TONÅRINGARS UPPLEVDA STRESS
EN LITTERATURSTUDIE
ELLINOR WESTRUP
LISA WAHLGREN
Examensarbete Malmö Högskola
Termin 6, VT 2014 Hälsa och Samhälle
Folkhälsovetenskapliga programmet 205 06 Malmö
Westrup, E., Wahlgren, L. Tonåringars upplevda stress – en litteraturstudie. Examensarbete i Folkhälsovetenskap 15hp. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, 20124.
Bakgrund: Graden av självrapporterad stress bland tonåringar i Sverige är hög. 30 % av
flickorna i årskurs 4-9 och 23 % av jämnåriga pojkar upplever att de är stressade. I årskurs 2 i gymnasiet anger nästan 40 % av flickorna att de är stressade och 20 % av pojkarna. Den största anledningen är prestationskrav i relation till skolan och hemuppgifter.
Syfte: Syftet med studien var att undersöka eventuella skillnader mellan flickor och pojkars
upplevda stress i åldrarna 13-19 år i Sverige, Danmark och Norge.
Metod: Studien utfördes genom en litteraturstudie där artiklar sökts i databaserna PubMed,
PsycINFO, Sociological abstracts, Social Services Abstracts och Medline. För att hitta studier med en hög kvalitet användes en graderingsmall.
Resultat: Både flickor och pojkar upplever stress, men flickor till en högre grad. Flickor
upplever även en högre grad av prestationskrav och en lägre självkänsla.
Slutsats: Det är svårt att dra en slutsats om hur stor betydelse genus har på tonåringars hälsa
och ohälsa och hur mycket som kan förklaras av biologiska faktorer. Det är dock mycket som pekar på att flickor och pojkar har olika förväntningar och krav på sig från samhället. Dessa krav kan vara orsaken till att flickor upplever en högre grad av stress än jämnåriga pojkar.
PERCEIVED STRESS IN
ADOLESCENTS -
A LITERATURE SURVEY
WESTRUP ELLINOR
WAHLGREN LISA
Westrup, E., Wahlgren, L. Perceived stress in adolescents- a literature survey
Degree project in Public Health 15 ECTS. University of Malmö: Health and Society, Division of Public Health, 2014
Introduction: Stress and stress related diseases are pressing issues in today’s society. The
proportion of stressed teenagers in Sweden are high. 30 % of girls in school year 4-9 and 23 % of boys at the same age indicates stress. 40 % of girls in school year 2 in high school indicates stress and 20 % of the boys at the same age. The reason for it is school related demands and homework.
The aim: The aim of this study was to investigate if there is a gender difference in perceived
stress in Sweden, Denmark and Norway among teenagers.
Method: This study is a literature survey. Databases such as PubMed, PsycINFO,
Sociological abstracts, Social Services Abstracts and Medline were used to find studies. To be able to choose studies with a high quality we used a grading template.
Result: Both girls and boys indicate a high perceived stress. A higher proportion of girls than
boys. Girls also indicated a higher level of demands from achievements and a lower degree of self-esteem.
Conclusion: It is difficult to reach a conclusion about what impact the gender has on the teenagers’ health or lack of it, and how much that can be explained by biological factors. However, girls and boys have different expectations and demands of the society, which may create a higher level of stress amongst girls.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING ... 1
BAKGRUND ... 2
Hälsa, ohälsa och stress ... 2
Stress ... 2
Genus ... 3
Genus och hälsa ... 3
Skillnader i stress mellan könen ... 4
Biologisk förklaring ... 4
Sociologisk förklaring ... 5
Hälsoläget bland svenska ungdomar ... 6
Varför behövs ett genusperspektiv inom folkhälsoområdet? ... 7
Lagar om jämställdhet för barn och unga ... 8
SYFTE ... 10 Frågeställning ... 10 METOD ... 10 Litteraturstudie ... 10 Inkluderingskriterier ... 11 Artikelgranskning ... 11 Etisk avvägning ... 12 Framtida värde ... 12 RESULTAT ... 13 Kvantitativa studier ... 13 Prevalens och kön ... 13
Samband mellan krav och upplevd stress ... 14
Samband mellan självkänsla och upplevd stress ... 15
Självskattade psykiska och somatiska besvär i samband med upplevd stress ... 16
Samband mellan känsla av sammanhang och stress ... 17
Kvalitativa studier ... 18
Relationen mellan ansvar och stöd ... 18
DISKUSSION ... 20
Metoddiskussion ... 20
Mätmetoder ... 21
Resultatdiskussion ... 23
Krav och prestation ... 24
Självkänsla ... 25
Förslag till åtgärder... 26
SLUTSATS ... 27
REFERENSER ... 29
BILAGA 1 ... 34
INLEDNING
Det övergripande målet för svensk folkhälsopolitik är att hela befolkningen ska ha samma strukturella förutsättningar för en god hälsa på lika villkor. Enligt Folkhälsomyndigheten finns det flera goda anledningar till att arbeta med folkhälsa utifrån ett genusperspektiv. Begreppet genus syftar på kulturellt och socialt skapade skillnader mellan män och kvinnor. Folkhälsan kan förbättras genom att belysa genusrelaterade livsvillkor och vilka konsekvenser dessa har för människors hälsa. Frågor kring genusrelaterad makt kan bära fram diskussioner som till exempel vilken betydelse det könssegregerade arbetslivet och mäns våld mot kvinnor har på hälsotillståndet. Vidare är det möjligt att analysera olikheter inom gruppen män och inom gruppen kvinnor, sätta detta i förhållande till maktdimensioner som bland annat sexualitet, etnisk bakgrund och socioekonomisk status (Hammarström & Hensing, 2008).
Den miljö som har störst betydelse för barn och ungas hälsa och psykiska utveckling är skolan och familjen. I Lgr 11, kap 1, finns lagstöd för att skolan ska arbeta aktivt för att flickor och pojkar ska bemötas och bedömas på samma grunder. Skolan har ett ansvar för att traditionella könsmönster ska motverkas och att eleverna ska få utrymme att utveckla sina intressen och sin förmåga oberoende av könstillhörighet. Elevernas erfarenheter från skolan påverkar såväl deras självkänsla och utveckling som deras hälsovanor. Redan i tidig ålder läggs grunden för barn och ungdomars framtida förutsättningar att skapa en god hälsa (SFS 2011:185).
Den psykiska hälsan har försämrats bland de äldre barnen i Sverige och deras
självuppskattade hälsa är sämre i Sverige än i Europas övriga länder, främst bland flickor i tonåren (Socialstyrelsen, 2013). Skolverkets rapport Attityder till skolan 2012 visar att många barn och unga upplever stress i skolan. 30 % av flickorna i årskurs 4-9 och 23 % av pojkarna angav att de oftast eller alltid kände sig stressade i skolan. I årskurs 2 i gymnasiet upplevde nästan 40 % av flickorna att de var stressade jämfört med 20 % av pojkarna. Detta kan påverka barnens hälsa både nu och i framtiden (Grahn, Modén, Fridh, Lindström & Rosvall, 2012 & Skolverket, 2012).
BAKGRUND
Nedan följer en presentation av begreppen hälsa, ohälsa och stress samt genus. Vidare
beskrivs hur genus och stress påverkar flickor och pojkar i åldrarna 13-19 år och hur läget är i Sverige idag.
Hälsa, ohälsa och stress
Enligt World Health Organization [WHO] är målet för hälsoarbete att individer ska lyckas uppnå en sådan nivå av hälsa att det ska stödja dem att leva ett ekonomiskt och socialt produktivt liv. WHOs definition på hälsa myntades år 1948 och utgår från att:
[...] hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt
välbefinnande och ej blott frånvaron av sjukdom eller handikapp (Pellmer & Wramner, 2007, s. 10).
Inom ett folkhälsoperspektiv är hälsa en process istället för ett statiskt tillstånd och betraktas som en resurs för både individ och samhälle snarare än ett mål som ska eftersträvas (Pellmer & Wramner, 2007).
Psykisk ohälsa är ett samlat begrepp för att beskriva tillstånd som nedstämdhet, oro och sömnsvårigheter samt somatiska belastningar som huvudvärk, ont i ryggen och ont i magen (Statens folkhälsoinstitut, 2011).
