. Det vill säga att deduktion utförs genom att generella sanningar undersöks genom etablerade regler för analys och resonemang med målet att undersöka och förstå enskilda fall (Moses & Knutsen, 2007, s. 22). Det finns redan en antagen teori eller ett logiskt argument att utgå ifrån för att sedan förklara sambandet eller påverkan detta argument/teori har på ett specifikt fall, en hypotes eller teori utsätts för empirisk granskning (Halperin & Heath, 2012, s.137). I denna forskning utgår man från en antagen teori, Mark Warren 2004, för att genom empirisk granskning av fallet, Bosnien-Hercegovina, komma fram till en förståelse av det korrupta läget i landet.
2.3.2 Källkritik
En källkritisk granskning av materialet som gjorts för att ge uppsatsen ytterligare styrka och validitet. Esaiasson m.fl. (2004) påpekar att källkritik är en uppsättning metodregler som används för att värdera sanningshalten och bedöma trovärdigheten i det material som används. Källkritik är relevant för samhällsvetare som söker besvara frågor av typen: vad hände? Hur gick det till? Vem gjorde vad? (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, & Wängnerud, 2004, s. 303–304). Forskningsfrågan härleder inte direkt till någon av dessa frågetyper utan söker främst ta reda på hur situationen sett ut från krigsslutet 1995 till nutid. Den vanligaste formen av material som används bland statsvetare är berättelser, exempelvis av typen dokument, dagböcker, minnesanteckningar, tal,
11
reportage, hemsidor osv. (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, & Wängnerud, 2004, s. 305). Detta är även den typen av material som främst kommer användas i uppsatsen, EU-dokument, Transparency Internationals hemsida, rapporter och artiklar.
Ett av de mest grundläggande kraven på källmaterial är att de är äkta. Äkthet bedöms oftast genom en noga analys av innehållet för att ta reda på om det producerats vid den tidpunkt, i det sammanhang och av den eller de personer som anges (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, & Wängnerud, 2004, s. 307–308). Materialet som använts i uppsatsen har genomgått en innehållsanalys och en jämförelse av källorna har gjorts för att se om de stämmer överens med varandra.
Esaiasson m.fl.(2004) menar att ett sätt att testa källornas tillförlitlighet är genom att söka fastställa berättelsernas oberoende. Detta görs genom att bekräfta materialet genom flertalet oberoende källor. Primärkällor är att föredra över sekundärkällor, dessutom ska en trovärdig berättelse härröra från en oberoende person (2004, s. 309). Detta har uppfyllts i uppsatsen då information hämtats från flertalet olika oberoende källor, exempelvis Europeiska Gemenskapens Kommission eller Utrikesdepartementet som kan anses vara oberoende primärkällor. Det empiriska material som varit underlag för analysen har valts, som tidigare nämnts på grund av relevansen och kopplingen till syftet och frågeställningen.
Källorna har sökts efter relevans, samtidighet, oberoende och äkthet. Historisk forskning baseras främst på förstahandskällor, dessa är direkta resultat av historiska händelser eller upplevelser. Det kan t.ex. vara: intervjuer på ögonvittnen, original dokument i form av dagböcker eller diplomatiska rapporter. Andrahandskällor är källor som använder sig av förstahandskällor för sin egen empiriska forskning och analys (Moses & Knutsen, 2007, s. 120–121). I uppsatsen kommer både förstahandskällor och andrahandskällor att användas, med förståelsen att förstahandskällor är att föredra. Dock stärks många av de andrahandskällor som skrivits av författare av källor och rapporter från organisationer som befunnit sig direkt på plats och har tillgång till diplomatiska rapporter, dokument och intervjuer.
Ett annat sätt att testa källans tillförlitlighet är genom att titta på hur lång tid som förflutit mellan en händelse och dess nedtecknande. Ju längre tiden går från händelsen till nedtecknandet desto större utrymme finns det för minnesfel, efterrationaliseringar eller efterhandskonstruktioner (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, & Wängnerud, 2004, s. 310). Material till uppsatsen har hämtats från en period mellan Daytonavtalets signering
12
1995 till nutid. Då källorna i uppsatsen är spridda under en tidsperiod på 17 år kan man märka att en utveckling i landet har skett, men de flesta källor benämner denna utveckling. Det finns källor i uppsatsen som varje år kommer med ny uppdatering om landet, exempelvis EU-kommissionen eller Transparency International. Dock används denna typ av källkritik främst på material eller källor som är över 100 år gamla. Källor kan anses vara lika partiska som sin författare för denna kan lägga in egna åsikter eller förvränga sanningen, medvetet eller inte (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, & Wängnerud, 2004, s. 311). Uppsatsförfattaren är medveten om denna kritik och därför har de flesta av artiklarna har genomgått en granskning, en så kallad "peer review" som fastställer tillförlitligheten och oberoendet av källorna. Även det faktum att det är internationella organisationer som utgett rapporter minimerar risken för att det empiriska materialet ska ha utsatts för efterrationaliseringar och felaktiga bilder av verkligheten.