Stress
Att vara stressad är i sig ingen sjukdom utan en naturlig biologisk och psykologisk reaktion på hot och yttre påfrestningar som kan vara viktig för överlevnaden. Det är vid långvariga påfrestningar utan möjlighet till återhämtning som stress kan leda till både fysisk och psykisk sjukdom. Vid akut stress reagerar kroppen naturligt genom att ställa in sig på överlevnad så kroppen omfördelar energiresurserna, så kallad energimobilisering (Theorell, 2012). Det vill säga, fysiska funktioner så som matsmältning, tankeverksamhet och sexualdrift ställs åt sidan för att kroppens fysiska aktivitet ska kunna fungera maximalt. Positiv stress gör att vi
anstränger oss till en högre grad, skärper sinnet och om vi upplever att vi har situationen under kontroll kan stressen bidra med positiva effekter som ökad självmedvetenhet och
förbättrade kognitiva färdigheter. Negativ stress är det tillstånd som påverkar kroppen och dess hormonsystem negativt och gör att vi inte fungerar som vanligt i livet (Sand, Sjaastad, Haug, 2004). Dåliga livsförhållanden med för höga krav och för hög belastning kan bidra till att kroppen stannar kvar i negativ stress utan chans för återhämtning vilket kan leda till ohälsa med symptom som sömnrubbningar, ständig trötthet, hjärtklappningar, ängslan, ångest,
depression, koncentrationssvårigheter, försämrat immunförsvar, muskelspänningar, rastlöshet, minskad anpassningsförmåga, oro, svår värk och sämre problemlösningsförmåga (Tangen & Conrad, 2009).
Genus
I slutet av 1980-talet introducerades begreppet genus i den svenska debatten om könsroller av professor Yvonne Hirdman. Genus är ett vetenskapligt begrepp som syftar på kulturellt och socialt skapade skillnader mellan män och kvinnor. Begreppet står i relation till kön som avser de givna biologiska skillnaderna mellan män och kvinnor (Pellmer & Wramner, 2007).
Begreppet genus används för att förstå och urskilja kulturella och sociala faktorer och processer som gör att män och kvinnor förväntas agera på specifika sätt, även kallat socialt kön. Begreppet syftar på de tidsbundna föreställningar och normer samhället har om kvinnligt och manligt respektive kvinnor och män, samt vilka konsekvenser dessa får för individerna och samhället (Hedlin, 2010). Tidigare betraktades skillnaderna mellan män och kvinnor som något givet, självklart och naturligt medan nutida genusforskning menar att det är samspelet mellan det samhälle och den kultur vi lever i som skapar dessa skillnader och som formar oss som individer. Det betyder att kvinnors underordning i sociala positioner kan förklaras utifrån sociala och kulturella företeelser, vilka kan förändras genom att normen om vad som anses vara manliga respektive kvinnliga egenskaper utvecklas och förändras. De tidigare skarpa gränserna mellan det kulturella och sociala samt kropp och biologi börjar suddas ut i nutida genusforskning. Det går inte att undvika att använda sig av och påverkas av kroppen i sociala och kulturella sammanhang och kroppens biologiska processer har också en påverkan i den sociala kontexten (Nationella sekretariatet för genusforskning, 2012).
Genus och hälsa
Det finns skillnader mellan män och kvinnor som är givet biologiska, till exempel är könsorgan, kromosomer och könshormoner olika beroende på om du är kvinna eller man.
Kroppens uppbyggnad skiljer sig åt hos könen vilket gör att vår hälsa påverkas olika, till exempel bryts läkemedel och alkohol ner olika beroende på vilket kön du har.
Sedan 1700-talet finns det i Sverige statistik över befolkningens medellivslängd som visar att kvinnor alltid har haft en högre medellivslängd än män (Toivanen et al., 2012). Anledningar som gör att män har en högre dödlighet än kvinnor är dels ett högre risktagande, fler män omkommer i olyckor och självmord i unga åldrar än kvinnor, och dels på ohälsosamma beteenden och en högre dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar hos män i äldre åldrar. Det finns en norm i samhället som gör att män förväntas vara starka, modiga och hålla inne med sina känslor. Att varken erkänna sina känslor eller söka hjälp när behov finns kan vara en bidragande faktor till att det är fler män än kvinnor som begår självmord. Alkohol är en bidragande faktor till olyckor och självmord och att nyttja alkohol har historiskt sett alltid varit mer socialt accepterat för män än för kvinnor. Trots kvinnors höga medellivsålder har kvinnor en högre självrapporterad ohälsa än män, speciellt när det gäller nedsatt
arbetsförmåga till följd av sjukdom, ängslan, ångest eller oro (Hammarström & Hensing, 2008), den så kallade könsparadoxen (Pellmer & Wramner, 2007). Om denna könsparadox beror på att män har en bättre hälsa än kvinnor eller om det beror på mäns undertryckta känslor till följd av de sociala normer som säger att män inte ska visa sig svaga och
emotionella, är svårt att veta. Risken finns att män utger sig för att må bättre än vad de i själva verket gör och inte får den hjälp de behöver i tid (Toivanen, et al., 2012).
Skillnader i stress mellan könen
Nedan följer förklaringar kring biologiska respektive sociologiska orsaker till människors upplevda stress.
Biologisk förklaring
Flickor och kvinnor rapporterar mer stress än pojkar och män i undersökningar samt vid uppsökande av hjälp (Hammarström & Hensing, 2008). Anledningarna är svåra att få klarhet i men det finns två olika teorier om varför: biologisk och social förklaring. Den biologiska förklaringen menar att kvinnor och män har olika uppsättning av kromosomer och omsättning av hormoner, vilket kan leda till att kvinnor upplever mer stress än män. Reaktionerna på stress ter sig olika beroende av könstillhörighet. Kvinnor reagerar med nedstämdhet, ångest, depression och introvertism medan män reagerar på ett mer utåtriktat sätt genom irritabilitet
och aggressivitet (van Praag, 1996). De flyr också generellt oftare problem med hjälp av alkohol och narkotika (Siffge-Krenke, 1993). Att unga flickor upplever stress i högre grad än unga pojkar kan bero på att flickor går igenom puberteten tidigare än pojkar, då de mognar tidigare (Lenroot et al., 2007).
Sociologisk förklaring
En anledning till att flickor upplever en högre grad av stress än pojkar kan bero på föräldrars och andra vuxnas olika förväntningar på flickor respektive pojkar. Föräldrar förstärker könsmönster när de belönar sina döttrars entusiasm, höga ambitionsnivå och att de uppträder väluppfostrat och visar sin besvikelse om de inte kan uppnå dessa förväntningar.
Förväntningar som i en genusdiskurs kallas socialiseringsmodell. Dessa sociala förväntningar eller normer gällande flickor och pojkars beteende överförs till barnen från exempelvis samhället och massmedia, kompisgrupper, familjen och skolan. Att följa normerna leder till belöningar eller så kallade positiva sanktioner: framgång hos det motsatta könet, en glad och nöjd förälder, bra betyg, kompisarnas gillande och ett bra jobb. Att istället bryta mot eller avvika från normerna medför bestraffning, så kallade negativa sanktioner: utfrysning, trakasserier, dåligt jobb, anklagande föräldrar och i vissa fall våld. I rollen av det kvinnliga könet finns förväntningar som att vara duktig, passiv, medgörlig, artig, snäll och
omhändertagande. Flickor förväntas också vårda sitt utseende och i massmedia framställs de som söta och passiva. Pojkar däremot förväntas vara starka, tuffa, dominerande, energiska, aggressiva och mer krävande. Det är inte förvånande att det framför allt är unga män som söker sig till och får de arbeten som kräver att våld används: polis, militär, väktare. Samtidigt är det framför allt kvinnor som får de jobb där våldets konsekvenser ska repareras:
sjuksköterska, socialarbetare och psykolog (Connell, 2003). I det här perspektivet föds man inte till kvinna, man blir det (Beavoir, 2002) och på samma sätt föds inte män maskulina, utan det är en egenskap män får lära sig och utvecklar under livets gång. De positiva respektive negativa sanktionerna lär barnen vilket som är det rätta genusrelaterade beteendet när de växer upp och som med tiden ska bli ett naturligt levnadsmönster. För att slippa negativa sanktioner försöker både flickor och pojkar leva upp till förväntningar och normer som kan bli
övermäktiga och svåra att leva upp till. Samtidigt är kvinnligt och manligt inte enbart något som påtvingas genom sociala normer, utan genom vårt sätt att bete oss i vardagen intar vi en plats i genusordningen. En del barn, ungdomar och vuxna känner att de aldrig riktigt passar in i den tänkta genusrollen (Connell, 2003).