2.4 Tidigare forskning
Det finns mycket forskning kring fenomenet korruption och många teorier och tankar har lagts fram av forskare huruvida det påverkar, försämrar eller ibland rent av förstör samhällen. De flesta medborgare i en stat håller med om att korruption kan ses som ett förstörelsevapen mot samhället och att korruption inte hör hemma i en demokrati. Korruption påverkar inte bara landet i sig utan kan ha påverka bl.a. grannländerna genom t.ex. migration, uppror eller interna konflikter.
Organisationen Gallup – Balkan Monitor gjorde 2010 en rapport gällande situationen på Balkan och fann att många människor vill lämna sina hem och flytta utomlands i hopp om ett bättre liv. Detta kan skapa stora problem då det för det mesta är den välutbildade delen av befolkningen som vill lämna landet för bättre jobbmöjligheter och stabilare liv i Västeuropa eller USA (Gallup – Balkan Monitor, 2010, s. 39).
Då det finns så mycket åsikter om korruption har uppsatsförfattaren sökt lägga presentera den diskurs som finns kring fenomenet runt om i världen. Inom fältet för internationella relationer finns det en stor enighet om att korruption är något destruktivt och att medborgare ser det som något dåligt. Följande avsnitt beskriver kort några av de teorier och tankar som existerar kring fenomenet korruption och hur synen på korruption ser ut på fältet för internationella relationer.
13
Christopher J. Anderson och Yuliya V. Tverdova (2003) skriver i sin artikel "Corruption, Political Allegiances, and Attitudes Toward Government in Contemporary Democracies", att korruptionen underminerar demokratin och har lite stöd ifrån medborgarna (2003, s. 91). Författarna menar att korruptionens effekt på medborgarnas attityd mot den valda regeringen förstärks eller försvagas beroende på om medborgarna tjänar på den existerande politiska regimen eller inte. De som röstat fram den existerande regeringen är mindre villiga at ta reda på om regeringen är korrupt, och därmed är de mindre villiga att erkänna den som det (2003, s. 94). Anderson och Tverdova (2003, s. 102) använde sig av en undersökning på 16 länder, däribland Sverige, för att reda på hur hög korruptionen bland dessa. Den direkta effekten som författarna såg av korruptionen var att, medborgare i länder med hög grad av korruption hade låg tillit till de som arbetade för staten. Korruptionen påverkade i längden den minoritet som inte röstat fram den ledande regeringen mer negativt än den majoritet som röstade fram den korrupta regeringen (2003, s. 102).
Yan Zhang, Cao Liqun och Michael Vaugh (2009) har i sin artikel "Social Support and Corruption: Structural Determinants of Corruption in the World” fokuserat på hur korruptionen har ökat med hjälp av globaliseringen. Zhang m.fl. (2009, s. 205) betonar att korruptionen har blivit ett mer uppmärksammat ämne efter att globaliseringen blivit en del av det nya världssystemet. Korruptionen uttrycker sig på olika sätt beroende på kultur och politisk struktur i de olika länderna, vilket i sin tur påverkar hur snabbt korruptionen sprider sig. Den sociala rangen i samhället spelar ofta stor roll då den fattigare befolkningen ägnar sig åt brott och våld medan den rikare befolkningen ägnar sig åt korruption (2009, s. 206-207). Zhang m.fl. (2009, s. 212) påpekar att länder som kommit längre i demokratiprocessen till större grad investerar i sociala stödnätverk för att främja mänsklig utveckling för att hjälpa sin befolkning ur fattigdom och kriminalitet. Detta i sin tur visar att länder som inte investerar i sociala stödnätverk ofta riskerar att drabbas av organiserad brottslighet och korruption (2009, s. 212). På grund av globaliseringens framfart och ökandet av den ekonomiska interdependensen har korruptionen bildat ett stort hot mot det internationella samhället, därav eftersträvas ytterligare demokratisering och utveckling av sociala stödnätverk (2009, s. 213-214).
Vito Tanzi (1998) skrev i sin artikel "Corruption Around the World: Causes, Consequences, Scope, and Cures” om hur korruptionen påverkat det internationella samhället efter kalla kriget. Tanzi (1998, s. 560) skriver, att under kalla kriget låg fokus
14
mer på vilket av de två krigande blocken länderna befann sig på och hur korruptionen hamnade i skymundan då detta var ett fenomen som existerat länge. Globaliseringen har lett till en massförflyttning av människor och företag, där korruptionen lett till att aktörer konkurrerats ut genom mutor eller annan form av korrupta handlingar (Tanzi, 1998, s. 561). Att korruption har blivit så uppmärksammat har även att göra med organisationer som Trancparency International och IMF:s ständiga rapportering om länders korruptionsgrad och deras antikorruptionsstrategier. På grund av större ekonomiska samarbeten världen över har korruptionen setts som ett stort hot då den eliminerar tilliten mellan länderna. Framför allt har USA:s förflyttning av företag i världen satt ljus på korrupta handlingar och nätverk (Tanzi, 1998, s. 561).
Genom att titta på tidigare forskning kring korruption framgår det tydligt att fenomenet kan ses utifrån olika perspektiv och att fenomenet är kontextbelagt och möjliggörs genom medborgarnas tolerans av ett korrupt styre. Då korruption blivit ett internationellt fenomen kan ett land som drabbats ses som ett hot då globaliseringen och interdependensen gjort länderna mer beroende av varandra och en risk för en spill-over effekt blir större. Landet kan bli utfruset ur det internationella samfundet på grund av bristen på tillit till landet, men även rädslan för spill-over effekten. Resultatet av ett lands korruption påverkar även grannländer då dessa kan utsättas migrationsströmmar, organiserad brottslighet och negativ ekonomsikt påverkan. Även bristen på tillit till de demokratiska institutionerna i ett land kan bilda oro och påverka medborgare i
15
3 Teori
Det finns svårigheter med att applicera demokratiseringsteorier för att se korruptionens påverkan på utvecklingen i landet och därför har Mark Warrens (2004) teoretiska ramverk om den demokratiska tanken om korruption använts. Valet av fall har påverkat valet av teori då vanliga demokratiseringsteorier blir svåra att applicera på fallet. Demokratiteorier är bra riktlinjer att gå efter för att titta på var och hur demokratin bör existera i en stat, dock är det svårt att använda dessa i den här fallstudien, då korruption i de flesta demokrati teorier endast nämns, men analyseras inte ingående. Mark Warren (2004) för fram ett teorietiskt ramverk i sin artikel What does corruption mean in
democracy? där han går igenom korruptionens olika effekter på olika nivåer i samhället
och hur dessa i sin tur påverkar demokratin. Därför kommer Bosnien-Hercegovina som land att analyseras utifrån Warrens (2004) ramverk för att bilda slutsatser om demokratin kan utvecklas i ett land där korruptionen har så starkt fäste.
Teorin grundar sig i hur korruption påverkar samhället på olika nivåer och vad det i sin tur har för effekt på demokratin. Användandet av en demokratiseringsteori täcker inte förhållandet mellan korruption och demokrati lika djupgående som teorin som Warren (2004) lägger fram. Termerna inkludering och exkludering är relevanta för teorin och dessa kommer beskrivas mer djupgående i det teoretiska ramverket.
3.1 Begreppsdiskussion
3.1.1 Demokrati
Det är viktigt att definiera vad som menas med demokrati i denna uppsats då det finns många olika tankar och åsikter om vad som bör räknas som demokratiskt. Då uppsatsförfattaren ska göra en fallstudieanalys av korruptionens påverkan på
16
demokratin i Bosnien-Hercegovina är det viktigt att först definiera demokratin för att veta dess grundvärderingar och hur möjligheterna för korruption ser ut.
Ordet demokrati kommer ifrån ordet ”demokratia” där ”demos” betyder ”folk” och ”kratos” betyder ”välde” eller ”styre”. Demokrati är en styrelseform där ”folket” styr till skillnad från monarker eller aristokrater. En demokrati förutsätter även att det finns en form av politisk jämlikhet mellan människor (Held, 1987, s. 17) . Det finns olika sorters demokrati, direktdemokrati/deltagardemokrati eller liberal/representativ demokrati. Direktdemokrati/deltagardemokrati finns i ett system där medborgarna är direkt inblandade i offentliga frågor. Liberal/representativ demokrati är baserad på valda representanter som representerar medborgarnas intressen eller åsikter i en stat. Försöken att definiera demokrati stöter på problem då det är svårt att definiera vilka personer som räknas till ”folket” (Held, 1987, s. 22). Det finns även olika åsikter om hur långt ”styret” ska sträcka sig, på vilka områden demokrati bör tillämpas och om styret omfattar det politiska krävs en definition av vad det ”politiska” är (Held, 1987, s. 18).
Demokrati innebär enligt Held (1987): att alla medborgare i en demokratisk stat ska vara med och delta i beslut gällande lagstiftningen, beslut om den allmänna politiken, tillämpningen av lagar och den statliga förvaltningen. De som styr inom en stat är ansvariga inför de som blir styrda, och de är skyldiga att motivera sina åtgärder och beslut inför de styrda. De styrda kan både välja de styrande men även avsätta dessa, de styrande är dessutom skyldiga att agera i de styrdas intresse (Held, 1987, s. 19). Det grundläggande för demokratin är att alla medlemmar i ett demokratiskt samhälle ska behandlas som om de är lika välkvalificerade att delta i den demokratiska processen. Alla människor ska vara lika mycket politiskt värda i en demokrati (Dahl, 1998, s. 37). Det vill säga att tanken att om att en människa är lika med en röst ska gälla.
Eftersom definitionen av demokrati är bred kommer uppsatsförfattaren främst använda sig av den demokratiska tanken om att det finns en form av politisk jämlikhet mellan människor (Held, 1987, s. 17), men även tanken om att inkludering i det politiska livet så väl som i beslutsfattandeprocesser är nödvändigt för en demokrati (Warren, 2004, s. 338). Kriterierna som Held (1987) använder sig av för att definiera en demokrati kommer inte analyseras ingående utan eventuellt nämnas i förbifarten. Det är dock av tyngd att nämna dessa för definitionen av demokrati då de är grundläggande för förklaringen av demokratin.
17
Följande beskrivning av demokrati är gjord av Dahl (2000) som delar upp demokratin i två dimensioner. Anledningen till att detta stycke finns med i uppsatsen är p.g.a. den relevansen Dahls tankar har i en senare del av analysen. Denna uppdelning Dahl gör är specifik för förståelsen av varför medborgare föredrar att bo i demokratisk stat.