Hälsoläget bland svenska ungdomar
Barns och ungas självuppskattade hälsa är en viktig subjektiv indikator för att ge en bra bild av deras allmänna hälsa. Svenska barns och ungas fysiska hälsa är bland den bästa i världen (Petersen et al., 2010). Samtidigt rapporteras det om barns och ungdomars försämrade psykiska hälsa. Detta trots de insatser som gjorts i det svenska välfärdssamhället som syftat till att ge barn och ungdomar goda förutsättningar för ett gott liv. Utvecklingen av
välfärdssamhället har lett till att svenska barn fått en förbättrad fysisk hälsa, men deras psykiska hälsa har försämrats. Det finns ingen väldokumenterad förklaring till varför barnen mår psykiskt sämre men det spekuleras kring att stress samt brister i familjesammanhållning och i skolan kan vara viktiga indikatorer (Petersen et al., 2010). Skola och familj är den miljö som har störst betydelse för barns och ungas hälsa och psykiska utveckling. Det är genom familjen och i skolan som barn och unga lär sig samhällets rådande normer och livsstilar. I skolan utvecklar de sina sociala förmågor i samspelet med skolkamraterna. Elevernas erfarenheter från skolan påverkar såväl deras självförtroende och utveckling så som deras hälsovanor. Det är viktigt att de känner sig delaktiga i de beslut som har med eleverna att göra och att de känner stöd från lärare, skolkamrater och föräldrar (Lindblad, 2012).
Majoriteten av svenska skolbarn har en bra självuppskattad hälsa, samtidigt syns det i den internationella studien Svenska skolbarns hälsovanor 2005/2006 (Danielson, 2006) en negativ utveckling gällande symptom på psykosomatiska och psykiska besvär ju äldre barnen blir. I studien finns det tydliga tecken på ökad psykisk ohälsa bland flickor jämfört med jämnåriga pojkar, en skillnad som blir större ju äldre de blir. Studien påvisar att andelen som har en mycket bra hälsa minskar med åldern oavsett kön (Danielson, 2006).
Den självuppskattade hälsan är sämre i Sverige än övriga länder i Europa, främst bland flickor i tonåren (Socialstyrelsen, 2013). I Region Skånes Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne 2012 där elever från årskurs 6, 9 och årskurs 2 i gymnasiet deltar, framgår det att de flesta elever i Skåne mår bra men att andelen sjunker när åldern stiger. Var fjärde pojke och varannan flicka i gymnasiet upplever att de har minst två psykiska eller psykosomatiska besvär. Flickor anger en högre andel psykiska och somatiska besvär i samtliga årskurser, och besvären ökar med åldern. Andelen elever som upplever stress i vardagen ökar med åldern då nästan 40 % av flickorna i årskurs 2 i gymnasiet upplever att de är stressade. Nästan 20 % av
pojkarna upplever stress. Den största anledning till uppleveld stress hos båda könen var läxor, prov och egna krav på sig själv (Grahn, Modén, Fridh, Lindström & Rosvall, 2012).
Skolverkets rapport Attityder till skolan 2012 är en undersökning bland elever i årskurs 4-9 som även den visar liknande resultat. Bland flickorna angav 30 % i årskurs 4-9 och 23 % av pojkarna att de oftast eller alltid kände sig stressade i skolan. Här framgår det också att den vanligaste orsaken var läxor och hemuppgifter. Attitydundersökningen visar vidare att flickor ställer högre krav på sig själva än pojkar. Kraven har ökat bland flickorna från år 2003 till år 2012, men ingen förändring syns bland pojkar (Skolverket, 2012). Resultaten från Region Skånes, Skolverkets och Folkhälsoinstitutets rapporter påvisar en skillnad mellan pojkar och flickor, då flickorna upplever sämre hälsa än pojkarna (Danielson, 2006, Grahn, Modén, Fridh, Lindström & Rosvall, 2012 & Skolverket, 2012).
Varför behövs ett genusperspektiv inom folkhälsoområdet?
Ett av de elva folkhälsomålen omfattar barn och ungas uppväxtvillkor. Gruppen är prioriterad inom folkhälsopolitiken då hem- och skolmiljön, levnadsvanor och sociala relationer är faktorer som påverkar barn och unga under uppväxtåren och senare i livet
(Folkhälsomyndigheten, 2014).
Genusperspektivet är relevant i förhållande till flera av folkhälsomålen. Ett exempel är målområde 1 som innebär en ökad delaktighet och ett ökat inflytande i samhället för alla. Samtidigt har män, på grund av strukturer som bygger på traditionella uppfattningar om det överordnade manliga och underordnade kvinnliga, fortfarande större möjligheter än kvinnor när det kommer till delaktighet, inflytande och makt i Sverige. På så sätt bidrar den rådande genusordningen till ett samhälle där män har högre inflytande och mer makt, högre grad av kontroll över samhällets ekonomi, högre positioner, högre löner och mindre ansvar än kvinnorna när det kommer till hemarbete och samhällets sociala relationer. Vidare är
genusperspektivet relevant i förhållande till målområde 3; goda och trygga uppväxtvillkor för barn. Gruppen är prioriterad inom folkhälsopolitiken eftersom hem- och skolmiljön,
levnadsvanor och sociala relationer är faktorer som påverkar barn och unga under
uppväxtåren och senare i livet. Även följande målområden som behandlar ekonomisk och social trygghet, ökad hälsa i arbetslivet, säkra miljöer, främjandet av en trygg och säker sexualitet och bra reproduktiv hälsa och fysisk aktivitet är av intresse (Hammarström & Hensing, 2008).
I rapporten Closing the gap in one generation - Health equity through action on the social determinants of health från år 2008 beskrivs vikten av en hälsosam utveckling under de tidiga barnaåren för att människor ska kunna leva ett framgångsrikt liv ur ett socialt och emotionellt perspektiv. Sociala orättvisor tidigt i livet bidrar till ojämlikheter i hälsan så som övervikt, hjärtsjukdomar och mentala hälsoproblem. Ohälsa hos vuxna har sina rötter i de tidiga barnaåren. Det finns samband mellan tidiga upplevelser i barndomen som formar människors sociala status i vuxna år. På så sätt har skolgången en viktig roll i barnens liv då den formar deras livsvägar och möjligheter till hälsa. Könssocialisering och fördomar i början av barns levnadsår har visat sig påverka barns utveckling negativt, särskilt bland flickor. Tidiga ojämlikheter i genus, förstärkt av maktrelationer, normer och andra vardagliga erfarenheter, har en djupgående inverkan på ojämlikhet i vuxen ålder. Barn behöver leva i stödjande, vårdande, omtänksamma och lyhörda miljöer oavsett könstillhörighet. De behöver också möjligheten att utforska sin värld genom lek och lära sig att tala och lyssna på andra. Skolor har en viktig roll i att förstärka barns möjligheter att uppnå jämlikhet i hälsa. Commission on Social Determinants of Health menar att en satsning på hälsosam utveckling under de tidiga barnaåren är det mest kraftfulla ett land kan göra när det kommer till att minska kroniska sjukdomar hos vuxna, minska kostnader för kriminalitet. Samt när det kommer till att låta barn växa upp till välmående vuxna som kan bidra positivt till samhället, både socialt och ekonomiskt. En viktig strategi för att främja positiv könssocialisering för unga pojkar och flickor är att genom empowerment stärka självkänslan och självförtroendet. Det görs genom satsningar i hemmet, skolan och andra arenor som stödjer utvecklingen (Commission on Social Determinants of Health, 2008).
Lagar om jämställdhet för barn och unga
Sverige skrev år 1990 på FN:s konvention om barnens rättigheter, Barnkonventionen. Enligt Barnkonventionen är alla barn upp till och med 18 år. Konventionen bygger på varje enskilt barns rättigheter. Varje barn har rätt att överleva och utvecklas och deras bästa ska alltid komma i första hand. Alla barn ska ha samma rättigheter och lika värde. Alla 193 länder som skrivit på Barnkonventionen ska utifrån sina tillgängliga resurser försöka förverkliga barnets ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Då resurserna inte räcker till ska länderna samarbeta för att hitta lösningar (UNICEF, u.å.).
Regeringen har angett att jämställdhetsintegrering ska tillämpas inom alla politikerområden.
och möjligheter i skolan. Då skolan är en plats som barn spenderar en stor del av sin dag på är det en självklar arena att arbeta med jämställdhet på. Personalen på skolor i Sverige har en skyldighet att öka flickors och pojkars lika utrymme i undervisningen (SFS, 2011:185). I skollagen nämns följande:
Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan, och de krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den ska därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet (Lgr. 11 Kap 1).
Skolan är skyldig att minska kränkande behandling så som fysiskt våld, elaka kommentarer eller utfrysning. Då problem uppstår ska skolan reda ut och lösa dem. Det är huvudmannen på varje skola som ansvarar för att detta arbete följs och ska ta fram en likabehandlingsplan tillsammans med eleverna på skolan som måste följas (SFS 2011:185).
Alla ska oberoende av geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden ha lika tillgång till utbildning i skolväsendet om inte annat följer av särskilda bestämmelser i denna lag.
Särskilt ska den som verkar inom skolan främja jämställdhet mellan könen samt bemöda sig att hindra varje försök från elever att utsätta andra för kränkande behandling (SFS 2011:185, 1. Kap 8§).