Demokratin påverkas starkt av medborgarnas tillit till institutionerna. Demokratin ses som något önskvärt av många medborgare som föredrar att leva i ett demokratiskt land istället för ett auktoritärt. Robert Dahl (2000) skriver i artikeln ”A Democratic Paradox”, hur demokrati ses som ett ideal, ett mål, en standard, en slags riktlinje för att klassificera och döma politiska system efter, men även för att skapa strategier för demokratisering (Dahl, 2000, s. 37). Dahl urskiljer två dimensioner av demokrati, där den första dimensionen karaktäriseras av de rättigheter och möjligheter medborgare erhåller i en demokratisk stat. Rättigheterna och möjligheterna bildar sedan riktlinjer för hur de demokratiska institutionerna ska utformas så att de kan möjliggöra för medborgarna utnyttjandet av dessa rättigheter. Rättigheterna kan vara yttrandefrihet, rösträtt, rättigheter att föra politiska diskussioner, möjligheten till att söka medborgarskap o.s.v. För att de demokratiska institutionerna ska existera och hjälpa och skydda medborgare måste även de demokratiska rättigheterna existera (Dahl, 2000, s. 38).
Den andra dimensionen är den de flesta medborgare ser som det självklara med demokrati: rösträtten och det faktiska deltagandet i demokratin. Trots att många medborgare endast ser denna dimension som det som exemplifierar demokrati är det få medborgare som utövar denna rätt i länder där de anser att deras röst ändå inte tas i åtanke. Dahl (2000, s. 38) ser detta som en paradox då medborgare anser sig vilja leva i ett demokratiskt styrt land men engagerar sig inte i det politiska livet. Dahl (2000), menar att medborgare ser fördelarna med den första dimensionen av demokratin. Om en regering inte kan förse medborgarna med den första dimensionen av demokrati tappar medborgarna tron på demokratin (Dahl, 2000, s. 39.40) .
3.1.2 Korruption
Transparency Internationals syn på korruption som kommer användas i uppsatsen. Transparency International (2011) har definierat korruption som ett missbruk av den
18
anförtrodda makt man har för att utvinna personliga fördelar. Transparency International ser att utfallet av korruption kan påverka den politiska, ekonomiska och sociala faktorn. Gällande det politiska är korruption ett stort hinder för demokrati och landets rättssystem. I ett demokratiskt system förlorar institutionerna och de högt uppsatta personerna sin legitimitet då de använt sin makt för egen vinst. Transparency International menar att korruption är ytterst farligt för nyblivna demokratier på grund av att stabilt politiskt ledarskap inte kan utvecklas i en korrupt miljö (Transparency International 2011). Denna definition är relevant i fallet Bosnien-Hercegovina på grund av att landets demokrati påverkats starkt av den korrupta politiken landet utsatts för. Korruption anses vara en form av exkludering av den medborgerliga rätten att inkluderas i beslut som eventuellt kommer ha någon effekt på medborgarnas liv (Warren, 2004, s. 333).
3.2 Korruption som ett hot mot demokratin
Mark Warren (2004) lägger fram ett teoretiskt ramverk i sin artikel ”What Does Corruption Mean in Democracy?” som förklarar korruptionens påverkan på demokratin och de demokratiska tankarna om korruption. Warren (2004) menar att korruption inom ett land tyder på brister inom demokratin. De flesta som studerar korruption håller med om att korruption är ett symptom såväl som en orsak till dysfunktionell demokrati. Korruptionen bryter länken mellan den beslutsfattandeprocessen och folkets möjlighet att påverka kollektiva beslut genom yttrande och röstning, denna länk ses som grundläggande för demokratin. Länken bryts genom att effektiviteten av de medborgerliga aktiviteterna inom det politiska livet reduceras och därigenom reduceras även de demokratiska förutsättningarna (2004, s. 328). Korruption skapar ineffektivitet i överlämnandet av offentliga tjänster, t.ex. genom att politiker eller andra tjänstemän skiftar de offentliga aktiviteterna till de sektorer där de korrupta har mer att vinna (Warren, 2004, s. 328). Det fanns korruption i de gamla demokratiska samhällena som antika Grekland och Rom, men denna korruption var inte lika uppmärksammad och sågs istället som en bristande del i en persons moral (Warren, 2004, s. 329).
19
3.2.1 Den moderna tanken om korruption
Warren (2004) lägger fram ett ramverk som han kallar för, den moderna tanken om
korruption. Inom detta ramverk beskriver han korruption som ett beteende som skiljer sig från
normen inom en given kontext, t.ex. politik. Det är när det avvikande beteendet förenas med en viss motivation, nämligen den om privat vinning genom offentliga kostnader som
korruption bildas (Warren, 2004, s. 330). Inom ramverket beskriver han den moderna tanken om korruption utifrån fyra delar: att den moderna tanken om korruption är normativt statisk, att den fokuserar på beteende istället för integritet, att den inte klarar av att upprätthålla den demokratiska tanken om gemenskap och att den moderna tanken är stats-centrerad. Warren (2004) börjar med att beskriva tanken om korruption som normativ. Den ger lite insyn i den korrupta delen av de normskapande processer som är grundläggande för demokratin. Vissa ser problemen i demokratin då den tillåter de offentliga åsikterna att påverka normerna för vad som ska definieras som korruption, det vill säga att de normer som finns för korruption skiftar efter folkets åsikter och rätten till åsikter inom demokratin (2004, s. 330).
När det kommer till Warrens (2004) beskrivning om hur den moderna tanken fokuserar på beteende istället för integritet, påpekar han att det finns begränsningar för vad ett regelverk kan täcka. Ibland är politiker tvungna att agera kreativt då deras arbete kräver en viss grad av flexibilitet, om problem uppstår och de måste lösa dessa måste de ibland använda sig av kreativa metoder. Dock finns det regler för hur de får handla i sådana situationer. Dessa regelbaserade tillvägagångssätt tenderar att leda till styvhet och politikerna måste alltid vara medvetna om sin politiska integritet, d.v.s. att de representerar ett ämbete. Inom ramverket är ett exempel på denna integritet politikers beteende och hur detta beteende representerar normerna inom dennes arbete. T.ex. visar en politiker på integritet när hans beslut och handlingar reflekteras i de argument han använder för att rättfärdiga för besluten och hur dessa beslut behåller integriteten och trovärdigheten för dennes administration. D.v.s. den moderna tanken fokuserar mycket på politikernas beteende och hur dennes beteende påverkar politikerns och dennes administrations integritet (2004, s. 331).
Den moderna tanken om korruption är individualistisk, dels på grund av att den är sammanflätad med förståelsen om individuell korruption och att den fokuserar på individuellt beteende. Fokus på det individuella beteendet minskar uppmärksamheten från institution-definierande normer med korrupta konsekvenser. Fokus flyttas från de
20
korrupta normerna inom institutionerna till det individuella beteendet hos representanterna (2004, s. 331).
Antagandet om att den moderna tanken om korruption inte klarar av att upprätthålla de demokratiska värderingarna om gemenskap, grundar sig i uppfattningen om att dagens demokratier kräver att medborgarna organiserar sig i gemenskap för att nå gemensamma mål. Korruption bidrar till misstro mellan medborgarna och att dessa har svårt att förenas då de känner av bristen på ömsesidighet, delad misstro och girighet. Detta leder till att korruption misslyckas att täcka de demokratiska behoven av gemenskap mellan medborgarna (Warren, 2004, s. 332).
Den sista beskrivningen Warren (2004) lägger fram om den moderna tanken om korruption är att den är stats-centrerad. Detta sker genom att de privata intressena smittar de offentliga målen inom en demokrati när de påverkar regeringen utan tillstånd genom den demokratiska processen. Det vill säga när de privata intressena tränger in i regeringen genom tankar om egenvinning och då dessa tankar och åsikter inte tagits genom demokratiska beslutsprocesser. Detta sker även på andra organ inom staten utöver regeringen, exempelvis sjukhus och apotek m.fl. då alla sådana organ kan bli korrupta eftersom personer kan ha kontroll över resurser som kan missgynna befolkning men gynna de korrupta (Warren, 2004, s. 331–332).
3.2.2 Korruptionen av demokratin
Politisk korruption är felaktigt då den använder sig av den kollektiva makten för egenvinning på bekostnad av det kollektiva. Warren (2004) har därför valt att förklara hur korruption uppkommer som en del av sitt ramverk. Han delar upp dem i fyra delar av en process som följer varandra och slutligen resultera i korruption: en individ eller grupp förlitas med den kollektiva makten för att handla och ta beslut åt kollektivet, gemensamma normer existerar för att reglera sättet individerna eller gruppen använder makten de har över de kollektiva besluten och åtagandena, denna individ eller grupp bryter mot dessa normer, brytandet av dessa normer ger fördelar till individen eller gruppen men skadar kollektivet (2004, s. 332). Warren (2004) beskriver delarna av processen lite mer ingående och den första delen som går ut på att en individ eller grupp förlitas med makten att handla och ta beslut å kollektivets vägar. De är inte bara politiker som förlitar sig på denna makt, även organisationer och andra aktörer kan
21
påverka folks vardag. D.v.s. dessa aktörer har makten att påverka beslut som sedan påverkar folks liv (2004, s. 332).
Den andra delen i processen beskriver de normer och regler som finns för dessa aktörer och deras bruk av den kollektiva makten. Demokratin kräver att medborgarna är med och tar beslut och skapar normer som sedan ska reglera beteendet för aktörer och såväl medborgare i ett land, t.ex. genom lagar om vad som får och inte får göras (Warren, 2004, s. 333).
Den tredje delen av processen utgörs när individen eller gruppen som förlitats med makten, väljer att bryta mot de normer som reglerar maktutövandet. Genom att bryta dessa normer och regler engagerar sig personen eller gruppen i korruption som bryter den gällande
inkluderingen av medborgare i kollektiva beslut och handlingar. De korrupta personerna utövar sin makt över resurser för egen vinning och skadar därigenom kollektivet. All form av korruption inom demokratier handlar om exkludering, det vill säga exkludering i den formen att kollektivet exkluderas ur beslutsfattarprocessen på grund av korruption. De korrupta tar ut handlingar ur det offentliga rummet för att på så sätt exkludera de som har rätt att vara inkluderade, dvs. medborgarna i en stat (Warren, 2004, s. 333).