Det finns lagstöd på att under undervisning i skolämnen arbeta för att öka jämställdhet och medvetenhet om genus. Kursplanerna innehåller hänvisningar till hur pedagogerna ska integrera detta i undervisningen. I svenskaundervisningen ska det beaktas ett genusperspektiv så att båda könen kan utveckla sitt språk på bästa sätt. I samhällskunskap ska kvinnors och mäns lika rätt och möjlighet tydliggöras. Det saknas dock en jämställdhetssyn i många kursplaner (SFS, 2011:185).
Övriga lagar som stödjer arbetet med att öka jämställdhet i skolan är diskrimineringslagen som stöder personalens rättigheter och skyldigheter och att elever på skolan inte ska utsättas för diskriminering av skolans personal. Arbetsmiljölagen ska främja en god arbetsmiljö för både personal och elever. Den myndighet som kontrollerar att arbetet följs är
skolinspektionen. Deras uppdrag är att garantera likvärdighet och försäkra att elever får en utbildning av hög kvalitet. Skolinspektionen genomför tillsyn och kontroller på skolor och ska alltid ha ett jämställdhetsperspektiv (SFS 2011:185, SFS 2008:567).
SYFTE
Uppsatsen har som syfte att genom en litteraturstudie redogöra för möjliga skillnader i upplevd stress mellan flickor och pojkar i åldrarna 13-19 år.
Frågeställning
Finns det en könsskillnad i tonåringars upplevda stress? I så fall, vilka vetenskapliga belägg finns för det?
Finns det i så fall en relation mellan genus och tonåringarnas upplevda stress?
METOD
I det här stycket beskrivs vårt tillvägagångssätt under arbetet med uppsatsen. Till att börja med ges en beskrivning av vad en litteraturstudie är och dess kriterier. Vidare beskrivs litteratur- och artikelsökningen, inkluderingskriterier samt artikel- och kvalitetsgranskningen. Slutligen beskrivs hur insamlat material har bearbetats.
Litteraturstudie
Vi har valt att angripa ämnet utifrån en systematisk litteraturstudie för att ge en översikt över den stora mängd befintlig forskning som finns idag. Vår systematiska litteraturstudie bygger på kvantitativa och kvalitativa studier. Genom att blanda kvantitativt material med kvalitativt är det möjligt att utforska området utifrån olika perspektiv så att verkligheten kan förstås bättre (Axelsson, 2012). Karaktäristiskt för en systematisk litteraturstudie är enligt Axelsson (2012) att strukturerat söka, kritiskt granska och sammanställa litteratur baserad på
utfört undersökningen. Litteratursökningen ska också innehålla systematiska sökningar med definierad metod.
Under arbetets gång har vi sökt, värderat och sammanställt kunskap från befintlig forskning på en vetenskaplig nivå. Uppsatsen kommer att vara behjälplig för professioner inom det folkhälsovetenskapliga området samt andra verksamma inom förebyggande arbete.
Datainsamlingen till bakgrunden gjordes i Malmö högskolas bibliotekskatalog Summon för att få fram relevant litteratur. Följande sökord användes: stress, gender, adolescent, teenager, school, health, self-esteem, pressure, sense of coherence, student’s och Scandinavia. Det gjordes också manuella sökningar som innebär att tidigare litteraturstudier samt studier och rapporters referenslistor genomsöktes för relevant litteratur (Axelsson, 2012). De
vetenskapliga artiklarna söktes i följande databaser: PubMed, Psychinfo, Medline, Summon och Sociological Abstracts, Social services abstracts. Först gjordes en pilotsökning med orden: gender, adolescens och stress för att få information om vilka vetenskapliga publikationer som fanns på området och för att veta hur vidare sökning skulle preciseras genom artiklars meshtermer (Axelsson, 2012). För att få en preciserad sökning kombinerades sökord i olika kombinationer. Totalt gjordes sökningar vid fyra olika tillfällen. Sökresultatet presenteras i Bilaga 1.
Inkluderingskriterier
För att kunna göra ett urval av artiklar på det valda området specificerades
inkluderingskriterier. För inkluderingskriterierna användes Karolinska Institutets lathund Vad är en vetenskaplig artikel? (Kort introduktion) (Hansson, 2002). Kriterierna för de
vetenskapliga artiklarna var att de skulle vara peer-reviewed samt innehålla abstrakt,
introduktion, metod, resultat, diskussion och referenser. Vidare skulle de vara publicerade i en internationell tidskrift, ha nordiskt ursprung, finnas tillgängliga i fulltext i elektroniska källor, inte vara äldre än 10 år gamla (mellan åren 2000-2014), samt ha en kvantitativ eller kvalitativ ansats. Artiklarna skulle vara relevanta för syftet och därför behandla genus och stress bland flickor och pojkar i åldrarna 13-19 år i Norden.
Artikelgranskning
Efter genomförd sökning i databaserna valdes relevanta artiklar ut efter att ha läst alla artiklars rubriker. 70 st. abstrakt lästes och utifrån dem valdes 21 st. vetenskapliga artiklar ut för närmre granskning. Vid första granskningen sållades 11 st. artiklar bort då de inte
uppnådde kraven för våra kriterier och ytterligare artikelsökning i databaserna gjordes. För att bedöma de kvarvarande 12 st. artiklarnas vetenskapliga kvalitet följde en artikelgranskning utifrån Carlsson & Eimans (2003) studier (bilaga 2). Bedömningsmallen reviderades utefter vår studies utformning och behov. Vi granskade två artiklar tillsammans för att säkerställa att de bedömdes på ett likartat sätt. Vidare granskades kvarstående artiklar, poängsattes och värderades. Varje artikel kunde få en total poängsumma om 45 poäng och gränsen för att uppnå kriterierna och ta med artikeln i uppsatsen sattes till 60 % av den totala summan. För att få en god överblick över artiklarnas resultat bearbetades data utifrån sex funna teman. De kvantitativa studierna delades upp efter följande teman: prevalens och kön, samband mellan krav och upplevd stress, samband mellan självkänsla och upplevd stress, psykosomatiska besvär, känsla av sammanhang och kvalitativa studier. De tre kvalitativa studierna delades upp efter följande teman: Krav som bakgrund till stress i skolan och relationen mellan ansvar och stöd.
Etisk avvägning
Uppsatsen behandlar litteratur som är granskad. Vi har inte haft för avsikt att förvränga studiernas resultat dock finns det en risk för oavsiktliga feltolkningar när uppsatsen skrivs på ett annat språk än artiklarnas originaltext. Vår önskan har varit att så objektivt som möjligt granska artiklarna och presentera, för vår uppsats, relevant fakta. Det är dock svårt att helt sätta vår egen förförståelse åt sidan.
Framtida värde
Litteraturstudien kommer ge en översikt över vilken vetenskaplig forskning det finns inom problematiken kring tonårsflickors upplevda stress och dess resultat. Genom att sammanställa befintlig forskning om genus och tonåringars psykiska ohälsa i form av stress, kommer det underlätta för professioner inom det folkhälsovetenskapliga området att angripa
RESULTAT
Syftet med litteraturstudien var att genom en litteraturstudie redogöra för möjliga skillnader i upplevd stress mellan flickor och pojkar i åldrarna 13-19 år. Under bearbetningen av resultatet framkom följande teman för de kvantitativa studierna: prevalens och kön, samband mellan krav och upplevd stress, samband mellan självkänsla och upplevd stress, samband mellan psykosomatiska besvär och upplevd stress, samband mellan känsla av sammanhang och upplevd stress. För de kvalitativa studierna framkom följande teman: krav som bakgrund till stress i skolan och relationen mellan ansvar och stöd. Nedan analyserade artiklar visade statistiska samband mellan stress och självskattad hälsa, både fysisk och psykisk. Studierna är gjorda i Sverige, Danmark och Norge och relaterar på så sätt till en västerländsk kontext.
Kvantitativa studier
Nedan följer analys av studerade kvantitativa artiklar.
Prevalens och kön
Under bearbetning av data påvisades prevalensen av upplevd stress hos flickor och pojkar i tonåren. Schraml, Perski, Grossi & Simonsson-Sarnecki gjorde år 2011 en enkätbaserad studie med syfte att undersöka upplevd stress hos 304 st. elever som gick första året på gymnasiet i Sverige. Studien syftade också till att undersöka skillnader mellan könen. Resultatet påvisade att både flickor och pojkar ofta upplevde sig vara stressade. En tredjedel av eleverna rapporterade en hög grad av stress; 50 % av flickorna och 21 % av pojkarna. Nästan varannan flicka och var femte pojke kände sig stressade till en hög grad. Totalt 8 % (25 st.) upplevde allvarliga symptom av stress. Av de 8 % var 21 st. flickor och 4 st. var pojkar.