Den sista delen i processen handlar om att kränkningar av normerna i delprocess två, ger individen eller gruppen egenvinster och fördelar som i sin tur skadar kollektivet. För att ett beslut, en handling, eller ett byte ska räknas som korrupt måste de ge fördelar åt dem som ägnar sig åt den korrupta aktiviteten. Ett byte av korrupta tjänster som båda parter tjänar på behöver alltså inte betyda att båda vinner lika mycket på det. Det är som att det finns en korruption inom korruptionen, då ingen av parterna har tillit till varandra (Warren, 2004, s. 333).
Resultatet av denna process blir att vinsterna med korruptionen blir lätta att identifiera men skadorna är svårare då dessa antingen är små, stegvisa och slumpmässigt distribuerade. Effekterna kan bli att miljön sakta bryts ner, regeringar är mindre effektiva, politiker mindre kompetenta, byggnader mindre säkra producerade varor lite dyrare och möjligheter mindre rättvisa. Slutligen menar Warren (2004) att korruptionen är en överträdelse av den norm om inkludering som är grundläggande för demokratin. Tillsammans utgör de delprocesser som nämnts ovan nödvändiga villkor för korruptionen av demokratin. Andra former av exkludering kan ses som odemokratiska men de behöver inte vara korrupta, till skillnad från att korruption alltid innebär någon form av exkludering (2004, s.334).
22
3.2.3 Områden inom statsstrukturer där korruption uppstår
Mark Warren (2004) applicerar sitt ramverk på olika domäner i samhället för att försöka skapa en bild av hur korruptionen påverkar dessa områden: korruption inom staten (inom den verkställande makten, rättsliga makten och lagstiftande makten), korruption i den offentliga sfären, korruptionen av civilsamhället och korruptionen av marknaden. Då denna forskning främst kommer fokusera på korruptionen på politisk nivå är marknadskorruptionen inte relevant för forskningen och därför beskrivs den inte mer ingående (Warren, 2004, s. 334). Warren (2004, s. 335) menar att korruptionen inom staten och avdelningen för den
verkställande makten påverkas starkt av medborgarnas tillit till den. Utifrån det demokratiska perspektivet är den verkställande makten inom en stat inte den enda domänen för kollektiv samverkan, det är oftast den ultimata platsen på grund av statens legitima maktmonopol. Tilliten till denna makt grundas i tron om att denna ska agera i respons till de kollektiva problemen. Det bildas en tilltro om att agenter inom den verkställande makten ska agera efter reglerna och målen som har genomgått en legitim beslutsfattande process. Tillit till dessa agenter och verkställande organ blir ett sätt att inkludera, då tillit är en inneslutningsprocess som är grundläggande för demokratin. Korruptionen innebär en kränkning av kollektivets tillit. Demokratin tar direkt skada när människor skapar bristande tillit till de gemensamma agenterna de förlitade sig på. Korruption leder inte bara till ineffektiva och odugliga regeringar utan producerar också en atmosfär som är godtycklig (2004, s.335).
Warren (2004) förklarar även korruptionen inom staten gällande den rättsliga makten. Den demokratiska normen om inkludering är beroende av det rättsliga systemet som står till ansvar inför de civila rättigheterna: jämställdhet, lika skydd, tillgång till rådslut, rättvisa åklagare och antagandet om att polisen har rättslig kontroll och översikt. Om processen man genomgår för att nå dessa rättigheter är korrupt och denna process avbildas genom korrupt argumentation. Processen(argumentationen) blir korrupt när motivationen för egenvinning utöver vinsterna av att vinna argumentet, tar över. Skadan på demokratin blir att rättsreglerna blir mer oklara vilket i sin tur förbrukar de legala rättigheterna, skydden och säkerheterna (Warren, 2004, s. 336).
Den sista statliga domänen som kan drabbas av korruption är den lagstiftande makten. Inom det demokratiska systemet är det den lagstiftande makten som har ansvaret att stifta lagar, framför allt om problem uppstår. Medborgare deltar inom denna domän genom röstning av representanter i val, men även genom kommunikation och överläggningar som är
23
tillgängliga genom politiska förbund, demonstrationer, debatter och andra sätt att yttra sig på. Korruptionens intresseobjekt blir de representativa förbindelserna. Den mest erkända
varianten av korruption är köpandet och säljandet av röster. Köpandet och säljandet av röster är korrupt då länken mellan yttrandet av åsikter från medborgarnas sida och genomdrivandet av åsikterna bryts. Inom demokratin kan policyskapande endast vara en offentlig process om medborgarna har tilltro till att den överläggande processen är inkluderande i sin art.
Korruption inom lagstiftningsmakten bör därför förstås som en kortslutning inom den
demokratiska processen. Skadan den gör på demokratin är direkt och omfattande, korruption av detta slag förstör förhållandet mellan överväganden och beslutfattande och underminerar elementen för demokratiska tillvägagångssätt vid krishantering (Warren, 2004, s. 337–338).