En liknande enkätbaserad studie gjordes i Norge av Moksnes, Moljord, Espnes & Byrne (2010). Studien syftade till att undersöka skillnader i upplevd stress, självkänsla och känslotillstånd, samt hur de olika faktorerna påverkades av varandra. 1508 st. tonåringar mellan 13-18 år deltog i studien och resultatet visar på samma trend som Schraml et al. (2011). Flickorna upplevde en högre grad av stress än pojkarna inom alla undersökta kategorier; relationsproblem med kompisar, hemmiljö, kärleksrelationer, skolnärvaro, skolprestation, vuxet ansvarstagande och ekonomisk press.
Samband mellan krav och upplevd stress
I flera studier påvisades ett samband mellan elevernas upplevda känsla av stress och krav från skolan, sin sociala miljö och på sig själva.
Wiklund, Malmgren-Olsson, Öhman, Bergström & Fjellman-Wiklund (2012) enkätbaserade tvärsnittsstudie undersökte upplevd stress och subjektiv hälsa hos 1028 st. tonåringar bosatta i norra Sverige. Resultatet påvisade att både flickor och pojkar upplevde stress i samband med höga krav från skolan, men flickorna utmärkte sig till en större grad än pojkarna. 64 % av flickorna och 39 % av pojkarna upplevde alltid eller ofta stress i samband med press och högt ställda krav från skolan. Över hälften av flickorna (55 %) kände aldrig att de var riktigt lediga från skolarbetet jämfört med pojkarna (36 %).
Samma studie mätte också elevernas upplevda stress i samband med högt ställda krav på sig själva. I likhet med tidigare resultat fanns det en skillnad mellan könen då 56 % av flickorna jämfört med 28 % av pojkarna kände sig stressade. Andra indikatorer för stress som påvisades var att båda könen åt snabbare än vad de behövde, fler flickor (14 %) än pojkar (5 %) kände sig alltid eller ofta hjälplösa och fler flickor (33 %) hade alltid eller ofta svårt att slappna av jämfört med pojkarna (14 %). Studien av Schraml et al. (2011) påvisar samma trend med fler flickor än pojkar som upplever stress i samband med upplevelsen av högt ställda krav. De elever som rapporterade många stressymptom upplevde att de hade mindre kontroll och ett lägre socialt stöd.
Landstedt & Gådin (2012) genomförde en studie i Sverige med syftet att undersöka om det fanns någon skillnad i upplevd stress beroende på kön och social status (mätt utefter om eleverna gick ett akademiskt program eller en yrkesutbildning på gymnasiet). Resultatet påvisade att eleverna, speciellt flickorna, upplevde sig stressade i hög grad oberoende vilken utbildning de valt. Mest förekommande var stress i relation till krav på sig själva och
skolprestationer. Det var vanligast bland elever, speciellt hos flickor som oroade sig för sina betyg, på akademiska program. Pojkar på akademiska program upplevde däremot stress på grund av självkritik och högt ställda krav på dem själva i högre grad jämfört med pojkar på yrkesutbildningarna. Resultatet att elever kände stress i samband med högt ställda krav på dem själva återfanns i studien av Wiklund et al. (2012).
En norsk studie av Murberg & Bru (2004) syftade till att undersöka skolrelaterad stress, genus och psykosomatiska besvär hos 531 st. elever i åldrarna 13-16 år. Studien påvisade liksom tidigare nämnda studier att elever oroade sig över sin skolprestation. De upplevde höga krav i skolan och att de inte hade tillräckligt med hjälp och stöd gällande sina skolarbeten. Detta återfanns i en större grad hos flickorna än bland de jämnåriga pojkarna. Däremot upplevde pojkarna en större oro inför skolrelaterade problem med föräldrar och lärare än jämnåriga flickor gjorde.
Samband mellan självkänsla och upplevd stress
I analysen framkom utmärkande samband mellan upplevd stress och tonåringarnas självkänsla. Resultaten hos Schraml et al. (2011) påvisade att de elever med allvarliga symptom av stress var mer benägna att ha lägre självkänsla, basera sin självkänsla på prestation och ha större grad av sömnproblem än de elever som inte rapporterade någon stress. Moksnes & Espnes (2013) resultat liknande det som påvisades i Schraml et al. (2011). Moksnes & Espnes studie syftade till att undersöka vilka könsskillnader det fanns gällande tillfredsställelse i livet och självkänsla och vilka samband som fanns mellan de två faktorerna. De studerade 1239 st. elever i åldrarna 13-18 år i Norge.
Moksenes & Espnes (2013) påvisade att fler pojkar (31 %) än flickor (27 %) hade god självkänsla. Något fler pojkar (24 %) än flickor (22 %) kände tillfredsställelse i livet. Liksom i tidigare nämnda studier upplevde fler flickor (68 %) än pojkar (61 %) stress. Sambandet mellan självkänsla, tillfredställelse i livet och subjektiv hälsa var signifikant positivt bland både pojkar och flickor. Det vill säga när tonåringarna hade en god självkänsla och kände tillfredställelse i livet var deras subjektiva hälsa god. Flickornas subjektiva hälsa minskade signifikant ju äldre de blev i takt med att deras upplevda stress ökade med åldern.
I studien av Moksnes et al. (2010) påvisades resultat att depression, ångest och självkänsla hade ett måttligt till starkt samband med tonåringarnas upplevelse av stress. Det vill säga ju mer stress tonåringarna upplevde desto lägre grad av självkänsla samt högre grad av
depression och ångest hade dem. Till skillnad från tidigare nämnda studier förändrades ungdomarnas upplevelse av stress, emotionell stress och självkänsla inte anmärkningsvärt med åldern.
Självskattade psykiska och somatiska besvär i samband med upplevd stress
Tre av artiklarna påvisade samband mellan självskattade psykiska och somatiska besvär med stress. Nygren, Janlert & Nygren (2011) utförde en studie om normer och psykosomatiska besvär i Sverige bland 5066 st. tonåringar mellan åldrarna 12-16 år. Studien visade att de flesta av respondenterna levde efter normen, något som var vanligare bland flickor än pojkar. Att leva efter normen menas i studien exempelvis att äta en näringsrik frukost, inte röka, inta bruka narkotika, inte göra graffitti, inte bära kniv som vapen, inte mobba någon samt att utföra någon slags fysisk aktivitet. Studien visade ett positivt samband mellan efterlevda sociala normer och självrapporterad hälsa. Respondenter som angav att de hade en bra hälsa levde i högre grad efter normer och hade lägre nivå av stress och psykosomatiska besvär. Den grupp som efterlevde normerna ansåg att de hade en bättre hälsa än de som bröt mot en eller flera av normerna och/eller upplevde hälsobesvär på grund av stress. Största delen av
respondenterna hade en bra hälsa men en lite del, flest flickor, rapporterade en dålig psykosomatisk hälsa. 10 % av pojkarna och 18 % av flickorna angav att deras dåliga hälsa ökade med åldern.
Studien som Wiklund et al. (2012) genomförde, studerade sambandet mellan stress och tonåringarnas självskattade subjektiva hälsa. Studien undersöktes genom att respondenterna fick svara på frågan hur ofta de under de senaste sex månaderna upplevt problem med värk, nedstämdhet, press och sömnproblem. Varje kategori graderades utifrån: aldrig, sällan, ibland, ganska ofta eller väldigt ofta. Resultatet visade att flickorna i studien upplevde mer besvär än pojkarna i samtliga kategorier av subjektiv hälsa och stressrelaterade besvär. Stress visade stark korrelation med subjektiva hälsobesvär.
Ett resultat som stod ut i studien av Wiklund et al. (2012) var ångest som upplevdes i hög grad av både flickor och pojkar. Testet mätte ångest utifrån sju frågor där varje svar kunde få poäng från 0-3, totalt 21 poäng. Ju högre poäng desto större risk för ångest. 32 % av flickorna fick mellan 8-10 poäng som visar på möjlig ångest jämfört med 21 % av pojkarna. En större skillnad påvisades bland de tonåringar som mätte trolig ångest (11-21 poäng). 27 % av flickorna fick mellan 11-21 poäng jämfört med 9 % av pojkarna.
Murberg & Brus (2004) resultat visar på en korrelation mellan självskattad hälsa och stress. De använde en liknande mätmetod som Wiklund et al. (2012) och graderade faktorerna utifrån: milda problem, måttliga besvär och allvarliga besvär. Upplevd stress mättes med en
gradering från ingen ansträngning till svår ansträngning. Flickorna upplevde signifikant mer stress som var relaterat till oro över skolprestationer medan pojkarna upplevde mer stress över skolrelaterade konflikter med föräldrar och lärare. De mest förekommande psykosomatiska besvären bland tonåringarna var huvudvärk, värk i nedre delen av ryggen och smärta i nacke och/eller skuldror. Flickorna angav signifikant fler besvär än pojkarna. 18 % av samtliga respondenter, både flickor och pojkar, angav att de var mycket påverkade av minst ett av de upplevda besvären.
Samband mellan känsla av sammanhang och stress
Nielsen & Hansson (2007) gjorde sin studie i Danmark på 3258 st. tonåringar mellan åldrarna 13-18 år. Studien syftade till att undersöka sambandet mellan känsla av sammanhang och upplevd stress. Känsla av sammanhang räknades ut med hjälp av 13 st. enkätfrågor där varje svar graderades från 1-7 poäng, med totalt 91 poäng. Ju högre poäng desto högre känsla av sammanhang. Upp till 55 poäng räknades som låg känsla av sammanhang medan 75 poäng eller mer räknades som hög känsla av sammanhang. Resultaten från studien visade att
flickorna hade en lägre känsla av sammanhang än pojkarna och deras självrapporterade ohälsa var större. Samtidigt uppgav de också fler psykosomatiska symptom jämfört med pojkarna.
Av de tonåringar som fått en totalsumma på under 55 poäng på testet angav 40,5% av
flickorna jämfört med 26,6% av pojkarna att de var stressade och hade mått dåligt någon gång under de senaste två veckorna. Av de tonåringar som fått en totalsumma på under 55 poäng men inte upplevde sig stressade hade 21,4% av flickorna och 21 % av pojkarna mått dåligt någon gång under de senaste två veckorna. Av de tonåringar som upplevde sig stressade och fått 75 poäng eller mer hade 25 % av flickorna jämfört med 16,9 % av pojkarna mått dåligt under de senaste två veckorna. Bland de som fått 75 poäng eller mer och som inte kände sig stressade, hade 21,1% av flickorna jämfört med 17,8% av pojkarna mått dåligt någon gång under de senaste två veckorna. Resultatet från studien påvisar således att en lägre känsla av sammanhang i samband med stress kan bidra till en högre rapportering av ohälsa hos både flickor och pojkar.
Studien av Moksnes, Espnes & Haugan (2014) använde samma test som Nielsen & Hansson (2007) för att testa tonåringarnas känsla av sammanhang. Studien påvisade resultat i samma linje som tidigare nämnda studie; att pojkar upplever en högre känsla av sammanhang än flickorna. Flickorna rapporterade dessutom fler symptom som depression, ångest, stress
relaterat till kompisrelationer, hemmiljö, och skolprestationer jämfört med jämnåriga pojkar. Stress som uppstod från relationsbaserade problem med kompisar hade ett positivt samband med depressiva symptom hos både flickor och pojkar.
Kvalitativa studier
Nedan följer en analys av de studerade kvalitativa artiklarna.
Krav som anledning till stress i skolan
En kvalitativ studie som har undersökt sambandet mellan krav i skolan och stress
genomfördes i Sverige år 2013 av Låftman, Almquist & Östberg. Studien gjordes genom att intervjua 49 st. elever som gick i årskurs åtta på en högpresterande skola i Stockholm. Genom intervjuerna fick de fram ett resultat som påvisade att flickorna upplevde stress i en högre grad än pojkarna, en skillnad som både flickorna och pojkarna var medvetna om.
Respondenterna menade att de faktorer som skapade mest stress var läxor, att hamna efter med skolarbete och att ha frånvaro på grund av sjukdom. Det fanns en stressad kultur på skolan där klasskompisarna lätt stressade upp varandra genom att prata om stress med
varandra. Det var mer förekommande bland flickorna. De elever som inte upplevde stress från klasskompisar tyckte att de andra stressade upp sig i onödan. Känsla av stress över betyg var ett återkommande tema under intervjuerna. Många i studien strävade efter att få bra betyg och några, flest flickor, nämnde att det enda betyg som var tillfredställande var det högsta mycket väl godkänt. Höga betyg var viktigt för att i framtiden kunna komma in på en bra
gymnasieskola. En del flickor berättade också att deras höga prestation i skolan var en del av deras identitet och därför var det viktigt att fortsätta med goda betyg för att det var det som förväntades av dem. Förväntningarna kom både från dem själva och från andra i deras
omgivning som kompisar, föräldrar, lärare och andra vuxna. Några elever nämnde att de ville ha högre betyg än sina syskon, dels för att vara bättre men även för att undvika tjat från föräldrarna (Låftman et al., 2013).
Relationen mellan ansvar och stöd
Haraldsson, Lindgren, Mattsson, Fridlund & Marklund (2010) intervjuade 14 st. 17-åriga flickor i Sverige. Syftet med studien var att hitta de faktorer som triggade stress hos unga flickor. Efter intervjuerna genomförts delades resultatet in i två kategorier: ansvar och stöd. Interaktionen mellan ansvar och stöd skapade olika sorters stress hos flickorna. Ansvar var antingen något som flickorna tog på sig frivilligt och tyckte var viktigt, eller ett upplevt
påtvingat ansvar från annan part. Närhet upplevdes som ett positivt stöd som visades genom kärlek, värme och hjälp. Avstånd upplevdes som ett negativt stöd genom att de upplevde dissociation och maktlöshet samt upplevde att de inte fick respekt eller förståelse. Stressen yttrade sig på fyra olika sätt bland flickorna; ambivalens, frustration, förtvivlan och
hopplöshet. Ambivalens uppstod då flickorna hade åtagit sig ett frivilligt ansvar för flera vardagliga uppgifter på samma gång, även om de upplevde ett stöd av närhet. Flickorna upplevde frustration när de tagit frivilligt ansvar men upplevde negativt stöd. Förtvivlan upplevdes under påtvingat ansvar i samband med negativt stöd och hopplöshet när ansvaret upplevdes som påtvingat och de fick negativt stöd av omgivningen.
En annan kvalitativ studie gjordes av Wiklund, Bengs, Malmgren-Olsson & Öhman (2010). De intervjuade 40 st. tonåringar och unga kvinnor i Sverige mellan 16-25 år som sökt hjälp på ungdomsmottagning för stress. Resultatet av intervjuerna påvisade ett starkt samband mellan hög grad av stress och tid. Flickorna ville planera och utnyttja sin tid så effektivt som möjligt, helst utan att ta några pauser, vilket gjorde att de var mycket organiserade och hade
fullplanerade kalendrar. De ville använda tiden istället för att slösa bort den som när de inte fick något gjort. När de försökte slappna av blev de istället rastlösa, otåliga och upplevde en meningslöshet av att inte utnyttja tiden till att göra något viktigare.
Flickorna upplevde stress över upplevda förväntningar från omgivningen. Som ung kvinna menar de, finns det förväntningar på dem att vara tillgänglig för andra och hela tiden bry sig om hur andra mår och hjälpa till att lösa deras problem. Flickorna upplevde att deras egna behov åsidosattes och om de inte klarade av att leva upp till omgivningens förväntningar. Det fick dem att må dåligt och kände sig stressade av att inte kunna vara så som det förväntades av dem att de borde vara. De flickor som hade bröder upplevde att kraven på dem var annorlunda de som fanns på deras syskon. Många av flickorna hade en strävan efter att vara duktig, att vara den bästa eleven, den bästa kompisen eller den bästa partnern vilket ledde till en känsla av att tävla mot andra. Flickorna mådde bättre när de presterade bra, men sämre när de presterade dåligt och gav känslan av att vara en dålig person (Wiklund et al., 2010).
DISKUSSION
Diskussionen är indelar i två delar. Den första delen innehåller en metoddiskussion över litteratursökningen och utförandet av arbetet samt en diskussion av mätmetoderna hos de analyserade studierna. Sista delen innehåller en resultatdiskussion över artiklarnas resultat och förslag på möjliga åtgärder.
Metoddiskussion
Fördelen med en litteraturstudie är att den ger en överblick över områdets senaste forskning (Backman, 1998). Vi har valt att blanda kvantitativt material med kvalitativt för att utforska undersökt område utifrån olika perspektiv. På så sätt kan verkligheten förstås bättre
(Axelsson, 2012). Denna studie hanterar nio kvantitativa studier och tre kvalitativa studier. De kvantitativa studierna gav information om hur undersökta tonåringars hälsostatus var. De kvalitativa studierna hanterade material där det gav möjliga orsaker till varför tonåringarna upplevde hög grad av stress vilket gav en viktig flerdimensionell bild av läget. I efterhand hade det varit klokt att ha lika många kvantitativa som kvalitativa artiklar för att få en större del förklarande information kring genusdiskussionen. Dock gav använda sökord flest träffar på kvantitativa studier och på grund av snäv tidsbegränsning gjordes inte fler sökningar efter kvalitativa studier.