En annan domän Warren (2004) ser kan drabbas av korruption är den offentliga sfären. En liberal-demokratisk konstitution består inte enbart av en statsmakt utan även den offentliga sfären, genom vilka rättigheter och skydd så som yttrandefrihet och rätten att bilda föreningar manifesteras inom massmedia och forum. En representation av medborgarna inom staten förutsätter att folket till viss del är oberoende av staten och att de har viss autonomi från den (Warren, 2004, s. 338). I en demokrati bör den offentliga åsikten ha sin egen integritet och möjlighet till påverkan av staten och inte endast som supplement för att legitimera staten. På grund av detta är inkludering nödvändig inom den offentliga sfären för att denna möjliggör för inkludering i alla de andra demokratiska forumen. Politiken inom denna sfär är till viss del konstruerad av oenighet om vad som räknas som rätt eller sant. Talen som hålls av aktörerna inom denna domän bör nödvändigtvis inte vara korrupta bara för att de är felaktiga eller osanna, de är korrupta om de grundar sig i dubbelmoral, då de har som intention att avleda, föreställa, distrahera eller på andra sätt dölja kraven eller anspråken av den som talar för att försäkra dennes egen vinning (Warren, 2004, s. 338).
Den sista domänen som tas upp i är Warrens (2004, s. 339) ramverk är synen på det korrupta civilsamhället. Denna domän präglas av förbund som skapas för att få igenom gemensamma värden och gemensamma mål. Det finns en mängd anledningar till att skapa och gå med i förbund och alla är de beroende av tillit och ömsesidighet. Tillit multiplicerar de individuella ansträngningarna och står till ansvar för mycket av den gemensamma makten förbunden har, ömsesidighet möjliggör samarbete för gemensamma fördelar. Den demokratiska funktionen inom dessa förbund ger individerna vissa kvalitativa möjligheter, t.ex. då de ger individerna en röst och
24
presentation. Det första tecknet på exkludering är den särskiljande distributionen av medlemskap i förbunden och denna kan korsa vägar med korruptionen. Dock finns det flertalet andra anledningar till exkludering ur förbunden, så som skillnader i utbildning och effekterna av klass och ras (Warren, 2004, s. 339). Warren (2004) väljer att dela upp förbunden i generaliserande och specificerande grupperingar. De generaliserande förbunden ser inga problem med att samarbeta med främlingar och medlemskapet korsas över familjeband, etnicitet, ras och klass. De specificerade förbunden har svårigheter att skapa förbund med främlingar och misstron och ser skillnader som ras, klass, etnicitet och utbildning som anledningar till misstro. De generaliserande förbunden kommer enligt Warren (2004) att ha bättre förutsättningar för att samarbeta och dessa förbund kommer hålla över grupper och generationer. Generaliserande tillit och ömsesidighet är bra för demokratin för de förstärker inkluderingen i det civila samhället. Korruptionen som kan uppstå i dessa grupper är gynnandet av sin egen grupp på bekostnad av allmänheten (Warren, 2004, s. 339-340).
3.2.4 Sammanfattning av teori
Sammanfattningsvis går teorin ut på att exkluderingen av medborgare i demokratiska processer är det stora hotet mot demokrati, då inkludering är ett nödvändigt villkor för demokrati. Genom att exkludera medborgare i beslut och genom minskad insyn i de processer en stat genomgår ökar även möjligheter för korruption att utvecklas. Detta på grund av att medborgare inte har någon aning om de lagbrott som äger rum på de olika nivåerna i samhället. Detta i sin tur leder till att medborgare inte kan utöva en av de rättigheter de har i demokratiska länder, att avsätta politiker då de inte har medborgarnas bästa i intresse utan sitt eget. Detta kan kopplas till frågeställningen då en undersökning av korruptionen i Bosnien-Hercegovina kan avslöja med hjälp av Warrens (2004) teori hur demokratin påverkats av korruptionen. Ramverket beskriver olika domäner i samhället för att granska var inom de här domänerna korruption existerar och hur den utspelar sig. Som tidigare nämnts är dessa domäner, statsliga sfären där den lagstiftande, verkställande och rättsliga makten finns, offentliga sfären, civila samhället och marknadsdomänen. Bosnien-Hercegovina kommer att granskas utifrån dessa domäner för att utifrån ramverket fastställa huruvida demokratin påverkats av korruptionen på det sätt ramverket beskriver. Exkludering av medborgarna genom dålig
25
insyn i politiken, genom att ta demokratiska beslut utan involvering av medborgarna eller exkludering av folkgrupp, kan inom de olika statsdomänerna vara det sättet korruption överlever bäst på inom en stat. Då medborgarna genom exkludering implicit inte tar del av sina demokratiska rättigheter, genom att de inte är aktiva i det politiska livet på grund av dålig inkludering har korruptionen en möjlighet att växa då det finns lite kontroll och dålig insyn över den.