Använda studier har utan undantag gjorts i nordiska länder så som: Sverige, Norge och Danmark. Anledningen till att vi undersökte länder utanför Sverige var för att vi i vår sökning, med använda inkluderings- och exkluderingskriterier, inte påträffade tillräcklig mängd studier endast från Sverige. I första utkastet av artiklar fanns studie från Finland, men denna sållades bort under artikelgranskningen. Inga studier från Island påträffades under våra sökningar och på grund av tidsbegränsning utökades inte denna sökning. Vi är medvetna om att de kulturella skillnaderna i genus och ungdomars upplevda stress kan variera väsentligt även mellan länder inom norden, men vi är av den åsikten att de troligtvis liknar situationen i Sverige mer än om de gjorts i länder utanför norden.
Till vår litteraturstudie användes en graderingsmall (bilaga 2) för att granska urvalet av artiklar. Vi graderade 17 st. utvalda artiklarna för att genom en poängsättning och en noggrannare granskning ta reda på om de var relevanta för vår studie. Efter att ha graderat
samtliga artiklar valdes 12 st. artiklar. Graderingsmallen var dock inte felfri då en artikel med ett bra och tydligt abstrakt skulle kunna få lika höga poäng som en artikel med en otydlig metod. Trots detta var denna mall ett bra verktyg att använda för att närmare granska artiklarna och på så sätt välja det slutliga urvalet.
En av artiklarna i litteraturstudien har studerat en åldersgrupp som går något utanför vår åldersgräns. Studien undersöker flickor i åldrarna 16-25 år och vi hade en gräns på 13-19 år. Vi valde att inkludera studien trots detta då det fanns ett så pass begränsat utbud av kvalitativa studier och denna studie passade oss utifrån vårt syfte, delar av vår åldersgrupp är
representerade och studiens resultat gav värdefull information om varför flickorna upplevde sig stressade.
Samtliga artiklar är skrivna på engelska, vilket kan ha lett till en feltolkning av studiernas resultat. Vid osäkerhet har vi med hjälp av diskussion oss emellan och i uppslagsverk försökt finna rätt betydelse. Något som också kan leda till en feltolkning av resultatet är egna åsikter och värderingar. Det är svårt att lämna sin egen förförståelse åt sidan under en litteraturstudie vilket omedvetet kan leda till att resultatet presenteras på ett visst sätt. Vi har så gott vi kunnat försökt lägga det åt sidan och koncentrerat oss på vad som står i texterna utan att värdera det utifrån egna åsikter.
Mätmetoder
Samtliga studerade artiklar använder en mätmetod som innebär att tonåringarna själv skattar sin hälsa. Det bör nämnas att det finns en möjlighet till en förvriden bild av verkligheten även om det är en beprövad metod. Frågor kan tolkas på olika sätt och symptom kan upplevas olika allvarligt beroende på vem som svarar, vilket bagage de har med sig och vilken kontext de befinner sig i. Något som kan göra en skillnad i resultatet mellan flickor och pojkar är att flickor växer upp med en vana att prata om sina känslor på ett annat sätt än pojkar. Pojkar ska helst vara tuffa och starka vilket kan leda till att de svarar att de har en bättre hälsa än vad de egentligen har (Toivanen et al., 2012). Flickor under tonåren kommer som tidigare nämnts in i puberteten tidigare än pojkar och det är möjligt att deras högre grad av mognad (Lenroot et al., 2007) kan göra att de svarar olika än jämnåriga pojkar när det kommer till studier i självskattad hälsa. Att flickor rapporterar en högre grad av stress än jämnåriga pojkar kan också förklaras utifrån könsskillnader i kognitiva copingmetoder vid svårigheter. Medan pojkar generellt har en tendens att engagera sig i fysisk aktivitet som distraherar dem från
svårigheterna, är flickor generellt mer passiva och funderar istället över varför de mår dåligt. Det aktiverar negativa minnen och de kommer in i ett negativt tankemönster som är svårt att ta sig ur. På så sätt är de till en högre grad mer benägna att uppleva att de är stressade och mår dåligt än vad pojkarna är. Flickors rapportering av sin upplevda stress och ohälsa kan se olika ut beroende på var i deras menstruationscykel de befinner sig. Beteendeförändringar och/eller somatiska symptom kan förekomma i cykelns luteala fas (Hällström, 1996). Samtidigt kan rapporteringen variera för båda könen eftersom vissa perioder i livet påverkar individen mer negativt än andra som till exempel: relationsproblem, skoluppgifter, sjukdom och dödsfall.
Mätmetoden som Nygren, Janlert & Nygren (2010) använde i sin studie som undersökte normer och psykosomatiska besvär kan ifrågasättas. Deras förklaring på att leva efter normen är att inte röka, inte bruka alkohol eller droger, vara fysiskt aktiv, inte mobba någon, inte bära vapen m.m. Frågan är om det är en rättvis bild av att leva efter normen som tonåring eller om det rättare sagt är normbrytande att följa alla normer? Tonåren är en nyfiken period där beteenden och gränser testas. Normen som är beskriven i artikeln föreställer kanske istället vuxnas önskan hur tonåringar bör leva, den verkliga normen kan vara annorlunda. Graden av allvarlighet i normerna som nämns ovan skiljer sig åt. Studien tar inte hänsyn till detta då det inte görs en distinktion mellan allvarligheten i att inte äta frukost jämfört med att bära vapen. Inte heller hanterar studien att normer kan variera beroende på kulturell, social och geografisk kontext. Något som är norm i ett sammanhang kan vara ett normbrytande beteende i ett annat.
Wiklund et al. (2012) undersökte i sin studie tonåringars grad av ångest. De använde en modell med sju frågor där varje svar kunde ge 0-3 poäng. Enligt modellen hade de tonåringar som fick 11-21 poäng troligtvis ångest, det är 10 poängs skillnad inom samma kategori vilket låter ganska mycket. Det hade varit intressant för studien att se vilka frågorna var då kan ha innehållit olika allvarlighetsgrad. En person som endast får tre poäng i studien kan ha fått tre poäng på en allvarlig fråga men upplevs inte som något problem eftersom det totala resultatet är lågt. Trovärdigheten i det testet kan därför ifrågasättas.
Landstedt & Gådin (2012) studie gick ut på att undersöka om det fanns någon skillnad i upplevd stress beroende på social status. Social status mättes utefter vilket gymnasieprogram tonåringarna gick på. Elever som gick det akademiska programmet ansågs ha en hög social status medan elever som gick yrkesutbildning ansågs ha en lägre social status. Huruvida detta är ett korrekt sätt att mäta social status på är tveksamt. De nämner själva i sin studie att det
inte finns några säkra medel på att det verkligen stämmer. De nämner i studien att traditionellt sett har social status mätts utefter föräldrarnas socioekonomiska position men att de nu ville fokusera endast på tonåringarnas sociala position. Frågan är om det ger resultatet rättvisa.
Resultatdiskussion
Avsnittet inleds med en diskussion kring analyserade artiklars resultat i relation till tidigare forskning. Avsnittet avslutas med förslag på åtgärder som kan vara behjälpligt för
folkhälsovetare och professioner inom andra områden som arbetar med stressprevention hos barn och unga.
Det huvudsakliga empiriska materialet i denna systematiska litteraturstudie utgörs av studier utav tonåringars självskattade hälsa och nivåer av stress. Resultaten från analysen av de studier som undersökte skillnaden mellan flickors och pojkars upplevda stress, påvisar att flickor i tonåren upplever sig stressade i högre grad än jämnåriga pojkar. En fördjupad kunskap om vilka indikatorer som upplevs som mycket stressande, och hur de stressorer kan skilja sig åt mellan flickor och pojkar, är värdefullt i arbetet med att identifiera riskfaktorer för stress i relation till ohälsa och mentala hälsoproblem (Landstedt & Gådin, 2012).
Ett genomgående tema för analyserade artiklar är att flickor och pojkar i tonåren upplever sig stressade. I artiklarna framkommer det att flickor och pojkar blir stressade av olika
anledningar. Flickor tenderade att bli stressade över situationer som handlar om prestationer, grupptryck, relationer och skola medan pojkar oftare rapporterar att de blir stressade över skolrelaterade konflikter med föräldrar och lärare (Murberg & Bru, 2004 & Moksnes et al., 2014). Flickor och pojkar hanterar stress på olika sätt (Nielsen & Hansson, 2007). Flickor reagerar med introversion, psykosomatiska besvär och depression medan pojkar reagerar med utåtagerande beteende som aggressivitet och irritabilitet. Pojkar flyr oftare problemen genom alkohol och narkotika än vad flickor gör (Seiffge-Krenke, 1993).