26
4 Analys
4.1 Bosnien-Hercegovina och Daytonavtalet
27
Bosnien-Hercegovina är ett land med ca fyra miljoner invånare som ligger i södra Europa och som idag gränsar till Kroatien, Serbien och Montenegro. Tillsammans med sina grannländer tillhörde landet förbundsrepubliken Jugoslavien fram till krigsutbrottet på 90-talet. Jugoslavien styrdes av den kommunistiske ledaren Josip Broz Tito fram till hans död 1980. Efter diktatorns död, började konstruktionen av förbundsrepubliken att falla sönder. De nationella motsättningarna blåstes upp av de politiska ledarna Slobodan Milosevic ifrån Serbien och Franjo Tudjman ifrån Kroatien. Efter att de forma delrepublikerna Kroatien och Slovenien lämnat Jugoslavien 1991 ökade även viljan om självständighet från människorna i Bosnien-Hercegovina. Den 6 april 1992 erkändes Bosnien-Hercegovina som självständigt stat av USA och EC, dock hade ett krig redan brutit ut i landet. Striderna hölls mellan bosnienserber, och styrkor bestående av bosniska muslimer och kroater. Efter flera år av intensiva strider kom 1995 fredslösningen i Daytonavtalet (Utrikespolitiska Institutet, 2012).
Daytonavtalet fick slut på kriget i Bosnien-Hercegovina som skrevs under den 14 december 1995 i Paris. Avtalet gjordes upp mellan de tre krigande parterna:
Bosnien-Hercegovina, Kroatien och Jugoslavien (nuvarande Serbien och Montenegro). Landet delades upp i en serbisk republik och en bosnisk federation. Majoriteten av dagens bosniska muslimer och kroater lever i federationen och den serbiska befolkningen lever i den serbiska republiken, men ingen av entiteterna är helt homogen (Utrikespolitiska Institutet, 2012). Avtalets
viktigaste mål var att sätta stop för den tragiska konflikten som drabbat regionen och bidra till främjandet av fred och stabilitet. Nyckeln till fred var att möjliggöra för utvecklingen av ett multietniskt samhälle och reduceringen av den nationalism som fanns under krigstiden (Pugh, 2002, s. 33). Daytonavtalet blev en lösning till konflikterna i en stat som redan var
multietnisk.
Anledningen till att Daytonavtalet bildades och orsaken till avtalets utformning, har att göra med krigets utfall och det internationella samfundets ovillighet att använda militärt våld för att lösa en konflikt. Daytonavtalet sökte även bilda en stat med lika skydd och lika politisk representation för alla folkslag. Daytonavtalet vill främja icke-nationalistiska partier som skapats efter kriget för att skapa mer samarbetsvilja mellan befolkningen och på detta sätt ge landet en chans att utvecklas (Bieber, 2002, s. 206). Kriget som ägde rum mellan de etniska grupperna, skapade ett hat och en ovilja att samarbeta. Det krävdes en resolution som skulle bidra med fred, en ”etnisk fred”, det vill säga Daytonavtalet behövdes för att det multietniska samhället skulle fortsätta att existera.
28
Daytonavtalet initierade även för skapandet av OHR, (Office of the High Representative), som ska se över implementeringen av avtalet. OHRs arbete ses över av Peace Implementation Council, som består av 55 länder och internationella organisationer som fick i uppdrag att se över Bosnien-Hercegovina omstrukturering (McMahon & Western, 2009, s. 75). Detta kan ses som ett bevis på landets instabilitet: att det behövs en tredje part som tar de svåra besluten då de etniska grupperna inte kan komma överens. Så länge OHR fortsätter att agera och övervaka Bosnien-Hercegovina kan det således konstateras att landet inte är kapabelt att utvecklas på egen hand. OHR existerar som ett hjälpmedel för att Daytonavtalets principer och regler ska implementeras och organet är ännu avgörande för landets allmänna utveckling. Länder som inte lider av samma problem som Bosnien-Hercegovina, är inte i behov av ett organ som OHR, därför dras slutsatsen att Bosnien-Hercegovina ännu inte kommit så långt i utvecklingen att de kan klara sig på egen hand. Detta kan härledas till det Warren (2004, s. 341) menar, för att kunna hjälpa ett land ur en korrupt spiral måste landet förstärkas där det är som svagast, genom information, argument, organisering och röstning. Mer demokrati kan istället bli en lösning. Det är detta OHR försöker åstadkomma, att hjälpa landet ur denna onda spiral genom att få till stånd en demokratisk utredning med spridandet av demokratiska värderingar.
Ganska snart efter krigsslutet fick landet stor uppmärksamhet internationellt och de internationella bistånden strömmade in med intressen från alla möjliga organisationer och bidragsgivare. Det fanns FN trupper på plats som skulle hjälpa till att stabilisera och avväpna landet samtidigt som de skulle underlätta för implementeringen av Daytonavtalet (McMahon & Western, 2009, s. 70). Det var inte meningen att landet bara skulle återuppbyggas, det skulle även återskapas och transformeras till en stabil och blomstrande demokrati (Singer, 2000, s. 31). Trots den framgång Daytonavtalet nådde genom skapandet av fred och bildandet av en multietnisk stat, finns det uppenbara nackdelar med avtalet. McMahon och Western (2004, s. 70) menar att trots Daytonavtalets framgång att stoppa våldet, lade Daytonavtalet även grunden för instabilitet genom att skapa ett decentraliserat politiskt system som underminerar statsauktoriteten. Detta ses i sin tur leda till möjligheter för korruptionen att bildas då en komplicerad stadsstruktur som den i Bosnien-Hercegovina, leder till att övervakandet av handlingar och beslut inte utförs korrekt. Detta påpekar även Warren (2004, s. 333) i sin exkluderingstanke. Medborgarna kan inte vara med och övervaka handlingarna och