Stress skapas vid en obalans mellan krav och förmågan att leva upp till kraven utan chans för återhämtning (Tangen & Conrad, 2009). Det finns skilda teorier om varför pojkar och flickor upplever stress i olika grad. En förklaring är biologisk och en annan utgår från kön som en social konstruktion. Den biologiska förklaringen bygger på att kvinnor och män har bland annat olika uppsättning av kromosomer och omsättningar av hormoner (van Praag, 1996) vilket påverkar kvinnor och män olika. En annan betydelsefull förklaring till könsskillnaden
är den sociala konstruktionen av kön (SOU, 2006: 77); att flickor och pojkar förväntas följa de normer som råder i samhället vilka är olika beroende på vilket kön man har (Connell, 2003). Flickor upplever högre krav på att prestera bra och framstå som duktiga, medan pojkar inte har samma förväntningar på sig och därför inte anstränger sig lika mycket i skolan, vilket kan leda till konflikt med vuxna (Murberg & Bru, 2004).
Krav och prestation
I de analyserade artiklarna framkom tydliga mönster i vad som skapar negativ stress bland flickor och pojkar. Faktorerna är gemensamma oberoende av kön, men några är mer
utmärkande för flickor än för pojkar: krav baserade på prestation, uppnå bra skolresultat, ha lågt självkänsla och krav på att ha ett visst utseende. Det handlar om att möta upp yttre krav från föräldrar, lärare och samhälleliga normer som gör att ungdomarna i sin tur ställer krav på sig själva (Wiklund et al., 2012, Landstedt & Gådin, 2012, Murberg & Bru 2004). Kraven skapar olika förväntningar beroende på om du är flicka eller pojke och att försöka följa dessa förväntningar kan generera stress. Föräldrar spelar en väsentlig roll i hur tonåringar upplever krav och stress och hur de hanterar det. Flickornas press på sig själva att vara högpresterande är under påverkan av föräldrars förväntningar på sina barn. En del förväntningar är uttalade men de allra flesta är underförstådda, de ej uttalade. Samtidigt anser ungdomarna i sin tur oftast att föräldrarnas förväntningar är rimliga och normala (Låftman et al, 2013). Det visar sig i studien av Nygren et al. (2010) att tonåringar utför vissa handlingar, inte för att de tror att det är positivt för deras hälsa, utan för att det är de förväntningar som de tror ställs på dem för att passa in i vissa normer. I studien av Murberg & Bru (2004) upplevde flickorna i högre grad än pojkarna att de inte hade tillräckligt med hjälp och stöd för att lyckas med
skolarbeten. Under skolgången är det viktigt att ungdomarna har ett gott socialt stöd för att kunna klara av skolans krav. Stödet kan komma från vänner, familj, lärare eller andra vuxna i ungdomarnas närhet (Toivanen et al., 2012). Wiklund et al (2012) visade i sin studie att flickorna upplevde hjälplöshet, vilket kan tyda på en låg grad av socialt stöd.
Tonårsflickorna i studien berättade att de kämpade för att kontrollera och organisera sina liv och lade fokus på sina personliga prestationer och sociala status. Deras stora mängd
valmöjligheter i livet fick dem att känna sig pressade att välja och/eller förändra sina liv till något bättre. De skapar sitt jag utifrån sociala strukturer, hierarkier och köns- och
skolresultat. Pedagoger kritiserar flickor för deras intellektuella brister medan kritiken mot pojkar är mer diffus. Således lägger flickorna skulden över dåliga betyg på sig själva i större utsträckning än vad pojkarna gör (Hällström, 1996). Studien av Låftman et al. (2013) visar på att flickornas strävan efter bra betyg beror på att de vill ha en bra start i vuxenlivet och ha många valmöjligheter.
I studien av Wiklund et al. (2010) berättade flickorna att de kämpade för att konstant förbättra sig och jobba hårdare vilket orsakade extra arbetsbörda och stress. I västvärlden växer idealet om jämlikhet mellan könen sig starkare och starkare vilket innebär att gamla traditionella könsroller ska möta de nya moderna. De sociala förväntningarna på att kvinnor ska bli mer lika män och anta så kallade manliga egenskaper har blivit starkare än pressen att män ska bli mer lika kvinnor (Hällström, 1996). Den rådande genusordningen i samhället bidrar till att skapa ett samhälle där män har mer makt och inflytande, högre positioner, bättre
arbetsmiljöer, högre grad av kontroll över samhällets ekonomi, högre löner och mindre ansvar för både hemarbetet och de sociala relationerna i samhället (Connell, 2003).
Självkänsla
Genom analyserna av artiklarna påvisades signifikanta samband mellan ungdomarnas självkänsla, tillfredställelse i livet och subjektiv hälsa (Schramlet et al. 2011, Moksnes & Espnes, 2013, Moksnes et al., 2010). Hälsan hos de tonåringar som upplevde en dålig självkänsla och inte kände tillfredställelse i livet påverkades negativt. Självkänsla kan alltså ses som en skyddande faktor mot stress och bidra till en bättre hanterbarhet av stressiga situationer (Moksnes et al., 2014). Det finns en skillnad i flickor och pojkars utveckling av självkänsla i tonåren vilket kan vara en förklaring till att flickor i högre grad än pojkar upplever stress. Flickors låga grad av självkänsla i jämförelse med jämnåriga pojkar kan förklaras utifrån hur individen ser på sin kroppsliga utveckling (Hällström, 1996). Under puberteten utvecklas flickor och pojkars kroppar olika och flickor har oftare en mer negativ självbild av sig själva (Hällström, 1996). Det är vanligt att tonåriga flickor jämför sig med andra, både från media och med de i sin närhet (Låftman et al., 2013). Det finns en idealbild av kvinnor och män i media som många gånger är omöjlig att uppnå. Tonåringar matas dagligen av skönhetsideal där flickor framställs som söta och vårdar sitt yttre och pojkar som är starka och tuffa (Jarlbro, 2006). Ideal skapar ännu fler förväntningar att leva upp till för tonåringarna vilket påvisades i bland annat studien av Wiklund et al. (2010). Det kan leda till
låg självkänsla på grund av känslan att aldrig vara tillräckligt bra. Känslan kan i sin tur generera stress över att alltid behöva sträva efter att bli en bättre person likt idealbilden (Connell, 2003).
Flickor hamnar i puberteten tidigare, vid cirka 10-11 års ålder och pojkar vid 14-15 års ålder, vilket gör att flickor mognar tidigare och möjligtvis resonerar annorlunda om sin hälsa än pojkar i självskattade undersökningar (Lenroot et al., 2007). Den biologiska skillnaden mellan flickor och pojkars kroppsliga utveckling kan vara en annan, eller en kompletterande,
förklaring utöver den sociala för att förklara vad som påverkar att självkänsla ser olika ut hos pojkar jämfört med flickor. Det är dock inte bevisat hur stor betydelse de biologiska
skillnaderna har i hälsa och stress och det finns mycket som pekar på att den sociala påverkan är stor.
Förslag till åtgärder
Stressymptom hos tonåringar ska tas på allvar. Om de bortförklaras som något normalt för deras ålder finns det risk att ungdomarna inte får den hjälp de behöver för att lösa sina problem. Utifrån analyserade studier och uppsatsens bakgrundsbeskrivning har följande åtgärder som kan bidra med stöd påträffats. Vuxna behöver förstå det komplexa i
tonåringarnas upplevelse av sin sociala miljö som triggar stress och ohälsa och att de blir starkt påverkade av stress oavsett om källan är skolan, hemmet eller fritiden (Haraldsson et al., 2010). Det behövs också en förståelse av hur ungdomar hanterar sin stress för att undvika att de tar med sig dessa känslor och ohälsa in i vuxenlivet.
Det är viktigt att se människan i sin kontext när man planerar interventioner och under implementeringen (WHO, 1986). Åtgärderna för att reducera könsskillnader bör vara där störst effekt kan förväntas; i jämställdhetsarbetet som berör alla människors livsvillkor ur en bred synvinkel (SOU, 2006: 77). Här är skolan, tillsammans med fritidslivet, familjen,
arbetslivet och kulturområdet viktiga arenor för att ifrågasätta och förändra förväntningar och normer baserade på kön som inte genererar något positivt. Vid prioriteringar av insatser behövs ett långsiktigt perspektiv (Skolverket, Socialstyrelsen & Statens folkhälsoinstitut, 2004). Men eftersom barn och ungdomar far illa behövs parallella, mindre tidskrävande åtgärder som ger resultat i snabbare takt. De ungdomar som upplever krav som hot istället för utmaning behöver hjälp att hitta strategier för att hantera krav och motgångar på ett mer effektivt sätt. För att förhindra en ohälsosam grad av stress och hjälpa dem som hamnat i
